Systeminnovation för aktiva skolresor sammanfattning 2024

Systeminnovation för

Hållbara skolresor Sammanställning 2024

Innehåll Tack för ditt engagemang........................3 Bakgrund och fakta................................4 Urval av kommuner och skolor................5 Aktiviteter Årshjulet 2024..................................6 Systemansats....................................................10

Vad är en aktiv skolresa?

Att aktivt ta sig till skolan innebär en förflyttning som innehåller fysisk aktivitet – såsom att gå, cykla, åka skateboard eller använda sparkcykel. En aktiv skolresa ökar den fysiska aktiviteten. Dessutom bidrar det till barns inlärning och utveckling samt minskad miljöpåverkan och ökad trafiksäkerhet.

2

Tack för ditt engagemang 2024 Hej alla aktörer och vänner till projektet Systeminnovation för aktiva skolresor.

Vilket år vi har haft tillsammans! Under 2024 har vi tagit oss an den komplexa och viktiga frågan om hur vi kan öka barns aktiva resor till och från skolan.

Tack vare ert engagemang och samarbete har vi fått mycket gjort, och det är verkligen något att vara stolta över.

Vi började året med platsbesök på skolorna där vi kartlade närmiljön och observerade morgontrafiken vid lämning. Under våren genomförde vi en resvaneundersökning och förde viktiga dialoger med rektorer, skolorna och kommunerna för att identifiera behov och möjligheter. Innovationsgillena i maj och juni blev verkliga höjdpunkter, där vi tillsammans diskuterade hinder och lösningar och lade grunden för flera inspirerande idéer.

Hösten bjöd på energifyllda kick-offer vid alla deltagande skolor: Vittra Landborgen, Västra Ramlösa, Sånnaskolan och Lindesborgsskolan. Genom workshops, aktiviteter och praktiska inslag skapade vi en gemensam riktning för arbetet. Vi avrundade året med en viktig workshop i Lund där vi djupdykte i systemförändring och avslutade med ”Se och Synas i Trafiken”-dagen i december i Tomelilla, som gav praktisk kunskap och inspiration till eleverna att tänka på att färdas på ett aktivt, och säkert, sätt.

Vi vill tacka er alla – elever, vårdnadshavare, skolan, kommunrepresentanter och alla andra samarbetspartners – för att ni bidrar med era perspektiv, idéer och engagemang. Det är ni som gör detta arbete möjligt. Vi ser med stor förväntan fram emot 2025, då vi tillsammans fortsätter att skapa tryggare och mer hållbara skolvägar för alla.

Med varma hälsningar, Team Aktiva skolresor 3

Bakgrund och fakta Systeminnovation för aktiva skolresor Allt färre barn reser aktivt till skolan, det vill säga med ett färdsätt som innebär fysisk aktivitet – till exempel gång, cykling, skejting och sparkcykling. Beroende på årstid går eller cyklar 48% av barnen i årskurserna F-9 till skolan (Trafikverket, 2013), vilket kan jämföras med att nästan alla gick eller cyklade på 80-talet – något som till stor del beror på att vardagsförflyttningarna i stället sker med bil. Det ökande bilskjutsandet till skolan resulterar i stora konsekvenser för klimatet i form av koldioxid- och partikelutsläpp och för folkhälsan i form av minskad fysisk aktivitet, vilket i sin tur bidrar till ökad mental och fysisk ohälsa.

Bilnormen som återspeglas i en ”bilskjutskultur” är utpräglad i vårt samhälle. Det är alltså inte skolan eller föräldrarna som är ansvariga för de resebeteenden som har uppstått, och dessa grupper är på samma sätt inte ensamma lösningsbärare. För att uppnå ett normskifte från bilskjutskulturen krävs en systemförändring, som behöver ske genom att kraftsamla flera lösningsbärare. Det behövs också ett gränsöverskridande systematiskt arbetssätt för att bryta normer och skapa nya vanor – utan för att för den sakens skull göra det svårt eller krångligt.

I dagsläget är det färre än 20% av de svenska barnen som uppnår Folkhälsomyndighetens rekommenderade dagliga dos av 60 minuters fysisk aktivitet (Generation Pep, 2020). Lär vi oss dessutom att vara stillasittande som barn blir vi sannolikt även det som vuxna, vilket medför långsiktiga samhällsekonomiska utmaningar.

