LF Kalmar_ÅRHR_2023

LF Kalmar

Års- och hållbarhetsredovisning

2023 i korthet Stor gåva till BRIS Vi valde att under 2023 ge stöd åt BRIS som varje dag kämpar för ett bättre samhälle för barn och vuxna.

Både vår julgåva och vårt val till fullmäktige bidrog till att fler barn nu kan få möjlighet att prata med en kurator, dygnet runt.

Genom 82 föreningar ger vi kraft till Kalmar län Att föreningsliv minskar utanförskap känner vi till. Att föreningsliv ökar både fysisk och psykisk hälsa känner vi också till. Lägg därtill att positiva effekter av detta innebär att fler elever går ut nian med betyg och att kriminaliteten i länet minskar. Då är det inte särskilt svårt för oss att kunna motivera samarbete och stöd till 82 föreningar runt om i Kalmar län under 2023.

LF Kalmars kunder är nöjdare än snittet i branschen I en undersökning som gjordes under 2023 visade det sig att LF Kalmars privatkunder inom både bank och försäkring är nöjdare än branschsnittet. Allra mest uppskattar kunderna att vi erbjuder kombinationen av bra digitala tjänster och lokal personlig rådgivning.

(Källa Svenskt kvalitetsindex, maj 2023).

Länskraften- ett magasin som inspirerar 2

0

2

3

E

T

T

M

A

G

A

S

I

N

A

V

L

F

K

A

L

M

A

R

Under året fortsatte vi att dela ut magasinet Länskraften till länets invånare. I magasinet samlar vi både egna och andras goda exempel på saker som ger kraft till länet. Vi delar även med oss av goda tips och råd kring hur man kan få en enklare och tryggare vardag. Inspirerande och läsvärt är betyget från läsarna.

Nytt kommunikativt namn Boenden utöver det vanliga Hockeyfeber i höst Åsa & Daniel är snabbt på plats

När röken har lagt sig

2

2023 i korthet

Så får ni en jämställd ekonomi

Som ett led i arbetet med att göra det så enkelt som möjligt för fler kunder att hitta oss, förstå och ta del av vårt breda erbjudande så påbörjade vi användandet av LF Kalmar som kommunikativt namn. Det nya förkortade namnet är mer anpassat för den digitala upplevelsen och lättare att koppla till hela vårt erbjudande inom spara, låna, pension och försäkra.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVISN I N G 20 23

HÄR FÖR LÄNET. HÄR FÖR DIG. LF Kalmar är ett bolag som ägs och styrs av sina kunder, lokalt här i länet. Vi finns här för att göra våra kunders vardag enklare och tryggare, med bekväma banktjänster, nära rådgivning och bra försäkringsskydd. Men också genom att engagera oss på djupet i det samhälle vi och våra kunder lever och verkar i. Idag är mer än 120 000 länsbor kunder hos oss på LF Kalmar. Eftersom vi också ägs av våra kunder betyder det att mer än varannan länsbo äger oss och samtidigt är våra enda uppdragsgivare.

Vår övertygelse är att ett ansvarsfullt erbjudande inom bank, försäkring och pension bidrar till nöjda kunder, ett hållbart samhälle och en långsiktig lönsamhet.

Vi anpassar hela tiden vårt erbjudande för att det ska vara tydligt att kund och hållbarhet är i centrum.

OM LÄNSFÖRSÄKRINGSGRUPPEN

OM HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN

Länsförsäkringar består av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag och det gemensamt ägda ­Länsförsäkringar AB, som är bankens moderbolag. Länsförsäkringsbolagen ägs av försäkringskunderna, och kundägandets principer utmärker även bankverksamheten. Genom respektive läns­ försäkringsbolag får kunderna ett helhetserbjudande inom bank, försäkring och fastighetsförmedling. Utgångspunkten är den lokala närvaron och förankringen – erfaren­ heten visar att lokal beslutskraft, kombinerad med gemensam förvaltning och affärsutveckling, skapar ett mervärde för kunderna. Grundläggande är också en lång­ siktig omsorg om kunder­nas trygghet. Det finns inga externa aktieägare och kundernas behov och krav är därför det primära uppdraget. Länsförsäkringsgruppen har mer än 3,9 miljoner kunder och cirka 8 700 ­medarbetare.

Hållbarhetsredovisningen utgör bolagets rapportering enligt 6 kap. 11 § årsredovisningslagen avseende räkenskapsåret 2023 och omfattar Länsförsäkringar Kalmar län (532400–3549) och dess dotterbolag, om inget annat anges. Den omfattar därmed inte våra leverantörers, intresseföreningars eller samarbetspartners verksamheter.

Vi gör det för att vi vill finnas där för våra kunder och för länet inte bara idag utan också i morgon och för all tid. För att din långsiktiga trygghet är det viktigaste målet med allt vi gör.

Hållbarhetsredovisningen beskriver hur LF Kalmar arbetar med sina viktigaste hållbarhetsfrågor och vilken påverkan verksamheten har på samhälle, människor och miljö utifrån den väsentlighetsanalys som är gjord. Hållbarhetsredovisningen beskriver också hur vi arbetar med hållbarhetsrisker och hur hållbarhetsfrågorna är integrerade i vår affärsmodell. Års- och hållbarhetsredovisningen har godkänts och undertecknats av styrelsen och den verkställande direktören.

Innehåll

1 Årsredovisning 2023 i korthet

2

Om LF Kalmar

3

Året i siffror

4

Vd har ordet

6

Samverkan

8

11 Hållbarhetsrapport Hållbarhetsstyrning

11

Så arbetar vi med hållbarhetsrisker

12

Våra viktigaste hållbarhetsfrågor

15

Hållbara och värdeskapande erbjudanden och tjänster

16

Attraktiv arbetsgivare

18

Ansvarsfull samhällsaktör

21

Cirkulär och hållbar skadereglering

22

Ansvarsfull kapitalförvaltning

24

Klimatrelaterade risker

26

Vårt hållbarhetsarbete i ett större sammanhang

28

Revisorns yttrande

29

Fördjupad hållbarhetsinformation GRI-index

90

30 ERBJUDANDE

23 LOKALA BOLAG

3,9 MILJONER KUNDER

Sakförsäkring

Bank

Liv- och pensions­försäkring

Fastighetsförmedling

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse

30

Femårsöversikt

34

Finansiella rapporter och noter för moderbolaget

35

Revisionsberättelse

80

Bolagsstyrningsrapport

83

De styrande organen

84

Fullmäktigeledamöter

85

Styrelse

86

Ledning

87

Ord och uttryck

88

3

Innehåll

Året som gått FÖRSÄKRING När det gäller privatsegmentet var 2023 ett mycket händelserikt år där vi som första länsförsäkringsbolag under maj månad hade migrerat över samtliga försäkringsavtal in i bolagsgruppens nya sakförsäkringssystem. Ett arbete som på sikt skapar förutsättningar för ökad digital kund- och medarbetarupplevelse. Trenden med minskat antal registrerade personbilar och sjunkande nybilsförsäljning i länet har fortsatt vilket påverkar oss och vårt bestånd. En kampanj med ett kunderbjudande gjorde att vi syntes i marknaden, framför allt i digitala kanaler, och blev startskottet på det arbete vi har framför oss i vår betydande personbilsaffär. Målet är att den ska utvecklas med en stärkt lönsamhet. Här är ambitionen framåt att vi med hjälp av bättre premiesättningsförmåga i kombination med en ökad proaktivitet ska växa. En annan trend vi ser inom kundbeteende är att vår digitala försäljning utvecklas med bra takt, medan inkommande telefonsamtal, som tidigare varit en stor distributionskanal för oss, nu minskar.

Vårt koncept ”Trygghet på väg” fortsatte utvecklas under året och vi kan nu erbjuda en digital tekniker som ännu smidigare kan nå ut med skadeförebyggande tips och råd till kunderna.

I övrigt har vi höga NPS-tal i hela försäkringsaffären och hög medarbetarnöjdhet, vilket innebär att både kunder och medarbetare rekommenderar oss vilket bådar gott för de ambitioner vi har för kommande år.

SKADOR Året som gått har för skadeavdelningens räkning varit intensivt och spännande, främst organisatoriskt. Några temporära tillförordnande roller ersattes med permanenta tjänster. En ny skadechef tillträdde under hösten samtidigt som gruppen för juridik & utredning flyttades över till en nybildad avdelning, Bolagsstöd.

Vi har också kunnat se att avdelningens gemensamma och konsekventa arbete kring automation och digitalisering börjar bära frukt och vi har påbörjat resan mot en ökad digital kundinteraktion som främjar inte minst säkerheten för våra kunder, men får också effekter som snabbare skadehantering för att nämna några fördelar.

Skademässigt har inflödet varit relativt normalt med undantag av flera, omfattande, storskador, främst bränder under sommarmånaderna. Vårt bolag var även förskonade

från naturrelaterade skador såsom översvämningar och stormar vilket drabbat vissa andra ställen i Sverige hårt. Vi ser också nu en ”normalisering” av bilanvändandet efter pandemin, vilket innebär att fler transporterar sig med bil igen. Likvärdigt på resesidan där resandet tagit ordentlig fart igen. Inom olycksfall- och sjukförsäkring ser vi att den oroväckande samhällsutvecklingen inom psykisk ohälsa och NPF-diagnoser medför ökat antal ersättningsutredningar.

Vår motorskadeavdelning driftsatte under året ett system som gör det möjligt för oss att ge kunderna ännu mer service och vi kan nu under första samtalet med kunden ge servicen och boka in en tid för skadebesiktning hos den verkstad som har den första lediga tiden. Avdelningen arbetar också intensivt med att öka den cirkulära hållbarheten genom att använda begagnade bildelar i samband med reparationer. Detta är en vinst både för kund och samhälle men som också påverkar medelskadekostnaden. Även om året resulterade i många storskador fortsatte den långsiktiga skadekostnadsprocenten utvecklas väl och mot målet 70%.

När det gäller vår företag- och lantbruksaffär har vi haft bra premietillväxt i affären.

Den starka inflationen resulterade i kraftiga indexeringar med dyrare försäkringar som följd. Vår nya lokala mäklardisk som implementerades under 2023 har gett oss bättre förutsättningar att växa i den förmedlade delen av företagsaffären och vi sammantaget ser vi något ökade marknadsandelar inom såväl bygg- och tillverkning, tjänsteföretag som inom lantbruk och gröna näringar. Framåt gäller att vi fortsätter arbetet med att utveckla ett modernt kunderbjudande parallellt med utveckling av systemmässiga och robotiserade stöd för en effektiv hantering. Vår ambition är att vi i en marknad där förmedlare tar position fortsatt ska äga kundmötet i våra kärnsegment inom företag.

4

Året i siffror

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVISN I N G 20 23

FÖRMEDLAD BANK - OCH LIVAFFÄR När vi gick in i 2023 var vi väl medvetna om att vi hade att förvänta oss stigande inflation och stigande räntor, detta medförde mindre aktivitet på flyttmarknaden avseende boende. Under första halvåret med stigande räntor var inflödet av amorteringsunderlag tämligen stort, det vill säga att kunder såg sig om efter en alternativ finansiering av sitt boende. Våra rådgivare på privatsidan har haft många och långa förhandlingar för att få befintliga kunder att stanna hos oss vilket de lyckats bra med. FöretagSkog/Lantbruksaffären i bank hade ett kämpigt första halvår för att sedan under andra halvan av året vara riktigt konkurrenskraftiga. Det pågående kriget i Ukraina tillsammans med höga prisnivåer på insatsvaror och varsel har påverkat våra kunder såväl privat som företag. Vår spar- och livaffär påverkades i början av året, när börserna sjönk och tillsammans med högre räntor styrde många kunder om sitt fria kapital till fasträntekonton. Efter oktober när vi blev valbara för ITP-avtalet, fick avtalspensionsaffären ordentlig fart mycket också tack vare det engagemang som våra privatrådgivare visat. Vi ser också att det

Nyckeltal i koncern

samarbete som vi utvecklat mellan medarbetare inom Sak, Bank och Liv på företagssidan givit stor effekt i främst Bank- och Livaffären.

Den förändring vi genomförde under 2021 med mer specialiserade roller för både ledare och medarbetare har fungerat väl och affärsfokus har ökat. Ur ett medarbetarperspektiv har Affärsområde Bank & Liv under året visat prov på att ta hand om kunderna på ett bra sätt samtidigt som vi fortsatt att utveckla verksamheten. Vår tillväxt i affärsvolym (inlåning, spara, utlåning) har vuxit med 5,5% under 2023. Utfallet för inbetalda löpande premier i vår Livaffär ligger i paritet med vår budget.

Vi har under året arbetat med den gemensamma planen för bank som styr mot kraftig tillväxt och lönsamhet. I denna plan finns stora investeringar för att öka vår digitalisering och vissa av dessa initiativ har det varit leverans på under 2023. Syftet med investeringarna är att vi skall bli än mer relevanta för våra kunder och underlätta arbetet för våra medarbetare.

2023

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har nu en marknadsandel om 15,3% för småhus och 12,7% för bostadsrätter (Källa kontraktsdata 12 månader) I nuläget har vi sex butiker som drivs av 5 franchisetagare. Vi söker kontinuerligt efter nya franchisetagare till orter där vi inte finns representerade. Utvecklingen i våra lokala Bobutiker har varierat mellan de orter där vi finns representerade, men som helhet i den marknad vi har befunnit oss, har provisionerna minskat. Våra marknadsandelar per december är för småhus 14% och för bostadsrätter 10,5%.

Samarbetet mellan mäklare, bank och försäkring har stärkts ytterligare under året och vi kommer fortsätta detta arbete innevarande år. Med vårt starka varumärke inom försäkring och bank i kombination med mäklarnas kompetens utvecklar vi erbjudande av en heltäckande fastighetsförmedling och vi följer kunden genom hela affären från lånelöfte till inflyttning.

2022

2023

2022

4 638

Rörelseresultat före återbäring och rabatter (Mkr)

338

-129

BANK (FÖRMEDLAD)

Balansomslutning (Mkr)

6 548

6 259

Inlåning (Mkr)

4 718

Konsolideringsgrad (procent)

440,2

450,3

Utlåning (Mkr)

1 823

1 811

Kapitalkvot (procent)

205

215

Bostadsutlåning (Mkr)

8 213

7 833

Antal anställda (årstjänster)

225

215

Förvaltad fondvolym (Mkr)

2 667

2 253

6

6

29 000

28 900

Antal kontor SAKFÖRSÄKRING

Antal kunder LIV- OCH PENSIONSFÖRSÄKRING (FÖRMEDLAD)

Premieinkomst brutto (Mkr)

1054

989

Premieinkomst (Mkr)

345

301

Tekniskt resultat före återbäring och rabatter (Mkr)

139

75

Totalt försäkringskapital (Mkr)

5 741

5 213

Återbäring och rabatter (Mkr)

-110

-62

Antal kunder

26 000

26 200

Totalkostnadsprocent f e r (procent)

93

94

SKADOR

Totalavkastning kapitalförvaltning (procent)

3

-3

Försäkringsersättningar f e r (Mkr)

-671

-639

109 600

111 100

Antal kunder

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

5

Året i siffror

Sju pågående orkaneroch LF Kalmar står stadigt VD HAR ORDET

När vi summerar 2023 kan vi se tillbaka på ytterligare ett år med omvälvande händelser. Händelser som berör, både i den stora omvärlden och för den lilla människan. Som en klok person uttryckte det, vi hanterar just nu sju orkaner. Sju pågående orkaner som skapar stor osäkerhet i svenskt arbetsliv, i svenska hushåll och i varje vardag. Covid, invasionen av Ukraina, inflationen, den svaga svenska kronan, ökade räntekostnader för hushållen, höga priser på elmarknaden och den ständigt närvarande klimatkrisen. Det är nästan omöjligt att summera 2023 utan att nämna dessa sju områden.

I

februari var det två år sedan Ryssland valde att brutalt attackera ett grannland. Kriget är givetvis en fasa och mardröm för alla som lever i Ukraina och på olika sätt försöker vi i Sverige att stötta och hjälpa. De indirekta konsekvenserna av kriget med en ökad osäkerhet och ett ökat kostnadsläge påverkar också oss.

Lägg därtill att tonen för ett bättre rustat Sverige sett till säkerhet och beredskap ökade under slutet av 2023.

Under året har vi också kunnat följa inflationsutvecklingen i världen och även här i Sverige. Den höga inflationen påverkar både

oss och våra kunder genom högre bolåneräntor, högre energipriser och ett allmänt högre kostnadsläge. Signalerna om stabilisering som kom i slutet av 2023 och nu i början av 2024 var efterlängtade av många och vi hoppas att vi får se räntan sjunka under våren vilket prognosen visar.

Klimatfrågan är ständigt närvarande och eftersom sommaren sas kunna medföra en ordentlig torka tog vi beredskap då vi är ett stort jordbrukslän. Prognosen visade sig dock inte stämma och istället fick vi stora regnmängder över länet. Vi såg också ett ökat antal bränder och flera stora skador som drabbade våra kunder.

Trots en turbulent omvärld fortsätter vi att utveckla vårt erbjudande och den nytta vi skapar för våra kunder och ägare i länet. Vi har under året vässat vårt onlinemöte och våra digitala tjänster, våra trygghetsbesök har utvecklats och vi har förfinat hur vi arbetar i vår dialog och våra utskick till kunderna i syfte att vara ännu mer relevanta.

Därtill har vi fortsatt att vara en ansvarsfull aktör i det län som vi verkar och lever i. I en lokal mätning från våren 2023 (Svenskt kvalitetsindex) ser vi att våra kunder är mycket nöjda med oss. Vi står oss väl i konkurrensen kring att skapa värde för kunderna och toppar tre av fyra kategorier om vi jämför

Vi hanterar just nu sju pågående orkaner Peter Lindvall Vd LF Kalmar

6

Vd har ordet

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVISN I N G 20 23

oss med de nationella mätningarna och våra lokala konkurrenter. Detta är ett fint kvitto för oss som vill vara förstahandsvalet som trygghetsleverantör till Kalmar läns invånare. Allt detta är jag oerhört stolt över.

Resultatmässigt är 2023 ett år som hamnar lite över snittet om vi jämför de senaste tio åren. Vi når i försäkringsrörelsen ett tekniskt resultat på cirka 95 mkr före återbäring och totalt resultat i koncernen före skatt uppgår till 229 Mkr. Styrelsen har fattat beslut om att avsätta ytterligare 70 mkr för Återbäring vilket ska läggas till de 30 mkr som sattes av för 2022. Det innebär att vi under hösten 2024 kommer att betala ut 100 mkr i återbäring till våra kunder.

Med start under våren 2023 lade styrelsen och företagsledningen grunden till LF Kalmars strategi- och affärsplan med sikte på 2030. Det är en offensiv och tillväxtorienterad plan. Idag har vi en relation med ungefär hälften av alla som bor och verkar i Kalmar län. Vi har höga och stabila marknadsandelar inom sakförsäkring, vi har högre marknadsandel inom bank än Länsförsäkringsgruppen i snitt och vi fortsätter att växa inom liv och pension. Så vårt utgångsläge är gott. Samtidigt finns det så många affärsmöjligheter att ta vara på. För att lyckas med det måste vi vara proaktiva och ha ett fortsatt stort engagemang i våra kunder och i vårt närområde.

Om vi lyfter blicken och ser på Kalmar läns utmaningar så finns det framför allt fyra områden där vi i LF Kalmar kan och ska bidra och skapa värde.

Det första rör klimat- och naturskador som får en direkt påverkan för våra kunder och för vår affär. Mer intensiva regnoväder, fler och starkare stormar samt vattennivåhöjningar gör att framför allt den långa kuststräckan i vårt län kommer att bli föremål för fler och mer kostsamma skador.

Det andra rör barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Framtidens kunder, medarbetare och länsinvånare är mer stillasittande och mår sämre vilket är en oroande

trend som vi måste hjälpas åt att bryta. Att fler unga klarar grundskolan med godkända betyg och även kan fortsätta med gymnasiet och där få godkända slutbetyg skapar goda förutsättningar för framtiden. Vi är inte där ännu och behöver tillsammans med det allmänna skapa bättre förutsättningar för våra unga.

Det tredje rör aktiviteter som kan öka tryggheten i vårt län. Finansiella bedrägerier, skadegörelse, gängkriminalitet och penningtvätt är några exempel på områden som skapar otrygghet.

Det fjärde området, jämställd ekonomi, handlar om att kvinnor och män ska ha lika möjligheter till ekonomisk självständighet.

Vi vet utifrån statistik i både länet och på kommunnivå att det finns stora klyftor mellan könen. Här vill vi som bank göra skillnad och hjälpa till och utjämna klyftorna genom att höja medvetenheten om hur till exempel uttag av föräldrapenning och vab påverkar pension men också hur viktigt det är med sparande till ett så kallat frihetskapital.

