I konduktiv pedagogik är målet så Konduktiv pedagogik är en behandlingsmetod som vänder sig till barn och vuxna med CP-skador. Den konduktiva pedagogiken som även kallas för Petömetoden har sina rötter i Ungern där den grundades under 1940-talet av den ungerske läkaren András Petö. ndrás Petö ansåg att konduktiv pedagogik är mer än en sjukgymnastisk behandlingsmetod. Tanken är att tillhandahålla en specialpedagogisk undervisningsmetod där inlärning och problemlösning är minst lika viktigt som den fysiska träningen. År 1963 startade András Petö en "conductors"-utbildning som innehöll delar som pedagogik, fysioterapi, anatomi och medicin. I Ungern får de utbildade conductorerna en lärarlegitimation och kan jämföras med speciallärare. Metoden har vidareutvecklats av en av András Petös nära medarbetare, läkaren Maria Hari. På -talet bidrog filmregissören Lars Mullback, som själv har en CP-skada, till att skapa debatt och sprida kunskap om konduktiv pedagogik. I flera filmer visade han på ett övertygande sätt hur personer som tränat med metoden under kort tid lärt sig att genomföra aktiviteter som habiliteringspersonal ansett som omöjliga. Debatten som följde kännetecknades av starka åsikter för och emot metoden. Debatten aktualiserade frågor om olika behandlingsprinciper och normer för barn med motoriska funktionsnedsättningar.
A
Barn utvecklas lika
Nadine tränar balans och stabilitet.
I konduktiv pedagogik utgår man från grundantagandet att barn med rörelsehinder utvecklas och lär på samma sätt som an-
Dr. András Petö
14
Dr. Maria Hari
dra barn gör om de får rätt instruktioner och guidning. Målet med konduktiv pedagogik är att barnet i så stor utsträckning som möjligt lär sig att själv utföra saker och därigenom lösa problem för att utveckla sina funktioner. Barnet ska lära sig att tänka själv och det får ta den tid som barnet behöver. Barnet ska i minsta möjliga mån kompenseras med specialhjälpmedel, eftersom dessa hindrar barnet från att vara aktivt och lära känna sin egen kropp. Eftersom vi som individer har olika förutsättningar kan samma mål inte
sättas upp för alla. Exempelvis har alla rörelsehindrade barn och vuxna inte förutsättningar att lära sig att gå och därför vore det olämpligt att sätta upp gående som ett generellt mål. Däremot mår de flesta människor bra av målinriktad fysisk träning – att ha mål i livet sporrar och motiverar. Conduktorn är basen
Träningsmetoden konduktiv pedagogik är ett exempel på ett arbetssätt som går på tvärs mot idén om det multiprofessionella teamet. När man söker sig till träningen enUtsikt 4/2012
stor självständighet som möjligt »Målet med konduktiv pedagogik är att personer med rörelsehinder i så stor utsträckning som möjligt lär sig att själva utföra saker.«
Joel behöver träna på att använda sina händer och armar och samtidigt ha bra balans.
ligt metoden förväntar man sig att conductorn har en djup specialistkunskap och därmed tar ett helhetsansvar för barnets träning. I konduktiv pedagogik integreras undervisning och habilitering. Barnets medvetenhet om vad det lär sig är viktigt inom den konduktiva pedagogiken. Barnet aktiveras genom lek, rörelse, sång, ramsor och skapande aktiviteter. Fin- och grovmotoriska övningar genomförs ofta samtidigt med intellektuella övningar. Stor vikt läggs vid det sociala samspelet mellan barnen i gruppen Utsikt 4/2012
och mellan barnet och conductorerna. I konduktiv pedagogik är man noga med att barnets samtliga funktioner tränas samtidigt. Idag vet vi att ingen funktion (motorisk, social, emotionell, perceptuell, kognitiv eller språklig) utvecklas oberoende av varandra, snarare drar de nytta av varandra och utvecklas i samverkan med varandra. Vad säger forskningen om KP?
Under det senaste decenniet har frågor om olika behandlingsmetoders evidens och legitimitet kommit att diskuteras allt oftare.
Kärnfrågorna har handlat om vilken kunskap som behandlingsmetoderna inom vårdverksamheter ska vila på? Och vem eller vilka aktörer som äger denna kunskap. Forskning från bland andra Ulla Bohlin visar att få behandlingsmetoder för CP-skador har fullständigt vetenskapligt stöd och att konventionell praktik fortfarande grundas på en vardagsförståelse snarare än vetenskaplig kunskap. Svenska utvärderingsstudier som berör konduktiv pedagogik, (Eliasson, och Ödman, ) ligger i linje med internationell forskning som pekar på att konduktiv pedagogik varken är mer eller mindre effektiv än så kallade konventionella behandlingsmetoder. I utvärderingen av olika behandlingsmetoder är det dock viktigt att komma ihåg att andra aspekter än de mätbara är betydelsefulla att uppmärksamma. Detta visas bland annat av Lena Lind som i sin studie ville undersöka orsakerna till varför föräldrar till barn med CP-skador väljer konduktiv pedagogik istället för traditionell sjukgymnastik. Linds resultat visar att det som fick föräldrar att prova konduktiv pedagogik var intresse och nyfikenhet, men även missnöje med den befintliga habiliteringen. Föräldrarna efterfrågade en mer aktiv träning än habiliteringen erbjuder och de var beredda att utföra denna träning. Utbytet med andra familjer var av stor betydelse och att conductorerna bidrog till en sammanhållen habilitering kring barnet. Flera av de tillfrågade föräldrarna önskade att konduktiv pedagogik antingen fördes in i den vanliga habiliteringen eller att Move & Walk kunde utgöra ett komplement till habiliteringen. Studier av Lie & Holmes ; Read och Wallin bekräftar Linds resultat. TEXT: LILL HULTMAN FOTO: SAMIR RAKA
15