Detta innebär samtidigt att här finns det stor potential att kraftsamla och innovera för att sedan tillgängliggöra befintlig kunskap och skala upp på systemnivå.

Denna möjlighet var också början till projektet Systeminnovation för aktiva skolresor.

Fakta om projektet Projektet Systeminnovation för aktiva skolresor ska utveckla en skalbar metod för att öka andelen resor till skolan med gång, cykel eller andra färdsätt som inbegriper fysisk aktivitet. Projektet har två delmål: • Metoden ska tillämpas på fyra olika grundskolor F-6 i Skåne, och resultera i att öka andelen barn som går eller cyklar till skolan med 50 procent.

• Metoden ska spridas och tillgängliggöras till samtliga grundskolor i Skåne och övriga Sverige.

Projektet är initierat av Innovation Skåne och Trivector samt finansieras av Vinnova.

Det genomförs i samarbete med ett stort antal samarbetspartners och intressenter.

Projektet pågår september 2023–augusti 2026.

4

Urval av kommuner och skolor Projektet utgår från innovationsledningsprinciper, som att utforska och iterera lösningar. Av denna anledning har urvalsprocessen av kommuner och skolor haft stor betydelse, med en samsyn kring ambitionsnivå och tillvägagångssätt.

Skolornas karaktär, storlek, geografisk placering och omkringliggande infrastruktur har varit avgörande för att rätt förutsättningar ska finnas för att underlätta och uppmuntra aktiva skolresor. Stor vikt lades vid att medverkande organisationer och personer är framtidsfokuserade och själva haft ett identifierat behov av att arbeta med hållbara skolresor. Fyra pionjära skolor runtom i Skåne, i kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tomelilla deltar i projektet. Tillsammans går det 1570 elever på skolorna i klasserna F-6.

Lindesborgsskolan, Tomelilla, 320 elever.

Vittra Landborgen, Helsingborg, 200 elever.

Sånnaskolan, Åhus, Kristianstads kommun med 450 elever.

Västra Ramlösa skola, Helsingborg, 600 elever.

5

Aktiviteter Årshjulet 2024 Projektet genomförs i samarbete med ett stort antal samarbetspartners och aktörer. För att kunna utforska, planera aktiviteter och hitta utvärderingsmetoder, startades ett förprojekt, innan aktiviteterna med elever ute på skolorna tog vid. Vad de övergripande aktiviteterna under 2024 innehöll och resullterade i kan du läsa om på de följande sidorna.

Årshjul med projektaktiviteter 2024

Kartläggning av förutsättningar

Aktörsträff

Under våren 2025 genomfördes ett antal aktiviteter för att ta reda på förutsättningar för aktivt skolresande vid respektive skola. Vi gjorde en kartläggning av fysiska förutsättningar genom att studera infrastruktur och kringliggande miljöer. Detta inkluderade platsbesök för att observera viktiga platser och agerande vid exempelvis hämta/lämna-zoner.

I mars träffades nyckelaktörer inom mobilitet, barns hälsa och fysiska aktivitet för att diskutera systemförändring kopplat till aktiva skolresor, med målet att tillsammans identifiera hållbara lösningar.

Här diskuterades tidigare framgångsfaktorer och hinder i arbetet med beteendeförändring. Några av lärdomarna från träffen inkluderade att dra nytta av förändringsfönster, engagemang, att arbeta tillsammans och skapa motivation; hur man lyckas skapa varaktig förändring samt vikten av en ledning som vågar testa och stötta i praktiken. Exempel på hinder som togs upp var eventuell brist på upplevt behov av förändring, utmaningen i att engagera målgrupperna föräldrar och politiker samt att en systemförändring kräver en övergripande struktur och tvärfunktionellt samarbete. Medverkade gjorde bland andra Region Skåne, Skånetrafiken, RF-SISU, Tomelilla kommun, Helsingborgs stad, Kristianstad kommun, Trafikverket och Generation Pep.

En enkät skickades också ut till föräldrarna där de fick svara på frågor kring deras barns skolresa och vad de själva upplevde som möjligheter och eventuella hinder för deras barns aktiva skolresande.

Ett antal föräldrar vid varje skola djupintervjuades också kring ämnet, något som spelades in och gav underlag till diskussioner vid innovationsgillen.