Inom alla fyra områden ovan ska vi i LF Kalmar ta mer ansvar och tillsammans med viktiga samarbetspartner öka attraktiviteten för Kalmar län så att fler vill bo, leva och vara verksamma här. Även 2024 kommer att innehålla flera internationella händelser som kommer att påverka oss. Vi har presidentvalet i USA i november. Vi har EU-valet här hemma i juni och den nyss genomförda NATO-procesen.

LF Kalmar ska fortsätta att utvecklas och förändras i takt med vår omvärld. Vi har en stabil grund att utgå ifrån och tillsammans med medarbetare och chefer ska vi skjuta fram våra positioner ytterligare.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare och chefer i LF Kalmar som varje dag gör sitt yttersta för att vi ska ta hand om våra kunder och utveckla och befästa vår position som en av länets viktigare aktörer och arbetsgivare.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

LF Kalmar ska fortsätta att utvecklas och förändras i takt med vår omvärld och vi ska skjuta fram våra positioner ytterligare.

Peter Lindvall Vd LF Kalmar

Och ett stort tack också till dig som kund och ägare. Ditt val av LF Kalmar som bank eller försäkringsbolag ökar inte bara din trygghet, utan gör också Kalmar län till en bättre och attraktivare plats att bo och leva på.

Kalmar i mars 2023

Peter Lindvall Vd LF Kalmar

7

Vd har ordet

Samverkan som stärker Länsförsäkringar Kalmar län LF Kalmar äger Länsförsäkringar AB tillsammans med de övriga 22 länsförsäkringsbolagen. Inom bank, försäkring och pension finns påtagliga stordriftsfördelar och länsförsäkringsbolagen har valt att samla gemensamma resurser i Länsförsäkringar AB. För våra kunder är vi alltid nära och lokala - LF Kalmar har kundkontakterna här i länet, medan Länsförsäkringar AB driver affärsverksamhet samt service- och utvecklingsarbete inom bland annat liv- och fondförsäkring, bank, fondförvaltning, IT, återförsäkring, djurförsäkring och personriskförsäkring. Länsförsäkringar ABs uppgift är att ge förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att vara framgångsrika på sina respektive marknader.

Aktieinnehav i Länsförsäkringar AB Länsförsäkringar Kalmar län äger 3,4 procent av aktiekapitalet i Länsförsäkringar AB. Styrkan i varumärket Styrkan i Länsförsäkringars varumärke är resultatet av ett varumärkes- och värderingsarbete som varit konsekvent och långsiktigt. Varumärket är ett sätt att leva och uppträda i kontakt med kunderna och med det lokala samhället i övrigt. Länsförsäkringars varumärke är fortsatt mycket starkt i relation till konkurrenternas inom branschen för bank, försäkring och pension. I Kantar Public anseendeundersökning 2023 bland svenska företag hamnar Länsförsäkringar på en elfte plats – en lista som toppas av Systembolaget och Volvo. Länsförsäkringar har också under många år legat högt upp när Svenskt Kvalitetsindex redovisar hur nöjda kunderna är med sin bank och sitt försäkringsbolag – den senaste mätningen för 2023 visade högsta kundnöjdhet inom privatlån och sakförsäkring för företagskunder samt näst högsta kundnöjdhet inom sakförsäkring, pension och bolån för privatkunder och pension för företagskunder.

LIV- OCH PENSIONSFÖRSÄKRING Länsförsäkringar Fondliv är länsförsäkringsgruppens fondförsäkringsbolag och dotterbolag till Länsförsäkringar AB. Bolaget erbjuder pensionssparande främst inom tjänstepension i form av fond- och garantiförvaltning. Länsförsäkringar Fondlivs produkter distribueras via länsförsäkringsbolagen, franchise och oberoende försäkringsförmedlare. Ett attraktivt fondutbud av god kvalitet som ger kunderna god långsiktig avkastning på sitt pensionskapital är en

8

Samverkan

central del av Länsförsäkringars erbjudande. Länsförsäkringar arbetar för att hela verksamheten ska präglas av ett aktivt hållbarhetsarbete. 99,5 procent av kundernas kapital är placerade i fonder som främjar hållbarhet eller har hållbarhet som mål enligt klassificeringen i EUs förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Länsförsäkringar Fondlivs förvaltade kapital uppgick till 228 Mdkr per 31 december 2023.

Länsförsäkringar Liv, som är stängt för nyteckning sedan 2011, förvaltar traditionell livförsäkring åt sina kunder i tre bestånd; Nya Trad, Gamla Trad och Nya Världen. Kunder har möjlighet att byta befintliga försäkringar i Gamla Trad och Nya Världen till Nya Trad. Länsförsäkringar Livs förvaltade kapital uppgick till 106 Mdkr per 31 december 2023.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVISN I N G 20 23

BANKVERKSAMHET

PERSONRISKFÖRSÄKRING

Länsförsäkringar Bank grundades 1996 och är idag Sveriges femte största retailbank.

Bankverksamheten bedrivs enbart i Sverige och marknadspositionen fortsätter att stärkas kontinuerligt. Strategin är att erbjuda banktjänster till länsförsäkringsgruppens kunder och utgår från Länsförsäkringars starka varumärke och den lokala förankringen. Målet är att med en låg risk ha en fortsatt god tillväxt i volymer och lönsamhet, de mest nöjda kunderna och fler kunder som har både bank och försäkring hos Länsförsäkringar.

Länsförsäkringar AB bedriver produkt- och affärsutveckling inom det växande sjukvårds- och gruppförsäkringsområdet, mot såväl företags- som privatsegmentet. Bland erbjudandena finns produkter som liv-, sjuk-, olycksfalls- och sjukvårdsförsäkring, samt bolåneskyddet Bo kvar.

Länsförsäkringar är en av Sveriges ledande aktörer inom personriskförsäkring med missionen att skapa ett friskare Sverige genom att bidra till en hållbar livsstil, ett hållbart arbetsliv och ett hållbart samhälle.

Länsförsäkringar försäkrar mer än vart tredje företag i Sverige och kan erbjuda en sjukvårdsförsäkring som ger företagen och deras medarbetare tillgång till ett antal förebyggande hälsotjänster och personligt samtalsstöd. Bolåneskyddet är ett viktigt sätt att bidra till våra kunders ekonomiska trygghet.

DJUR- OCH GRÖDAFÖRSÄKRING Agria Djurförsäkring är Länsförsäkringars specialistbolag för djur- och grödaförsäkring och är marknadsledande i Sverige och Norge. Med stöd av kärnvärden som nära, innovativa, engagerade och enkla har Agria byggt ett starkt varumärke i Sverige. Agria har en tydlig ambition om fortsatt tillväxt i Europa. Nu pågår arbetet med att öka kännedomen om Agrias varumärke i Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Irland och Nederländerna med samma framgångsrika koncept. En viktig del av Agrias affärsmodell är nära samarbeten med djurägarorganisationer.

STABIL ÅTERFÖRSÄKRING TILL LÄGRE KOSTNAD Alla försäkringsbolag har behov av att skydda sin verksamhet mot kostnader för stora enskilda skador och naturkatastrofer.

Oftast vänder sig ett försäkringsbolag till speciella återförsäkringsbolag på den internationella marknaden för att försäkra en del av sina risker. Inom länsförsäkringsgruppen har bolagen en naturlig möjlighet att dela riskerna mellan sig.

LF Kalmar betalar årligen in en återförsäkringspremie till Länsförsäkringar AB. Pre-

mien baseras bland annat på exponering och skadehistorik, men också på hur stort så kallat självbehåll bolaget väljer. Självbehållet kan jämföras med den självrisk som privatpersoner och företag betalar inom skadeförsäkring. Genom gemensam upphandling och intern återförsäkring behålls den största delen av återförsäkringspremien inom länsförsäkringsgruppen och kostnader för externa återförsäkrare blir mindre och stabilare, något som gynnar LF Kalmars kunder.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

9

Samverkan

GEMENSAM UTVECKLING En av Länsförsäkringar ABs uppgifter är att driva länsförsäkringsgruppens gemensamma utvecklingsarbete i syfte att stärka länsförsäkringsbolagens konkurrenskraft och att öka kundvärdet. Utvecklingsarbetet utgår alltid från kundbehov och länsförsäkringsgruppens gemensamma strategier med fokus på kundmötesplatserna, samt på länsförsäkringsgruppens produkter, tjänster och funktioner.

LÄNSFÖRSÄKRINGARS FORSKNINGSFOND Länsförsäkringars Forskningsfond är en forskningsstiftelse som ägs av länsförsäkringsgruppen och är en del av vårt samhällsengagemang. Genom denna stiftelse stödjer vi forskning som ligger nära människors vardagstrygghet. Forskningsanslag ges till projekt på en kvalificerad vetenskaplig nivå med relevans för Länsförsäkringar och kunderna. Alla resultat görs allmänt tillgängliga och på så vis bidrar Länsförsäkringar till en kunskapsbaserad trygghetsutveckling av samhället.

UTVECKLING AV KUNDMÖTESPLATSERNA

ÖVRIG SAMVERKAN Förutom den samverkan som sker genom Länsförsäkringar AB direktäger de 23 länsförsäkringsbolagen, tillsammans med berörda bolag inom Länsförsäkringar AB-koncernen, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling och Länsförsäkringar Mäklarservice. I dessa bolag deltar LF Kalmar med ägarandelarna 3,7 respektive 4 procent. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling utgör en viktig säljkanal för LF Kalmar och Länsförsäkringar Mäklarservice samordnar erbjudandet gentemot försäkringsförmedlarna. Dessutom äger de 23 länsförsäkringsbolagen tillsammans med Länsförsäkringar AB och dess dotterbolag, fastighetsbolaget Humlegården Fastigheter AB. LF Kalmars ägarandel är 3,27 procent.

Oavsett om kunden vill mötas fysiskt eller digitalt så ska kundmötet vara kvalitativt och effektivt. Länsförsäkringar arbetar kontinuerligt med att utveckla verktyg och stöd för det bästa kundmötet. Under 2023 stärktes Länsförsäkringars processer för marknads- och kundanalys samt segmentering, vilket innebär att Länsförsäkringar nu är ännu bättre på att leverera ”Rätt kommunikation till rätt kund vid rätt tillfälle i rätt kanal”.

Under 2023 gjordes även många förbättringar av kundmötessystem och verktyg som används av Länsförsäkringars medarbetare. Ett exempel är ett nytt pensionsrådgivningssystem som effektiviserar och kvalitetssäkrar rådgivarnas arbete, vilket i sin tur leder till mer givande och effektiva kundmöten. Länsförsäkringars systemstöd för beräkning av eventuell kundrabatt eller återbäring stärktes också under året.

I det digitala kundmötet förbättrades meddelandefunktionen på ”Mina Sidor”, vil-

ket gör det enklare för kunden att kommunicera med Länsförsäkringar. En ny version av ”Min Ekonomi” lanserades med det nya namnet ”Pengakollen” och uppdaterad design där kunden kan se kostnader per månad och enkelt jämföra utfall.

I Mobilappen lanserades en ny navigeringsfunktion för Länsförsäkringars privatkunder, vilket gör det lättare för kunden att flytta sig mellan olika ärenden. Länsförsäkringars hemsida (lf.se) blev mer kundvänlig genom att “Spara” och “Försäkring” fick egna startsidor så att kunden lättare kan navigera rätt.

Under 2023 skapades även ett ramverk för digital marknadsföring och försäljning, kundrelation och analys samt operativ verksamhet, för att förbättra kundupplevelsen i olika kanaler. Utvecklingsarbetet med automatisering, AI och Internet of Things fortsätter, där Länsförsäkringars breda kundbas och produkterbjudande är till stor fördel.

BOLAGSSTÄMMA 2024

Välkomna till bolagsstämman Ordinarie bolagsstämma hålls i Oskarshamn den 25 april.

Redovisningen är framtagen av Länsförsäkringar Kalmar län i mars 2024.

10

Samverkan

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVISN I N G 20 23

Hållbarhetsstyrning Hela vår affär bygger på hållbarhet, genom att bidra till ett enkelt, tryggt och skadefritt liv för våra kunder i Kalmar län. Den bästa skadan är den som aldrig inträffar – både för våra kunder, miljön och samhället i stort– vilket gör att skadeförebyggande arbete är en viktig del i vårt dagliga arbete.

Hållbarhet genomsyrar hela vår verksamhet – i det dagliga arbetet och på strategisk nivå, i mötet med kunden och i arbetskulturen.

Hållbarhet är en integrerad del i ”Omvärlden och vi” vilket är grunden för strategisk och taktisk planering inom länsförsäkringsgruppen. Här identifieras omvärldstrender som har påverkan på framtida kundbehov, på vår verksamhet, vår affärsmodell och våra utvecklingsbehov. Årligen görs också en riskworkshop med ledningen för att identifiera bolagets största risker. I vår årliga affärsplanering utgår vi ifrån dessa när vi sätter mål och aktiviteter på respektive affärsområde.

Våra ledningssystem för miljö och arbetsmiljö, riskhantering, brand och säkerhet är viktiga verktyg i hållbarhetsstyrningen och för att säkerställa regelefterlevnad. Som tjänstebolag är vår egen direkta påverkan på miljön relativt begränsad, det rör sig om till exempel tjänsteresor, inköp av kontorsmaterial, energianvändning till uppvärmning och belysning i kontorslokaler. Men det betyder inte att vi inte kan göra mer. För att minska vår egen miljöpåverkan och bidra till positiva miljöeffekter fastställer företagsledningen varje år hållbarhetsmål för verk-

samheten vilka följs upp halvårsvis. Sedan 2003 är vi miljöcertifierade enligt ISO 14001, vilket vi är stolta över. Extern och intern miljörevision görs årligen. Internrevisionen av hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av de verksamhetsgenomgångar som görs. Hållbarhetsrapporteringen är en viktig del av uppföljningen med arbetet.

Det finns ett huvudskyddsombud i bolaget.

Arbetsmiljökommittén träffas kvartalsvis och lyfter viktiga arbetsmiljöfrågor samt följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. HR-chefen ingår i företagsledningen.

Hållbarhetsarbetet genomförs av alla ansvariga för de olika delarna i verksamheten. Varje chef har ansvar för att följa upp och efterleva de interna riktlinjerna och alla medarbetare har ansvar att aktivt bidra till hållbarhetsarbetet inom sina arbetsområden.

I enlighet med lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden har bolaget inrättat en intern visselblåsningsfunktion, tillgänglig för alla som är berättigade att visselblåsa enligt ovan nämnd lag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för hållbarhetsarbetet. Vd ansvarar för det praktiska hållbarhetsarbetet, vilket drivs och utvecklas av bolagets hållbarhetsansvarige. För att bevaka frågor relaterade till klimatrisker och ansvarsfull kapitalförvaltning finns en hållbarhetsansvarig som stöd i bolaget och sedan årsskiftet har den funktionen flyttats till en ny avdelning som heter Finans och hållbarhet. Hållbarhetsansvarig medverkar även i risk- och kapitalutskottets möten som behandlar kapitalförvaltningens inriktningsarbete.

Facklig samverkan sker genom månadsvisa möten med vd, HR-chef, ordförande och ledamot från fackorganisationen Forena.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Det har de senaste åren skett, och kommer närmaste åren att ske, en rad förändringar och tillägg i de lagar och regler som styr hur försäkrings-, bank- och hela finansbranschen arbetar med hållbarhet. EUs Handlingsplan för en hållbar finansmarknad, kommer ha stor inverkan på hur vi som bolag bland annat investerar, rapporterar och ger råd till våra kunder. För att minimera risken för att vi inte lever upp till rådande och kommande lagar och regler håller vi oss kontinuerligt uppdaterade inom området samt jobbar aktivt för att säkerställa att hållbarhetsaspekter är en integrerad del i hela verksamheten snarare än hos enskilda yrkesroller.

11

Vårt erbjudande

Så arbetar vi med hållbarhetsrisker LF Kalmar har arbetat med att bedöma och minimera olika typer av risker i 183 år. I takt med att samhället har förändrats har också riskerna förändrats. I vår bransch är förtroende och trovärdighet avgörande och affärskritiskt. För att förtjäna våra kunders förtroende ser vi bland annat till att vara transparenta i hur vi hanterar olika risker för bolaget.

AFFÄRSETISKA RISKER OCH KORRUPTION Vilka risker är förknippade med området?

Bedrägerier, penningtvätt, finansiering av brottslig verksamhet och terrorism, intressekonflikter, korruptionsrisker såsom mutor, användande av kurspåverkande information är risker för alla bolag i finansoch försäkringsbranschen. Företag som bryter mot affärsetiska principer skadar samhället, ekonomin, undergräver demokratin och påverkar den allmänna säkerheten. Följden blir att brottsligheten ökar, konkurrensen snedvrids, utvecklingen hämmas och medborgarnas möjligheter att ta sig ur fattigdom begränsas. Dessutom försvagas skyddet av mänskliga rättigheter och miljöhänsyn. Finans- och försäkringsbranschen lyder under strikta regler och lagkrav som syftar till att förhindra dessa risker. Som lokalt bolag med lokal närvaro och förankring kan för stort personberoende uppstå, vilket kan leda till sämre upphandlingar och för stora rabatter vid införsäkring.

Hur hanterar vi riskerna?

Det är affärskritiskt att ha en god regelefterlevnad och på bästa möjliga sätt förhindra att verksamheten utnyttjas för korruption, bedrägerier, penningtvätt och finansiering av terrorism.

För oss är det självklart att motverka affärsetiska risker och korruption samt att varje misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism granskas och utredas.

Genom att vi bland annat har god kännedom om kunderna och genom aktiv över-

12

Vårt erbjudande

vakning och rapportering av transaktioner arbetar vi systematiskt för att minska risk för penningtvätt, finansiering av terrorism och bedrägerier, såsom exempelvis kortbedrägerier. Vi arbetar också för att förhindra och hantera externa oegentligheter som sker inom ramen för försäkringsavtal, exempelvis försäkringsbedrägerier, inom ramen för riktlinjer kopplade till Svensk Försäkring. Bedrägliga försök riktade mot bolaget kan, om de inte förebyggs och hanteras, leda till ökade skadekostnader som i förlängningen måste finansieras av högre premier, som i första hand drabbar kundkollektivet. En företagsövergripande riskbedömning görs minst en gång per år och är grunden för det riskbaserade arbetssätt som bedrivs. Compliance övervakar och kontrollerar dess efterlevnad. Vid förändringsarbete exempelvis när nya produkter, tjänster eller distributionskanaler introduceras samt vid omorganisationer görs riskbedömning, intressekonfliktsanalys, intressentanalys i enlighet med bolagets besluts- och godkännandeprocess. Syftet är att säkerställa att erforderliga analyser genomförts och som bidrar till att viktiga beslut fattas utifrån ett kvalitativt underlag.

Ett gemensamt system finns inom länsförsäkringsgruppen för avvikelserapportering och det genomförs en mängd kontroller i verksamheten för att garantera en god styrning, kontroll och kvalitet.

LF Kalmar tar avstånd från all form av korruption och otillåtna förmåner, vilket tydliggörs i Etiska riktlinjer och i policy mot otillbörliga förmåner. IMMs (Institutet Mot Mutor) rekommendation om hur gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet får användas är en del av policyn mot otillbörliga förmåner. Det övergripande syftet med bolagets antikorruptionsarbete är att vägleda medarbetarna i hur de undviker att ge och ta emot gåvor och representation som kan väcka misstanke om att syftet är för privat vinning eller för att främja tredje mans intresse.

För att motverka, stoppa brott eller misstanke om brott i verksamheten eller nära verksamheten, finns en visselblåsningsrutin

tillgänglig för den personkrets som anges i 1 kap. 8§ lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Den som anmäler har rätt att vara anonym och inte utsättas för repressalier på grund av sin anmälan. Visselblåsningsrutinen ska ses som ett alternativ till övriga rapporteringsvägar.

Vilka aktiviteter/ förbättringsområden har skett under året?

LF Kalmar har upprättat ett samarbete med LF Gotland för att säkerställa anonym hantering av visselblåsningsärenden.

I december hölls en obligatorisk föreläsning för all personal av antibedrägeriexperten Anders Björkenheim för att höja medvetenheten och kunskapen kring hur företag används som brottsverktyg och hur detta kan motverkas. Bolaget har under året tillsatt mer resurser i arbetet för att förhindra och hantera externa och interna oegentligheter som kan drabba bolaget och i förlängningen kundkollektivet.

RISKER RELATERADE TILL RESPEKT AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Vilka risker är förknippade med området?

