IVL årsredovisning 2023

Cirkulär omställning:

”Vi måste bli bättre på att använda det som redan är byggt ”

Bostadsbolag rustar för klimatförändringar

Ekvationen om skogen – hur ska den gå ihop?

Smart vattenövervakning med ny uppfinning

SWIC utvecklar framtidens vattenrening

Sjöfartens otillräckliga rening äventyrar havsmiljön

Innehåll

Hållbar miljö

Så

Skogen är Sveriges guld i klimatomställningen – men räcker den till?

rening äventyrar framtiden för havsmiljön

Hållbar omställning

Hållbart samhälle ”Vi måste bli bättre på att använda det som redan är byggt”

”Det går att minska klimatutsläppen från byggsektorn markant”

Klimatet förändras – hög tid att höja beredskapen

Medarbetare och arbetsmiljö

"Våra medarbetares kompetens är grunden för vår verksamhet"

och integritet

från egen verksamhet

Förvaltningsberättelse

och moderbolagets räkenskaper

GRI-index – innehåll och sidhänvisningar

Revisionsberättelse

IVL Svenska Miljöinstitutet Årsredovisning 2023

Omslagsbilden: Anna-Maria Blixt, arkitekt och specialist inom cirkulärt byggande på IVL. Fotograf: Anna Edlund.

Ansvarig utgivare: John Rune Nielsen, vd IVL Svenska Miljöinstitutet

Anna Söderholm,

tillförordnad vd 2023 samt affärsutvecklingschef

"Näringslivets omställningstakt till en fossilfri affär ligger fast"

Tidplanen för att minska utsläppen av växthusgaser blir alltmer ansträngd. Det senaste klimatmötet, COP28, avslutades med ett historiskt klimatavtal som innebär att världens länder nu är överens om att röra sig bort från fossila bränslen. Det är mycket positivt men för att lyckas med det behövs åtgärder här och nu. Med tanke på detta är det särskilt lovande att de färdplaner som har tagits fram för olika branscher i Sverige fortsatt stöds av stora delar av näringslivet. IVL Svenska Miljöinstitutet har en mycket viktig roll för att bidra i detta arbete.

IVL har en unik möjlighet att bidra till omställningen genom vår tvärvetenskapliga forsknings- och uppdragsverksamhet där möjligheten att se helheten kring olika miljöproblem och deras lösningar är unik. Vi samlar en allt större kompetens inom IVL, både från det samhällsvetenskapliga fältet och teknik- och naturvetenskap, men också inom affärsutveckling och projektledning.

Verksamhetsmässigt har vi under året stärkt vår pilotverksamhet vid Sjöstadsverket Water Innovation Center som nu har flyttat till Loudden. Mycket av arbetet på anläggningen handlar om att säkerställa att vattenresurser kan hanteras hållbart framöver. På IVL ser vi inte bara till klimatfrågan utan kan balansera olika målkonflikter och se hur flera olika problem kan lösas samtidigt. För att ta hand om vårt avloppsvatten behöver vi återvinna näringsämnen samtidigt som energi kan utvinnas i form av biogas och särskilt farliga ämnen kan tas bort från kretsloppet.

Vi har också stärkt vårt arbete på området hållbart arbetsliv och kemiska hälsorisker. Den gröna omställningen innebär nya produkter och tillverkningsprocesser och det gör att nya arbetsmiljöfrågor blir aktuella som kräver både ny forskning och tillämpning. Vi ser också att de krav som nu kommer från EU inom exempelvis taxonomin ställer allt tydligare krav på näringslivet. Där kommer vår nya grupp hållbarhetsstyrning och strategi kunna bidra på ett bra sätt. Vi fortsätter att stödja svenska myndigheter med miljödata och underlag som används för Sveriges internationella rapportering inom områdena luft, vatten, avfall och farliga ämnen genom förnyat förtroende inom SMED-konsortiet. Vi har också förstärkt vår laboratorieverksamhet där vi nu kan analysera biologisk mångfald genom eDNA. Vi kan också konstatera att innovationsprojektet Centrum för cirkulärt byggande fick en permanent verksamhet på IVL genom det nybildade dotterbolaget IVL Sustainable Building. Cirkulära processer och minskad klimatpåverkan kommer att gå hand i hand inom samhällsbyggnadssektorn!

Slutligen kan vi konstatera att även den internationella verksamheten har stärkts där vårt dotterbolag EPD International tillsammans med IVL:s Kinaverksamhet deltog i lanseringen av initiativet ”Life Cycle Thinking Intitative” i Beijing. Vi ser att metoder för att trovärdigt kunna kommunicera en produkts miljöprestanda genom hela värdekedjan kommer vara avgörande vid inköp av produkter framöver.

Anna Söderholm, tillförordnad vd 2023 samt affärsutvecklingschef

Vd-byte under 2023

Marie Fossum Strannegård avgick som vd under året.

Anna Söderholm har varit tillförordnad vd under hösten och styrelsen har utsett John Rune Nielsen till ny vd för IVL Svenska Miljöinstitutet från och med 1 januari 2024.

Kort om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. Vår vision är ett hållbart samhälle. Vi driver på omställningen genom att omvandla vetenskap till verklighet, miljöproblem till möjligheter och linjära processer till en cirkulär ekonomi.

Ägare

Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL) är ensam ägare till IVL Svenska Miljöinstitutet AB och finansierar forskning och innovation med särskild inriktning på tillämpade frågeställningar med ett tvärvetenskapligt och systemorienterat angreppsätt.

SIVL skapar tillsammans med näringslivet och statens myndigheter samarbete kring viktiga frågor inom området miljö och hållbar utveckling.

Bolag

IVL har fem dotterbolag som erbjuder digitala lösningar inom hållbart byggande, miljömärkningar och klimatberäkningar.

Inom dotterbolagen finns sex varumärken: Basta, BM –Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, CCBuild – Centrum för cirkulärt byggande, eBVD i Norden, EPD International och

Temaområden

Inom våra temaområden Hållbar miljö, Hållbar omställning samt Hållbart samhälle tar vi oss an utmaningar med olika perspektiv och inriktning. Vi jobbar tvärvetenskapligt för att skapa samverkan och för att utveckla forskningen på IVL.

Koncernen består också av ett helägt dotterbolag i Beijing Kina, IVL Environmental Technologies (Beijing) Company Ltd, joint-venture-bolaget SEC (Sino-Swedish Environmental Technology Development Centre Ltd) med säte i Tianjin, samt IVL India Environmental R&D Private Limited i Mumbai.

På våra kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Fiskebäckskil, Skellefteå, Beijing och Mumbai arbetar drygt 400 personer. Kontor

Socialt, ekonomiskt och miljömässigt

hållbar utveckling är ledstjärnan i allt vårt arbete

Vår verksamhet tar avstamp i Agenda 2030 och FN:s globala hållbarhetsmål som riktar sig till alla världens länder och vad de måste åstadkomma för att uppnå socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Målen genomsyrar vår forskning och vår affärsverksamhet och fungerar som ledstjärna i allt vårt arbete

IVL arbetar lokalt, nationellt och internationellt med att bidra till en hållbar utveckling. Vi tar fram ny kunskap och utvecklar lösningar som kommer till praktisk nytta på miljöområdet.

Vår utgångspunkt är att tillämpad forskning och kunskapsspridning är en viktig nyckel för att lösa de miljö- och hållbarhetsproblem vi står inför.

I september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell och gemensam plan för hållbar utveckling som innefattar de tre dimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. I agendan ingår 17 globala mål, på engelska Sustainable Development Goals, SDG, som i sin tur är uppdelade på 169 delmål. Syftet är att uppnå en hållbar utveckling genom att exempelvis hitta lösningar med lägre klimatpåverkan och mindre påverkan på ekosystemen, som samtidigt minskar ojämlikheter och orättvisor i världen.

För att världen ska lyckas nå de 17 målen krävs forskning, kunskap, innovation och nyttiggörande genom samverkan med näringsliv och beslutsfattare. Vi måste hitta nya lösningar lokalt, nationellt och globalt, eller använda befintliga lösningar i nya sammanhang. Det kräver samarbeten mellan olika aktörer, både nationellt som internationellt. Sverige ligger långt fram i hållbarhetsarbetet och har möjlighet att ta en global ledarroll när det kommer till forskning och innovation som bidrar till de globala målen.

IVL arbetar med samtliga dimensioner av hållbarhet och har projekt och verktyg som bidrar till ökad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Tillsammans med våra uppdragsgivare och samarbetsparter bygger vi kunskap och utvecklar lösningar exempelvis inom vattenrening, energi, hållbart samhällsbyggande, cirkulära flöden och avfall, hållbar konsumtion och produktion. Vi är också ute i fält och undersöker biologisk

mångfald och ekosystem, forskar på hur kemikalier påverkar miljön och tar fram kunskap och beslutsunderlag för strategiskt hållbarhetsarbete styrmedel. Vårt arbete präglas av en helhetssyn och livscykelperspektiv där alla aspekter av hållbarhet ofta integreras i samma projekt.

IVL:s verksamhet bidrar till flera av de globala målen. Kring dessa konkretiseras verksamhetens mål och vår årliga uppföljning. I 2023 års årsredovisning kan du läsa mer om vårt arbete inom några av dessa områden, bland annat:

Stefan Pettersson, forskningschef och Mona Olsson Öberg enhetschef, Hållbar verksamhet och konsumtion:

"Forskning och affär går hand i hand"

IVL Svenska Miljöinstitutets verksamhet inom miljö- och hållbarhetsområdet är viktigare än någonsin. I en tid av oroligt världsläge, våld och recession finns det risk för att miljö- och hållbarhetsarbetet nedprioriteras, men det leder tveklöst till att problemen enbart skjuts på framtiden och blir ännu mer utmanande och kostsamma att lösa för kommande generationer.

Forskning och innovation som vi på IVL arbetar med är avgörande för Sveriges välstånd, konkurrenskraft och förmåga att hantera samhällsutmaningar. Det har också blivit allt tydligare att näringslivet på många områden driver ett omställningsarbete mot ett fossilfritt och hållbart samhälle. Denna utveckling är positiv och genererar både behov av ny kunskap och implementeringskraft. Som forskningsinstitut är vi en naturlig brygga mellan akademi, näringsliv och myndigheter och bidrar starkt till Sveriges innovationsförmåga.

IVL bedriver arbete inom hela miljö- och hållbarhetsområdet. Vi tar avstamp i samhällsutmaningar som många gånger är alltför komplexa för att hanteras av en ensam aktör eller inom en separat sektor och kräver därför utvecklade former av tillämpad forskning och samverkan. Vårt arbete syftar till att ta fram ny kunskap och utveckla lösningar som kommer till praktisk nytta på miljöområdet. Det kräver ofta kompetens från flera forskningsdiscipliner och tvärvetenskapliga angreppssätt. Arbetssättet karaktäriseras av helhetsperspektiv, systemfrågor, med mycket kontaktytor och samarbeten med andra organisationer. Vi blir naturligt en brygga mellan akademi, företag och offentlig sektor och det ger kraft att accelerera den gröna omställningen. Forskning leder på sikt till samhällelig nytta och nyttiggörandet av kunskapen föder samtidigt nya forskningsidéer. Det är därför naturligt att vår verksamhet till hälften består av forskning, och till hälften av externa uppdrag och tjänster, och tillsammans utgör bägge delarna ett sammankopplat kretslopp. Affären är viktig dels för nyttiggörande av vårt arbete, dels för att den genererar ett överskott som gör att vi kan förbereda och driva internt forskningsarbete och satsa på nya områden som på sikt kan komma samhället till godo.

FORSKNING UPPDRAG

Vår verksamhet består till hälften av forskning och till hälften av externa uppdrag och tjänster.

Det finns flera exempel på forskningsarbete som resulterat i affärsverksamhet. Ett sådant är IVL:s dotterbolag Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild som är samhällsbyggnadsbranschens gemensamma arena för cirkulärt byggande. Det gick från att vara ett innovationsprojekt till att bli en marknadlösning för fortsatt implementering. Ett annat exempel är Turbinatorn, som numera är en patenterad lösning som ska underlätta övervakningen av avloppsledningar. Turbinatorn är ett resultat av flera projekt där man studerat möjligheten att använda sensorer och andra digitala verktyg för att få tidiga varningar om till exempel föroreningar eller läckage i avloppsnätet.

Under året har forskningen på IVL bidragit till omkring hundra vetenskapliga artiklar och vi har deltagit i många

debatter och diskussionsforum. Huvudfokus för verksamheten är Sverige, men forskningsverksamheten i Europa och världen blir allt viktigare och utgör idag nästan en fjärdedel av vår verksamhet. Genom tillämpad forskning och nyttiggörande har såväl Sverige som IVL förmågan att exportera know-how och förpacka det i affärsverksamhet vilket skapar förutsättningar för att Sverige också fortsatt ska vara ett föregångsland inom klimat-, miljö- och hållbarhetsarbetet.

För forskningen på IVL är det viktigt att fortsätta att stärka

organisationens förmåga att nyttiggöra och göra affär av forskningsresultat. Dessutom har vi ambitionen att öka samarbetet och nyttiggörandet mot industrin ännu mer, genom fler strategiska satsningar med våra samfinansieringsmedel, så att vi ytterligare kan öka Sveriges kompetens, handlingskraft och konkurrenskraft inom miljö- och hållbarhetsområdet.

Det är med stor tillförsikt som vi ser på framtiden och ett väl rustat och balanserat IVL avseende forskning och affär inom miljö- och hållbarhetsfrågor.

Mona Olsson Öberg, enhetschef, Hållbar verksamhet och konsumtion och Stefan Pettersson, forskningschef.

Våra globala partnerskap

Vi på IVL har länge arbetat med FN:s hållbarhetsmål 17 som handlar om globala partnerskap och samarbete. Under 2023 har vårt engagemang inom området ökat ytterligare. Den kunskap och erfarenhet som vi har byggt upp genom åren – inte minst inom avfall, vattenrening och energi – är relevant för intressenter över hela världen.

På IVL:s kontor i Kina bedriver vi forskning i nära samarbete med välrenommerade forskningsinstitut och organisationer. Vi arbetar mycket med konsultprojekt inom livscykelanalys och miljövarudeklarationer, liksom utvecklingsplanering med låga koldioxidutsläpp och koldioxidneutrala strategier. Dessutom har vi stort fokus på plattformar, tekniköverföring och utbildning.

Under året släppte IVL och PCCC – Beijing PCCC Power Certification Center, produktkategoriregeln (PCR) för elektromekanisk utrustning relaterad till solceller. Detta kommer att påskynda det internationella samarbetet kring grön energi och driva på den storskaliga utvecklingen av förnybara energikällor.

I november initierade IVL och CAS – Chinese Academy of Sciences och ACEF – All-China Environment Federation, International Action Initiative on Life Cycle Thinking i Kina, ett samarbete för en hållbar, effektiv och klimatsmart utveckling.

YTTERLIGARE MILSTOLPAR

UPPNÅDDA I INDIEN

I Indien har vi firat slutförandet av ett projekt som rör vattenrening i floden Mithi som rinner genom mångmiljon-

staden Mumbai. Flera andra projekt i Mumbai tar nu fart och vi räknar med att uppnå flera milstolpar under det kommande året.

I början av året anordnade vi tillsammans med svenska ambassaden i Indien, svenska konsulatet i Mumbai, Business Sweden och Smart City Sweden en roadshow till tre städer i västra Indien. Delegationen bestod av ett tjugotal representanter från svenska företag, myndigheter och akademi och syftet var att utbyta kunskap, visa upp svenska lösningar, och diskutera möjliga affärssamarbeten och gemensamma innovationsoch forskningsprojekt.

CIRKULÄR AVFALLSHANTERING I WINDHOEK, NAMIBIA Namibias huvudstad Windhoek har ambitionen att gå mot en mer hållbar avfallshantering. Stadens avfallsdeponier är snart fulla och att öppna nya är inte ett alternativ. Genom Smart City Sweden har IVL stöttat den kommunala verksamheten med en första analys av potentiella åtgärder för att skapa mer cirkulära lösningar och under året har en namibisk delegation även besökt Sverige för att få bättre förståelse för det svenska systemperspektivet på avfallshantering.

City Roadshow – en svensk delegation besökte tre indiska städer. Här är delar av delegationen på testtur med Indiens första vätgasbuss.

IVL tillhandahåller konsulttjänster inom projektledning för att minska föroreningarna i Mithi-floden och återställa den till sitt ursprungliga tillstånd.

SNABBARE INVESTERINGAR

I ENERGISYSTEM

För att underlätta beslutsfattandet i företag, städer, regioner och länder har IVL varit med och utvecklat en internationell samarbetsplattform för utveckling av energisystem för fjärrvärme. Plattformen heter TEN21, Thermal Energy Networks for 21 degrees of indoor comfort, och sedan början av 2023 är dess affärsmodell och format på plats.

BYGGA

KAPACITET

FÖR ATT STÄRKA SAMHÄLLEN

IVL har under många år engagerat sig i kapacitetsbyggande program. Under 2023 genomfördes bland annat ett program för unga marockanska kvinnor. Fokus var att inspirera och öka kompetensen inom området hållbara samhällen. I både Elfenbenskusten och Ukraina har IVL haft riktade program med syfte att öka kompetensen, förändra arbetssätt och införa mer förnybar energi i systemen.

– Det finns mycket vi kan stötta andra länder med, men vi måste också vara ödmjuka och förstå hur vi kan lära av andra länder, säger Gina Aspelin Hedbring, chef för den internationella gruppen på IVL.

Smart

Rebecca Larsson och Aditi Bhasin från IVL på besök på Kupferbergs avfallsdeponi i Namibia i mars 2023.

Gina Aspelin Hedbring, chef för den internationella gruppen på IVL, pratar med en svensk och indisk delegation under Smart City Roadshow.

Rupali Deshmukh, vd för IVL i Indien.

Temaområde Hållbar miljö

Inom temaområdet Hållbar miljö arbetar vi med:

• God kännedom om tillståndet i miljön

• God luftkvalitet

• God bullerstatus

• God biologisk mångfald

• Giftfri miljö

• Hållbara areella näringar och ekosystemtjänster

• Tillgång till rena hav och rent vatten

• Hållbar blå ekonomi

• Hållbar markanvändning

Så skyddar vi barnen från buller och dålig luft

Luftföroreningar och buller påverkar hälsan negativt, och barn är särskilt sårbara. Men det går att göra skillnad. För att stötta arbetet med att skydda våra minsta medborgare har IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs universitet och Göteborgs stad tagit fram en vägledning för bättre luft- och ljudmiljö på förskolegårdar.

– Barn kan inte välja sin miljö på samma sätt som vi vuxna. När vi vistas utomhus undviker vi helst områden med mycket trafik. Så enkelt är det inte alltid för barn som är ute flera timmar varje dag på förskolan, säger Ågot Watne, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Under två år har hon tillsammans med kolleger vid IVL samt Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad, mätt, modellerat och analyserat luftkvalitet och ljudnivå på förskolor i Göteborg.Kartläggningen slår fast att den största källan till luftföroreningar och buller utgörs av vägtrafiken. Buller minskar med avstånd till källan och det är därför främst trafik i närområdet som påverkar bullernivån på förskolegårdar. För att komma åt luftföroreningarna måste utsläppen minska generellt, inte bara alldeles intill förskolorna. – Det är tydligt att vi måste minska biltrafiken ganska kraftigt för att klara miljömålen för alla förskolor. Många tror och hoppas kanske att elbilar löser problemet, men det är tyvärr inte så enkelt. De sliter också upp partiklar och i hastigheter över 40 km i timmen bullrar de nästan lika mycket som andra bilar, säger Ågot Watne.

lllustration av vindflöden när en rad med träd placeras intill en väg.

Illustration av vindflöden när en bullerskärm placeras nära en väg. Röd färg indikerar platser där halter av föroreningar kan komma att ansamlas.

Ågot Watne, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

"Det är tydligt att vi måste minska biltrafiken ganska kraftigt för att klara miljömålen för alla förskolor"

MILJÖZONER, SÄNKT HASTIGHET

OCH GRÖNA GÅRDAR

Eftersom barn är mer fysiskt aktiva än vuxna när de är utomhus samt har högre ämnesomsättning andas de också in mer luftföroreningar i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna. Dessutom andas barn i högre utsträckning genom munnen i stället för näsan, vilket låter partiklar ta sig djupare ner i luftvägarna.

Utökade miljözoner, sänkt hastighet och mer vegetation på gården hör till det paket av åtgärder som projektet har utvärderat. Gröna förskolegårdar med träd och annan växtlighet minskar i viss mån exponeringen, visar studien, och tillför förstås andra värden som ekosystemtjänster och ökat välbefinnande. Hur nya förskolor placeras i förhållande till vägtrafik är också viktigt, inte minst för att slippa dyra åtgärder i ett senare skede.

Vägledningen är framtagen inom ramen för det Formasfinansierade projektet Kartläggning och åtgärder för bättre luftkvalitet och ljudmiljö på förskolegårdar

Skogen är Sveriges guld i klimatomställningen – men räcker den till?

Den svenska skogen ska räcka till mycket, och kanske ännu mer i framtiden: mer virke, mer biobränsle, mer förnybara produkter som ska ersätta plast. Samtidigt ska skogen bidra med kolsänka, rymma hög biologisk mångfald och vara en plats för rekreation. Hur ska ekvationen gå ihop, är det ens möjligt? Forskare vid IVL utvecklar verktyg som kan ge en bättre helhetsbild av hållbarheten i svenskt skogsbruk och vilka avvägningar som behöver göras.

Utredningar både i Sverige och inom EU pekar på att alla positiva aspekter kring skogsbruk – full klimatnytta, maximal biologisk mångfald, höga sociala värden och hög ekonomisk avkastning inte kommer att kunna uppnås fullt ut. Politiska avvägningar och kompromisser kommer att vara nödvändiga.

– Frågan om hur skogen ska hanteras är så pass polariserad att det kommer bli upp till politikerna att besluta om hur skogarna ska brukas. Då är det viktigt att besluten som de tar är baserade på välgrundade bedömningar och kunskapsunderlag, säger Eskil Mattson, forskare i skog och ekosystem på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Svenskt skogsbruk kanske behöver förändras framöver. Den nya skogsstrategin inom EU pekar på en förändrad inriktning gällande skogsbruk, med mer naturnära skogsbruk utan kalhyggen, mer naturlig föryngring och mer satsning på långlivade produkter. Dessutom kommer EU:s naturrestaureringsförordning kräva att mer skog skyddas inom EU. Frågan är vad det kommer innebära för Sveriges del. Kommer det nuvarande svenska sättet att bedriva skogsbruk

räknas som hållbart eller ses som utarmande?

Inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest arbetar IVL:s forskare Eskil Mattsson och Per Erik Karlsson med att utveckla digitala verktyg och metoder för att göra integrerade, kvantitativa hållbarhetsbedömningar av svenskt skogsbruk, som ett sätt att möta omställningen till ett hållbart samhälle.

Eskil Mattson, forskare i skog och ekosystem på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det finns ett stort behov av standardisering av bedömningsmetoder och målvärden för att beräkna hållbarhet för svenskt skogsbruk. Det räcker inte att säga ”det här är bra och det här är dåligt”, utan man måste beräkna numeriska värden för vitt skilda aspekter som underlag för att kunna föra en bra dialog. I det sammanhanget är arbetet vi gör inom Mistra Digital Forest ett viktigt bidrag, säger Per Erik Karlsson.

Under forskningsprogrammetets första fyra år har IVL ansvarat för arbetspaketet som heter Skogen och skogens värden Mycket av arbetet har handlat om att ta fram olika hållbarhetsindikatorer för bland annat klimatpåverkan och biologisk

mångfald, skogens rekreationsvärden, arbetstillfällen som genereras av skogsbruket, samt skogsägarnas årliga ekonomiska nettointäkter.

Tillsammans med SLU har forskarna analyserat utfallet av dessa indikatorer i ett antal scenarier för framtiden.

– Den metod vi har tagit fram kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan utifrån det skogsbruk som bedrivs. Det går också att se skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden, exempelvis de miljökvalitetsmål som finns i Levande skogar som är ett av Sveriges nationella miljömål, säger Eskil Mattsson.

Ett annat verktyg som har utvecklats är visualiseringsverktyget BioMapp som kan användas för att visa olika flöden som kommer från skogen och hur dessa fördelas på olika produktkategorier som skogsbruk, massa och papper samt trävaruindustrin. Till verktyget går det även att knyta hållbarhetsindikatorer och visa vilken miljöpåverkan som skogsråvaran och skogsprodukterna har i olika delar av värdekedjan. – Hållbarhetsindikatorerna och BioMapp är användbara för både skogsföretag och beslutsfattare. Dels kan de användas vid hållbarhetsbedömningar av produkter med ursprung från skogen, dels i skogsföretagens strategiarbete för att bedöma olika scenarier för framtida produktion. De kan också utgöra underlag till välgrundade politiska beslut för att visa möjliga händelseutvecklingar i framtiden vid olika typer av skogsbruk, alltifrån skogsbruk som simulerar ökad produktion och ökat uttag av skogsråvara, till skogsbruk som tar en större miljöhänsyn genom naturvårdsavsättningar, längre omloppstider eller mer hyggesfritt skogsbruk, säger Per Erik Karlsson I september 2023 beviljades Mistra Digital Forest finansiering för ytterligare fyra år. I nästa fas av forskningsprogrammet

är målet att hela den skogliga värdekedjan inkluderas i hållbarhetsbedömningen. Det innebär även att klimatnyttan från kolinlagring i träprodukter, så kallade harvested wood products, inkluderas enligt de principer som gäller för internationell klimatrapportering. Forskarna vill också bedöma så kallade substitutionseffekter, det vill säga vilken klimatnytta det finns med att ersätta fossilbaserade produkter med biobaserade produkter.

– Skogen spelar en viktig roll att begränsa Sveriges klimatpåverkan samtidigt som skogen utgör en livsmiljö för en stor del av vår biologiska mångfald. Dessa roller är tätt sammankopplade och behöver lösas tillsammans med minsta möjliga påverkan på samhället i övrigt. Arbetet i Mistra Digital Forest är med och möter denna utmaning, säger Eskil Mattsson.

"Det finns ett stort behov av standardisering av bedömningsmetoder och målvärden för att beräkna hållbarhet för svenskt skogsbruk."

Forskare Per Erik Karlsson utvecklar verktyg som kan ge en bättre helhetsbild av hållbarheten i svenskt skogsbruk. Foto: Johan Olsson/Mistra Digital Forest.

Sjöfartens otillräckliga rening

äventyrar framtiden för havsmiljön

Forskare vid IVL har i flera studier uppmärksammat problem med de avgasreningssystem som många fartyg har – så kallade skrubbrar. De tvättar rökgaserna från svavel men släpper samtidigt ut det giftiga tvättvattnet i vattenmiljön där det kan orsaka stor skada på det marina livet.

– I praktiken har man vänt upp och ner på fartygens skorstenar, så i stället för att gå ut i luften spolas farliga ämnen och partiklar från avgaserna ut i havet, säger ekotoxikologen Maria Granberg på IVL.

Skrubbrar är en teknik som installerats på många fartyg för att minska luftutsläpp av svavel från bränsleoljan i enlighet med Internationella sjöfartsorganisationens, IMO:s nya svaveldirektiv som trädde i kraft 2020.

– Svaveldirektivets ursprungliga intention var att fartygstrafiken skulle övergå till renare bränslen, men genom att acceptera att man i stället kan installera skrubbers öppnade man upp för rederierna att fortsätta använda den billigare högsvavliga bunkeroljan, säger Maria Granberg.

Maria

Granberg,

Östersjön anses vara ett av världens mest förorenade hav, och är därför extra känsligt för ytterligare utsläpp av miljö-

farliga ämnen. Det förorenade skrubbervattnet är en ny utsläppskälla som i princip inte existerade före 2015, men som i dag visar en stadig och kraftig ökning.

I de vanligaste skrubbersystemen duschas avgaserna med havsvatten. Svavel löser sig då i vattnet, men det gör även många andra miljöfarliga ämnen och förbränningspartiklar från avgaserna. Skrubbervattnet släpps sedan mer eller mindre orenat ut i havet.

ETT KRYDDMÅTT RÄCKER

marin ekotoxikolog.

Skrubbervattnet innehåller höga halter av många mycket problematiska komponenter, giftiga organiska ämnen från fartygens bränsleolja, tungmetaller, svavel som bidrar till havsförsurning och näringsämnen som bidrar till övergödning.

När forskare i det EU-finansierade projektet Emerge studerade effekten av skrubbervatten på vattenlevande organismer, fann de skadliga effekter redan vid mycket låga halter.

"Många farleder går längs kuststräckor där den marina miljön är som artrikast och där finns det en stor risk för att vi kommer att få se betydande miljöeffekter från skrubbersystemen."

IVL:s oljeskadeexperter på plats

vid saneringen

– Vi såg effekter på mycket lägre nivåer än vad som tidigare har rapporterats. Vi var fem laboratorier i Europa som gjorde ekotoxikologiska tester på olika organismer och vi landade alla i samma slutsats – detta är giftigt, säger Maria Granberg.

Forskarna såg negativa effekter på organismer som larver av sjöborrar, havsborstmaskar, kräftdjur och musslor redan vid de lägsta testade koncentrationerna, 0,0001 – 0.001 procent, vilket motsvarar ett kryddmått eller par teskedar av detta skrubbervatten i en kubikmeter vatten.

– Många farleder går längs kuststräckor där den marina miljön är som artrikast och där finns det en stor risk för att vi kommer att få se betydande miljöeffekter från skrubbersystemen, säger Maria Granberg.

Även myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen har larmat om den skada som skrubbrar har på den känsliga marina miljön i Östersjön, och de har föreslagit att ett totalt utsläppsförbud av tvättvatten från skrubbrar införs i svenskt inre vatten.

– Fartygsskrubbrarnas utsläpp innebär ett allvarligt hot mot biodiversiteten i havet. Vi hoppas att det kommer ett förbud så snart möjligt, både för att skydda havsmiljön men också för att få rederier att avveckla denna miljöskadliga teknik och investera i långsiktigt hållbara lösningar istället, säger Maria Granberg. Forskarna i Emerge har även upptäckt problem med utsläppen till luft från skrubbersystemen. Mätningar ombord på fartyg visar att det är fortsatt stora problem med utsläpp av bland annat partiklar.

– Svavelreglerna var till för att ta hand om problemen med utsläpp av svaveloxid och partiklar till luft genom att gå över till lågsvavligt bränsle. Lösningen med skrubbrar tar hand om svavlet men minskar inte partikelemissionerna som det var tänkt. Det är alltså inte en bra lösning för luftkvaliteten heller, säger Erik Fridell, transportforskare på IVL.

I oktober gick TT-Lines passagerarfärja Marco Polo på grund i Pukaviksbukten i Blekinge och olja spreds utefter kusten. IVL:s oljeskadeexperter var på plats och bidrog till insatserna.

– Oljejouren på IVL var frivillig resurs vid saneringen av olja i Pukaviksbukten. Vi var på plats i det drabbade området och bistod med erfarenheter och råd för att minimera skadorna, säger IVL:s oljeskadeexpert Jonas Henriksson.

Oljeutsläppet är ett hårt slag mot det redan pressade Östersjön. Maria Granberg, marin ekotoxikolog på IVL, konstaterar att oljeutsläppet kommer att påverka natur och djurliv en lång tid framöver.

– Den tjocka bunkeroljan innehåller giftiga ämnen som tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten och har både akuta och långsiktiga effekter. Sjöfåglar drabbas väldigt hårt direkt av den klibbiga oljan men miljögifterna kan också på sikt hamna i matfisk och musslor som människor äter, säger Maria Granberg.

Utöver att bistå med erfarenhet och expertkunskap vid oljeutsläpp genomför IVL också utbildningar i oljeskadeskydd. Utbildningen sker i fyra olika steg, från grundutbildning och praktiskt handhavande av oljeskyddsutrustning till diplomering av saneringsledare och utbildning av oljeexperter i krisledningsstab.

Enligt IVL:s oljeskadeexperter behöver beredskapen kring oljeutsläpp bli bättre i Sverige. En kartläggning som MSB gjorde 2021 visar att bara drygt hälften av Sveriges kustkommuner tar upp risken för oljespill i sina risk- och sårbarhetsanalyser.

– Med tanke på alla de fartyg som trafikerar Östersjön så borde oljeskadeskyddet vara en prioriterad fråga bland kommunerna. Det kommer tyvärr bli fler oljeolyckor, frågan är bara när. Med en begränsad förmåga inom oljeskadeskydd blir kommunerna långsamma och riskerar att förvärra konsekvenserna när olyckan är framme, vilket också gör saneringsarbetet dyrare, säger Jonas Henriksson.

Hållbar

Invasiv fisk sprider sig

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult fortsätter att sprida sig och ser ut att vara en av de dominerande fiskarterna på vissa platser i Gävlebukten. Det visar prover som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort med så kallad miljö-DNA som kan användas för att analysera biologisk mångfald i olika typer av ekosystem. Den svartmunnade smörbulten kommer ursprungligen från Svarta havet och Kaspiska havet. Den är mycket anpassningsbar och kan föröka sig effektivt under olika miljöbetingelser. Det finns nu en viss oro för att den ska sprida sig vidare upp i mynnande vattendrag.

Många mötesplatser mellan forskare, beslutsfattare och näringsliv

Efter ett par år av enbart digitala möten blev 2023 ett starkt evenemangsår med många stora fysiska konferenser och möten. I september stod IVL värd för den internationella vetenskapliga konferensen Transport and Air Pollution & Shipping and Environment Conference, TAP&SE. Konferensen tog emot över 170 abstracts och under fyra dagar hölls över 166 presentationer.

Åke Sjödin och Jana Moldanova, IVL, arrangerade TAP&SE tillsammans med bland andra Göteborgs universitet och Chalmers.

Studie undersöker vad luftföroreningarna kostar

Listan över sjukdomar som är kopplade till luftföroreningar och kemikalier är lång. Vad kostar det samhället och vilka åtgärder är mest effektiva?

Kväveoxid, partiklar, ozon, tungmetaller och lösningsmedel är några vanliga föroreningar som skadar såväl klimatet som våra ekosystem och människors hälsa. Men för att kunna värdera konsekvenserna i form av sjukdom och förlorade levnadsår behöver många mått och mätvärden beaktas.

EU-projektet Valesor – Valuation of Environmental Stressors –ska tydliggöra skillnader, likheter och relationerna mellan olika hälso- och ekonomiska mätvärden och lyfta ut de mest relevanta mätvärdena för att kunna värdera de vanligaste och viktigaste luftföroreningar och kemikalierna. Projektet ska även utveckla ett digitalt verktyg för enkel bedömning av hälso- och välfärdskonsekvenser.

Rapport föreslår

styrmedel för minskat undervattensbuller

Fartygsbuller orsakar flyktreaktioner hos djur och leder till att ett stort antal arter får svårt att kommunicera och undvika rovdjur. I en ny rapport presenterar IVL och Sjöfartsverket förslag på hur undervattensbuller kan hanteras på nationell nivå. Rapporten sammanfattar även det senaste inom fartygs undervattensbuller, inklusive dess egenskaper och källor, metoder för bullermätning och bullerreduktion, samt bullrets miljöpåverkan.

Den fridlysta tumlaren är känslig för undervattensbuller och fartygsbuller kan störa tumlarens uppfattning av ekolokalisering på flera kilometers avstånd.

Stor uppmärksamhet för studie om PFAS i kosmetika

Utsläppen av PFAS från kosmetika uppgår till 11 000 kg fluor i genomsnitt per år inom det europeiska samarbetsområdet EES, enligt en studie från IVL och Stockholms universitet. En artikel som baseras på studien har utsetts till Best Paper i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science.

För att kunna beräkna hur stora utsläpp PFAS i kosmetika årligen ger upphov till har forskarna bland annat gått igenom flera olika produktdatabaser. De produkter som oftast hade PFAS listad som ingrediens var inom kategorien dekorativa kosmetika, där det fanns i 3,7 procent av alla produkter. – Min rekommendation är att använda så lite kosmetika som möjligt. Vi har identifierat drygt 170 ingrediensnamn där PFAS döljer sig bakom namnen. Inte ens jag som jobbar med den här frågan skulle känna igen alla ämnena om jag inte hade min substanslista som jämförelse bredvid, säger artikelförfattaren Kerstin Pütz.

140 miljoner

Så många meter fiskelina försvinner uppskattningsvis varje år i nordiska vatten, tillsammans med 28 miljoner beten och 11miljoner sänken. Det visar en studie som IVL har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. En separat enkät uppskattar också att cirka 3 900 hummertinor går förlorade varje år bara på svenska västkusten.

Temaområde Hållbar omställning

Inom temaområdet Hållbar omställning arbetar vi med:

• Resurseffektiva och hållbara värdekedjor

• Resurseffektiva industriella processer

• Cirkulära vattenlösningar, effektiv rening och återanvändning av vatten

• Effektiva resursflöden och avfall

• Hållbar upphandling och konsumtion

• Hållbar kemikaliehantering

• Hållbart arbetsliv

• Hållbar digitalisering

Skräddarsytt och steget före på IVL:s labb

Analyserna vid IVL:s laboratorium är centrala i många av våra forskningsprojekt och utgör en stor andel av våra kunduppdrag. Under 2023 gjordes över 50 000 analyser på våra labb i Göteborg, Stockholm och Fiskebäckskil som tillsammans omsatte 25 miljoner kronor.

– Vi kombinerar standardanalyser med mycket avancerade analysmetoder och skräddarsyr analyser utifrån kundens behov, säger Kristian Thörnblom, chef för gruppen Analytisk kemi som huvudsakligen verkar i Göteborg.

Proverna som IVL hanterar utgörs av allt från inkommande och utgående vatten från avloppsreningsverk, luftföroreningar och nederbörd i såväl landsbygds- som stadsmiljö till inomhusmiljö, jord- och markprover och diverse konsumtionsprodukter.

Ftalater, flamskyddsmedel, fenoler, läkemedel, PFAS,

kolväten, pesticider, tungmetaller, partiklar, svavel, kväve och miljö-DNA – listan över ämnen som IVL analyserar är lång och växande.

Utöver riktade analyser förekommer också allt fler förutsättningslösa screeningar, som brett fångar upp vilka farliga ämnen som förekommer i miljön.

– Vi försöker ligga fem, tio år framåt i tiden och vara med och ta fram de analysmetoder som kommer att behövas även längre fram, säger Dämien Johann Bolinius, chef över gruppen Miljökemi på IVL Svenska Miljöinstitutet.

PFAS-analys:

”Utan tolkning kan man

vara helt vilse”

Perfluorerade ämnen, så kallade PFAS, är en grupp vatten- och smutsavstötande kemikalier som finns i en mängd vardagsprodukter. De är mycket svårnedbrytbara och har negativa effekter på miljö och människor.

Allt fler verksamheter arbetar med att minska användningen och spridningen av ämnena, men för att vara säker på att en produkt eller ett miljöprov är PFAS-fritt krävs noggrann analys.

Det finns idag närmare 10 000 olika PFAS-ämnen, och kända PFAS utgör bara toppen på ett enormt isberg. IVL har standardiserade metoder för att analysera ett 70-tal av dessa, och en ständig metodutveckling för att kunna analysera fler.

– Med tanke på hur många olika PFAS det finns är det väldigt svårt för kunden att veta vilka analyser som behövs. Om man bara söker efter de som är kända missar man tusentals.

Därför gör vi också screening av dessa okända PFAS, säger Ioannis Liagkouridis, forskare och projektledare på IVL:s laboratorium i Stockholm.

IVL har en stor samlad kunskap över hela PFASproblematiken och inte minst robusta metoder för flera olika matriser med starka instrument som kan identifiera extremt låga halter, säger Ioannis Liagkouridis.

– Vi hanterar hela analysprocessen, från urval av provtagning till analys med detektionsnivåer under gränsvärdena. Vi tolkar också resultaten och har en eftersupport med kunden. Utan tolkning kan man vara helt vilse.

Ioannis Liagkouridis, forskare och projektledare på IVL:s laboratorium i Stockholm.

Smart vattenövervakning med hjälp av ny uppfinning

Klimatförändringar och urbanisering ökar städernas utmaningar med att hantera avloppsvatten, dagvatten och översvämningar. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en uppfinning som med hjälp av sensorer och artificiell intelligens underlättar städernas övervakning och ger bättre beredskap att snabbt hantera olika förändringar.

– Turbinatorn är ett exempel på en lösning som sparar både tid och pengar samtidigt som den ger förutsättningar att arbeta mer hållbart. Att alltid ha uppdaterad information är fördelaktigt både samhällsekonomiskt och säkerhetsmässigt eftersom det ger möjligheter att agera proaktivt, säger Helén Galfi, urban vattenforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

IVL har i flera projekt tittat på hur digitala verktyg kan användas inom vattenområdet för att få tidiga varningar om föroreningar och andra händelser som läckage och översvämningar i städernas rörledningsnät för avlopps- och dagvatten.

Sensorer ger mängder med realtidsdata. Genom att ta vara på dessa datamängder och visualisera informationen på ett bra sätt kan man få bättre kunskapsunderlag. Det ger bättre beredskap att snabbt hantera olika förändringar och gör det enklare att fatta faktabaserade beslut.

Den patenterade sensorn, som kallas Turbinatorn, kombinerar en kamera, en laserstråle och bildanalys för att mäta vattnets grumlighet och nivå. En fördel är att den inte behöver vara i kontakt med vattnet utan placeras överst i exempelvis en avloppsbrunn.

Med hjälp av Turbinatorn kan man få tidiga varningar om det finns föroreningar i systemen, igensättningar eller stopp i ledningarna, om reningen inte fungerar som den ska, eller och om det finns läckor eller andra avvikelser som behöver snabba insatser.

– Målet har varit att utveckla en sensor till låg kostnad med minimalt underhåll som kan användas av städer, kommuner och företag som ansvarar för vattenledningsnäten. Det underlättar driften av ledningsnätet och leder till färre manuella inspektioner vilket i sin tur ger mindre störningar i exempelvis trafiken, säger Jens Wilhelmsson, AI-expert på IVL som varit med och utvecklat tekniken.

PATENTERAD UPPFINNING

Den tekniska lösningen har fått patent i Sverige, USA och inom EU. Det innebär att Turbinatorn uppfyller patentvillkoren – att uppfinningen ska vara ny, ha uppfinningshöjd och vara industriellt tillämpbar, vilket betyder att den ska lösa ett problem med hjälp av teknik. Nästa steg är att fortsätta den experimentella forskningen och att i större skala demonstrera

Helén Galfi, urban vattenforskare. Jens Wilhelmsson, AI-expert.

tekniken och samla in data för att utveckla tjänster för städer.

– Vi hoppas att tekniken ska komma till bred användning och göra samhällsnytta. Turbinatorn har testats i Göteborgs dagvattenledningsnät och Stockholms avloppsledningsnät. Snart ska den också installeras i Sydvästra Skånes, VA-Syds, spillvattennät, säger Helén Galfi.

TESTAS I STÄDERNA

Turbinatorn har testats i Göteborgs dagvattenledningsnät och i Stockholms avloppsledningsnät. I nästa steg ska den installeras i Sydvästra Skånes, VA-Syds, spillvattennät. Slutsatsen är att den fungerar bra.

– Den kan användas på svårövervakade platser i lednings-

nätet, som gator med mycket trafik. Turbinatorn ger bättre data med tätare intervaller och gör också att driftpersonalen får en tryggare arbetsmiljö, säger Joel Wanemark på IVL. Tillsammans med Stockholm Vatten och avfall och Kretslopp och vatten i Göteborg har han studerat hur digital övervakning kan underlätta driften av städernas avloppsnät.

– Städer använder ofta flera olika mätmetoder och datalagringssystem. Det försvårar möjligheterna att återanvända resultat och att utveckla verksamheten utifrån datadrivna insikter. Vi ville bidra till att utveckla VA-organisationernas förmåga att använda ny teknik för att samla in data, men även förbättra samspelet mellan olika system, säger Joel Wanemark.

Så fungerar Turbinatorn

Turbinatorn kombinerar en kamera, en laserstråle och bildanalys för att mäta vattnets grumlighet och nivå. Sensorn skickar ned en laserstråle i vattnet, tar ett foto av var ljuset träffar ytan och använder en AI-algoritm för att beräkna grumligheten utifrån fotot. Turbinatorn har utvecklats i samarbete med flera aktörer, bland annat inom EU-projektet ScoreWater och IoT för hållbar vattenhantering, och i samarbete med Göteborgs Stad, Stockholm Vatten och Avfall, företagen Eeware och Greenwave.

Laser Kamera

På SWIC sker avancerad forskning för rening och återvinning av avloppsvatten

Strax intill Frihamnen i Stockholm finns en unik anläggning som utvecklar nya lösningar för cirkulär vattenhantering och resursutvinning: SWIC, Sjöstadsverket Water Innovation Centre. Den drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH och används både för forskning och som test- och pilotanläggning för näringsliv och andra parter.

