InnoCarnival Skåne - Röster från deltagare

UNGAS IDÉER FÖR FRAMTIDEN

Fotografierna i denna skrift är tagna under innovationskarnevalen i Malmö 5-6 april 2018.

Fotograf: Malmö stad

I N N E H Å L L // DET ÄR DAGS ATT TÄNKA NYTT 6 WHY? HOW? WHAT? 8 INNOVATIONSGUIDE 11 6 STEG FÖR INNOVATION 12 HÅLLBAR UTVECKLING & ENTRPENÖRSKAP 14 BARNKONVENTIONEN 14 CHECKLISTA FÖR UTBILDNINGSDESIGN 15 APELGÅRDSSKOLAN, MALMÖ 17 BULLTOFTSKOLAN, MALMÖ 21 FÅGELBACKSSKOLAN, MALMÖ 25 JENSEN GYMNASIUM, LUND 29 PROCIVITAS, HELSINGBORG 33 HELSINGBORGS SPORTGYMNASIUM 39 STORKSKOLAN, SJÖBO 43 SÖDERSLÄTTSGYMNASIET 47 TOLVÅKERSKOLAN 51 ÖRESUNDSGYMNASIET, LANDSKRONA 55 BLADBAGGENS FÖRSKOLA, MALMÖ 59 LEKATTENS FÖRSKOLA, MALMÖ 63 SKÅNE BUBBLAR AV KREATIVITET 66

DET ÄR DAGS ATT TÄNKA NYTT! Vår tid behöver ett lärande för en hållbar framtid som lever upp till de globala målen. Ett lärande som utgår från reella samhälleliga utmaningar utvecklar fler förmågor hos individen, inte minst förmågor som i vanliga fall inte låter sig mätas.

Detta måste skolan främja mycket mer än vad som görs i dag.

En förutsättning för ett sådant lärande är ett offentligt samtal som skiljer sig från dagens dominerande samtal om lärande och skola. Samtalen behöver utgå från en överenskommelse om att lärande är komplext. Det räcker inte med enkla lösningar som bygger på ett ”antingen eller tänkande”, som plugg eller lust, kunskap eller fantasi, ramar eller kreativitet, kognitiva eller icke-kognitiva förmågor, vilka ofta ställs mot varandra. Att skapa förutsättningar för hållbart lärande är mer utmanande och spännande än så.

Varje barn/elev har rätt att gå i en förskola/skola som berör och utmanar - varje dag.

Vi menar att detta är en förutsättning för att varje barn ska uppleva förskolan/skolan som meningsfull, bli motiverad till att lära sig och hålla motivationen vid liv. Så är inte fallet idag.

All formell utbildning bygger på antagandet att varje lärande har ett behov av givna kunskaper och erfarenheter. Utbildningens uppdrag handlar då framför allt om att möjliggöra ett överförande av känd kunskap. All utbildning bör också skapa möjligheter för alla att upptäcka, lära och tänka nytt. Det är en utmaning för utbildningsinstitutioner att skapa förutsättningar för båda dessa former av lärande, som alltså inte kan eller ska stå i motsättning till varandra.

För att förstå hur utbildning kan organiseras för detta komplexa lärande behövs följande utgångspunkter: • • •

6

att all undervisning ska synliggöra och ta tillvara erfarenheter och kunskaper som individen bär med sig. att undervisningen erbjuder upplevelser som individen uppfattar som meningsfulla, som befruktar lärandet och inspirerar. att lärandet måste kopplas till verkliga samhälleliga utmaningar, bortom institutionens omedelbara verksamhet.

När elever kommunicerar med människor utanför skolan märker de vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det förstärker deras kommunikativa förmågor och underlättar för elever att kunna göra aktiva livsval som påverkar deras egen och andras vardag. Ett sådant lärande menar vi kan beskrivas som en utmaning och njutning och absolut inte som ett nödvändigt ont. Vägen från dagens skola till ett lärande som njutning kan tyckas lång, men vi menar att skolprojektet InnoCarnival Skåne och denna bok visar på många goda exempel att inspireras och lära av.

Tiden är inne för en förändring. Vi efterfrågar en medveten systematisk och forskningsförankrad förändring för ett hållbart lärande och en hållbar utveckling, både nationellt och internationellt.

Så här sade ”PISA-chefen” Andreas Schleicher (direktör för OECDs utbildnings­ direktorat), när han mötte elever i Fukoshima i Japan efter att tsunamin ödelagt stora områden 2011.

- Vi skapade ett projekt där eleverna fick hjälpa bönder att marknadsföra nya produkter och lärandet gick verkligen upp genom att eleverna fick göra något, bygga något. De var de mest kreativa, innovativa elever jag någonsin har sett.

Lärandet tycks här alltså ske på djupet när eleverna får söka lösningar på autentiska utmaningar från vardagens verklighet. Flera exempel på vad som kan hända när elever får ta itu med ”riktiga projekt” finns beskrivna i boken “En skola som utmanar”2. De lärandes motivation att lösa ett problem tycks öka när de märker att lösningen är viktig för någon annan och kan leda till positiv förändring.

Malmö universitet har av samma skäl valt utmaningsbaserat lärande som ett av sina utvecklingsområden.

När lärandet vägleds och inspireras av reella samhälleliga utmaningar så visar det sig att man utvecklar fler förmågor, inte minst icke-kognitiva förmågor som i vanliga fall inte låter sig mätas. Förmågor som bland annat finns beskrivna i 21st Century Skills och som OECD ringar in som centrala förmågor och kompetenser som medborgare behöver för att medverka till ett hållbart samhälle.1

CECILIA CHRISTERSSON Vicerektor Globalt engagemang och Utmaningsbaserat Lärande Malmö universitet

ROBERTO CITTERIO Avdelningschef Utvecklingsavdelningen Malmö stad

När så barn och unga får göra sig hörda utanför institutionernas värld möjliggörs dels att samhället lyssnar till ungas röster, dels att barn och unga upptäcker det meningsfulla i att vara aktiva samhällsmedborgare (Barnkonventionen).

PETER LINDBERG Förskoledirektör Förskoleförvaltningen Malmö stad

ANDERS MALMQUIST Grundskoledirektör Grundskoleförvaltningen Malmö stad

LARS REHNBERG Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad

1

OECD - The case for 21st century learning Dahlbeck, P. & Widén, P. (2019). En skola som utmanar. Studentlitteratur

2

7

WHY? Genom hela utbildningen, från förskola till universitet framhålls entreprenörskap som en nyckelkompetens. Samtidigt betonas hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv i all utbildning. InnoCarnival Skåne är skolprojekt som förenar de här perspektiven och förmågorna.

Vi människor är i grunden kreativa och har genom hela historien funnit nya sätt att tänka och handla. Vår kreativitet är en fantastisk tillgång nu när de globala utmaningarna blir alltmer påtagliga och vi står inför ett växande behov av nya idéer för en hållbar och rättvis värld.

Vi tror att barn och unga upplever en egen drivkraft och växer av insikten att de kan förändra och påverka. Vi ser att barn och unga kan – och vill – bidra till en bättre värld och skolan kan vara en möjliggörare!

Vi tror stenhårt på att barn och unga som är delaktiga i samhällsutvecklingen kan bli innovativa vuxna och aktiva, medvetna samhällsmedborgare.

Allas vår gemensamma framtid och kommande generationers, förutsätter kunniga, medvetna människor som känner ansvar för sig själv och varandra. Därför behöver vi vuxna skapa förutsättningar för framtidstro och ge barn och elever verktyg för att förstå sin egen roll och betydelse. De måste få lov att vara med och påverka i den värld de lever i.

8

HOW?

WHAT?

Ja, hur rustar vi då våra barn och unga till att bli aktiva och medvetna samhällsmedborgare?

InnoCarnival Skåne har sedan 2014 engagerat 10 000 barn och unga med drömmar och visioner om framtiden. De har blivit insatta i Agenda 2030, Det öppna Skåne 2030 och utvecklat innovationer som svar på regionala och globala utmaningar.

Givetvis krävs djupa ämneskunskaper och kunskap om de utmaningar vi står inför.

Därför vänder sig InnoCarnival Skåne till pedagoger inom alla ämnesområden.

På innovationskarnevalen, som avlutar varje ny projektomgång, har de presenterat finurliga lösningar för politiker, företagare, skolledare och andra besökare.

Evenemanget är öppet och gratis för alla. Lite längre fram i den här skriften berättar några elever och pedagoger om sina idéer och hur de tog sig an innovationsarbetet.

Varje projektomgång pågår under ett läsår då pedagoger och elever deltar i fortbildningar och lärprocesser som arrangeras av olika aktörer. Där lär de sig mer om hållbarhet, innovation och entreprenörskap. Parellellt utvecklar eleverna innovationer för att den utmaning de valt att fokusera på.

Syftet med projektet är att stimulera barns och ungas kreativitet, väcka intresse för hållbarhetsfrågor och i längden främja den skånska arbetsmarknaden.

Vi tror också det är viktigt att låta barn och unga träna sin kreativitet genom att delta i kreativa processer och prova på att att driva egna innovationsprojekt.

Genom att delta i InnoCarnival Skåne lär barn och unga om innovationsprocessen och arbetar i skarpa projekt med externa kontakter. Genom hela projektet tränar de sin förmåga att kommunicera, att arbeta kollaborativt, tänka kritiskt och att arbeta kreativt.

InnoCarnival Skåne är en gemensam satsning av av Malmö stad och Region Skåne. Engagemanget är en del i arbetet med att uppfylla barnkonventionen om barns delaktighet i frågor som rör dem. Projektet organiseras av Pedagogisk Inspiration Malmö som arbetar på uppdrag av Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen och Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Projektet genomförs i nära samarbete med många partners – små och stora företag, civilsamhälle och lärosäten i Skåne.

9

10

INNOVATIONSGUIDE Hur blir en innovation egentligen till? Ibland börjar det med att någon får en riktigt bra idé, som sedan utvecklas. Men att jobba fram en innovation handlar om mycket mer än att komma på idéer. Ofta är många personer delaktiga och bidrar med olika erfarenheter och talanger.

Så hur kan det gå till? Finns det några bra tips på hur en klass kan sätt igång arbetet och säkerställer att innovationen fungerar? Svaret är tveklöst ja.

Vi har samlat tips , filmer, övningar och metodmallar i en innovationsguide. Den hjälper eleverna igenom hela innovationsprocessen. Guiden består av 6 steg och beskriver steg-för-steg hur de kan utveckla innovationer med koppling till de globala målen och Agenda 2030.

Eleverna kan använda Innovationsguiden för att komma fram till vad de vill förändra, vilka som kommer ha användning av deras innovation och för att träna sig på att presentera sin idé. De arbetar i en kreativ och engagerande process och tar tillsammans fram idéer och testar om de fungerar. Med innovationsguiden blir det enklare att lösa ”rätt” problem.

Verktyget är inspirerad av SKLs innovationsguide som bygger på Design-Thinking-Model.

Läs mer: innocarnivalskane.se/innovationsguide

11

6 STEG FÖR INNOVATION

RINGA IN

UNDERSÖKA

FOKUSERA

Det första steget i processen är att ringa in ett område där eleverna vill åstadkomma en förändring. Förändringen kan innebära en förbättring i närmiljön såväl som globalt.

I det här steget är det dags för eleverna att undersöka de som berörs av utmaningen.

Skaffa mycket material om målgruppen – vad de tycker och upplever – så att klassen i nästa steg kan välja vilken eller vilka idéer som kan lösa utmaningen på bästa sätt.

I det här steget har eleverna mycket kunskap om målgruppen. De har nu en bra bild av målgruppen upplever utmaningen som klassen vill arbeta med. Eleverna behöver nu gå tillbaka till sin utmaningsfråga som de ringade in i steget ”Ringa in” och undersöka om den behöver förtydligas efter att de har undersökt sin målgrupp.

12

TA FRAM IDÉER

TESTA IDÉER

FÖRVERKLIGA

I det här steget i innovationsprocessen har klassen nu en bra bild av den utmaning och målgrupp som de vill arbeta med. Nu gäller det att ta fram många idéer och lösningsförslag till utmaningen och tänka brett.

I det här steget beskrivs hur idéerna kan testas, utvärderas och utvecklas vidare genom att snabbt ta fram enkla prototyper. En prototyp kan vara allt som tar sig fysisk form, till exempel en vägg av post-it-lappar, ett rollspel, en legomodell, en bildserie eller en film.