Respekt för mänskliga rättigheter och företags skyldighet att respektera dessa och förhindra brott mot mänskliga rättigheter är ett grundläggande ställningstagande för LF Kalmar. För bolaget finns det primärt tre risker kopplade till området: en finansiell risk genom de bolag som vi har investerat i och en varumärkesrisk kopplat till detta, samt slutligen en risk att avtalspartners och underleverantörer inte lever upp till kravet på respekt för mänskliga rättigheter och bristande uppföljning och kontroll på området.

Hur hanterar vi riskerna?

Uppförandekoden för avtalspartners grundar sig på FN Global Compact och internationella konventioner avseende respekt för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, arbetsmiljö, sociala förhållanden, miljö och antikorruption. En omfattande och djupgående screening av bolagets investeringsportfölj

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

görs för att upptäcka hållbarhetsrisker, bland annat kopplat till brott mot mänskliga rättigheter. Inom länsförsäkringsgruppen finns styrande dokument såsom inriktat policy för anställdas egna affärer, policy för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De är en del av och reglerar bolagets förmedlade affär.

Samtliga av bolagets policys och riktlinjer revideras årligen av styrelse, vd, företagsledning och ansvarig chef.

Vilka aktiviteter/ förbättringsområden har skett under året? Årets verksamhetsgenomgångar var mer komprimerade med fokus på säkerhet, hållbarhet och åtgärd/förbättringsförslag. Det framkom att flera avdelningar önskar mer stöd för att säkerställa att hållbarhetsrelaterade krav ställs och följs av leverantörer vid inköp och upphandling. I samband med den externa miljörevisionen gjordes vissa stickprov av avtalsleverantörerna ute i verksamheten, inga avvikelser hittades.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Inom kapitalförvaltningen har portföljen genomlysts halvårsvis och ett av kriterierna är att inte bryta mot mänskliga rättigheter.

Vid genomlysningen träffades en global aktiefond där ett underliggande innehav uppmärksammades för brott mot mänskliga rättigheter. Försök till dialog om åtgärdsplan gjordes men utebliven respons medförde att fonden i sin helhet avyttrades under året.

13

Vårt erbjudande

Kunder

Organisation LF Kalmar 2023

Valberedning

Fullmäktige

Nomineringskommitté

Internrevision

Styrelse

Risk- och kapitalutskott

Revisionsutskott

Ersättningsutskott

VD

Riskhanteringsfunktionen

Compliance

Aktuarie

Ekonomi och analys

Finans och hållbarhet

Bolagsstöd

Affärsutveckling

Affärsområde försäkring Skador Affärsområde bank och liv

14

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVISN I N G 20 23

Våra viktigaste hållbarhetsfrågor VÄSENTLIGHETSANALYS

ling, lokalt men också globalt. Dessa utgångspunkter var nödvändiga för att kunna avgränsa innehållet i de sex fokusområdena, och för att kunna definiera vad hållbarhetsrapporten ska innehålla. Vi har tagit stor hänsyn till intressenternas krav och förväntningar genom löpande intressentdialog, riktade enkäter, intervjuer och workshops.

Dubbel väsentlighet har beaktats, dvs inte

Väsentlighetsanalysen är gjord utifrån bolagets förutsättningar att påverka, vår affär och de krav och förväntningar som intressenter har på oss som stor aktör i länet.

I vår analys utgick vi från kundnytta, vad vi som bolag gör och varför vi gör det, och i vilken grad det bidrar till en hållbar utveck-

bara hur bolaget påverkar hållbarhetsområdet, utan också hur hållbarhetsområdet påverkar bolaget. Det finns en viss diskrepans mellan GRIs metod för väsentlighetsanalys och den som vi har gjort, ambitionen är att vi kommande år ska kunna redovisa mer data för att vara compliant.

Kunder/ägare

O m vä r l d s f a k t o re r

▪ Heltäckande erbjudande skapar trygghet, i livets alla steg ▪ Nära och lokala ▪ Möjliggör enkelt, tryggt och skadefritt liv

Kunder Vinsterna går tillbaka till våra kunder som också är våra ägare.

Skapar möjlighet för ett brett kunderbjudande inom bank, försäkring och fastighetsförmedling.

Länsförsäkringsgruppen ▪ Stärker varumärket ▪ Högre effektivitet och lägre kostnader ▪ Hjälps åt med lagefterlevnad, affärsutveckling och innovation

Länsförsäkringsgruppen

Gemensamma affärslösningar och arbetssätt.

Medarbetare

Avtalspartners och leverantörer

Stödjer forskning kring samhällsutmaningar och sponsrar lokala föreningslivet.

Vision Värderingar Mål

Ett strukturerat arbetsmiljöarbete med nära ledarskap möjliggör tydliga förutsättningar och förväntningar.

Skadeförebyggande arbete stärker kundernas hälsa och säkerhet, minskar skadekostnader och bidrar till ett hållbart samhälle.

Medarbetare ▪ Attraktiv arbetsgivare ▪ Högt engagemang ▪ Balans i livet ▪ Kompetensutveckling

Avtalspartners och leverantörer

Främjar lokala samarbetspartners som delar våra värderingar och vill bidra till ett hållbart Kalmar län.

▪ Bidrar till arbetstillfällen och stärker regionens arbetsmarknad ▪ Skapar incitament till omställning

Samhälle ▪ Kärnaffär skapar samhällsnytta och bidrar till trygghet ▪ Förebyggande insatser minskar negativ påverkan på människa, miljö och samhälle

Samhälle Omvä r l d s f a k t orer

Bilden visar på en övergripande nivå vilka värden som vi skapar för våra viktigaste intressenter: kunder/ägare, länsförsäkringsgruppen, medarbetare, avtalspartners och leverantörer samt samhälle.

Ansvarsfull samhällsaktör

I analysen konstaterades att vissa frågor är hygienfaktorer såsom att vi ska arbeta skadeförebyggande och att det ska genomsyra allt arbete. Andra hygienfaktorer är arbete med inkludering och mångfald, transparens, regelefterlevnad, antikorruption, bekämpa penningtvätt samt minska vårt eget ekologiska fotavtryck.

Sex väsentliga hållbarhetsfrågor är i fokus med avstamp i vår vision. De väsentliga hållbarhetsfrågorna påverkar oss både inom och utanför organisationen och har både ett internt och externt perspektiv. I avsnitten som följer beskrivs frågorna mer ingående.

Ansvarsfull kapitalförvaltning Tillsammans skapar vi trygghet och möjligheter för en hållbar framtid

Hållbara och värdeskapande erbjudanden och tjänster

Attraktiv arbetsgivare

Klimatrelaterade risker

Cirkulär och hållbar skadereglering

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

15

Hållbara och värdeskapande erbjudanden och tjänster Nöjda kunder och god lönsamhet går hand i hand. Särskilt i ett kundägt bolag som LF Kalmar. Genom att finnas nära kunderna, erbjuda hållbara och värdeskapande erbjudanden och tjänster, genom engagerade medarbetare bygger vi långsiktiga relationer som gör oss konkurrenskraftiga.

Marknadens bästa kundupplevelser Vi vill vara nära, tillgängliga, personliga och engagerade i alla kanaler där kunder och medarbetare kan förflytta sig sömlöst mellan mötesplatserna. Med sex lokalkontor runtom i länet och ständig digital utveckling erbjuder vi stor tillgänglighet, både fysiskt

och digitalt. Vår unika bredd med bank, försäkring och fastighetsförmedling gör att vi följer våra kunder genom många av livets stora händelser. Vi vill erbjuda kundupplevelser som överträffar förväntningarna genom att ha marknadens bästa och mest uppskattade tjänster, service och skadereglering. Och med kunniga och engagerade medarbetare arbetar vi för att ständigt förbättra kundinsikten för att kunna hjälpa våra kunder att göra enkla och hållbara val. Hela världen i stort är i omställning. Så även vårt län och vårt bolag. Kundernas beteenden förändras och även efterfrågan och behov förändras. För att vi fortsatt ska kunna bidra

Net promoter score

till att våra kunder får ett enkelt, tryggt och skadefritt liv är det viktigt att vi tar vara på möjligheterna som ges och möter utmaningarna vi står inför. Den samlade kunskapen hos våra medarbetare är stor. Många kunder är inte medvetna om vilka risker som finns kring till exempel att äga ett hem.

Vi ser till att de har rätt försäkringsskydd, ger förslag på hur de undviker skador och gör hemmet tryggt och ger ekonomisk rådgivning så att de kan ta välgrundade beslut kring sin ekonomi. Det är vårt sätt att bygga ansvarsfulla kundrelationer.

NPS2023

60

Net promoter score (NPS) är ett mått på lojalitet. Det visar antal ambassadörer i förhållande till antal skeptiker, baserat på hur benägna de är att rekommendera oss till andra. Vi ställer frågan: Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera oss till en vän eller kollega? Skala 1–10 där 10 är bäst. Ett värde över 50 bedöms som mycket bra och mycket ovanligt.

55

50

45

40 jan

feb

mar

apr

2023: Målvärde: 56

maj

jun

jul

aug

2022: Målvärde: 56

sep

okt

nov

dec

2021: Målvärde: 53

MYCKET NÖJDARE KUNDER 2023 är vi i topp inom både företagsförsäkringar och hur kunder upplever bankens hållbarhetsarbete. Under april-maj har även en lokal kundstudie gjorts för ca 400 av LF Kalmars kunder. Resultatet visar att kunderna är mycket nöjdare än både snittet i branschen och i jämförelse med de rikstäckande konkurrenterna.

16

Snabbt, enkelt och bekvämt är kundförväntningar som vuxit under pandemin och som är här för att stanna. Och visst finns det många vardagsbehov som bank- och försäkringskunden själv kan hantera. Men samtidigt konstateras det i undersökningen att en nära och personlig kundrelation är avgörande för kundlojaliteten.

När konsumenterna rankar varumärken inom hållbarhet är Länsförsäkringar den som hamnar i topp inom försäkringsbranschen för femte gången sedan 2011.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Försäkringar som bidrar till en trygg vardag och ett hållbart samhälle Både i de lyckligaste och de mest utsatta situationerna i livet finns vi där för att ge trygghet till våra kunder. Här är några exempel: • Vår låneskyddsförsäkring Bo kvar ger våra kunder ekonomisk trygghet om någon skulle bli arbetslös, sjuk eller avlida.

Den är till för att ge andrum i svåra situationer och öka möjligheten att kunna bo kvar. Pengarna går till kunden och inte till banken, och kunden väljer själv om hen vill använda dem till bolån eller annat. Bo kvar är skapad efter hur livet ser ut, och gör inget undantag för psykisk ohälsa, som exempelvis utbrändhet.

• I vår certifiering Säker gård och Säker hästverksamhet hjälper vi våra kunder att hitta och rätta till brister som kan orsaka olyckor. Utbildningen ger kunskap inom brandskydd, miljöskydd, djurskydd, elsäkerhet och personskydd samt hur kunden kan arbeta skadeförebyggande med sin verksamhet. Vi kommer till gården och går igenom en checklista tillsammans med kunden. När kunden har

åtgärdat de brister vi eventuellt har hittat godkänns gården som Säker gård eller Säker hästverksamhet. Då har kunden en trygg gård med mindre risk för skador och olyckor. Och får rabatt på försäkringspremien!

• Inom ramen för vår lantbruksförsäkring har vi genomfört en återvinningskampanj. Den går ut på att vi hämtar kundens skrot och miljöfarligt avfall, genom vår miljöcertifierade avtalspartner. Vi tar hand om all dokumentation, betalar marknadsvärdet för skrot och står för 80 procent av kostnaden för farligt avfall. Sedan 2011 har vi genomfört flera tusen hämtningar i länet, där landsbygden tömts på många ton bekämpningsmedel, spillolja, oljefilter, färgavfall, lysrör och lantbruksskrot. En kampanj som bidrar till ett renare län! Under 2023 har nära 56 ton farligt avfall och 179 ton skrot samlats in.

Trygghetsbesök Sedan 2020 utför vi trygghetsbesök, skadedjursbekämpning och skadebesiktning i egen regi. Det stärker oss i vår ambition att på egen hand kunna fylla våra kundmöten

med mervärde för kunderna. En satsning som ger oss ännu större möjligheter att hjälpa kunderna till ett enkelt, tryggt och skadefritt liv, vilket ligger helt i linje med vår affärsidé.

Kreditgivning som värnar hållbarhet Länsförsäkringar Banks utlåning sker i Sverige med god geografisk spridning, i svenska kronor och med privatpersoners bolån och små familjeägda lantbruk som främsta mottagare. Det gör att kreditgivningens affärsmodell har relativt låga hållbarhetsoch kreditrisker när det gäller kreditgivning till företag. Vår kreditpolicy är grunden för kreditgivning, tydliggör kriterierna för acceptabel risk och identifierar områden med höga risker inom hållbarhet som kräver särskilda överväganden. Den ställer höga krav på kundernas återbetalningsförmåga och säkerheternas kvalitet.

Kreditberedningsprocessen ger tillsammans med våra rådgivares goda kännedom om kunderna och den lokala marknaden goda förutsättningar för en utlåningsportfölj med hög kreditkvalitet.

Så här skapar vi trygghet för våra kunder och hjälper dem att undvika skada: Aktiviteter riktade till företag & lantbruk: 336 st Förbesiktningar av lantbruksvillor för säkrare lantbruk 280 st Gårdsbesiktningar för säkrare lantbruk 70 st (i snitt) Elrevisioner tillsammans med Elektriska nämnden för att minska olyckor 320 st Besiktningar av solceller för att minska olyckor

660 ton farligt avfall 2269 ton lantbruksskrot Totalt har dessa avfallsmängder samlats in sedan 2011 som en del i vår återvinningskampanj

Aktiviteter riktade till privatpersoner 1 164 st Trygghetsbesök/ trygghetssamtal Varje besök innehåller en bred genomgång av skadeförebyggande åtgärder kopplat till brand och vatten mm

40 st Kundmöten inriktat på skadeförebyggande åtgärder såsom besiktningar och utbildning för t ex utvalda åkerier, sågverk, energioch livsmedelsindustrier i länet

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

17

Attraktiv arbetsgivare Medarbetarna är vår viktigaste tillgång, och det är deras engagemang, kompetens och vilja till utveckling som gör oss konkurrenskraftiga med nöjda kunder. För att vi ska fortsätta ha de bästa medarbetarna behöver vi vårda vårt rykte som en attraktiv arbetsplats. Det gör vi genom att satsa ordentligt på en bra arbetsmiljö.

Allt pekar på att den största utmaningen för framtidens arbetsplatser kommer att vara dragkampen om kompetens. Därför är det viktigt att vi är en attraktiv arbetsplats. För oss innebär det att vi arbetar med social hållbarhet även inom bolaget, där målet är en jämlik arbetsplats där medarbetarna mår bra och utvecklas. Detta mäter vi genom olika undersökningar och nyckeltal för friskvård, arbetsmiljö och prestationsuppföljning.

Medarbetarenkät Våra värdeord är engagemang, tillit och öppenhet. De speglar vilket typ av företagskultur vi har och vill fortsätta ha i framtiden.

Alla våra medarbetare ska känna fysisk och psykosocial trygghet i sin arbetsmiljö. Under året har en större medarbetarenkät samt tre pulsmätningar gjorts i syfte att följa upp och utveckla medarbetarnöjdheten.

Friskvård Vi satsar på friskvård för att förebygga ohälsa hos medarbetarna, och på så sätt öka förutsättningarna för att utvecklas, prestera och må bra. Bland annat erbjuder vi:

Antal medarbetare per chef 15

6

18

11,1

10,7

9

• Regelbundna hälsoundersökningar • Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring med rådgivning, samtalsstöd och förebyggande hälsotjänster • Friskvårdsbidrag • Friskvårdstimme under arbetstid

8,0

7,5

9,8

8,9

7,7

3 0

Uppföljning och prestation Vi lägger ner mycket jobb på att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Alla medarbetare har varje år en så kallad UPP-dialog, med fokus på utveckling, prestation och individuella mål. Den följs upp genom medarbetarsamtal varje månad.

Nära ledarskap Vi tror att chefer som är nära sina medarbetare har lättare att förebygga ohälsa.

Därför är vi måna om att inte ha för många medarbetare per chef. Under 2023 hade vi i genomsnitt 11,1 medarbetare per chef, vilket är en ökning från året innan. Cheferna har under året gått utbildning i arbetsmiljö och ledarskap inom ramen för Ledarforum där vi samlar våra chefer några gånger per år får de påfyllning och inspiration till att utveckla sitt ledarskap.

11,8

12

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Friskvårdsbidraget 2023 nyttjades av hela 84% av alla medarbetare.

Låg sjukfrånvaro på endast

Satsning på friskvård ger låg sjukfrånvaro % 5 4 3 2,6

2 1 0

1,7

2,0

2,0

2,8

2,5

2,9

2,3

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Anställda

Antal medarbetare som rekryterats externt under året

11,1 medarbetare per chef för 2023.

7 6

20 tillsvidareanställda har rekryterats under året.

231 tillsvidareanställda totalt under 2023 varav 120 kvinnor och 111 män.

5 4

10 tillsvidareanställda har slutat under året.

3

2,9% sjukfrånvaro under året.

1

2

0

20-29 år

30-39 år

Statistiken skiljer sig mellan män och kvinnor. Kvinnor har högre sjuktal, vilket också speglas i samhället i stort.

40-49 år

Kvinnor

50-59 år 60+

Män

Ålder Åldersintervall alla medarbetare

Åldersintervall chefer

Medelålder

Antal 40

8

35

7

30

6

25

5

20

4

15

3

10

2

5

1

0

Chef Kvinna Man Totalt:

44,7 år 50,3 år 47,5 år

Anställd Kvinna 43,5 år Man 44,7 år Totalt: 44,1 år

≈ 48 år

≈ 44 år

0 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år Kvinnor

60+

20-29 år

30-39 år

40-49 år Kvinnor

Män

50-59 år

60+

Män

Könsfördelning, antal Företagsledning

4

Avdelningschefer

5

4

3

Gruppchefer

Styrelse

3

9

Kvinnor

10

Män

5

En manlig vd

Fullmäktige bestod 2023 av totalt av 48 personer, varav 26 kvinnor och 22 män (2 platser var vakanta).

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

19

Hur hanterar vi personalrelaterade risker Vilka risker är förknippade med området?

Medarbetarna är bolagets viktigaste resurs med olika specialist- och yrkeskompetenser och helt avgörande för att driva och utveckla verksamheten. Att inte kunna rekrytera och behålla personal utgör en risk för verksamheten och dess framtida kompetensförsörjning. Att ha en arbetsplats som bidrar till fysisk eller psykosocial ohälsa utgör också en risk för verksamheten. Om bolaget inte uppnår mål inom jämlikhet uppstår en risk att inte kunna attrahera och bibehålla kompetenta medarbetare, vilket kan få en negativ påverkan på bolagets utveckling och varumärke. Jämlikhet, kompetensutveckling och lärande, arbetsmiljö, hälsa samt trivsel är viktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare och minska personalrelaterade risker så som sjukskrivningar.

årligen för att säkerställa att ingen könsdiskriminering föreligger för lika befattningar.

Uppföljning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön görs regelbundet i syfte att motverka stress och arbetsbelastning. I medarbetarenkäten, i medarbetarsamtal samt i det dagliga arbetet följs de anställdas arbetssituation upp. Alla anställda har en sjukvårdsförsäkring där sjukvårdsrådgivning, samtalsstöd och förebyggande hälsotjänster ingår.

Hur hanterar vi riskerna?

Hur vi hanterar personalrelaterade risker utgör grunden för LF Kalmars arbete med personalrelaterade frågor.

Ledarna har fått utbildning i HHR (Hjärtoch hjärnräddning) samt diskriminering och kränkning.

I jämlikhetspolicy beskrivs hur bolaget arbetar med jämlikhet och mångfald, diskrimineringslagstiftningen samt mål och handlingsplaner. En lönekartläggning görs

20

Vilka aktiviteter/förbättringsområden har skett under året?

Under året har stora delar av bolaget gått utbildning inom försäljning och försäljningsledning och parallellt tagit fram ett bolagsgemensamt material om hur vi säljer som vi kallar ”Our way of selling”.

Svaren i medarbetarenkäten påvisade att det finns medarbetare som under de senaste 12 månaderna har upplevt någon form av mobbing, diskriminering eller kränkande särbehandling. I linje med våra värderingar, riktlinjer och vad vi enligt lag är ålagda att göra har vi agerat på resultatet i form av information till både medarbetare och chefer. Vi tolererar ingen mobbing, diskriminering eller sexuella trakasserier i bolaget och kommer att agera på det som vi får kännedom om. Vi tar informationen på största allvar och kommer även fortsatt lägga fokus på de här frågorna.

Flera av våra medarbetare kör bil i sitt arbete. Dessa medarbetare har under året erbjudits en trafiksäkerhetsutbildning i syfte att förebygga skador och olyckor.

