Energieffektivisering av Sveriges industri

Page 1

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES INDUSTRI Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle


IVAs projekt ett energieffektivt samhälle ska med analyser och förslag bidra till en effektivare energianvändning. Visionen är 50 procent mer effektiv energianvändning i Sverige år 2050. Ett viktigt underlag för arbetet är de prognoser för utvecklingen av energi­användning och energipriser som tongivande organisationer gör. Läs mer i arbetsunderlaget Energimarknaden fram till 2050 – trender, priser och styrmedel, se www.iva.se/Projektverksamhet/Projekt/ Ett-energieffektivt-samhalle. Priset på el kommer enligt ett flertal prognoser inte att stiga nämnvärt till 2050, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med BNP-tillväxten. Det betyder att energieffektiviseringen inte kommer att drivas av stigande marknadspriser på energi. Istället blir det framför allt politiska styrmedel, inklusive energiskatter, som kommer att påverka och styra energianvändningen. Konsumenternas krav och önskemål kommer också att påverka energieffektiviseringen. Regeringen har prognostiserat den genomsnittliga BNP-tillväxten till 2,2 procent fram till 2030. I projektet har räknats med en årlig tillväxt av 2 procent. Den svenska regeringens övergripande motiv för energieffektivisering har varit utgångspunkt för projektet ett energieffektivt samhälle: • Ett effektivare utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. • Att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror, minska energiintensiteten. • En effektivare användning av energi bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning.

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens­kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se. Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2013 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 IVA-M 435 ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-865-2 Layout: Anna Lindberg & Pelle Isaksson, IVA Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se


Förord Varför genomförs inte alltid det som borde vara lönsam energieffektivisering inom den svenska industrin? Det har varit en central fråga i arbetet med denna rapport. Enligt ekonomisk teori ska företag genomföra de åtgärder som är bäst ur ett ekonomiskt perspektiv, och kostnadsbesparingar med kort återbetalningstid borde också ske. Detta verkar dock inte alltid vara fallet, trots att effektivare användning av energi är en direkt besparing. Kostnaden för energi, och den möjliga besparingen, är tydligen inte en tillräcklig utgångspunkt. Att använda resurser effektivt är också en självklar del i en marknadsekonomi och den som effektivast kan använda resurserna får ett försprång före andra. För en industri bidrar energieffektivisering till att öka konkurrenskraften. Men konkurrenskraft består av så mycket mer, och investeringar i energieffektivisering i ett företag konkurrerar med många andra områden som också är viktiga – eller kanske viktigare – för konkurrenskraften. Om ett företag inte är konkurrenskraftigt totalt sett sker inte heller investeringar i energieffektiviserande åtgärder. Vi har undersökt hur energi används i svensk industri idag, och beskrivit hinder och drivkrafter för att genomföra ytterligare energieffektivisering i företagen. Vi beskriver vad som skulle krävas för att nå en 50 procent mer effektiv energianvändning till 2050. Ett mål som är möjligt att nå, men som kräver målmedvetet, långsiktigt och kontinuerligt arbete. Både av företagen och av beslutsfattare i det politiska systemet. Arbetsgruppen för Energieffektivisering inom industrin: Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, ordförande Thomas Björkman, Energimyndigheten Tomas Dahlman, Electrolux AB Anders Eliasson, Södra Skogsägarna Thorsten Hinrichs, Siemens AB Per Lundqvist, Energiteknik, KTH Lina Palm, Skogsindustrierna/SKGS Magnus Pettersson, Höganäs AB Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen i Dalarnas län Louise Trygg, Energisystem, LiU Rose-Marie Ågren, Sweco Energuide AB, projektledare



Innehåll Sammanfattning............................................................................................................ 6 Tre perspektiv på energi­effektivisering........................................................................... 6 Ökad effektivitet och ökad energianvändning................................................................ 6 Varför sker inte lönsam energieffektivisering?................................................................ 6 Rekommendationer och förslag..................................................................................... 7 Summary....................................................................................................................... 9 1. Inledning......................................................................................................................13 Målgrupp......................................................................................................................13 Effektiv energianvändning i industrin...........................................................................13 Definitioner och avgränsningar.................................................................................... 14 2. Energianvändning i industrin – utveckling och nuläge..................................................15 Industrisektorn i Sverige...............................................................................................15 Energifrågans roll i verksam­heten – kostnaden för energi............................................ 16 Energiprisutveckling på några energibärare inom industrin......................................... 17 Ökad effektivitet och ökad energianvändning.............................................................. 18 3. Befintliga mål och styrmedel........................................................................................ 19 Politiska mål................................................................................................................ 19 Befintliga styrmedel för industrin................................................................................. 19 4. Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i industrin......................................... 21 Slutsatser hinder och drivkrafter ................................................................................. 21 Utveckling av energieffektivare processteknik och produkter...................................... 23 Systemsyn och systemsamverkan är ett delat ansvar.................................................... 24 Små och medelstora företag har en särskild situation................................................... 24 Lönsamhetsbedömningar vid energieffektiviseringsåtgärder kan utgöra ett hinder...... 24 5. Analys och slutsatser.................................................................................................... 27 50 procent effektivare energi­användning inom industrin är möjlig.............................. 27 Investeringar kräver konkurrenskraft.......................................................................... 27 Ledningens roll............................................................................................................ 27 Utveckling av energieffektiv processteknik och nya produkter kräver kompetens och långsiktighet............................................................................. 28 Ensam är inte alltid stark............................................................................................. 28 6. Rekommendationer och förslag................................................................................... 29 Rekommendationer och förslag riktade till företag...................................................... 29 Rekommendationer och förslag riktade till politiker och myndigheter......................... 30 Källförteckning............................................................................................................33 Litteratur......................................................................................................................33 Hearings...................................................................................................................... 34


Sammanfattning TRE PERSPEKTIV PÅ ENERGI­ EFFEKTIVISERING Energieffektivisering inom industrin kan betraktas ur tre perspektiv: • Egen verksamhet – optimering av nuvarande verksamhet • Produkter och utveckling – utveckling av ny energi­effektivare processteknik och produkter med effektivare energianvändning • Samverkan med omvärlden – samverkan i system kan ytterligare öka energieffektiviteten genom att restprodukter och restenergier kan tas till vara Dessa tre delar är viktiga att arbeta med för att nå största möjliga effekt när det gäller energi­ effektivisering inom industrin. ÖKAD EFFEKTIVITET OCH ÖKAD ENERGIANVÄNDNING Historiskt har industrin varit bra på att öka den generella produktiviteten och därmed även effektiviteten i energianvändningen. Energi­ effektiviteten i industrin ökade exempelvis med 36 procent mellan 1993 och 2010. Projektets utgångspunkt har varit att öka energieffektiviteten i industrin med 50 procent från dagens användning till år 2050, mätt som energianvändning per förädlingsvärde. Arbetsgruppens slutsats är att detta är möjligt. Det finns redan idag många kända tekniska lösningar som kan användas, och med den tekniska utveckling som ständigt sker anser gruppen inte att teknik utgör ett hinder. En 50 procentig ökning av effektiviteten från dagens användning motsvarar en ökning av den

6

absoluta energianvändningen inom industrin från dagens cirka 148 TWh till cirka 165 TWh år 2050. Detta är framräknat under antagande om en tillväxt i industrin på 2 procent per år och med en bibehållen industristruktur. Att använda mer energi är inte negativt, så länge som den gör nytta, används effektivt och miljöeffekter hanteras. Framgång med energieffektivisering i industrin bör därför mätas i relativa termer, förslagsvis energiintensitet mätt som slutlig energianvändning per förädlingsvärde på övergripande nivå. VARFÖR SKER INTE LÖNSAM ENERGI­ EFFEKTIVISERING? En central fråga i arbetet har varit varför inte lönsam energieffektivisering alltid sker inom industrin. Ett flertal hinder har identifierats i arbetet, som kan sammanfattas i följande fyra huvudpunkter: • Konkurrens om begränsade resurser inom företaget, vad gäller såväl tid som pengar, och att kärnverksamhet prioriteras • Kunskap om energieffektivisering är otillräcklig eller saknas • Ekonomiska kalkyler tar inte hänsyn till livscykelkostnader och investerings- respektive driftbudgetar ligger i olika delar av ekonomisystemet. • Inga yttre krav ställs på ökad energieffektivitet, vare sig från kunder, ägare eller myndigheter Den högsta ledningens engagemang eller godkännande för att arbeta med energieffektivisering är en viktig grundförutsättning för att energieffektivisering ska ske. Ett styrmedel som tydligt lyft frågan om energieffektivisering till


ledningens bord är Programmet För Energieffektivisering (PFE). En skattelättnad som incitament har medfört att energieffektivisering lyfts upp på företagsledningens och ibland även på styrelsens agenda. PFE är dock under avveckling då det strider mot EUs regelverk för statsstöd. Stora delar av de europeiska och svenska produktionsanläggningarna byggdes upp under 60- och 70-talet och står inför ett stort moderniseringsbehov kommande decennier. Eftersom större språng vad gäller energieffektivitet generellt tas vid betydande re- eller nyinvesteringar är det generella investeringsklimatet i Sverige av stor vikt även för energieffektivisering. Därför är långsiktigt bra näringspolitik och en effektiv myndighetshandläggning som fokuserar på goda villkor för industriell verksamhet i Sverige helt avgörande. Om det är attraktivare, enklare och lönsammare att investera i andra länder så riskerar de avgörande satsningarna förläggas till andra länder än Sverige. Industriell energianvändning kan och bör lika lite som användning av råvaror ses ur ett strikt nationellt perspektiv och det är centralt att användningen relateras till nyttan. REKOMMENDATIONER OCH FÖRSLAG Rekommendationer och förslag för att åstadkomma ökad energieffektivisering i tillverkande industri är uppdelade i två delar; dels riktade till företag och företagsledningar och dels riktade till politiker och myndigheter. Det bör dock tydliggöras att de som ytterst kan och ska fatta beslut om energieffektiviserande åtgärder är de som är ansvariga för verksamheten inom ett företag. Politiker och myndigheter kan på olika sätt stimulera och underlätta att dessa beslut fattas.

