Energieffektivisering av Sveriges industri

Förord Varför genomförs inte alltid det som borde vara lönsam energieffektivisering inom den svenska industrin? Det har varit en central fråga i arbetet med denna rapport.

Enligt ekonomisk teori ska företag genomföra de åtgärder som är bäst ur ett ekonomiskt perspektiv, och kostnadsbesparingar med kort återbetalningstid borde också ske. Detta verkar dock inte alltid vara fallet, trots att effektivare användning av energi är en direkt besparing. Kostnaden för energi, och den möjliga besparingen, är tydligen inte en tillräcklig utgångspunkt.

Att använda resurser effektivt är också en självklar del i en marknadsekonomi och den som effektivast kan använda resurserna får ett försprång före andra.

För en industri bidrar energieffektivisering till att öka konkurrenskraften. Men konkurrenskraft består av så mycket mer, och investeringar i energieffektivisering i ett företag konkurrerar med många andra områden som också är viktiga – eller kanske viktigare – för konkurrenskraften. Om ett företag inte är konkurrenskraftigt totalt sett sker inte heller investeringar i energieffektiviserande åtgärder.

Vi har undersökt hur energi används i svensk industri idag, och beskrivit hinder och drivkrafter för att genomföra ytterligare energieffektivisering i företagen.

Vi beskriver vad som skulle krävas för att nå en 50 procent mer effektiv energianvändning till 2050. Ett mål som är möjligt att nå, men som kräver målmedvetet, långsiktigt och kontinuerligt arbete. Både av företagen och av beslutsfattare i det politiska systemet.

Arbetsgruppen för Energieffektivisering inom industrin: Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, ordförande Thomas Björkman, Energimyndigheten Tomas Dahlman, Electrolux AB Anders Eliasson, Södra Skogsägarna Thorsten Hinrichs, Siemens AB Per Lundqvist, Energiteknik, KTH Lina Palm, Skogsindustrierna/SKGS Magnus Pettersson, Höganäs AB Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen i Dalarnas län Louise Trygg, Energisystem, LiU Rose-Marie Ågren, Sweco Energuide AB, projektledare