Det är många rör, metallbehållare och instrument som ska hamna på rätt plats när man flyttar en forskningsanläggning för avloppsvatten. SWIC, Sjöstadsverket Water Innovation Centre, höll tidigare till på Henriksdalsberget i södra Stockholm och finns numera på Loudden i Stockholm. Verksamheten har pågått sedan 2008 under namnet Hammarby Sjöstadsverk och har nu flyttat till ett före detta kommunalt avloppsreningsverk, hyrt av Stockholm Vatten och Avfall, som nu är kompletterat med en nybyggd processhall. Bristen på rent vatten är ett växande problem i världen. Testanläggningen SWIC utvecklar tekniker för att återanvända och nyttiggöra renat avloppsvatten. Arbetet är inriktat på att åstadkomma mer energi- och resurseffektiv rening, minska utsläppen av klimatgaser och ta tillvara alla värdefulla resurser som finns i avloppsvatten.

De så kallade ”spagettimembranen” är plastslangar från en membranbioreaktor. Tack vare SWIC:s optimering av dem kan Stockholm Vatten och Avfall minska sin användning av kemikalier vid rening av avloppsvatten.

– Vi vill bidra till att avloppsvatten ses som en råvara – för näringsämnen, energi och inte minst vatten för återanvändning, säger IVL:s medarbetare Mayumi Narongin-Fujikawa, koordinator för SWIC.

Ett exempel är ölet PU:REST, Sveriges första öl bryggt på återvunnet avloppsvatten. Det tillverkades 2018 tack vare ett samarbete mellan IVL, Nya Carnegiebryggeriet och Carlsberg Sverige för att få fler att upptäcka att avancerad vattenrening är en del av lösningen på världens vattenbehov.

PILOTSTUDIER PÅ PLATS ELLER HOS KUNDEN

Allt arbete på SWIC sker med hjälp av utrustning i laboratorieeller pilotskala, så här finns inga stora dammar med vatten som på andra reningsverk. Men SWIC har ändå tillgång till kommunalt avloppsvatten för sina tester.

– Våra kunder kan även skicka hit ett par kubikmeter avloppsvatten som vi testar med olika typer av reningstekniker i pilotanläggningar. Tack vare det kan vi få fram realistiska resultat till rimliga kostnader, säger Mayumi Narongin-Fujikawa.

Medarbetarna på SWIC kan också bygga en mobil pilotanläggning inuti en container som transporteras till exempelvis en kommun som behöver testa nya processer på sitt lokala vatten. En annan möjlighet är att kunderna skickar så lite som fem liter vatten eller slam för en studie i laboratorieskala på SWIC.

SPAGETTIMEMBRAN RENAR VATTNET

Inne i den nybyggda processhallen på SWIC står en metallställning med något som liknar ett par meter långa spagetti. Det är tunna ihåliga plastslangar från en membranbioreaktor (MBR), en teknik som SWIC har arbetat med under många år tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall. Tack vare MBR-tekniken går det att hantera skärpta reningskrav och ökad

belastning på reningsverken.

– Membranen separerar det biologiska slammet från vattnet och gör det helt fritt från partiklar. Därför går det lättare att rena avloppsvattnet från till exempel läkemedelsrester. Genom att optimera MBR-processen kan vi bidra till att Stockholm Vatten och Avfall inte behöver använda så mycket kemikalier vid sin rening av avloppsvatten, berättar Mayumi Narongin-Fujikawa.

SWIC är också en plattform för grund- och vidareutbildning

inom vattenområdet genom labbkurser, examensarbeten och doktorandarbeten för studenter och praktik för blivande driftingenjörer. Experter och ansvariga inom vattenrening kommer hit på studiebesök, inte minst många internationella delegationer.

Anläggningen används i både nationella och internationella forskningsprojekt och är en unik plats för samarbete mellan forskare, företag och avloppsreningsverk.

Digital tvilling ger effektivare drift av reningsverk

Digitala tvillingar är ett hett ämne, så också i VA-branschen.

Hanna Molin som är doktorand på IVL genomför en pilotstudie med en digital tvilling på Henriksdals reningsverk i Stockholm. Konceptet digital tvilling innebär att det fysiska systemet har en virtuell kopia som kan användas för felsökning, planering av underhåll, prognoser med mera.

– Kopian kan omfatta allt från mjukvarusensorer till en komplett modell över reningsverket, säger Hanna Molin som genomför försök med realtidsdata genom en digital pilot på Henriksdals reningsverk.

En digital tvilling har en kontinuerlig och automatiserad dataöverföring mellan det fysiska systemet och den digitala kopian.

Data samlas in från sensorer, maskinutrustning och labbanalyser i det fysiska systemet – i det här fallet reningsverket – och används i kopian.

Hanna Molins doktorandprojekt

Implementering av digitala tvillingar på reningsverk studerar hur processmodeller kan användas i realtid som beslutsstöd för att få en effektivare drift med minskade störningar och fel.

– Vår nya testanläggning är en unik plats för samarbete mellan forskare, företag och avloppsreningsverk, säger koordinatorn Mayumi NaronginFujikawa, här i den nybyggda processhallen på SWIC, Sjöstadsverket Water Innovation Centre på Loudden i Stockholm.

Hanna Molin, doktorand på IVL.

Kritiska råmaterialflöden i samhället

Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik kommer att öka dramatiskt de närmaste åren. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp? Betydande mängder resurser lämnar Europa i form av avfall och skrot, som potentiellt går att återvinna. För att få en bättre överblick har IVL inom samarbetet SMED tagit fram ett förslag på kartläggningssystem för kritiska råmaterialflöden i samhället. Systemet fokuserar på var olika material finns, i vilka mängder dessa förekommer samt när dessa kan bli tillgängliga för att återanvändas eller återvinnas.

Hållbarhetsvinster med svensk ull

Svensk ullproduktion kan ge lägre klimatpåverkan och har fler positiva effekter jämfört med andra länders ullproduktion. Det visar en studie som IVL gjort på initiativ av Axfoundation. En fördel är att vattenanvändningen inom svenskt jordbruk är lägre än i andra länder vilket minskar vattenavtrycket för inhemsk foderproduktion. Dessutom är Sveriges djurskyddsregler ofta striktare än andra länders, med lägre antibiotikaanvändning som positiv konsekvens. Enligt The Swedish Wool Initiative som står bakom hållbarhetsanalysen börjar allt fler svenska varumärken efterfråga just svensk ull inom mode och heminredning.

Nya sätt att minska matsvinnet

Hur ska butikerna göra när det ligger en dålig lök bland de fina i nätet? Eller när en yoghurt har gått sönder i en flerförpackning? Istället för att kasta allt ska ett projekt som leds av IVL försöka hitta lösningar som gör det ekonomiskt lönsamt för butikerna att ta vara på maten som fortfarande är bra. Projektet som utförs tillsammans med Coop och Ica och ska testa olika lösningar i butik. Förhoppningen är att fler i dagligvaruhandeln sedan tar efter.

– Matproduktionen står för en stor del av de globala klimatutsläppen, så det viktigt att all ätbar mat verkligen blir uppäten, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare på IVL.

Mer textilavfall kan återvinnas

Kapaciteten att återvinna mer textil i Europa är stor. Det visar en kartläggning forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder gjort. Aktörer inom sortering och återvinning av post-konsument-textil finns runtom i Europa och har lovande tekniker för att kunna ta hand om vårt textilavfall. – Det är mycket positivt om mer textilavfall kan återvinnas. Vi konsumerar alldeles för mycket kläder och använder dem för få gånger innan de slängs. Många plagg som hade kunnat återanvändas eller materialåtervinnas hamnar idag i restavfallet, det är ett enormt resursslöseri, säger Maja Dahlbom, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Matsvinn ska bli nya livsmedel

Forskare ska utveckla nya livsmedel genom att använda sidoflöden som uppstår vid produktionen av grönsaker och nötkött. Det kan till exempel handla om skal, blast, krokiga grönsaker och styckningsdetaljer som i dagsläget slängs eller används som djurfoder eftersom annan efterfrågan saknas. Målet är att öka resurseffektiviteten och lönsamheten inom den svenska livsmedelssektorn genom att erbjuda innovativa matvaror.

Projektet genomförs av IVL i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, Ipsos, Axfoundation, MatLust och plattformen Matsvinnet. Målgruppen är både yngre och äldre konsumenter, och har fokus på livsmedel som kan användas inom offentlig sektor.

Bra förutsättningar

för mekanisk textilåtervinning

Mekanisk textilåtervinning innebär att textil rivs sönder till fibrer som sen säljs vidare för att ingå i nya produkter. Anläggningar finns runtom i Europa, men inte i Sverige. En studie som IVL gjort inom BioInnovations textilsatsning har undersökt potentialen för en sådan etablering och beräkningarna pekar på en gynnsam affär.

Beräkningarna visar att klimatpåverkan för mekaniskt återvunnen bomullsfiber i Sverige är 70 – 300 kg koldioxidekvivalenter per ton fiber. Det kan jämföras med 500 – 4 000 koldioxidekvivalenter per ton fiber vid tillverkning av ny bomullsfiber. Enligt studien spelar det ingen roll var i Sverige anläggningen ligger, huvudsaken är att det finns tillgång till material. Sjukhuskläder och arbetskläder är högintressanta i det sammanhanget.

Satsning på vätgas och ökad cirkularitet

i metallindustrin

Ett projekt som leds av IVL ska kartlägga förutsättningarna för att öka produktionen och användningen av vätgas i Västerbotten. Projektet ska också undersöka hur ökad cirkularitet kan minska mängden avfall och klimatpåverkan från gruv- och metallindustrin. Resurser som i dagsläget går till spillo från smältverk och gruvor ska testas för nya användningsområden. Arbetet genomförs i nära samverkan med Luleå tekniska universitet, Swerim och flera regionala aktörer. Det har beviljats 24 miljoner kronor från Tillväxtverket och Fonden för en rättvis omställning.

Temaområde

Hållbart samhälle

Inom temaområdet Hållbart samhälle arbetar vi med:

• Klimatneutralitet

• Klimatanpassning

• Socialt hållbar omställning

• Hållbar samhällsplanering

• Hållbart byggande, förvaltning och renovering

• Hållbart energisystem och energibärare

• Hållbara transport- och mobilitetslösningar

• Hållbara finanser och investeringar

”Vi måste bli bättre på att använda det som redan är byggt”

Att undvika nybyggnation genom att transformera, optimera och renovera byggnader för nya ändamål kan spara både resurser och minska klimatutsläppen. Det säger Anna-Maria Blixt som är arkitekt och specialist inom cirkulärt byggande på IVL. I projektet Bostadisering undersöker hon på vad det finns för möjligheter att effektivisera det befintliga byggnadsbeståndet i Göteborg och omvandla lokaler till bostäder istället.

Behovet av bostäder i Sverige är stort. I Göteborg finns till exempel ett aviserat ett behov av 80 000 nya bostäder till år 2035. Samtidigt har staden mål om att ligga nära noll i klimatpåverkan till 2030. Hur ska det gå ihop? Att bygga nya bostäder kostar både pengar och resurser och leder dessutom stora klimatutsläpp och avfall.

– Det finns en stor målkonflikt i dag mellan det växande behovet av nya bostäder och det akuta behovet av att minska utsläppen. En viktig parameter för att lösa detta är att titta närmare på hur vi kan optimera det som redan är byggt, för att minska nybyggnation, säger Anna-Maria Blixt.

Det byggs i en rasande fart i världen; var femte dag uppförs byggnader motsvarande ett nytt Paris, enligt FN:s miljöprogram UNEP. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för omkring en femtedel av Sveriges växthusgasutsläppen och hälften av resursuttaget.

Samtidigt är många städer i en pågående omvandlingsfas; urbanisering av stadskärnor leder till att industrier flyttas, informationssamhället växer och lokalbehovet förändras. Näthandeln blir alltmer betydande med färre butiker, outnyttjade lokaler och ökad otrygghet i stadsmiljöer som följd.

Det finns därför ett praktiskt behov av att förbättra nyttjandegraden av redan byggda ytor i städerna.

I forskningsprojektet Bostadisering – cirkulärt, hållbart, levande, undersöker forskare och arkitekter vid IVL tillsammans med Skanska och Lunds tekniska högskola vad det finns för möjligheter att omvandla lokaler i Göteborg till bostäder.

Syftet är att ur ett entreprenörperspektiv undersöka vad det finns för hinder och möjligheter för att skala upp ”bostadiseringen” i dagsläget, utifrån aspekter som lagstiftning och krav, affärsmöjligheter och nyttjandegrad av befintligt bestånd. Göteborg är fallstudie men tanken är att överföra resultatet i en nationell kontext.

– Projektet sätter fingret på det tankeskifte vi står inför när vi nu rör oss mot ett mer systemiskt synsätt på hur en stad ska fungera där vi först och främst utgår ifrån det redan byggda innan vi bygger nytt. Det är utmanande ja, men intresset för frågorna är stort och det finns stora vinster att göra – både sett till minskad klimatpåverkan, resursuttag och avfallsmängder, men också för att det innebär möjlighet att bevara kulturvärden och höja kunskapen kring hur vi förvaltar det redan producerade.

– Systemtänk är A och O för att vi ska kunna nå det mer motståndskraftiga samhället som vi eftersträvar. Och att fokus ökar på detta just nu är väldigt hoppfullt, säger Anna-Maria Blixt.

I forskningsprojektet undersöker forskare och arkitekter vad det finns för möjligheter att omvandla lokaler i Göteborg till bostäder.

”Det går att minska klimatutsläppen från byggsektorn markant”

Vårt sätt att bygga ger stora avtryck på klimat och miljö. Att renovera en äldre byggnad i stället för att bygga en ny kan minska utsläppen med mellan 50 och 75 procent. Det går också att göra stora klimatförbättringar genom kloka materialval, tekniska lösningar och genom att återanvända mer byggmaterial än vad som görs idag.

– Bara genom att använda tekniker som finns i dag i Sverige går det att minska klimatutsläppen med 40 procent vid bygget av flerbostadshus, säger Martin Erlandsson, forskare och expert på hållbart byggande på IVL.

Ett sätt att uppnå klimatförbättringar är att byta ut material som har stor miljöpåverkan till förnybara material som trä. Samtidigt kommer material som stål och olika bindemedel för betong även att behövas i framtiden, så även där behöver man göra klimatförbättringar, menar Martin Erlandsson.

– Att bygga i trä kan vara en pusselbit för att minska klimatpåverkan, men vi måste också spara på skogens resurser. Genom att ersätta byggande med massivträ med materialeffektivare metoder sparas många träd. Och jag vill också understryka att de stora miljöförbättringarna går att göra för betonghus om man använder alternativa bindemedel och koldioxidinfångning i en framtid, säger Martin Erlandsson.

Tidigare studier som IVL har gjort visar att det går att nästan halvera klimatpåverkan med känd byggteknik och genom att använda mer miljövänlig betong.

– Det är fullt möjligt att få ner betongens klimatpåverkan, med hjälp av teknik som finns redan i dag. Det som behövs nu är att beställarna ställer krav på byggkonstruktioner med låg miljöpåverkan och längre livslängder och på så sätt driver klimatarbetet framåt, säger Martin Erlandsson.

Att renovera och återvinna i stället för att bygga nytt är en annan viktig del.

– Att inte riva, utan bygga om och ta vara på det som redan finns är något av det viktigaste vi kan göra för att minska klimatavtrycket från byggsektorn. I framtiden måste vi också bygga så att det blir lättare att bygga om. Ett exempel är att bygga innerväggar som kan flyttas om behoven ändras, säger Martin Erlandsson.

Martin Erlandsson, forskare och expert på hållbart byggande.

Hållbart

Invigning av samlingsplatsen i Gottsunda, Uppsala, juni 2023. Foto: Theory Into Practice, TIP

Nätverk för cirkulärt

byggande etableras i Skellefteå

I Skellefteå har aktörer från bygg- och fastighetsbranschen samlats i ett nätverk för cirkulärt byggande. Projektet som drivs gemensamt av Skellefteå kommun, CCBuild – Centrum för cirkulärt byggande och IVL Svenska Miljöinstitutet har som mål att göra återbruk till en naturlig del av byggprocessen. Byggverksamheten är idag den sektor i Sverige som genererar mest avfall om man räknar bort gruvavfallet. Mycket av materialet går att återbruka.

IVL:s dotterbolag CCBuild arbetar på flera sätt för att stötta bygg- och fastighetsbranschen i omställningen till mer cirkulärt byggande. I verksamheten som startade 2015 ryms nätverksforum, kunskapsstöd och digitala tjänster som gör det enklare att återbruka. Hittills har den geografiska täckningen varit fokuserad i södra Sverige och särskilt i västra Götalandsregionen, men utifrån den gröna industriella omställningen som pågår i norra Sverige är en liknande plattform viktig att etablera i Skellefteå för att stärka det regionala återbruket. Projektet syftar till att implementera CCBuilds verktyg och arbetssätt med bland annat regionala nätverksträffar och en digital marknadsplats för återbruk av byggprodukter.

– Vi vill öka återbruket i byggsektorn och skapa hållbara förutsättningar för den extraordinära samhällsutveckling som regionen är mitt uppe i. Målgruppen är hela värdekedjan – från entreprenörer och materialleverantörer till fastighetsägare och arkitekter, säger Aurora Pelli, chef för IVL norra Sverige.

Från parkeringsplats till samlingsplats

I bostadsområden i Göteborg, Uppsala och Örebro har det skapats trivsamma utemiljöer på tidigare parkeringsytor. Att involvera boende och låta barn, unga och äldre i hög grad påverka utformningen av platserna har stått i fokus. Resultaten visar hur man praktiskt kan arbeta med social hållbarhet kopplat till mobilitets- och miljöfrågor.

– Målet har varit att få fram ett koncept för hur fastighetsägare kan omvandla den här typen av ytor med relativt enkla medel, och på sätt som involverar boende. Det har varit väldigt intressant att följa hur tre olika platser vuxit fram som resultat av engagerade fastighetsägare, kreativa arkitekter och barn och äldre som bor och vistas i området, säger Åsa Romson, forskare och projektledare på IVL.

Arbetet har genomförts tillsammans med tre större allmännyttiga fastighetsägare; Familjebostäder i Göteborg, Uppsalahem och Örebrobostäder, samt arkitekterna på Theory into Practice. Det har inspirerats av metoder inom platsledd utveckling och fokuserat på hur boende och andra kan involveras i utformningen av gemensamma utemiljöer. Projektet har resulterat i ett designkoncept som sedan testats på platser i Markbacken i Örebro, Gottsunda i Uppsala och i Kortedala, Göteborg.

Klimatet förändras

– hög tid att höja beredskapen

Extremväder, torka och översvämningar – klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir beror på omfattningen av det förändrade klimatet men också på vår förmåga att anpassa samhället till dessa förändringar.

Magnus Hennlock.

– Genom att anpassa samhället och göra det mer motståndskraftigt mot klimatförändringar kan vi minska behovet av akuta och kostsamma åtgärder och bidra till en mer långsiktigt hållbar utveckling. Det behövs för att minska samhällets sårbarhet, säger Magnus Hennlock, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. IVL bedriver forskning för att öka kunskapen och effekterna kring klimatanpassning och anlitas också som expertstöd i frågor som rör bland annat stadsutveckling, blågröna lösningar och hållbart byggande.

Under 2023 genomförde IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring för sjätte gången en kartläggning av Sveriges kommuners klimatanpassningsarbete. Resultatet visar att det är stora skillnader inom landet. Framförallt mindre kommuner ligger efter i arbetet med att anpassa sig till ett förändrat klimat. Det beror sannolikt på att de har begränsade resurser och kompetens för att driva dessa frågor. Inte minst små kommuner behöver stöd från regional och nationell nivå.

– Det finns oroande tendenser i årets rapport. Den ökningstakt som tidigare setts i kommunernas klimatanpassningsarbete tycks ha avstannat, trots att den behöver öka kraftigt. Det är också bekymmersamt att kommunerna tenderar att genomföra åtgärder först efter att de drabbats av kostsamma naturskador orsakade av extremväder och klimatförändring, säger Magnus Hennlock. Bland de faktorer som har undersökts visar studien att den starkaste drivkraften för kommunerna att genomföra klimatanpassningsåtgärder är om de drabbats av

naturskador orsakade av extremväder och klimatförändring. – Svenska kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa samhället och i det arbetet har kommunerna en väldigt viktig roll, säger Magnus Hennlock. Gemensamt för de kommuner som ligger i topp i rankingen är att de alla har fattat politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning och att de har avsatt resurser till arbetet. Det är något som alla kommuner borde göra enligt IVL och Svensk Försäkring. Det är också viktigt att alla kommuner identifierar sina risker och sårbarheter.

– Senaste året har vi sett vilka allvarliga konsekvenser som exempelvis jordskred och häftiga skyfall kan få. Beredskapen behöver öka. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra, så kommer hela landet att drabbas av klimatförändringar. Genom att identifiera och förstå sina risker och sårbarheter kan kommunerna prioritera rätt åtgärder och planera områden och byggen efter det, säger Magnus Hennlock.

Kartläggningen av Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning har legat till grund för en jämförelse och ranking av kommunernas arbete. Rapporten med resultaten finns att ladda ner på IVL:s hemsida.

Exempel på klimatanpassning med blågröna lösningar i Augustenborg i Malmö. I området där fastigheterna ofta drabbades av översvämningar tidigare har det byggts dräneringssystem med bland annat vattenkanaler och fördröjningsdammar.

Bostadsbolag rustar för klimatförändringar

Extrema väderhändelser som stormen Hans och skyfallen i Bergslagen har blivit en väckarklocka. Det blir tydligt för kommuner och fastighetsägare att samhället behöver rustas för att bli mer motståndskraftigt.

Kostnaderna för översvämmade fastigheter, söndertrasade vägar, nedfallen skog och andra skador kan det senaste året summeras till hundratals miljoner kronor.

Tillsammans med Sveriges Allmännytta har IVL genomfört sårbarhetsanalyser för fem allmännyttiga bostadsföretag i Östersund, Västerås, Nykvarn, Jönköping och Malmö. De visar var riskerna finns, så att åtgärder kan sättas in.

– Om bostadsföretagen ska bli mer motståndskraftiga krävs ett proaktivt och preventivt arbete, säger Johan Holmqvist, forskare och projektledare vid IVL.

Under 2024 ska projektet presentera en konkret vägledning för allmännyttans bostadsföretag. Den ska dels göra befintlig information tillgänglig, dels bidra till utvecklingen av nya metoder för förbättrad klimatanpassning i fastighetsbestånden. Johan Holmqvist lyfter särskilt fram naturbaserade blå-gröna lösningar som en del av lösningen. Det kan exempelvis vara plantering av träd och grönska som ger skugga och svalka, bullerdämpning och minskad spridning av luftburna partiklar

– eller anläggning av regnbäddar och översvämningsytor som reglerar vatten både när det blir för mycket vid höga flöden och för lite under torkperioder.

