Issuu on Google+

Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjligheter – för ett energieffektivt samhälle Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle


IVAs projekt ett energieffektivt samhälle ska med analyser och förslag bidra till en effektivare energianvändning. Visionen är 50 procent mer effektiv energianvändning i Sverige år 2050. Ett viktigt underlag för arbetet är de prognoser för utvecklingen av energi­användning och energipriser som tongivande organisationer gör. Läs mer i arbetsunderlaget Energimarknaden fram till 2050 – trender, priser och styrmedel, se www.iva.se/Projektverksamhet/Projekt/ Ett-energieffektivt-samhalle. Priset på el kommer enligt ett flertal prognoser inte att stiga nämnvärt till 2050, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med BNP-tillväxten. Det betyder att energieffektiviseringen inte kommer att drivas av stigande marknadspriser på energi. Istället blir det framför allt politiska styrmedel, inklusive energiskatter, som kommer att påverka och styra energianvändningen. Konsumenternas krav och önskemål kommer också att påverka energieffektiviseringen. Regeringen har prognostiserat den genomsnittliga BNP-tillväxten till 2,2 procent fram till 2030. I projektet har räknats med en årlig tillväxt av 2 procent. Den svenska regeringens övergripande motiv för energieffektivisering har varit utgångspunkt för projektet ett energieffektivt samhälle: • Ett effektivare utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. • Att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror, minska energiintensiteten. • En effektivare användning av energi bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning.

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens­kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se. Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2013 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 IVA-M 439 ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-869-0 Layout: Anna Lindberg & Pelle Isaksson, IVA Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se


Förord Varför ska vi energieffektivisera? Är det inte bra som det är i dag? Nej, det är det inte. Energi är en värdefull tillgång som ska användas på ett effektivt sätt. Det är alltid bra att vara energieffektiv. Av klimatskäl, av resursskäl och för att sänka kostnader. Att inte vara energieffektiv är ett tydlig symptom på att också övriga delar av verksamheten drivs på ett ineffektivt sätt. Det nya Energieffektiviseringsdirektivet som beslutats inom EU och som Sveriges riksdag ska fatta beslut om ger ett beting att energieffektivisera på nationell nivå. Men, hur ska det gå till? En nyckel till framgångsrika åtgärder är att de som ska genomför dem anser att de är lönsamma. I den här rapporten har vi koncentrerat oss på affärsmöjligheter och affärsmodeller för ökad energieffektivisering. Vi har utgått från den som betalar energiräkningen. Det kan vara en privatperson, en bostadsrättsförening eller ett företag. Potentialen är stor. För framgångsrika åtgärder krävs att vi tänker nytt och att vi förutom att bättre synliggöra de ekonomiska vinningarna också värderar en rad andra faktorer som påverkar energiköparens beslut. Arbetsgruppen för affärsmöjligheter och affärsmodeller: Per-Arne Rudbert, Humlegården, ordförande Thomas Kollfeldt, Vattenfall Jan Kristoffersson, Sustainable Innovation (Sust) Erik Hjelm, Fortum Niklas Zandelin, Eze System Bo Rydén, Profu Fredrik Sundman, ABB Staffan Eriksson, IVA, projektledare


Innehåll Sammanfattning............................................................................................................ 6 Förändrade förutsättningar............................................................................................ 6 Systemperspektiv ........................................................................................................... 7 Vi kan inte vänta............................................................................................................ 7 Hur går vi vidare?.......................................................................................................... 7 Företagen som förändrar................................................................................................ 8 Summary....................................................................................................................... 9 Changed climate............................................................................................................ 9 System perspectives ..................................................................................................... 10 We cannot wait............................................................................................................ 10 How do we proceed?.................................................................................................... 10 Companies making changes......................................................................................... 11 1. Inledning......................................................................................................................13 Ansats...........................................................................................................................13 Vad är en affärsmodell?................................................................................................13 Ett ramverk som beskriver affärs­modellen................................................................... 14 2. Marknaden för energieffektivisering............................................................................15 Trendspaning................................................................................................................15 Energieffektivisering i olika sektorer............................................................................ 17 Exempel på affärsmodeller inom energieffektivisering................................................. 17 3. Möjligheter med energieffektivisering......................................................................... 21 Observationer.............................................................................................................. 21 Rekommendationer...................................................................................................... 21 Företagen som förändrar.............................................................................................. 22 Potential för företagen................................................................................................. 25

Referenser och inspiration........................................................................................... 26


Sammanfattning Går det att tjäna pengar på energieffektivisering? Nyckeln till framgångsrika åtgärder är att de som ska genomföra dem anser att de är lönsamma. Och att det är värt att prioritera energifrågor i konkurrens med andra områden inom företaget. Detta är ingen självklarhet, men det finns åtskilliga exempel på framgångsrikt arbete som kan inspirera andra. Den här rapporten handlar om affärsmöjligheter och affärsmodeller för ökad energieffektivisering. Och vi har utgått från den som betalar energiräkningen. Det kan vara en privatperson, en bostadsrättsförening eller ett företag. Potentialen är stor. Men för framgångsrika åtgärder krävs att vi tänker nytt och att vi förutom att bättre synliggöra de ekonomiska vinningarna också värderar en rad andra faktorer som påverkar energiköparens beslut. FÖRÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR En rad studier, flertalet exempel och experters erfarenheter visar att förutsättningarna för att göra affärer håller på att förändras, till stor del beroende på teknikutveckling. Samtidigt ser vi att energipriserna inte kommer att stiga markant. Ökade energikostnader kommer därför inte att driva på energieffektivisering, men det finns andra incitament. Vi vill speciellt lyfta fram några områden som påverkar förutsättningarna för att göra affärer inom energieffektivisering. Ny kompetens och en mix av traditionellt yrkeskunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa nya affärer. Den som kan kombinera traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med IT och affärsmannaskap har goda förutsättningar att presentera attraktiva lönsamma affärsupplägg inom energieffektivisering.

6

Visualisering och jämförelse (benchmarking) sänker informationskostnaden. Genom att visa på goda exempel och jämföra med liknande referens­anläggningar blir det tydligt var potentialen finns och vilka aktörer som har att vinna på energieffektivisering. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar möjligheter för nya aktörer att presentera möjliga affärsidéer för energieffektivisering. Den som har tillgång till mätdata i real­ tid får en mycket bra bild av hur anläggningen fungerar och kan analysera, åtgärda och följa upp genomförda åtgärder. Energieffektivisering måste komma högre upp på företagens agendor. Det finns mycket att vinna på att vara energieffektiv inte bara lägre driftkostnader. En energieffektiv verksamhet är också effektiv ur andra aspekter som vilket ger lägre underhållskostnader, mindre slitage och bättre inomhusklimat. Grunden för varje affär är en förväntad lönsamhet. Det är också så energieffektiviseringsåtgärden ska utvärderas. Men för att nå dit är samverkan, transparens, kompetensöverföring och riskhantering/riskavlyftning byggstenar i en hållbar affärsmodell. Affärsmodellen beskriver hur energieffektiviseringen ska bli implementerad på ett lönsamt sätt. Det måste finnas en affärsidé som uppfattas som unik, som riktar sig till en specifik målgrupp med förväntad lönsamhet. Genom ökad samverkan, öppenhet och transparens i affärsmodellen, samt kompetens­ överföring till den egna organisationen, finns förutsättningar för långsiktigt goda affärer. Inom vissa områden behövs också stöd för att minska riskexponeringen. Här kan olika försäkringslösningar vara en väg framåt. För att ta fram rättvisande kalkyler måste, förutom de direkta kostnaderna, också dolda kostnader värderas i kalkylen:


• Informationskostnaden. Vad kostar det att sätta sig in i erbjudandet? • Genomförandekostnaden. Vad kostar det att genomföra åtgärden? • Tidskostnaden. Vad kostar det i form av egen nedlagd tid? Det visar sig ofta att det är just informationskostnaden för att sätta sig in i ett erbjudande som upplevs som för hög i förhållande till vad den ger i form av framtida besparingar.

innebär en direkt återkoppling för att validera utfall för genomförda åtgärder. Andelen el i energisystemet kommer i framtiden att öka. Ur ett energieffektiviserings­ perspektiv är el en oslagbar energibärare. Även andelen intermittent elproduktion från vind och sol kommer att öka vilket öppnar för nya affärs­möjligheter för att parera effekttoppar och energi­överskott respektive -underskott. Genom Ecodesign-direktivet har EU skapat en marknad för energieffektiv hemelektronik, vitvaror och belysning.