Rekommendationer och förslag riktade till företag: 1. Visa ledarskap, sätt mål och följ upp Utan ledningens stöd och uppföljning prioriteras inte energieffektivisering och tillräckligt med resurser i form av tid och kompetent personal för att arbeta på ett strukturerat och systematiskt sätt uteblir. 2. Kunniga och engagerade medarbetare behövs För att lyckas i det praktiska genomförandet behövs personer i den egna verksamheten som har kunskap och kompetens om både energianvändning och verksamhetens processer och system. 3. Skapa struktur och systematisera Ledningssystem fyller ofta en avgörande funktion i många företag för att strukturera och systematisera arbetet med energieffektivisering och bibehålla företagsledningens engagemang och prioritering. 4. Agera proaktivt och avsätt kapital Ofta kan en viss energieffektivisering uppnås utan större investeringar. Genom att frågan blir synliggjord och prioriterad kan investerings­medel allokeras vid behov så att lönsamma åtgärder blir genomförda. Att betrakta investeringar ur ett livscykelperspektiv är nödvändigt. 5. Skapa hållbara framtidsvisioner och se bortom den egna verksamheten Ett företags framtidsvision bör även inkludera energianvändningen. Energieffektivitet skapas inte bara i den egna verksamheten. Att fokusera på hur produkter och tjänster kan bidra till ökad energieffektivitet i nästa led är lika viktigt.

7


Rekommendationer och förslag riktade till politiker och myndigheter 1. Visa att frågan är prioriterad Att uttala ambitioner och målsättningar för ökad energieffektivitet kan poängtera frågans betydelse och skapa intresse och engagemang hos ägare och ledning inom industrin. Det kan dock vara vanskligt att slå fast mål i termer av absoluta ”tak” eller bindande mål. En bra åtgärd skulle kunna vara ett breddat och utvecklat PFE som omfattar hela svenska industrin. För att få igång eftersläntrare kan tydligare uppföljning och effektivare tillämpning av befintlig lagstiftning användas. Enligt Miljöbalken ska alla verksamhetsutövare hushålla med energi. Att genomföra energikartläggning med en plan för åtgärder kan vara ett sätt för ett enskilt företag att uppfylla lagens krav. 2. Stöd kunskapsuppbyggnad och tillhandahåll verktyg Att stötta företag i deras kunskapsuppbyggnad kan hjälpa dem vidare i processen. Att möjliggöra nätverksbyggande och mötesplatser kan också vara ett effektivt sätt att sprida kunskap. Att bistå med verktyg för att hantera energieffektivisering på olika nivåer i verksamheten under­ lättar för företagen att komma igång och vidare­ utveckla sitt arbete med energieffektivisering. 3. Stöd systemsamverkan Samverkan mellan företag och mellan olika samhällssektorer är ett sätt att öka energieffektiviteten i samhället i stort. 4. Sätt särskilt fokus på små och medelstora företag Små och medelstora företag har mindre möjlighet att tillsätta såväl personella som ekonomiska resurser för att arbeta med energieffektivisering. Små och medelstora företag behöver därför mer kompetensstöd för att bli medvetna och för att genomföra rätt åtgärder.

8

5. Underlätta finansiering Brist på finansiering kan vara ett hinder för att energieffektiviserande åtgärder genomförs. Här kan staten ha en roll genom exempelvis investeringsstöd eller förmånliga lån, alternativt garantier av olika slag. Det mest önskvärda är dock att det kan hanteras på rent marknadsbaserade villkor exempelvis med energiprestandakontrakt (”energy performance contracting”) eller andra typer av finansiering. 6. Stärk kundkraften Minimikrav, så som ekodesignregler eller information (till exempel energimärkning), underlättar för kunden att ställa rätt krav och välja bra produkter. Det stimulerar också till utveckling av bättre produkter från företagen och sätter fokus på prestanda och produktutveckling. Att ha en tydlig och förutsägbar agenda för ökade krav skapar också fördelar för de företag som ligger i framkant. 7. Satsa på framtiden Framtidssatsningar inkluderar tydligare fokus på forskning och utveckling, samt demonstration och kommersialisering. Politiska initiativ kan stödja en snabbare utveckling och kommersialisering av teknikskiften för nya processer och produkter. Energieffektivisering bör få ett större fokus i olika högskoleutbildningar och genomsyra kurser i produktionsteknik, materialframställning, konstruktion och design, ekonomi och ledarskap.


Summary THREE PERSPECTIVES ON ENERGY EFFICIENCY Energy efficiency in industry can be viewed from three perspectives: • Operations – optimizing current operations • Products and development – development of new, more energy-efficient processing technology and products that use energy more efficiently • Cooperation with the external environment – cooperating in systems can further increase energy efficiency through the utilisation of residual products and residual energy It is important to focus on all three aspects in order to achieve the greatest possible effect in efforts to improve energy efficiency in industry. INCREASED EFFICIENCY AND HIGHER ENERGY CONSUMPTION Historically, industry has been good at increasing general productivity while also improving the efficiency of energy consumption. Energy efficiency in industry improved, for example, by 36 percent between 1993 and 2010. The project’s vision has been to increase energy efficiency in industry by 50 percent by 2050, measured as energy consumption relative to value added. The work group has concluded that it is possible to increase efficiency by a further 50 percent by 2050. Today we already know of many technical solutions that can be used, and as the technology is constantly developing, the group believes that technology will not be an obstacle. A 50-percent increase in efficiency represents an increase in actual energy consumption in industry

from today’s level of around 148 TWh to around 165 TWh by 2050. This calculation is based on the assumption that industrial growth will be 2 percent per year and that the present industrial structure will be maintained. Consuming more energy is not a negative thing, as long as it is put to good use, it is used efficiently and the environmental effects are managed. The success of energy efficiency improvement in industry should therefore be measured in relative terms; for example, energy intensity measured as final energy consumption relative to overall value added. WHY AREN’T COST-EFFECTIVE ENERGY EFFICIENCY IMPROVEMENTS BEING MADE? One key question here has been why cost-effective energy efficiency improvements are not always being made in industry. Several obstacles have been identified and they can be summarised in the following four main points: • There is competition for limited resources within companies in terms of both time and money, and the core business is the priority • There is a lack of or insufficient knowledge about how to improve energy efficiency • Financial calculations do not take into account life cycle costs, and investment budgets and operating budgets are often in different parts of the financial system • There are no external requirements regarding increasing energy efficiency – from customers, owners/shareholders or the government The involvement and approval of senior management with respect to energy efficiency

9


initiatives is fundamental if energy efficiency improvement is to take place. One instrument of control that has brought the issue of energy efficiency to the attention of senior management is the energy efficiency improvement programme called Programmet För Energieffektivisering (PFE). Using tax relief as an incentive has placed energy efficiency on the agenda of senior management and sometimes of company boards as well. PFE is, however, being discontinued as it is in violation of the EU rules for government subsidies. Many of the European and Swedish production facilities were constructed in the 1960s and ‘70s and will need major modernisation in the coming decades. Since there is generally greater emphasis on energy efficiency in connection with significant reinvestment or new investments, the general investment climate in Sweden is a determining factor for energy efficiency improvement. A good, long-term economic policy and an emphasis on the part of the authorities on providing favourable conditions for business in Sweden are crucial. If it is more attractive, easier and more profitable to invest in other countries, there is a risk that crucial investments will be made abroad instead of in Sweden. Industrial energy consumption can and should be seen from a strictly national perspective to the same limited extent as the consumption of raw materials is, and it is essential that consumption is related to benefits.

Recommendations and proposals for companies:

RECOMMENDATIONS AND PROPOSALS

5. Create sustainable visions for the future and look beyond your own company A company’s vision for the future should include the issue of energy consumption. Energy efficiency is not just achieved within a company’s own operations. Focusing on how products and services can help increase energy efficiency at the next stage in the chain is just as important.

The recommendations and proposals for energy efficiency improvement in manufacturing industry are divided into two parts: those aimed at companies and senior management and those are aimed at politicians and public authorities. But It should be pointed out that those who ultimately can and will take decisions on energy efficiency measures are the people responsible for a company’s operations. Politicians and public authorities can, in various ways, encourage and facilitate such decisions.

10

1. Demonstrate leadership, set goals and follow up Without support and follow-up on the part of management, energy efficiency improvement will not be prioritised and there will not be sufficient resources in the form of time and qualified personnel to work in a structured and systematic way. 2. Knowledgeable and committed employees are essential In order for the practical implementation to be successful, it is necessary to have people in the company who have the knowledge and expertise in both energy consumption and the company’s processes and systems. 3. Create structures and systems Management systems often fill a key function in many companies in the process of structuring and systematising energy efficiency work and in ensuring that senior management maintains its commitment to energy efficiency and keeps it as a priority. 4. Be proactive and allocate funds Often a certain degree of energy efficiency improvement can be achieved without the need for a large investment. By highlighting and prioritising the issue, funds can be allocated for investment as needed so that cost-effective measures can be implemented. It is important see investments from a life cycle perspective.