Nu har klassen förhoppningsvis ett lösningsförslag som de bedömer kommer skapa en klar förbättring för målgruppen. I det här steget får de tips om hur de kan ta sin lösning från idé till något som kommer användas och förhoppningsvis hjälpa till att skapa en bättre värld.

13

HÅLLBAR UTVECKLING & ENTREPRENÖRSKAP

BARNKONVENTIONEN

Genom hela utbildningen, från förskola till universitet framhålls entreprenörskap som en nyckelkompetens. Samtidigt betonas hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv i all utbildning. InnoCarnival Skåne är skolprojekt som förenar de här perspektiven och förmågorna. För Malmö stad och Region Skåne samt projektets samarbetspartners är detta en del i arbetet med att uppfylla barnkonventionen.

Barn­konven­tionen är ett rätts­ligt bindande inter­nationellt avtal som slår fast att barn är indi­vider med egna rättig­heter, inte för­äldrars eller andra vuxnas ägo­delar. Den inne­håller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grund­läggande prin­ciper som alltid ska be­aktas när det handlar om frågor som rör barn. För mer information, se unicef.se/barnkonventionen

GLOBALA MÅLEN

BARNKONVENTIONENS GRUNDPRINCIPER

2015 antog FN:s generalförsamling en gemensam färdplan i form av Agenda 2030.

Agendan synliggör de utmaningar som mänskligheten står inför och formulerar en vision i form av 17 mål och 169 delmål. Ambitionen med planen är att visa vägen och konkretisera hur gemensamma problem kan lösas.

För mer information, se globalamalen.se

Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

Artikel 6 Alla barn har rätt till liv och utveckling.

Artikel 12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

14

Student / elev äger processen 7

Misslyckande uppmuntras

6

Team-arbete över tid

5 4 3 2 1 Interaktion utanför klass/skola

Värde skapas utanför grupp / lärare

Kopplat till ämneskunskaper / förmågor

Aktivitetsbaserad feedback / uppföljning

Repetitiv process

Pedagoger som vill arbeta entreprenöriellt kan också använda diagrammets åtta dimensioner som en checklista i utbildningsdesign.

Upplägget ger elever möjlighet att träna viktiga aspekter av entreprenöriella lärprocesser.

Lackéus, M. & Sävetun, C. (2020) Entreprenöriell utbildning som värdeskapande lärande – en tredje väg? Chalmers Tekniska Högskola www.skolverket.se/publikationer?id=7340

15

16

”VI HAR LÄRT OSS MYCKET OM DE GLOBALA MÅLEN. VAD DE OLIKA MÅLEN INNEBÄR OCH VAD DE HAR FÖR PÅVERKAN.”

E L E V E R // ZOHA RAZA NAKSHIJE BECIRI MARAH SALEM MELIKA POPAL APELGÅRDSSKOLAN MALMÖ 17

INNOVATION: SEA TRANSFER Apelgårdsskolan, 7A - Malmö IDÉBESKRIVNING ”I SEATRANSFER pumpas havsvatten med solcellsdrivna pumpar. Vattnet avsaltas, saltet tas tillvara och vattnet skickas sedan i långa rörledningar till områden med torka. Där renas vattnet i flera steg innan det kan hämtas av människor som behöver det eller samlas i dammar för att användas till bevattning.”

HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Vi tittade på en film om en ö i Stilla havet som höll på att försvinna på grund av att vattnet steg när temperaturen ökade. De som bodde där riskerade att bli naturflyktingar.

VAD HAR VARIT ROLIGAST? – Att komma på nya idéer och att vara med i en tävling.

– Samtidigt visste vi att det fanns andra i världen som hade för lite vatten. Vi hade läst på om de globala hållbarhetsmålen.

– Att rappa presentationen.

– Att få vara kreativa och samarbeta.

– Det här var en av de roligaste sakerna vi gjort detta skolåret.

– Och då gjorde en av oss en skiss på hur man kunde transportera vatten.

VAD SKULLE NI GÖRA ANNORLUNDA OM NI VAR MED IGEN? – Jobbat mer på en tydligare presentation och att utveckla idén lite till.

HUR HAR SAMARBETET FUNGERAT? – Marint Kunskapscenter gav oss förslag på vad vi kunde göra och tänka på när vi byggde prototypen. Som till exempel att man kunde göra ett naturligt filter med stenar och sånt. Då behövs ingen elektronik.

HUR FÖRBEREDDE NI ER INFÖR PITCHEN? – Vi gjorde en rapp. Vi ville göra något som ingen annan hade gjort för att sticka ut.

Vi skrev den på 20 minuter.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Vi har lärt oss mycket om de globala målen. Vad de olika målen innebär och vad de har för påverkan.

– Vi tänkte att om man hör på många presentationer är det nog lätt att bli uttråkad om alla är likadana.

– Att vi som är unga kan komma på bra idéer.

18

KATARINA FORNELL Lärare, Apelgårdsskolan - Malmö TIPS TILL LÄRARE SOM FUNDERAR ÖVER ATT ANMÄLA SIG TILL NÄSTA OMGÅNG? – Det finns bara möjligheter! Men om man känner att man är en lärare som är väldigt styrd av läromedel så måste man vara öppen för att tänka i nya banor.

VARFÖR ANMÄLDE DU KLASSEN TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? – Jag har deltagit varje gång med andra klasser. För mig är det självklart, det är jätteroligt att jobba såhär. När jag träffar elever som varit med tidigare, så är det InnoCarnival Skåne de särskilt kommer ihåg.

HUR SATTE DU IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Det är alltid lättare om man har reella problem i sin närhet som behöver lösas.

– Det är en häftig känsla att se sina elever presentera sin idé för främmande människor. Även de som är blyga och försiktiga i vanliga fall visar sig ofta vara värsta marknadsförarna och är oerhört stolta.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – Att man redan som ung ser och upplever att ens idé står sig alldeles utmärkt bland alla andra idéer. Känslan av att man platsar överallt. Att man får ett självförtroende och vågar föreslå saker i framtiden på en arbetsplats.

HUR KOPPLAR DU INNOCARNIVAL SKÅNE TILL LÄROPLANEN? – De globala målen finns ju i alla naturvetenskapliga ämnen. I matten till exempel kan man räkna på skalor i sin modell. Och det är ju mycket lätt att koppla till teknik. Men det är också lätta att koppla arbetet till ämnen som S´venska och SO. Projektet är väldigt ämnesövergripande.

VAD HAR ER MEDVERKAN I INNOCARNIVAL SKÅNE BETYTT FÖR DIG SOM LÄRARE? – Man utvecklas ju hela tiden. Det är ett ständigt bildande. Jag känner att jag lär mig saker varje gång vi är med i InnoCarnival Skåne. Man strukturerar upp saker bättre och bättre.

VILKA FÖRMÅGOR KAN DU SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – Att våga prata inför människor och tro på sina idéer. Mina elever har blivit glada när de sett att deras idé är lika bra som andra skolors. Och att vi står oss i den konkurrensen. De har blivit intervjuade av både P4 och Al Jazeera och det är klart att det påverkar deras självförtroende.

– Jag har bland annat lärt mig att det är viktigt att konkretisera uppgiften från början så att eleverna vet vad som förväntas av dem.

– Och att det är viktigt att se till att alla är med på tåget från början så man inte tappar bort någon.

HUR KAN SKOLAN BIDRA TILL EN MER HÅLLBAR VÄRLD? – De globala målen är ju del av läroplanen så de är med oss hela tiden och hela vägen. Frågor kring hållbarhet försöker vi integrera i allt, även på skolbiblioteket och hos skolsköterskan. Eleverna får på sig ”hållbarhetsglasögonen” på ett naturligt sätt genom olika projekt i skolan. Och ofta händer det att eleverna sen går hem och lär sina föräldrar.

19

20

”VÅGA SÄG VAD NI TÄNKER OCH BERÄTTA OM ER IDÉ.

DET ÄR VIKTIGT ATT ALLA IDÉER KOMMER FRAM.”

E L E V E R // TURE LINDBERG LARSSON EVELIN FRANK MINA VALENCIA GÖTHE SELMA WESTHEIM ELIAS DELLKRANTZ

21

B U L LTO F TA S KO L A N MALMÖ

INNOVATION: MATSVINNSFILUREN Bultoftaskolan, 6A - Malmö IDÉBESKRIVNING ”Vi kallar vår innovation MATSVINNSFILUREN. Varje klass har en egen filur som de själva designat utseendet på. Filuren har ett huvud, en kropp och två armar och händer. När vi ska skrapa av maten från våra tallrikar hjälper filuren till.

kan användas till biogas eller annan typ av återvinning. Ovanför filuren finns en skylt och där står det hur stor mängd mat som slängts.

Den klass som slängt minst mat på skolan under en vecka tjänar en en ”BT-filur” (typ ett klistermärke) som också sätts upp ovanför filuren. När man har fått ett antal BT-filurer gör det så att både duktiga klasser och hela skolan kan få någon form av belöning i matsalen.

Vi stoppar in tallriken med matrester i filurens mun och besticken lämnas i filurens händer som fungerar som behållare. Sedan skrapar filuren av tallriken med hjälp av ”tandborsten” och matsvinnet landar på en våg inuti filurens kropp. Tallriken sätter man sen i behållaren på filurens mage.

Matsvinnet vägs och när alla elever i klassen ätit räknar man ut totalvikten av allt som slängts. Efter vägningen åker maten ner i en uppsamlingsbehållare och det

I förlängningen kan detta göra att skolans matsvinn minskar. Idag kastar vi 42,57 kg mat under en vecka på Bulltoftaskolan. Vårt mål är att åtminstone halvera detta med hjälp av vår Matsvinnsfilur.”

HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Hela klassen kom på idén tillsammans. Vi var missnöjda med vår matsal och maten där.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Jag visste inte ens att det fanns något som hette ”pitch” innan. Vi har lärt oss att göra en sådan presentation med datorn.

– Så först tänkte vi på det problemet och sedan kopplade vi det till ett av de globala hållbarhetsmålen. Det var mål nummer 12: Hållbar konsumtion och produktion.

GICK ALLT ENLIGT ER PLAN, OM INTE HUR HANTERADE NI DET? – Vi hade från början en idé om hur roboten skulle se ut, att den skulle vara kortare och att luckan skulle vara på ett annat sätt.

VAD HAR VARIT ROLIGAST? – Det var kul att bygga modellen. Och även att höra alla andra idéer.

– Det var roligt att samarbeta med alla klasskamrater och att göra presentationen.

– Vi ändrade och la till grejer en massa gånger. Men funktionen är den samma.

Det är bara själva utseendet som förändrats.

VAD HAR VARIT SVÅRAST. DE STÖRSTA UTMANINGARNA? – Komma på vad vi skulle göra, själva idén. Det fanns så många globala mål och olika saker man kunde göra med dem.

HUR FÖRBEREDDE NI ER INFÖR PITCHNINGEN? – Vi skrev först ett manus ihop. Sedan delade vi upp texten som vi skulle läsa. Så kunde vi träna hemma och tajmade med tiden.

VILKEN LÄROPROCESS HADE NI OCH HUR VAR DEN? – Vi var på en annan skola i Tottarp som vi samarbetade med och dit kom Drömmarnas hus.

– Sedan övade vi några gånger på våra klasskompisar.

HAR NI TIPS TILL ANDRA ELEVER SOM SKA VARA MED FÖR FÖRSTA GÅNGEN? – Att man väljer en idé som man själv har sett behövs. Som att det slängs mycket mat i matsalen.

– Vi lekte en lek, men just då förstod jag inte varför. Jag trodde att vi skulle jobba med innovation och sånt. Men nu i efterhand har jag förstått att det handlade om att vi skulle lära oss samarbeta och att det var viktigt.

– Våga säg vad ni tänker och berätta om er idé. Det är viktigt att alla idéer kommer fram.

22

CATALINA LINDGREN & MARIE MÜLLER Lärare, Bulltoftaskolan - Malmö TIPS TILL LÄRARE SOM FUNDERAR ÖVER ATT ANMÄLA SIG TILL NÄSTA OMGÅNG? – Våga! Det var väldigt skönt för mig att ha med en kollega som varit med förut för då blev det enklare att se målet då.

VARFÖR ANMÄLDE DU KLASSEN TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? – Jag har varit med tidigare med andra klasser här på skolan och tycker det är en bra möjlighet för eleverna att göra något annorlunda, men som samtidigt är kopplat till många ämnen. Eleverna kommer ut och möter olika samarbetspartners med ett tydligt mål. Det är fint att eleverna kan tävla med sin innovation och delta på utställningen.