SYSTEMPERSPEKTIV VI KAN INTE VÄNTA Systemintegration ger större effekt, men medför också större risker. För att uppnå stor energi­ effektivisering, och också öppningar för nya affärer, krävs ofta en djupare och långvarig relation med andra aktörer. Men större system­ integration medför också större risker i en affärs­uppgörelse. Detta är speciellt tydligt inom energisektorn som har lång investeringshorisont. Om- och avregleringar i kombination med bättre tillgång till information om den egna energi­förbrukningen, men också exempel på vad andra har gjort bidrar till en maktförskjutning från energileverantören till energiköparen vilket ger möjlighet att agera på både energipriser och energianvändning. Kunderna blir allt mer intresserade av hållbarhetsfrågor. En uppgift för ägare är att bibehålla och öka värdet av sitt företag, fastighet eller bostad. Ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor ökar även incitamenten för att driva energi­ effektivisering. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Att producera egen energi ökar även intresset generellt för energifrågor. Tillgång till relevant information och mätdata gör att besluten blir mer och mer baserade på fakta. Kostnaderna för sensorer och att lagra och analysera mätdata sjunker. Detta medför även att energieffektiviseringsåtgärder blir enklare och tydligare att följa upp. Ny teknik ger möjligheter att följa mätdata i realtid vilket

Eftersom energifrågor är långsiktiga så är det viktigt att börja i tid. Varje år som energi­ frågorna skjuts åt sidan är ett förlorat år. Många organisationer har redan en strategi för att bli mer energieffektiva. De företag som har energifrågorna högt upp på agendan kommer att vara mer konkurrenskraftiga än de som prioriterar ner dem. Men det finns också många som faktiskt inte känner till hur företaget, verksamheten eller fastigheten mår – ur ett energiperspektiv. Beslut om energieffektiviseringsåtgärder måste baseras på fakta. Teknikutvecklingen och en allt lägre kostnad för sensorer och kontrollsystem gör att mätning i realtid nu är realistisk till rimliga kostnader. Men att presentera värdet av en åtgärd kräver ett förändrat synsätt och arbetssätt. Både när det gäller att presentera erbjudandet och framförallt till vem på företaget erbjudandet riktas, från drift & underhåll till finans & ekonomi. HUR GÅR VI VIDARE? Energieffektivisering ska vara en ledningsfråga. För att tydliggöra och stärka detta ska energieffektivisering översättas till relevanta nyckeltal och redovisas öppet i årsredovisningen. Detta skulle vara ett sätt att en gång per år redovisa hur företag arbetar med energi­ effektivisering.

7


Inspiration: Företag som har potential att erbjuda lönsamma lösningar för energieffektivisering. Utförligare beskrivning finns i slutet av rapporten. Allmännyttans kreditförsäkring AB. Affärsidé: Erbjuda en försäkring speciellt utformad för investeringar i energieffektivisering av allmännyttans hyresfastigheter. Eco Driving AB. Affärsidé: Erbjuda utbildning med tillhörande eco driving-licensiering. Energilagring AB. Affärsidé: Tillhandahålla temporär energilagring åt kunder som själva inte har tillgång till eget. Gröna hyresavtal för butiken AB. Affärsidé: Utnyttja restvärme/kyla och anpassa och koordinera med angränsande fastigheter. Höj Brf-värde AB. Affärsidé: Erbjuda rådgivning och åtgärdsplaner för bostadsrättsföreningar med fokus på energieffektiva och framtidssäkra bostäder.

Gör mätdata tillgänglig för olika aktörer. Med tillgängliga mätdata skulle nya aktörer kunna utföra analys och komma med energieffektiviseringsförslag. Använd värdebaserad prissättning. Ett aktivt arbete med att lyfta fram värdet av en energieffektiviseringsåtgärd skulle möjliggöra att fler åtgärder blir genomförda. Utbilda för ny kompetens – nya konstellationer. IT-inslaget i energieffektivisering blir allt större. För att kunna genomföra de åtgärder som kan ge resultat behövs en kombination av traditionell styr- och reglererfarenhet och IT. Benchmarking, tydliga nyckeltal för de olika sektorerna. Det saknas idag enkla och tydliga nyckeltal för vad som är acceptabel energiförbrukning för till exempel en villa. Vi efterlyser ett system liknande det för vitvaror. Där det enkelt och tydligt framgår om till exempel ett kylskåp är energieffektivt. Det ska vara lika lätt att se om en villa är A+++ eller D i fråga om energiförbrukning.

8

Kommunrationalisering AB. Affärsidé: Att genom att ta ett helhetsgrepp över en kommuns energiförbrukning minska den sammanlagda förbrukningen. Mät & åtgärd AB. Affärsidé: Erbjuda energidiagnostik och ökad kompetens om drift med tillhörande åtgärder. Samdistribution AB. Affärsidé: Erbjuda energioch kostnadseffektiva lokaltransporter med låg miljöpåverkan. Standby AB. Affärsidé: Eliminera elförbrukning som inte syns eller gör nytta. Värmeåtervinning försäkring AB. Affärsidé: Risk­minimera samriskprojekt mellan industri och energibolag. Öppen fjärrvärme AB. Affärsidé: Leverera fjärrvärme och fjärrkyla efter behov.

FÖRETAGEN SOM FÖRÄNDRAR Agerande leder till förändring. Förändring kräver agerande. Och för att agera på kommersiell basis måste det finnas en affär – utsikter om förväntad lönsamhet. Det finns en rad teorier om hur affärsmodeller ska byggas upp och presenteras. Centralt är en lättkommunicerad affärsidé och att modellen tydliggör relationen mellan kund och leverantör.


Summary It is possible to make money from energy efficiency? The key to successful efficiency measures is that those carrying them out believe that they are profitable and that is it worth prioritising energy issues in competition with other focus areas within the company. This is not a given, but there are numerous examples of successful efforts that can inspire others. This report is about business opportunities and business models for increasing energy efficiency. Our starting point is the energy bill payer – whether this is a private individual, a tenant-owner housing cooperative or a company. The potential is huge. But in order to develop successful energy efficiency measures, we need to think in new ways and, in addition to highlighting the economic gains, we need to evaluate a number of other factors that affect an energy buyer’s decisions. CHANGED CLIMATE A series of studies, examples and expert experiences show that the climate for enterprise is changing, largely due to developments in technology. At the same time we see that energy prices will not be rising significantly. Although this means that increased energy costs will not be driving energy efficiency improvement, there are other incentives. We would like to specifically highlight a number of areas that affect the climate for doing business in the area of energy efficiency. New knowledge and a mix of traditional professional know-how and new disciplines are crucial in creating more business opportunities. Companies that can combine traditional professional skills in, for example, facility management services, with IT and enterprise will be well positioned to present attractive, profitable business solutions for energy efficiency.