Vi ser att medarbetarnöjdheten ökar då senaste mätning av eNPS landade på 39 vilket är en ökning jämfört med 32 vid samma tid föregående år.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Ansvarsfull samhällsaktör Det som är bra för Kalmar län är bra för oss och våra kunder – och Kalmar läns utmaningar är också våra utmaningar. Som lokalt och kundägt bolag är det viktigt för oss att ge tillbaka till det lokalsamhälle vi är en del av, där våra kunder och ägare lever och verkar.

Vårt samhällsengagemang och mer utåtriktade hållbarhetsarbete grundar sig i LF Kalmars värderingar om engagemang, tillit och öppenhet. När vi genom samarbeten och hållbarhetsinitiativ är med och skapar trygghet och möjligheter översätter vi våra värdeord i praktisk handling. Runt om i länet har vi tagit viktiga initiativ för att stötta kunder, lokala företag och föreningsliv.

Hur vi hanterar sociala risker

Vilka risker är förknippade med området?

Samhällsengagemang och sponsring sker lokalt. Risker förknippade med detta är att samarbetspartners inte lever upp till tillfredställande nivå inom arbetsmiljö, jämlikhet eller säkerhet. Det finns också risk för att sponsringspengar snedfördelas inom länet eller att stort personberoende påverkar vilka som tilldelas sponsring.

Hur hanterar vi riskerna?

Kommunikationspolicyn, Hållbarhetspolicyn och Riktlinjer för sponsringssamarbeten utgör grunden för hur LF Kalmar bedriver sitt externa hållbarhetsengagemang. Alla idrottsföreningar bolaget sponsrar förbinder sig också att följa våra riktlinjer för Schysst idrott, vilket innebär att föreningen ska arbeta aktivt för att motverka utanför-

skap, diskriminering, mobbning, och otillåtna substanser.

Samtliga policys och riktlinjer revideras årligen av Vd, företagsledning och ansvarig chef.

ställd ekonomi, Förbättra barn och ungas fysiska och psykiska hälsa, Klimat och naturskador samt Motverka välfärdsbrottslighet.

Vilka aktiviteter/ förbättringsområden har skett under året?

Likt tidigare år har vi upprättat sponsringsavtal med omkring 80 lokala föreningar runt om i länet vilket bland annat har bidragit till att främja barn och ungas hälsa, motverka diskriminering, stärka gemenskap för pensionärer och förbättra närmiljön. Under hösten har ett arbete gjorts med ledningen för att välja ut strategiska fokusområden inom vårt samhällsengagemang utifrån insikter från hållbarhetsdatabasen. Dessa är Jäm-

HÅLLBARHETSDATABAS MED LOKAL FÖRANKRING Länsförsäkringar har sedan 2020 tagit fram en hållbarhetsdatabas som består av 63 utvalda variabler inom fem affärsnära teman: ekonomi och möjlighet till försörjning, jämställdhet, miljö och klimat, trygghet och hälsa. Utvecklingen av hållbarhet kan följas på riksnivå, per län och per kommun. På så sätt kan lokala

utmaningar och möjligheter identifieras och prioriteras.

Utvecklingen av variablerna kan följas över tid för varje län och totalt i riket. På så vis kan vi på ett faktamässigt sätt analysera vilka möjligheter och utmaningar som finns och därmed bättre komma fram till hur vi kan stödja lokalsamhället

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

på bästa sätt. Databasen bygger på statistik från officiella och öppna källor vilket vi använder som underlag till vilka satsningar vi ska göra under året.

Statistiken finns tillgänglig för alla på lansforsakringar.se/ hallbarhetsdatabasen.

21

Cirkulär och hållbar skadereglering Att hjälpa våra kunder att undvika skador är en del av vår kärnverksamhet, och en grundläggande hållbarhetsaktivitet som skapar värde på flera sätt. Det håller både nere skadekostnaden för våra ägare och gör gott för miljön genom att vi sparar på resurserna. Men de skador som trots allt uppstår vill vi hantera på ett mer cirkulärt och hållbart sätt.

Mkr

Under 2023 återställde vi skador för drygt en halv miljard kronor – majoriteteten genom lokala entreprenörer i Kalmar län.

Förtroendeverkstäder är certifierade enligt Länsförsäkringars Miljö- och Kvalitetcertifiering.

Vi lägger stora resurser på att arbeta skadeförebyggande, och tar fram metoder och standarder för att skapa effektiva och hållbara skadereparationer. Allt detta bidrar till mer cirkulär skadereglering med mindre avfall och transporter, och att det går åt mindre energi och material vid skadehändelser, återställande och reparation.

Leverantörer och avtalspartners Om vi ska kunna leverera trygghet och möjligheter i form av försäkringar, banktjänster och fastighetsförmedling är vi beroende av våra leverantörer, entreprenörer och avtalspartners. Så långt det är möjligt arbetar vi med lokala entreprenörer och avtalspartners. Som stor aktör i länet är det självklart för oss att gynna den lokala och regionala sysselsättningen. Det är ett sätt att bidra till ett livskraftigt län och ett levande, lokalt företagsklimat.

Uppförandekod Vår Uppförandekod för avtalspartners är baserad på FN Global Compact och andra internationella ramverk och riktlinjer, tillsammans med vårt eget ställningstagande som bolag och vad vi förväntar oss när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, personalfrågor, miljö, antikorruption och affärsetik.

Motverka försäkringsbedrägerier Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om kriminella nätverk eller enskilda individer missbrukar systemet för egen vinning. Försäkringsbedrägerier innebär att kunden försöker få ersättning för skador som inte inträffat, anmäler förlust av föremål som inte är borta eller medvetet överdriver värdet på föremålet för att få högre ersättning.

Detta är olagligt och alla försäkringsbedrägerier polisanmäls och kan leda till fängelse. Men vad inte många tänker på är att bedrägerierna även straffar försäkringsbolagens ärliga kunder, vilket blir en rättvisefråga. Enligt Svensk Försäkring är 5–10 procent av de ersättningar för skada försäkringsbolagen betalar ut till sina kunder orsakade av försäkringsbedrägerier. För vårt bolag motsvarar det cirka 30–60 miljoner kronor per år. Bedrägerierna är tredubblade på 10 år och ungefär hälften av dem sker via internet. 67 procent av alla försäkringsbedrägerier begås av män, enligt statistik från Larmtjänst.

Som försäkringsbolag har vi, likt andra samhällsviktiga funktioner, ett ansvar att före-

22

bygga brott och skydda försäkringsföretagens intressen. Vi måste även beakta försäkringskollektivets intresse så att inte försäkringstagare gynnas otillbörligt. Det är mot denna bakgrund viktigt att vi arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga försäkringsbedrägerier, ett viktigt arbete inom motverkande av korruption och en hållbar utveckling av försäkringsaffären. Vi har tre utredare som hanterar dessa ärenden inom ramen för vår skadereglering. Under 2023 mottog utredarna totalt 382 ärenden för hantering. Hälften av de ärenden som hanterades under 2023 ledde till ett helt eller delvis avböjande av anspråket på försäkringsersättning och en betydande besparing för bolaget och därmed våra kunder.

Reparera och använda begagnade delar Glasskador på bilar har tredubblats de senaste 20 åren enligt Svensk Försäkring.

Det är mer hållbart att laga rutan med tanke på miljöpåverkan. Men det är också en viktig ekonomisk fråga eftersom medelkostnaden för glasskador har ökat med 33 procent de sista åren samtidigt som antalet skador har ökat med 25 procent. LF Kalmar har under 2023 haft en vårkampanj för att få kunderna att laga glasrutan i stället för att ersätta med en ny. Syftet med kampanjen var att skapa en högre medvetenhet hos våra kunder om att det går att reparera stenskott, i stället för att byta ut sin ruta.

För att reparera krävs det att kunderna agerar och tar sig till en glasmästare/verkstad relativt snabbt. Ökad reparationsgrad sänker vår medelskada och bidrar till en mer cirkulär och hållbar skadereglering. Under

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

två månader sänkte vi självrisken för reparation från 200 kronor till 0 kronor. Tidpunkten för kampanjen valdes utifrån att flest stenskott uppstår på våren då det finns mycket grus på vägarna. Och det är då flest skador uppstår för våra kunder. Utvärderingen av kampanjen visar att reparationsgraden har ökat med 8 procentenheter under perioden februari-juli. Detta har inneburit en koldioxidbesparing på drygt 6 300 kg CO2e, utöver en kostnadsbesparing.

Eller annorlunda uttryckt, nästan fyra fullastade dumpers i mindre avfall.

Vidare har vi ett stort hållbarhetsfokus när det gäller användning av begagnade delar i samband med bilreparationer. Detta är ett viktigt hållbarhetsmål som vi följer noggrant varje månad och som vi har satt som mål för våra avtalsverkstäder. Alla våra avtalsentreprenörer och de företagen som utför

skadereperationer åt oss ska aktivt arbeta utifrån de mål som finns överenskomna och angivna i våra riktlinjer för hållbarhetskrav i samband med skadeupphandling.

Avfall från 40 lagningar kan rymmas i en hand, avfall från 40 rutbyten får plats i en dumper.

När det gäller byggskador har vi avtal med rivningsentreprenörer för att öka källsorteringen och återanvändning av rivningsmaterial men har också lagt stort fokus på sanering och lagning.

Under året har samarbete inletts med extern entreprenör för reparation av kunders skadade elektronikapparater såsom mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer. I de fall där produkten inte går att reparera eller delarna inte går att återanvända har återvinning gjorts i största möjliga utsträckning. Under 2023 har detta inneburit en koldioxidbesparing på 564 kg CO2e, utöver en kostnadsbesparing.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

23

Ansvarsfull kapitalförvaltning För att kunna utvecklas långsiktigt är god affärsetik och socialt och miljömässigt ansvarstagande förutsättningar. Det är utgångspunkten när vi förvaltar vårt kapital, och i vår investeringsprocess. I vår portfölj vill vi bara ha bolag som hanterar risker kring affärsetik, miljö och sociala frågor på ett ansvarsfullt sätt. Välskötta bolag är en bättre investering på lång sikt.

En stor del av det kapital som Länsförsäkringar Kalmar län förvaltar är försäkringspremier inbetalade av kunder. Det övergripande målet med vår kapitalförvaltning är att se till att vi alltid kan fullfölja våra åtaganden mot försäkringstagarna. Förvaltningens mål är alltid en stabil avkastning över tid, med balanserade risker. Det är vår utgångspunkt när vi investerar, och därför strukturerar vi förvaltningen för att så långt det är möjligt främja en hållbar utveckling.

Det gör vi genom att ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer när vi väljer placeringstillgångar och att, när det går, välja socialt och miljömässigt hållbarhetsinriktade investeringsalternativ. LF Kalmars syn på etik- och miljöfrågor är densamma som svenska staten gett uttryck för genom att underteckna internationella konventioner när det gäller mänskliga rättigheter, arbete, miljö, mutor, korruption och särskilda vapen. Om vi upptäcker innehav som kan kopplas till en kränkning av någon av dessa konventioner ska vi överväga att sälja det. Vi ser en uppenbar risk om vi inte investerar i ansvarsfulla företag, både när det gäller avkastning och likviditet. Vår tro är att ansvarsfulla företag kommer att lyckas mycket bättre i framtiden än de konkurrenter som inte tänker hållbart.

Vi deltar i länsförsäkringsgruppens gemensamma arbete med ansvarsfulla investeringar. Våra strategier är: • Genomlysning och integration • Exkludering (välja bort) • Inkludering inklusive omställning (välja in) • Påverkan

Policy för ansvarsfulla investeringar beskriver övergripande hur hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter ska integreras i investeringsprocessen. Vi söker metodiskt efter ansvarsfulla investeringar både lokalt och globalt. Vid varje ny investering har vi med FN:s globala hållbarhetsmål som en del i utvärderingsprocessen. Totala ny- eller återinvesteringar 2023, 400 miljoner konor, närmare 80 procent är matchat mot FN´s globala mål.

Parisavtalets klimatmål om att hålla nere den globala temperaturökningen under 2 grader, eller helst 1,5 grader, leder till hårdare reglering för bolag som baserar sin verksamhet på fossila bränslen. Att fortsätta investera i sådana bolag innebär en finansiell risk. Bolagets övergripande håll-

barhetsmål är att portföljen ska harmonisera och bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader år 2030.

Koldioxidavtryck Som en del i arbetet med ansvarsfulla investeringar, klimatmålen och specifikt klimatrisker beräknas och analyseras investeringsportföljens koldioxidavtryck.

Koldioxidavtrycket visar en historisk ögonblicksbild av hur utsläppen från bolagen i portföljen sett ut.

Värdena varierar i takt med att bolagens utsläpp förändras, men också genom att portföljens sammansättning ändras. Även växelkursförändringar och ändrat marknadsvärde för enskilda innehav kan påverka avtrycket.

Nyinvesteringar 2023 Globala mål (Mkr) 150 125 100 75 50 25 0 Nr 3

Nr 7

Nr 8

Nr 9

Nr 11

Nr 13

Nr 15

Totala ny- eller återinvesteringar 2023, 400 Mkr, närmare 80% är matchat mot FN´s globala mål.

24

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Under 2023 har LF Kalmar aktivt valt bort underliggande investeringar som i tidigare mätningar haft ett högt koldioxidavtryck.

Tabellen nedan visar resultatet av senaste mätningen per 2023-12-31.

Koldioxidavtryck - viktad genomsnittlig koldioxidintensitet (ton CO2e/mkr intäkter) Omfattning Noterade aktier (jmf index) Tillgångsslag i enlighet med Svensk försäkrings rekommendation*

2023

2022

6,9 (13,6)

12,1 (20,7)

5,1

7,7

den globala ökningen av medeltemperaturen på under 2°C, eller helst 1,5°C, för att vara i linje med Parisavtalet.

Vi har antagit regionens mål om Fossilfritt 2030, vilket innebär att vi ska ha ”nettonoll”-utsläpp till år 2030. Det här är exempel på vad vi gör: • Skadeförebyggande arbete för att förhindra skador och klimatutsläpp hos våra kunder • Ansvarsfulla investeringar och kapitalförvaltning innebär att vi satsar på håll-

bara företag och fasar ut verksamheter som inte uppfyller Parisavtalet • Mer cirkulär skadereglering, exempelvis återanvänder bilverkstäderna bildelar och reparerar i stället för att ersätta med nya produkter • Informationsplattform tillsammans med länsstyrelsen klimatklokatips.se

*Svensk Försäkrings rekommendation omfattar tillgångsslagen: Noterade aktier, företagsobligationer utgivna av noterade bolag samt direktägda fastigheter och fastighetsbolag

Beräkningar har även gjorts enligt Svensk Försäkrings gällande rekommendation om redovisning av koldioxidavtryck i försäkringsföretagens investeringsportföljer.

Klimatansvar Användning av fossilt bränsle och utsläpp av växthusgaser driver på klimatförändringarna, som riskerar att sätta jordens klimatsystem ur spel. Alla måste bidra för att hålla

Vårt huvudkontor i Kalmar är certifierat enligt LEED Platinum. När fastigheten byggdes 2011 var den en av Nordens mest miljöanpassade byggnader. Den har sedumtak, solceller, snålspolande kranar och toaletter, och närvarostyrd belysning och ventilation. Fastigheten är byggd av lokala byggmaterial.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

25

Klimatrelaterade risker Att klimatet förändras är en avgörande utmaning för hela samhället och därmed även för samtliga aktörer inom bank och försäkring. Finanssektorn har även ett betydande ansvar för att bidra till en positiv förflyttning med minskad klimatpåverkan. Vi hanterar redan idag stora kostnader som orsakas av plötsliga och extrema väderhändelser och ibland även mer långsamverkande klimateffekter, såsom påverkan på skog och gröda. Vi ser att denna risk kommer få ökad betydelse i framtiden, både för våra kunder, vår affär och samhället i stort.

Den globala uppvärmningen med extrema väderhändelser så som stormar, skyfall, översvämningar och torka som följd får stora samhällsekonomiska konsekvenser.

För försäkringsverksamheten är den globala uppvärmningen och klimatförändringar en finansiell risk som över tid är svår att förutsäga och som kommer att innebära en risk för ökade utbetalningar för väderrelaterade försäkringsskador, något vi redan har märkt av. Lokalt för LF Kalmar finns det en risk för att införsäkringsprocessen inte tar hänsyn till miljö- och klimatrisker och att vi stödjer kunder som har stor miljöpåverkan. Det finns också risk för att LF Kalmar ställer för låga krav ur miljö- och klimathänsyn på leverantörer.

Det finns risk för att vi på LF Kalmar inte lever upp till våra egna åtaganden, vilket även kan innebära en varumärkesrisk.

Klimatrisker innebär även en finansiell risk för våra investeringar och vid kreditgivning för bankkunder. Företag som baserar sin verksamhet på fossila bränslen riskerar att bli så kallade strandade tillgångar i takt med ökad reglering för att nå 2°-målet i Parisavtalet. Det finns en risk för att LF Kalmar investerar i tillgångar och bolag som har stor negativ påverkan på miljö och klimat. Men också förhöjd finansiell risk när verksamheter som lantbruk påverkas negativt av ett förändrat klimat med torka, minskad fodertillgång, nödslakt av djur, försämrade skördar, angrepp av barkborrar som skadar skog med mera.

26

Klimatrisker, det vill säga risker som uppstår på grund av klimatförändringarna eller på grund av åtgärder för att hantera dem, kan påverka såväl försäkringsverksamheten som investeringar och kreditgivning. TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) klassificerar klimatrisker som fysiska och omställningsrisker vilka även bolaget har utgått ifrån.

Försäkringsverksamheten Fysiska klimatrisker är direkt kopplade till att klimatet blir varmare och delas in i akuta risker och kroniska risker. De akuta riskerna består av mer omfattande inslag av extremväder medan kroniska är irreversibla effekter såsom havsnivåhöjningar eller rubbade ekosystem. Omställningsrisker är risker kopplade till själva omställningen mot ett koldioxidsnålt och hållbart samhälle och delas in i regulatoriska risker, marknadsrisker, teknologiska risker och ryktesrisker. Klimatrisk utgör en delmängd av de miljörelaterade riskerna och är en väsentlig hållbarhetsrelaterad risk för bolaget.

Klimatrisk utgör därför en egen riskkategori i LF Kalmars riskhanteringssystem och rapporteras och följs upp på samma sätt som övriga risker. Riskhanteringsfunktionen är sammankallande för riskworkshops med LF Kalmars företagsledning där riskgenomgång sker minst årligen och uppföljning kvartalsvis. FN:s klimatscenarier omsätts i Sverige av SMHI som tar fram länsvisa analyser över vilka konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra regionalt. De senaste simuleringarna är gjorda 2015 och bygger på tidigare definierade scenarier

från IPCC. Enligt SMHIs beräkningar kommer Kalmar län mot slutet av seklet ha en temperaturhöjning mellan 3-5 grader och störst uppvärmning kommer att ske under vinterperioden med 6 grader. Rapporten belyser också att årsmedelnederbörden kommer att öka med ca 15-20 procent jämfört med perioden 1961-1990 där vinterperioden kommer att vara mer nederbördsrik än sommarhalvåret. Även den kraftiga dygnsnederbörden förespås att öka med cirka 15-20 procent. Värt att nämna är att Kalmar är ett av de 25 områden i Sverige där översvämningsrisken är betydande och konsekvenserna kan bli stora, dels pga skyfall men också på längre sikt med havsnivåhöjningar.

Kapitalförvaltningen Vårt arbete med ansvarsfulla investeringar omfattar kriterier för befintliga såväl som potentiella investeringar, men även direkta och i viss mån indirekta innehav. Klimatförändringar kan utgöra en direkt finansiell risk för bolaget i form av möjlig påverkan på försäkringsaffären och investeringar. Hur risken hanteras beskrivs under avsnitt Ansvarsfull kapitalförvaltning.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

internt i bolaget, inom länsförsäkringsgruppen och i samverkan med externa aktörer som länsstyrelsen och kommuner.

LF Kalmar vägleder och påverkar sina kunder och sina leverantörer att ta klimat – och miljöhänsyn. Uppförandekoden för avtalspartners baseras på FN Global Compact:s principer. Leverantörer och dess underleverantörer ska efterleva dessa principer.

Risk för naturskador ökar Vi ser redan nu hur globala klimatförändringar får lokala konsekvenser i form av flera extrema väderhändelser. Risken för skyfall, höga vattenflöden, storm, torka, låga grundvattennivåer och värmebölja ökar. Vi vet sedan tidigare att naturskador kostar mycket och skadestatistiken nationellt visar att de blir fler och fler.