– Det är viktigt att avsätta tid tillsammans.

HUR SATTE IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Vi ville ha mål som var nära elevernas verklighet. Så därför skickade vi ut eleverna på skolan för att undersöka vilka konkreta behov som fanns här hos oss. När de kom tillbaka med sin input kopplade det till olika mål. Och då landade de på matsvinn och nedskräpning.

– Jag tycker det är viktigt att eleverna jobbar mer tillsammans i projekt. Att göra ett ämnesintegrerat arbete där jag som pedagog kan kombinera SO med NO och andra ämnen.

VAD HADE DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR? – När vi träffade vår samarbetsskola och började prata om de globala målen så väcktes mina förväntningar. När eleverna började komma på idéer tillsammans förstod jag att det här kan vi spinna vidare på och få till något bra av.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – Det är bra för samhället i stort när man släpper in barn i idéskapandet och utvecklingen.

HUR KOPPLAR DU INNOCARNIVAL SKÅNE TILL LÄROPLANEN? – I Tekniken kan man koppla det till skisser och att bygga modeller.

Och i NO har det ju en tydlig koppling till matsvinn och återvinning.

– Att det finns en koppling till verkligheten tror jag är viktigt. ”Att det här jag lär mig nu leder till något positivt ute i samhället. Det är inte bara för mig som individ och mina betyg. Utan det här har ett värde för fler.”

– Alla har fått beskriva sina idéer i text och där handlar det ju om Svenska.

Och allt som har med Agenda 2030 är ju kopplat till SO. – Och sedan även värdegrundsarbetet. Att kunna lyssna, samarbeta och även kompromissa kring sin idé. Att kunna ge och ta.

VILKEN HJÄLP HADE NI AV LÄRPROCESSEN? – Drömmarnas hus har varit väldigt behjälpliga och stöttande i den här processen.

Bland annat har vi fått hjälp med att snäva in målet och hitta de globala mål som passade oss.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN DU SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – Arbetet vidgar deras vyer. De lär sig skissa, utveckla och förändra.

VAD HAR ER MEDVERKAN I INNOCARNIVAL SKÅNE BETYTT FÖR DIG SOM LÄRARE? – Jag tar med mig att det är kul att samarbeta och det är utvecklande att ämnesintegrera.

– Att kunna koppla sin idé till de globala målen och se projektet i flera steg. De tränat också sin förmåga att anlysera samt att resonera och prata för sin sak.

– Jag har lärt mig hur man lägger upp ett projekt så att båda klasserna och lärarna känner sig delaktiga.

– Vår kreativitet utvecklas ju också, inte bara elevernas.

VILKEN FEEDBACK HAR DU FÅTT FRÅN DINA ELEVER? – De har tyckt att det varit roligt, särskilt när kreativiteten fick flöda fritt och vi började att tillverka prototypen. De har också tyckt det varit roligt att vara med och tävla.

23

24

”VI HAR FÅTT BÄTTRE GEMENSKAP I KLASSEN OCH LÄRT OSS VÅGA TRO PÅ VÅR EGEN FÖRMÅGA ATT LYCKAS. ”

E L E V E R // L I LY F R I GY E S CHANEL DEVEDUR ASTRID OVERGAARD FÅGELBACKSSKOLAN MALMÖ 25

INNOVATION: WAVEAIR Fågelbacksskolan, 9A - Malmö IDÉBESKRIVNING ”WAVEAIR är ett kraftverk som utvinner elektrisk energi från havets vågrörelser. Detta görs genom att luft ovanför vattenytan kapslas in i en cylinderformad konstruktion. När vattennivån höjs och sänks, genom vågrörelser, påverkas lufttrycket i konstruktionen.

Denna förändring i lufttrycket utnyttjas genom att låta luften explosivt “på en gång” åka ut genom en ventil som finns på toppen av konstruktionen. När luft och vatten strömmar in i konstruktionen sätts vattenturbiner igång och dessa är anslutna till en generator.

HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Vi arbetade väldigt öppensinnat. Vi försökte se möjligheter och tänka utanför boxen som jag tror är viktigt när man jobbar med innovationer.

VAD HAR VARIT SVÅRAST? DE STÖRSTA UTMANINGARNA? – Jag tycker personligen att det var att komma på själva kärnan till idén. Att sedan utveckla den är inte lika svårt för då är man redan igång.

– Vi blev inspirerade på Marint Kunskapscenter och där kläcktes lufttrycksidén när vi resonerade kring frågan ”Hur kan man utvinna energi ur haven?”.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Vi har fått bättre gemenskap i klassen och lärt oss våga tro på vår egen förmåga att lyckas. Att man inte tappar det på vägen utan håller fast vid sin idé.

HUR HAR NI ORGANISERAT ARBETET? – Det tog några veckor att komma på och beskriva idén. Sedan utvecklade vi den och funderade samtidigt på om den var nytänkande och genomförbar.

– Vi har fått mycket kunskap om de globala målen. Och insikt i vad vi som människor egentligen gör med vår natur. Varför man inte ska använda fossila bränslen och att ett tuggummi tar 25 år att brytas ner. Vi har fått förklaringar på våra frågor.

– Vi jobbade i olika grupper och alla fick själv välja vilken grupp man ville tillhöra.

Så om man ville jobba lite mer kreativt kunde man till exempel välja att filma eller jobba med designen. Det bidrog till att vi blev mer engagerade.

VAD HAR VARIT ROLIGAST? – När vi vadade i havet för att plocka tång och alger som vi skulle göra batterier av.

Det var vinter och kallt i vattnet. Att göra sådana grejer gör att man blir mer engagerad samtidigt som man lär sig nåt av det. Det var jätteroligt!

HUR HAR SAMARBETET FUNGERAT? – Vi är en väldigt engagerad och ambitiös klass där de flesta vill lyckas och göra ett så bra resultat som möjligt.

– När vi skulle presentera vår idé. Att sitta där med hela klassen och vara redo, vi hade skrivit och tränat på vårt tal. Det kändes verkligen att vi hade gjort allt tillsammans.

Det var lite pirrigt och man tänkte; Hur ska det gå? Den känslan var verkligen wow!

– Fast det är klart, när vi röstade fram den idé vi skulle jobba vidare med så blev ju vissa lite besvikna att inte just deras idé vann. Men det gick snabbt över.

HUR FÖRBEREDDE NI ER INFÖR PITCHEN? – Vi tyckte det var viktigt att juryn förstod att vi verkligen ville göra en förändring. Att vi bryr oss. Så vi jobbade mycket med patos i vårt tal.

GICK ALLT ENLIGT ER PLAN, OM INTE HUR HANTERADE NI DET? – Vi hade först en annan innovation som blev framröstad, men sedan när vi granskade idén insåg vi att den innovationen redan fanns. Och då tänkte vi att den skulle få låga poäng på nytänkande.

TIPS TILL ANDRA ELEVER SOM SKA VARA MED I INNOCARNIVAL SKÅNE? – Lyssna på varandra och ha öppna ögon. Varje idé och röst är ett litet steg närmare den slutgiltiga idén. Tro på er själva och på er kunskap. Även om ni inte vinner så har ni lyckats med något i er själva.

–Så då valde vi tvåan istället och det var Waveair. Och den var ju helt nytänkande.

Så det var tur att vi kom på det och vågade byta.

26

CHRISTINA STJERNQVIST Lärare, Fågelbacksskolan - Malmö VAD HADE DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR? – Första gången visste jag inte alls vad det innebar och jag undrade vad jag gett mig in på. Men efter bara någon vecka lossnade det och sedan blev det jättebra!

HUR KOPPLAR DU INNOCARNIVAL SKÅNE TILL LÄROPLANEN? – Det finns ju jättemånga kopplingar. I NO så är det de globala målen. Där fick klassen plocka ut de som hade med naturvetenskap att göra. Men det handlar ju mycket om hur vi ska lösa våra miljöproblem och det finns ju i alla ämnen.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN DU SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – När de gick i 7:an så handlade mycket om gruppdynamik. Det var intressant.

Först hände ingenting och sedan hände allt på en gång. Det kom fram åtta jättebra förslag. Några blev lite oense när inte deras förslag blev framröstat. Då fick vi öva på demokrati. När vi väl var över den puckeln så gällde det att få alla att förstå att nu ägde hela klassen idén.

HUR SATTE DU IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Det viktiga är att våga hålla ut och att låta dem tänka själva. Att låta det ta tid och inte gå in och styra för mycket.

– I början tänkte jag: men det händer ju ingenting! Men så måste det få vara i början.

Man ska inte gå in och stressa dem bara för att man själv blir stressad.

– Det har varit många som tagit plats som annars inte utmärker sig under vanligt skolarbete. Som visat sig vara jätteduktiga på att organisera eller filma och skriva manus.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – Mina elever har lärt sig att stå och berätta inför en publik och det har de med sig hela livet.

– De har också lärt sig att tänka och arbeta utanför läroboken och komma med egna idéer och motivera sig själva.

TIPS TILL LÄRARE SOM FUNDERAR ÖVER ATT ANMÄLA SIG? – Det är ett jättebra sätt för klassen att börja samarbeta och få en klassgemenskap.

– Och eleverna ser det som ett projekt som är på riktigt, inte bara en skoluppgift.

– Den här generationen har miljötänket med sig från början. Det blir naturligt för dem. Det spelar roll.

VAD HAR ER MEDVERKAN I INNOCARNIVAL SKÅNE BETYTT FÖR DIG SOM LÄRARE? HUR HAR DET UTVECKLAT DIG? – Jag har lärt mig att våga ge mig ut på okänt vatten och låta eleverna styra.

Lita på deras kompetens. Samt hur viktigt det är att få in verkligheten i skolsalen.

– Våga ge dig in på sådant som du själv inte tycker du är bra på och kan.

HUR KAN SKOLAN BIDRA TILL EN MER HÅLLBAR VÄRLD? – När man jobbar så intensivt med frågor om miljön så sätter det sig på ett annat sätt. Förra omgången jobbade eleverna med frågor om nedskräpning, så de blev väldigt upprörda när de såg någon slänga saker. Man märkte på eleverna att de tänkte mycket mer på miljön. De pratar fortfarande mycket om det vi gjorde då, de kommer verkligen ihåg det.

27

28

”JAG TYCKER ATT VI VALDE RÄTT IDÉ. DE ANDRA IDÉERNA HADE INTE SAMMA GENOMFÖRBARHET.”

E L E V E R // KEVIN GLIMHALL E R I K O S I PYA N CECILIA ANDERSSON JULIA ANDERSSON FILIPPA LUNDQVIST JENSEN GYMNASIUM LUND 29

INNOVATION: MATKLART Jensen gymnasium, HA19 - Lund IDÉBESKRIVNING ”MATKLART är en app. Den minskar matsvinnet på skolor och i andra verksamheter genom att användarna själv interagerar med appen och fyller i specialkost och allergier. På en skola kan elever se bilder på veckans matsedel och klicka i om de ska äta eller inte. Eleven kan även betygsätta maten med en smileys 1-5. Det är obligatoriskt att kryssa i om man ska äta.

Är man frånvarande så läggs frånvaron automatiskt in i appen, samt när det är studiedag. Om man kryssar i att man ska äta men ändå inte gör det så får man först en varning. Efter tredje varningen får man betala skollunchen.

HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Vi gick igenom de globala målen och kom fram till att vi ville ha en idé som handlade om matsvinn och som dessutom många kunde ha nytta av.

VAD HAR VARIT SVÅRAST? DE STÖRSTA UTMANINGARNA? – Att komma på idén var svårast. Det tog väldigt lång tid. Vi hade många idéer från början. Först valde vi topp 5 och sedan topp 2.

Skolan har möjlighet att välja ett eget belöningssystem med gratis fika som bonus.”

– Jag tycker att vi valde rätt idé. De andra idéerna hade inte samma genomförbarhet.

HUR HAR NI ORGANISERAT ARBETET? –Vi har haft ett möte varje vecka där vi fördelat uppgifter. Varje gruppmedlem har haft ett dokument där vi skrivit vad vi håller på med.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Hur man ska sälja in och presentera en idé på ett bra sätt. Det är viktigt att ha en bra inledning som fångar intresset, sedan fakta och till sist ett bra avslut.

– Varannan vecka har vi träffat en annan skola som vi samarbetat med.

Vi kontaktade dem och frågade om de kunde skapa appen och mjukvaran till oss.

– Att samarbeta, både i gruppen och med den andra skolan.