Visualisation and benchmarking reduce communication costs. By presenting good examples and making comparisons with similar reference facilities, we can clearly see where the potential lies and which players can benefit from energy efficiency improvement. Standardised interfaces and access to measurement data provide opportunities for new players to present potential energy efficiency business ideas. Having access to measurement data in realtime gives us a very good idea of how a facility is functioning so that we can analyse, take action and follow up the measures that have been implemented. Companies need to place energy efficiency improvement higher up on their agendas. There is much to gain from being energy efficient beyond merely lowering operating costs. An energy-efficient organisation is also efficient in other respects. It will, for example, have lower maintenance costs, less wear and tear and a better indoor climate. Every business transaction is based on an expectation of profitability. This is how energy efficiency measures should be evaluated as well. But in order to do this, cooperation, transparency, knowledge transfer and risk management/ risk mitigation need to be the building blocks in a sustainable business model. Such a business model will describe how energy efficiency improvements can be implemented in a way that is profitable. A business model must be perceived as unique, aimed at a specific target group and have an expectation of profitability. By increasing cooperation, openness and transparency in their business models and incorporating knowledge transfer within their own organisations, companies will be well positioned to benefit from longterm profitable business. In certain areas support is also needed to reduce risk exposure. Here, various insurance solutions may be an option. In order to produce accurate calculations, it is

9


important for the calculation to include hidden costs as well as the direct costs: • Communication costs. What will it cost for people to become familiar with the offering? • Comparison costs. What will it cost to compare various measures? • Time costs. What will it cost in the form of time spent? It is often the case that communication costs for people to become familiar with an offering seem high in relation to what they yield in the form of future savings. SYSTEM PERSPECTIVES System integration provides a greater impact, but also involves greater risk. To achieve significant energy efficiency improvement and opportunities for new business, it is often necessary to have a deeper and longer-term relationship with other players. But greater system integration also involves greater risk in a business arrangement. This is particularly evident in the energy sector which has a long investment horizon. Reregulation and deregulation in combination with better access to information on an organisation’s own energy consumption, as well as examples of what others have done, will help shift the power from the energy provider to the energy buyer. This makes it possible to act on both energy prices and energy use issues. Customers are becoming more and more interested in sustainability. One thing that owners must do is maintain and increase the value of their company, property or home. Greater interest in sustainability is an increased incentive to drive energy efficiency improvement. As players start producing their own energy and smaller players are able to be both energy buyers and energy producers, more players will enter the market. This type of energy production also generates more interest in energy issues in general. Decisions are made more and more based on facts when there is access to relevant information and measurement data. The cost of sensors and for storing and analysing measurement data

10

is falling. This also makes it easier to monitor the results of energy efficiency measures. New technology allows us to monitor measurement data in realtime, providing direct feedback that we can use to evaluate the outcome of the measures we have implemented. The proportion of electricity in the energy system will increase in the future. From an energy efficiency perspective, electricity is an unbeatable energy carrier. The proportion of intermittent electricity production from wind and solar will also increase and this open the door for new business opportunities to deal with peak loads and energy surplus or deficit. Through its Ecodesign Directive, the EU has created a market for energy efficient home electronics, household appliances and lighting. WE CANNOT WAIT Since energy issues are long term in nature, it is important to get started in a timely manner. Every year we procrastinate on energy issues is a year lost. Many organisations already have a strategy in place to be more energy efficient. Companies that place energy issues high up on their agendas will be more competitive than companies that push them aside. Many people actually have no idea how their company, organisation or building is doing from an energy perspective. Decisions on energy efficiency measures must be based on facts. Technology development and the falling cost of sensors and control systems are making measurement in realtime a realistic option for a reasonable price. Presenting the value of an efficiency measure requires a new approach and method. This is true when presenting an offering and particularly when determining who a company’s offering should be aimed at – from operation & maintenance to finance & economy. HOW DO WE PROCEED? Energy efficiency improvement should be a management issue. To emphasise this, energy efficiency should be translated into relevant key


Inspiration: Companies that have the potential to offer profitable energy efficiency solutions. Detailed descriptions are available in Swedish at the end of the report. Allmännyttans kreditförsäkring AB. Business idea: To offer insurance specifically designed for investment in improving energy efficiency in public rental properties.

to energy consumption in municipalities to reduce total energy consumption.

Eco Driving AB. Business idea: To offer training and licensing in eco driving.

Mät & åtgärd AB (Measure & Action). Business idea: To offer energy diagnostics and advanced knowledge on operation and relevant action.

Energilagring AB (Energy Storage). Business idea: To provide temporary energy storage to customers with no storage of their own.

Samdistribution AB (Joint Distribution). Business idea: To offer energy-efficient and cost-effective local transportation with low environmental impact.

Gröna hyresavtal för butiken AB (Green Rental Agreements for Shops). Business idea: To utilise residual heat/cooling and adapt and coordinate with neighbouring buildings.

Standby AB. Business idea: To eliminate electricity consumption that is invisible and of no use.

Höj Brf-värde AB (Raise Housing Cooperatives’ Value). Business idea: To offer advice and action plans for tenant-owner housing cooperatives focusing on energy efficient homes that are secured for the future. Kommunrationalisering AB (Municipal Rationalisation). Business idea: A holistic approach

ratios and reported openly in annual reports. This could be a way for companies to report once a year on what they are doing with respect to energy efficiency. Make measurement data available to various players. If they have access to measurement data, new players would be able to conduct analysis and develop efficiency improvement proposals. Use value-based pricing. Working actively on highlighting the value of an energy efficiency measure would result in more measures being implemented. Educate to promote new knowledge – new constellations. IT is growing as an element of energy efficiency improvement. In order to implement measures that may yield results, a combination of traditional control & regulate experience and IT is needed.

Värmeåtervinning försäkring AB (Heat recycling Insurance). Business idea: To minimise the risk in joint venture projects between industry and energy companies. Öppen fjärrvärme AB (Open District Heating). Business idea: To deliver district heating and cooling based on need.

Benchmarking, clear key ratios for the various sectors. There are no simple and clear key ratios today to indicate acceptable energy consumption in, for example, a single-family home. We would like to see a system similar to the one for household appliances – a system that simply and clearly indicates if, for example, a refrigerator is energy efficient. There should be an easy way to see if a house has an energy efficiency grade of A+++ or D. COMPANIES MAKING CHANGES Action leads to change. Change requires action. And in order to act on a commercial basis there needs to be a deal – the prospect of profitability. There are several theories on how business models should be built and presented. It is crucial to have an easily-communicated business idea and to ensure that the model explains the relationship between the customer and the provider.