– Ett systematiskt arbete med klimatanpassning innebär mer än punktinsatser och åtgärder för enskilda fastigheter. Att motverka översvämningar kräver, till exempel, ofta ett systemperspektiv som ser till hela avrinningsområdet och angriper orsaker snarare än symtom, säger Johan Holmqvist.

Johan Holmqvist, forskare och projektledare vid IVL.

Blågröna lösningar i staden

Gröna tak, levande väggar eller regnbäddar – det finns många nya lösningar och tekniker som kan göra våra städer mer motståndskraftiga mot extremväder. Men vilka passar bäst? För att hjälpa kommuner och fastighetsägare har IVL tillsammans med bland andra SLU och Scandinavian Green Roof Institute tagit fram webbverktyget Blågröna systemguiden. Den ger användaren en god överblick över vilka lösningar som finns och jämför olika alternativ. IVL har analyserat vilka värden och ekosystemtjänster som de olika systemen ger.

Unikt verktyg för att mäta stadsdelars klimatpåverkan

För att nå visionen om att skapa Öresundsregionens mest hållbara stadsdel har Projekt Jägersro i samarbete med IVL tagit fram en helt ny modell för att räkna ut en stadsdels totala klimatpåverkan. Målet är att skapa de bästa förutsättningarna för de boende att leva klimatneutralt i den nya stadsdelen som växer fram i Malmö.

Arbetet har resulterat i den så kallade Jägersromodellen där man via en klimatbudget kan beräkna stadsdelens hela klimatpåverkan i förhållande till Parisavtalets mål om att jordens temperaturökning inte ska överskrida 1,5°C. Modellen gör det möjligt att studera förändringar över tid, vilket innebär att man kan räkna på hur klimatutsläpp varierar och hur olika faktorer påverkar varandra. Allt från byggmetoder och stadsplanering till klimatberäkningar av personliga utsläpp från invånarna inkluderas.

Blågröna system buffrar regnvatten och minskar risken för översvämningar.

Vätgas – en nyckel för sjöfartens omställning

Projektet HOPE har analyserat förutsättningarna för vätgas och bränsleceller inom nordisk sjöfart. Rent tekniskt är det redan nu möjligt att trafikera vissa rutter i Norden med vätgas och bränsleceller. I Norden är kombinerade passagerar- och godsfartyg, så kallade RoPax-fartyg, särskilt intressanta. Men det finns fortfarande hinder som gör att det sannolikt dröjer innan det blir ett stort genombrott på marknaden. Det är fortfarande relativt dyrt, tillgången på grön vätgas är osäker och det återstår utmaningar kopplat till infrastruktur, lagring och bunkring, konstaterar forskarna från IVL. Det som behövs är bland annat fler styrmedel som driver på och underlättar introduktionen av förnybara sjöfartsbränslen.

Visionsbild över nya stadsdelen Jägersro. Illustration: FOJAB Arkitekter.

Hållbart samhälle

Utmaningar med bio-CCS

För att nå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. En rapport från IVL visar utmaningar förknippade med uppskalning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, så kallad bio-CCS, en teknik som kan ge negativa utsläpp.

Forskarna konstaterar i rapporten att Sverige har goda förutsättningarna för att utveckla bio-CCS men poängterar samtidigt att det är viktigt att det görs på ett genomtänkt och hållbart sätt så att det inte används för att fördröja verkliga utsläppsminskningar. En fråga som forskarna belyser är risken för dubbelräkning vid klimatkompensation.

– Vår slutsats är att det behövs förändringar och uppdateringar av lagstiftningen för att komma till rätta med dubbelräkningsproblematiken och skapa förutsättningar för trovärdig klimatkompensation som bidrar till en höjd klimatambition, säger Kenneth Möllersten, forskare på IVL.

Så kan biltrafiken minska – sju lärdomar

för svenska städer

På uppdrag av WWF har IVL tittat närmare på fyra städer –Gent, Birmingham, Leuven och Bryssel – som alla har varit innovativa med hur de jobbar med omställningen av trafiken i sina städer. I en rapport presenteras sju lärdomar för hur svenska städer kan använda stadsutrymmet mer hållbart. Det handlar bland annat om att införa så kallade cirkulationsplaner där innerstäderna delats upp i zoner som man får köra in i men inte emellan.

– Städerna som vi studerat visar på ett framgångsrecept bestående av begränsning för genomfartstrafik och kraftiga satsningar för att förenkla för gång, cykel och kollektivtrafik, säger Tobias Gustavsson Binder, transportexpert på IVL.

Öka tempot i klimatomställningen

De nordiska länderna har alla satt individuella mål för att uppnå klimatneutralitet till någon gång mellan 2030 och 2050, men med nuvarande omställningshastighet kan det bli svårt att nå målen. Det är en av de centrala slutsatser i ett nordiskt samarbetsprojekt som IVL deltagit i. Sedan 1990 har utsläppen endast minskat med 26 procent i de nordiska länderna, och merparten av minskningen har skett inom energisektorn. För att uppnå klimatneutralitet måste mycket mer göras inom de andra sektorerna, särskilt inom transportsektorn och inom jordbruk, markanvändning och skogsbruk.

– De nordiska länderna har goda förutsättningar till samarbete för att skynda på omställningen. Exempel på sådana områden är biodrivmedel, negativa utsläpp och bättre styrmedel, säger Lars Zetterberg, forskare på IVL som medverkat i studien.

"Våra medarbetares kompetens är grunden för vår verksamhet"

Våra medarbetare och deras kompentens är företagets viktigaste tillgång. Därför har vi valt att ägna 2023 åt att utveckla våra medarbetare under det prioriterade området ”kompetensåret”.

– Vi vill att alla ska ha en utvecklande och hållbar arbetssituation där vi trivs, mår bra och har roligt på jobbet. Vi vill också att alla ska känna att de utvecklas och har därför ägnat 2023 till att skapa goda förutsättningar för just det, säger Anna Amgren, HR-chef.

Förutom chefsdagar har vi dragit igång tillfällen som vi kallar "lunch and learn" där vi bjuder in både interna och externa inspirationstalare. Vi har också genomfört en lång rad interna utbildningar, som projektledarutbildningar, utbildningar i informationssäkerhet, ergonomi och kommunikation samt lanserat ett digitalt utbildningsverktyg för interaktiva kurser som gör vårt kursutbud mer lättillgängligt.

Syftet är att samla alla interna utbildningar på en och samma lärplattform. Den ska vi också kunna använda till kurser som vi säljer eller till kurser som vi köper in och erbjuder våra medarbetare. Digitalisering har varit ett stort fokus för HR-arbetet även på andra sätt. För att nya medarbetare snabbt ska komma igång med sitt arbete erbjuds nu alla en effektiv, digital introduktion. Genom den får de praktisk information om arbetet på IVL och även fackliga klubbar och skyddsombud sprider sin kunskap här.

– Största delen av kompetensutvecklingen på IVL sker dock i alla de projekt vi driver samt i nätverk och samarbeten där våra medarbetare deltar, säger Anna Amgren.

IVL har engagerade medarbetare vilket inte minst märks på de föreningar som bedriver verksamhet i organisationen.

För oss är det självklart att sponsra

såväl våra idrottsföreningar som konst- och kulturföreningar vilket möjliggör en rad olika aktiviteter. Den gemensamma skidresan till svenska fjällen är ett uppskattat inslag liksom den årliga surströmmingsskivan, svampkurserna, löpskolan och kvällsboulen. Under hösten har vi dessutom erbjudit mycket uppskattade familjedagar i både Göteborg, Stockholm och Malmö då alla anställda och deras familjer bjöds in att delta under en dag med aktiviteter på Skansen, Universeum eller Akvariet på Malmö museum.

– Karakteristiskt för IVL är våra medarbetares engagemang i aktiviteterna som ordnas. Oavsett om det arrangeras en after work med bordtennis och brädspel eller kajakpaddling så är uppslutningen stor vilket är riktigt roligt, säger Anna Amgren.

Och att medarbetarna trivs får vi även bevis för via verktyget Winningtemp som implementerades under året. Veckovisa temperaturmätningar i organisationen visar att vi ligger på index jämfört med de 1 500 andra företagen som använder samma verktyg.

– Ledarskapet är det område där vi får allra bäst resultat vilket är glädjande eftersom allt börjar i ledarskapet.

Målet är att vi alla ska känna att vi utvecklas och samtidigt har en hållbar arbetsmiljö. Men det är också viktigt att vi har roligt på resan. Det är så vi bygger framtiden tillsammans och gör skillnad för våra medarbetare, kunder, samarbetspartner och för samhället i stort, säger Anna Amgren.

Anna Amgren, HR-chef.

Medarbetare och arbetsmiljö

och uppåt

Utbildning

Doktorsexamen Civilingenjörsexamen Övrig akademisk utbildnning Gymnasial eller eftergymnasial

Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionärer visstidsanställningar (2019).

*I svenska bolaget har IVL 30% disputerade medarbetare.

2019: 7,5%

11,4%

Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionärer och visstidsanställningar (2019).

Doktorsexamen Civilingenjörsexamen Övrig akademisk utbildnning Gymnasial eller eftergymnasial

Doktorsexamen Civilingenjörsexamen Övrig akademisk utbildnning Gymnasial eller eftergymnasial

Anställningstid

Genomsnittlig anställningstid är 6,4 år (exkl. visstidsanställningar.)

Genomsnittlig anställningstid är 6,5 år (exkl. visstidsanställningar.)

Personalomsättning

Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionsavgångar och visstidsanställningar.

* Alla siffror är inklusive IVL:s verksamhet i Kina och Indien.

Åldersfördelning 2023

Matilda Lidfeldt på utflykt i Datong tillsammans med kinesiska kollegor.

Etik och integritet

För IVL Svenska Miljöinstitutet är vårt oberoende grundläggande för hela verksamheten. Oberoendet garanteras genom vår ägarstruktur, en stiftelse bildad gemensamt av staten och näringslivet. IVL grundades med uppdraget att leverera oberoende och trovärdiga beslutsunderlag som alla parter kunde stå bakom.

Det globala hållbarhetsmålet (Sustainable Development Goals, SDG) som vi främst arbetar med är SDG 16, Fredliga och inkluderande samhällen (delmål 16.5 och 16.6). Som en av de viktigaste delarna i våra kärnvärden har vi trovärdighet, där vi i vår oberoende ställning ska leverera resultat som skapar hållbarhetsnytta för våra kunder.

UPPFÖRANDEKOD

Våra medarbetare är vår viktigaste resurs, och det är viktigt att vi i vårt arbete och våra relationer agerar etiskt och ansvarsfullt. IVL har som grund för detta sedan många år en uppförandekod som bygger på FN:s Global Compacts tio principer samt på IVL:s värdegrund. Den gäller för alla IVL:s medarbetare och styrelseledamöter och styr IVL:s uppförande i förhållande till medarbetare, kunder, leverantörer, affärspartners och andra

intressenter. Introduktionen av nyanställda innehåller en genomgång av vad uppförandekoden innebär och hur den tillämpas.

I anslutning till uppförandekoden har IVL en visselblåsarfunktion, som ger medarbetare en kommunikationsväg för att lyfta misstankar om eventuella överträdelser av uppförandekoden, såväl internt som externt. Genom detta system ger IVL sina medarbetare möjlighet att göra en anmälan där rätten att vara anonym och inte riskera efterräkningar är garanterad. Under 2022 har ingen anmälan inkommit.

RISKBEDÖMNING

IVL:s ledning genomför kontinuerligt en bedömning av risker kopplade till bolagets verksamhet. Det inkluderar risker som gäller korruption, mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och miljö. Riskbedömning är också integrerat i IVL:s projektprocess och genomförs i samband med anbud och ansökningar. Syftet är att fånga upp möjliga risker med projekt, identifiera åtgärder samt ta ställning till om IVL kan utföra uppdraget utifrån vår uppförandekod och våra grundprinciper om trovärdighet och oberoende.

Miljöpåverkan från egen verksamhet

Miljöhänsyn genomsyrar allt IVL gör, och vår egen verksamhet ska naturligtvis bedrivas med lägsta möjliga miljöpåverkan. Vårt arbete bidrar främst till dessa globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG): SDG 2: Ingen hunger, SDG3: God hälsa och välbefinnande, SDG7: Hållbar energi för alla, SDG8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, SDG12: Hållbar konsumtion och produktion samt SDG13: Bekämpa klimatförändringarna.

Det gör vi genom vårt miljöarbete inom främst följande områden, baserat på vilka miljöaspekter som är mest betydande för vår verksamhet:

• Klimat och energi (delmål 7.2, 13.2 och 13.3)

• Resurseffektivisering och cirkularitet (delmål 2.4, 8.4, 8.7, 12.2, 12.4 och 12.5)

• Hållbar kemikalieanvändning (delmål 3.9 och 12.4)

IVL har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001, som omfattar verksamheten i Sverige. Redovisningen omfattar verksamheten i Stockholm, Göteborg, Malmö och Kristineberg, inklusive SWIC, Sjöstadsverket Water Innovation Center som är unik forskningsan- läggning för vattenrening som ägs gemensamt av IVL och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

KLIMAT OCH ENERGI

Utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor och energianvändning i IVL:s verksamhet uppgick till totalt 207 (176) ton CO2e, varav 166 (143) ton CO2e kommer från tjänsteresor och 41 (33) ton CO2e från energianvändning. Majoriteten av utsläppen, 80 (81) procent, kommer från tjänsteresor och därav är flyg 87 (88) procent och bil 12 (14) procent. Klimatintensiteten, kg CO2e/ anställd, det vill säga utsläppen per anställd för tjänsteresor och energiförbrukning uppgick till 550 (502) kg CO2e.

TJÄNSTERESOR

Under 2023 har tjänsteresorna ökat i jämfört med förra året, ökningen är inte i nivå med 2019 innan pandemin. Antalet personkilometer har ökat med (26 procent) från 2022 års nivå och klimatpåverkan (CO2e) har ökat med 8 procent från 2022 års nivå. IVL:s mål att minska utsläppen från tjänsteresor, bland annat genom att alltid överväga om resande är nödvändigt och att välja tåg framför flygresor, kvarstår. Sannolikt återgår inte resandet till nivåerna innan pandemin tack vare ökad andel

digitala möten. En del resor är dock ofrånkomliga för att driva verksamheten och utföra uppdragen.

Flygets del av resandet i personkilometer har ökat till 51 (42) procent och tåg står för 42 (52) procent samt bilresandet har ökat marginellt till 7 (6) procent.

ENERGIANVÄNDNING I VERKSAMHETEN

Den totala energianvändningen för IVL:s verksamhet uppgick till totalt 2 016 (1 838) MWh varav 52 (48) procent var el och 40 (41) procent fjärrvärme samt kyla 8 (8) procent. Ökningen är främst relaterad till temperaturvariation mellan åren.

Huvuddelen av energiförsörjningen är förnybar energi. IVL arbetar tillsammans med våra fastighetsförvaltare för att gemensamt identifiera och utföra energibesparingar och åtgärder för att minska energianvändningen. Utvärdering och implementering av åtgärderna pågår löpande.

KLIMATFOND

Sedan 2016 avsätter IVL medel till en klimatfond som används för att kompensera koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Klimatkompensationen görs genom trovärdiga standarder, som säkrar verklig och långsiktig utsläppsminskning, och dessutom bidra till andra globala mål i Agenda 2030.

Från och med 2019 beslutade IVL att avsätta ytterligare medel till fonden, motsvarande de externa kostnaderna för utsläppen, samt att fonden också ska inkludera utsläpp från energianvändning. Dessutom beslutades att medlen även ska användas till klimatväxling, för att möjliggöra ytterligare åtgärder för att minska utsläppen från IVL:s verksamhet, medarbetare och samhället i stort.

RESURSEFFEKTIVISERING

OCH CIRKULARITET

IVL:s verksamhet ska drivas resurseffektivt, där återbruk och återvinning är en självklar del. Återbruket av IT-utrustning och mobiltelefoner har ökat, även inredning återanvänds så långt det är möjligt. Inredning och utrustning som IVL inte längre har behov av säljs vidare för återbruk och fortsatt användning. För hållbara inköp prioriterar IVL att köpa in miljöanpassade alternativ av förbrukningsmaterial.

Klimat och energi – tjänsteresor

Tjänsteresor

Utsläpp av växthusgaser

Tjänsteresor Sträcka personkm

Tjänsteresor

Tjänsteresor Utsläpp av växthusgaser

Klimatintensitet per anställd, kg CO2e/anställd

Avfallsfördelning återvinning och förbränning,

Catering vid möten, konferenser och andra IVL-arrangemang är vegetarisk, ekologisk och anpassad efter säsong, fairtrade och närproducerad mat väljs när de är tillgängligt, och matsvinnet ska minimeras. Den totala mängden avfall från IVL:s kontor, mät- och analysverksamhet samt SWIC uppgick till 20,8 (43,2) ton, varav 18,1 (37,5) ton gick till återvinning, farligt avfall från mät- och analysverksamheten- samt processverksamheten uppgick till 2,7 (5,6) ton varav 2,4 (4,5) återvanns (R-kod) och 0,4 (1,2) bortskaffades (D-kod).

HÅLLBAR KEMIKALIEANVÄNDNING

Kemikalier används främst i IVL:s mät- och analysverksamhet, där valet av kemikalier i hög grad styrs av de analysmetoder och

den utrustning som används.

Vid utveckling av analysmetoder och inköp av utrustning arbetar IVL därför systematiskt med att i möjligaste mån minska kemikalieanvändningen och byta ut farliga kemikalier till alternativ som har lägre påverkan på miljön och ger säkrare arbetsmiljö.

Under 2023 har vi bl.a. bytt en analysmetod vid laboratoriet i Göteborg, vilket medfört både en minskad kemikalieåtgång och en förbättrad arbetsmiljö. Kemikalier används även i forskningsverksamheten vid SWIC, Sjöstadsverket Water Innovation Center. Där utvecklas tekniker för att kunna återanvända och nyttiggöra renat avloppsvatten, samtidigt som både kemikalieoch resursanvändningen i vattenreningen optimeras.

Jämförelse klimatintensitet 2019-2023

Klimatintensitet per anställd,

Klimatintensitet per anställd, kg CO2e/anställd

Klimatintensitet per anställd, kg CO2e/anställd

Tjänsteresor Utsläpp av växthusgaser

Tjänsteresor Utsläpp av växthusgaser

Klimatpåverkan kg CO2e

Energi och klimat lokaler

Total energiförbrukning lokaler, MWh

Klimatintensitet per

Klimatintensitet per nettoomsättning kg CO2e/KSEK

Klimatintensitet

energiförbrukning lokaler,

Klimatpåverkan inköpt energi, ton CO2e

Klimatintensitet per nettoomsättning, kg

Klimatintensitet per nettoomsättning, kg CO2e/KSEK

Klimatpåverkan inköpt energi, ton CO2e

Klimatpåverkan inköpt energi, ton CO2e

Resurseffektivisering

StockholmGöteborg Malmö SWIC

Utsläpp inköpt energi – Generering av inköpt energi (scope 2) Utsläpp inköpt energi – P roduktion av bränslen till inköpt energi (scope 3) 20 20 20 21

Kristineberg Hammarby kaj

Stockholm Göteborg Malmö SWIC

Kristineberg Hammarby kaj Skellefteå

Klimatpåverkan inköpt energi, ton CO2e

Resurseffektivisering och cirkularitet – avfall

Klimatpåverkan inköpt energi, ton CO2e

Utsläpp inköpt energi – Generering av inköpt energi (scope 2) Utsläpp inköpt energi – P roduktion av bränslen till inköpt energi (scope 3)

Resurseffektivisering och cirkularitet – avfall, Ton

Resurseffektivisering och cirkularitet – avfall, ton

Resurseffektivisering och cirkularitet – avfall, Ton

Farligt avfall mät/analys & process – bortskaff ning (D-kod)

Utsläpp inköpt

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för IVL Svenska Miljöinstitutet AB, organisationsnummer 556116-2446, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2023 – 31 december 2023.

Allmänt om verksamheten

IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) bedriver forskning och konsultverksamhet inom hela miljö- och hållbarhetsområdet. Kundkretsen återfinns inom alla branscher, myndigheter och organisationer. Basen för verksamheten är Sverige och Europa men kunderna finns i hela världen, inte minst i Kina där IVL har haft verksamhet i över 30 år. IVL har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Skellefteå, Beijing, Mumbai och Fiskebäckskil.

IVL, som bildades 1966, ägs av Stiftelsen Institutet för Vattenoch Luftvårdsforskning (SIVL). Bolagets och stiftelsens styrelser sätts samman av staten och näringslivet. Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform sedan 1982.

Koncernen består, förutom av moderbolaget IVL av de delägda dotterbolagen BASTAonline AB, eBVD i Norden AB, Möbelfakta Sverige AB och joint-venture-bolaget Sino-Swedish Environmental Technology Development Center, SEC, i Kina samt de helägda dotterbola get EPD International AB, IVL Sustainable Building AB, IVL India Environmental R&D Private Limited i Mumbai. IVL:s verksamhet bedrivs i allt väsentligt inom moderbolaget.

Översikt över resultat och ställning

Omsättning och resultat 2023

Koncernen

Koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret ökade med 1,5 (6,7) procent och uppgick till 517 320 (509 558) KSEK.

Årets resultat efter skatt uppgår till 35 301 (35 036) KSEK varav minoritetens andel är 84 (141) KSEK. För en mer rättvisande översikt över utvecklingen av koncernenens och företagets verksamhet, ställning och resultat se flerårsöversikten i not 2.

Moderbolaget

IVL:s nettoomsättning under räkenskapsåret ökade med 1,5 (4) procent och uppgick till 484 399 ( 477 015) KSEK. Årets resultat efter skatt uppgick till 13 848 (14 208 ) KSEK.

Fördelning mellan forskning och konsultuppdrag i verksamheten

Under året upparbetade arvoden och utlägg fördelar sig mellan IVL:s forsknings- och uppdragsverksamheter med 45,3 (45,2) procent respektive 54,7 (54,8) procent. Med forskningsverksamhet avses i detta sammanhang dels den mellan staten och näringslivet samfinansierade forskningen genom Stiftelsen

Institutet för Vatten – och Luftvårdsforskning, dels verksamheter som anslagsfinansieras genom statliga forskningsorgan, forskningsstiftelser, EU och motsvarande. Samfinansierad verksamhet uppgår till 9,6 (10,9) procent av under året upparbetade arvoden och utlägg och anslagsfinansierad verksamhet till 35,8 (34,5) procent.