– Det här projektet har varit mer seriöst än andra skolarbeten. Det har inte varit så mycket flams utan mycket mer fokuserat.

HUR HAR SAMARBETET FUNGERAT? – Om någon i gruppen behövt hjälp så har vi andra hjälpt till så vi kom vidare och inte fastnade.

VAD HAR VARIT ROLIGAST? – Att förbereda inför pitchen. Det var stressigt men också roligt för vi kände att vi hade chans att vinna.

GICK ALLT ENLIGT ER PLAN, OM INTE HUR HANTERADE NI DET? – Målet var att komma vidare till finalen och vara en av de tio gymnasiegrupper som fick pitcha sin idé för en jury. Och det lyckades vi ju med.

– Nu har vi en färdig produkt, det var också ett mål.

VAD SKULLE NI GÖRA ANNORLUNDA OM NI VAR MED IGEN? – Kanske att vi skulle tagit fram idén lite snabbare så vi fick mer tid att utveckla den.

VILKEN LÄROPROCESS HADE NI OCH HUR VAR DEN? – Författaren Ingrid från Idésmart satte igång den kreativa processen. Det var jättebra. Hon lärde oss att man inte ska ge upp och att man gör misstag på vägen.

TIPS TILL ANDRA ELEVER SOM SKA VARA MED FÖR FÖRSTA GÅNGEN? – Våga kontakta andra och be om hjälp, man kan inte lösa allt själv.

– Tänk positivt och ha inställningen att det här kommer att gå. Man vet ju inte hur det kommer att gå förrän man är framme. Så ta chansen!

– Men också att man skulle strunta i om en idé redan fanns, utan istället tänka: Hur kan vi utveckla den och göra den ännu bättre?

30

GIT JYLLIX Lärare, Jensen gymnasium - Lund VARFÖR ANMÄLDE DU KLASSEN TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? – Det är helt i linje med hur jag alltid jobbar - jag låter eleverna träna för verkligheten. Jag jobbar inte med böcker överhuvudtaget så därför passade det mig som handen i handsken.

HUR SATTE DU IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Det är viktigt att eleverna lär känna varandra. Alla fick möjlighet att skriva ner sina tankar och idéer på ett papper innan vi började sålla. Processerna var snabba och intensiva.

VAD HADE DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR? – Hösten innebär alltid tungt arbete, särskilt om man går första året på gymnasiet.

I det här projektet ska eleverna söka information på egen hand och nätverka med andra universitet, skolor och företag. Det är jättemycket arbete, men jag vet sedan tidigare omgångar att eleverna växer med uppgiften.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – I ett längre perspektiv tror jag att vi tänker mer närodlat, shoppar mindre, köper mer begagnat och att det blir mindre slit och släng.

– Det handlar om att medvetandegöra sitt eget handlande hela tiden. Att inte kolla på andra länder eller företag, utan koppla det till hur man själv agerar i väst.

HUR KOPPLAR DU INNOCARNIVAL SKÅNE TILL LÄROPLANEN? – Det har kopplingar till nästan alla kurser faktiskt. Det har tydliga kopplingar till Samhällskunskap. I Svenska och Engelska har vi tränat presentationsteknik. De har också arbetat med sin innovation i kursen Information och kommunikation.

VAD HAR ER MEDVERKAN I INNOCARNIVAL SKÅNE BETYTT FÖR DIG SOM LÄRARE? – Det har inspirerat mig och gett mig energi.

– Projektet är också ett stort stöd i min undervisning för en kreativ process.

– Under hela hösten jobbar de bara med InnoCarnival Skåne i entreprenörskursen.

Då jobbar vi främst med de globala målen.

– Eftersom jag inte jobbar så mycket med böcker är jag tacksam för projekt som hjälper mig där. Då blir allt så mycket roligare.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN DU SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – Att driva och genomföra ett projekt. Men också att presentera en idé, ta eget ansvar, våga, samarbeta och lösa konflikter.

VILKEN FEEDBACK HAR DU FÅTT FRÅN DINA ELEVER? – Här på Jensen gymnasium jobbar vi mycket överlag med träning för verkligheten.

De gillar när de får göra saker själva och nätverka utanför skolan. Det är min filosofi att de ska få jobba med näringslivet och andra organisationer så mycket som möjligt under alla tre läsåren.

TIPS TILL LÄRARE SOM FUNDERAR ÖVER ATT ANMÄLA SIG? – Det finns stora möjligheter att implementera projektet i flera kurser. Det ska inte vara ett sidan-om-arbete.

– Det spelar ingen roll vilket program du undervisar i, för det handlar främst om att lyfta eleverna och visa dem vad som finns utanför skolan.

31

32

”VAR INTE RÄDD FÖR ATT KONTAKTA FOLK UTANFÖR SKOLAN IFALL NI BEHÖVER HJÄLP.”

E L E V E R // EDVARD GUDMUNDSSON CAESAR SAGA JAKOBSSON ÅHL FILIPPA LORENTZON ALBRECHT VIDE FORSGREN AMANDA GAVELIN A LVA G E R R E PROCIVITAS HELSINGBORG 33

INNOVATION: LARVAL CULTURA & UTVINNING AV KVÄVE UR AVLOPPSVATTEN ProCivitas, NA1B & NA2B - Helsingborg IDÉBESKRIVNING

IDÉBESKRIVNING

”Med innovationen LARVAL CULTURA kan ett av mänsklighetens största hot bekämpas.

Innovation kan revolutionera fiskfoderindustrin och skapa cirkulära kretslopp.

”Vi kallar vår innovation UTVINNING AV KVÄVE UR AVLOPPSVATTEN. I slammen på avloppsreningsverken finns en massa resurser som kan användas inom exempelvis jordbruket som gödsel. Problemet är att det även finns tungmetaller och läkemedelsrester som vi inte vill ha i våra livsmedel. Vår innovation är att utvinna kväve som finns i avloppsreningsverkens slam i form av nitrat.

Varje år mals 25-30 miljoner ton fisk ner till fiskmjöl som används som mat i fiskodlingar. Dessa fiskar tas upp ur havet oberoende av art eller betydelse för våra ekosystem. Ett hårt fisketryck ger negativa effekter i hela näringsväven och våra ekosystem rubbas. Fiskfoderindustrin bidrar till utfiskning av våra hav, minskad kolinlagringsförmåga, minskad artrikedom och släpper ut stora mängder växthusgaser i atmosfären. Vår lösning är att mata fiskarna med larver.

Vi utvinner genom att använda oss av två olika bakterier, denitrifikationsbakterier och nitrifikationsbakterier. Denitrifikation är en mikrobiologisk process där bakterier utvinner energi från nitrat. Genom att tillsätta denitrifikationsbakterier till slammet i en syrefattig miljö reagerar det med syret i nitraten då det inte finns något annat syre tillgängligt. Under reaktionen bildas kvävgas som vi sedan leder vidare genom ett rör. Därefter får kvävet reagera med nitrifikationsbakterier i en syrerik miljö. Då bildas ammoniumjoner som sedan genom oxidation blir till nitrit och sedan nitrat. Vi har alltså extraherat nitraten från slammet och fått en produkt som kan användas inom bland annat jordbruksindustrin, metallindustrin samt inom hantering av livsmedel.

I Sverige slängs 1/3 av all mat som köps. Vi vill ta tillvara på svinnet för att producera ett hållbart fiskfoder. Vår idé är odla larver med matsvinnet och sedan mata fiskar i fiskodlingar med de näringsrika larverna. Larverna och fiskarna har hög omsättning från foder till kroppsmassa. För varje kilo fiskött krävs 1,6 kg foder till skillnad från 30 kg foder som krävs för att producera ett kg nötkött.

Närings- och energiförlusterna blir alltså små från det att larverna föds upp till att fiskarna hamnar i butiken.”

Idag används redan denitrifikation i vissa avloppsreningsverk men kvävgasen släpps sedan ut och i samband med det släpps även dikväveoxider ut som påverkar växthuseffekten. Vi vill utnyttja kvävet då det är ett väldigt användbart ämne inom många områden. Slammet är extremt energirikt och har potential till stora användningsområden om man kan utebli de oanvändbara och farliga produkterna.

Genom att utvinna kvävet löser vi ett problem, men i slammet återstår fortfarande många andra användbara ämnen. Genom att extrahera kvävet ut slammet tar vi till vara på viktiga resurser som annars inte används. Vi minskar även övergödningen då vi får en cirkulär kväveutvinning.”

34

HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Det var efter vi varit på föreläsningar med Öresundskraft, Nestlé och andra företag som jobbar med miljöfrågor. Det ledde till att vi fick idén att jobba just med kväve och reningsverk.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Att sälja en idé. Det går liksom inte bara att förklara den kemiska processen, steg-för-steg, utan man måste sälja idén. Det fick vi lära oss under processen.

När vi gick vidare till final hade vi ännu mer fokus på det.

– Jag hade en diskussion med min farfar om fiskeindustrin. Vi pratade om hur det går till idag och att det inte är hållbart. Han hade kommit på idén att man kan använda fiskrens för att mata insekter. Vi spann vidare på idén och kom på att man kunde kombinera den med matavfall och det var då vi landade i larver.

– Vi har också lärt oss att ta ansvar, att samarbeta och att arbeta mot deadline.

– Att ta kritik. Det var ju mycket vi inte kunde om det här och vi var ofta ute på djupt vatten, så då var vi tvungna att lyssna och ta till oss kritik.

VAD HAR VARIT ROLIGAST? – Pitchen var roligast. När man var under mest press.

HUR HAR NI ORGANISERAT ARBETET? – Vi har en projektvecka där alla ettor på skolan jobbar med InnoCarnival Skåne.

Det är efter vi haft föreläsningar på Campus. Under projektveckan jobbar vi väldigt intensivt och fokuserar helt på den idé gruppen kommit på. Vi har också jobbat på vår fritid eftersom vi gick vidare.

– Att komma på idén tyckte jag var roligast.

– Hela utvecklingsprocessen. Vi satt kvar några dagar efter skolan och jobbade med projektet. Det var bra stämning och vi under projektet har vi lärt känna varandra bättre.

– Projektveckan avslutades med en tävling på skolan där vi fick ställa upp montrar och vi bjöd in en utomstående jury till skolan som vi fick pitcha våra idéer inför. Och där gick fem bidrag vidare som skolan nominerade till InnoCarnival Skåne.

– Det var häftigt att gå från en liten gnista till en fullt utvecklad teknik. När jag tänker tillbaka på det så var det väldigt tillfredsställande.

HUR HAR SAMARBETET FUNGERAT? – Jag tycker samarbetet har fungerat väldigt bra och vi kompletterar verkligen varandra. Vissa har många idéer och vissa är lite mer realistiska och strukturerade eller bra på det tekniska.

VAD KUNDE NI GJORT ÄNNU BÄTTRE? – Att inte fastna i början utan bestämma sig lite tidigare så man får mer tid att utveckla idén.

– Att kunna släppa vissa idéer och snabbt gå vidare.

– Innan grupperna sattes ihop fick alla besvara en enkät där vi fick beskriva oss själva. Utifrån resultatet matchades grupperna så att vi skulle komplettera varandra.

VILKEN LÄROPROCESS HADE NI OCH HUR VAR DEN? – Det var några från Lunds universitet som hit till skolan och föreläste om mikroplaster och nanoplaster.

– Det var som var bra i vår grupp var att vi var så bra på att ställa om. Till exempel så övade vi på vår pitch dagen innan och så fick vi feedback från vår lärare, och då skrev vi om hela texten. Sådana grejer. Vi var bra på att snabbt ändra och ställa om. Så det var bra dynamik.

– Vi har också haft en föreläsning med Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) som varit här och föreläst.

GICK ALLT ENLIGT ER PLAN, OM INTE HUR HANTERADE NI DET? – En från Helsingborgs stad hjälpte oss att lägga upp arbetet. Vi fick en mall av honom som vi kunde följa.

TIPS TILL ANDRA ELEVER SOM SKA VARA MED FÖR FÖRSTA GÅNGEN? – Välj ett ämne som ni är intresserade av och själva gillar.

– Var inte rädd för att kontakta folk utanför skolan ifall ni behöver hjälp.

– Vi kontaktade också NSVA (Norra Skånes Vatten och Avlopp) och de bekräftade att vår idé funkade och var ny.

– Utvärdera din idé. Kommer den att fungera? Det är lätt att vara överambitiös i början. Var inte rädda att ta ner det lite. Väldigt simpla idéer kan vara väldigt bra.