11


12


1. Inledning ANSATS Vi utgår i denna rapport från ett mikroperspektiv. Det innebär att den här rapporten i första hand lyfter fram områden och åtgärder som den enskilda individen kan påverka. Där hon eller han i egenskap av företagsledare, medlem i en bostadsrättsförening eller som privatperson kan fatta beslut som leder till en mer energieffektiv verksamhet. Men för den skull bortser vi inte från de mer systemintegrerade frågorna. För att nå målet om ett 50 procent mer energieffektivt samhälle år 2050 krävs stora grepp och att alla samhällssektorer och enskilda såväl som ”kollektivet” tänker och agerar i nya banor kombinerat med en långsiktigt hållbar energipolitik. Vidare utgår vi från att marknaden fungerar rationellt. Det innebär att personer fattar rationella beslut på basis av den information som finns tillgänglig vid det specifika tillfället. Marginalkostnaden för den enskilde energiköparen är låg, medan kostnaden för samhället är hög. För individen eller företaget är energi­ kostnaderna relativt låga vilket leder till att energi­frågor ofta inte prioriteras. Eftersom vi utgår från energiköparen behandlar denna rapport inte energiproduktion. Grunden för varje affär är en förväntad lönsamhet. Det är också så energieffektiviserings­ åtgärden kommer att utvärderas. För att nå dit är samverkan, transparens, kompetensöver­ föring och riskhantering/riskavlyftning byggstenar i en hållbar affärsmodell. Till sist söker vi svaren på hur energieffektiviseringen ska bli implementerad på ett lönsamt sätt. Det måste finnas en affärsidé som uppfattas som unik, som riktar sig till en specifik målgrupp och med förväntad lönsamhet.

För att ta fram rättvisande kalkyler måste, förutom de direkta kostnaderna, också dolda kostnader värderas i kalkylen. Här beskriver vi dem som: • Informationskostnaden Vad kostar det att sätta sig in i erbjudandet? • Genomförandekostnaden Vad kostar det att genomföra åtgärden? • Tidskostnaden Vad kostar det i form av nedlagd tid? VAD ÄR EN AFFÄRSMODELL? Det finns många beskrivningar av affärsmodeller. En av de mer omtalade är ”Business Model Generation” av Alexander Osterwalder och Yves Pigneur (Business Model Generation). En affärsmodell är en beskrivning av hur ett företag tjänar pengar på en konkurrensutsatt marknad. Grunden för en fungerad affärs­ modell är, • Unik produkt eller tjänst som också erbjuder en unik upplevelse • Specifik målgrupp för erbjudandet • Förväntad lönsamhet. I korthet bygger den på kunskap om kunderna och vad de värderar. Hit hör beskrivningar av de olika intressenternas motiv, hur produkten tillfredsställer kundbehoven samt den underliggande ekonomiska logiken och företagens vinst­ generering. Grovt indelas denna beskrivning i dels hur tjänsten eller varan produceras (utveckling, anskaffning av råvaror och produktion), dels i hur den säljs (identifiera och förstå kunder och kundbehov, försäljning och leverans). En

13


FIGUR 1: Ett ramverk som beskriver hur kundvärde skapas

Uthållig konkurrenskraft

Infrastruktur och resurser

Värdeerbjudande till kund

Ekonomi

bra affärsmodell måste också klara kravet på att visa på en robust underliggande ekonomi. Rätt använd utgör affärsmodellen ett mycket värdefullt verktyg för att skapa en förståelse för hur olika delar i ett företag bidrar till helheten. Många som använder affärsmodellbegreppet idag, använder det som om begreppet bara handlade om det sätt som man tar betalt på, det vill säga ”hur pengarna kommer in”. Men det är alltså bara en del av sanningen. Affärsmodellen handlar också om hur ett företag tar fram sina produkter, hur de når sina kunder, hur de levererar och inte minst - vad deras företag står för. Etablerade företag kan, för att förstå eller förfina sin existerande affärsmodell, utnyttja samma grundläggande analys som används i utvecklingen av affärsmodeller för helt nya verksamheter. Affärsmodell är hur, var, när och på vilket sätt ett företag gör sina affärer.

14

ETT RAMVERK SOM BESKRIVER AFFÄRS­MODELLEN Idag finns en rad verktyg att tillg�� i affärsmodell­ arbetet. De arbetar alla med en beskrivning av, eller ett ramverk för, affärsmodellen. De flesta ramverk bygger på en bild, eller ritning, som illustrerar alla de komponenter som utgör affärs­modellen. Andra arbetar med checklistor. Nedan illustrerar vi med ett ramverk av affärsmodellen som bygger på en struktur i fyra delar (detta affärsmodellramverk är hämtat ur boken Utveckla fjärrvärmeaffären, utgiven av Fjärrsyn, mars 2013.) Utgångspunkten i all affärsmodellbeskrivning tas i en beskrivning av hur kundvärdet skapas, för att följas av en beskrivning av hur detta åstadkoms och avslutas med en beskrivning av hur detta kan göras lönsamt. Man kan lämpligen benämnda dessa delar: ”värdeerbjudande”, ”infrastuktur” och ”ekonomi”. Viktigt är också att addera ytterligare en del som utgör en beskrivning av hur företaget säkrar sin ”strategiska uthållighet och konkurrenskraft”. Utan denna sista del är risken stor att affärsmodellen får ett alltför kortsiktigt fokus och inte beaktar behovet av att säkra långsiktig konkurrenskraft. Värdeerbjudandet utgör en konkret beskrivning av de kundvärden som erbjuds, hur de paketeras och hur de levereras. Infrastruktur utgör en beskrivning av de resurser, aktiviteter och processer som utnyttjas för att leverera värdeerbjudandet. Ekonomin omfattar en beskrivning av hur affären ger upphov till lönsamhet över tid och vad som säkerställer dess stabilitet. Strategisk uthållighet är en beskrivning av de resurser, processer och kompetenser som säkerställer nödvändig förändringsförmåga för att kunna skapa konkurrenskraft även i framtiden.


2. Marknaden för energieffektivisering TRENDSPANING Energifrågor är långsiktiga och internationella. Energins klimatpåverkan är global. Energins infra­struktur är till stor del utbyggd och nya investeringar är både stora, långsiktiga och i många fall ovissa. Med detta i åtanke vill vi lyfta fram några förväntade trender som kommer att påverka framtidens marknadsförutsättningar. Systemintegration ger större effekt men medför också större risker. För att uppnå stor energieffektivisering, och nya affärer, krävs ofta en djupare och långvarig relation med andra aktörer. Men större systemintegration medför också större risker i en affärsuppgörelse. Detta är speciellt tydligt inom energisektorn som har lång investeringshorisont. Kunden får större inflytande på affären. Om- och avregleringar i kombination med bättre tillgång till information om den egna energiförbrukningen, men också exempel på vad andra har gjort bidrar till att kunden blir bättre insatt i affären. Detta leder till en maktförskjutning från energileverantören till energiköparen att agera på både energipriser och energianvändning. Ökat intresse för hållbarhet. En uppgift för ägarna är att bibehålla och öka värdet av sitt företag, fastighet eller bostad. Ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor ökar även incitamenten för att driva energieffektivisering. Förskjutning från storskaligt till småskaligt. I takt med introduktionen av egenproducerad

energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Att producera egen energi ökar även intresset generellt för energifrågor. Besluten blir mer och mer baserade på fakta. Tillgång till relevant information och mätdata gör att besluten blir mer och mer baserade på fakta. Kostnaderna för sensorer och att lagra och analysera mätdata sjunker. Energieffektiviseringsåtgärder blir enklare och tydligare att följa upp. Ny teknik ger möjligheter att följa mätdata i realtid vilket innebär en direkt återkoppling för genomförda åtgärder. Tydligare var potentialen för besparingar finns. I takt med bättre och billigare tillgång till mätdata blir det tydligare var potentialerna finns. Större andel el i energisystemet. El är en utmärkt energibärare som i hög grad effektiviserar energianvändningen. Andelen el i förhållande till andra energibärare kommer att öka i takt med ökad energieffektivisering. Även andelen intermittent elproduktion från främst vindkraft och solpaneler kommer att öka vilket skapar nya affärsmöjligheter för att parera effekt­toppar och över- respektive underskott av energi. EU ställer krav på produkter. Genom Ecodesign-direktivet driver EU ett arbete med energieffektivisering av våra produkter, till exempel hemelektronik, vitvaror och belysning. Detta