Utdelningspolicy

IVL drivs i aktiebolagsform och ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten – och Luftvårdsforskning, SIVL. Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform sedan 1982. IVL Svenska Miljöinstitutet AB är icke vinstdrivande i den meningen att ingen vinst delas ut till ägarna utan återinvesteras i bolagets FoU-verksamhet. Ägarstiftelsen, SIVL, ansvarar för de medel som staten ställer till förfogande för samfinansierad miljöforskning vid IVL Svenska Miljöinstitutet. SIVL har en partsammansatt styrelse där näringslivet utser hälften av ledamöterna och regeringen hälften. Styrelsens ordförande utses av regeringen.

Dotterbolag

• BASTAonline AB BASTAonline AB (org.nr 556719-5697) är ett bolag som ägs till 60 procent av IVL Svenska Miljöinstitutet och 40 procent av Byggföretagen. BASTA-systemet vänder sig till alla som vill göra medvetna produktval i syftet att fasa ut ämnen med farliga egenskaper. Detta kan vara fastighetsägare, entreprenörer, arkitekter, byggkonstruktörer, privatpersoner med mera. Årets största händelse är lanseringen av en ny hemsida med många nya funktioner, som artikel- och företagssidor. Under året har även systemets kriterier stöpts om och registreringsförfarandet har utvecklats för att förenkla registrering och stora importer.

• Möbelfakta Sverige AB Möbelfakta Sverige AB (org.nr 559252-0810) är ett bolag som ägs till 51 procent av IVL Svenska Miljöinstitutet och 49 procent av Trä- och Möbelföretagen (TMF). Möbelfakta är en hållbarhetsmärkning för möbler i offentlig upphandling. Kärnverksamheten består i utveckling av kriterier för märkning av möbler och processer för verifiering av kravuppfyllnad hos möbelproducenter. Möbelfakta arbetar aktivt för att harmonisera kraven på nordisk och europeisk nivå. Under verksamhetsåret har Möbelfakta ökat i användning som typ 1-miljömärkning i offentlig upphandling i Sverige, Norge och Danmark. Anslutna företag kommer från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Baltikum och Polen.

• EPD International AB

EPD International AB (org.nr. 556975-8286) är sedan 1 juli 2014 ett helägt dotterbolag till IVL. Det har sitt säte i Stockholm och verksamheten är förlagd till IVL:s kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Beijing samt genom internationella samarbetspartners. Bolaget driver och förvaltar EPDsystemet (the International EPD® System) som är ett program för tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer, EPD:er.

Bolaget verkar globalt och har kunder på alla kontinenter. Totalt har EPD International över 6 900 giltiga EPD:er i över 45 olika länder publicerade på www.environdec.com. Under 2023 registrerades över 2 900 nya EPD:er.

• eBVD i Norden AB eBVD i Norden AB (org.nr 559093-5390) är sedan 2017 ett bolag som ägs till 51 procent av IVL Svenska Miljöinstitutet samt 49 procent av Byggmaterialindustrierna. Byggsektorn i Sverige har enats om att frivilligt deklarera byggprodukter ur miljösynpunkt enligt den digitala byggvarudeklarationen eBVD. eBVD i Norden AB driver ett digitalt system som syftar till att effektivisera och minska kostnaderna för miljöinformationen samt att erbjuda en plats där informationen kan nås. Bolaget hade vid årsskiftet 2023/2024 276 (264) licensanvändare av systemet.

• IVL Sustainable building AB

IVL Sustainable Building AB (org.nr 559419-6270) bildades 2023 som ett helägt bolag till IVL Svenska Miljöinstitutet. Bolaget driver samhällsbyggnadsbranschens gemensamma arena för cirkulärt byggande och förvaltning, CCBuild som startade som ett innovationsprojekt 2015. Återbruk inom byggsektorn kommer vara en av de åtgärder som krävs för att minska klimatpåverkan och få en effektiv resurshantering. Under året beslutades också att bolaget ska driva Byggsektorns Miljöberäkningsplattform som erbjuder ett digitalt beräkningsverktyg och en kunskapsplattform för att kunna klimatdeklarera byggnadsverk. CCBuild hade vid utgången av 2023

167 anslutna samarbetsparter och Miljöberäkningsplattformen hade vid utgången av året 115 licenstagare.

• IVL Environmental Technologies (Beijing) Company Ltd IVL har sedan 2014 ett helägt dotterbolag i Kina. Dotterbolaget erbjuder miljöforskning och konsulttjänster inom miljö- och hållbarhet. Fokus under senare år har varit kring miljöpåverkan från värdekedjor där bolaget arbetar både med svenska och kinesiska bolag som vill kommunicera trovärdiga data om sina produkters miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser och miljövarudeklarationer så kallade EPD. Bolaget arbetar också med att främja och hjälpa svenska miljöteknikföretag på den kinesiska marknaden inom luft och vattenområdet.

• Sino-Swedish Environmental Technology Development Center Ltd (SEC)

Tillsammans med TAES (Tianjin Academy of Environmental Sciences) har IVL sedan mer än tjugo år tillbaka det gemensamt ägda företaget SEC (Sino-Swedish Environmental Technology Development Centre Ltd) med säte i Tianjin. Via SEC har ett stort antal svenska miljöteknikföretag hjälpts in på den kinesiska marknaden.

• IVL India Environmental R&D Private Ltd IVL har sedan 2019 ett helägt dotterbolag i Indien som huvudsakligen arbetar med projekt inom teknik för rening av avloppsvatten på den indiska marknaden. För närvarande tillhandahåller IVL i Indien projektledningskompetens till staden Mumbai för övervakning av byggnation av infrastruktur rörande avloppsrening med fokus på återanvändning av renat avloppsvatten och hantering av dagvatten.

Förväntad framtida utveckling

IVL:s finansiella ställning är stabil och vi ser fortsatt en stor efterfrågan på tjänster inom våra affärsområden då gamla och nya kunder behöver stöd i hållbarhets- och miljöfrågor. Våra tjänster anpassas kontinuerligt med hänsyn till omvärldsförändringar och teknikutveckling.

Risker och riskhantering

Inom ramen för IVL:s affärsplanearbete görs årligen en bedömning av de mest väsentliga riskerna för verksamheten. Baserat på riskanalysen upprättas också en proaktiv plan för riskhantering.

IVL-koncernen är utsatt för finansiella risker, det vill säga fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker; sammantaget är dock de finansiella riskerna relativt sett små. Bolaget gör löpande en bedömning av huruvida flödena ska valutasäkras men valde att även under 2023 inte valutasäkra.

Övrigt om verksamheten

Uppdrag

IVL har, förutom uppdrag åt näringsliv, kommuner och organisationer, stora uppdrag för Naturvårdsverket. Bland annat har IVL ansvar för merparten av den nationella övervakningen tillsammans med samarbetsparter, för insamling och rapportering av Sveriges samlade utsläpp avseende luft, vatten, avfall och farliga ämnen.

Nationell och EU-finansierad forskning

Under 2023 var IVL framgångsrika i att få beviljat ett stort antal forskningsprojekt och större program. Den största andelen består av nationella forskningsanslag som söks i konkurrens med andra projektförslag. Omsättningen 2023 för de fyra största finansiärerna är Vinnova 25 (26) MSEK, Formas 22 (15) MSEK, Mistra 15 (14) MSEK och Energimyndigheten 12 (13) MSEK. EU-projekten omsätter 56 (37) MSEK, vilket är en uppgång med dryga 50 procent. Forskningen är inriktad på aktuella frågor inom hållbarhet och miljöfrågor inom IVL:s tre temaområden hållbart samhälle, hållbar omställning och hållbar miljö.

Samfinansierad forskning

Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, SIVL, är ägare till bolaget och huvudman för IVL:s samfinansierade forskning. SIVL erhåller statliga medel för samfinansierad forskning och utveckling på IVL. Samfinansieringen är villkorad och kräver motfinansiering från näringslivet med minst motsvarande andel. SIVL har under 2023 disponerat sammanlagt 37 (37) MSEK för samfinansierad forskning med näringslivet och medfinansiering av EU-anslag genom regeringens anslag till Naturvårdsverket 17 (17) MSEK och Formas 20 (20) MSEK. Den statliga finansieringen lägger grunden för en total forskningsbudget på 84 (92) MSEK. Under 2023 erhölls, via Formas, 10 (10) MSEK till basfinansiering för utveckling av kompetens och forskningsverksamhet, som komplement till den samfinansierade forskningen.

Europeiska nätverk och samarbeten med universitet och högskolor

Som forskningsinstitut är en av IVL:s roller att skapa arenor för samverkan med olika samhällsaktörer. Det är en av anledningarna till att IVL har en aktiv roll i olika typer av nätverk och deltar i ett antal europeiska teknologiplattformar. IVL har strategiska samarbetsavtal med KTH och Chalmers för utveckling av forskningssamarbeten.

Väsentliga händelser under året

4 Flytten av SWIC, Sjöstadsverket Water Innovation Centre till Loudden, öster om Frihamnen i Stockholm.

4 Vd Marie Strannegård slutade och Anna Söderholm (Jarnehammar) tog över som tillförordnad vd medan ny vd rekryterades för start i organisationen den första januari 2024.

4 Stefan Pettersson tillträdde som forskningschef och Anna Holmquist som kommunikations- och marknadschef.

4 Vi startade dotterbolaget IVL Sustainable building.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

John Rune Nielsen tilltäder som vd för IVL från och med den 1 januari 2024.

Verksamhetsbeskrivning

Syftet med IVL:s verksamhet är att genom forskning och uppdrag arbeta för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. Verksamheten är organiserad i tre operativa enheter, liksom enheter för forskning, affärsutveckling och internationella affärer, HR, administration och ekonomi som verkar tvärs genom organisationen. Arbetssättet inom IVL präglas av tvärvetenskaplighet och helhetssyn. Företaget verkar brett inom hela hållbarhetsområdet, därför finns, förutom den traditionella miljökompetensen, även kompetens inom beteendevetenskap, ekonomi, kommunikation och samhällsvetetenskap.

Verksamheten spänner över alla branscher och kunderna återfinns i hela svenska samhället; från småföretag till internationellt verksamma storföretag, branschorgan, myndigheter – där Naturvårdsverket är den största enskilda anslags- och uppdragsgivaren – samt kommuner och organisationer.

Ägare

IVL är sedan 2004 helägt av Stiftelsen Institutet för Vattenoch Luftvårdsforskning (SIVL) med org.nr. 802006-2611 och säte i Stockholm. Stiftelsens ändamål är att främja långsiktiga förutsättningar för miljöforskning på IVL och genom ägandet garantera IVL en oberoende ställning. SIVL har en partssammasatt styrelse där regeringen förordnar ordförande och sex ledamöter medan näringslivet utser sju ledamöter. SIVL är ensam ägare till IVL och SIVL föreslår ledamöter i IVL:s styrelse genom att dels inhämta förslag från näringslivets representanter, dels genom att inhämta förslag från regeringen.

Organisation och våra operativa enheter

IVL:s verksamhet är organiserad i fyra operativa enheter som i sin tur är indelade i ett antal grupper med gruppchefer som leder personal och beläggningsplanering. Arbetet bedrivs inom de tre temaområdena Hållbar miljö, Hållbar omställning samt Hållbart samhälle. Ett verksamhetsråd med externa intressenter, utsedda av IVLs ägarstiftelse SIVL, är knutna till de tre tematiska områdena. Centrala funktioner för forskning, HR, ekonomi och administration, projektkontor samt kommunikation och marknad verkar tvärs genom hela organisationen.

IVL:s temaområden

Hållbar miljö

Organisationsplan

Hållbar omställning

Hållbart samhälle

Forskning

Stefan Pettersson

Finans och servicefunktioner

Thomas Nilsson (IT, service, kvalitet)

HR

Anna Amgren

Kommunikation och marknad

Anna Holmquist

Hållbar verksamhet och konsumtion

Mona Olsson

Koncernledning och ledningsgrupp

IVL:s verkställande ledning utgörs av verkställande direktör, vice verkställande direktör, administrativ chef och forskningschef. I bolagets ledningsgrupp ingår även tre enhetschefer, kommunikations- och marknadschef samt HR-chef.

Utländska filialer

IVL:s verksamhet i Kina bedrivs delvis i form av en filial med namnet IVL China Representation office och hade vid utgången av 2023 8 anställda.

Omvärldsanalys

I IVL:s strategiarbete ingår en genomgripande omvärldsanalys. Under 2023 har klimatfrågan fortsatt varit högt på agendan. Den gröna industriella omställningen har fått ökad uppmärksamhet på grund av att vi måste ställa om snabbare till ett fossilfritt samhälle vilket var resultatet av de internationella klimatförhandlingarna under året.

Vi ser också fortsatt att andra frågeställningar än klimatrelaterade är viktiga. IVL:s styrka ligger i vår förmåga att arbeta med flera olika miljöfrågor samtidigt.

Jämställdhet och mångfald

För att klara vår vision om ett hållbart samhälle läggs stor vikt på jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Av koncernens årsanställda är 52 (53) procent kvinnor. På IVL ser vi till kompetens då vi rekryterar och har under året knutit till oss nya medarbetare från olika nationaliteter och bakgrunder. I IVL:s styrelse är 30 (40) procent kvinnor och i IVL:s ledningsgrupp är 60 procent kvinnor.

VD Anna S

Miljötillstånd och åtgärdsstrategier

Karin Sjöberg

Affärsutveckling och internationella affärer

Anna Söderholm

Hållbart samhälle

Patrik Isaksson

Hållbar utveckling

Ett hållbart IVL

IVL redovisar information om företagets hållbarhetsarbete tillsammans med verksamhetens utveckling samt finansiella resultat. IVL rapporterar enligt GRI (Global Reporting Initiatives) senaste riktlinjer GRI Standards och rapporterar på nivå CORE. IVL har genom intressentdialog och väsentlighetsanalys identifierat de områden som är väsentliga för bolaget. Det vill säga: Kund- och miljönytta, dvs hur IVL bidrar till förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle

• Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

• Jämställdhet, likabehandling och mångfald

• Kompetens och ledarskapsutveckling

• Etik och integritet

• Klimat och energi

• Kemikaliehantering

• Resurseffektivisering och cirkuläret

Redovisning av princip och GRI-indikatorer presenteras i årsredovisningen under avsnittet GRI-index. I styrelsens uppgifter ingår bland annat att identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets risker och affärsmöjligheter. I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har IVL valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en integrerad del i årsredovisningen.

Strategiska mål

IVL:s styrelse har antagit följande strategiska mål för 2023:

Marknad

• Kundnöjdhet

• Balans mellan uppdrag och forskning

Ekonomi

• Omsättningsökning nationellt och internationellt

• Marginal

Attraktivarbetsplats

• Personalnöjdhet (eNPS)

• Personalomsättning

Varumärke

• Varumärkeskännedom

Innovation och forskning

• Dokumentera och kommunicera hur vi uppnår miljönytta kopplat till SDG-erna

• Vetenskapliga artiklar

• 20-25 procent av forskningsomsättning från EU-program

Miljö- och kvalitetsledning

IVL arbetar med hållbarhets, miljö- och kvalitetsfrågor inom ramen för ett integrerat ledningssystem. Systemet och tillämpningen inom IVL är certifierat enligt ISO avseende miljö- respektive kvalitetsledning, SS-EN ISO 14001:2015 respektive SS-EN ISO 9001:2015. Dessa certifikat underhålls årligen och certifieras periodiskt av ackrediterat certifieringsföretag. Större delen av den verksamhet som omfattar provtagning, fältmätningar och analyser är ackrediterad och granskas regelbundet av SWEDAC, enligt SS-EN ISO/IEC 17025:2018. IVL arbetar också enligt ISO standarden för informationssäkerhet ISO 27 000

Kvalitet

IVL:s kvalitetsarbete har fokus på kundrelationen och det görs återkommande uppföljning för att säkerställa att kunderna är nöjda med företagets arbete. Kunderna representerar näringsliv, kommuner och statliga myndigheter. Nöjd Kund Index (NKI) på en 10-gradig skala blev 8,3 för 2023 (8,4 2022).

Analysen av resultatet från intervjuerna används till underlag i utvecklingen av IVL:s verksamhet och kontinuerliga förbättringsarbete.

Intervjuerna visar att kunderna har en positiv bild av IVL som professionell och viktig samarbetspart och leverantör.

Styrelsens arbete och sammansättning under året

Under verksamhetsåret 2023 hade styrelsen fem ordinarie sammanträden, utöver ett konstituerande sammanträde. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, bokslut samt större investeringar och förvärv. Styrelsen får en regelbunden redovisning för utveckling av bolagets verksamhet och ekonomi. I samband med ordinarie möten görs en presentation av någon av bolagets verksamheter. VD är föredragande på styrelsemötena. Styrelsen utser inom sig en ersättningskommitté som lämnar förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen. Ersättningskommittén ska bestå av minst två ledamöter som utses för en period om två år. •

Specifikation eget kapital i koncern och moderbolag

KONCERNEN, KSEK

andel eget kapital

MODERBOLAGET, KSEK

Förslag till vinstdisposition moderbolaget

Till årsstämmans förfogande står (KSEK):

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen (K SEK) disponeras så att i ny räkning balanseras

Beträffande bolagets och koncernens redovisade resultat för räkenskapsåret samt ställning i övrigt per 2023-12-31 hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalys, bokslutskommentarer och noter.

Foto: Fredrik Gärdsmo

Koncernens och moderbolagets räkenskaper

Resultaträkningar

Rörelsens intäkter Fakturerade

från finansiella

från övriga värdepapper och fodringar som är anläggningstillgångar

Balansräkning - koncernen

K SEK

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

för programutveckling

Omsättningstillgångar

Kortfristiga

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Balansräkning - moderbolaget

K SEK

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

utgifter för programvaruutveckling

anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Kortfristiga

Kassaflödesanalys

(Direkt metod)

Den löpande verksamheten

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten

Amortering av lån

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde

vid byte till förvärvsmetoden

i likvida medel

Kassa och bank vid årets utgång

Noter

med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Redovisningsprinciper

Not 1

Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

I de fall då vägledning inte har kunnat hämtas i K3-regelverket har vägledning hämtats i Årsredovisningslagen (1995:1554).

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa samma värderingsprinciper i koncernredovisningen som i moderbolaget till följd av K3-regelverket.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med K3 kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden bedöms vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Vanligvis sker dessa uppskattningar och bedömningar vid upprättande av hel - och halvårsbokslut. Ändrade uppskattningar och bedömningar kan bli aktuella vid uppkomna händelser inom företaget eller dess omvärld.

Finansiella instrument

Koncernen har under 2022 bytt redovisningsprincip gällande värdering av finansiella instrument. Tidigare tillämpades värdering värdering utifrån verkligt värde. Koncernen har bytt redovisningsprincip för värdering av finansiella instrument till K3 kapital 11 avseende värdering av finansiella instrument utifrån anskaffningsvärde.

Klassificering mm

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansda-

gen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från IVL. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Förvärvsmetoden används för redovisning av IVLs förvärv av dotterföretag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan med den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden. Funktionell valuta är valutan i de länder där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet

Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, omräknas till svenska kronor med den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor med en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas i övrigt totalresultat.

Intäkter

Vinstavräkning tillämpas på alla de uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Uppdrag som utförs på löpande räkning varvid intäkterna redovisas när arbetet utförs och faktureras normalt kunderna påföljande månad, upparbetade ej fakturerade intäkter redovisas som upplupen intäkt. Tjänsteuppdrag till fast pris redovisas som intäkt när arbetet väsentligen är fullgjort, så kallad färdigställandemetod. Pågående, ej fakturerade tjänsteuppdrag värderas i balansräkningen till direkta nedlagda utgifter med tillägg för indirekta utgifter samt med avdrag för fakturerade dellikvider.

Om det är sannolikt att de totala uppdragsutgifterna kommer att överstiga den totala uppdragsintäkten, redovisas den befarade förlusten omgående som en kostnad i sin helhet. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning eller vidhängande kostnader sker ingen intäktsföring.

I anslagsprojekt där IVL står som avtalspart mot forskningsfinansiären och distribuerar projektmedel mot övriga deltagare i projekten redovisas dessa medel inte som intäkt utan bokförs direkt i balansposten pågående arbeten för annans räkning. Detta medför att faktureringen och kostnader för utlägg minskar motsvarande de medel som erhålls och sedan utbetalas till andra projektparter.

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Kostnader i moderbolaget avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Minimileaseavgifterna i finansiella leasingavtal i koncernen fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, kortfristiga placeringar och fordringar och räntekostnader till leverantörer och övriga kreditgivare.

Fordringar och skulder

Fordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Nedskrivningar av fordringar redovisas i rörelsens kostnader. Övriga fordringar klassificeras som långfristiga fordringar om innehavstiden är längre än ett år och om de är kortare som övriga fordringar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.

Leasade tillgångar Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagare, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över löptiden.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och grupper av kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.

Goodwill värderas således till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Balanserade utgifter för programvaruutveckling

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar.

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Övriga tillgångar

Övriga tillgångar värderas till anskaffningsvärde om ingen annat anges.

Nedskrivningar och nedskrivningsprövning

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Ersättningar till anställda

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. IVL til llämpar inte förmånsbestämda pensionsplaner.

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. För att företaget ska vara förpliktigat att avsluta en anställning krävs bland annat en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Ekonomi och nyckeltal i sammandrag

Omsättning och resultat

Fakturerade arvoden och utlägg

Rörelseresultat

Rörelseresultat

Vinstmarginal

Resultatet efter finansnetto i förhållande till nettoomsättning.

Soliditet

Justerat eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt, BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) och enligt Årsredovisningslagen (1995:1554).

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas erhållna utdelningar. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Leasing i koncernredovisningen redovisas som materiella anläggningstillgångar med kortfristig och långfristig skuld till kreditinstitut. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I koncernen redovisas pågående arbete till fast pris enligt huvudregeln med successiv vinstavräkning. Vinstavräkning beräknas då utifrån upparbetning till kundpris med en viss reservering av försiktighetsskäl. I moderbolaget redovisas pågående arbete enligt färdigställandemetoden. Vinstavräkning sker när projekten är väsentligen färdigställda, vid en färdigställandegrad på 95 procent.

Balanslikviditet

Omsättningstillgångar genom kortfristiga skulder.