VAD HAR VARIT SVÅRAST? DE STÖRSTA UTMANINGARNA? – Att välja idé. Vi kontaktade lite olika forskare innan vi bestämde oss.

– Vi hade det lite som motto: Tänk på att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt.

– Och om man tror på sin idé, verkligen kämpa för det. Det kommer löna sig!

– Vi fick ju helt fria tyglar hur vi skulle lägga upp det, och det var ju svårt på ett sätt, men det var också utmanande och kändes som på riktigt.

35

MIKAEL BJÖRKLUND, rektor & HANNA ORRLING, lärare ProCivitas - Helsingborg HUR SATTE DU IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Vi sätter det i vår NA-kickoff som vi har på hösten. Redan där sätter vi agendan, vad som ska göras under läsåret och vilka som är målen.

VARFÖR ANMÄLDE NI KLASSERNA TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? – Vi har det som grundfilosofi här att vi vill göra relevanta verklighetsförankrade projekt där eleverna får använda sina kunskaper i ett sammanhang. Det gör de bland annat i detta projektet.

– Vi testade många olika metoder för att kicka igång processen. Vi har till och med haft en kreativitetsforskare här.

VAD HADE NI FÖR FÖRVÄNTNINGAR? – Ur elevernas perspektiv så handlar det om att bryta det vanliga mönstret och låta dem jobba med hållbarhetsfrågor samtidigt som de får gå loss i sin kreativitet.

– Vi använde en slumpgenerator. Som gav dem tre ord som: penna, löv och gungstol. Med hjälp av dessa ord skulle eleverna skapa en innovation. I den enormt begränsande känslan, där skapas kreativitet. Istället för att tänka på ett problem som ska lösas som kan vara hämmande.

– Det handlar om den personliga utvecklingen hos eleverna. Och här får de en stark förankring i hur de måste tänka var de än hamnar i samhället: att tänka innovativt, tänka kreativt. De här frågorna är ju de viktigaste vår planet står inför.

– Vi har också lärt oss att det är avgörande att jobba mot deadlines. Annars kan man tänka på massa detaljer i det oändliga. Och när man nått en deadline skapar man en ny att jobba mot och blickar inte tillbaka.

– Sedan hoppas vi faktiskt att om några år, fem eller tio, så är några av de här idéerna ute i världen och gör nytta.

– Kreativiteten kommer inte av sig själv, den måste coachas fram.

– Vi är en skola som stark koppling till näringslivet, så vi har en stark koppling till att driva företag. Därför har vi hela tiden med oss tanken: Vad kan det bli av detta?

Vad kan det leda till i verkligheten?

VAD TROR NI ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – På lång sikt gör det att många elever som utbildas i den här regionen kommer att få med sig ett innovativt tänk. Och det säger vi till de våra. När du sedan jobbar som civilingenjör, ta med dig det här tänket då.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN NI SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – Kreativitet. Vi hade till exempel en arkitekt som var här och pratade om cement.

Och då fick eleverna fundera på hur man skulle kunna få ner koldioxid-utsläppen vid cementframställningen.

VAD HAR MEDVERKAN I INNOCARNIVAL SKÅNE BETYTT FÖR ER? – Jag brinner för hållbarhet så det här ger ju inte bara mina elever utan också mig mycket energi.

– Att vi har karnevalen som mål ger oss en väldigt kraft i processen.

– Även samarbetsförmåga och gruppdynamik.

– Vi gör lite tester på dem får att se deras styrkor och svagheter för at kunna skapa så bra grupper som möjligt.

– De säger själva i sina utvärderingar att de har utvecklat sin kommunikation.

TIPS TILL LÄRARE SOM VILL ANMÄLA SIG TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? – Vill kliva lite utanför skolans ramar och få känna på kraften från eleverna när de får en sådan här utmaning så ska man anmäla sig. Men så blir det bara om skolan bekräftar och visar att projektet är viktigt.

– De tycker det är roligt när det är något annat än lektioner. Det märker man på dem att de får ett annat driv.

– Det är en häftig plattform för eleverna att få synas och visa upp vad man gjort.

Men det är viktigt att man äger processen på skolan och gör något särskilt av den.

VILKEN FEEDBACK HAR NI FÅTT FRÅN ELEVERNA? – De tycker att samarbetet är väldigt utmanande men också givande.

– Många elever är väldigt medvetna kring hållbarhetsfrågor. De flesta tycker att det är viktiga frågor att jobba med.

36

37

38

”DET KRÄVS INGEN EINSTEIN FÖR ATT KOMMA PÅ NÅGOT NYTT.”

E L E V E R // ISAK, WENNERHOLM TOM CHAMNAN ANDERSSON MICHELLE GORETTI DANIEL DWORACZEK JONATHAN SCHÖNEFELD HELSINGBORGS SPORTGYMNASIUM 39

INNOVATION: SJUKVÅRDSKOORDINATOR & CARE FOR OTHERS Helsingborgs sportgymnasium, SA3 & TH3 IDÉBESKRIVNING

IDÉBESKRIVNING

”SJUKVÅRDSKOORDINATERNA ansvarar för att patienter får tillgång digitalt till information om deras hälsa och välmående. Koordinatorerna påminner och gör rutinchecker på patienter. De ansvarar även för tekniska delar av sjukvården som för tillfället är ineffektiv och krånglig.

CARE FOR OTHERS är en app där man kan donera pengar till olika svenska välgörenhetsorganisationer med ett minsta belopp på 10 kr.

Budget- och bankappar kan ha denna funktion som tilläggstjänst. De som donerat i 12 månader ges möjlighet att få ett speciellt bankkort med en symbol av Care For Others och texten “You’re A Hero” eller “Du Är En Hjälte”. Det kommer att skapa en vilja att hjälpa eftersom människor gillar att visa saker som de är stolta över.

Användarna kommer sannolikt visa kortet för sina vänner.

Detta underlättar för läkare att snabbt och effektivt kunna planera och bestämma hur patienten ska ges bästa möjliga vård. Koordinatorerna planerar kör- och logistikscheman för distribution av läkemedel. I en app hanteras patientjournalen så att patienten kan följa sin hälsoutveckling och vårdkontakter. ” HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Vi gjorde en tankekarta där vi skrev upp allt som inte fungerar inom sjukvården och försökte se var det fanns brister. Och då fann vi att störst var bristen i kommunikationen mellan sjukhuset och patienten.

VAD KUNDE NI GJORT ÄNNU BÄTTRE? – Vi skulle funderat mer på hur man kan tjäna pengar på den samtidigt som den är bra för andra.

VAD HAR VARIT SVÅRAST? DE STÖRSTA UTMANINGARNA? – Att komma på vad vi skulle göra, vad som var mest gynnsamt för samhället.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Att samarbeta bättre i grupper. Även om vi var bra på det redan innan så tror jag vi är ännu bättre på det nu.

TIPS TILL ANDRA ELEVER SOM SKA VARA MED FÖR FÖRSTA GÅNGEN? – Att man inte ska övertänka det för mycket. När man väl får en idé så ska man gå för det. Inte tänka ”det här är kanske inte tillräckligt bra”. Utan istället försöka utveckla idén så bra som möjligt.

– Även att vara mer kreativ och inte nöja sig med det som redan finns. Det krävs ingen Einstein för att komma på något nytt.

– Tveka inte. Utveckla er idé så långt det bara går fram tills det tar stopp.

– Att vi har bra tankar.

HUR FÖRBEREDDE NI ER INFÖR PITCHEN? – När jag skrev vår pitch försökte jag få den så känslomässigt fångande som möjligt.

– Jag börjat fundera på hur jag kan komma på helt nya idéer.

– Att vi kan komma på helt nya idéer. Vi gick vidare till finalen och förstod att vi kan vara med och skapa en ny verklighet.

40

CAROLA PERSSON, lärare & JESSICA CAISSY-MARTINEAU, lärare Helsingborgs Sportgymnasium VARFÖR ANMÄLDE NI KLASSEN TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? – Det här var en chans att låta våra elever göra ett projektarbete med koppling till många ämnen.

TIPS TILL LÄRARE SOM FUNDERAR ÖVER ATT ANMÄLA SIG? – Tro på eleverna! Lita på dem.

– Pusha dem att fullfölja sina idéer. Säg: ”Men här finns ju något bra, fortsätt med den.”

Men också att som lärare aktivt ifrågasätta: Vad vill ni med denna idén? Hur kan man förbättra den? Vad är den bra för?

VAD HADE NI FÖR FÖRVÄNTNINGAR? – I november kom Teater Sagohuset hit och spelade en teaterpjäs som handlade om nano- och mikroplaster i havet. Det var lärorikt och vi lärde oss mycket som vi tog med oss i innovtionsprocessen. Att man inte kan rädda hela världen, men man kan rädda en liten del av den.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – För eleverna tror jag det betyder mycket att de ser att de är minst lika bra som andra, det ger dem självförtroende.

HUR KOPPLAR NI INNOCARNIVAL SKÅNE TILL LÄROPLANEN? – Jag undervisar i ledarskap och organisation och det passar ju jättebra in när de jobbar ihop. Så man kan säga att jag infriade processmålen och min kollega kunskapsmålen genom hållbarhetsfrågorna.

– Om vi har många individer ute i samhället som vågar chansa så finns det ju fler idéer att väja på. Vi får fler kreativa invånare.

VAD HAR MEDVERKAN I INNOCARNIVAL SKÅNE BETYTT FÖR ER SOM LÄRARE? HUR HAR DET UTVECKLAT DIG? – Det har varit utvecklande att det är någon annan som har satt premisserna. Det har gett mig nya tankar och nya sätt att arbeta på. Annars är det ju alltid jag som ger förutsättningarna.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN NI SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – Samarbetsförmåga och kreativitet. Annars är många andra uppgifter ganska fyrkantiga. Här var det helt öppet och de fick välja helt fritt. Det var ovant men också väldigt nyttigt för dem.

– Var två har också gett varandra bra tips. Vi har lärt av varandra.

HUR SATTE NI IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Eleverna gjorde ett test på nätet för att ta reda på vilket hållbarhetsmål som de ansåg vara viktigast. Sedan fick de tid att fördjupa sig i det målet.

VILKEN FEEDBACK HAR NI FÅTT FRÅN DINA ELEVER? – Stundtals har de tyckt att det varit ganska jobbigt. Till exempel att vi valde grupper så de inte kunde bestämma själva vem de skulle jobba med. Det var ju för att de skulle komma utanför sin ”comfort zone”.

41

42

” VI UPPTÄCKTE ATT VI BEHÖVDE GÖRA MER RESEARCH NÄR VI ÖVADE PÅ PITCHEN.”

E L E V E R // XANDER LINDELL EDVIN KARLSSON MOLLIE VOLLMER EMILIE INGVARSSON

43

STORKSKOLAN SJÖBO

INNOVATION: HÅLL BLENTARP RENT Storkskolan Blentarp, 6B - Sjöbo IDÉBESKRIVNING

HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Alla i klassen fick komma upp med varsin idé, sedan fick vi brainstorma innan vi röstade om vilken idé som var bäst.

”Samhällen, allmänna platser, bostäder och transporter ska vara säkra och tillgängliga för alla. Vi behöver minska mängden avfall genom att återanvända och återvinna mer. Vår idé är HÅLL BLENTARP RENT, en skräpplockardag för hela byn med lekar, tipsrunda, skräpplockartävling och med försäljning av lokala föreningar.

HUR HAR NI ORGANISERAT ARBETET? – Vi hade olika grupper med olika uppdrag. En grupp gjorde tipsrundan, en annan lekarna och de andra gjorde kartan över Blentarp med alla husen.

Vi har hittills haft skräpplockardagar i byn men dessa har bara riktat sig till skolor och ett begränsat område. Genom att anordna en dag för hela byn vill vi locka fler att hjälpa till och knyta nya kontakter.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Vi lärde oss mycket om de globala målen. Till exempel fick alla skriva en faktatext om ett av målen. Vi tränade oss också på att samarbeta.

Dagen arrangeras i samarbete med företag i byn som kan sponsra med material för skräpplockning. Om man själv hjälper till att plocka skräp, blir man medveten om vikten av att hålla rent och skydda naturen. ”

VAD HAR VARIT ROLIGAST? – Att presentera, jag kände mig vuxen då. Det var affärsaktigt och jag kände ansvar.

VAD SKULLE NI GÖRA ANNORLUNDA OM NI VAR MED IGEN? VAD KUNDE NI GJORT ÄNNU BÄTTRE? – Hitta på fler roliga saker till presentationen. En grupp hade en sång i början.