15


FIGUR 2:Totalt tillförd energi per energibärare,TWh, 1970–2011. Källa: Energimyndigheten/SCB 800 700 600

Vattenkraft Vindkraft Biobränsle

Avfall Kärnkraft Fjärrvärme från värmepumpar

Naturgas och stadsgas

Kol och koks

Oljeprodukter inkl råolja

500 400 300 200 100 19 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 2099 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 11

0

FIGUR 3:Totalt slutlig energianvändning per sektor,TWh, 1970–2011. Källa: Energimyndigheten/SCB 500

Bostäder Service

Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggsektorn

Transporter Industri

400 300 200 100

19 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 2099 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 11

0

ökar kraven på produkterna och genererar samtidigt en stor gemensam marknad. In­ effektiva produkter ersätts vartefter med nya effektiva. Energipriserna kommer inte att öka markant. God tillgång på förnyelsebar el, naturgas och kol medför att energipriserna inte kommer att öka markant. Energiprisökningen kommer att

16

ligga i linje med övriga prisökningar. Dock kan ökade eller förändrade skatter och miljöavgifter påverka konsumentpriset. Skatter och avgifter kommer att utgöra en större del av framtidens energipris. I takt med staternas lägre skatteintäkter från fossila bränslen kommer skatter och avgifter att förskjutas mot andra energislag, främst el.


ENERGIEFFEKTIVISERING I OLIKA SEKTORER Marknaden för energieffektivisering är inte homogen. Den skiljer sig åt mellan de olika sektorerna, men även inom sektorerna. Här lyfter vi fram det som är specifikt för de olika sektorerna som behandlas i projektet Ett energieffektivt samhälle.

Byggnader

Bostäder och lokaler har olika mönster för sin energiförbrukning. Bostäder har sin topp i energi­förbrukningen på kvällar. Lokaler under morgonen och dagen. Det befintliga byggnadsbeståndet är helt dominerande. Det innebär att potentialen för energieffektivisering finns inom de byggnader som redan är byggda. Nybyggda fastigheter är mer energieffektiva, varför de i detta sammanhang är mindre betydelsefulla. Trots att fjärrvärme och fjärrkyla ofta har samhällsekonomiska fördelar, är de ibland ett andra­handsval för fastighetsägaren, på grund av konkurrensen ifrån bland annat värmepumpar.

Industri

Basindustrin, som är en stor energianvändare, och övrig industri har olika syn på energifrågan. Här är det energins andel av kostnaderna som styr intresset från företagsledningen. Från att vara högt uppe på agendan till att aldrig diskuteras. Eftersom investeringarna är större och löper över längre tid än i övriga sektorer blir riskavlyftning en stor del i beslut om energi­ effektivisering. Med riskavlyftning menas till exempel att en tredje part går in för att minska framtida riskexponering i en affärsuppgörelse. Det kan vara i form av en försäkringslösning eller att en aktör går in och delar risken mot att ta del av framtida vinster.

Tjänstesektorn

Inom tjänstesektorn sker den stora energiförbrukningen innan och efter det att tjänsten levereras (”upstream” och ”downstream” ). Största energiförbrukningen inom sektorn är via transporter och fastigheter där tjänsterna levereras. Verksamheten och därmed energiförbrukningen dimensioneras för att möta kundernas förvän-

tade efterfrågan. Sektorn karaktäriseras av stort fokus på intäkter eftersom dessa är förknippade med erbjudandet till kunden, mindre på driftkostnader. Och ännu mindre på energikostnaderna. Tjänstesektorns repetitiva karaktär ger förutsättningar för stora totala effektiviseringar genom små enskilda åtgärder.

Skog- och jordbruk

Energiförbrukning sker främst genom användning av skogs- och jordbruksmaskiner och inom transporter. Logistik är en central kompetens och transportlösningarna har stor inverkan på energiförbrukningen. Sveriges jordbruk är många till antalet och olika till sin karaktär. Transporter står även här för en stor del av energi­förbrukningen.

Transporter

Transportsektorn består av gods- (30 procent av energianvändningen) och persontransporter (70 procent av energianvändningen). Lokal- och fjärrtransporter har olika energiförbrukningsmönster. Fossila bränslen, liksom biodrivmedel som biodiesel, är energieffektiva för transporter. I framtiden kommer de främst att användas för godstransporter. Introduktion av hybriddrift ger på sikt en mer energieffektiv fordonsflotta. Dagens låga räntor ger låga kostnader för kapital och därmed låga kostnader för att investera i infrastruktur för transporter som fartyg och lastbilar. Transportkostnadens andel av en produkts totala kostnad är oftast låg, också för varor som transporteras långa sträckor. EXEMPEL PÅ AFFÄRSMODELLER INOM ENERGIEFFEKTIVISERING

Bomhus Energi AB

Bomhus Energi är ett nytt företag i Gävle som ägs till 50 procent av Korsnäs och till 50 procent av Gävle Energi. Bomhus energi ska säker­ ställa framtida, kostnadseffektiva och miljö­ mässigt bra energileveranser till Korsnäs och Gävle Energi. Affärsidén är att utveckla resurseffektiv värme­försörjning och elproduktion baserad på

17


FIGUR 4: Energiintensitet, energianvändning samt BNP, 1980–2011. Källa: Energimyndigheten/SCB 200

Total slutlig energianvändning BNP

150

Total slutlig energianvändning/BNP Total slutlig elanvändning/BNP

100

Total slutlig elanvändning

50

Humlegården och Green Fingerprint – en app för elbesparing

Humlegården Fastigheter arbetar kontinuerligt med energieffektivisering av sina fastigheter. Ett avancerat mätsystem mäter all energiförbrukning. Genom Green Fingerprint-appen får hyres­gästerna själva möjlighet att hålla koll på sin elförbrukning och på så sätt kan de minska både sin miljöpåverkan och sina elkostnader. Appen hjälper hyresgästerna hos Humlegården

18

10

08

20

06

20

04

förnybara bränslen och spillvärme. Parterna har olika behov. Korsnäs har behov av el och ånga, och Gävle Energi har behov av fjärrvärmeleveranser. En tredje aktör är Setra som har behov av värmeleveranser. Investeringsbeloppet för Bomhus Energi AB är ca 1800 miljoner kronor. Korsnäs och Gävle Energi står för investeringen som också bygger på extern bankfinansiering. Bomhus Energi ska leva på egna meriter. Verksamheten ska vara affärs­m ässig. Långa leveransavtal är upprättade mellan berörda aktörer och båda parter ser detta affärsupplägg som förmånligt. Bomhus Energi började leverera el och värme under 2013.

20

02

20

00

20

98

20

96

19

94

19

92

19

90

19

88

19

86

19

84

19

82

19

19

19

80

0

Fastigheter att minska sin elförbrukning och därmed sin miljöpåverkan. Affärsidén är att på ett lättkommunicerat sätt visa hyresgästen energiförbrukningen i fastig­ heten och jämföra med likande fastigheter för att uppmuntra till lägre energiförbrukning. Detta ger lägre driftkostnader och en förbättrad kundrelation.