Nettoomsättning

KONCERNEN

MODERBOLAGET

KSEK 2023 2022 2023 2022

Nettoomsättningen fördelas på:

Fakturerade arvoden och analyser 468 706 443 739 435 785 411 196

Fakturerade utlägg 48 614 65 819 48 614 65 819

Total nettoomsättning 517 320 509 558484 399477 015

Leasingkostnader koncern och moderbolag

Leasingavgifter för operationella leasingavtal under året uppgick till 28 372 (24 735) KSEK. I leasingavgifter ingår hyresavtal för fastigheter, datorer samt viss kontorsutrustning. Kostnader för framtida leasingavgifter för dessa avtal fördelas på följande år:

K SEK 202420252026 20272028

Leasingavgifter övrigt 1 800 912381 00

Lokalhyror 27 139 25 388 26 023 26 673 13 925

Totalt 28 93926 30026 40426 67313 925 Not 3

Av årets nettoomsättning avser 20,4% (20,2%) fakturering till andra företag i koncernen. Det utgör ersättning för samfinansierad forskning, som bolaget utfört på uppdragsbasis och ersättning för utförda personaltjänster och utlägg.

Not 4

Förändring pågående arbeten/ Pågående arbete för annans räkning

MODERBOLAGET

K SEK 2023 2022

Uppdragskostnader 862 489 815 910

Förskottsfakturering -1 006 232 -984 474

Bokfört värde 143 743173 564

Förändring redovisad i Resultaträkningen -85 36 678

Balansräkningen 29 576 -30 057

Årets totala förändring pågående arbete 29 4916 621

Not 5

Upparbetad men ej fakturerad intäkt/ Fakturerad men ej upparbetad intäkt

KONCERNEN

MODERBOLAGET

K SEK 2023 2022 2023 2022

Upparbetad men ej fakturerad intäkt

Uppdragskostnader 617 532 127 806 126 709 127 806

Förskottsfakturering -475 292 -113 252-110 328-113 252

Bokfört värde 142 240 14 55416 38114 554

Fakturerad men ej upparbetad intäkt

Uppdragskostnader 538 23650 608 149 825 50 608

Förskottsfakturering -795 455 -67 572 -186 832 -67 572

Bokfört värde 257 22116 96437 10716 964

Övriga externa kostnader

Not 6

Ersättning till revisorer

KONCERNEN MODERBOLAGET

K SEK 2023 2022 2023 2022

R3 Revisionsbyrå KB

Revisionsuppdraget 429 411 301 290

Övriga tjänster 462 123 462 123

Övriga revisorer

Revisionsuppdraget 1818 00

Totalt 909 552 763 413

Not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavare

Personalkostnader koncernen 2023 2022

K SEK

Sociala koSociala kostnader (varav pensionskostnader) Styrelse och VD 2 285873 3

Löner och andra ersättningar

Sociala kostnader (varav pensionskostnader) Löner och andra ersättningar

(435)

(24 583) (26 250)

Medelantalet anställda* i koncernen 2023 2022 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

*definierat som antalet avlönade årsarbeten

Personalkostnader moderbolag 2023 2022

Löner

andra

K SEK

Sjuktalet

Medelantalet anställda* i moderbolaget

2023 2022

MänKvinnor Totalt MänKvinnor Totalt

Stockholm 72 82 154 64 80 144

Göteborg 66 105 171 63 101 164

Fiskebäckskil 459156

Malmö 11 21 32 16 11 27

Beijing 37 10 268

Totalt 156 220 376 146 203 349

*definierat som antalet avlönade årsarbeten

Antalet anställda i företagets ledningsgrupp 2023 2022

Män 33

Kvinnor 56

Styrelseledamöter 2023 2022

Män 66

Kvinnor 34

Ledande befattningshavare

Moderbolaget

I enlighet med årsstämmans beslut kostnadsfördes totalt ett styrelsearvode inklusive sociala kostnader om 684 (613) K SEK. Av detta belopp tillföll styrelsens ordförande 125 (125) K SEK exklusive sociala kostnader.

För vd i moderbolaget gäller en uppsägningstid från företagets sida på 12 månader samt ett avgångsvederlag med ett belopp som motsvarar 6 gånger den fasta månadslönen. Pension kostnadsförs enligt ITP 2 plan.

Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernen och moderbolag

Not 8

Avskrivningar enligt plan av balanserade utgifter för programutveckling sker årligen med 10 till 33,3 procent på anskaffningsvärdet från tidpunkten av färdigställandet under året.

Avskrivningar av rörelsegoodwill sker årligen med 20 procent på anskaffningsvärdet. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms med hänsyn till nuvärde av framtida överskott.

Avskrivningar enligt plan av inventarier och utrustning sker årligen med 10 till 20 procent på anskaffningsvärdet från tidpunkten för anskaffningen under året i moderbolaget.

Avskrivningar enligt plan av inventarier och utrustningar sker även med utgångspunkt från tillgångens kvarstående ekonomiska livslängd enligt särskild gjord värdering för utländsk joint venture.

Not 10

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

MODERBOLAG

K SEK 2023-12-31 2022­12­31

Ingående obeskattade reserver 31 48721 531

Förändring av ack. avskrivningar över plan (maskiner-inventarier) -1 433 3 099

Förändring av periodiseringsfond 7 169 6 857

Totala bokslutsdispositioner 5 736 9 956

Utgående obeskattade reserver 37 22331 487

Skatt på årets resultat

Not 11

Beräkning av effektiv skattesats, K SEK 2023 2022 2023 2022

Resultat före skatt 45

Skatt enligt gällande skattesats 20,6 (20,6) %

intäkter

periodiserings

Skatt från tidigare år -205 0

Not 12 Not 9

Ränteintäkter och räntekostnader koncernen och moderbolag

I koncernen redovisas ränteintäkter och avkastning kortfristiga placeringar om 5 459 (-2 432), och i moderbolaget 5 028 (-2 448) KSEK. I koncernen redovisas räntekostnader om 151 (161), och i moderbolaget -133 (135) KSEK, av räntekostnaden i moderbolaget avser 98 (78) KSEK koncernföretag.

Immateriella anläggningstillgångar

Utvecklingsutgifter

Utvecklingsutgifter

, K SEK

Ingående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 3127 312

Ingående avskrivningar

Utgående

Utgående planenligt restvärde

Not 13

K SEK

Materiella anläggningstillgångar

KONCERNEN MODERBOLAGET

2023-12-31 2022­12­31 2023-12-31 2022­12­31

Ingående anskaffningsvärde 116 776115 471112 076 112 526

Årets inköp inkl.

finansiella leasingavtal 5 34711 947 4 92110 192

Årets utrangeringar 0-10 4620 -10 642

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 122 124 116 776117 447112 076

Ingående avskrivningar ­9 0 335 ­93 931 ­ 89 550 ­93 294

Kursdifferens -4-4 00

Årets utrangeringar 0 10 642 0 10 642

Årets avskrivningar ­ 6 5 00 ­7 0 42 ­ 6 397 ­ 6 898

Utgående ackumulerade avskrivningar för inventarier ­9 6 836 ­9 0 335 ­95 947 ­ 89 550

Utgående planenligt restvärde 25 28726 44121 500 22 526

Finansiell leasing

Inventarier som innehas under finansiella leasingavtal ingår i koncernen med ett redovisat värde om 3 093 (3 520) KSEK. Under korta respektive långfristiga skulder i koncernens balansräkning redovisas framtida betalningar avseende skuld förda leasingförpliktelser. Se även not 18 ”Skulder till kreditinstitut”.

Not 14

Koncernföretag och andra långfristiga värdepapperinnehav

KONCERNEN

MODERBOLAGET

K SEK 2023-12-31 2022­12­31 2023-12-31 2022­12­31

Ingående anskaffningsvärde aktier och andelar 00 3 5563 556

Årets anskaffningar/ avyttringar 00 25 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 00 3 5813 556

Aktier

och andelar

KONCERNEN MODERBOLAGET

Företag , K SEK Antal Andel Bokfört Kvotvärde Bokfört Basta Online AB 600 60 %0 6060

EPD International AB 500 100 % 0 5050

Sino-Swedish (Tianjin) Environmental Technology Development Co., Ltd 150 %0 581581

IVL Environmental Technologies (Beijing) Company Ltd 1 100 % 0 546 2 799

IVL India Environmental R&D Private Limited 1 100 % 0 1616

eBVD i Norden AB 51051 % 0 2626

Möbelfakta i Sverige AB 51051 % 0 2626

IVL Sustainable Building AB 250 100 % 0 2525

Totalt 0 3 581

Årets resultat, eget kapital, säte och organisationsnummer framgår i förvaltningsberättelsen.

Not 15

Förutbetalda kostnader

KONCERNEN MODERBOLAGET

K SEK 2023-12-31 2022­12­31 2023-12-31 2022­12­31

Hyror kontor och lokaler7 5016 1977 5016 197

Övriga förutbetalda kostnader 5 4034 3355 3794 335

Belopp vid årets utgång12 90410 53212 88010 532

Not 16

Avsättningar

KONCERNEN MODERBOLAGET

K SEK 2023-12-31 2022­12­31 2023-12-31 2022­12­31

Uppskjuten skatteskuld 21 712 18 754--

Klimatfondering 1

Belopp vid årets utgång22 88419 5621 008

Not 17

Upplupna kostnader

KONCERNEN MODERBOLAGET

K SEK 2023-12-31 2022­12­31 2023-12-31 2022­12­31

Semester och övertids

Upplupna sociala kostnader 9 99515 5439

Skulder till kreditinstitut

Not 18

KONCERNEN

K SEK 2023-12-31 2021­12­31

Långfristiga skulder

Belopp vid årets ingång 1 679 691

Förändring skulder till kreditinstitut -386 988 Belopp vid

Kortfristiga

Samtliga skulder har förfallodatum kortare än 5 år

Not 19

K SEK

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser, koncernen och moderbolaget

2023-12-31 2022­12­31

Not 21

Ställda säkerheter avseende skuld till kreditinstitut

Företagsinteckningar 22 80022 800

Totalt 22 80022 800

Eventualförpliktelser ingainga

Not 20

K SEK

Upplysningar om aktiekapital, moderbolaget

2023-12-31 2022-12-31

KSEK Antal Kvotvärde per aktie Antal Kvotvärde per aktie

Värde/antal vid årets ingång 7 0001 0007 0001 000

Värde/antal vid årets utgång 7 0001 0007 0001 000

Kortfristiga placeringar, koncernen och moderbolaget

KONCERNEN MODERBOLAGET

2023-12-31 2022­12­31 2023-12-31 2022­12­31

Ingående balans 29 70132 60129 70132 601

Ökning ränteplaceringar 106 000 90 000

Värdeförändring 108 ­ 2 900 108 ­ 2 900

Belopp vid årets utgång135 80929 701119 80929 701

Not 22

K SEK

Disposition av vinst eller förlust, moderbolaget

2023-12-31 2022­12­31

Balanserade vinstmedel 91 995 77 654

Årets resultat 13 848 14 208

Totalt

Intygande

Stockholm mars 2024

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Årsredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat.

Alf Engqvist Styrelsens ordförande

Marie Louise Falkland Styrelseledamot

Måns Nilsson Styrelseledamot

Henrik Sundström Styrelseledamot

Linda Styhre Arbetstagarerepresentant

John Rune Nielsen Verkställande direktör

Peter Nygårds Styrelseledamot

Anne Vadasz Nilsson Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits april 2024

Tomas Nöjd Auktoriserad revisor

Christina Kallin Sharpe Auktoriserad revisor R 3 Revisionsbyrå KB

Pär Larshans Styrelseledamot

Mikael Malmaeus Arbetstagarerepresentant

Foto: Fredrik Gärdsmo

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningen i IVL Svenska Miljöinstitutet AB utgår från svensk lagstiftning och god praxis med hänsyn tagen till ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Koden för bolagsstyrning har anpassats utifrån att IVL inte är ett börsnoterat företag och ägs av en stiftelse.

I styrelsens uppgifter ingår bland annat att identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets risker och affärsmöjligheter.

Ägare

IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) är sedan 2004 helägt av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning (SIVL). När verksamheten i dåvarande Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning överfördes till aktiebolagsform 1982 ställdes det ursprungliga aktiekapitalet till lika delar till SIVL:s f örfogande genom avtal mellan staten och näringslivet.

SIVL:s ändamål är att främja långsiktiga förutsättningar för miljöforskning och genom ägandet garantera IVL en oberoende ställning. SIVL ansvarar för de medel som ställs till förfogande för mellan staten och näringslivet samfinansierad miljöoch hållbarhetsrelaterad forskning inom IVL.

SIVL har en partsammansatt styrelse där regeringen förordnar ordförande och sex ledamöter medan näringslivet utser sju ledamöter. Ordförande har utslagsröst.

Årsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls normalt i maj månad. Kallelse till årsstämman skickas med e-post med mottagningskvitto till ägaren. Ägaren, SIVL, företräds vid bolagsstämman av SIVL:s ordförande.

Nomineringsförfarande till IVL:s styrelse Som ensam ägare till IVL föreslår SIVL ledamöter i IVL:s styrelse genom att dels inhämta förslag från Industrigruppen inom Svenskt Näringsliv gällande fyra ordinarie ledamöter och en suppleant i IVL:s styrelse, dels genom att inhämta förslag från regeringen till styrelseordförande samt tre ordinarie statliga ledamöter och en suppleant i IVL:s styrelse.

IVL:s styrelse ska bestå av minst fyra och högst åtta ledamöter samt minst en och högst två suppleanter. Därutöver har de fackliga representanterna rätt att utse två ledamöter och två suppleanter.

Ledamöterna i IVL:s styrelse består av tre kvinnor och sex män och de presenteras på sid 72.

Styrelsen och styrelsearbetet under 2023

Styrelsen är inom ramen för aktiebolagslagen och bolagsordningen ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Årligen fastställer styrelsen en arbetsordning. Till den fogas en arbetsinstruktion för verkställande direktören som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören. Under 2023 har styrelsen, enligt arbetsordningen, haft fem ordinarie sammanträden, utöver det konstituerande sammanträdet som hölls i maj i samband med bolagsstämman. De ordinarie styrelsesammanträdena ägde som vanligt rum i anslutning till att helårs- eller delårsbokslut redovisades, det vill säga i mars, maj, september och december, samt en dag med strategidiskussioner i juni.

Vid samtliga ordinarie styrelsesammanträden följs en dagordning som alltid innehåller rapport från vd, ekonomirapporter, strategiska frågor samt risk- och konsekvensanalys. Vid styrelsens sammanträde i mars fastställdes förvaltningsberättelse och förslag till vinstdisposition samt en ny placeringspolicy. Vid sammanträdet i maj fastställdes bland annat arbetsordning för styrelsen, liksom instruktion till verkställande direktören. I juni genomfördes en strategidag tillsammans med ägarstiftelsens styrelse som låg till grund för den strategi som diskuterades och antogs på styrelsemötet i september. På styrelsemötet i september fastställdes beslut per capsulam att utse Anna Söderholm till tillförordnad vd. Vid styrelsens sammanträde i december utsågs John Rune Nielsen till ny vd för IVL från 2024 och budget samt affärsplan för kommande år antogs.

Ersättningskommitté

Enligt arbetsordningen för styrelsen i IVL Svenska Miljöinstitutet AB ska bolagets styrelse utse en ersättningskommitté för att hantera frågor om anställnings- och lönevillkor. Ersättningskommittén föreslår lön, andra ersättningsformer och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören, som sedan fastställs av styrelsen. För övriga ledamöter i den verkställande ledningen i bolaget föreslår verkställande direktören motsvarande, vilka sedan fastställs av ersättningskommittén. Det förekommer inga incitamentsprogram inom bolaget.

Ersättning till styrelsen

Vid bolagsstämman 2023 fastställdes arvode till ordförande och ledamöter i styrelsen. Arvodet till ordförande fastställdes till 125 (125) KSEK i fast ersättning och 50 (50) KSEK i fast ersättning. till ordinarie ledamöter samt 20 KSEK i fast ersättning till suppleanter. Till personalrepresentanterna utgår inget arvode.

Extern revision

Revisorernas uppdrag är att på ägarens vägnar oberoende granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisning och bokslut. R3 Revisionsbyrå KB, med Tomas Nöjd och Christina Kallin Sharpe som huvudansvariga, är vald till revisor för perioden fram till årsstämman 2024.

Tomas Nöjd och Christina Kallin Sharpe är auktoriserade revisorer och har lett revisionsuppdraget för IVL sedan 2014.

Bolagsledning

Verkställande direktören ansvarar för bolagets löpande förvaltning enligt de riktlinjer och övriga anvisningar som styrelsen meddelar. Vd:s instruktion fastställdes den 4 maj 2023 i samband med styrelsens konstituerande sammanträde.

Bolagets verkställande ledning utgörs av verkställande direktören, vice verkställande direktören, administrative chefen, forskningschefen, chefen för kommunikation och marknad, chefen för HR samt tre verksamhetsenhetschefer.

Till verkställande direktören rapporterar förutom den verkställande ledningen även chefen för projektkontoret liksom k valitets- och miljöchefen vad avser funktions-ansvar (”dotted line”)

• Marie Fossum Strannegård, verkställande direktör sedan 15 april 2020 och till och med 15 augusti 2023, född 1973, B.Sc, System Analysis 1995, Karlstad Universitet och MBA Strategic Management 2005, Norwegian School of Economics

• Anna Söderholm (Jarnehammar) har varit IVL:s tillförordnade verkställande direktör från 15 augusti 2023 till 31 december 2023. Född 1965, civilingenjör Maskinteknik 1991, Luleå tekniska universitet, är vice vd och chef för affärsutveckling och internationella affärer. Hon är anställd i bolaget sedan 2004. Anna Jarnehammar är ordförande i IVLs dotterbolag Bastaonline AB och Möbelfakta AB

Intern kontroll

Basen för den interna kontrollen inom bolaget är IVL:s verksamhets- och ledningssystem. Detta utgör samtidigt bolagets integrerade kvalitets- och miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO 9001 respektive IS 14 001. Ledningssystemet har fokus på kärnverksamheten, det vill säga ”att erbjuda/sälja och genomföra forskning och uppdrag inom miljöområdet” och innehåller styrande dokument, rutiner och verktyg för samtliga processer inom bolaget.

Den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Alla styrande dokument, rutiner och verktyg finns tillgängliga på företagets intranät.

Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning som reglerar ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt den ekonomiska redovisningen till styrelsen. Vid varje sammanträde får styrelsen ekonomiska rapporter. Dessa omfattar utfall, budget och jämförelse med föregående år samt orderstock, investeringar och ett antal nyckeltal.

Utvärdering av styrelsen och verkställande direktören

Styrelsens arbete utvärderas årligen och det gjordes 2023 genom en anonym enkät som redovisades på styrelsemötet i mars.

Styrelsen utvärderar fortlöpande vd:s arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot uppställda mål. En gång per år, i samband med styrelsesammanträdet i mars, görs en mer formell utvärdering som diskuteras med verkställande direktören.

Analys och hantering av risker

I ledningssystemet ingår även rutiner och en metodik för årliga riskanalyser avseende allt från ekonomiska risker och förhållanden, IT-säkerhet, omvärldsfaktorer och kundrelationer till kompetensförluster och risker förknippade med image och varumärke. Riskanalyserna åtföljs av åtgärdsplaner.

Ledningssystemet är föremål för intern revision två gånger per år samt en löpande kontroll av oberoende kvalitets- och miljörevisorer. Även detta arbete redovisas för styrelsen. •

Styrelse den 31 december 2023

Ordförande

1 Alf Engqvist

Ledamot sedan 2021

Befattning: senior rådgivare

Övriga uppdrag: styrelseledamot i Gomero Group AB, styrelseledamot i Ribera AB

Ledamöter

2 Peter Nygårds

Ledamot sedan 2008

Befattning: ordförande Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Övriga uppdrag: styrelseordförande i Ecoclime Group AB, styrelseordförande i Almi Invest GreenTech AB, styrelseledamot i PN Extended Strategies AB, styrelseledamot i Compita Sweden AB, styrelseledamot Polar Capacity

3 Måns Nilsson

Ledamot sedan 2019

Befattning: vd, SEI

Övriga uppdrag: styrelseledamot i Sveaskog AB

4 Anne Vadasz Nilsson

Ledamot sedan 2021

Befattning: generaldirektör, Kammarkollegiet

5 Marie Louise Falkland

Ledamot sedan 2017

Befattning: Senior Technical Manager, Outokumpu Övriga uppdrag: styrelseledamot i Outokumpu Prefab AB, styrelseledamot i Outokumpu Press Plate AB, styrelseledamot i Länsstyrelsen Dalarnas insynsråd

6 Pär Larshans

Ledamot sedan 2017

Befattning: hållbarhetschef Ragn ­S ells Övriga uppdrag: styrelseledamot i SIWI, regeringsförordnande; Insynsrådet för Kemikalieinspektionen, ordförande för ICC globala arbetsgrupp för cirkulär ekonomi i Paris, styrelseledamot i Water Europé, ordförande i EuRIC Construction & Demolition Branch

7 Henrik Sundström

Ledamot sedan 2020

Befattning: egenföretagare

Övriga uppdrag: vd i Ånö Hållbarhet & Hantverk AB

8 Mikael Malmaeus

Ledamot sedan 2017

Befattning: arbetstagarrepresentant

Övriga uppdrag: styrelsesuppleant i Malmaeus Konsult AB

9 Linda Styhre

Ledamot sedan 2021

Befattning: arbetstagarrepresentant

Övriga uppdrag: vd i Progressor Development Sweden AB

Suppleanter

10 Johan Gistorp

Suppleant sedan 2020

Befattning: avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten

Övriga uppdrag: kommanditdelägare i KR’s Bilplåt Kommanditbolag

11 Sara Gorton

Suppleant sedan 2022

Befattning: hållbarhetschef på Skanska Sverige

Övriga uppdrag: ordförande i Stig och Ragna Gorthons stiftelse

12 Anders Björk

Suppleant sedan 2018

Befattning: arbetstagarrepresentant

13 Andreas Englund

Suppleant sedan 2022

Befattning: arbetstagarrepresentant

Övriga uppdrag: ordförande i Ekoingenjörernas Riksförbund, ordförande i valberedningen SACO ­förbundet Naturvetarna

Verkställande direktör

14 Anna Söderholm (Jarnehammar)

Befattning: t.f. verkställande direktör, IVL Svenska Miljöinstitutet

Ledningsgrupp den 31 december 2023

Anna Söderholm (Jarnehammar) T.f. verkställande direktör Enhetshef: affärsutveckling och internationella affärer

Karin Sjöberg Enhetschef: Miljötillstånd och åtgärdsstrategier

Anna Holmquist Kommunikations­ och marknadschef

Thomas Nilsson Finanschef

Patrik Isaksson Enhetschef: Hållbart samhälle

Anna Amgren HR­ chef

Stefan Pettersson Forskningschef

Mona Olsson öberg Enhetschef: Hållbar verksamhet och konsumtion

Hållbarhetsnoter

IVL:s vision, det hållbara samhället, innebär att hållbarhet ska genomsyra alla delar i vår verksamhet, både i relationen till våra kunder och andra intressenter samt i vårt interna arbete.