Recommendations and proposals for politicians and public authorities 1. Show that this is a prioritised issue Expressing energy efficiency ambitions and objectives can underscore the importance of the issue, which will generate interest and promote commitment among industry owners and leaders. It may, however, be risky to set fixed goals in terms of absolute “ceilings� or compulsory targets. A good idea would be an expanded energy efficiency improvement programme like PFE that encompasses all of Swedish industry. Ways to encourage action in companies that are lagging behind in energy efficiency could include better oversight and more effective implementation of existing laws. The Swedish Environmental Code states that parties involved in operations are to conserve energy. One way for a company to meet legal requirements might involve documenting energy consumption and having a plan of action. 2. Support knowledge growth and provide tools Supporting companies in their knowledge growth processes can help them make progress. Supporting network building and creating meetingplaces may also be efficient ways of spreading knowledge. Assisting companies by providing tools to manage energy efficiency improvement at various levels in their organisation makes it easier for them to launch and develop their energy efficiency initiatives. 3. Support systems of cooperation Cooperation between companies and between various sectors in society is a way to increase energy efficiency in society as a whole.

5. Facilitate financing A lack of financing can be an obstacle preventing energy efficiency improvements from being made. Here the government can play a role, e.g. through investment support or loans with favourable terms, or by providing various kinds of guarantees. But the optimum solution would be handling this on market-based terms, e.g. through energy performance contracting or other types of financing. 6. Support customer power Minimum requirements, such as eco design rules or information (e.g. energy consumption labelling), make it easier for customers to know what to demand from companies and to choose good products. They also encourage companies to produce better products and make them focus on performance and product development. Having a clear and predictable agenda for higher standards also creates benefits for the companies that are at the forefront. 7. Invest in the future Future investments should include a greater emphasis on research and development, as well as demonstration and commercialisation. Political initiatives can promote faster development and commercialisation of technology shifts for new processes and products. There should be greater emphasis on energy efficiency improvement in university programmes and it should be incorporated into courses on production technology, materials production, construction and design, and economics and leadership.

4. Focus in particular on small and medium-sized enterprises It is more difficult for small and medium-sized enterprises (SMEs) to allocate personnel and financial resources to work on energy efficiency. SMEs therefore need more expert support in order to become aware of and implement the right measures.

11


12


1. Inledning FIGUR 1: Rapportens syn på energieffektivisering inom industrin i Sverige

Minska

INTÄKTER PRODUKTER

KOSTNADER ENERGI RÅVARA

ENERGI

Denna rapport belyser drivkrafter och hinder för ökad energieffektivisering i den svenska industrin. Den är framtagen av Arbetsgruppen för industri inom ramen för IVAs projekt ”Ett energieffektivt samhälle”. Målsättningen är, i enlighet med hela IVA-projektet, att nå 50 procent effektivare energianvändning till år 2050, jämfört med 2010. För industrin har vi valt att definiera detta per förädlingsvärde för att hitta ett mätbart tal för enskilda företag. MÅLGRUPP Rapporten vänder sig i första hand till beslutsfattare i form av industrins ägare och ledning med ansvar för verksamheten och därmed även för energieffektivisering. Även beslutsfattare inom politiken är en målgrupp. Utöver dessa vänder sig rapporten till myndigheter, offentlig sektor och övriga delar av näringslivet, samt till

Öka

opinionsbildare som kan finna rapportens slutsatser användbara. Rapporten ger förslag till åtgärder som industrins ägare och verksamhetsansvariga kan genomföra samt förslag till politiska incitament som kan förstärka drivkrafterna. EFFEKTIV ENERGIANVÄNDNING I INDUSTRIN I en marknadsekonomi är det en naturlig drivkraft att öka den uppnådda nyttan genom att minska de använda resurserna för att nå nyttan. Ur ett industriellt perspektiv är det därför naturligt att hushålla med resurser för att över tid kunna vara konkurrenskraftig. Idealt sett kommer konkurrens- och marknadskrafter leda till att bara de effektivaste industrierna med de bästa förutsättningarna blir kvar. Men olika nationella regelverk, subventioner och styrmedel kan motverka en sådan global effektivisering.

13


Att isolerat titta på en enskild verksamhets eller lands energianvändning kan vara problematiskt. I en alltmer globaliserad värld exporteras och importeras produkter mellan länder och världsdelar i komplexa värdekedjor. En industriprodukt som kräver hög energianvändning vid tillverkning kan leda till minskad energianvändning hos slutanvändaren. Om denna produkt tillverkas i svensk industri innebär det en hög energianvändning i Sverige, medan nyttan ur ett energiperspektiv kan uppstå i ett annat land. Globalt sett är produkten energieffektiv men en ökad marknadsandel leder till högre energianvändning i Sverige. Resonemanget vill visa att det kan vara svårt och ibland direkt kontraproduktivt att ha ett nationellt fokus när det gäller användningen av energi och andra resurser till tillverkningsindustrier. Detta gäller särskilt om man ansätter ett begränsande perspektiv i form av ”tak” på användning av energi och råvaror. Industriell energianvändning kan och bör lika lite som användning av råvaror ses ur ett strikt nationellt perspektiv och det är centralt att användningen relateras till nyttan. Begreppet energieffektivisering för ett industriföretag har vi valt att se enligt illustrationen i figur 1. En strävan finns att minska kostnader för energi och råvaror och genom förädling öka intäkter för produkter och energi som kan säljas vidare. Därutöver finns givetvis andra omvärldsfaktorer som påverkar företaget, så som produkternas marknad, valutakurser, klimatfrågan och politiska målsättningar. Arbetsgruppen har valt att betrakta energi­ effektivisering inom industrin ur tre perspektiv: • Egen verksamhet – optimering av nuvarande verksamhet • Produkter och utveckling – utveckling av ny energieffektivare processteknik och produkter med effektivare energianvändning • Samverkan med omvärlden – samverkan i system kan ytterligare öka energieffektiviteten genom att restprodukter och restenergier kan tas till vara Dessa tre delar är nödvändiga att arbeta med för att nå största möjliga effekt vid arbete med energieffektivisering inom industrin.

14

DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR I denna rapport har vi studerat den tillverkande industrin. Begreppet industri omfattar all industriell verksamhet inom processindustrin och tillverkningsföretag inom SNI-kod 5–33. Arbetsgruppen har i enlighet med IVA-projektet utgått från en årlig tillväxt på 2 procent i industrin. Det kan naturligtvis diskuteras hur industrin kommer att utvecklas från nu och fram till 2050, vilka sektorer som kommer att växa och utvecklas, vilka som kanske försvinner och vilka nya sektorer som tillkommer. Arbetsgruppen har valt att inte göra någon specifik förutsägelse kring detta. Det som kan konstateras är dock att Sverige är ett land rikt på såväl råvaror som industriell kompetens, samt att tjänster kopplade till industriell verksamhet är av vikt för Sveriges ekonomi. Med denna utgångspunkt är vår ansats att det även år 2050 ska finnas goda förutsättningar för Sverige att vara en kompetent och högförädlande industrination. Vi har tillämpat ett ”uppifrån och ner”-perspektiv i meningen ”vad behöver göras för att uppnå 50 procent effektivare energianvändning per förädlingsvärde i industrin”. Arbetsgruppen har inte analyserat och summerat olika potentialer i form av tekniska åtgärder eller andra förändringar


2. Energianvändning i industrin – utveckling och nuläge 1600

Industriproduktionsindex

160

1400

140

1200

120

1000

100

Massa- och pappersindustri

800

80

Stora delar av de europeiska och svenska produktionsanläggningarna byggdes upp under 60- och 70-talet och står inför ett stort moderniseringsbehov kommande decennier. I samband med detta finns stora möjligheter att utveckla framtidens processer och produkter och samtidigt öka energieffektiviteten vid större re-investeringar och ombyggnationer. De största sprången tas dock oftast när en helt ny anläggning planeras, byggs och optimeras utifrån den senaste kunskapen, vilket gör att det generella investerings- och näringslivsklimatet har stor betydelse även för frågan om ökad energieffektivitet. INDUSTRISEKTORN I SVERIGE Industrisektorns förädlingsvärde uppgick 2010 till cirka 1 750 miljarder kronor, vilket kan jämföras med Sveriges totala BNP 2010: 3 338 miljarder kronor.

400 200 10

09

20

08

20

07

20

06

20

05

20

04

20

03

0 20

20

20

99

98

19

97

19

96

19

95

19

94

19

93

19

92

19

91

19

19

90

0

20

20

02

Järn- och stålverk Verkstadsindustri Kemisk industri

600

20

40

01

Övriga branscher

00

60

Industriproduktionsindex

180

19

Industrins totala energianvändning, TWh

FIGUR 2: Industrins slutgiltiga energianvändning fördelat per bransch, samt industriproduktionsindex

Industrin har sedan 1970 haft en i det närmaste konstant slutanvändning av energi, men succesivt ökat produktionen, se figur 2. Vissa skiften av energibärare har skett. Bland annat har olja ersatts av el och biobränslen i ökande grad. Idag används främst biobränslen och el vilka utgör 37 procent respektive 36 procent av industrisektorns slutliga energianvändning. Fossila bränslen stod för 23 procent och fjärrvärme svarade för resterande 4 procent (källa Energi­ läget 2012, Energimyndigheten). Industrin har från 1993 till 2010 minskat energiintensiteten med 36 procent, vilket visas i figur 3. (Före 1993 såg statistiken annorlunda ut varför det är svårt att gå tillbaka längre i tiden.) Detta har åstadkommits genom ett kontinuerligt effektiviseringsarbete i industrin och en ökad förädling av produkter. Dock har de större sprången i energieffektiviseringen i praktiken kommit till stånd när nya processer eller nya anläggningar uppförts.