Eze – energimätning och visualisering

Volvo Truck Center bedriver fordonsverkstad för tunga fordon runt om i Sverige. Anläggningarna varierar i ålder och typ. Energianvändningen är i många fall hög och relevanta underlag för att vidta åtgärder saknas. Sedan slutet av 2012 mäter och följer Volvo Truck Center energianvändningen i sina största anläggningar i Sverige. Mätningen sker med Eze systemlösning för uppkoppling av bland annat mätare för el, fjärrvärme och vatten. Under våren 2013 involverades hela organisationen i arbetet med energieffektivisering. Dels genom utbildning, dels genom att energianvändningen visualiseras i anläggningarna. Återkoppling sker genom kontinuerliga rapporter och visualisering på datorskärmar i gemensamma utrymmen. Ge-


nom visualiseringen får alla medarbetare, kunder och andra besökare en direkt bild av hur mycket energi som används just nu och hur detta förändras över tiden. Effekten av mätning, rapportering och visualisering är en minskad energianvändning på 3–7 procent i de större anläggningarna. Den analys som genomförts visar på ytterligare besparingspotential på 15–20 procent.

ÅF Energisamarbete

Teknikkonsulten ÅF har ett erbjudande som kallas för Energisamarbete. Det är ett långsiktigt samarbete på upp till tre år mellan ÅF och dess kunder för att effektivisera energianvändningen bland annat i fastigheter. Affärsidén är att med en strukturerad arbetsmodell och enkla hjälpmedel reducera driftkostnader och sam­ tidigt förbättra inomhusklimatet. Arbetsprocessen består av fyra steg: inventering, handlingsplan, genomförande av åtgärder och uppföljning. Kunden får hjälp av ÅFs energiexperter att identifiera, prioritera och genomföra åtgärder och investeringar. ÅF agerar samarbetspartner: driver på och fungerar som ledningens kunskapsstöd och driftorganisationens bollblank. Kostnader, energibesparing och resultat följs upp av ÅF. Kunden betalar ÅF först då besparingar har uppnåtts. I ett energisamarbete garanteras kunden 20 procent av besparingen direkt som vinst. 80 procent av besparingen återinvesteras i anläggningen via kompetensutveckling, utrustning och arbetsinsatser, som alltså genererar ytter­ ligare besparingar längre fram. Energisamarbeten bidrar också till att kompetensutveckla ÅFs kunders driftorganisation, eftersom upplägget är ett samarbete mellan fastighetsägare och ÅF – och inte en traditionell beställning.

Fjärrvärmens affärsmodeller

Sveriges fjärrvärmesystem ger stora möjligheter till effektiv energianvändning, både i tillförseln och i användningen. Fjärrvärmen står idag för hälften av den svenska byggnadsuppvärmningen. Över 80 procent av fjärrvärmeproduktionen är baserad på återvunnen energi (spillvärme,

FIGUR 5: Energibärare i det svenska fjärrvärmesystemet 2010. Källa: Energimyndigheten/SCB El Värmepump

Fossilt bränsle Spillvärme

Avfall

Torv Biobränslen

avfalls­värme och avloppsvärme) eller oförädlade inhemska bränslen såsom flis och torv. Användningen av fjärrvärmen hos kunderna blir samtidigt allt effektivare. Genom kostnadsriktiga prismodeller och ett ökat energitjänst­ arbete, stimuleras energieffektivisering på ett väl avvägt sätt. En kostnadsriktig prismodell signalerar när det är billigt och dyrt, både vad gäller energi- och effektbehov. Då blir också incitamenten för energieffektivisering korrekta, och de åtgärder som genomförs är de som är lönsamma, både i producentens och i konsumentens kalkyler. I framtiden kommer samarbetet mellan producent och konsument säkerligen att öka på värmemarknaden. Samtidigt får vi också fler kombinerade uppvärmningslösningar, där till exempel fjärrvärme och värmepump kombineras på ett energieffektivt sätt. Fjärrvärmen är en viktig aktör i utvecklingen av ett energieffektivare Sverige – men dagens affärs­modeller måste utvecklas. Fjärrvärme­ företagen står dock inför stora utmaningar, när de skall förändra sina affärsmodeller för att möta denna utveckling. Men samtidigt finns möjligheter för nya aktörer med moderna affärs­ modeller att etablera sig.

19


FIGUR 6: Geografisk fördelning av de cirka 50 fjärrvärmesystem i Sverige som har mer än 10 GWh spillvärme (dvs. externt producerad värme). Spillvärmemängd 10–100 GWh   100–1000 GWh   1000–3000 GWh   Spillvärmeandel

 3–15 %  25–50 %  50–80 %  80–100 %

Morgondagens affärsmodeller för fjärrvärme måste, präglas av: • Ökad och förbättrad kunddialog: Engagemanget i kundens energisituation måste öka. Nya energi­ tjänster stärker kopplingen till kunderna och kraven på en bättre kundrelation kommer också att leda till en radikal förändring av det värdeerbjudande man ger till kund. • Ny prismodell: Att byta prismodell till en mer kostnadsriktig är nödvändigt för att ge korrekt incitament till effektivisering hos kund. En väl vald prismodell kommer samtidigt att förbättra fjärrvärmens konkurrenskraft, i takt med att konkurrensen på värmemarknaden ökar. • Ökat samarbete: Att t.ex. koppla ihop sig med grannföretagets fjärrvärmesystem öppnar inte bara för effektivare energiproduktion och billigare värme utan också för bred samverkan inom flera områden. • Ökad kostnadsmedvetenhet: Fjärrvärme­ leveranserna kommer att minska till följd av kundernas effektivisering, och det finns idag begränsad potential för nyanslutning. • Kompetensutveckling: Hos både leverantör och kund behövs en mix av erfarenhet av drift och underhåll av fjärrvärmenäten kompletterat med till exempel IT och affärsmannaskap. Ett stort spillvärmeutnyttjande i fjärrvärme­ produktionen möjliggör en effektiv fjärrvärme­ produktion, ett lägre fjärrvärmepris och en högre vinstmarginal för fjärrvärmeföretaget. Spillvärme är alltså en framgångsfaktor för fjärrvärmeföretagen. Därför finns starka skäl att tro att spillvärmeutnyttjandet kommer att fortsätta att utvecklas även i framtiden, i nära samverkan mellan fjärrvärmeföretagen och industrin.

20


3. Möjligheter med energieffektivisering OBSERVATIONER Under arbetet har en rad ägare, beslutsfattare och experter medverkat. Genom möten, diskussioner, seminarier och rapporter har ett antal områden som påverkar förutsättningen för nya affärsmöjligheter blivit tydliga. Det är i det befintliga byggnadsbeståndet som den största potentialen till energieffektivisering finns. Det samma gäller för transporter och jordbruk. Nya bilar, hus och maskiner är energieffektiva. Nyckeln till att lyckas är därför att kombinera erfarenhet och förståelse för existerande verksamhet med nya kompetensområden. • En mix av ny kompetens, traditionellt yrkes­ kunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa ytterligare affärer. Den som kan kombinera traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med IT och affärsmannaskap har goda förutsättningar att skapa attraktiva lönsamma affärsupplägg inom energieffektivisering.

man om energiförbrukningen överensstämmer med den pågående verksamheten, eller om det är något som sticker ut och behöver åtgärdas. • Energieffektivisering bör komma högre upp på företagens agendor. Det finns mycket att vinna på att vara energieffektiv – inte bara lägre kostnader. En energieffektiv verksamhet är också effektiv ur andra aspekter som lägre underhållskostnader, mindre slitage och bättre inomhusklimat. • Långa avtal om drift och underhåll kan leda till låsningar. ”Lågt hängande frukter” ger initial lönsamhet som både kund och leverantör får ta del av. Men för att komma vidare med ytterligare förbättringar krävs ofta större investeringar som ägaren av fastigheten eller industrin ska bekosta. Då blir det inte längre lika förmånligt och det kan leda till energieffektiviseringsarbetet avstannar under slutet av avtalets löptid. REKOMMENDATIONER

• Visualisering och jämförelse (benchmarking) sänker informationskostnaden. Genom att visa på goda exempel och jämföra med liknande referensanläggningar blir det tydligt var potentialen finns och vilka aktörer som har att vinna på energieffektivisering. • Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar möjligheter för nya aktörer att presentera möjliga affärsidéer för energieffektivisering. Realtidsmätning öppnar upp för att analysera en anläggning och se hur den fungerar i varje ögonblick. Genom realtidsmätning ser

Energieffektivisering ska vara en ledningsfråga. För att tydliggöra och stärka detta ska energi­ effektivisering översättas till relevanta nyckeltal och redovisas öppet i årsredovisningen. Detta skulle vara ett sätt att en gång per år redovisa hur företag arbetar med energieffektivisering. Förslaget är att detta initialt gäller företag som är skyldiga att redovisa enligt IFRS (International Financial Reporting Standards). Förslaget är riktat till Kollegiet för svensk bolagsstyrning och IASB (International Accounting Standards Board) som svarar för regelverket kring IFRS.