Att vi har ett skadeförebyggande område som heter Naturskador är för att kunna jobba förebyggande kring klimatförändringarna och hur vi ska försäkra när klimatet förändras, både för kunderna och samhället i stort. Vi jobbar internt, inom länsförsäkringsgruppen och med externa samarbetsparter så som Länsstyrelsen i Kalmar och kommuner i länet.

Naturskador som översvämning är inte alltid längre plötsliga och oförutsedda, och syftet med vårt arbete är att enskilda fastighetsägare inte ska drabbas lika hårt i framtiden. Som kundägt och ömsesidigt försäkringsbolag har vi ett ansvar att se

till kollektivet – nuvarande kunder riskerar att drabbas om vi försäkrar nya fastigheter i områden som bedöms som olämpliga. I befintlig bebyggelse arbetar vi aktivt med förebyggande information till kunder och potentiella kunder i form av skadeförebyggande insatser och råd till fastighetsägare.

Hur hanterar vi riskerna?

Hållbarhetspolicyn utgör grunden för LF Kalmars arbete med klimat- och miljöarbete. För att minska riskerna arbetar LF Kalmar aktivt med skadeförebyggande arbete.

Att undvika en skada är alltid en vinst för miljön och kunden. Störst miljöpåverkan har natur-, vatten-, brand- och motorskador. LF Kalmars skadeförebyggande arbete bidrar till en minskad miljöpåverkan med mindre avfall, kemikalier, energi, material, transporter och andra resurser.

Hållbarhetsansvarig tillika naturskadesamordnare driver och bevakar frågor relaterade till klimatförändringar, naturskador och hur ett förändrat klimat påverkar möjligheten att försäkra i framtiden. Arbetet sker i nära samarbete med riskmanagern

Vi vill sprida kunskap om nya risker och ge tips om hur fastighetsägarna bäst undviker skador orsakade av klimatförändringar. Därför har vi tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar en kunskapsplattform om lokala klimatförändringar. Informationen riktar sig till fastighetsägare och varvar klimatfakta med tips och råd vid extrema väderhändelser. www.klimatklokatips.se

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Bolaget driver utveckling av digitala tjänster vilket leder till färre resor och pappersutskick till kunder. Detta ökar tillgängligheten samtidigt som miljöpåverkan minskar.

Exempelvis finns mål för att fler ska göra skadeanmälan digitalt. Ett aktivt arbete bedrivs för att påverka beslutsfattare rörande samhällsbyggande och klimatrisker genom länsförsäkringsgruppen.

LF Kalmar finansierar även forskning kring hur klimatförändringarna påverkar försäkringsbranschen, kunder och övriga samhället.

Vilka aktiviteter/ förbättringsområden har skett under året?

Klimatrisker begränsas genom ett proaktivt arbete för att minska exponeringen mot både fysiska klimatrisker och omställningsrisker i bolagets arbete med ERSA (Egen Risk- och Solvensanalys). Även produktutbudet anpassas succesivt för att hantera omställningsrisker. Bolaget har en förebyggande och rådgivande verksamhet mot kund för att minska klimatrisken. Rådgivning handlar om hur kunderna bäst förbereder sin fastighet, sin skog, sig själv och sin familj för att minimera riskerna för naturskador. De förebyggande åtgärderna prioriteras i utsatta områden såsom exempelvis områden med hushåll med frekvent återkommande naturskador. Bolaget har infört ett geografiskt informationssystem, GIS, som bland annat kan hjälpa oss att simulera olika scenarier och visualisera hur vårt kundbestånd påverkas. Under året har vi inlett kontakt med kommunerna runt om i länet för att ta del av t ex skyfallskarteringar och annat underlag som kan hjälpa oss framåt. Vi planerar en skadeförebyggande informationskampanj riktat till privata fastighetsägare runt om i länet i samverkan med Länsstyrelsen Kalmar län och kommunerna.

27

Vårt hållbarhetsarbete – i ett större sammanhang Globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 2015 antog FN:s 193 medlemsländer Agenda 2030, den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. I den ingår 17 globala mål med syfte att uppnå fyra fantastiska saker till 2030: Att utrota extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa.

Så jobbar vi med Agenda 2030 Som en del av väsentlighetsanalysen kartlägger vi hur vår verksamhet stämmer mot de globala målen. Analysen har skett utifrån våra väsentliga hållbarhetsaspekter, påverkansgrad, och identifierade risker och möjligheter.

Varje land ansvarar för att förverkliga och följa upp målen. För att lyckas krävs att alla delar i samhället – organisationer, näringsliv, offentlig sektor, forskare och enskilda individer – arbetar tillsammans.

Så här bidrar vi till de globala hållbarhetsmålen genom att göra skillnad på lokal nivå:

Globalt engagemang Länsförsäkringar tar tydligt ställning i hållbarhetsfrågor, bland annat genom internationella samarbeten. Länsförsäkringar har bland annat undertecknat: • FN Global Compacts tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption • FN:s Principer för ansvarsfulla investeringar (PRI) • FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) • Principles for Sustainable Insurance (PSI) • Geneva Association’s Kyoto Statement • Montreal Pledge • CDP • Hållbart värdeskapande • ECPAT Men även i vår vardag bidrar vi till nationella och globala hållbarhetsmål.

Här ser ni hur vårt lokala hållbarhetsarbete passar in i ett större sammanhang i form av FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030.

Ansvarsfull samhällsaktör

Hållbara och värdeskapande erbjudanden och tjänster

Ansvarsfull kapitalförvaltning

Tillsammans skapar vi trygghet och möjligheter för en hållbar framtid Klimatrelaterade risker

Attraktiv arbetsgivare

Cirkulär och hållbar skadereglering

28

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Revisorns yttrande Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Till bolagsstämman i Länsförsäkringar Kalmar län, org.nr 532400-3549

Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 11-28 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande En hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Catarina Ericsson Auktoriserad revisor

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

29

Revisorns yttrande

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Länsförsäkringar Kalmar län avger härmed årsredovisning för 2023. Bolagets 183:e verksamhetsår.

VERKSAMHET Länsförsäkringar Kalmar län har sitt verksamhetsområde i Kalmar län och erbjuder ett brett utbud av försäkringar och banktjänster för privatpersoner, företag och lantbruk. Vi är marknadsledande inom ett flertal områden. Länsförsäkringar bedriver även genom franchisetagare fastighetsförmedling och per 2023-12-31 finns sex bobutiker i länet. Vi deltar även i länsförsäkringsgruppens återförsäkringssystem genom att avge och ta emot återförsäkring inom gruppen.

Förutom den försäkringsverksamhet som vi har egen koncession för, erbjuder bolaget andra försäkringar inom såväl sak- som livförsäkringsområdet samt tjänster inom bank, fond- och fastighetsförmedling genom avtal med Länsförsäkringar AB (LFAB) och dess helägda dotterbolag. För de förmedlade affärerna har bolaget ansvaret för kundrelationerna.

Organisation och struktur Länsförsäkringar Kalmar län ingår som ett av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag i länsförsäkringsgruppen. Gemensamt äger gruppen Länsförsäkringar AB med dotterbolag där länsförsäkringsgruppen har sin gemensamma utvecklings- och serviceorganisation samt produktbolag för bland annat djur- och livförsäkringar, fondförvaltning och banktjänster.

Bolaget är självständigt och bolagsformen är ömsesidig, vilket betyder att ägarna utgörs av bolagets sakförsäkringstagare. Dessa har inflytande över verksamheten och väljer 46 fullmäktigeledamöter som ska företräda dem på bolagsstämman. Bolagsstämman utser bolagets styrelse som under året bestått av tio ledamöter inklusive två personalrepresentanter. Koncernen består av moderbolaget Länsförsäkringar Kalmar län och dotterbolagen LFK Finans AB samt LFK Mästaren AB. Väsentliga händelser under året Bolaget har sedan april 2023 en ny verkställande direktör, Peter Lindvall, som då ersatte Nils-Gunnar Thomsson som sedan sommaren 2022 varit tillförordnad verkställande direktör för bolaget.

Rysslands invasion av Ukraina 24 februari 2022 leder fortsatt till geopolitiska spänningar och en stor osäkerhet i omvärlden.

Energipriser tillsammans med den oro som råder har medfört hög

inflation runt om i världen, men höjda räntor som följd. Länsförsäkringar Kalmar Läns kapitalsituation har påverkats måttligt av den finansiella marknadsutvecklingen, vi följer självklart utvecklingen noggrant.

Nya och ändrade redovisningsprinciper årsredovisning 2023 Från och med 1 januari 2023 tillämpas lagbegränsad IFRS i koncernredovisningen samt IFRS 9 i koncernredovisningen samt för juridisk person. Länsförsäkringar Kalmar län har även bytt redovisningsprincip för redovisning av Aktier och andelar i koncernföretag. IFRS 9 tillämpas framåtriktat och därmed uppstår ingen övergångseffekt. Övriga byten av redovisningsprinciper som har en betydande effekt på Länsförsäkringar Kalmar läns finansiella rapportering har tillämpats retroaktivt vilket innebär att jämförelsesiffror har räknats om för att uppnå jämförbarhet över resultat och finansiell ställning. Nya och ändrade redovisningsprinciper har påverkat Länsförsäkringar Kalmar läns eget kapital med ett belopp om - 19 392 Tkr för koncernen och 1 092 755 Tkr för moderbolaget. Mer information om förändrade redovisningsprinciper finns i not 1.

En av länsförsäkringsbolagen gemensam utredning visade på att innehavet i Gamla Länsförsäkringar AB under hela innehavstiden borde ha klassificerats som intresseföretag. Länsförsäkringar Kalmar Län rättade därav den redovisningsmässiga klassificeringen i årsredovisningen för 2020 och begärde omprövning av 2018 års deklaration med yrkande om skattefrihet avseende då erhållen utdelning. Skatteverket beslutade den 22 juni 2021 att avslå yrkandet. Länsförsäkringar Kalmar län överklagade Skatteverkets beslut den 28 januari 2022. Länsförsäkringar Kalmar län deklarerade även utdelning erhållen år 2021 och uppkommen vinst i samband med andelsbytet vid fusionen som ej skattepliktiga, i linje med den argumentation som förs i domstolsprocessen. Skatteverket vidhöll, i likhet med sin uppfattning i domstolsprocessen, att både utdelning och vinst var skattepliktiga men medgav uppskov med vinsten.

Förvaltningsrätten beslutade den 8 november 2023 att bifalla Länsförsäkringar Kalmar läns överklagan utifrån att innehavet i Gamla Länsförsäkringar AB alltid utgjort andelar i intresseföretag och ett näringsbetingat innehav. Skatteverket överklagade Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten den 20 november 2023.

Affärsvolym (Mkr)

2023

2022

2021

2020

2019

Direkt försäkring exkl rabatter

998

935

916

894

838

Mottagen återförsäkring

56

54

55

63

57

Sakförsäkring (premieinkomst)

1 054

989

971

957

895

Livpremier (inbetalt och inflyttat)

345

301

387

203

181

Bank (in- och utlåning)

14 754

14 282

13 500

12 684

11 624

Förvaltad fondvolym

2 667

2 253

2 565

1 918

1 611

Total affärsvolym

18 820

17 825

17 423

15 762

14 311

30

Förvaltningsberättelse

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Väsentliga händelser som inträffat efter verksamhetsåret Inga händelser som är av väsentlig betydelse för bolagets nuvarande drift har inträffat efter upprättat bokslut.

Vi vill dock upplysa om en händelse som kan få effekter framåt.

I det fall Kammarrätten skulle ändra Förvaltningsrättens dom och Länsförsäkringar Kalmar län inte skulle nå framgång i domstolsprocessen, skulle det medföra att eget kapital per 31 december 2023 minskar med 161 Mkr samtidigt som aktuell och uppskjuten skatt justeras med motsvarande belopp. Kapitalbasen minskar på samma sätt som förändringen i eget kapital och solvenskvoten minskar med 4 %. Konsolideringskapitalet påverkas inte. Bolagets bedömning är att det inte är troligt att Kammarrätten kommer att ändra Förvaltningsrättens dom. Vi uppskattar därför, utifrån nuvarande processläge, att det är klart mer än sannolikt att Länsförsäkringar Kalmar län slutligt ska vinna bifall till sina huvudyrkanden än att dessa avslås.

Marknadstäckning sakförsäkring (%)

PREMIEINKOMST OCH MARKNAD Premieinkomst (Mkr)

2023

2022

Hem och villa

255

238

Företag och fastighet

300

269

Motorfordon

284

270

Trafik

104

109

Olycksfall

55

49

Summa direkt försäkring

998

935

Mottagen återförsäkring

56

54

Total premieinkomst

1 054

989

Försäkringsersättningar (Mkr)

2023

2022

Hem och villa

-155

-171

Företag och fastighet

-172

-116

Motorfordon

-227

-221

Trafik

-16

-49

Olycksfall

-44

-78

2023

2022

Villahemförsäkringar

62

63

Lantbruksföretag

57

56

Personbilsförsäkring

45

46

Företag - bygg

53

52

Summa direkt försäkring

-614

-635

-57

-4

-671

-639

Företag - tillverkning

60

59

Mottagen återförsäkring

Företag - tjänsteföretag

38

39

Summa Försäkringsersättningar

Avveckling av 2022 och tidigare års avsättning för oreglerade skador innebar en vinst för egen räkning om 95,9 (42,6).

KAPITALFÖRVALTNING Placeringsstruktur i koncernen (Mkr)

2023

2022

Belopp

Avkastn. %

Belopp

Räntebärande inklusive likvida medel

1 099

2,4

1 116

-4,9

Aktier

4 462

4,3

4 264

-3,4

326

-3,7

326

2,5

5 887

3,5

5 706

-3,3

Fastigheter Summa placeringstillgångar

Avkastn. %

Den totala avkastningen i koncernen uppgår till 177 Mkr (-203) och koncernens likvida medel uppgick vid verksamhetsårets slut till 229 Mkr (419).

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

31

Förvaltningsberättelse

RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING Resultat Skadeförsäkringsrörelsen redovisar ett överskott om 29,4 Mkr (13,1) efter att återbäring har lämnats med 70 Mkr (30). I resultatet för 2023 har bolaget reserverat 70 miljoner i återbäring och dessa pengar kommer tillsammans med 2022 års återbäring att betalas ut till försäkringstagarna under hösten 2024. År 2023 har fortsatt präglats av en orolig marknad baserad på krig i närregionen, hög inflation och höga räntor. Trots denna oroliga marknad har vi en tillväxt i förmedlad bankaffär som under året har ökat den totala affärsvolymen med drygt 3,3 % mot föregående år. Resultat i lokal bankaffär 2023 efter reserveringar för befarade kreditförluster och återvinning av tidigare bokade kreditförluster uppgår till 20,9 Mkr (-4,2). I årets bankavräkning finns återvinning av tidigare års reserveringar för framtida kreditförluster motsvarande -1,4 Mkr (-0,8).

Den förmedlade livaffären har under 2023 haft ett resultat om 0,6 Mkr (1,0). Övrig förmedlad affär såsom djurförsäkring, hälsa och fastighetsförmedling lämnar tillsammans ett överskott om 2,3 Mkr (2,6). Totalt lämnar den förmedlade affären ett resultat om 23,8 Mkr (-0,7).

Kapitalavkastningen netto i koncernen, efter kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen, visar ett överskott om 176 Mkr (underskott om 203). Årets resultat i koncernen före dispositioner och skatt visar ett resultat om 228,8 Mkr (-191,1). Efter dispositioner och skatt är resultatet 176,8 Mkr (-119,1).

Från och med 1 januari 2023 upprättar Länsförsäkringar Kalmar län sin koncernredovisning i enlighet 7 kap. 1–4 §§ i ÅRFL och försäkringsföreskriften FFFS 2019:23 och IFRS 9 Finansiella instrument. Övergången till en koncernredovisning som upprättas enligt 7 kap. 1–4 §§ i ÅRFL och FFFS 2019:23 medför en mer likartad redovisning med moderföretaget och görs genom retroaktiv omräkning och medför en engångseffekt på ingångsbalansen för jämförelseperioden som redovisas i eget kapital. För mer detaljerad information se not 1.

FÖRVÄNTAD UTVECKLING Bolagets övergripande vision är att vi tillsammans skapar trygghet och möjligheter för en hållbar framtid i Kalmar län. Vi har en tydlig affärsplan med fokusområden och inriktningsmål för kund, medarbetare, affär och samhälle.

Länsförsäkringar Kalmar län verkar på en konkurrensutsatt marknad ihop med andra försäkringsbolag och banker. Bolagets inställning till vad som är avgörande för att lyckas är att ligga i framkant med digitala lösningar i kombination med att aktivt satsa på den lokala närvaron, där bolaget har möjlighet att träffa kunden i det fysiska kundmötet. Bolaget ska leverera med kvalité utifrån kundens behov enligt beslutade arbetssätt, instruktioner samt gällande lagar och regelverk. Hög service ska hållas i alla kanaler genom att behålla samt utveckla hög kompetens inom alla verksamhetsområden.

Bolaget kommer ha ett fortsatt ökat fokus på skadeförebyggande verksamhet för att på sikt kunna motverka att vissa skador uppstår hos våra kunder och ägare.

32

Förvaltningsberättelse

Sakförsäkring lämnar idag ett positivt resultat före återbäring och rabatter och förväntas ha en fortsatt stabil utveckling de kommande åren. Den förmedlade liv- och bankverksamheten förväntas även den ha en stabil utveckling över tid.

Vår bedömning utifrån vald riskprofil är att avkastning i bolagets placeringsportfölj kan förväntas över tid vara 4 % under de kommande åren vilket ligger ungefär i linje med marknadens tro om den långsiktiga tillväxttakten i omvärlden.

VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Försäkringsrisker Bolagets riskportfölj i direkt affär bedöms vara välbalanserad. Den genomsnittliga skadekostnadsprocenten för egen räkning (f e r) är 71,6 % under den senaste 5-årsperioden och återspeglar förväntad försäkringsrisk.

Den mottagna affären innehåller huvudsakligen svensk affär.

Premieinkomsten för den mottagna affären uppgick under verksamhetsåret till 55,5 Mkr (54,3). Den största risken i mottagen affär bedöms vara den i Medlemsbolagspoolen sektion Katastrof. I denna ingår bland annat storm- och översvämningsskador som kan drabba flera länsförsäkringsbolag samtidigt.

Bolaget köper även återförsäkring för att skydda resultatet.

Betalad premie uppgick till 58,5 Mkr (63,8). För varje särskild händelse avseende egendomsskada för enskild risk och katastrof samt för övrigt ansvar uppgick bolagets egna självbehåll år 2023 till 20 Mkr (16,5). För olycksfalls- och trafikskador var bolagets självbehåll år 2023 1,5 Mkr, för ansvar 5 Mkr, för motorkasko 1,0 Mkr och för båtkasko 0,5 Mkr. Det finns även en överskadeåterförsäkring som begränsar bolagets totala skadekostnad för egen räkning.

Marknadsrisker I Bolagets kapitalförvaltning har vi identifierat placeringsrisker bestående av aktierisk, valutarisk, koncentrationsrisk, spreadrisk, fastighetsrisk, ränterisk samt motpartsrisk inom de finansiella tillgångarna. Valutarisk och kreditrisk finns endast i begränsad omfattning.

I not 2 lämnas en mer ingående redogörelse över bolagets risker och riskhantering.

ERSÄTTNING TILL STYRELSE OCH ANSTÄLLDA Ersättningsmodell Generella principer Utgångspunkten för ersättningsmodellen är att den ska bidra till att skapa goda förutsättningar för Bolaget att på ett tillfredsställande sätt utföra sitt uppdrag från ägarna.

Ersättningsmodellen ska stimulera till goda prestationer och bidra till att göra Bolaget till en attraktiv arbetsgivare som kan konkurrera om rätt kompetens på marknaden. Ersättningsmodellen ska vara förenlig med och främja en sund och effektiv riskhantering och inte uppmuntra till ett överdrivet risktagande eller motverka Bolagets långsiktiga intressen.

Anställda inom Bolaget ska ha marknadsmässiga anställningsvillkor. Ersättningarna ska därigenom vara i nivå med branschen på den geografiska marknad där Bolaget är verksamt. Utformning och

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

nivå på ersättningar ska harmonisera med Bolagets värderingar, det vill säga vara rimliga, präglade av måttfullhet och väl avvägda, bidra till en god etik och organisationskultur samt präglas av öppenhet och transparens.

Fast ersättning Basen i ersättningsmodellen ska utgöras av fast ersättning, det vill säga fast kontant månadslön. Den fasta ersättningen ska vara på rätt nivå för att attrahera och behålla rätt kompetens och ska sättas individuellt på en nivå med en tydlig koppling till anställdas arbete och prestation samt följa gällande kollektivavtal. Övriga ersättningar och förmåner Bolaget kan, utöver kontant ersättning, erbjuda anställda förmåner till exempel i form av rabatter på Bolagets produkter, bilförmån, kollektivavtalad lunchförmån samt i form av hälso- och friskvård.