IVL:s hållbarhetsarbete är uppbyggt kring policys, strategier, ledningssystem, och verksamhetsplaner. Arbetet leds av IVL:s ledningsgrupp, som beslutar strategi, inriktning och mål för hållbarhetsarbetet. Utveckling och implementation av arbetet sker i enheterna. VD rapporterar regelbundet status för arbetet till bolagsstyrelse och stiftelsens styrelse. Bolagsstyrelsen är övergripande ansvarig för IVL:s hållbarhetsstrategi och långsiktiga mål, samt godkänner den årliga hållbarhetsredovisningen.

Fokusområden och ansvar

IVL:s hållbarhetsarbete har delats in i fem fokusområden inom vilka olika delar av arbetet utvecklas och drivs. Fokusområdena har definierats baserat på verksamhetens väsentliga områden. Det ska säkerställa att hållbarhet är integrerat i alla delar av vår verksamhet. Strukturen och fokusområdena definierades 2018, som en del i arbetet med att förtydliga och stärka IVL:s hållbarhetsarbete.

För varje fokusområde har fokusområdessansvariga definierats, som ansvarar för att driva utvecklingen av respektive fokusområde, inklusive mål, handlingsplaner och uppföljning, samt för att koordinera implementationen i enheterna. Enheterna ansvarar för implementation samt för utveckling inom ramen för respektive enhets ansvarsområde.

Fokusområden och ansvar

Styrelse (bolag och s��else)

Ledningsgrupp

Förbä�rad miljöprestanda hos kunder och e� hållbart samhälle VD & enhetschefer

• Attraktiv arbetsplats

Medarbetarna är IVL:s viktigaste resurs för att uppnå IVL:s vision. Därför ska IVL vara en bra och attraktiv arbetsplats, som har en sund arbetsmiljö, och som främjar jämställdhet, likabehandling och mångfald samt där kompetens- och ledarskapsutveckling kontinuerligt sker.

• Etik och integritet

Etik och integritet är centrala komponenter i IVL:s anseende som ett oberoende och trovärdigt institut. Verksamheten ska drivas i enlighet med IVL:s uppförandekod och värdegrund. IVL arbetar också aktivt med att identifiera och hantera hållbarhetsrisker för verksamheten.

• Miljöpåverkan

Som Sveriges ledande miljöinstitut är det viktigt att IVL tar ansvar för och minimerar både direkt och indirekt miljöpåverkan från egen verksamhet. Det interna miljöarbetet drivs inom främst tre områden - Klimat och energi, Resurseffektivisering och cirkularitet samt Hållbar kemikalieanvändning

• Sund ekonomi

För att driva och utveckla vår verksamhet och vara konkurrenskraftiga krävs en sund ekonomi. Den vinst som IVL gör återinvesteras i vår egen forskning och utveckling. Här ingår även att hållbarhetsaspekter integreras i beslutet då IVL finansierar något, t ex vid investeringar i utrustning och vid inköp.

Policys

Grunden för IVL:s hållbarhetsarbete beskrivs i IVL:s uppförandekod, som bygger på FN:s Global Compacts tio principer samt på IVL:s värdegrund. Uppförandekoden gäller alla IVL:s medarbetare och styrelseledamöter, och styr IVL:s uppförande i förhållande till medarbetare, kunder, leverantörer, affärspartners och andra intressenter.

Enheter

A�rak�v arbetsplats HR-chef E�k och integritet VD Miljöpåverkan Kvalitets- och miljöchef

Sund ekonomi Administra�v chef

• Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle

IVL ska genom uppdrag och forskning bidra till att uppfylla både de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030) och de svenska miljömålen. Kund- och hållbarhetsnytta skapas i uppdrags- och forskningsprojekt tillsammans med kunder och andra samarbetspartners.

IVL:s policyer ses över och revideras regelbundet. IVL har åtta stycken policyer. IVL:s hållbarhets- och miljöpolicy beskriver innehåll och inriktning för hållbarhetsarbetet, och inkluderar jämställdhet och mångfald, arbetsmiljö, kompetensutveckling, miljö och kvalitetsaspekter, samt krav på leverantörer och samarbetspartners. IVL har även en övergripande arbetsmiljöpolicy som mer i detalj beskriver IVL:s ambitionsnivå för IVL som arbetsplats och arbetsförhållanden inom organisationen och inkluderar jämställdhets- och lika-behandling. Utöver detta finns en resepolicy som beskriver principer avseende hänsyn till miljö, säkerhet och etik vid tjänsteresor och representation. Till detta kommer följande policyer, lönepolicy, informationssäkerhetspolicy, mediapolicy samt en kvalitetspolicy.

Ledningssystem och systematiskt arbetssätt

IVL har ett integrerat ledningssystem som ger ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för verksamheten och alla delar av hållbarhetsarbetet. Systemet är certifierat i enlighet med standarderna för miljö- och kvalitetsledning, ISO 14001 och 9001. Inom ramen för ledningssystemet arbetar IVL med ständiga förbättringar, där mål sätts och följs upp enligt en fastställd ordning. Arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt en arbetsmiljöplan som innefattar ansvarsfördelning, mål, arbetsmetoder och en handlingsplan för områdena organisatorisk och social arbetsmiljö.

Samtliga leverantörer och samarbetspartners uppmanas att följa IVL:s uppförandekod. Vid utvärdering av nuvarande och framtida leverantörer ska principerna i IVL:s uppförandekod tillämpas.

Utveckling av hållbarhetsarbetet

Arbetet med att förtydliga och stärka IVL:s hållbarhetsarbete har fortsatt. Inom ramen för detta interna arbete genomförs förbättringsaktiviteter inom prioriterade områden. Under 2023 har förbättringsaktiviteter gällande två fokusområden i IVL:s hållbarhetsarbete samt avseende intressentdialog fortsatt:

IVL:s intressenter, viktiga aspekter och kanaler

Löpande dialog

Intressenter

Viktiga aspekter

Kanaler

• Inom fokusområdet ”Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle” har arbete med beräkning IVL:s konkreta bidrag till nytta hos kunder fortsatt.

• Inom fokusområdet ”Miljöpåverkan” har arbetet med att klargöra IVL:s klimatpåverkan inom scope 3 och beräkna kategorien 3.5 avfall genomförts.

Utöver de specifika förbättringsaktiviteter som genomförs inom ramen för detta interna arbete genomförs även kontinuerligt förbättringsarbete i de olika fokusområdena i IVL:s hållbarhetsarbete inom ramen för ordinarie linjeverksamhet.

Dialog och samverkan med intressenter

Dialogen med intressenter är en viktig del i IVL:s hållbarhetsarbete och är en central komponent i arbetet med att uppnå IVL:s vision: Ett hållbart samhälle. För medarbetare, kunder, leverantörer, styrelse och ägare förs en nära och löpande dialog under året genom olika forum. Det finns också intressenter såsom finansiärer av forskningsprojekt, politiker, myndigheter och tex allmänheten där IVL informerar om vår verksamhet för att bidra till ett mer hållbart samhälle generellt.

Information

Medarbetare Kunder Styrelse och ägare FinansiärerLokalsamhället Leverantörer och partner Politiker och myndigheter Allmänheten Arbetssökande

• Förbättrad miljöprestanda hos kund och ett hållbart samhälle

• Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

• Jämställdhet, likabehandling och mångfald

• Kompetens och ledarskapsutveckling

• Etik och integritet

• Inforum, intranät

• Enhets­ och gruppmöten

• Chefsforum

• AMK, Skyddsombud

• Medarbetarsamtal

• Pulssamtal

• Medarbetarenkät

• IVL är ett föredöme för sitt interna hållbarhetsarbete

• Kundvärdet bridrar till kundens hållbarhetsprestanda

• Krav på leverantörer

• Kundundersökning inkl NKI

• Löpande kunddialoger

• Referens­ och styrgrupper

• Event, workshops, web, sociala medier

• Verksamhetsråd

• Möten strategiska partners

• Affärsmässighet och säkrad finansiering

• Ökad omsättning

• Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

• Jämställdhet, likabehandling och mångfald

• Förbättrad miljöprestanda hos kund

• VD

• Styrelsemöten

• Verksamhetsråd

• Enkät till alternativt dialog med styrelsen

• Kundvärde och bidra till ett hållbart samhälle

• Kompetens inom miljöoch hållbarhet

• Bidra till omvärldsanalys och input till nya forskningsområden

• Bidrag till agenda 2030, Parisavtalet, miljömålen

• Närmiljön till våra testbäddar och kontor

• Ett hållbart samhälle

• VD, Ledning, experter

• Dialog med regeringskansli, departement politiska partier

• Verksamhetsråd

• Extern kommunikation ex media, webb, SoMe

• Arbetsmarknadsdagar

• Extern kommunikation ex media, webb, SoMe

Kundundersökning (NKI)

Årligen genomförs en kundundersökning av ett urval av IVL:s uppdragsprojekt genom fördjupade intervjuer om hur samarbetet fungerar med IVL. Årets kundundersökning visar fortsatt stort förtroende för IVL, där 98 procent av de tillfrågade kunderna kan tänka sig att anlita IVL igen samt rekommendera oss till andra.

Fortsatt efterfrågas framför allt analys och konsekvensutredningar för att förstå miljöpåverkan och mindre av strategier för långsiktig hållbarhet, denna trend har nu setts under ett antal år. Vi kan också se att förslag till åtgärder efterfrågas mer och mer men fortsatt från en låg nivå. Om vi tittar lite längre fram så verkar strategiarbete och förslag till åtgärder för förbättrad miljöprestanda få större betydelse för vad vi erbjuder våra kunder.

Väsentlighetsanalys

Resultaten från dialogen med IVL:s intressenter i företagets olika kanaler används som grund för IVL:s väsentlighetsanalys och rapporteringen enligt GRI Standards. Det styr vilka områden som belyses i hållbarhetsredovisningen, i linje med principen om väsentlighet. Vid utvärdering av väsentlighetsanalysen, bedömdes de åtta väsentliga områden som definierats tidigare, vara fortsatt relevanta. Dessa väsentliga områden har delats in i fem fokusområden enligt tabell nedan. IVL:s genomgripande viktigaste område är hur verksamheten bidrar till miljö- och hållbarhetsnytta hos kund och en hållbar samhällsutveckling vilket är grunden för IVL:s vision. •

IVL:s väsentliga aspekter och fokusområden

Väsentlig aspekt Fokusområde

1. Kund ­ och hållbarhetsnytta 1. Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle

2. Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

3. Jämställdhet, likabehandling och mångfald

4. Kompetens­ och ledarskapsutveckling

2. Attraktiv arbetsplats

5. Etik och integritet 3. Etik och integritet

6. Klimat och energi

7. Hållbar kemikalieanvändning

8. Resurseffektivisering och cirkularitet

4. Miljöpåverkan

9. Kund ­ och hållbarhetsnytta 5. Sund ekonomi

Foto: Fredrik Gärdsmo

GRI -index – innehåll och sidhänvisningar

IVL Svenska Miljöinstitutet redovisar information om företagets hållbarhetsarbete tillsammans med verksamhetens utveckling och finansiella resultat i årsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen, liksom årsredovisningen, avser verksamhetsåret 2023 och omfattar moderbolaget där inget annat anges. Den hållbarhetsrelaterade informationen i årsredovisningen är inte granskad av tredje part.

UpplysningsnrUpplysning

Generella upplysningar Organisationsprofil

Vi redovisar samtliga generella standardupplysningar. Avseende specifika standardupplysningar redovisar vi det som har definierats som väsentligt för verksamheten. Detta GRIindex hänvisar till var i års- och hållbarhetsredovisningen informationen presenteras.

Sida Kommentarer och utelämnande

102-1 Organisationens namn Omslag, 50 Redovisningens framsida.

102-2 Aktiviteter, varumärken, produkter och tjänster 4, 10-39, 50-52

102-3Huvudkontorets lokalisering 4, 86

102-4 Länder där organisationen är verksam 4, 8-9

102-5Ägarstruktur och bolagsform 4, 50-52

102-6 Marknader som organisationen är verksam på 4, 8-9

102-7 Organisationens storlek 4, not 2

102-8 Information om anställda och andra medarbetare 4, 41-43, not 7

102-9Leverantörskedja 50-52

102-10 Väsentliga förändringar gällande organisationen och dess leverantörskedja 52

102-11 Försiktighetsprincipen 44, 50-52

102-12 Externa initiativ 50-52

102-13 Medlemskap i organisationer och nätverk 52 Strategi

102-14 Uttalande från vd 3 Etik och integritet

102-16 Bolagets värdegrund, principer, standarder och normer för uppförande 4, 44, 54, 75-77 Styrning

102-18 Styrning och ägarstruktur för organisationen 50-55, 70-71, 75-77 Intressentdialog

102-40Intressentgrupper 4, 12-39, 72, 75-77

102-41 Anställda som omfattas av kollektivavtal 100% av anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Anställda i Kina och Indien saknar kollektivavtal.

102-42 Identifiering och urval av intressentgrupper 5, 54, 75-77

102-43Metoder för dialog med intressenter 75-77

102-44 Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressenter 75-77 Rapporteringspraxis

102-45 Delar av organisationen som ingår i redovisningen not 1.5

102-46 Definition av rapportinnehållet och avgränsningar 75-77

102-47 Lista av väsentliga områden 75-77

102-48 Justeringar av tidigare lämnad information

102-49 Förändringar i rapportering

102-50Redovisningsperiod 75-77

UpplysningsnrUpplysning

102-51Datum för senaste redovisningen

102-52Redovisningscykel

102-53 Kontaktinformation för frågor kring rapporten

102-54 Påståenden kring rapportering i enlighet med GRI Standards

102-55GRI Index

102-56Extern granskning

Väsentliga områden

Sociala standarder

Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

103-1 Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar

103-2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3 Utvärdering av hållbarhetsstyrning

Omslag

Kommentarer och utelämnande

Rapportens baksida.

403-1 Ledningssystem för arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. 41

403-2

Identifiering av faror, riskbedömning, samt utredning av incidenter

403-3 Hälso- och sjukvård på arbetsplatsen 41

403-4 Arbetstagares deltagande, rådgivning och kommunikation kring arbetsmiljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

403-5 Utbildning i arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

403-6 Hälsofrämjande åtgärder

403-8 Arbetstagare som omfattas av ett arbetsmiljöledningsystem

403-9Arbetsrelaterade skador

Jämställdhet och lika möjligheter

103-1 Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar

41-43, 45-46, 54

103-2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter 41-43, 45-46, 54

103-3

Utvärdering av hållbarhetsstyrning

405-1 Mångfald i styrande organ och bland anställda

41-43, 45-46, 54

41-43, not 7 Träning och utbildning

103-1 Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar 41-43

103-2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter 41-43

103-3

Utvärdering av hållbarhetsstyrning 41-43

404-1 Genomsnittlig utbildningstid per år per anställd 42 Ekonomiska standarder

Anti-korruption

103-1 Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar

103-2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3 Utvärdering av hållbarhetsstyrning

45-46, 54, 75-77

45-46, 54, 75-77

45-46, 54, 75-77

205-2 Kommunikation och utbildning om anti-korruption 44 Del av utbildning i IVL:s uppförandekod. Miljöstandarder

Energi

103-1 Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar 54, 75-77

103-2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3

45-46, 54, 75-77

Utvärdering av hållbarhetsstyrning 45-46, 54, 75-77

302-1 Energianvändning inom organisationen 45-47

302-3 Energiintensitet

45-47, 54, 75-77 Utsläpp

103-1 Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar 45-47, 75-77

103-2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3 Utvärdering av hållbarhetsstyrning

305-1 Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1)

45-47, 54, 75-77

45-47

45-47 Utsläpp från bilar som leasas av verksamheten ingår i redovisning av tjänsteresor.

305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser från energiförbrukning (scope 2) 45-47

305-3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 3)

45-47 Inkluderar tjänsteresor samt produktion av bränslen till inköpt energi.

305-4 Intensitet avseende växthusgasutsläpp 45-47

Vetenskapliga publikationer

De vetenskapliga publikationer som presenteras är framtagen med hjälp av citeringsdatabasen Web of Science. Sökningen genomfördes 2024-01-11 där söksträngen specificerat att författarna ska vara affilierade till IVL och att publikationsdatum är från 2023.

Temaområde: Hållbar miljö

Abbasi, U. A., Mattsson, E., Nissanka, S. P., & Ali, A. (2023). Species α-diversity promotes but β-diversity restricts aboveground biomass in tropical forests, depending on stand structure and environmental factors. Journal of Forestry Research, 34(4), 889-901. doi:10.1007/ s11676-022-01560-8

Aggarwal, R., Holmquist, H., Arvidsson, R., Reppas-Chrysovitsinos, E., & Peters, G. (2023). Influence of data selection on aquatic ecotoxicity characterization factors for selected persistent and mobile substances. International Journal of Life Cycle Assessment, 11. doi:10.1007/ s11367-023-02263-w

Andersson, B., Berglund, O., Filipsson, H. L., Kourtchenko, O., Godhe, A., Johannesson, K., . . . Rengefors, K. (2023). Strain-specific metabarcoding reveals rapid evolution of copper tolerance in populations of the coastal diatom Skeletonema marinoi. Molecular Ecology, 15. doi:10.1111/ mec.17116

Barbir, J., Arato, E., Chen, C. Y., Granberg, M., Gutow, L., Krang, A. S., . . . Witt, G. (2023). Assessing ecotoxicity of an innovative bio-based mulch film: a multi-environmental and multi-bioassay approach. Frontiers in Environmental Science, 11, 17. doi:10.3389/ fenvs.2023.1171261

Bidleman, T., Agosta, K., Andersson, A., Brugel, S., Ericson, L., Hansson, K., . . . Tysklind, M. (2023). Sources and pathways of halomethoxybenzenes in northern Baltic estuaries. Frontiers in Marine Science, 10, 12. doi:10.3389/fmars.2023.1161065

Bidleman, T., Andersson, A., Brorström-Lundén, E., Brugel, S., Ericson, L., Hansson, K., & Tysklind, M. (2023). Halomethoxybenzenes in air of the Nordic region. Environmental Science and Ecotechnology, 13, 7. doi:10.1016/j.ese.2022.100209

Brachmann, C. G., Vowles, T., Rinnan, R., Björkman, M. P., Ekberg, A., & Björk, R. G. (2023). Herbivore-shrub interactions influence ecosystem respiration and biogenic volatile organic compound composition in the subarctic. Biogeosciences, 20(19), 4069-4086. doi:10.5194/ bg-20-4069-2023

Chen, X. H., Yang, M. K., Li, Y. Y., Xie, Z. X., Zhang, S. F., Töpel, M., . . . Wang, D. Z. (2023). Improving the genome and proteome annotations of the marine model diatom Thalassiosira pseudonana using a proteogenomics strategy. Marine Life Science & Technology, 5(1), 102-115. doi:10.1007/s42995-022-00161-y

Cheregi, O., Pinder, M. I. M., Shaikh, K. M., Andersson, M. X., Engelbrektsson, J., Strömberg, N., . . . Spetea, C. (2023). Transcriptome analysis reveals insights into adaptive responses of two marine microalgae species to Nordic seasons. Algal Research-Biomass Biofuels and Bioproducts, 74, 15. doi:10.1016/j.algal.2023.103222

Clemenzi, I., Quinlan, E., Mansanarez, V., Jansson, P., Jarsjö, J., & Manzoni, S. (2023). Annual water balance and hydrological trends in the glacierised Tarfala Catchment, Sweden. Journal of Hydrology, 626, 12. doi:10.1016/j.jhydrol.2023.130028

Costa, E., Wrange, A. L., Collier, E. S., Niimi, J., & Strand, Å. (2023). Beyond raw: Investigating alternative preparation methods as a tool to increase acceptance of oysters in Sweden. Future Foods, 7, 6. doi:10.1016/j.fufo.2023.100217

Domhagen, F., Langer, S., & Kalagasidis, A. S. (2023). Modelling VOC levels in a new office building using passive sampling, humidity, temperature, and ventilation measurements. Building and Environment, 238, 11. doi:10.1016/j.buildenv.2023.110337

Dukic, E., van Maldegem, K. A., Shaikh, K. M., Fukuda, K., Toepel, M., Solymosi, K., . . . Spetea, C. (2023). Chloroplast magnesium transporters play essential but differential roles in maintaining magnesium homeostasis. Frontiers in Plant Science, 14, 17. doi:10.3389/ fpls.2023.1221436

Ermgassen, P., Strand, A., Bakker, N., Blanco, A., Bonacic, K., Boudry, P., . . . Colsoul, B. (2023). Overcoming Ostrea edulis seed production limitations to meet ecosystem restoration demands in the UN decade on restoration. Aquatic Living Resources, 36, 6. doi:10.1051/alr/2023012

Gagnon, K., Bocoum, E. H., Chen, C. Y., Baden, S. P., Moksnes, P. O., & Infantes, E. (2023). Rapid faunal colonization and recovery of biodiversity and functional diversity following eelgrass restoration. Restoration Ecology, 12. doi:10.1111/rec.13887

Gasperini, C., Carrari, E., Govaert, S., Meeussen, C., De Pauw, K., Plue, J., . . . Selvi, F. (2023). Trait variation in juvenile plants from the soil seed bank of temperate forests in relation to macro-and microclimate. Applied Vegetation Science, 26(3), 15. doi:10.1111/avsc.12739

Greeve, Y., Bergström, P., Strand, Å., & Lindegarth, M. (2023). Estimating and scaling-up biomass and abundance of epi- and infaunal bivalves in a Swedish archipelago region: Implications for ecological functions and ecosystem services. Frontiers in Marine Science, 10, 16. doi:10.3389/fmars.2023.1105999

Grosvik, B. E., Granberg, M. E., Kögel, T., Lusher, A. L., Gomiero, A., Halldorsson, H. P., . . . Magnusson, K. (2023). Microplastics in Arctic invertebrates: status on occurrence and recommendations for future monitoring. Arctic Science, 9(1), 165-175. doi:10.1139/as-2022-0004

Hamilton, B. M., Baak, J. E., Vorkamp, K., Hammer, S., Granberg, M., Herzke, D., & Provencher, J. F. (2023). Plastics as a carrier of chemical additives to the Arctic: possibilities for strategic monitoring across the circumpolar North. Arctic Science, 9(2), 284-296. doi:10.1139/ as-2021-0055