21


Gör mätdata tillgänglig för olika aktörer. Beslut om energieffektiviseringsåtgärder måste baseras på fakta. Teknikutvecklingen och en allt lägre kostnad för sensorer och kontrollsystem gör att mätning i realtid är realistiskt. Det är också en förutsättning för att göra en korrekt ”diagnos” av en anläggning. Med tillgängliga mätdata skulle nya aktörer kunna utföra analys och komma med energieffektiviseringsförslag. Detta gäller för både fastigheter, industrianläggningar, transporter och serviceföretag. Förslaget är riktat till såväl energileverantörer som företag som kan tillhandahålla mätdata med befintlig information i kombination med extra mätare och sensorer. Antagligen krävs även information och regler från Energimyndigheten. Använd värdebaserad prissättning. Ett aktivt arbete med att lyfta fram värdet av en energieffektiviseringsåtgärd skulle möjliggöra att fler åtgärder blir genomförda. Att arbeta med en kostnadsbaserad utgångspunkt försvårar, och att presentera värdet av en åtgärd kräver ett förändrat synsätt och arbetssätt. Både när det gäller att presentera erbjudandet och framförallt till vem på företaget, från drift & underhåll till finans & ekonomi. Förslaget riktas till aktörer som säljer energitjänster. Utbilda för ny kompetens – nya konstellationer. IT-inslaget i energieffektivisering blir allt större. För att kunna genomföra de åtgärder som kan ge resultat behövs en kombination av traditionell styr- och reglererfarenhet och IT. I organisationer som ska genomföra åtgärderna måste alltså IT-kompetens och IT-avdelningar vara involverade. Kombinationen av kompetens från traditionell fastighetsskötsel, IT, ekonomi och ledarskap förbättrar förutsättningarna att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. I många fall behöver alltså flera personer inom organisationen vara engagerade. Förslaget riktas till utbildningsaktörer. Både på högskolan i de befintliga utbildningsprogrammen. Men också privata utbildningsaktörer och utbildningsansvariga inom företag, myndigheter och kommuner. Benchmarking, tydliga nyckeltal för de olika sektorerna. Om man inte vet hur bra eller dålig

22

man är – hur ska man då kunna förbättra sig? Det saknas idag enkla och tydliga nyckeltal för vad som är acceptabel energiförbrukning för till exempel en villa. Informationen finns, men är spridd och svårtillgänglig och dessutom svår­ tolkad för en lekman. Vi efterlyser ett system liknande det för vitvaror. Där det enkelt och tydligt framgår om till exempel ett kylskåp är energi­effektivt. Det ska vara lika lätt att se om en villa är A+++ eller D i fråga om energiförbrukning. Förslaget riktar sig till branschen. Dock behövs en sammanhållande aktör som sätter upp ramarna och underhåller energiklassificeringen, till exempel Energimyndigheten. Privata aktörer kan med fördel kommunicera nyckeltal och jämförelser på samma sätt som tidningen Svenska Dagbladet har gjort med ”räntekollen” för privat­personers räntekostnader för bolån. FÖRETAGEN SOM FÖRÄNDRAR Agerande leder till förändring. Förändring kräver agerande. Och för att agera på kommersiell basis måste det finnas en affär – utsikter om förväntad lönsamhet. Vi har därför valt att också presentera några av våra åtgärdsförslag i form av företag. Företagen som förändrar. Det finns en rad teorier om hur affärsmodeller ska byggas upp och presenteras. Centralt är en lättkommunicerad affärsidé och att modellen tydliggör relationen mellan kund och leverantör. Dessa företag ska ses som inspiration. Både för befintliga aktörer men också nya som ser möjlighet att presentera nya affärsupplägg som leder till energieffektiviseringar. Några av företagen finns redan idag i någon form medan andra saknas på marknaden.

Kommersiella fastigheter Mät & åtgärd AB Affärsidé: Erbjuda energidiagnostik och ökad kompetens om fastighetsdrift med tillhörande åtgärder för kommersiella fastigheter. Affärsmodell: Mät & åtgärd AB genomför en energidiagnostik med utgångspunkt från tillgängliga och ny mätdata om fastighetens förbrukning av värme, kyla och el. Mätning sker


i realtid, och ger en jämförelse med liknande referensfastigheter. Mät & åtgärd AB presenterar åtgärdsförslag med tillhörande ekonomisk kalkyl. Vinsten i form av lägre driftskostnader delas mellan Mät & åtgärd AB och fastighets­ ägaren. Standby AB Affärsidé: Eliminera elförbrukning som inte syns eller gör nytta. Affärsmodell: Standby AB går systematiskt igenom fastighetens elektriska apparater och mäter elförbrukningen när dessa inte är i bruk. Företaget sammanställer och presenterar elförbrukningen dels när fastigheten är i bruk och dels när den är i ”stand-by”. Standby AB fakturerar antingen ett fast pris för tjänsten eller erbjuder att dela på vinsten från lägre energiförbrukning. Öppen fjärrvärme AB Affärsidé: Leverera fjärrvärme och fjärrkyla efter behov. Affärsmodell: På uppdrag av större fastighets­ ägare gör Öppen fjärrvärme AB upphandling och avtalsskrivning med leverantörer av fjärrvärme. Öppen fjärrvärme AB agerar som en mäklare av värme och kyla, både för att köpa och sälja värme och kyla från de fastighetsbolag som de har avtal med.

Bostäder Höj Brf-värde AB Affärsidé: Erbjuda rådgivning och åtgärds­ planer för bostadsrättsföreningar med fokus på energieffektiva och framtidssäkra bostäder. Affärsmodell: Bostadsrättsföreningar styrs av dess medlemmar, som ofta inte är vare sig insatta eller intresserade av energifrågor. Däremot finns ett sort intresse av bostadens nuvarande och framtida värde. En välskött, energieffektiv och framtidssäker byggnad har ett högre värde än om den är illa skött med bristfälliga underhållsplaner. Höj Brf-värde AB erbjuder analys, rådgivning och underhålls- och investerings­ planer med fokus på energieffektivisering för att öka nuvarande, men framförallt fastighetens framtida värde. Höj Brf-värde AB fakturerar efter avrapportering.

Allmännyttans kreditförsäkring AB Affärsidé: Erbjuda en försäkring speciellt utformad för investeringar i energieffektivisering av allmännyttans hyresfastigheter. Affärsmodell: Med fastigheten och tillhörande kreditförsäkring som grund lånar Allmännyttans kreditförsäkring AB till energieffektiviserig på den kommersiella marknaden. Energilagring AB Affärsidé: Tillhandahålla temporär energi­ lagring åt kunder som själva inte har tillgång till eget energilager. Affärsmodell: Genom ett stort energilager erbjuder Energilagring AB energilagring åt flera mindre kunder som inte själva har resurser eller behov av ett stort energilager.