Sådana förmåner ska sammanställas i ett särskilt förmånserbjudande till de anställda.

Pensions- och avgångsvillkor följer av kollektivavtal. Bolaget kan inom ramen för av bolagsstämman fastställda principer för ersättning till ledande befattningshavare, avtala om särskilda pensions- och avgångsvillkor.

Ersättningsutskott och beredning av ersättningsfrågor Bolagets styrelse ska inom sig utse ett Ersättningsutskott med uppgift att ansvara för att bereda väsentliga ersättningsbeslut samt besluta om åtgärder för att följa upp bolagets ersättningspolicy.

Ersättningsutskottets sammansättning och uppgifter regleras i styrelsens arbetsordning.

Beslut om ersättning Arvoden till styrelsens ordförande och ledamöter beslutas av bolagsstämman. Personer anställda i bolaget erhåller inte styrelsearvode. Bolagets styrelse beslutar om ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören, övriga i företagsledningen, kontrollfunktionerna och andra som rapporterar direkt till verkställande direktören. Beslut om övriga personalförmåner fattas av verkställande direktören och ska årligen anmälas till styrelsen.

Information till anställda Alla anställda ska informeras om vilka kriterier som styr deras ersättning och hur deras resultat bedöms. Sådan information liksom information och ersättningspolicyns innehåll i övrigt ska publiceras på Bolagets intranät. Verkställande direktören ska informera varje anställd i chefsbefattning om bestämmelserna policy och riktlinjer. Varje anställd i chefsbefattning ska därefter se till att bestämmelserna följs inom sitt ansvarsområde.

Uppföljning och kontroll Styrelsen ansvarar för att riktlinjen för ersättning tillämpas och följs upp. Uppföljning av efterlevnaden och att företagets ersättningar överensstämmer med riktlinjen ska ske minst årligen genom compliancefunktionen. Resultatet av uppföljningen ska årligen rapporteras till styrelsen i samband med att årsredovisningen behandlas samt omgående vid bristande efterlevnad.

INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATIONER Hållbarhetsrapport I enlighet med ÅRFL 6 kap 11§ har Länsförsäkringar Kalmar län valt att upprätta hållbarhetsrapport som från och med år 2023 är en integrerad del i årsredovisningen. Samtliga delar i Årsredovisningen har överlämnats till Bolagets revisor och finns tillgänglig på Bolagets webbplats.

FÖRETAGSBESKRIVNING Dotterbolag LFK Finans AB är ett helägt dotterbolag till Länsförsäkringar Kalmar län. LFK Finans AB äger och förvaltar aktier i publika fastighetsbolag.

LFK Mästaren AB är ett helägt dotterbolag till Länsförsäkringar Kalmar län. LFK Mästaren AB äger och förvaltar fastigheter och därmed förenlig verksamhet.

Koncernen Koncernen består av moderbolaget Länsförsäkringar Kalmar län (532400-3549) samt de helägda dotterbolagen LFK Finans AB (556661-7907) och LFK Mästaren AB (556794-2809).

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsvärdesmetoden.

Koncernens balanserade vinstmedel inklusive årets resultat uppgår till 3 965 189 230 tkr (3 792 551 794).

Förslag till vinstdisposition i moderbolaget Föregående årsvinst har i enlighet med bolagsstämmans beslut överförts till balanserade vinstmedel.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att årets resultat om 122 454 tkr och balanserade vinstmedel om 3 046 727 tkr, sammantaget 3 169 182 tkr, balanseras i ny räkning.

Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

Offentliggörande av uppgifter Senast i samband med att Bolagets årsredovisning fastställs av bolagsstämman ska en redogörelse för företagets ersättningar offentliggöras. Redogörelsen ska tas in i årsredovisningen, läggas som bilaga till årsredovisningen eller publiceras på Bolagets webbplats och finnas tillgänglig minst ett år efter offentliggörandet.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

33

Förvaltningsberättelse

Femårsöversikt koncernen tkr

2023

2022

2021

2020

2019

925 881

878 357

888 822

865 217

810 877

RESULTAT Premieintäkt f e r inkl rabatter Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar f e r

33 517

-10 220

11 722

4 241

15 776

-671 490

-638 845

-613 530

-544 741

-592 093

Återbäring

-65 623

-30 014

-112 093

-108 953

-92 425

Driftskostnader f e r

-190 958

-181 340

-163 502

-168 977

-167 536

Övriga tekniska kostnader

-1 958

-4 779

-3 358

-4 525

-3 800

Tekniskt resultat i försäkringsrörelsen

29 369

13 158

8 061

42 261

-29 202

Kapitalavkastning netto

175 643

-203 261

846 970

265 846

542 505

Övriga intäkter och kostnader

23 771

-969

10 520

1 630

615

Resultat före dispositioner och skatt

228 783

-191 072

865 551

309 737

513 917

Årets resultat

172 638

-119 695

754 174

282 776

463 746

5 887 197

5 687 007

5 936 845

4 897 187

4 623 288

EKONOMISK STÄLLNING Placeringstillgångar, verkligt värde *) Premieinkomst f e r exkl. rabatter

995 086

925 378

904 986

883 886

829 392

Försäkringstekniska avsättningar f e r

1 739 462

1 682 151

1 732 635

1 562 200

1 599 506

Beskattat eget kapital

3 965 190

3 792 552

3 930 413

3 176 374

2 893 598

Återlagd uppskjuten skatt

414 696

374 273

450 461

360 057

327 129

4 379 886

4 166 825

4 380 874

3 536 431

3 220 727

440,2

450,3

484,1

400,1

388,3

4 480 278

4 464 267

4 487 732

3 666 849

3 203 679

KONSOLIDERINGSKAPITAL

Summa konsolideringskapital Konsolideringsgrad % NYCKELTAL ENLIGT SOLVENS 2 **) Kapitalbas Kapitalkrav Minimum Capital requirement (MCR)

552 396

485 470

626 714

435 088

379 648

Kapitalkrav Solvency Capital Requirement (SCR)

2 209 585

1 941 883

2 506 856

1 740 351

1 518 594

Kapitalkvot (MCR)

811 %

920%

716%

843%

844%

Kapitalkvot (SCR)

203%

230%

179%

211%

208%

Skadekostnads-% f e r

72,4

72,7

71,8

65,4

75,9

Driftskostnads-% f e r

20,6

21,1

19,1

20,3

21,5

Totalkostnads-% f e r

93,1

93,8

90,9

85,7

97,4

Direktavkastning %

1,0

1,6

1,7

0,8

0,9

Totalavkastning %

3,5

-3,3

18,0

6,2

14,7

NYCKELTAL FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN ***)

KAPITALFÖRVALTNINGEN

Exklusive depåer hos företag som avgivit återförsäkring. Inklusive likvida medel och rörelsefastigheter. **) Kapitalbas och kapitalkrav avser moderbolaget enligt Solvens 2-regelverket. ***) Nyckeltalen i försäkringsrörelsen har beräknats efter att rabatter dragits av från premier. *)

Jämförelsesiffror har påverkats av nya och ändrade redovisningsprinciper, se not 1 för övergångseffekter.

Endast jämförelsesiffror för 2022 har räknats om i femårsöversikten på grund av att tillförlitlig data saknas för tidigare perioder.

34

Femårsöversikt

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Resultaträkning Koncernen

Moderbolaget

Not

2023

2022

2023

2022

3

1 009 721

957 436

1 009 721

957 436

Premier för avgiven återförsäkring

-58 545

-63 792

-58 545

-63 792

Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

-25 295

-15 288

-25 295

-15 288

925 881

878 357

925 881

878 357

33 517

-10 220

33 517

-10 220

-721 028

-580 051

-721 028

-580 051

14 985

1 977

14 985

1 977

Före avgiven återförsäkring

38 219

-23 089

38 219

-23 089

Återförsäkrares andel

-3 666

-37 682

-3 666

-37 682

5

-671 490

-638 845

-671 490

-638 846

6, 32

-190 958

-181 340

-190 958

-181 340

7

-1 958

-4 779

-1 958

-4 779

94 992

43 172

94 992

43 171

-65 623

-30 014

-65 623

-30 014

29 368

13 158

29 367

13 157

tkr TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Premieinkomst inkl. rabatter

Premieintäkt f e r Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen

4

Utbetalda försäkringsersättningar f e r Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador

Försäkringsersättningar f e r Driftskostnader f e r Övriga tekniska kostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat före återbäring Återbäring

24

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat efter återbäring ICKE TEKNISK REDOVISNING Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat

29 368

13 158

29 367

13 157

110 482

244 334

284 730

141 278

221 302

43 373

237 557

133 084

-64 130

-67 036

-63 318

-70 841

-127 718

-498 209

-273 617

-416 696

8

69 223

64 057

-

-

4

-33 517

10 220

-33 517

10 220

Kapitalavkastning, intäkter

8

Orealiserade vinster på placeringstillgångar

8

Kapitalavkastning, kostnader

8

Orealiserade förluster på placeringstillgångar

8

Andel av resultat i intresseföretag Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen Övriga intäkter

9

148 611

116 094

148 611

116 094

Övriga kostnader

6, 9

-124 840

-117 063

-124 827

-116 760

228 783

-191 071

204 988

-190 464

Återföring från periodiseringsfond

–

–

0

11 690

Avsättning till periodiseringsfond

–

–

-15 000

-5 000

–

–

-25 000

-20 000

228 783

-191 071

164 988

-203 774

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt BOKSLUTSDISPOSITIONER I MODERBOLAGET

Avsättning till säkerhetsreserven Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

10

-51 979

71 923

-42 534

76 868

176 804

-119 148

122 454

-126 905

176 804

-119 148

-

–

-4 093

-471

–

–

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat ÖVRIGT TOTALRESULTAT Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Andelar av övrigt totalresultat i intresseföretag *) Omvärdering av rörelsefastigheter

-

-

–

–

Uppskjuten skatt på omvärdering

-

-

–

–

-

–

Poster som inte kan omföras till årets resultat Andelar av övrigt totalresultat i intresseföretag*) Årets totalresultat

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

-73

-76

172 638

-119 695

35

Resultaträkning

Resultatanalys Direkt försäkring av svenska risker

tkr

Sjuk- och olycksfall

Hem och villa

Företag och fastigheter

Motorfordon

49 206

221 973

245 795

264 904

Trafik

Summa direkt försäkring

Mottagen återförsäkring

Totalt 2023

90 638

872 515

53 366

925 881

SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT Premieintäkt f e r inkl rabatter (not A) Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar f e r (not B)

3 448

3 187

3 531

2 681

13 297

26 144

7 373

33 517

-44 404

-155 043

-172 444

-226 794

-15 900

-614 587

-56 903

-671 490

Återbäring

-3 248

-16 691

-18 768

1 272

-28 189

-65 623

0

-65 623

Driftskostnader f e r

-8 503

-43 202

-66 290

-52 291

-20 265

-190 552

-407

-190 958

Övriga tekniska kostnader

-

-

-

-1 589

-369

-1 958

-

-1 958

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat

-3 501

10 223

-8 175

-11 817

39 211

25 939

3 429

29 367

Avvecklingsresultat brutto

12 180

-321

1 513

6 724

65 020

85 117

24 918

110 035

Återförsäkrares andel

518

0

1 250

0

-15 921

-14 154

0

-14 154

12 698

-321

2 763

6 724

49 099

70 963

24 918

95 881

Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

25 084

119 131

111 721

118 562

43 881

418 378

14 566

432 944

Avsättning för oreglerade skador

262 805

88 194

125 340

58 835

412 552

947 726

481 109

1 428 835

Avsättning för återbäring

4 934

25 572

28 414

0

41 080

100 000

0

100 000

Summa avsättningar före avgiven återförsäkring

292 823

232 897

265 474

177 397

497 513

1 466 105

495 675

1 961 779

Återförsäkrares andel av avsättning för oreglerade skador

18 044

0

3 242

6 097

194 934

222 318

0

222 318

Avvecklingsresultat (f e r) FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR, FÖRE AVGIVEN ÅTERFÖRSÄKRING

36

Resultatanalys

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Noter till resultatanalys Direkt försäkring av svenska risker Företag

Summa

Sjuk- och

Hem och

och

Motor-

olycksfall

villa

fastigheter

fordon

50 899

232 935

297 031

674

-4 742

premier och kvardröjande risker

-2 368

Summa premieintäkt f e r

tkr

Mottagen

direkt

åter-

Totalt

Trafik

försäkring

försäkring

2023

273 054

100 265

954 184

55 537

1 009 721

-40 699

-2 227

-11 551

-58 545

0

-58 545

-6 220

-10 536

-5 923

1 924

-23 124

-2 171

-25 295

49 206

221 973

245 795

264 904

90 637

872 514

53 366

925 881

-34 601

-175 683

-166 285

-225 423

-58 109

-660 101

-60 926

-721 028

1 858

2 232

0

2 705

8 189

14 985

0

14 985

-32 742

-173 451

-166 285

-222 718

-49 920

-645 117

-60 926

-706 043

-12 742

18 407

-7 408

-10 174

46 113

34 196

4 023

38 219

1 081

0

1 250

6 097

-12 093

-3 666

0

-3 666

-11 661

18 407

-6 159

-4 077

34 020

30 528

4 023

34 553

-44 404

-155 043

-172 444

-226 794

-15 900

-614 587

-56 903

-671 490

NOT A PREMIEINTÄKTER F E R Premieinkomst före avgiven återförsäkring Premier för avgiven återförsäkring Förändring i avsättning för ej intjänade

NOT B FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR F E R Utbetalda försäkringsersättningar - Före avgiven återförsäkring - Återförsäkrares andel Summa utbetalda försäkringsersättningar Förändring i avsättning för oreglerade skador - Före avgiven återförsäkring - Återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador Summa försäkringsersättningar f e r

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

37

Resultatanalys

Rapport över finansiell ställning för koncernen Not

2023

2022

11

326 134

326 134

13

1 230 422

1 199 545

Aktier och andelar

3 262 015

3 045 408

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

839 258

695 149

0

1 500

345

97

5 658 176

5 267 833

16

222 318

225 984

17

tkr TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Byggnad och mark Placeringar i intresseföretag Aktier och andelar i intresseföretag Andra finansiella placeringstillgångar

14, 15

Övriga lån Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador

Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring

279 797

240 394

Fordringar avseende återförsäkring

4 416

8 477

Övriga fordringar

74 244

49 600

358 457

298 471

13 693

9 188

229 367

419 271

25 363

211

268 424

428 670

Andra tillgångar Övriga materiella anläggningstillgångar

18

Kassa och bank Aktuell skattefordran

26

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda anskaffningskostnader

19

23 939

23 037

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

20

17 054

15 368

40 993

38 405

6 548 367

6 259 363

Summa tillgångar

38

Finansiell ställning

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

2023

2022

0

0

Balanserad vinst

3 792 552

3 912 248

Årets totalresultat

172 638

-119 696

3 965 190

3 792 552

tkr

Not

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital, se sida 42 Reserver

Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker

22

432 944

407 649

Oreglerade skador

23

1 428 835

1 467 054

Återbäring

24

100 000

33 429

1 961 780

1 908 133

Avsättning för andra risker och kostnader Pensioner och liknande förpliktelser

25

482

0

Aktuell skatteskuld

26

0

3 580

Uppskjuten skatteskuld

26

414 696

374 273

415 178

377 853

27

154 386

134 319

5 586

2 454

28

27 830

24 561

187 801

161 334

18 418

19 491

6 548 367

6 259 363

Skulder Skulder avseende direkt försäkring Skulder avseende återförsäkring Övriga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital, avsättningar och skulder

29

Upplysning om koncernens ställda panter och eventualförpliktelser, se not 30 och 31.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

39

Finansiell ställning

Balansräkning Moderbolaget

tkr

Not

2023

2022

TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Byggnader och mark

11

186 134

186 134

Aktier och andelar i koncernföretag

12

1 240 943

1 448 956

Aktier och andelar i intresseföretag

13

1 149 904

1 127 952

Andra finansiella placeringstillgångar

14, 15

- Aktier och andelar

2 196 691

1 961 282

- Obligationer och andra räntebärande värdepapper

839 258

695 149

- Övriga lån

110 000

111 500

345

97

5 723 276

5 531 070

222 318

225 984

279 797

240 394

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

16

Avsättning för oreglerade skador

Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring

17

Fordringar avseende återförsäkring

4 416

8 477

Övriga fordringar

74 244

49 600

358 457

298 471

13 693

9 188

161 155

174 291

26 118

-

200 967

183 479

Andra tillgångar Materiella tillgångar

18

Kassa och bank Aktuell skattefordran

26

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda anskaffningskostnader

19

23 939

23 037

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

20

17 021

15 290

40 960

38 327

6 545 977

6 277 331

SUMMA TILLGÅNGAR

40

Balansräkning

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Moderbolaget 2023

2022

19 167

19 167

Balanserad vinst

3 027 560

3 154 466

Årets resultat

122 454

-126 905

3 169 182

3 046 728

21

1 012 965

972 965

22

432 944

407 649

Oreglerade skador

23

1 428 835

1 467 054

Återbäring

24

100 000

33 429

1 961 779

1 908 132

482

-

tkr

Not

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital, se sida 42 Reservfond

Obeskattade reserver

Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker

Avsättning för andra risker och kostnader Pensioner och liknande förpliktelser

25

Aktuell skatteskuld

26

-

3 343

Uppskjuten skatteskuld

26

198 494

166 761

198 976

170 104

154 386

134 319

5 586

2 454

24 686

23 291

184 657

160 064

18 418

19 337

6 545 977

6 277 331

Skulder Skulder avseende direkt försäkring

27

Skulder avseende återförsäkring Övriga skulder

28

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

29

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Poster inom linjen Panter

30

1 739 461

1 682 150

Ansvarsförbindelser

31

-

-

Inga

Inga

Åtaganden

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

41

Balansräkning

Förändringar i eget kapital KONCERNEN tkr Ingående eget kapital 2022-01-01

Balanserade vinstmedel

Omvärderingsreserv

Årets resultat

Totalt eget kapital

3 176 240

10 238

743 936

3 930 413

Effekt av ändrade redovisningsprinciper*

-18 166

Justerat ingående eget kapital 2022-01-01

3 158 074

-18 166 10 238

743 936

3 912 248

Årets totalresultat Omföring av föregående års resultat

743 936

Omföring omvärderingsreserv

10 238

-743 936 -10 238

Årets resultat

-126 488

Årets övriga totalresultat

8 018

8 018

Årets totalresultat

-118 470

Effekt av ändrade redovisningsprinciper* Utgående eget kapital 2022-12-31

-126 488

-8 564

7 338

-1 226

-546

-119 150

3 792 552

3 912 248

Årets totalresultat Omföring av föregående års resultat Omföring omvärderingsreserv

-119 150

119 150

-546

546

Årets resultat

176 804

Årets övriga totalresultat

-4 167

-4 167

Årets totalresultat Utgående eget kapital 2023-12-31

176 804 172 638

3 792 552

-4 167

176 805

3 965 190

Bundet eget kapital

Fritt eget kapital

Årets resultat

Totalt eget kapital

Reserver

Balanserade vinstmedel

MODERBOLAGET

tkr Utgående eget kapital 2021-12-31

60 352

1 662 528

463 938

2 186 818

Effekt av ändrade redovisningsprinciper*

-41 185

1 028 003

130 129

1 116 947

Justerat ingående eget kapital 2022-01-01

19 167

2 690 531

594 067

3 303 765

463 938

-463 938

0

-232 846

-232 846

Omföring av föregående års resultat Årets resultat Effekt av ändrade redovisningsprinciper* Utgående eget kapital 2022-12-31

19 167

Omföring av föregående års resultat

-4

-24 188

-24 192

3 154 466

-126 905

3 046 728

-126 905

126 905

0

122 454

122 454

122 454

3 169 183

Årets resultat Utgående eget kapital 2023-12-31

19 167

3 027 562

* Se not 1 för detaljer avseende effekterna av ändrade redovisningsprinciper för moderbolag respektive koncern.

Reservfond: Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserade förluster.

Uppskrivningsfond: Posten omfattar belopp som satts av till en uppskrivningsfond enligt bestämmelserna 4 kap 1-2 § ÅRFL.

Balanserade vinstmedel: Utgörs av föregående års fria egna kapital efter eventuell reservfondavsättning. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital.

42

Förändringar i eget kapital

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Noter till de finansiella rapporterna Belopp i tKr om inget annat anges.