Mer sånt. Inte bara en text.

HUR FÖRBEREDDE NI ER INFÖR PITCHEN? – Vi delade upp pitchen i fyra delar. Sedan läste vi högt och tog tiden. I början läste vi för snabbt, så vi fick lugna ner tempot lite och då blev det bra.

– Vi upptäckte också att vi behövde göra mer research när vi övade på pitchen.

TIPS TILL ANDRA ELEVER SOM SKA VARA MED FÖR FÖRSTA GÅNGEN? – Tänk lite längre på själva uppfinningen och på vad som är realistiskt.

– Att man verkligen känner att ens idé är rolig att jobba med.

44

FREDRIKA KEMPFF-EK Lärare, Storkskolan Blentarp - Sjöbo VILKEN FEEDBACK HAR NI FÅTT FRÅN ELEVERNA? – Eleverna har tyckt att det varit väldigt, väldigt kul.

VAD HADE DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR? – Jag trodde inte att det skulle vara så mycket jobb med de globala målen som det blev under hösten. Men så här i efterhand var det ju väldigt bra, eftersom det gick in många ämnen. Så man behövde inte lägga massa onödig undervisningstid på det. Tvärtom.

HUR SATTE DU IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Det är Drömmarnas hus som stått för den biten. Jag har sett till att hålla idéerna vid liv och funnits där som stöd. Barnen har varit väldigt effektiva när vi jobbat med projektet.

HUR KOPPLAR DU INNOCARNIVAL SKÅNE TILL LÄROPLANEN? – De handlar ju om hållbar utveckling och det har man ju i alla ämnen idag.

Tidigare låg det i NO- och SO-ämnena, men nu finns det ju överallt.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – Det kommer säkerligen på sikt innebära att det bildas fler företag med bra idéer.

Det blir en mer drivkraftig ungdom.

– I Svenska tränar de på att formulera sig och använda säljande argument.

Att sälja en idé.

– Kreativitet som föds här med ett gemensamt mål kan leda till fler samarbeten mellan skolor. Tankesättet att jobba med innovationer och processen man använder sig av i InnoCarnival Skåne kan man ta med sig in i andra projekt.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN DU SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – Framförallt att skriva. Men också att tänka konstruktivt. Att tänka framåt och vilka konsekvenser en idé får. Vi gör det här, vad leder det till? Både positivt och negativt. Det har varit nyttigt för många av dem.

HUR HAR INNOCARNIVAL SKÅNE UTVECKLAT DIG SOM LÄRARE? – Idén om att få eleverna att skapa något eget kommer jag ta med mig i min undervisning.

– Men även muntligt. Att våga stå inför klassen och prata om sin sak.

– Och att sålla och plocka ut den viktigaste informationen ur en text.

TIPS TILL LÄRARE SOM VILL ANMÄLA SIG TILL INNOCARNIVAL NÄSTA OMGÅNG? – Avsätt ordentligt med tid till det här, för det är en fantastiskt rolig process med eleverna.

45

46

”JAG STÄRKTE MITT SJÄLVFÖRTROENDE OCH DET VAR COOLT ATT VI TOG OSS TILL FINAL.”

E L E V E R // ANTON LILL MELKER EKBERG GABRIEL MALMQVIST

47

SÖDERSLÄTTSGYMNASIET TRELLEBORG

INNOVATION: GRÖNA FILTRET Söderslättsgymnasiet, NA18 - Trelleborg IDÉBESKRIVNING ”GRÖNA FILTRET används för att odla gröna mikroalger i fotobioreaktorer för att filtrera koldioxid från industrier som producerar detta som en biprodukt.

algernas fotosyntes kan samlas upp eller släppas ut och är en positiv bieffekt.

Bygger man ut systemet med avloppsvatten från toaletter har man dessutom tillgång till de närsalter som algerna behöver för en snabb tillväxt.

Algerna kommer sedan att rötas för att bilda biogas. På så sätt kan man utnyttja bildad koldioxid för att producera nytt bränsle istället för att det läcker ut i atmosfären. Bildad biogas kan användas som nytt bränsle så allt går tillbaka till samma industri. Vi får alltså ett kretslopp!

Restprodukterna kommer att användas ansvarsfullt. De rötade algerna läggs på odlingsmark för att berika med nödvändiga närsalter. Syrgasen som bildas vid

Installationskostnaderna kommer vara höga men ge vinst i längden då man får en hållbar och förnyelsebar energikälla till industrin samt hittar en naturlig väg för avloppsvatten. Det blir ett slutet kretslopp med mycket liten miljöpåverkan, och därför i längden billig i drift. Det ger dessutom en bra image för företaget att använda sig av innovationen. ”

HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Det var i samband med ett besök vi gjorde på Marint Kunskapscenter. Pedagogerna där hjälpte oss verkligen mycket. Vi kom inte på idén då, men det var där tankarna sattes igång.

VAD HAR VARIT SVÅRAST? DE STÖRSTA UTMANINGARNA? – Att skriva huvudtexten. Den första versionen var anpassad till ett skolarbete. Sedan var det mycket jobb med att skriva om den så att den passade InnoCarnival Skåne.

Kopplingen till de globala målen och även att förtydliga och förklara innovationen.

HUR HAR SAMARBETET FUNGERAT? – Jag var med i en annan grupp från början men så behövde denna gruppen hjälp med ekonomin. Teamwork är extremt viktigt.

– Kanske gjorde vi det lite svårt för oss eftersom idén var så nytänkande.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Jag stärkte mitt självförtroende, det var coolt att vi tog oss till final.

– En klasskompis hjälpte mig att skriva, för jag har dyslexi.

– Ur ett kunskapskapsperspektiv har vi lärt oss mycket om vad som händer ute i världen vad det gäller nya energialternativ. Och att det kostar väldigt mycket pengar att utveckla helt ny teknologi.

GICK ALLT ENLIGT PLAN, OM INTE HUR HANTERADE NI DET? – Alg-tuben har hela tiden varit den stående idén. Men sedan har vi haft många idéer om själva lösningen och hur det skulle styras. Som att utnyttja musslor eller om det är bra med avloppsvatten.

HUR FÖRBEREDDE NI ER INFÖR PITCHEN? – Vi skrev tre delar till en text. I skolan nästa dag insåg vi att det inte skulle funka.

Presentationen flöt inte så vi arbetade intensivt för att få ihop en ny text med stödord.

VAD HAR VARIT ROLIGAST? – Oh! Det var intervjun på Marint Kunskapscenter! Där träffade vi en pedagog som tänkte likadant som oss och som vi kunde bolla idéer med. Han var intresserad av vårt arbete, det märktes, så det var trevligt att se hans engagemang. Vi fick även hjälp av en marinbiolog från Helsingborg som vi mejlade.

– Juryn var väldigt vänliga. De gav inte så hård kritik, det gjorde att det kändes tryggt.

TIPS TILL ANDRA ELEVER SOM SKA VARA MED FÖR FÖRSTA GÅNGEN? – Samarbeta och organisera arbetet så att inte en person det mesta av jobbet.

– För mig var presentationen det roligaste.

– Sätt upp tydliga delmål. När ni slutar arbeta för dagen, bestäm redan då vad alla ska göra dagen efter. Alla ska ha något att göra.

48

KARIN ELLIES Lärare, Söderslättsgymnasiet - Trelleborg HUR SATTE DU IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Vi bjöd in Marint Kunskapscenter och personer från kommunen som jobbar med hållbar utveckling och återvinning. De höll korta inspirationsföreläsningar. Sen hade eleverna möjlighet att ställa frågor till alla experter.

VARFÖR ANMÄLDE DU KLASSEN TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? – Jag brinner för hållbar utveckling. Det är andra omgången jag har anmält en klass. Jag väljer en årskurs 2 då vi har en temavecka om hållbar utveckling där de får jobba intensivt med olika frågor. Veckan avslutas med att de får skriva en artikel som det opponeras på.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – En ökad medvetenhet. Om man från tidig ålder arbetar med de här frågorna, och faktiskt finner det lustfyllt som man gör med InnoCarnival Skåne, så har det otroligt stor påverkan.

VAD HADE DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR? – Jag ser det som fortbildning för mig att få träffa inspirerande människor och få göra studiebesök. Och det är trevligt att komma iväg på inspirationsträffar utanför Trelleborg tillsammans med eleverna.

– Förhoppningen är att det ska öppna upp ögonen för eleverna. Det är en upplevelse för livet och de har ju vuxit väldigt mycket som individer. De har gjort en personlig utveckling och insett att de klarar av det här. De var ju jättenervösa innan pitchen.

VAD HAR MEDVERKAN I INNOCARNIVAL SKÅNE BETYTT FÖR DIG SOM LÄRARE? – Jag brinner verkligen för hållbar utveckling och framförallt att göra det i ett nära samarbete med eleverna.

– Jag får utlopp för min kreativitet. Jag får lov att ställa mig utanför min lektionssal och göra något jag tycker är fantastiskt roligt.

HUR KOPPLAR DU INNOCARNIVAL SKÅNE TILL LÄROPLANEN? – De bästa kopplingarna finns ju i examensmålen. Det står tydligt i naturvetenskapsprogrammet att man ska arbeta med och för hållbar utveckling. Eleverna tränas sig också på att uttrycka sig i tal och skrift.

TIPS TILL LÄRARE SOM VILL ANMÄLA SIG TILL NÄSTA OMGÅNG? – Resan när man ser eleverna växa, den är obetalbar. Det är viktigast av allt. Det stärker deras självförtroende, vilket många kan behöva.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN DU SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – Samarbete naturligtvis. Och att sätta ord på tankar.

– Dessutom det här att man som lärare ofta är så fixerad vid sitt eget undervisnings­ ämne. I synnerhet på gymnasiet. Projektet gör att man lyfter blicken och ser och förstår att alla ämnen behövs.

– Att de får lov att fördjupa sig och hålla på länge med någonting. De får leta material, söka information och knyta kontakter.

- Hela innovationsprocessen gynnar kreativiteten.

49

50

”ALLA IDÉER BEHÖVER INTE BLI NOBELPRISVINNARE, BARA SMÅ SKILLNADER I SAMHÄLLET KOMMER I SLUTÄNDAN GÖRA STOR NYTTA.”

E L E V E R // HANNES WEBER WENDELSSON SMILLA HÖRSTEDT MILLA GUSTAVSSON M A LVA E K FO R S TO LVÅ K E R S S KO L A N KÄVLINGE 51

INNOVATION: KARUSELLEN Tolvåkersskolan Löddeköpinge, 7A - Kävlinge IDÉBESKRIVNING ”KARUSELLEN är ett effektivt sätt att återanvända vatten.

Den tar använt vatten från till exempel en tvättmaskin eller diskmaskin och använder det som toalettvatten, istället för nytt rent vatten. Det är onödigt att ta rent vatten för det kan man använda till bättre saker och vi slösar inte på naturens resurser. Vattnet hamnar i toaletterna. När man spolar åker det till reningsverket och renas, sedan börjar hela processen om.”

HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Vi lärde oss att många länder saknar tillgång till rent vatten.

VAD HAR VARIT SVÅRAST? DE STÖRSTA UTMANINGARNA? – Hur själva tekniken skulle fungera. Alla de här smådetaljerna som är viktiga i det stora hela, men som man inte tänker på från början.

HUR HAR NI ORGANISERAT ARBETET? – Några i klassen som skrev ner idén och andra som jobbade med själva prototypen.

När texten var klar så jobbade alla med prototypen.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Det inte är enkelt att fixa allt på en gång, men med några bra idéer går det framåt.

– Vi har blivit bättre på att lyssna och försöka förstå. Om någon lägger fram en idé och vi inte har förstått, så har vi sagt: Hur tänker du här? Istället för att strunta i den.

HUR TYCKER NI ATT SAMARBETET FUNGERAT? – Vår grupp kom på idén som fick flest röster, men sedan hjälptes hela klassen åt och kom med feedback.

TIPS TILL ANDRA ELEVER SOM SKA VARA MED FÖR FÖRSTA GÅNGEN? – Alla idéer behöver inte bli Nobelprisvinnare. Bara små skillnader i samhället kommer i slutändan göra stor nytta.

– Alla hade olika perspektiv på idén vilket gjorde att den blev bättre.

VAD HAR VARIT ROLIGAST? – Att göra hela prototypen. Att bygga ihop den och måla och sitta och pilla med den.

– Det behöver inte vara supernytt och superhäftigt.