15


140 120 100 80

250

Energiintensitet

160 Biobränslen, torv El

200

Kol och koks

150

Fjärrvärme

100

60 40 20

Olje-produkter

0

Naturgas och stadsgas

Ökad produktivitet generellt, högre energipriser, ökat fokus på miljö- och klimatfrågor samt strukturomvandlingar i vissa sektorer har varit drivkrafter för de förändringar som skett, och oftast inte energieffektivisering specifikt. Under den här perioden har till exempel antalet pappersbruk minskat och de som finns nu är större och har kunnat arbeta med energifrågorna på ett nytt sätt. För att nå 50 procent effektivare energianvändning inom industrisektorn till år 2050 krävs fortsatt kontinuerligt arbete. En del av detta kommer troligtvis kunna ske via redan pågående effektiviseringsprocesser, men störst effekt fås om fokus på energifrågan ökar vid exempelvis inköp, beslut om nya stora anläggningar eller ombyggnader och fortsatt automation vilket även kommer att driva produktiviteten. Givet att energieffektiviteten under de 17 åren mellan 1993 och 2010 ökade med 36 procent och att perioden som återstår från 2010 till 2050 spänner över 40 år är arbetsgruppens slutsats att det är möjligt att öka effektiviteten med ytterligare 50 procent till 2050. Det finns redan idag många kända tekniska lösningar som kan användas, och med den tekniska utveckling som ständigt sker anser gruppen inte att teknik utgör ett hinder.

16

50 0

Energiintensitet MWh/förädlingsvärde Mkr

180

19 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 2099 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 10

Industrins totala energianvändning, TWh

FIGUR 3: Slutlig energianvändning inom industrisektorn, 1970–2010, uttryckt i TWh samt Energiintensitet 1993–2010, uttryckt i MWh/Mkr. Källa: Energiläget i siffror 2012, Energimyndigheten, 2010 års penningvärde

ENERGIFRÅGANS ROLL I VERKSAM­ HETEN – KOSTNADEN FÖR ENERGI Den energiintensiva industrin står för ungefär 75 procent av industrins totala energianvändning i Sverige. Stora delar av den svenska energiintensiva industrin har sedan flera år arbetat med energieffektivisering, bland annat genom deltagande i Programmet För Energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE). En fortsatt energieffektivisering inom den energiintensiva industrin är avgörande för att nå 50 procent ökad energieffektivitet till 2050 för industrisektorn som helhet. Den relativa potentialen till energieffektivisering är dock sannolikt störst utanför den energiintensiva industrin, inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Energi har där inte varit i fokus på samma sätt, eftersom energikostnaden historiskt varit en liten del av totala kostnadsmassan och verksamheterna sällan är i kontinuerlig drift. Den totala kostnaden för energi kan vara ett tungt vägande skäl för energieffektivisering. Inom industrisektorn kan dock kostnaden för energi variera från att vara en av de största enskilda utgiftsposterna till att endast vara en marginell kostnad. Figur 4 visar olika branschers energikostnader i förhållande till företagets totala rörliga kostnader. Eftersom kostnaden för energi för många företag är en mindre del av kostnadsmassan är


detta inte den enda drivkraften för energieffektivisering. Istället är det en bredare spektrum av drivkrafter och hinder som påverkar. ENERGIPRISUTVECKLING PÅ NÅGRA ENERGIBÄRARE INOM INDUSTRIN Det har varit en stadig trend med ökade energipriser sedan 1996 på framförallt el och natur-

gas. Prisutvecklingen av skogsbränslen har varit långsammare på grund av ökad tillgång. I figur 5 visas historiska energipriser inklusive skatter för industrin för några energibärare. Energipriset påverkar företagens arbete med energieffektivisering. Ett högre energipris betyder ökade kostnader och därmed högre lönsamhet för investeringar i energieffektivisering. I denna omedelbara mening innebär energipriset en drivkraft för effektiviseringsarbetet.

FIGUR 4: Industrins energikostnader i förhållande till företagets totala rörliga kostnader fördelat på olika branscher, 1983–2011 14 %

Järn-, stål- och metallverk

12 %

Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri

10 % Kemisk industri

8% 6% 4%

Tillverkningsindustrin, totalt

2%

Verkstadsindustrin

19

83 19 84 19 85 19 86 19 87 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11

0%

FIGUR 5: Reala energipriser för industrin i Sverige inklusive energiskatter, öre/kWh, 2010 års prisnivå Källa: Energiläget i siffror 2012 90

El, industri

80

Naturgas, industri

70 60

Skogsflis, industri

50 40 30 20 10 0

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

17


90 80

160

70

140

60

120

50

100

40

80

30

60

20

40

10

20

0

2010

2020

2030

Konsekvensen av högre energipriser innebär emellertid också minskad konkurrenskraft och investeringsvilja, särskilt inom den energiintensiva industrin. Paradoxalt nog utgör höga energipriser därmed en allvarlig begränsning av möjligheterna till energieffektivisering, särskilt med hänsyn till modernisering av produktionsanläggningar i Sverige. ÖKAD EFFEKTIVITET OCH ÖKAD ENERGI­ANVÄNDNING 50 procents ökad energieffektivitet i industrin mätt som energianvändning per förädlingsvärde behöver inte innebära minskad energianvändning totalt sett. I enlighet med projektet som helhet har en tillväxt på 2 procent per år även för industrin antagits och därmed växer förädlingsvärdet från 1 750 miljarder kronor 2010 till en nivå av 3 863 miljarder kronor för 2050 (fasta priser och 2010 årspenningvärde), vilket

18

180

Effektiviserad energianvändning

2040

2050

Energianvändning [TWh]

Specifik Energianvändning [MWh/Mkr]

FIGUR 6: Slutlig energianvändning industrin och specifik energianvändning vid en 50 procent energieffektivisering

0

är en dryg fördubbling på 40 år. Om inga större strukturomvandlingar antas innebär detta en energianvändning på ungefär 165 TWh år 2050, jämfört med dagens 148 TWh. I specifik energianvändning motsvaras detta av en 50 procent effektiviserad energiintensitet, från 84 till 42 MWh/Mkr år 2050, vilket illustreras i figur 6.


3. Befintliga mål och styrmedel Energieffektivitet är en prioriterad fråga både inom EU och i Sverige. De positiva effekter som brukar framhållas som skäl till ökad energieffektivitet är ökad konkurrenskraft, minskade klimatutsläpp, ökad självförsörjningsgrad och ökad resurseffektivitet.

de ska få säljas. Utveckling av globalt harmoniserade produktkrav vad gäller energiprestanda anses av många tillverkande industrier vara ett bra sätt att främja utveckling och spridning av energieffektiva produkter. Energimärkningen avser att göra det lättare för slutkonsumenter att välja energieffektiva produkter.

POLITISKA MÅL Energieffektivitet på nationell nivå mäts som tillförd energi (primärenergi) per BNP-krona. Nationellt mål för energieffektivisering i Sverige är 20 procent effektivare energianvändning till 2020 jämfört med år 2008, mätt i form av intensitet i enheten tillförd energi per BNP-krona. För industrisektorn finns inga sektorspecifika mål. Att inte sätta sektorspecifika mål för energieffektivisering har syftat till att skapa frihetsgrader för hur ökad energieffektivitet ska uppnås för att maximera den samhällsekonomiska nyttan.

EUs Energieffektiviseringsdirektiv

2012 antog EU ett nytt direktiv för energieffektivisering med syfte att nå det indikativa målet om 20 procent ökad energieffektivitet till 2020. Arbetet med att införa direktivet i Sverige pågår och ska vara klart sommaren 2014. Den del av direktivet som berör industrin är framförallt krav på energikartläggning för större företag (fler än 250 anställda). Därutöver kan industrin beröras bland annat av olika incitament för ökad energieffektivitet beroende på hur Sverige väljer att införa direktivet.

EUs ekodesigndirektiv och energimärkningsdirektiv

Ekodesigndirektivet avser att sätta en miniminivå för energiprestandan hos produkter för att

BEFINTLIGA STYRMEDEL FÖR INDUSTRIN I Sverige är det huvudsakligen Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) och Energikartläggningscheckar (EKC) som direkt syftar till ökad energieffektivisering inom industrin. PFE innebär i korthet att företag med en inköpskostnad för energi som är större än 3 procent av förädlingsvärdet kan få befrielse från elskatt (0,5 öre/kWh) för viss typ av industriell verksamhet om man går med i programmet. Som motprestation ska arbetet med energieffektivisering bedrivas på ett strukturerat sätt genom certifierat energiledningssystem. Åtgärder med kort återbetalningstid (under 3 år) ska genomföras om de bedöms som rimliga. PFE är dock under avveckling då det strider mot EUs regelverk för statsstöd. Energikartläggningscheckar riktas till företag med en energianvändning över 500 MWh/år eller 100 djurenheter men som inte kvalificerar sig för PFE. En kartläggningscheck ger 50 procent bidrag för genomförande av en energikartläggning upp till 60 000 kr. Därutöver drivs nätverk för kunskapsspridning av Energimyndigheten främst för energiintensiva små- och mellanstora företag som

19


sågverk, gjuterier och energiintensiva delar av verkstadsindustrin. På regional och lokal nivå erbjuds ofta olika nätverk och stödjande projekt för små- och medelstora företag. Många länsstyrelser ger också ekonomiskt stöd för energikartläggningar. Ett av de viktigaste styrmedlen från den lokala och regionala nivån är miljötillsyn enligt miljöbalken, där användning av energi blir en allt viktigare sak att följa upp.