NOT 1

REDOVISNINGSPRINCIPER

Allmän information Årsredovisningen avges för perioden 1 januari t o m 31 december 2023 och avser Länsförsäkringar Kalmar län som är ett ömsesidigt försäkringsbolag med säte i Kalmar och utgör moderbolag i koncernen. Adressen till huvudkontoret är Norra Långgatan 17, Kalmar. Organisationsnummer är 532400-3549.

Denna årsredovisning samt koncernredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 27 mars 2024.

Koncernens rapport över resultat och övrigt totalresultat och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2024.

I denna not beskrivs inledningsvis koncernens redovisningsprinciper.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernens finansiella rapporter är upprättade i enlighet med 7 kap.

1-4§§ i Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:23) om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag. De skillnader som förekommer mellan koncernen och moderföretagets redovisningsprinciper framgår av avsnitt Moderföretagets redovisningsprinciper.

Förutsättningar vid upprättande av moderföretagets och koncernens finansiella rapporter Moderföretagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvaluta för moderföretaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, avrundade till tusen kronor om inte annat anges.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom: • Vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde; • Rörelse- och förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats på samtliga perioder som presenteras i den finansiella rapporten, om inte annat anges.

Uppskattningar och bedömningar i de finansiella rapporterna Ledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av de intäkter, kostnader, tillgångar, skulder, eventualförpliktelser och avsättningar som presenteras i redovisningen. Dessa uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och grundar sig på den bästa information som fanns tillgänglig på balansdagen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar, men för att minska avvikelsen utvärderas uppskattningar regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Bedömning av betydande inflytande och redovisning av aktuell och uppskjuten skatt Länsförsäkringsbolagen äger tillsammans 99,98 procent av aktierna i Länsförsäkringar AB. Styrningen av Länsförsäkringar AB medför att Länsförsäkringar Kalmar län utövar ett betydande inflytande över Länsförsäkringar AB. Länsförsäkringar Kalmar län klassificerar därför innehavet redovisningsmässigt som ett intresseföretag och skattemässigt som näringsbetingade andelar. Detsamma gäller innehavet i Gamla Länsförsäkringar AB som under år 2021 fusionerades ned i dåvarande dotterbolag Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag (namnändrat till Länsförsäkringar AB).

En av länsförsäkringsbolagen gemensam utredning visade på att innehavet i Gamla Länsförsäkringar AB borde ha klassificerats som intresseföretag under hela innehavstiden. Länsförsäkringar Kalmar län rättade därav den redovisningsmässiga klassificeringen i årsredovisningen för år 2020 och begärde omprövning av 2018 års deklaration avseende då erhållen utdelning. Skatteverket beslutade den 22 juni 2021 att inte medge yrkandet. Länsförsäkringar Kalmar län överklagade Skatteverkets beslut den 28 januari 2022. Länsförsäkringar Kalmar län deklarerade även utdelning erhållen år 2021 och uppkommen vinst i samband med andelsbytet vid fusionen som ej skattepliktiga, i linje med den argumentation som förs i domstolsprocessen. Skatteverket vidhöll, i likhet med sin uppfattning i domstolsprocessen, att både utdelning och vinst var skattepliktiga men medgav uppskov med vinsten. Förvaltningsrätten beslutade den 8 november 2023 att bifalla Länsförsäkringar Kalmar läns överklagan utifrån att innehavet i Gamla Länsförsäkringar AB alltid utgjort andelar i intresseföretag och ett näringsbetingat innehav. Skatteverket överklagade Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten den 20 november 2023. Förvaltningsrätten beslut är i linje med det som Länsförsäkringar Kalmar län vidhållit, att det är sannolikt att en retroaktiv rättelse av den skattemässiga klassificeringen av innehavet i Gamla Länsförsäkringar AB godtas. Samma bedömning gäller den fortsatta processen i Kammarrätten, varför ingen aktuell eller uppskjuten skatteskuld redovisas med avseende på innehavet i Gamla Länsförsäkringar AB. I det fall Kammarrätten skulle ändra Förvaltningsrättens dom och Länsförsäkringar Kalmar län inte skulle nå framgång i domstolsprocessen, skulle det medföra att eget kapital per 31 december 2023 minskat med 161 Mkr samtidigt som aktuell och uppskjuten skatt justeras med motsvarande belopp. Kapitalbasen minskar på samma sätt som förändringen i eget kapital och solvenskvoten minskar med 4 procentenheter. Konsolideringskapitalet påverkas inte.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Försäkringstekniska avsättningar är ett område som innebär en viss osäkerhet. Vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna görs en aktuariell uppskattning av förväntade tillkommande kostnader för redan inträffade skador och kostnader för skador som kan inträffa under försäkringarnas återstående löptid. Värderingen av avsättningarna behandlas i nedanstående avsnitt om redovisning av försäkringstekniska avsättningar samt i not 2 (Risker och riskhantering).

Vid värdering av finansiella tillgångar för vilka det inte finns något observerbart marknadspris används värderingsmodeller och antaganden som beskrivs i not.

Klassificering av finansiella tillgångar Bedömning av affärsmodell och kassaflöden för finansiella instrument.

Dessa beskrivs nedan i avsnittet Finansiella tillgångar och skulder.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

43

ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER SOM TILLÄMPAS FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2023

Koncernredovisning enligt 7 kap. 1–4 §§ i ÅRFL och FFFS 2019:23 Genom ändring i FFFS 2019:23 Föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag tog Finansinspektionen bort kravet att tillämpa IAS förordningen (full IFRS) i koncernredovisning för onoterade försäkringsföretag, tjänstepensionsföretag och finansiella holdingföretag. Föreskrifterna anpassades till de koncernredovisningsbestämmelser för onoterade företag som gäller enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Länsförsäkringar Kalmar län har mot bakgrund till detta valt att upprätta sin koncernredovisning i enlighet 7 kap. 1–4 §§ i ÅRFL och försäkringsföreskriften FFFS 2019:23 från och med 1 januari 2023 när IFRS 17 försäkringsavtal trädde i kraft. Nedan beskrivs de väsentligaste effekterna som identifierats i samband med övergången.

Från och med 1 januari 2023 upprättar Länsförsäkringar Kalmar län sin koncernredovisning i enlighet 7 kap. 1–4 §§ i ÅRFL och försäkringsföreskriften FFFS 2019:23 och IFRS 9 Finansiella instrument.

Effekter av ändrade redovisningsprinciper Övergången till en koncernredovisning som upprättas enligt 7 kap. 1–4 §§ i ÅRFL och FFFS 2019:23 medför en mer likartad redovisning med moderföretaget och görs genom retroaktiv omräkning och medför en engångseffekt på ingångsbalansen för jämförelseperioden som redovisas i eget kapital. Motsvarande ändringar av redovisningsprinciper i intresseföretag redovisas mot eget kapital i samma period. Beloppsmässiga effekter av övergången framgår av tabell med övergångseffekter till följd av ändrade redovisningsprinciper. Jämförelsesiffror i koncernredovisningen har räknats om utifrån de nya redovisningsprinciperna. För övergången till IFRS 9 har koncernen valt att utnyttja undantaget att inte räkna om jämförande information för tidigare perioder. Övergången till IFRS 9 har inte medfört några väsentliga skillnader avseende värderingen mot tidigare redovisade värden enligt IAS 39.

Balansräkning koncern

2022 -12-31 (Omräknat)

Värde intresseföretag

Koncernens finansiella rapporter Övergången innebär att det inte längre finns ett krav på att upprätta en kassaflödesanalys. I och med att kravet på att upprätta en kassaflödesanalys tagits bort upprättar Länsförsäkringar Kalmar län inte längre en kassaflödesanalys. Övergången har inte fått någon ytterligare väsentlig påverkan på koncernens uppställningsformer av de finansiella rapport-

Byggnader och mark

Justering rad rabatter

2022-12-31

Placeringstillgångar Byggnader och mark

326 134

Förvaltningsfastigheter Aktier och andelar i intresseföretag

1 199 545

-19 392

Summa tillgångar

6 259 363

-19 392

326 134

0

-121 334

121 334 1 218 937

Andra tillgångar Rörelsefastigheter

-204 800

204 800

0

5 184 576

Balanserad vinst

3 912 247

-18 166

Årets resultat

-119 696

-1 226

-118 470

Totalt eget kapital

3 792 551

-19 392

3 811 943

Summa eget kapital, avsättningar, skulder

6 259 363

-19 392

6 278 755

Resultaträkning koncern

2022-12-31 (Omräknat)

Värde dotterbolag

3 930 413

Byggnader och mark

Justering rad rabatter

2022-12-31

Premieinkomst

957 437

-31 733

Återbäring och rabatter

-30 015

31 733

Driftkostnader

-181 341

3 582

-184 923

Orealiserade vinster på placeringstillgångar

43 373

7 000

36 373

Andel av resultat i intresseföretag

64 057

Skatt på årets resultat Årets resultat

-1 063

71 923 -119 149

-61 748

65 120 -2 180

-1 063

989 170

8 402

74 103 0

-126 488

Omvärdering av rörelsefastigheter

-10 582

10 582

Uppskjuten skatt på omvärdering

2 180

-2 180

Övrigt totalresultat

-546

-162

Summa övrigt totalresultat

-546

-162

-8 402

0

8 018

-119 695

-1 226

0

0

-118 470

Årets totalresultat

44

-384

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

erna men innebär att benämning av resultat- och balansräkningen samt presentationen av enstaka balans- och resultatposter förändrats för att vara förenlig med uppställningsformerna som framgår i ÅRFL och FFFS 2019:23.

Leasing Försäkringsföreskriften FFFS 2019:23 ger onoterade försäkringskoncerner valmöjligheten att tillämpa IFRS 16 Leasingavtal även om standarden inte tillämpas i årsredovisning för juridisk person. Länsförsäkringar Kalmar län har valt att inte tillämpa IFRS 16 i koncernredovisningen för att få en likartad redovisning i koncernen och moderföretaget. Valet innebär att samtliga leasingavtal redovisas, både som leasetagare och leasegivare, som om det vore ett operationellt leasingavtal även om leasingavtalet bedöms vara ett finansiellt leasingavtal.

Leasetagarens redovisning För Länsförsäkringar Kalmar län som leasetagare innebär den ändrade redovisningsprincipen att erlagda leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasingperioden istället för att i balansräkningen redovisas som en nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Det medför därmed att en avskrivningskostnad på nyttjanderättstillgången och en räntekostnad på leasingskulden inte heller redovisas.

Leasegivarens redovisning För Länsförsäkringar Kalmar län som leasgivare redovisas erhållna leasingavgifter fortsatt som intäkt linjärt över leasingperioden då samtliga leasingavtal klassificerades som operationella leasingavtal enligt IFRS 16.

Byggnader och mark Byggnader och mark består av både rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter. Övergången till lagbegränsad IFRS i koncernredovisningen innebär att omvärderingseffekter på rörelsefastigheter presenteras i resultaträkningen istället för i rapport över övrigt totalresultat som ansamlats i Eget kapital. I och med övergången redovisas inte heller längre avskrivningar på rörelsefastigheter då de redovisas och värderas på samma sätt som förvaltningsfastigheter. Vidare presenteras både rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter som Byggnader och mark under Placeringstillgångarna jämfört med tidigare presentation som Rörelsefastigheter under Andra tillgångar respektive Förvaltningsfastigheter under Placeringstillgångarna.

värde via resultatet. Värderingen av finansiella tillgångar fastställs utifrån företagets affärsmodell för innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. För eget kapitalinstrument är utgångspunkten värdering till verkligt värde via resultatet med en valmöjlighet aktie för aktie att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Derivatinstrument redovisas även fortsättningsvis till verkligt värde via resultaträkningen om de inte är identifierade som säkringsinstrument i en formell säkringsrelation. Värderingen av övriga finansiella tillgångar fastställs utifrån företagets affärsmodell för innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Regler kring finansiella skulder överensstämmer huvudsakligen med nuvarande redovisningsregler i IAS 39.

Nedskrivning Nya principer introduceras för nedskrivning av finansiella tillgångar som utifrån företagets affärsmodell för innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat. Nedskrivningsmodellen kräver redovisning av ett års förväntade kreditförluster och vid en väsentlig ökning av kreditrisken ska nedskrivningen baseras på de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. För övriga fordringar och kassa och bank som värderas till upplupet anskaffningsvärde har en metod tagits fram för beräkning av förväntade kreditförluster. Länsförsäkringar Kalmar län har per 2023-12-31 ingen reserv för förväntade kreditförluster.

Säkringsredovisning Reglerna för säkringsredovisning innebär bland annat förenklingar vid bedömning av ett säkringsförhållandes effektivitet samt utökar gränserna för vad som får identifieras som säkringsinstrument respektive säkrad post. Säkringsredovisning tillämpas inte, varvid dessa förändringar inte bedöms ha någon påverkan på företagets finansiella rapporter.

RÄTTELSER AV FEL Länsbonus, rabatter Sedvanliga kundrabatter inom sakförsäkringsrörelsen redovisas som Premieinkomst i resultaträkning istället för som tidigare som Återbäring och rabatter. För jämförelsetalen har 31 733 Tkr justerats från Återbäring och rabatter till Premieinkomst.

Goodwill Förvärvsgoodwill skrivs av baserat på nyttjandeperiod jämfört mot tidigare princip då förvärvsgoodwill haft obegränsad nyttjandeperiod och därmed inte varit föremål för avskrivning, utan istället minst en årlig nedskrivningsprövning. Om nyttjandeperioden inte kan fastställas antas den uppgå till fem år. Länsförsäkringar Kalmar län har ingen Goodwill, varvid dessa förändringar inte har någon påverkan på företagets finansiella rapporter.

NYA IFRS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE HAR BÖRJAT TILLÄMP5AS Nya eller reviderade IFRS och tolkningar som per bokslutsdagen är antagna av IASB, men som ännu inte trätt i kraft, bedöms inte få någon väsentlig effekt på de finansiella rapporterna.

Intresseföretag För intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ska intresseföretagets redovisningsprinciper anpassas till ägarföretagets redovisningsprinciper. Övergången till lagbegränsad IFRS medför därför att det uppstår en övergångseffekt vid justering av intresseföretagets redovisningsprinciper till ägarföretagets redovisningsprinciper som redovisas genom retroaktiv omräkning. Effekterna av ändringen framgår av tabellen med övergångseffekter till följd av ändrade redovisningsprinciper.

IFRS 9 Finansiella instrument

Dotterföretag Dotterföretag konsolideras in i koncernen enligt förvärvsmetoden från och med den tidpunkt som det bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör. Samtliga av följande kriterier måste vara uppfyllda för att bestämmande inflytande i ett företag ska föreligga och att en konsolidering därmed ska vara aktuell.

Företaget har inflytande över investeringsobjektet, företaget exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och företaget kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning.

Klassificering och värdering IFRS 9 innebär att de kategorier som finns i IAS 39 ersätts av tre värderingskategorier, där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt

Intresseföretag Intresseföretag är företag i vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

BESKRIVNING AV VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER KONSOLIDERINGSPRINCIPER

45

röstetalet. Ett betydande inflytande föreligger även vid ett röstetal under 20 procent när det klart kan påvisas att ett betydande inflytande finns utifrån en samlad bedömning av fakta och omständigheter i det enskilda fallet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till transaktionsdagens valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till balansdagens valutakurs. Valutakursdifferenser som uppstår på grund av omräkning i balansräkningen i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen.

Trafik direkt affär samt Trafikreservspoolen är medelvärdet av räntan på 7-åriga statsobligationer över senaste 10-årsperioden.

För skadelivräntor antas den värdeförändring som sker i dess avsättningar motsvara det rimliga avkastningskrav som föreligger på finansrörelsen och bildar därmed den kapitalavkastning som överförs från finansrörelsen till försäkringsrörelsen. Kapitalavkastningen blir positiv om marknadsräntorna går upp och om inflationen stiger. Använda räntesatser visas under not 4.

Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar motsvarar under redovisningsperioden utbetalda försäkringsersättningar och förändringar i avsättningar för oreglerade skador. I försäkringsersättningarna ingår förutom skadeersättningar även kostnader för skadereglering. Återvinning av skador redovisas som en reducering av skadekostnaden.

PRINCIPER FÖR POSTER I RESULTATRÄKNINGEN Premieinkomst Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som förfallit till betalning eller kan tillgodoföras företaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. De försäkringsavtal där Länsförsäkringar Kalmar län mottar risker från andra företags försäkringsavtal klassificeras som mottagen återförsäkring.

Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien.

Förnyelsepremier för avtal med förnyelse före räkenskapsårets utgång men som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal där försäkringsperioden börjar före räkenskapsårets utgång räknas in med de belopp som beräknas inflyta.

Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt.

Tilläggspremier räknas in med de belopp som beräknas inflyta.

Avgiven återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser.

Premieintäkt Som premieintäkt redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig till redovisningsperioden. Den del av premieinkomsten från försäkringskontrakt som avser tidsperioder efter balansdagen redovisas som Försäkringstekniska avsättningar i balansräkningen. Beräkning av avsättningen för ej intjänade premier sker i normalfallet genom att premieinkomsten periodiseras strikt utifrån det underliggande försäkringskontraktets löptid. Även återförsäkrares andel av premieinkomsten periodiseras och den del som hänför sig till efter balansdagen redovisas som en fordran, Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar.

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsrörelsen har tillförts en ränta baserat på summan av halva premieintäkten efter avgiven återförsäkring samt medelvärdet av in- och utgående avsättningar för oreglerade skador efter avgiven återförsäkring under året. Som räntesats tillämpas för samtliga försäkringsgrenar utom trafik, sjuk- och olycksfallsförsäkring den genomsnittsräntan för 3 månaders statsskuldväxlar. För Sjuk- och Olycksfallsaffären samt Trafikpoolen beräknas kalkylräntan som medelvärdet på räntan på 10-åriga statsobligationer över den senaste 10-årsperioden. Den tillämpade räntesatsen för

46

Kapitalavkastning Kapitalavkastning består av posterna kapitalavkastning intäkter, kapitalavkastning kostnader, realiserade resultat på placeringstillgångar samt orealiserade resultat på placeringstillgångar.

Realiserat resultat beräknas som skillnaden mellan erhållet försäljningspris och tillgångens anskaffningsvärde. Orealiserade resultat består av årets förändring av skillnaden mellan verkligt värde och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet.

I försäkringsrörelsen diskonteras avsättning för oreglerade skador på skadelivräntor, ränteomvärderingseffekten på skadelivräntor redovisas som Kapitalavkastning.

Kapitalavkastning, intäkter Kapitalavkastning intäkter består av realisationsvinster (netto) per tillgångsslag, ränteintäkter, utdelning på aktier och andelar, hyresintäkter från byggnader och mark, valutakursvinster (netto) samt eventuellt återförda nedskrivningar.

Kapitalavkastning, kostnader Kapitalavkastning kostnader består av kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, realisationsförluster per tillgångsslag (netto), valutakursförluster (netto), driftskostnader för byggnader och mark samt eventuella av- och nedskrivningar på placeringstillgångar.

Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar Orealiserade vinster och förluster består av periodens förändring av verkligt värde. Orealiserade vinster och förluster redovisas (netto) per tillgångsslag. Valutakursförändringar redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten Kapitalavkastning.

Driftskostnader Driftskostnader i skadeförsäkringsrörelsen tekniska resultat består av funktionerna anskaffning, skadereglering och administration. Driftskostnader för skadereglering redovisas som en del av resultaträkningens försäkringsersättningar.

Nedskrivningar Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt intresseföretag Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden för en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden, en så kallad kassagenererande enhet. En kassagenererande

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

enhet är den minsta grupp tillgångar som ger upphov till inbetalningar som är oberoende av inbetalningar från andra tillgångar eller tillgångsgrupper.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar samt intresseföretag Nedskrivningar återförs när det inte längre finns någon indikation på att nedskrivningsbehovet fortfarande föreligger och då det skett en förändring i de antaganden som legat till grund för beräkning av återvinningsvärdet. En återföring görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning gjorts. Återföring av nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Övriga intäkter och kostnader, Icke-tekniskt resultat I det icke-tekniska resultatet under posterna Övriga intäkter respektive Övriga kostnader redovisas bland annat förmedlad bank- och försäkringsaffär. Intäkterna för förmedlad bank- och försäkringsaffär består av ersättning från Länsförsäkringar AB och dess helägda dotterföretag.

Kostnaderna består av driftskostnader för båda affärerna samt tillkommer även provisionskostnader till franchisetagare för försäkringsaffären.

Ersättningar till anställda (pensionsplaner) Koncernens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal. Koncernen betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har inte någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernen följer FTP-planen i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtal. Huvudprincipen innebär förmånsbestämd plan för alla födda 1971 eller tidigare och avgiftsbestämd plan för alla födda 1972 eller senare.