Haque, F., Soerensen, A. L., Sköld, M., Awad, R., Spaan, K. M., Lauria, M. Z., . . . Benskin, J. P. (2023). Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in white-tailed sea eagle eggs from Sweden: temporal trends (1969-2021), spatial variations, fluorine mass balance, and suspect screening. Environmental Science-Processes & Impacts, 25(9), 1549-1563. doi:10.1039/d3em00141e

Hassani, A., Castell, N., Watne, A. K., & Schneider, P. (2023). Citizenoperated mobile low-cost sensors for urban PM2.5 monitoring: field calibration, uncertainty estimation, and application. Sustainable Cities and Society, 95, 16. doi:10.1016/j.scs.2023.104607

Hellsten, S., Malmaeus, J. M., Lindblom, E., Romson, Å., Rydstedt, A., & André, H. (2023). Actors’ perceptions of environmental impact assessment (EIA) benefits to fulfil Sweden’s national environmental objectives. Environmental Impact Assessment Review, 99, 8. doi:10.1016/j. eiar.2022.106985

Hughes, A., Bonacic, K., Cameron, T., Collins, K., da Costa, F., Debney, A., . . . zu Ermgassen, P. S. E. (2023). Site selection for European native oyster (Ostrea edulis) habitat restoration projects: An expert-derived consensus. Aquatic Conservation-Marine and Freshwater Ecosystems, 33(7), 721-736. doi:10.1002/aqc.3917

Iyer, S., Kumar, A., Savolainen, A., Barua, S., Daub, C., Pichelstorfer, L., . . . Rissanen, M. (2023). Molecular rearrangement of bicyclic peroxy radicals is a key route to aerosol from aromatics. Nature Communications, 14(1), 8. doi:10.1038/s41467-023-40675-2

Jansson, E., André, C., Quintela, M., Halvorsen, K. T., Besnier, F., Ayllon, F., . . . Glover, K. A. (2023). Genetic study reveals local differentiation persisting in the face of high connectivity and a genomic inversion likely linked with sexual antagonism in a common marine fish. Ices Journal of Marine Science, 80(4), 1103-1112. doi:10.1093/icesjms/ fsad042

Karimi, S., Leach, J., Karlsen, R. H., Seibert, J., Bishop, K., & Laudon, H. (2023). Local- and network-scale influence of peatlands on boreal catchment response to rainfall events. Hydrological Processes, 37(10), 17. doi:10.1002/hyp.14998

Karlsson, O. M., Waldetoft, H., Hallen, J., Malmaeus, J. M., & Stroemberg, L. (2023). Using Fish as a Sentinel in Risk Management of Contaminated Sediments. Archives of Environmental Contamination and Toxicology, 84(1), 45-72. doi:10.1007/s00244-022-00968-x

Karlsson, P. E., Pleijel, H., Fowler, P., Farahat, E. A., Linderholm, H. W., Engardt, M., & Andersson, C. (2023). Stem growth of Norway spruce in south Sweden in relation to soil moisture, nitrogen deposition, ozone exposure and meteorological variables. Forest Ecology and Management, 549, 11. doi:10.1016/j.foreco.2023.121455

Kronns, V., Lucander, K., Zanchi, G., Stadlinger, N., Belyazid, S., & Akselsson, C. (2023). Effect of droughts and climate change on future soil weathering rates in Sweden. Biogeosciences, 20 , DOI = 10.5194/ bg-20-1879-2023(10), 1879--1899 , publisher = IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Kögel, T., Hamilton, B. M., Granberg, M. E., Provencher, J., Hammer, S., Gomiero, A., . . . Lusher, A. L. (2023). Current efforts on microplastic monitoring in Arctic fish and how to proceed. Arctic Science, 9(2), 266283. doi:10.1139/as-2021-0057

Lindén, J., Gustafsson, M., Uddling, J., Watne, Å., & Pleijel, H. (2023). Air pollution removal through deposition on urban vegetation: The importance of vegetation characteristics. Urban Forestry & Urban Greening, 81, 13. doi:10.1016/j.ufug.2023.127843

Lindgren, O., Hahn, T., Karlsson, M., & Malmaeus, M. (2023). Exploring sufficiency in energy policy: insights from Sweden. Sustainability-Science Practice and Policy, 19(1), 15. doi:10.1080/1548773 3.2023.2212501

Malmaeus, M., Hasselström, L., Mellin, A., Nyblom, Å., & Åkerman, J. (2023). Addressing rebound effects in transport policy-Insights from exploring five case studies. Transport Policy, 131, 45-55. doi:10.1016/j. tranpol.2022.12.004

Martin, J., Granberg, M., Provencher, J. F., Liborion, M., Pijogge, L., Magnusson, K., . . . Lusher, A. L. (2023). The power of multi-matrix monitoring in the Pan-Arctic region: plastics in water and sediment br. Arctic Science, 9(1), 146-164. doi:10.1139/as-2021-0056

Monteith, D. T., Henrys, P. A., Hruska, J., de Wit, H. A., Krám, P., Moldan, F., . . . Evans, C. D. (2023). Long-term rise in riverine dissolved organic carbon concentration is predicted by electrolyte solubility theory. Science Advances, 9(3), 10. doi:10.1126/sciadv.ade3491

Nie, W., Yan, C., Yang, L. W., Roldin, P., Liu, Y. L., Vogel, A. L., . . . Ding, A. J. (2023). NO at low concentration can enhance the formation of highly oxygenated biogenic molecules in the atmosphere. Nature Communications, 14(1), 11. doi:10.1038/s41467-023-39066-4

Orme, L. C., Lind, E. M., Holm, T. M., Kjellman, S. E., Koinig, K. A., Hormes, A., . . . Isaksson, E. (2023). Climatic impacts on an Arctic lake since 1300 AD: a multi-proxy lake sediment reconstruction from Prins Karls Forland, Svalbard. Journal of Paleolimnology, 69(3), 249-266. doi:10.1007/s10933-022-00271-8

Picone, M., Russo, M., Distefano, G. G., Baccichet, M., Marchetto, D., Ghirardini, A. V., . . . Marcomini, A. (2023). Impacts of exhaust gas cleaning systems (EGCS) discharge waters on planktonic biological indicators. Marine Pollution Bulletin, 190, 16. doi:10.1016/j. marpolbul.2023.114846

Provencher, J. F., Aliani, S., Bergmann, M., Bourdages, M., BuhlMortensen, L., Galgani, F., . . . Vorkamp, K. (2023). Future monitoring of litter and microplastics in the Arctic--challenges, opportunities, and strategies. Arctic Science, 18. doi:10.1139/as-2022-0011

Provencher, J. F., Aliani, S., Bergmann, M., Bourdages, M., BuhlMortensen, L., Galgani, F., . . . Vorkamp, K. (2023). Future monitoring of litter and microplastics in the Arctic-challenges, opportunities, and strategies. Arctic Science, 9(1), 209-226. doi:10.1139/as-2022-0011209

Rydin, E., Broman, E., Reitzel, K., Lukkari, K., Hermans, M., Kumblad, L., . . . Sjöberg, P. J. R. (2023). Contrasting distribution and speciation of sedimentary organic phosphorus among different basins of the Baltic Sea. Limnology and Oceanography, 68(4), 767-779. doi:10.1002/ lno.12308

Sanczuk, P., De Pauw, K., De Lombaerde, E., Luoto, M., Meeussen, C., Govaert, S., . . . De Frenne, P. (2023). Microclimate and forest density drive plant population dynamics under climate change. Nature Climate Change, 13(8), 840-+. doi:10.1038/s41558-023-01744-y

Sanusi, O. L., Oke, M. O., & Bello, M. A. (2023). Water entrepreneurship and financialisation: Complexities for the attainment of SDG in sub-Saharan Africa. Heliyon, 9(11), 15. doi:10.1016/j.heliyon.2023.e20859

Sühnel, S., Lagreze-Squella, F. J., Legat, J. F. A., Puchnick-Legat, A., Strand, Å., Lagreze, S. S., & de Melo, C. M. R. (2023). Effects of Salinity on the Reproductive Cycle of the Mangrove Oyster Crassostrea tulipa in Hatchery Conditions. Aquaculture Research, 2023, 12. doi:10.1155/2023/7409585

Troell, M., Costa-Pierce, B., Stead, S., Cottrell, R. S., Brugere, C., Farmery, A. K., . . . Barg, U. (2023). Perspectives on aquaculture’s contribution to the Sustainable Development Goals for improved human and planetary health. Journal of the World Aquaculture Society, 54(2), 251342. doi:10.1111/jwas.12946

Vasquez, N. G., Beko, G., Wargocki, P., Cabovska, B., Teli, D., Dalenback, J. O., . . . Langer, S. (2023). Ventilation strategies and children’s perception of the indoor environment in Swedish primary school classrooms. Building and Environment, 240, 14. doi:10.1016/j. buildenv.2023.110450

Verstraeten, A., Bruffaerts, N., Cristofolini, F., Vanguelova, E., Neirynck, J., Genouw, G., . . . Gottardini, E. (2023). Effects of tree pollen on throughfall element fluxes in European forests. Biogeochemistry, 165(3), 311-325. doi:10.1007/s10533-023-01082-3

Waldén, E., Queiroz, C., Plue, J., & Lindborg, R. (2023). Biodiversity mitigates trade-offs among species functional traits underpinning multiple ecosystem services. Ecology Letters, 26(6), 929-941. doi:10.1111/ ele.14220

Temaområde: Hållbar omställning

Aguado, D., Blumensaat, F., Baeza, J. A., Villez, K., Ruano, M. V., Samuelsson, O., . . . Alferes, J. (2022). El valor de los metadatos para las estaciones de recuperacion de recursos del agua. Ribagua-Revista Iberoamericana Del Agua, 9(1), 1-9. doi:10.1080/23863781.2023.2184286

Bergek, A., Hellsmark, H., & Karltorp, K. (2023). Directionality challenges for transformative innovation policy: lessons from implementing climate goals in the process industry. Industry and Innovation, 30(8), 1110-1139. doi:10.1080/13662716.2022.2163882

Erfani, B., Vilela, L., Julander, A., & Schenk, L. (2023). Safety data sheets as an information pathway on hazards of occupationally used cleaning agents. Regulatory Toxicology and Pharmacology, 142, 7. doi:10.1016/j.yrtph.2023.105447

Lindblom, E. U., & Samuelsson, O. (2023). Comparison of guideline- and model-based WWTP design for uncertain influent conditions. Water Science and Technology, 87(1), 218-227. doi:10.2166/wst.2022.426

Malovanyy, A., Hedman, F., Bergh, L., Liljeros, E., Lund, T., Suokko, J., & Hinrichsen, H. (2023). Comparative study of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) removal from landfill leachate. Journal of Hazardous Materials, 460, 10. doi:10.1016/j.jhazmat.2023.132505

Midander, K., Werner, P., Isaksson, M., Wisgrill, L., Lidén, C., Fyhrquist, N., & Julander, A. (2023). Cobalt nanoparticles cause allergic contact dermatitis in humans. British Journal of Dermatology, 188(2), 278-287. doi:10.1093/bjd/ljac043

Owusu-Agyeman, I., Bedaso, B., Laumeyer, C., Pan, C., Malovany, A., Baresel, C., . . . Cetecioglu, Z. (2023). Volatile fatty acids production from municipal waste streams and use as a carbon source for denitrification: The journey towards full-scale application and revealing key microbial players. Renewable & Sustainable Energy Reviews, 175, 13. doi:10.1016/j.rser.2023.113163

Samuelsson, O., Lindblom, E. U., Björk, A., & Carlsson, B. (2023). To calibrate or not to calibrate, that is the question. Water Research, 229, 10. doi:10.1016/j.watres.2022.119338

Winroth, J., Ögren, M., Glebe, D., & Waye, K. P. (2023). Child-Centred Room Acoustic Parameters of Public Preschools in Sweden. Buildings, 13(11), 25. doi:10.3390/buildings13112777

Temaområde: Hållbart samhälle

Ali, S. M., Appôlloni, A., Cavallaro, F., D’Adamo, I., Di Vaio, A., Ferella, F., . . . Zorpas, A. A. (2023). Development Goals towards Sustainability. Sustainability, 15(12), 11. doi:10.3390/su15129443

Carotti, L., Pistillo, A., Zauli, I., Meneghello, D., Martin, M., Pennisi, G., . . . Orsini, F. (2023). Improving water use efficiency in vertical farming: Effects of growing systems, far-red radiation and planting density on lettuce cultivation. Agricultural Water Management, 285, 10. doi:10.1016/j.agwat.2023.108365

Farhangi, M., Rohracher, H., Magnusson, D., Trygg, K., & Skill, K. (2023). Planning Education and Transformative Capacity for ClimateNeutral Cities. Journal of Planning Education and Research, 16. doi:10.1177/0739456x231211572

Fink, L., Karl, M., Matthias, V., Oppo, S., Kranenburg, R., Kuenen, J., . . . Majamäki, E. (2023). Potential impact of shipping on air pollution in the Mediterranean region - a multimodel evaluation: comparison of photooxidants NO2 and O3. Atmospheric Chemistry and Physics, 23(3), 18251862. doi:10.5194/acp-23-1825-2023

Fridahl, M., Schenuit, F., Lundberg, L., Möllersten, K., Böttcher, M., Rickels, W., & Hansson, A. (2023). Novel carbon dioxide removals techniques must be integrated into the European Union’s climate policies. Communications Earth & Environment, 4(1), 5. doi:10.1038/ s43247-023-01121-9

Harris, S., Mata, É., Lucena, A. F. P., & Bertoldi, P. (2023). Climate mitigation from circular and sharing economy in the buildings sector. Resources Conservation and Recycling, 188, 7. doi:10.1016/j. resconrec.2022.106709

Hedayati, A., Delica, B. A., Perez-Gil, S., & Prieto-Fernandez, S. (2023). Evaluation of high-performance adsorbents for separation of CO2 from industrial effluent gases. Greenhouse Gases-Science and Technology, 13(2), 216-226. doi:10.1002/ghg.2197

Hjort, A., Heyne, S., Fagerström, A., Bokinge, P., Rootzén, J., Jivén, K., . . . Särnbratt, M. (2023). Fuelling the future: Assessing multifuel filling stations for hydrogen and other renewable fuels through life cycle analysis. Energy Science & Engineering, 11(9), 3033-3041. doi:10.1002/ ese3.1518

Kanchiralla, F. M., Brynolf, S., Olsson, T., Ellis, J., Hansson, J., & Grahn, M. (2023). How do variations in ship operation impact the techno-economic feasibility and environmental performance of fossil-free fuels? A life cycle study. Applied Energy, 350, 18. doi:10.1016/j. apenergy.2023.121773

Kangasniemi, O., Simonen, P., Moldanová, J., Timonen, H., Barreira, L. M. F., Hellén, H., . . . Dal Maso, M. (2023). Volatility of a Ship’s Emissions in the Baltic Sea Using Modelling and Measurements in RealWorld Conditions. Atmosphere, 14(7), 19. doi:10.3390/atmos14071175

Li, J. J., Ho, S. C. H., Griffith, S. M., Huang, Y. Q., Cheung, R. K. Y., Hallquist, M., . . . Yu, J. Z. (2023). Concurrent measurements of nitrate at urban and suburban sites identify local nitrate formation as a driver for urban episodic PM2.5 pollution. Science of the Total Environment, 897, 12. doi:10.1016/j.scitotenv.2023.165351

Lygnerud, K., Fransson, N., Saernbratt, M., Motoasca, E., Neven, T., Vanschoenwinkel, J., . . . Belda, A. (2023). District Energy Viewed from the New Bauhaus Initiative Perspective-Sustainable, Inclusive and Aesthetic Heat. Buildings, 13(12), 19. doi:10.3390/buildings13122930

Lygnerud, K., Nyberg, T., Nilsson, A., Fabre, A., Stabat, P., Duchayne, C., & Gavan, V. (2023). A study on how efficient measures for secondary district heating system performance can be encouraged by motivational tariffs. Energy Sustainability and Society, 13(1), 15. doi:10.1186/ s13705-023-00417-0

Lygnerud, K., Popovic, T., Schultze, S., & Stochkel, H. K. (2023). District heating in the future-thoughts on the business model. Energy, 278, 9. doi:10.1016/j.energy.2023.127714

Malmgren, E., Brynolf, S., Styhre, L., & van der Holst, J. (2023). Navigating unchartered waters: Overcoming barriers to low-emission fuels in Swedish maritime cargo transport. Energy Research & Social Science, 106, 14. doi:10.1016/j.erss.2023.103321

Martin, M., Bengtsson, E., Carotti, L., Orrestig, K., & Orsini, F. (2023). Environmental assessment of greenhouse herb production: A case of longitudinal improvement options in Sweden. Resources Conservation and Recycling, 193, 14. doi:10.1016/j.resconrec.2023.106948

Martin, M., Elnour, M., & Siñol, A. C. (2023). Environmental life cycle assessment of a large-scale commercial vertical farm. Sustainable Production and Consumption, 40, 182-193. doi:10.1016/j. spc.2023.06.020

Martin, M., & Orsini, F. (2023). Life cycle assessment of indoor vertical farms , DOI = 10.19103/as.2023.0126.06. Advances in plant factories: New technologies in indoor vertical farming.

Montanari, C., Chen, H., Lidfeldt, M., Gunnarsson, J., Olsén, P., & Berglund, L. A. (2023). Sustainable Thermal Energy Batteries from Fully Bio-Based Transparent Wood. Small, 19(28), 10. doi:10.1002/ smll.202301262

Nilsson, J., El Khosht, F. F., Bergkvist, G., Öborn, I., & Tidåker, P. (2023). Effect of short-term perennial leys on life cycle environmental performance of cropping systems: An assessment based on data from a long-term field experiment. European Journal of Agronomy, 149, 12. doi:10.1016/j.eja.2023.126888

Owusu-Agyeman, I., Plaza, E., Elginöz, N., Atasoy, M., Khatami, K., Perez-Zabaleta, M., . . . Cetecioglu, Z. (2023). Conceptual system for sustainable and next-generation wastewater resource recovery facilities. Science of the Total Environment, 885, 13. doi:10.1016/j. scitotenv.2023.163758

Priestley, M., Kong, X. R., Pei, X. Y., Hammes, J., Baeckstroem, D., Pathak, R. K., . . . Hallquist, M. (2023). Pros and cons of wood and pellet stoves for residential heating from an emissions perspective. Environmental Science-Atmospheres, 3(4), 717-730. doi:10.1039/ d2ea00022a

Ramsay, W., Fridell, E., & Michan, M. (2023). Maritime Energy Transition: Future Fuels and Future Emissions. Journal of Marine Science and Application, 12. doi:10.1007/s11804-023-00369-z

Rootzén, J., Nyberg, T., Karltorp, K., & Åhman, M. (2023). Turning the tanker? Exploring the preconditions for change in the global petrochemical industry. Energy Research & Social Science, 104, 16. doi:10.1016/j. erss.2023.103256

Safarian, S. (2023). Climate Impact Comparison of Biomass Combustion and Pyrolysis with Different Applications for Biochar Based on LCA. Energies, 16(14), 11. doi:10.3390/en16145541

Sandvall, A., & Karlsson, K. B. (2023). Energy system and cost impacts of heat supply to low-energy buildings in Sweden. Energy, 268, 10. doi:10.1016/j.energy.2023.126743

Sandvall, A., Romanchenko, D., & Karlsson, K. (2023). A comprehensive assessment of cost-optimal heat supply to new low-energy building areas in Sweden. Energy Reports, 10, 202-212. doi:10.1016/j. egyr.2023.06.018

Skovgaard, J., Finkill, G., Bauer, F., Ahman, M., & Nielsen, T. D. (2023). Finance for fossils-The role of public financing in expanding petrochemicals. Global Environmental Change-Human and Policy Dimensions, 80, 11. doi:10.1016/j.gloenvcha.2023.102657

Tilsted, J. P., Bauer, F., Birkbeck, C. D., Skovgaard, J., & Rootzén, J. (2023). Perspective Ending fossil-based growth : Confronting the political economy of petrochemical plastics. One Earth, 6(6), 607-619. doi:10.1016/j.oneear.2023.05.018

Wood, A., Moberg, E., Curi-Quinto, K., Van Rysselberge, P., & Röös, E. (2023). From ”good for people” to ”good for people and planet”-Placing health and environment on equal footing when developing food-based dietary guidelines. Food Policy, 117, 11. doi:10.1016/j. foodpol.2023.102444

Yin, C. Y., Li, H. Y., Cha, Y. Y., Zhang, S. J., Du, J. E., Li, Z. H., & Ye, W. (2023). Characterizing in-cabin air quality and vehicular air filtering performance for passenger cars in China. Environmental Pollution, 318, 9. doi:10.1016/j.envpol.2022.120884

Åström, S. (2023). Perspectives on using cost-benefit analysis to set environmental targets - a compilation and discussion of arguments informed by the process leading to the 2016 EU air pollution emission targets. Environmental Impact Assessment Review, 98, 11. doi:10.1016/j. eiar.2022.106941

Åström, S., & Källmark, L. (2023). An Assessment of the Climate Damage Costs of European Short-Lived Climate Forcers. Journal of Benefit-Cost Analysis, 14(2), 230-250. doi:10.1017/bca.2023.8

Foto: Fredrik Gärdsmo

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr. 556116-2446

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för IVL Svenska Miljöinstitutet AB för år 2023. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 50-67 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dessas finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-49, 68-84. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisons ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision

som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• d rar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• i nhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen i enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för IVL Svenska Miljöinstitutet AB för år 2023 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som

kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Stockholm den dag som framgår av våra elektroniska underskrifter

Tomas Nöjd Auktoriserad revisor

Christina Kallin Sharpe Auktoriserad revisor

Stockholm

Valhallavägen 81 114 28 Stockholm

Tel.: 010-788 65 00

Göteborg

Aschebergsgatan 44 411 33 Göteborg Tel.: 010-788 65 00

Kristineberg center för marin forskning och innovation

Kristineberg 566 451 78 Fiskebäckskil Tel.: 010-788 65 00

Malmö

Nordenskiöldsg. 24 211 19 Malmö

Tel.: 010-788 65 00

Skellefteå Kanalgatan 59 931 32 Skellefteå Tel.: 010-788 65 00

Beijing, Kina IVL Swedish Environmental Research Institute

Room 1112, Chinatex Building No. 19 Jianguomen inner street

Dongcheng District Beijing city, China China

Bombay, Indien IVL India Environmental R&D Private Limited

A-809, Shelton Sapphire, Sector 15

CBD Belapur Navi Mumbai – 400614 State of Maharashtra India