Miljöbalkens krav

Miljöbalkens hänsynsregler ställer bland annat krav på att alla företag ska hushålla med energi och ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Miljöbalken ställer vidare krav på att den som bedriver verksamhet fort­löpande ska planera och kontrollera verksamheten och arbeta med att genomföra skäliga åtgärder. En energikartläggning med plan för åtgärder kan vara ett sätt att uppfylla lagens krav.

20

Regional planering

Samtliga län har idag ett regionalt utvecklingsprogram. Sådana program syftar till att skapa en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete och binder samman planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. En väl fungerande process förmår att integrera regional tillväxt och energieffektivisering och här kan staten vara aktiv i att sätta mål och ambitionsnivåer, följa upp processer och resultat.


4. Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i industrin Industriföretag befinner sig på olika nivå vad gäller arbete med energieffektivisering. Vissa företag bedriver ett långsiktigt aktivt och framgångsrikt effektiviseringsarbete, medan andra i princip inte arbetar med frågan. Många företag skulle kunna göra betydande effektiviseringar med befintlig och känd teknik eller till och med utan stora tekniska förändringar. En central fråga i arbetet har varit varför inte lönsam energieffektivisering alltid sker inom industrin. Enligt ekonomisk teori ska företag genomföra de åtgärder som är bäst ur ett ekonomiskt perspektiv, och om besparingar med kort återbetalningstid kan genomföras borde de också ske. Detta verkar inte alltid vara fallet, trots att effektivare användning av energi kan ses som en direkt besparing. Kostnaden för energi, och den möjliga besparingen, är tydligen inte alltid en tillräcklig utgångspunkt. Ett industriföretags agerande påverkas i hög grad även av andra faktorer. För att bättre förstå vilka hinder som finns, och även hur de ska vändas till drivkrafter har energieffektivisering analyserats ur ett ledningsperspektiv. För att tydliggöra olika perspektiv har arbetsgruppen använt en modell som utgår från ledningsfunktionerna på ett typiskt industriföretag och hur olika hinder och drivkrafter påverkar dessa funktioner. De fem ledningsperspektiven kan beskrivas som: • Vd som är ytterst ansvarig för företagets åtaganden gentemot omvärld och ägare samt anger tonen för företagets engagemang för miljö och energieffektivisering. • Finans/ekonomichefen är ansvarig för finansiella beslut och företagets finansiella situation. Tillgång

till kapital och om det bedöms lönsamt att investera i energieffektiviseringsåtgärder, påverkar om ett företag arbetar med frågan. Finanschefen styr även vilka kalkylmetoder som används. • Den tekniska chefen är ansvarig för att företaget har kunskap om det optimala sättet att sköta och utveckla produktionsprocessen. Företagets kunskap om möjligheter att genomföra energieffektiviseringsåtgärder påverkar i fall företag energieffektiviserar eller inte. • Marknadschefen är ansvarig för att kommunicera med marknaden och konsumenter och kanaliserar/företräder en efterfrågan från konsumenter och marknaden. • Chefsjuristen ansvarar för att företaget följer de lagkrav som ställs på företaget, exempelvis miljötillstånd och ekonomiska styrmedel. Hinder och drivkrafter för energieffektivisering inom industrin har under arbetets gång belysts ur dessa ledningsperspektiv. I figur 7 sammanfattas hinder för energieffektivisering i egen verksamhet och i figur 8 motsvarande för drivkrafter. SLUTSATSER HINDER OCH DRIVKRAFTER En central fråga i arbetet har varit varför det som anses vara ”lönsam energieffektivisering” inte alltid sker inom industrin. Ett industriföretags agerande påverkas av många faktorer och ett flertal hinder som kan medföra att det som torde vara lönsamt inte genomförs har identifierats. Dessa kan sammanfattas i följande punkter:

21


FIGUR 7: Hinder för energieffektivisering i egen verksamhet Ägarens uppdrag • Saknar tydligt uppdrag från ägaren • Incitamentsstruktur som motverkar • Ekonomisk kortsiktighet Finansiella hinder • Kalkylmetoder • Investeringstak • Tillgång till kapital/ finansiering • Lönsamhetsbedömningar • Saknar bevis för att potentialen finns • Hyr verksamhetens lokaler Marknadshinder • Kunder och marknad ställer inte krav • Fokus på annat • Saknar rätt kunskap

• Saknar nätverk med energikunskap • Saknar ledningssystem • Andra prioriteringar

VD

Verksamhet

Marknad

• Konkurrens om begränsade resurser inom företaget, vad gäller såväl tid som pengar gör att energieffektiviserande åtgärder ofta får stå tillbaka när kärnverksamhet och det som upplevs som mest relevant för företagets position på marknaden prioriteras. • Kunskap om energieffektivisering är otillräcklig eller saknas. Kunskapen om vad som kan åstadkommas och vilka fördelar det kan ge är i vissa fall låg. Detta medför att den upplevda risken blir stor. • Ekonomiska kalkyler tar inte hänsyn till livscykelkostnader och investerings- respektive driftbudgetar ligger i olika delar av ekonomisystemet. • Inga eller få yttre krav ställs på ökad energieffektivitet, vare sig från kunder, ägare eller myndigheter. De som lyckats med energieffektivisering framhåller att den högsta ledningens engagemang eller godkännande för att arbeta med energief-

22

Teknik/ produktion

Finans

Legalt

Operationella hinder • Drift i fokus (undvika risk) • Resursbrist • Saknar: – kunskap om metoder och teknik – systematiskt arbete – erfarenhet och stöd • Driftkostnad tas ej med i investeringskalkyler • Brist på mätning & uppföljning Regulatoriska hinder • Miljötillstånd • Nätverk saknas

fektivisering är en viktig grundförutsättning för att energieffektivisering ska ske. Om det finns ett tydligt krav från ägaren till högsta ledningen i ett företag att fokusera på dessa frågor, kommer de att hanteras likvärdigt med övrig prioriterad verksamhet. Konsekvensen blir att resurser tillsätts, att målen bryts ner på operativ nivå, att verksamheten följs upp kontinuerligt och att arbetet hela tiden utgår ifrån och rapporteras till högsta ledningen. Idag har kunder i viss mån krav relaterade till energiprestanda hos produkter, men ytterst sällan relaterade till hur produkten har tillverkats. Dock är det ganska självklart att kundkraven fokuseras till produkternas prestanda under användningsfasen. Kundkrav kan dock komma att bli alltmer drivande i framtiden. Regulatoriska krav är givetvis självklara att uppfylla. Eftersom större språng vad gäller energief-


FIGUR 8: Drivkrafter för energieffektivisering i egen verksamhet Ägarens uppdrag • Tydligt uppdrag från ägaren • Branschnätverk & engagemang • Säkra konkurrenskraft Finansiella drivkrafter • Finansiell styrning • LCC-kalkylering • Lönsamma investeringar • Ekonomiskt stöd/ bidrag för åtgärder och analyser • Hot om ökat energipris • Långsiktighet i agerande Marknadsdrivkrafter • Varumärkeslöften • Kundkrav & Image • Ökade intäkter

• Ledningssystem • Förbättrad arbetsmiljö

VD

Teknik/ produktion

Finans Verksamhet

Marknad

fektivitet generellt tas vid betydande re- eller ny-investeringar är det generella och långsiktiga investeringsklimatet i Sverige av stor vikt även för energieffektivisering, liksom hur företaget ser på sin framtida konkurrenskraft. Detta gäller särskilt för den energieffektiva industrin som har långa tidshorisonter för sina investeringar, och ofta konkurrerar på globala marknader. UTVECKLING AV ENERGIEFFEKTIVARE PROCESSTEKNIK OCH PRODUKTER Inom den energiintensiva industrin, som står för större delen av energianvändningen, är det inte självklart att med befintliga processer och produkter nå 50 procent ökad energieffektivitet. I vissa fall kommer tekniksprång i samband med modernisering av anläggningarna som in-

Legalt

Operationella drivkrafter • Systematiskt arbete • Energin är synliggjord – användning och kostnader • Positiva bieffekter på produktiviteten • Nätverk • Säker och effektiv drift • Produktkrav • Förbättrad arbets­ miljö Regulatoriska drivkrafter • Lagar, regler, krav – Miljöbalken, ECO-design • Miljöansvar/värdering • Undvikande av lagstiftning • Långsiktig energipolitik

begriper att ny processteknik installeras. För att åstadkomma en sådan utveckling krävs långsiktiga investeringar både i utvecklingsarbete och produktionsanläggningar. Att ständigt förbättra produkter är en naturlig del av verksamheten i ett industriföretag och för energianvändande produkter innefattar detta självklart förbättring av energiprestanda. Ett hinder här är att kunder inte alltid är beredda att betala för produkter med bättre prestanda, vilket kan hindra spridningen av dessa. Några hinder för energieffektivisering genom ny energieffektivare processteknik och nya produkter som speciellt kan lyftas fram är att verksamheten är organiserad för leverans av resultat på kort sikt. Detta medför att satsningar för tekniksprång och systemskiften kan utebli eftersom de ofta är mer långsiktiga och kan kräva en annan verksamhetsstruktur