VILKEN LÄRPROCESS HADE NI OCH HUR VAR DEN? – Vi lärde oss att programmera hos Cool Minds. Vi var också på stranden och letade maneter med Marint Kunskapscenter.

– Jag tycker nog hela resan vi gjort tillsammans. Vi har kommit mycket närmare varandra som vänner. Det har varit uppfriskande.

– Att det började med en sådan liten skoluppgift och växte till något mycket större.

– Det var också kul att gå en guidad tur i Västra hamnen och lära om hur solens energi kan tas tillvara med solceller för att värma upp vatten.

–Att hela klassen har hjälp till och peppat. Det har varit bra för sammanhållningen.

När vi började i 7:an så kände vi inte varandra så bra, men nu gör vi det.

GICK ALLT ENLIGT ER PLAN, OM INTE HUR HANTERADE NI DET? – Det dök upp småproblem på vägen. Som vart tar maten från diskmaskinen vägen, den kan inte dyka upp i toan. Det behövdes ett filter, så vi förfinade idén efterhand.

52

TALIA GALLETTO Lärare, Tolvåkersskolan Löddeköpinge - Kävlinge VARFÖR ANMÄLDE DU KLASSEN TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? – Jag tyckte det var spännande med lärprocesserna. Att ge eleverna möjlighet att ta del av något annat än den vanliga undervisningen. Att komma nära det som händer ute i samhället.

VILKEN FEEDBACK HAR NI FÅTT FRÅN ELEVERNA? – En elev tyckte att det bästa som hänt under hela våren var utflykten till Malmö.

Det var möjligt tack vare att Skånetrafiken gav gratis transporter till alla som deltog.

Många av mina elever hade faktiskt aldrig tidigare varit i Malmö.

– Vi har sex stycken 7:or. Vi valde att anmäla alla och skapa tvärgrupper så de kunde berätta för varandra innan vi satt igång med innovationerna.

TIPS TILL LÄRARE SOM VILL ANMÄLA SIG TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? – Att man ska förbereda några konkreta problem som man kan ge till eleverna, rama in det lite mera. Då är det också större chans att de kan se sitt projekt bli verklighet.

VAD HADE DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR? – Att lärprocesserna skulle öppna upp dörrarna för eleverna. Att det skulle vara olika workshops, vilket det var. Så det infriade mina förväntningar.

HUR SATTE DU IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Vissa grupper hade väldigt lätt att komma igång. Sen finns det elever som tycker det är lite svårare. Då försökte vi ge dem exempel på utmaningar eller frågade om de kunde utveckla en innovation som redan finns.

– Om jag skulle gjort något annorlunda, skulle jag gett dem konkreta exempel från början att lösa. Kanske ta kontakt med kommunen och fråga: Vilka problem har ni som vi kan lösa?

HUR KOPPLAR DU INNOCARNIVAL SKÅNE TILL LÄROPLANEN? – Kritiskt tänkande. Att de ska lära sig resonera kring fördelar och nackdelar. Hur saker och ting hänger samman. Det tas upp i både SO- och NO-ämnena.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – Eleverna i 7:an tänker mycket här och nu. Det här får dem att lyfta blicken och tänka framåt. Det kommer att påverka deras inställning i framtiden.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN DU SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – Det har handlat mycket om att samarbete och att lyssna på varandra. Att arbeta i grupp och att komma överens om en idé. Att bygga vidare på varandras idéer.

VILKEN HJÄLP HADE NI AV LÄRPROCESSEN? – Drömmarnas hus var jättebra! Det var bra uppvärmning för att hitta olika sätt att samarbeta. Och att de där hamnade i konstellationer som inte var självklara för dem.

– Men även att söka upp fakta, det var ganska svårt för dem.

53

54

”DET HAR BETYTT MYCKET FÖR OSS SOCIALT, NÅGRA AV OSS VAR VÄLDIGT BLYGA I BÖRJAN.”

E L E V E R // N A B I L A L- A S H R A F AHMED HASEB ÖRESUNDSGYMNASIET LANDSKRONA 55

INNOVATION: NRGY WAVE Öresundsgymnasiet, NA17 - Landskrona HUR KOM NI FRAM TILL ER INNOVATION? – Här i Landskrona brukar vi alltid simma vid Borstahusen. Där finns det vågbrytare av cement. Ända sedan jag var liten har jag tyckt det varit läskigt när vågorna kolliderar med cementväggen, det kan vara så kraftigt så att men dras med vågen.

Så idén kom därifrån. En sådan en sådan stark kraft borde användas för att genera energi.

IDÉBESKRIVNING ”Med generatorer i NRGY WAVE omvandlas vågornas kraft till elektrisk energi.

Generatorerna placeras längs vågbrytare utanför hamnar. Det finns två olika typer av generatorer som kan användas till vår innovation. Den ena arbetar utifrån en magnet som rör sig in och ut från fasta spolar och vågornas sammanstötningar generar elektricitet. Det andra alternativet generar energin från en snurrande turbin.

– När vi var på ett studiebesök på Marint kunskapscenter fick vi tipset att världen behöver mer energi från vattnet.

Tanken med att placera generatorerna vid vågbrytare kom från Borstahusen i Landskrona. Här kolliderar vågorna med cementväggen/vågbrytaren med väldig kraft.

HUR HAR NI ORGANISERAT ARBETET? – Vi hade en tavla där vi kunde brainstorma med idéer.

Det som är bra med att placera generatorerna vid vågbrytare här är att det är ett “dött” område. Få fiskar simmar bland stenarna och krabborna håller sig vid botten. Vågorna är nästan aktiva dag och natt, året runt.

HUR TYCKER NI ATT SAMARBETET FUNGERAT? – Bra. Vi har diskuterat mycket och gett varandra förslag på vad som kan förbättras.

Det har gjort att vi gått på samma linje, istället för att hamna på två olika linjer.

GICK ALLT ENLIGT ER PLAN, OM INTE HUR HANTERADE NI DET? – Vi hade en annan idé från början, men den gick åt skogen. Eller den var lite för nyskapande och för svår att genomföra.

VAD HAR NI LÄRT ER? OM ER SJÄLVA OCH ANDRA? – Det har betytt mycket för oss socialt, några av oss var väldigt blyga i början. Nu har vi fått öppna upp oss för varandra och samarbeta.

HUR FÖRBEREDDE NI ER INFÖR PITCHEN? – Vi fixade en ordentlig powerpoint och försökte skriva ett manus där vi fick in så mycket bra information som möjligt. Att det var korta och informationsrika meningar som alla skulle förstå. Sedan läste vi texten för varandra.

TIPS TILL ANDRA ELEVER SOM SKA VARA MED FÖR FÖRSTA GÅNGEN? – Var inte rädd att uttrycka dina åsikter.

56

KARIN WARLIN Lärare, Öresundsgymnasiet Landskrona VARFÖR ANMÄLDE DU KLASSEN TILL INNOCARNIVAL SKÅNE? –Jag har varit med tidigare omgångar av InnoCarnival Skåne och undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Ett av ämnen jag undervisar i heter Hållbart samhällsbyggande. Där passar det väldigt bra att göra ett sådant här projekt där eleverna får göra något konkret och tänka till själva.

HUR SATTE DU IGÅNG DEN KREATIVA PROCESSEN MED ELEVERNA? – Den sattes igång på Marint Kunskapscenter. Det sa bara pang! Först ut till havet och undersöka det, sedan fick de gå in i ett rum där det var en massa lappar. Och jag tänkte, att kanske kommer det vara trögt att få igång dem, men det fullständigt dök ner i papperna och hade massor, massor av idéer.

VAD HADE DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR? – Att de får inkorporera sin kunskap om de globala målen och själva få hitta på lösningar. Det är användbart i mina kurser.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – Man kan dra det hur långt som helst. Det kan ju vara de riktigt stora idéerna som kläcks här. Som hjälper till att lösa de stora problemen i samhället. I mina klasser var det ju många idéer som var helt nya och häpnadsväckande. Som att utnyttja det höga tryck som finns långt ner i havet. En idé som jag jag aldrig tidigare hört talas om.

– Jag såg också mycket fram emot studiebesöket på Marint Kunskapscenter. Jag visste att det skulle bli bra där, men det visade sig att det blev ännu bättre! Det blev som en kick-off.

HUR KOPPLAR DU INNOCARNIVAL SKÅNE TILL LÄROPLANEN? – Man kan ju titta både på kursplanen och kunskapskraven där det handlar mycket om hållbar utveckling. Så det är väldigt lätt att koppla.

VAD HAR MEDVERKAN I INNOCARNIVAL SKÅNE BETYTT FÖR DIG SOM LÄRARE? HUR HAR DET UTVECKLAT DIG? – Man kan se det som en slags fortbildning i hur man går från teori till praktik. För hela min gärning som lärare är ju att få eleverna att växa, att få dem att lära sig så mycket som möjligt. Ibland kan det bli för teoretiskt.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN DU SE ATT ELEVERNA TRÄNAR I PROJEKTET? – Det handlar så klart om att tänka nytt eftersom det är innovationer. Men det handlar också om att diskutera och reflektera.

– Vi har ju visserligen laborationer som är praktiska, men där har ju jag redan tänkt ut vad som ska göras.

VILKEN FEEDBACK HAR NI FÅTT FRÅN ELEVERNA? – Många elever tycker det här är jätteroligt, även elever som från början inte varit så engagerade. det här projektet fick dem att vakna till och de använde all sin kreativitet till att hitta på en massa möjliga och omöjliga lösningar.

– Här har ju jag ingen aning om vart det ska hamna och som lärare tror jag det är nyttigt att våga släppa på ramarna och släppa fram elevernas kreativa flöde.

TIPS TILL LÄRARE SOM FUNDERAR PÅ ATT ANMÄLA SIG? – Man ska vara med för att eleverna ska få utnyttja sin kreativa sida. Vi måste ge dem chansen att tänka utanför boxen. För det är de fantastiska på!

57

58

”DE HAR KÄNT ATT VI VUXNA HAR LYSSNAT PÅ DEM OCH ATT DERAS IDÉER OCH TANKAR HAR TAGITS PÅ ALLVAR.”

BLADBAGGENS FÖRSKOLA MALMÖ 59

INNOVATION: FRAMTIDENS BUNKEFLOSTRAND Bladbaggens förskola - Malmö IDÉBESKRIVNING I projektet har barnen bidragit med innovativa idéer kring stadsutveckling. Barn och pedagoger har arbetat tillsammans med skisser, modeller och byggen. De har även samarbetat med stadsplanerare i Malmö stad och byggprojektledare för Skanska.

Barnen har varit med och planerat Gottorps nya centrum i FRAMTIDENS BUNKEFLOSTRAND. På olika sätt har de tagit sig an uppgiften att komma med idéer och förslag till ett nytt torg i området. På Bladbaggens förskola har femåringar från tre avdelningar samarbetat - från idé och skisstadie till att skapa och bygga en egen modell av torget.

MARIA VISSER RUNDQVIST Lärare, Bladbaggens förskola HUR STARTADE NI ARBETET MED BARNEN PÅ FÖRSKOLAN? – Barnen tog sig an uppdraget med stor entusiasm och nyfikenhet. Arbetet inleddes med samtal om vad barnen tycker är viktigt i en stad. De arbetade sedan vidare med tre teman utifrån Barnkonventionen; barns rätt att känna sig trygga, få leka och röra sig och få lära sig om naturen. Därefter satte de igång med att skapa en stor gemensam skiss som växte under flera veckor.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – Det är viktigt att vi fortsätter att arbeta på liknande sätt i staden. Att barnen får vara med och ha ett reellt inflytande, att de får delta i demokratiska processer.

InnoCarnival Skåne har betytt väldigt mycket för barnen. De har känt att vi vuxna har lyssnat på dem och att deras idéer och tankar har tagits på allvar. De har känt sig viktiga och betydelsefulla - att deras röst räknas.

HUR FORTSATTE NI INNOVATIONSPROCESSEN? – Det är fantastiskt att se vilka finurliga lösningar barnen har på olika utmaningar.

I det gemensamma skissandet lärde de känna varandra väl, det blev ett givande och tagande av olika idéer och många fina möten. Känslan i ateljén var ibland magisk. Nästa steg var att enas om ett gemensamt bygge av det nya torget. Nya skisser kommer till och barnen arbetade i flera veckor med modellen.