Industrin Mät & åtgärd AB Affärsidé: Med företagsledningar som målgrupp visa potential för energieffektivisering. Affärsmodell: Med utgångspunkt i tillgängliga och ny mätdata om fastighens förbrukning av värme, kyla och el genomför Mät & åtgärd AB energidiagnostik. Mätningarna sker i realtid, och jämförs med liknande referensfastigheter. Företaget presenterar åtgärdsförslag med tillhörande ekonomisk kalkyl. Vinsten i form av lägre driftskostnader delas mellan Mät & åtgärd AB och industriföretaget. Erbjudandet presenteras i form av ekonomiska kalkyler på samma sätt som managementkonsulter arbetar. Standby AB Affärsidé: Eliminera elförbrukning som inte syns eller gör nytta. Affärsmodell: Standby AB går systematiskt igenom industriers elektriska apparater och mäter elförbrukningen när dessa inte är i bruk. Företaget sammanställer och presenterar el­ förbrukningen dels när industrin är i bruk och dels när den är i ”standby”. Standby AB fakturerar antingen ett fast pris för tjänsten eller erbjuder att dela på vinsten från lägre energiförbrukning. Erbjudandet gäller både den industriella processen såväl som kontorsbyggnader.

23


FIGUR 7: En uppskattning av potentialen i företagsidéer som leder till energieffektivisering

Kommunrationalisering AB

Förvänttad lönsamhet

Mät & Åtgärd AB Stand By AB

Höj Brf-värde AB Öppen fjärrvärme AB Eco Driving AB Samdistribution AB

Energilagring AB

Riskavlyftning Försäkrings AB Restvärme försäkring AB Allmännyttans kreditförsäkring AB Energieffektiviseringspotential

Värmeåtervinning försäkring AB Affärsidé: Riskminimera samriskprojekt mellan industri och energibolag. Affärsmodell: Värmeåtervinning försäkring AB erbjuder en försäkringslösning som minskar den framtida risken i ett avtal att leverera restvärme mellan en industri och ett energibolag.

Tjänster Samdistribution AB Affärsidé: Erbjuda energi- och kostnadseffektiva lokaltransporter med låg miljöpåverkan. Affärsmodell: Genom att erbjuda ett alternativ till enstaka transporter är Samdistribution AB en aktör som samordnar och genomför transporter från den ökande e-handeln. Med en väl planerad logistiklösning, ruttoptimering och analys av kundernas inköpsmönster skapar företaget konkurrensfördelar som medför lägre transportkostnader än för motsvarande enskilda transporter.

24

Gröna hyresavtal för butiken AB Affärsidé: Utnyttja restvärme/kyla och anpassa och koordinera med angränsande fastigheter och rådande utetemperatur. Affärsmodell: Butiksägare och fastighets­ ägare sluter ett avtal som innebär att vinsten av en effektivisering delas. Den som ansvarar för energikostnaden ska ha del av vinsten vid energi­effektiviserig.

Skog och jordbruk Mät & åtgärd AB Affärsidé: Erbjuda energidiagnostik med tillhörande åtgärder för jordbruk. Affärsmodell: Företaget genomför energi­ diagnostik med utgångspunkt i tillgängliga och ny mätdata om jordbrukets förbrukning av el och drivmedel. Mätning sker i realtid, och jämförelse görs med likande referensfastigheter. Företaget presenterar åtgärdsförslag med till­


hörande ekonomisk kalkyl. Vinsten i form av lägre driftskostnader delas mellan Mät & åtgärd AB och jordbrukaren.

Transporter Eco Driving AB Affärsidé: Erbjuda utbildning med tillhörande eco driving-licensiering. Affärsmodell: Genom att tillämpa eco driving kan bränsleförbrukningen reduceras med 10 procent. Eco Driving AB ska ta fram och erbjuda ett koncept som leder fram till att eco driving-licensierade förare dels tankar mindre, men också får ekonomiska fördelar i form rabatt på försäkringspremien. I erbjudandet ingår en ”app” som följer upp och jämför körstil och bränsleförbrukning för olika situationer. Även möjlighet till jämförelse med andra förare av fordonet. Eco Driving ABs marginaler bygger på en utbildning som är kopplad till ett certifikat som i sin tur ger ekonomiska fördelar, ökat intresse för körstil och höjd status som en medveten och insiktsfull trafikant.

Kommuner Kommunrationalisering AB Affärsidé: Att genom att ta ett helhetsgrepp över en kommuns energiförbrukning minska den sammanlagda energiförbrukningen. Affärsmodell: Kommunrationalisering AB erbjuder konsulttjänster för att optimera en kommuns totala energiförbrukning. POTENTIAL FÖR FÖRETAGEN Avgörande för om det finns bäring i en affärsidé är om det finns en förväntad lönsamhet och om det finns potential för energieffektivisering. I matrisen på föregående sida har de olika företagen placerats in i en matris efter förväntad lönsamhet och potential. Detta är naturligtvis en uppskattning men ger en indikation om styrkan i affärsidén.

Samdistribution AB Affärsidé: Erbjuda energi- och kostnadseffektiva lokaltransporter med låg miljöpåverkan. Affärsmodell: Genom att erbjuda ett alternativ till enstaka transporter ska Samdistribution AB vara en aktör som samordnar och genomför transporter från den ökande e-handeln. Med en väl planerad logistiklösning, ruttoptimering och analys av kundernas inköpsmönster skapas konkurrensfördelar som medför lägre transportkostnader än motsvarande enskilda transporter.

25


Referenser och inspiration Business Model Generation, Alexander Osterwalder och Yves Pinguer, 2010, John Wiley & Sons, New Jersey, USA De fem vägvalen, Huvudrapport från projektet Vägval energi, Kungl. Ingenjörsvetenskaps­ akademien (IVA), 2008. ISBN: 978-91-7082-812-6 Energiläget 2012, ET 2012:34, Energimyndigheten 2012 Energiindikatorer 2013, Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål, ER 2013:05, Energimyndigheten 20013 Energimarknaden fram till 2050 – trender, priser och styrmedel, IVA november 2012. Energistatistik för flerbostadshus 2012, ES 2013:03, ISSN 1654-7543, Energimyndigheten 2013 Energistatistik för lokaler 2012, ES2013:04, ISSN 1654-7543, Energimyndigheten 2013 Energistatistik för småhus 2012, ES 2013:05, ISSN 1654-7543, Energimyndigheten 2013 Fjärrvärmens roll i energiomställningen rapport 2013:30, Fjärrsyn, ISBN 978-91-7381-128-6 2013 Svensk Fjärrvärme AB

26


Går det att tjäna pengar på energieffektivisering? Nyckeln till framgångsrika åtgärder är att de som ska genomföra dem anser att de är lönsamma och att det är värt att prioritera energifrågor i konkurrens med andra områden inom företaget. Detta är ingen självklarhet, men det finns åtskilliga framgångsexempel som kan inspirera andra. Potentialen är stor. Men för framgångsrika åtgärder krävs att vi tänker nytt och att vi förutom att bättre synliggöra de ekonomiska vinningarna också värderar en rad andra faktorer som påverkar energiköparens beslut. Den här rapporten handlar om affärs­möjligheter och affärsmodeller för ökad energieffektivisering.

i samarbete med


Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjligheter för ett energieffektivt samhälle