23


24

SYSTEMSYN OCH SYSTEMSAMVERKAN ÄR ETT DELAT ANSVAR

SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG HAR EN SÄRSKILD SITUATION

Förutom traditionell energieffektivisering inom ett företag kan ett systemperspektiv bidra till totalt sett effektivare energianvändning. Det enklaste exemplet på systemsamverkan är utnyttjande av industriell restenergi till fjärrvärme. För att uppnå den största systemnyttan av energieffektivisering kan ansvaret inte endast åläggas det enskilda företaget utan här ligger också ett stort ansvar på regionala och nationella aktörer. En gemensam målbild och ett betraktelsesätt av systemnyttan krävs, som gör att styrmedel inte bara främjar energieffektivisering i den egna processen. Målbilden är lika viktig för att kunna klara resursförsörjning och miljöpåverkan samtidigt. Det finns dessvärre flera exempel där ökat nyttjande av restenergier motverkas av politiska mål och stödsystem. Det finns flera exempel där fjärrvärmebolag tackar nej till restenergi av fossilt ursprung med hänvisning till mål om ökad andel förnybar energi. Restenergi kyls då bort samtidigt som fjärrvärmebolaget investerar i biobaserad värme, något som ur ett större perspektiv inte bidrar till ökad resurs­ effektivitet. En högre men effektivare energianvändning i produktionsfasen för ett enskilt företag kan vara eftersträvansvärt totalt sett ur ett livscykel-perspektiv, om hänsyn tas till energianvändningen i efterföljande steg i värdekedjan eller produktens användning. Om det är möjligt att tillgodoräkna sig effekter av systemsamverkan vid fastställande av energiprestanda, kan det finnas ökade möjligheter att reducera den totala primärenergianvändningen. Här finns en viktig uppgift för samhället och politikerna att skapa incitament för företagen. Den svåraste delen är bedömning av samhällsnytta, i form av samhällsekonomisk intäkt/kostnad, som inkluderar effekter utöver den rena energi­besparingen.

I små och medelstora företag består ledningsfunktionen ofta av vd och ekonomichefen och/ eller produktionschefen. I framförallt många av de minsta företagen är vd och ägare ofta samma person. En av de största drivkrafterna för energieffektivisering har i många studier visat sig vara ledningens stöd. I ett mindre företag där engagemanget inom ledningen för energieffektivisering är tydligt arbetar man ofta aktivt med energieffektiviseringsfrågor. I många mindre företag är dock tillgången till energikompetens mindre och här kan stöttning, redskap och nätverk behövas för att komma igång samt för att öka implementeringsgraden av de åtgärder som identifieras inom energikartläggningar. Styrkan i mindre företag är de kortare beslutsvägar vilket ofta leder till att energieffektiviseringsåtgärder som identifierats verkligen blir genomförda. LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR VID ENERGIEFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER KAN UTGÖRA ETT HINDER Styrparametrar som investeringstak och nyckeltalsjämförelser på resursanvändning, kan motverka att energieffektiviserande åtgärder genomförs då nyckeltalen ofta relaterar till antal anställda men sällan till energiprestanda. Tillgång till resurser är många gånger avgörande för att energieffektiviseringsarbetet initialt ska få bärkraft inom företagen. Vidare kan ett snävt fokus på nyckeltalsjämförelser skapa en situation där företag endast gör vad andra redan gjort. Livscykelanalyser används ofta för att värdera miljönytta, men sällan som beslutsunderlag för investeringar. Det kan vara svårt att i ekonomiska termer värdera alla positiva effekter av en energieffektiviserande åtgärd, vilket många gånger resulterar i att de inte tas med i kalkylen. Exempel på andra värden som uppstår utöver energibesparingen kan vara ökad livstid på teknisk utrustning, bättre produktkvalitet, säkrare arbetsmiljö, minskat underhållsbehov, mins-


kat behov av arbetskraft, minskat spill och minskad miljöpåverkan. Hur lönsamhetsbedömningar görs vid investeringsbeslut kan vara avgörande för om energieffektiviserande åtgärder genomförs eller ej. Många investeringsbeslut fattas enbart med en kalkyl över återbetalningstiden som underlag och i många fall utgår företag från en högre internränta jämfört med marknadsräntan för att hantera osäkerhet vid investeringsbeslut. Generellt sett har många energieffektiviseringsåtgärder karaktären av att vara långsiktiga och behäftade med små risker. Att enbart använda traditionella värderingsmetoder, med samma ingångsvärden som för investeringar i till exempel produktutveckling, resulterar i att lönsamma energieffektiviserande åtgärder kan åsättas för hög riskpremie och därmed inte genomförs, även om investeringen i fråga har ett positivt nuvärde. Ett hinder vid energieffektivisering är också frågan om så kallade ”split incentives”. Ett

klassiskt exempel på ”split incentives” inom ett företag är när drift- och underhållsbudget respektive investeringsbudget är olika ansvarsområden. Många gånger saknas incitament eller styrning för att optimera mot den lägsta totalkostnaden över livslängden (LCC) för den som fattar beslut om åtgärden. Ett annat exempel är när företag inte äger sina lokaler och fastighetsägaren saknar incitament för investeringar som sänker företagets energianvändning och driftkostnader. Inom en verksamhet är det viktigt att se över och försöka eliminera dessa motstridiga incitament.

25


26


5. Analys och slutsatser 50 PROCENT EFFEKTIVARE ENERGI­ ANVÄNDNING INOM INDUSTRIN ÄR MÖJLIG Att öka energieffektiviteten, mätt som energi­ intensitet, i industrin med 50 procent till 2050 är möjligt, men inte självklart. Potentialen för att förbättra intensiteten är störst i icke energiintensiv industri som står för en mindre del av industrins totala energianvändning. Energieffektivisering berör alla industriföretag – stora som små. Den absoluta energianvändningen inom industrin kommer inte att halveras utan troligen ligga på dagens nivå eller något högre, enligt våra beräkningar. Faktorer som kommer att ha en stor påverkan på framgången är exempelvis nya processer, förändrade produkter, ökad produktförädling, systemsamverkan, framtida energipriser, valutaförändringar, världsmarknadspriser etcetera. Att använda energi är inte negativt, så länge som den gör nytta, används effektivt och miljöeffekter hanteras. Framgång med energieffektivisering i industrin bör därför mätas i relativa termer, förslagsvis energiintensitet mätt som slutlig energianvändning per förädlingsvärde på övergripande nivå. Inom en verksamhet är det dock viktigt att identifiera företagsegna drivande mätetal för den interna styrningen. INVESTERINGAR KRÄVER KONKURRENSKRAFT Ett effektivt användande av resurser är en självklar del i ett sunt agerande i en marknadsekonomi. Att genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder bidrar därför till att utveckla svensk industris konkurrenskraft. Samtidigt har

konkurrenskraftiga och vinstgivande företag större möjlighet att arbeta med energieffektivisering. När större re- eller nyinvesteringar sker i Sverige är möjligheten som störst att också ta språng vad gäller ökad energieffektivitet. Därför är en långsiktigt bra näringspolitik och en effektiv myndighetshandläggning som fokuserar på goda villkor för industriell verksamhet i Sverige helt avgörande. Om det är attraktivare, enklare och lönsammare att investera i andra länder så riskerar de avgörande satsningarna förläggas till andra länder än Sverige. LEDNINGENS ROLL Utan ägarens och ledningens uppdrag kommer inte en 50 procentig energieffektivisering att ske inom industrin. Ledningens ambition att arbeta med energieffektivisering är avgörande. Ett framgångsrikt löpande energieffektiviseringsarbete kräver, förutom engagemang från ledningen, tydliga och väldefinierade mål, kontinuerlig uppföljning, motiverande belöningssystem och lättarbetade analysverktyg. Engagemang från ledningen blir ännu mer avgörande när energieffektivisering handlar om fundamentala förändringar av produkter och processer. Detta kräver både forsknings-, utvecklings- och demonstrationsinsatser och framåtblickande investeringsbeslut. Ett styrmedel som tydligt lyft frågan om energieffektivisering till ledningens bord är Programmet För Energieffektivisering (PFE). En skattelättnad som incitament har medfört att energieffektivisering lyfts upp på företagsledningens och ibland även på styrelsens agenda. En konsekvens har blivit en ökad insikt och kunskap om den ekonomiska potential för sänk-

27


ta kostnader som finns i den egna verksamheten. Kravet på införande av energiledningssystem har gett metoder och tydliggjort ansvaret för handling och uppföljning. PFEs styrka är att kombinera top-down perspektivet med fokus på ledning och styrning av verksamheten med bottom-up perspektivet med eldsjälars kompetens och kunskap om tekniska och ekonomiska möjligheter. UTVECKLING AV ENERGIEFFEKTIV PROCESSTEKNIK OCH NYA PRODUK­ TER KRÄVER KOMPETENS OCH LÅNG­ SIKTIGHET Innovationer kommer inte av sig själva utan är oftast frukten av ett långsiktigt och metodiskt arbete och till det krävs det personer med erfarenhet, god utbildning och, inte minst, stor kreativitet. Det räcker sannolikhet inte att investeringar sker med bästa tillgängliga teknik (Best Available Technologies, BAT). Det som krävs är att mer resurser läggs på att kommersialisera ny och kommande teknik, exempelvis genom att satsa på fullskaliga pilotanläggningar. Här kan statligt stöd vara kritiskt för en framgångsrik kommersialiseringsprocess. För utvecklingen efter 2030 kommer industrin sannolikt att vara beroende av ny banbrytande teknik. Att skapa ett klimat i samhället där det upplevs som både möjligt och nödvändigt att företagen satsar på att utveckla nya processer eller att satsa på ny oprövad teknik är en stor utmaning. Här har politiker en betydelsefull roll att staka ut riktningen och genom konkreta beslut visa att