60

STEFFANIE ESSE Strateg, Stadsbyggnadskontoret VARFÖR VILL NI INVOLVERA BARN I STADSUTVECKLINGSPROCESSER? – Vi arbetar regelbundet med barnperspektiv i våra processer på stadsbyggnadskontoret eftersom det handlar om att skapa förutsättningar för goda livsmiljöer för alla som bor eller befinner sig i Malmö. Men barns egna perspektiv får inte alltid det utrymme de förtjänar.

HUR STARTADE NI ARBETET MED BARNEN PÅ FÖRSKOLAN? – När vi skulle börja detaljplanera området inledde Malmö stad och markägaren Skanska ett samarbete för att involvera barn och unga i utvecklingen av centrumet.

Ett centrum har flera viktiga funktioner i en stadsdel och barnen har gjort förstudier åt oss. Vi var nyfikna på att höra barnens tankar och idéer hur det ska vara att besöka torget, hur det ska se ut och vad man ska kunna göra där. Sedan tog pedagogerna frågeställningarna vidare och lade upp arbetet i barngrupperna.

– Barnens arbete påminner mycket om hur vi jobbar här på stadsbyggnadskontoret. Vi undersöker, brainstormar, pratar med många olika människor, ritar, kompromissar, enas om vilka idéer som vi ska jobba vidare med, bygger flera olika modeller, gör ändringar och så vidare tills vi har ett förslag som vi tycker är bra.

VAD TROR DU ATT INNOCARNIVAL SKÅNE KAN BIDRA MED PÅ LÅNG SIKT NÄR DET GÄLLER UTVECKLINGEN I REGIONEN OCH SAMHÄLLET I STORT? – Resultatet, det vill säga stadsmiljön vi planerar för, blir bättre när fler perspektiv kommer till tals. När barn deltar i stadsbyggnadsprocessen lär de sig dessutom hur staden byggs och vad man kan ha inflytande på. Själva processen som leder fram till resultatet, den byggda stadsmiljön, har ett värde i sig, det är demokrati på riktigt.

61

62

”VI PEDAGOGER KAN VARA MEDFORSKANDE OCH UTMANA BARNEN GENOM ATT GE OLIKA UPPLEVELSER.”

LEKATTENS FÖRSKOLA MALMÖ 63

INNOVATION: BARNENS RELATION TILL STADEN Lekattens förskola - Malmö IDÉBESKRIVNING Barnen på förskolan har varit med att utforma och bygga en modell av en hållbar stad med mycket grönytor och plats för lek och mindre trafik. Under arbetet har barnen visat stort intresse för olika samhällsfunktioner och vad som behövs för att ett samhälle ska fungera. När barnen har planera och designat staden har de lärt sig mycket om både social och ekologisk hållbarhet.

Barnen konstaterar att staden ska vara en plats för alla och det ska få plats mycket i staden; konst, sjukhus, vägar, förskolor, hem, ja massor helt enkelt.

Men det de efterfrågar mest är mer ytor utan bilar för att kunna göra roliga saker.

MINH CHAU NGUYEN Lärare, Lekattens förskola VILKA FÖRVÄNTNINGAR HADE NI? – Syftet var att ge alla barn möjlighet att lyfta sin åsikt och att kommunicera och delta i gruppsamtal. Vi tycker det är viktigt att var och en får uttrycka sina åsikter och upplevelser så att alla blir sedda och hörda. Vi tänker att barnen blir synliga och får uppleva demokrati genom att varje barn får vara en viktig del i gemenskapen.

HUR SÅG INNOVATIONSPROCESSEN UT? – Vi tog med oss barnen ut på promenad för att se vad som finns i en stad. När vi kom tillbaka till förskolan ritaade och diskuterade barnen det de sett och upplevt.

Att det måste finns vägar och struktur för att det ska fungera och att vi behöver affärer och sjukhus. Genom att titta på kartor över staden blev det tydligt att det finns en struktur. Barnen började reflektera kring att staden skulle vara till för alla.

Under processen har de också lärt sig om skyltar och bokstäver och vad de är till för.

Flera gånger har vi sett att barnen verkar använda undersökandet av staden som ett verktyg för att närma sig det som är lite farligt eller spännande.

VILKA SPECIELLA FÖRMÅGOR KAN DU SE ATT BARNEN TRÄNAR I PROJEKTET? – Vi har sett att barnen använde sin fantasi, erfarenheter och upplevelser. Vi såg även hur de lyssnade och samtalade aktivt och hjälpte varandra när de skapade och hur de tränade sig i att kommunicera, tänka kritiskt och att handla kreativt.

HUR ORGANISERADE NI ARBETET? – Projektet var närvarande i alla delar av verksamheten. När vi var på utflykt uppmärksammade barnen byggarbetsplatser, bussar, tåg, människor, nya skyltar och annat. På gården skapade vi städer i sandlådan, körde tåg med cyklarna och var poliser. På vilan tittade vi på filmer om staden, djur i staden, läste böcker och funderade på utmaningar som vi kan lösa och hur. I den fria leken byggde vi med allt vi kunde hitta; lego, kartonger, magnatiles, pinnar. Vi ritade, läste, skrev skyltar och körde bilar. Vi lärde oss hur byggnationer kan bli stabilare och mer hållbara.

VAD HAR MEDVERKAN I INNOCARNIVAL SKÅNE BETYTT FÖR DIG? – Vi har fått mycket inspiration och relevant kunskap om hur vi kan arbeta tematiskt så att det blir ur barnets perspektiv. Pedagoger måste fråga sig vad barnen går i gång på och vad de är nyfikna på. Vi pedagoger kan vara medforskande och utmana barnen bland annat genom att ge olika upplevelser. Att ha fått arbeta med konstnärer och gatukontoret har gett oss en möjlighet att låta barnen uttrycka sig på flera sätt och troligen på så sätt kunna påverka sin framtid. Barnen och vi känner oss stolta över vad vi har skapat tillsammans.

64

65

SKÅNE BUBBLAR AV KREATIVITET TACK TILL ALLA PEDAGOGER, BARN OCH ELEVER SOM DELTAGIT I INNOCARNIVAL SKÅNE 2014-2020.

Dalslund 7-9, Burlöv

Frostaskolan, Hörby

Drottning Blankas Gymnasieskola, Lund

Norrevångsskolan, Eslöv

Gerorgshillsskolan, Hörby

Hedda Anderssongymnasiet, Lund

Sallerupskolan, Eslöv

Ludvigsborgs friskola, Hörby

Hubertusgården, Lund

Bårslövs skola, Helsingborg

Degebergaskolan, Kristianstad

Internationella engelska skolan, Lund

Gläntanskolan, Helsingborg

Fröknegårdsskolan, Kristianstad

JENSEN gymnasium, Lund

Gustavslundsskolan, Helsingborg

Kulltorpskolan, Kristianstad

Katedralsskolan, Lund

Helsingborgs Montessoriskola, Helsingborg

Nosabyskolan, Kristianstad

Kulparkskolan, Lund

Helsingborgs Sportgymnasium, Helsingborg

Söderportgymnasiet, Kristianstad

Lunds Montessorigrundskola, Lund

Johannes Hedberggymnasiet, Helsingborg

Österänggymnasiet, Kristianstad

Nyvångskolan, Lund

Kattarps skola, Helsingborg

Nyvångsskolan, Kävlinge

Spykens gymnasium, Lund

Nanny Palmqvistskolan, Helsingborg

Tolvåkerskolan, Kävlinge

Svaneskolan, Lund

Nicolaiskolan, Helsingborg

Allvar Gullstrandsgymnasiet, Landskrona

Vipeholmsskolan, Lund

ProCivitas Privata Gymnasium, Helsingborg

Sandåkerskolan, Landskrona

Alsalamahskolan, Malmö

Ringstorpsskolan, Helsingborg

Seminarieskolan, Landskrona

Apelgårdsskolan, Malmö

Rydebäcksskolan, Helsingborg

Säbyholms Montessoriskola, Landskrona

Backaskolan, Malmö

Vittra Landborgen, Helsingborg

Öresundsgymnasiet, Landskrona

Bastionens förskola, Malmö

Bjärnums skola, Hässleholm

Alléskolan, Lomma

Bellevueskolan, Malmö

Lerbergsskolan, Höganäs

Bjärehovskolan, Lomma

Bladbaggens förskola, Malmö

Montessoriskolan Tellus, Höganäs

Karstorpsskolan, Lomma

Bulltofta förskola, Malmö

Nyhamnsskolan, Höganäs

Pilängskolan, Lomma

Bulltoftaskolan, Malmö

Tornlyckeskolan, Höganäs

Consensum, Lund

Bäckagårdsskolan, Malmö

66

Carl-Gustafs förskola, Malmö

Lekattens förskola, Malmö

Slottsstadens skola, Malmö

Cybergymnasiet Malmö, Malmö

Lindeborgsskolan, Malmö

Sofielundsskolan, Malmö

Dammfriskolan, Malmö

Lindängeskolan, Malmö

Sorgenfriskolan, Malmö

Drottning Blankas Gymnasieskola, Malmö

Linnéskolan, Malmö

Stenkulaskolan, Malmö

Fågelbacksskolan, Malmö

Lorensborgsskolan, Malmö

Storkens Förskola, Malmö

Galjonens förskola, Malmö

Malmö Borgarskola, Malmö

Svansjöns Förskola, Malmö

Gottorpskolan, Malmö

Malmö friskola, Malmö

Sveaskolan AB, Malmö

Gullviksskolan, Malmö

Malmö Idrottsgymnasium, Malmö

Thorén Innnovation School, Malmö

Holmaskolan, Malmö

Malmö Latinskola, Malmö

Tors förskola, Malmö

Humfryskolan, Malmö

Mellersta förstadsskolan, Malmö

Trädgårdens förskola, Malmö

Höjaskolan, Malmö

Monbijouskolan, Malmö

Tygelsjöskolan, Malmö

Johanneslusts förskola, Malmö

Montessorigrundskolan Maria, Malmö

Valdemarsro Gymnasium, Malmö

Kilowattskolan, Malmö

Möllevångsskolan, Malmö

Videdalsskolan, Malmö

Kirsebergsskolan, Malmö

Norra Sorgenfri gymnasium, Malmö

Värner Rydénskolan, Malmö

Klara Teoretiska Gymnasium, Malmö

Oxievångsskolan, Malmö

Värnhemsskolan, Malmö

Kommunikationsskolan, Malmö

Pauliskolan, Malmö

Västra hamnens skola, Malmö

Kroksbäcksskolan, Malmö

Realgymnasiet Malmö, Malmö

Yrkesgymnasiet Malmö, Malmö

Kryddgårdsskolan, Malmö

Rosengårdsskolan, Malmö

Ängsdals Skola, Malmö

Kryddgårdsskolan Montessori, Malmö

Rönnenskolan, Malmö

Örtagårdsskolan, Malmö

Kulladalsskolan, Malmö

Rörsjöns förskola, Malmö

Östra fäladens förskola, Malmö

Kunskapsgymnasiet, Malmö

Rörsjöskolan-Zenith, Malmö

Östra skolan, Malmö

67

Hasslarödsskolan, Osby

Skanör Falsterbo Montessoriskola, Vellinge

Parkskolan, Osby

Stora Hammars skola, Vellinge

Centralskolan, Perstorp

Sundsgymnasiet, Vellinge

Fersingaskolan, Sjöbo

Backaskolan, Ystad

Storkskolan, Sjöbo

Ystad Gymnasium, Ystad

Vollsjö skola, Sjöbo

Änga/Västervångskolan, Ystad

Alléskolan, Skurup

Söndrebalgs skola, Ängelholm

Mackleanskolan, Skurup

Mölleskolan, Östra Göinge

Mariaskolan, Skurup

Backstugans förskola, Hässleholm

Baldersskolan, Staffanstorp

Skanörsgårdens förskola, Vellinge

Hjärupslundsskolan, Staffanstorp

Lönneberga förskola, Lund

Slimmingebyskola, Staffanstorp

Toppens förskola, Lund

Tottarps skola, Staffanstorp

Virvelhusets förskola, Burlöv

Heleneborgsskolan, Svalöv

Norrebo förskola, Eslöv

Midgårdskolan, Svalöv

Stångbönans förskola, Malmö

Smaragden, Svedala

Stadionparkens förskola, Malmö

Kastanjeskolan, Tomelilla

Sjöhästens förskola, Malmö

Tryde friskola, Tomelilla

Bäckens förskola, Malmö

Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Lindeborg förskola, Malmö

Herrestorpskolan, Vellinge

Sofieholm förskola, Malmö

Sandeplanskolan, Vellinge

Lindängehus förskola, Malmö

68

69

70

71

Huvudarrangör