6

Resvaneundersökning & kartläggning Som en del i projektets förberedande arbete genomfördes en resvaneundersökning i april 2024.

Totalt medverkande 1277 elever från de fyra skolorna.

Undersökningen ligger både till grund för uppföljning av målet att nå en ökning av det aktiva skolresande med 50% men också som underlag för prioritera rätt åtgärder på respektive skola.

Undersökningen genomfördes i klassrummen där eleverna själva eller med stöd av lärare fick fylla i en enkel och pedagogisk enkät. Samtliga elever på de fyra skolorna omfattades och skolorna hade sammanlagt en svarsfrekvens på 80-90%.

Sammanställning av hur de 1277 eleverna på de fyra skolorna tog sig till skolan uppdelat på hur långt de har till skolan.

Eleverna har fått ta del av resultaten och haft möjlighet att diskutera dem tillsammans med sina lärare.

Resultaten bekräftar att det är knappt 50% av eleverna som reser aktivt till skolan. Analyser av resultatet visar också att det är tydligt att det finns en potential att arbeta med, då majoriteten av de som åker bil till skolan har en färdväg som är kortare än 2 km.

Mätningen kommer att göras om i april 2026 för att följa upp effekterna av projektets insatser.

7

Diagrammen visar hur stor andel av de resor där eleverna blir skjutsade i bil som är korta resor, på två av de fyra skolorna (Lindesborgskolan t.v., Västra Ramlösa t.h.). Liknande resultat återfinns vid de två andra skolorna.

Diagrammet visar hur långt eleverna hade till skolan i genomsnitt, beroende på vilket färdmedel de använder. De som går har i genomsnitt 0,8 km till skolan, de som åker bil har i genomsnitt har 2,9 km till skolan. I genomsnitt hade eleverna i de fyra skolorna 2,2 km till skolan.

Innovationsgillen I maj och juni 2024 genomfördes innovationsgillen.

Metodiken är ett utforskande och kreativt sätt att arbeta för att identifiera nyckelinsatser och hitta nya, innovativa lösningar – i detta fall på hur vi får fler elever att resa aktivt till och från skolan. Deltagarna bidrog under gillet med sina unika perspektiv och erfarenheter. Målet var att identifiera övergripande och lokala behov och hinder samt tillsammans diskutera eventuella lösningar och lösningsägare, samt att prioritera inspel till den gemensamma handlingsplan som utvecklas och testas under projektets gång. Deltagarna var tjänstepersoner från offentlig sektor (kommun och region), personal från skolorna, näringslivet, organisationer som arbetar med fokus på barn och unga samt vårdnadshavare.

Under gillena vid Vittra Landborgen i Helsingborg, Västra Ramlösa skola i Helsingborg, Sånnaskolan i Åhus och Lindesborgsskolan i Tomelilla, kom det fram flera kreativa idéer och lösningar som har stor potential att bidra till projektets framgång.

Ett av områdena var trafiksäkerheten, där många möjligheter för förbättring lyftes fram. Förslag som bilfria zoner, enkelriktade gator och fler cykelställ kan skapa tryggare och mer välkomnande miljöer för aktiva skolresor. Vid några av skolorna visade sig dessa lösningar vara särskilt relevanta och möjliga att genomföra.

Trygghet var ett annat centralt tema där konkreta idéer som trygghetskartor och organiserade cykeltåg presenterades. Genom att kartlägga var barnen känner sig otrygga kan insatser göras för att öka säkerheten längs skolvägarna. Vid Västra Ramlösa skola och Sånnaskolan öppnades dörren för att skapa innovativa trygghetslösningar som både föräldrar och barn kan känna sig bekväma med. Även vanor och beteenden hos både barn och vuxna har stor potential att utvecklas i en positiv riktning.

8

Förslag som kampanjer och rörelsesatsningar kan inspirera fler att välja aktiva transportalternativ. Dessa initiativ främjar inte bara fysisk aktivitet utan skapar även en mer hållbar och hälsosam vardagskultur.

En annan spännande möjlighet är att minska tidsbrist och stress hos föräldrar genom lösningar som samåkning och vuxencykeltåg. Dessa idéer kan underlätta för föräldrar att låta sina barn gå eller cykla till skolan samtidigt som det bidrar till ökad gemenskap och trygghet i närområdet.