28

man menar allvar. Staten har också en viktig roll när det gäller att finansiera utbildning, forskning, samt demonstration av ny teknik. Om staten satsar kommer också företagen vara beredda att satsa mer på forskning och utveckling inom företagens kärnområden. ENSAM ÄR INTE ALLTID STARK Uppbyggnad av ny infrastruktur som krävs för en utvecklad framtida systemsamverkan kan inte ensamt bekostas och planeras av industrin. Det offentliga och politiken måste skapa förutsättningar genom styrmedel, regelverk och riskavlastning. Minskad primärenergi bör eftersträvas och effektiv resursanvändning genom återanvändning av energi måste gynnas. Energieffektivisering inom industrin måste ske inom alla tre delarna; egen verksamhet idag, utveckling av energieffektivare ny processteknik och nya produkter samt utvecklad systemsamverkan.


6. Rekommendationer och förslag Rekommendationer och förslag för att åstadkomma energieffektivisering i tillverkande industri är uppdelad i två delar; dels riktade till företag och företagsledningar och dels riktade till politiker och myndigheter. Det bör dock under­s trykas att de som ytterst kan och ska fatta beslut om energieffektiviserande åtgärder är de som är ansvariga för verksamheten inom ett företag. Politiker och myndigheter kan på olika sätt stimulera och underlätta att dessa beslut fattas. REKOMMENDATIONER OCH FÖRSLAG RIKTADE TILL FÖRETAG Vi har sammanfattat våra rekommendationer till företag i sex områden som krävs för att skapa ett framgångsrikt arbete med energieffektivisering.

1. Visa ledarskap, sätt mål och följ upp

Utan ledningens stöd och uppföljning är det ofta svårt att prioritera energieffektivisering och få tillräckligt med resurser i form av tid och kompetent personal för att arbeta på ett strukturerat och systematiskt sätt. Det är också viktigt att det blir ett långsiktigt arbete, som kontinuerligt följs upp och inte en kampanjartad insats. Att genomföra energieffektivisering kräver kontinuerligt arbete för att lyckas, inte minst på de områden där beteendeförändringar är nödvändiga och många små investeringsbeslut behövs. Att sätta mål har i sig ett signalvärde. Tydliga ambitioner från ägaren och verksamhetsansvariga signalerar riktning och att frågan är priori-

terad. Målsättningar ska vara tydliga, mätbara, följas upp och inte ha för lång tidshorisont. Uppföljningen måste anpassas för olika nivåer i företaget för att den ska ge eftersträvad effekt. Information bör dessutom anpassas både i detaljeringsgrad och i tidsupplösning för mottagaren.

2. Kunniga och engagerade medarbetare behövs

För att lyckas i det praktiska genomförandet behövs personer i den egna verksamheten som har kunskap och kompetens om både energianvändning och verksamhetens processer och system. Förmåga och utrymme att analysera och prioritera åtgärder utifrån ekonomi, risker, tillgänglighet och genomförbarhet är också centralt. Sist men inte minst krävs en pedagogisk förmåga och engagemang för att kommunicera med beslutsfattarna inom verksamheten.

3. Skapa struktur och systematisera

Ledningssystem fyller ofta en avgörande funktion i många företag för att strukturera och systematisera arbetet med energieffektivisering och bibehålla företagsledningens engagemang. En nyckelfunktion i arbetet med energieffektivisering i industrin är ofta den lokala fabrikschefen. Rätt verktyg och mallar för uppföljning behövs som verkligen fungerar i den operativa fabriksmiljön. Minst lika viktigt är också att slå fast incitament och interna belöningar som lyfter fram goda resultat och prestationer inom företaget. Belöningar som ”bara” består av en exponering inom företaget i uppnådda resultat kan vara en stor trigger för den lokala fabriksledningen.

29


4. Agera proaktivt och avsätt kapital

Att agera proaktivt i förhållande till omvärlden kan vara ett sätt att undvika ytterligare lagstiftning eller krav. Det gäller såväl i den egna verksamheten som gentemot framtida marknads- och kundsignaler där efterfrågan på energieffektiva produkter och produkter som producerats med hög energieffektivitet kan öka. Ofta kan en viss energieffektivisering uppnås utan större investeringar. Men till slut når företaget dock till en punkt när investeringar behövs. Genom att frågan blir synliggjord och prioriterad kan investeringsmedel allokeras så att lönsamma åtgärder blir genomförda. Att betrakta investeringar ut ett livscykelperspektiv är nödvändigt.

5. Skapa hållbara framtidsvisioner och se bortom den egna verksamheten

Företag arbetar med visioner och scenarier kring framtidens krav som underlag för att skapa hållbar tillväxt även i framtiden. Dessa scenarier utgör också underlag för hur insatser inom forskning och utveckling av nya och vidareutvecklade processer och produkter ska prioriteras. Om inte framsynta beslut fattas idag finns risken att vara fel positionerad imorgon. De investeringar i anläggningar och utveckling som görs nu kommer att bidra till lönsamheten många år framöver. En framtidsvision bör inkludera energianvändning. Utöver arbete med den egna framtidsvisionen kan det innebära att initiera eller delta i långsiktiga och branschgemensamma utvecklingsprojekt eller exempelvis färdplanearbeten som initieras av andra aktörer. Energieffektivitet skapas inte bara i den egna verksamheten. Att fokusera på hur produkter och tjänster kan bidra till ökad energieffektivitet i nästa led är lika viktigt. För en industri kan även ökad systemsamverkan med andra parter bidra till ökad effektivitet i verksamheten och dessa möjligheter bör utvärderas. Exempelvis genom att restenergier nyttiggörs hos andra industrier, eller i fjärrvärmenät.

30

REKOMMENDATIONER OCH FÖRSLAG RIKTADE TILL POLITIKER OCH MYNDIG­HETER Politiker och myndigheter kan genom olika insatser öka fokus på energieffektivisering inom industrin. Vi har tagit fram nio punkter riktade till politiker och myndigheter:

1. Visa att frågan är prioriterad

En viktig utgångpunkt är ett generellt bra näringslivs- och investeringsklimat för att kunna åstadkomma större språng vad gäller energieffektivitet. Detta handlar om en helhet, som inkluderar många faktorer, långtifrån endast relaterat till energi. Därutöver kan särskilda insatser göras för att öka fokus på energieffektivitet. Det krävs en mångfald av nya flexibla styrmedel som passar olika företag då de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå målen. På politisk nivå kan det vara verkningsfullt att uttala ambitioner och målsättningar för ökad energieffektivitet för att poängtera frågans betydelse. Det kan dock vara vanskligt att slå fast mål i termer av absoluta ”tak” eller bindande mål och vår rekommendation är därför att agera med eftertänksamhet och fokusera på verklig effektivitet. Det finns en risk i att detaljstyrande kan skapa begräsningar för tillväxt och utveckling. Fokus bör istället vara att på ett positivt sätt stimulera ökad energieffektivitet. Framgång med energieffektivisering i industrin bör mätas i relativa termer. Företagen själva är de som bör sätta upp mål som fungerar för deras verksamhet. Om de insatser som görs från politiker och myndigheter skapar intresse och engagemang hos ägare och ledning, är en stor del av arbetet redan klart. Att identifiera dessa insatser är därför centralt. Exempelvis har den skatte­ rabatt som varit kopplad till Program För Energieffektivisering (PFE) har varit mycket framgångsrik för att lyfta frågan till rätt nivå inom företagen. En bra åtgärd skulle kunna vara ett breddat och utvecklat PFE som omfattar hela svenska industrin. För att få igång eftersläntrare kan tydligare uppföljning och tillämpning av befintlig lagstiftning användas. Enligt Miljöbalken ska alla verk-


samhetsutövare hushålla med energi. I tillämpningen av lagstiftningen ingår att alla behöver ha kunskap om sin egen energianvändning, ha en plan med möjliga åtgärder och arbeta fortlöpande med att genomföra skäliga åtgärder för att öka sin effektivitet. Att tydligare följa upp hur detta följs kan vara ett sätt att få igång dem som inte arbetar med energieffektivisering. Att genomföra en energikartläggning med plan för åtgärder kan vara ett sätt att uppfylla lagens krav. Ansvaret för tillsynen enligt miljöbalken ligger på kommuner och länsstyrelser. Det finns möjligheter att utnyttja lagen i ännu större utsträckning, vilket kräver nationell vägledning och ökad kunskap hos tillsynspersonal. Det är viktigt att alla företag behandlas lika under lagen, vilket kräver lika bedömningar och lika ambitionsnivå på energitillsynen i landet. För företag som arbetar strukturerat med energiledning kan förenklad tillsyn användas.

2. Stöd kunskapsuppbyggnad och tillhandahåll verktyg

För många företag, särskilt mindre, är kunskapen om energieffektivisering inte tillräcklig. Att stötta företag i deras kunskapsuppbyggnad kan hjälpa dem vidare i processen. Nätverksbyggande och mötesplatser kan vara ett mer effektivt sätt att sprida kunskap än broschyrer och myndighetsinformation. Styrmedelet Energikartläggningscheckar som finns idag är ett sätt för företag att öka kunskapen om sina möjligheter och ett verktyg som kan vidareutvecklas. Ett annat exempel på åtgärder är att underlätta för att anställa eller vidareutveckla kompetens, exempelvis genom nedsatt arbetsgivaravgift kopplat till nyanställning av energiexperter, eller stimulanser för vidareutbildning. Rådgivning i olika former kring både tekniska möjligheter och hur ett strukturerat arbete kan byggas upp kan också ge företagen den kunskap de behöver för att gå vidare i arbetet. Att bistå med verktyg för att hantera energieffektivisering på olika nivåer i verksamheten underlättar för företag. Modeller som synliggör energieffektiviseringens ekonomiska möjligheter underlättar arbete med investeringskalkyler. Verktyg för att genomföra livscykelkostnadsberäkningar är något som särskilt efterfrågas.

Databaser över leverantörer med rätt kompetens och produktprestanda är också användbart.

3. Stöd systemsamverkan

Samverkan mellan företag och mellan olika samhällssektorer är ett sätt att öka energieffektiviteten i samhället i stort. I komplexa och sammansatta system kan det vara svårt att få ihop ”affären” och identifiera det som skapar en winwin-win situation för såväl samverkande parter som för samhället. Det är ofta svårt att hantera den ekonomiska risken och vinster kan uppstå hos en part som inte behöver ta kostnaden, samtidigt som man sätter sig i en beroendeställning till en annan part. Detta är tydligt exempelvis vid användning av återvunnen energi från en industri i ett lokalt fjärrvärmenät. Uppbyggnad av ny infrastruktur som krävs för en utvecklad framtida systemsamverkan kan inte ensamt bekostas och planeras av industrin. Det offentliga och politiken måste skapa förutsättningar genom styrmedel, regelverk och riskavlastning.

4. Sätt särskilt fokus på små och medelstora företag

Små och medelstora företag har mindre möjlighet att tillsätta såväl personella som ekonomiska resurser för att arbeta med energieffektivisering. Små och medelstora företag behöver därför mer kompetensstöd för att bli medvetna och för att genomföra rätt åtgärder. Exempel på åtgärder särskilt riktade till dessa företag kan vara att utveckla den uppsökande verksamheten, arbeta med energieffektiviseringsinriktade regionala initiativ, utveckla Energimyndighetens verksamhet med Energikontoren, erbjuda specialistrådgivning och erbjuda vidareutbildning med särskild inriktning på dessa företag.

5. Underlätta finansiering

Tillgång till finansiering kan vara ett hinder för att energieffektiviserande åtgärder inte genomförs. Här kan staten ha en roll genom exempelvis investeringsstöd eller förmånliga lån, alternativt garantier av olika slag. Det mest önskvärda är dock att det kan hanteras på rent marknadsbaserade villkor exempelvis med energiprestandakontrakt (energy performance contracting) eller andra typer av finansiering. På finansmarkna-

31


den finns dock en osäkerhet och okunskap kring energieffektivisering, varför kunskapsuppbyggnad om energieffektivisering ur ett finansiellt perspektiv kan underlätta för dem som behöver finansiering.

6. Stärk kundkraften

Genom minimikrav, så som ekodesignregler eller information (till exempelenergimärkning), kan samhället underlätta för kunden att ställa rätt krav och välja energieffektiva produkter. Det stimulerar också till utveckling av bättre produkter från företagen och sätter fokus på prestanda och produktutveckling. Att ha en tydlig och förutsägbar agenda för ökade krav skapar också drivkrafter för de företag som ligger i framkant.

7. Satsa på framtiden

Politiska initiativ kan stödja en snabbare utveckling och kommersialisering av teknikskiften för nya processer och produkter. Teknikutveckling med forskning och genomförande av pilotprojekt behövs för att på längre sikt öka energieffektiviteten i samhället, och kan också bidra till att skapa nya produkter och företag. Kommersialiseringsfasen är ofta den svåraste och här kan satsningar på fullskaliga pilotanläggningar vara en väg framåt. För att stärka marknadskrafterna kan innovations-, funktions- och teknikupphandlingar användas.

32

För att identifiera nyckelområden att satsa på bör samarbetet mellan olika aktörer stärkas – företag, forskning och myndigheter. För att klara stora utmaningar och tekniklyft på lång sikt kan olika former av färdplaner vara ett verktyg. Kunskap och kompetens om industrins processer och metoder är centralt för att energiintensiteten skall kunna minska i svensk industri. Energieffektivisering i industrin bör därför få ett större fokus i olika högskoleutbildningar och genomsyra kurser i produktionsteknik, materialframställning, konstruktion och design, ekonomi och ledarskap till exempel. Det är också viktigt att studenterna får en bredare systemsyn med en förståelse för energins roll i det moderna samhället. Eftersom en kritisk faktor för energieffektivisering i företag är ledningsfokus och strategisk relevans är en viktig aspekt här att kopplingen mellan ekonomi, ledarskap och energifrågor beaktas. De satsningar som görs inom högskole­ väsendet har med nödvändighet en viss efter­ släpning men en bedömning är att antalet välutbildade unga ingenjörer och ekonomer med god kunskap i energifrågor bör öka under de kommande åren.


Källförteckning LITTERATUR Energiindikatorer i siffror, Energimyndigheten 2012 Kvartalstabeller, Energimyndigheten 2012 Reinaud, J., Goldberg, A., The boardroom perspective: How does energy efficiency policy influence decision making in industry? International Energy Agency and Institute for Industrial Productivity, 2011. Energimyndigheten, Finansieringsinstrument för energieffektivisering, ER 2010:37. Energimyndigheten, Programmet för energieffektivisering Erfarenheter och resultat efter fem år med PFE. Fjällman, T., Sjögren, H., Vägval för framtidens energianvändning, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) 2009. Franck, P-Å., Nyström, I., Uppföljning av bransch-organisationernas och certifieringsorganens erfarenheter av PFE, CIT Industriell Energianalys AB Chalmers 2008. International Energy Agency, Energy Management Programs for Industry, Paris 2012. Mansikkasalo, A., Michanek, G., Söderholm, P., Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion, Naturvårdsverket 2011.

uppstart av organiserat energiarbete på en mindre industri, Linköpings Universitet 2008. National Environment Agency, Improving Industrial Energy Efficiency Energy Management & Effective Policies, Singapore 2010. Statens offentliga utredningar, Innovationsupphandling Betänkande av Innovationsupphandlingsutredningen, SOU 2010:56. Statens offentliga utredningar, Vägen till ett energieffektivare Sverige Slutbetänkande av Energieffektiviseringsutredningen. SOU 2008:110. Söderholm, P., Hammar, H., Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimat- och energipolitiken? Metodologiska frågeställningar och empiriska tillämpningar, Statens Energimyndighet ER 2005:03 Thollander, P. et al., EUs 2020-mål avseende primärenergi – En studie av effekterna för svensk industri, Linköpings Universitet. Thollander, P, Towards increased energy efficiency in Swedish industry – barriers, driving forces & policies, Linköping University Institute of Technology, 2008. Fritz, P., Ågren, R-M. mfl, Bakgrundsrapport Incitament för energieffektivisering I industrin, Sweco/ Teknikföretagen 2012.

Moberg, J., Att arbeta för ökad energieffektivitet – En fallstudie kring förutsättningarna för

33


HEARINGS Hearing – hinder och drivkrafter 3 oktober 2012 Electrolux, Södra, Höganäs AB, Xylem, Siemens, Energimyndigheten, Länsstyrelsen Dalarna, KTH och LITH. Hearing – Nyckeltal för energieffektivisering 17 december 2012 Electrolux, Södra, Höganäs AB, Xylem och Siemens. Internationella erfarenheter Seminarium 22 januari 2013 Hannes Mac Nulty, Policy and Program manager IIP, Institute for Industrial Productivity John O’Sullivan, SEAI, Sustainable Energy Authority of Ireland

34

Kati Ruohomäki, Senior adviser, energy and climate Confederation of Finnish Industries EK Thomas Björkman, Program manager Energimyndigheten Tommy Norén, Manager Technologies Corporate Development Alfa Laval Tomas Dahlman, Group Sustainability Affairs Electrolux Group Hearing – SME-företag 11 februari 2013 Kemibolaget AB och Ulricehamn Betong AB



Industrisektorns förädlingsvärde uppgick 2010 till cirka 1 750 miljarder kronor, vilket kan jämföras med Sveriges totala BNP 2010: 3 338 miljarder kronor. Historiskt har industrin varit bra på att öka den generella produktiviteten och därmed även effektiviteten i energianvändningen. Energieffektiviteten i industrin ökade exempelvis med 36 procent mellan 1993 och 2010. Vad krävs för att öka energieffektiviteten i industrin med 50 procent till år 2050, mätt som energianvändning per förädlingsvärde? Det finns redan idag många kända tekniska lösningar som kan användas, och den tekniska utveckling som ständigt sker innebär att teknik inte utgör ett hinder. Men varför sker inte lönsam energieffektivisering i industrin – vilka är hindren?

i samarbete med