Slutligen diskuterades möjligheter att säkerställa att alla barn har tillgång till rätt utrustning, exempelvis genom stipendier och sponsrade kampanjer. På så sätt kan fler barn få möjlighet att använda hållbara färdsätt till och från skolan.

Med alla dessa möjligheter i fokus finns en stark grund för att skapa tryggare, mer hållbara och hälsosamma skolmiljöer för alla elever och deras familjer.

Sammanfattningsvis handlar projektet om att skapa systemförändring, där alla, från kommuner och skolor till föräldrar och barn, arbetar tillsammans för att göra resan till skolan säkrare, hälsosammare och mer hållbar. Genom att engagera olika aktörer och kombinera befintliga initiativ med nya idéer, arbetar vi för att förbättra både klimatet och barns hälsa, i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Gillena gav goda resultat och en känsla av att vara på god väg för att kunna bidra till en positiv förändring på både kort och lång sikt.

Kick-off på skolorna Kick-offerna markerade starten på aktiviteterna ute på skolorna. Syftet var att engagera elever, vårdnadshavare och skolpersonal i projektet och inspirera till ökade aktiva skolresor genom praktiska och roliga aktiviteter. Alla fyra skolor var med när aktiviteter som hoppborg, cykelhinderbana med tillgängliga lånecyklar, höstfixa cykeln med hjälp av cykelmekaniker på plats, och kreativ verkstad med uppgift för eleverna att skapa sin egen ”drömresa” till skolan. Engagemanget var stort, och vi är glada för hur elever, vårdnadshavare och pedagoger arbetade tillsammans för eventet.

Viktiga slutsatser från eventet var bland annat: • Vikten av engagemang: Deltagandet från både personal och vårdnadshavare bidrog till att skapa en positiv stämning kring aktiv transporter.

• Inspiration genom aktivitet: Genom praktiska inslag som cykelbanor och mekanikerdemo fick deltagarna både konkreta verktyg och motivation.

Vi tar med oss framåt att planera och implementera tävlingar och utmaningar som följer upp kick-offens aktiviteter samt att fortsätta stärka engagemanget från skolpersonal och vårdnadshavare för att skapa långsiktiga vanor hos eleverna.

9

Eventet ”Se och synas i trafiken” För att främja trygga och aktiva skolresor, även under den mörkare vintertiden, ordnades en träff tillsammans med polisen i Tomelilla, på Lindeborgsskolan i december. Syftet var att öka elevernas kunskap om trafikregler som gäller för till exempel gång- och cykeltrafik, samt få en förståelse för hur viktigt det är med synlighet i trafiken genom att testa och uppleva, till exempel hur vi syns med och utan reflex på vägen till och från skolan.

– Vi fick en värdefull chans att möta barnen

Under dagen var Tomelillas lokalpolis på plats för att gå igenom trafikregler och annat att tänka på när man rör sig i mörkret. Barnen gick också en”ljusrunda” med ficklampa i källaren. Både före och efter eventet fick barnen fylla i en enkät om upplevelsen, för att mäta kunskap och vad de tog med sig från dagen.

och arbeta med förebyggande budskap.

Samverkan med andra samhällsaktörer som Innovation Skåne, kommunen och skolorna är viktigt för oss, säger Andreas Persson,

”

kommunpolis i Tomelilla.

Systemansats Systeminnovation handlar om att skapa stora förändringar i hela system – alltså de nätverk av människor, organisationer, processer och strukturer som påverkar hur saker och ting fungerar. Istället för att bara förbättra en liten del, försöker man förändra hela systemets sätt att fungera, så att det blir mer hållbart, rättvist eller effektivt. Då ambitionen i projektet är att uppnå bestående effekter och uppskalning av lösningar som testas på skolorna, är systeminnovation nödvändig.

10

Innovationsresa, från avsikt till värdeskapande.

En viktig del i denna utmaning är att enas kring vilket ”system” vi vill förändra. Då det finns oändligt antal sätt att illustrera ett system har vi under arbetsmöten och workshops enats kring en illustration utifrån barnets perspektiv; möjligheter och hinder för aktivt resande. Syftet är att säkerställa att det vi gör adresserar rätt utmaningar och systemtriggerpunkter.

11