Företagets utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Den förmånsbestämda planen är försäkrad genom försäkringsbranschens pensionskassa (FPK). Denna pensionsplan innebär att ett företag som huvudregel redovisar sin proportionella andel av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen samt av de förvaltningstillgångar och kostnader som är förbundna med pensionsförpliktelsen. I redovisningen ska även upplysningar lämnas enligt kraven för förmånsbestämda pensionsplaner. För närvarande har inte FPK möjlighet att tillhandahålla erforderlig information, varför ovannämnda pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd plan. Det finns inte heller information om framtida överskott eller underskott i planen och om dessa i så fall skulle påverka kommande årsavgifter till den.

Leasing Samtliga leasingavtal, både där Länsförsäkringar Kalmar län är leasegivare och leasetagare, redovisas som om de utgör operationella leasingavtal även om leasingavtalet bedöms vara ett finansiellt leasingavtal.

Leasetagarens redovisning För leasingavtal som koncernen är leasetagare kostnadsförs erlagda leasingavgifter linjärt över leasingperioden. Leasingavtal som innehåller både en eller flera leasingkomponenter och en eller flera icke-leasingkomponenter redovisas för leasetagare som en enda leasingkomponent. Det innebär att samtliga avgifter som erhålls utifrån leasingavtalet redovisas som leasingavgifter.

Leasegivarens redovisning För leasingavtal där Länsförsäkringar Kalmar län är leasegivare redovisas erhållna leasingavgifter i resultaträkningen linjärt över hyresperioden.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Inkomstskatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, samt eventuella justeringar av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan nyttjas.

PRINCIPER FÖR POSTER I BALANSRÄKNINGEN Byggnader och mark Fastigheter delas upp på förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter.

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera hyresinkomster, värdestegring eller en kombination av dessa medan rörelsefastigheter är fastigheter som innehas för tillhandahållande av tjänster eller för administrativa ändamål. Båda redovisas till verkligt värde med värdeförändring över resultaträkningen. Verkligt värde värderingen utförs vart tredje år med hjälp av en oberoende värderingsman. Om det under löpande år föreligger indikationer på väsentliga värdeförändringar på fastigheterna (enskilda fastigheter eller delar av beståndet) sker en omvärdering av de aktuella fastigheterna i samband med kvartalsrapporteringen till Finansinspektionen. Värderingen sker genom en kombination av två metoder; avkastningsmetoden och ortsprismetod. Utifrån resultaten av dessa metoder görs en sammanfattande bedömning av marknadsvärdet. Orealiserade värdeförändringar från fastigheter redovisas under orealiserade vinster eller förluster på placeringstillgångar. Hyresintäkter från förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter redovisas under Kapitalavkastning, intäkter och hänförliga driftskostnader redovisas under Kapitalavkastning, kostnader.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till avtalet enligt instrumentets villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget vid en överföring av tillgångarna inte längre har kvar betydande risker och fördelar från tillgångarna samt förlorar kontrollen över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. För de fall när en modifiering görs av de avtalsenliga kassaflödena som en direkt konsekvens av en reform av en referensränta och de nya avtalsvillkoren är ekonomiskt likvärdiga med de ursprungliga, kommer någon bortbokning inte att göras och den ursprungliga effektivräntan kommer att justeras för att reflektera de nya kassaflödena. Affärstransaktioner på penning-,

47

obligations- och aktiemarknaderna redovisas i balansräkningen per affärsdag vilket är den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergått mellan parterna. Finansiella tillgångar och skulder värderas initialt till verkligt värde med tillägg av direkt hänförbara transaktionskostnader förutom för tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka initialt redovisas till verkligt värde.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

Klassificering och värdering Efterföljande redovisning och värdering av finansiella tillgångar görs beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. Koncernens finansiella tillgångar består av: • Derivatinstrument • Egetkapitalinstrument • Skuldinstrument Derivatinstrument Derivatinstrument redovisas till verkligt värde via resultatet såvida de inte omfattas av reglerna för säkringsredovisning. Derivat som har positiva värden redovisas om tillgångar i balansräkningen och de derivat som har negativa värden redovisas som skulder.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR Egetkapitalinstrument Ett egetkapitalinstrument är varje form av avtal som innebär en residual rätt i ett företags tillgångar efter avdrag för alla dess skulder. Investeringar i egetkapitalinstrument redovisas till verkligt värde via resultatet förutom investeringar som vid första redovisningstillfället identifieras som investeringar i eget kapitalinstrument där värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat. Dessa innehav utgör innehav av mer strategisk karaktär och innehas inte i kapitalavkastningssyfte. Resultat från försäljning av eget kapitalinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas som en överföring inom eget kapital från verkligt värde reserven till balanseratresultat och påverkar således inte rapport över resultat.

Investeringar i skuldinstrument Skuldinstrument är de finansiella tillgångar som inte uppfyller definitionen av egetkapitalinstrument eller derivatinstrument. Det som avgör klassificering av ett skuldinstrument är affärsmodellen för att förvalta instrumentet och egenskaperna i instrumentets avtalsenliga kassaflöden.

Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat är att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp. Skuldinstrument som inte uppfyller kravet ska värderas till verkligt värde via resultatet oavsett vilken affärsmodell tillgången är hänförlig till. Koncernen kontrollerar löpande att kassaflödena för de skuldinstrument som klassificerats till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat uppfyller kassaflödeskraven.

ränta på det utestående kapitalbeloppet. Dessa tillgångar värderas därför till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde avses det diskonterade nuvärdet av alla framtida betalningar hänförliga till instrumentet där diskonteringsräntan utgörs av tillgångens effektivränta vid anskaffningstillfället.

Verkligt värde via övrigt totalresultat Tillgångar som innehas enligt en affärsmodell vars mål är att realisera tillgångarnas kassaflöden både genom att erhålla de avtalsenliga kassaflödena och genom försäljning värderas löpande till verkligt värde via övrigt totalresultat. De orealiserade värdeförändringarna ackumuleras i Fond för verkligt värde förutom avseende effektiv-ränteintäkter och valutakursresultat samt förväntade kreditförluster som redovisas i Kapitalavkastning, intäkter respektive Kapitalavkastning, kostnader i Resultaträkningen.

I de fall en försäljning görs av en tillgång i denna kategori, redovisas en omklassificering av det orealiserade resultatet som ackumulerats i verkligt värde till Resultaträkningen på raden Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar.

Verkligt värde via resultatet Koncernens skuldinstrument som värderas till verkligt värde via resultatet består av innehav av räntebärande värdepapper och värdepappersfonder som återfinns i kapitalförvaltningsverksamheten. Värdepappersfonder klassificeras som antingen Aktier och andelar eller Obligationer och andra räntebärande värdepapper utifrån om fondens förvaltade tillgångar till minst hälften utgörs av aktier eller räntebärande värdepapper.

Tillgångar som är skuldinstrument och hanteras enligt en affärsmodell som innebär en värdering till verkligt värde via resultatet är en följd av att tillgångarna förvaltas och utvärderas baserat på tillgångarnas verkliga värden och att det verkliga värdet utgör grunden för intern uppföljning och rapportering till ledande befattningshavare.

Orealiserade förändringar i verkligt värde på dessa tillgångar redovisas i resultaträkningen som Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. I de fall en försäljning görs av en tillgång i denna kategori redovisas tidigare orealiserade resultat i resultaträkningen som Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar samtidigt som realiserat resultat från försäljning av skuldinstrumentet redovisas i resultaträkningen som Kapitalavkastning, intäkter respektive Kapitalavkastning, kostnader.

Finansiella skulder Koncernen värderar samtliga finansiella skulder som inte är derivat till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde består exempelvis av leverantörsskulder och som ingår i balansposten Övriga skulder.

Upplupet anskaffningsvärde Koncernen hanterar kund- och övriga finansiella fordringar enligt en affärsmodell vars mål är att realisera tillgångarnas kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och

Kreditförluster Reserver för förväntade kreditförluster redovisas för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Den initiala reserven för kreditförlust beräknas och redovisas redan vid det första redovisningstillfället och justeras sedan löpande över den finansiella tillgångens löptid. För kund- och hyresfordringar använder företaget den förenklade metoden som innebär att en förlustreservering alltid värderas till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden.

Reserv för finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde redovisas som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången.

I resultaträkningen presenteras reserveringar för kreditförluster inom kapitalavkastning, kostnader.

Konstaterade kreditförluster är sådana förluster som är beloppsmässigt slutgiltigt fastställda och där bedömningen gjorts att möjligheten till att få ytterligare betalningar är mycket liten. Fordran skrivs då bort från balansräkningen och redovisas som konstaterad förlust i resultaträkningen vid denna tidpunkt.

48

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Jämförelsetal enligt IAS 39 Jämförelsetalen för 2022 och tidigare är redovisade enligt IAS 39 som från och med den 1 januari 2023 ersatts av IFRS 9. Nedan beskrivs hur koncernen klassificerat sina finansiella instrument samt hur nedskrivning för befarade kreditförluster beräknats enligt IAS 39.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen.

Länsförsäkringar Kalmar län förvaltar och utvärderar alltid resultatet av samtliga placeringstillgångar (alla aktier, obligationer och derivat) på basis av verkligt värde förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. I uppföljningen av kapitalförvaltningens resultat är fokus främst riktat på nyckeltalet totalavkastning. I detta mått inkluderas såväl realiserade som orealiserade resultat. Detta innebär att även placeringar i onoterade aktier såsom t.ex. Länsförsäkringar AB ingår i denna utvärdering. Det är därför bolagets bedömning att en redovisning till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade via resultatet ger mer relevant redovisningsinformation för läsarna av årsredovisningen. Av detta skäl väljer Länsförsäkringar Kalmar län alltid att kategorisera sina finansiella tillgångar såsom finansiella tillgångar som identifierats som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade via resultatet förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och när redovisningslagstiftningen inte medger detta vid redovisning i juridisk person. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade via resultatet utgörs i balansräkningen av aktier i andra företag än koncern och intresseföretag samt obligationer. Alla derivat som inte ingår i säkringsredovisning klassificeras som innehav för handelsändamål oavsett syftet med innehavet (i enlighet med IAS 39). Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål ingår i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade via resultatet.

Aktier och andelar i koncernföretag värderas i moderbolagets balansräkning till anskaffningsvärdet. Eventuellt nedskrivningsbehov prövas regelbundet.

Värderingsprinciper Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Verkligt värde på finansiella tillgångar som är noterade på en aktiv marknad motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för framtida transaktionskostnader. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar, Obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Bolagets aktieinnehav i LFAB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde. Eftersom aktierna innehas med hembudsförbehåll enligt vilket aktierna i första hand måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris som motsvarar substansvärdet, så utgör substansvärdet aktiernas verkliga värde. Övriga onoterade aktier är värderade till senaste emissionskurs om inte annan information är tillförlitlig.

Aktieinnehavet i Humlegården, som ägs av LFK Finans AB, värderas till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över koncernens resultaträkning. Lånefordringar är finansiella tillgångar som är fastställda eller är fastställbara betalningar och som inte är noterade på aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Övriga skulder utgörs i balansräkningen av leverantörsskulder. Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivitetsränta som beräknades när skulden togs upp.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

När verkligt värde för en tillgång eller skuld ska fastställas, använder koncernen observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: •

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument. Verkligt värde på finansiella tillgångar som är noterade på en aktiv marknad motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Sådana instrument återfinns i balansposterna Aktier och andelar, Obligationer och andra räntebärande värdepapper. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs.

•

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentliga indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden.

•

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

För placeringstillgångar kategoriserade i nivå 2 och nivå 3 gör Länsförsäkringar Kalmar län för var och en av tillgångarna en bedömning av rimligheten i värdet och tar in underliggande beräkningar och andra underlag där så är möjligt. I de enstaka fall detta inte är möjligt sker en löpande kontakt med styrelsen eller VD i de bolag vars värdepapper innehas av koncernen för att säkerställa riktigheten i värderingen av tillgångarna.

Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för innehav av onoterade finansiella instrument inom balansposten Aktier och andelar.

Bolagets aktieinnehav i Länsförsäkringar AB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde. Eftersom aktierna innehas med hembudsförbehåll enligt vilket aktierna i första hand måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris som motsvarar substansvärdet, så utgör substansvärdet i de flesta fall aktiernas verkliga värde. I det fall aktiernas verkliga värde, beräknat enligt en kassaflödesmetod, uppgår till ett lägre belopp än substansvärdet, så redovisas aktierna till detta lägre värde.

Redovisning i resultaträkningen av realiserade och orealiserade värdeförändringar För finansiella instrument som värderas till verkligt värde över resultaträkningen redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i den icke-tekniska redovisningen som kapitalavkastning intäkter eller kapitalavkastning kostnader (beroende på om värdeförändringen är positiv eller negativ).

För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och

49

anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar.

Materiella anläggningstillgångar Koncernens materiella anläggningstillgångar består av inventarier som redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod med start då tillgången är tillgänglig för användning. Avskrivning samt resultatet av utrangeringar och avyttringar redovisas i Resultaträkningen. Avskrivningsmetoden, tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod omprövas vid varje årsslut.

Beräknade nyttjandeperioder för inventarier och installationer är 5 år, dvs 20% per år. Nedskrivningsbehov prövas årligen.

Inventarier Beräknade nyttjandeperioder för inventarier och installationer är 5 år, dvs 20% per år.

Förbättringsutgifter på annans fastighet Verksamhet som bedrivs på annans fastighet och där koncernen har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad medför att fastighetsägaren omedelbart blir ägare till det som utförts och anskaffats. När förbättringsutgifter medför framtida ekonomiska fördelar för nyttjanderättshavaren aktiveras utgifterna. Ombyggnation av annans fastighet bedöms ha en ekonomisk nyttjandeperiod som motsvarar den kvarstående avtalstiden för hyresavtalet från tidpunkten för när tillgången är tillgänglig för användning.

Försäkringsavtal Avtal om direktförsäkring och mottagen återförsäkring, som bolaget ger ut i egenskap av försäkringsgivare enligt bestämmelserna i försäkringsrörelselagen, har klassificerats och redovisats som försäkringsavtal.

Förutbetalda anskaffningskostnader Anskaffningskostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkringsavtal aktiveras som Förutbetalda anskaffningskostnader i balansräkningen och skrivs av under nyttjandeperioden. En förutsättning för att aktivering kan ske är att anskaffningskostnaderna är hänförliga till ett visst försäkringsavtal, eller homogena och uppföljningsbara grupper av avtal, och bedöms generera en marginal som minst täcker de anskaffningskostnader som koncernen vill aktiveras.

De anskaffningskostnader som aktiveras är provisionskostnader och kostnader för försäljning som direkt är relaterade till anskaffning eller förnyelse av försäkringsavtal. Inom skadeförsäkringsverksamheten periodiseras den aktiverade kostnaden baserat på försäkringsavtalens löptid.

Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Ej intjänade premier och kvardröjande risker, Oreglerade skador samt Återbäring och rabatter.

Periodens förändring i försäkringstekniska avsättningar redovisas i resultaträkningen.

Ej intjänad premie och kvardröjda risker Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade‑ och driftskostnaden under den återstående löptiden på redan ingångna försäkringskontrakt. Normalt beräknas avsättningen strikt tidsproportionellt, så kallad pro rata temporisberäkning.

Om avsättningen bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade‑ och driftskostnaderna, ska avsättning för ej intjänade premier förstärkas med ett tillägg för kvardröjande risker. Beräkningen av avsättningen för kvardröjande risker ska även beakta ännu ej förfallen terminspremie.

50

Oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats till Länsförsäkringar Kalmar län, så kallad IBNR‑avsättning. I avsättningen för oreglerade skador ingår skadeersättningar inklusive samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador för direkt skadeförsäkring och återförsäkring beräknas med hjälp av statistiska metoder eller genom individuella bedömningar av enskilda skadefall. Avsättning för skadelivräntor beräknas och diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder. Ingen diskontering sker av avsättningen för oreglerade skador i sjuk- och olycksfallsförsäkring samt trafikförsäkring. Återbäring Avsättning för återbäring avser återbäring som tilldelats försäkringstagarna men vid bokslutstillfället ej förfallit till betalning. Återförsäkring Kostnader för återförsäkring redovisas i resultaträkningen under kostnadsposten Premier för avgiven återförsäkring. Premier för mottagen återförsäkring redovisas under intäktsposten Premieinkomst. Den del av risken för vilken återförsäkring tecknats redovisas i balansräkningen som Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Kontroller för att fastställa eventuella nedskrivningsbehov avseende denna post genomförs löpande och per balansdagen. Nedskrivningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen.

Förlustprövning Tillräckligheten i de försäkringstekniska avsättningarna prövas löpande i samband med bokslut. De avsättningar som gjorts för oreglerade skador och ej intjänade premier prövas var för sig. Avsättningen för oreglerade skador grundar sig på beräknade framtida ersättningsutflöden. Som grund för prognoserna över avsättningsbehovet ligger vedertagna aktuariella metoder. Metoderna beaktar nulägesbedömningar av alla avtalsenliga kassaflöden och av andra hänförliga kassaflöden, exempelvis skaderegleringskostnader. De framtida kassaflödena har beräknats utan diskontering med undantag för skadelivräntor. Om prövningen visar att avsättning inte är adekvat redovisas förändringen i resultaträkningen.

Tillräckligheten i avsättningen för ej intjänade premier testas per verksamhetsgren. Eventuell otillräcklighet som iakttas i premieansvaret korrigeras genom att bokföra en avsättning för kvardröjande risker. Förändringen för kvardröjda risker redovisas över resultaträkningen.

Avgiven återförsäkring Avtal som ingåtts mellan Länsförsäkringar Kalmar län och återförsäkrare genom vilka företaget kompenseras för förluster på avtal utfärdade av företaget och som uppfyller klassificeringskraven för försäkringsavtal, klassificeras som avgiven återförsäkring.

För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på och skulder till återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Länsförsäkringar Kalmar län bedömer nedskrivningsbehovet för tillgångar avseende återförsäkringsavtal löpande i samband med bokslut. Om återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på tillgången skrivs tillgången ned till återvinningsvärdet och nedskrivningen kostnadsförs i resultaträkningen.

Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser, och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Eventualförpliktelser värderas till det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Vid värderingen tas hänsyn till den förväntade framtida tidpunkten för reglering.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Normgivning och lag Moderbolagets årsredovisning har upprättats enligt Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag FFFS 2019:23 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person.

Moderföretaget tillämpar såsom koncernen lagbegränsad IFRS. Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper framgår nedan. Redovisningsprinciperna för moderföretaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderföretagets finansiella rapporter, om ej annat framgår. Ändrade redovisningsprinciper från och med 1 januari 2023 Från och med januari 2023 tillämpar Länsförsäkringar Kalmar län IFRS 9 Finansiella instrument samt har moderföretaget valt att ändra princip för redovisning av byggnader och mark samt aktier i koncernföretag.

IFRS 9 Finansiella instrument Moderföretaget tillämpar från och med 1 januari 2023 IFRS 9 Finansiella instrument. Övergången till IFRS 9 har inte medfört några väsentliga skillnader avseende värderingen mot tidigare redovisade värden enligt IAS 39.

Aktier och andelar i koncernföretag Aktier och andelar i koncernföretag kategoriseras utifrån syfte med innehavet. Denna princip har medfört att LFK Mästaren AB och LFK Finans AB värderas till verkligt värde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Ändringen har gjorts retroaktivt och effekter av moderbolagets finansiella rapporter framgår av tabellen nedan.

Balansräkning moderbolag

2022 -12-31 (Omräknat)

Koncernbidrag Moderföretaget har valt att ändra princip för redovisning av koncernbidrag från alternativregeln till huvudregeln. Alternativregeln innebar att moderföretaget redovisade både mottagna och lämnade koncernbidrag i resultaträkningen som Bokslutsdispositioner. Nuvarande tillämpning av huvudregeln innebär att mottagna koncernbidrag redovisas som en finansiell intäkt inom Kapitalavkastning, intäkter och lämnade koncernbidrag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Ändrad princip har inte medfört någon retroaktiv justering då koncernbidrag inte lämnades föregående år.

Rättelser av fel Länsbonus, rabatter Sedvanliga kundrabatter inom sakförsäkringsrörelsen redovisas som Premieinkomst i resultaträkning istället för som tidigare som Återbäring och rabatter. För jämförelsetalen har 31 733 Tkr justerats från Återbäring och rabatter till Premieinkomst.

Nya redovisningsregler som ännu inte börjat tillämpas Nya eller reviderade IFRS och tolkningar som ännu inte trätt i kraft bedöms inte få någon väsentlig effekt på de finansiella rapporterna och har därmed vare sig förtidstillämpats eller ansetts få effekt på framtida rapportering.

Skillnader mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper Aktier och andelar i koncernföretag Aktier och andelar i koncernföretag värderas till verkligt värde eller anskaffningsvärde utifrån syftet med dotterföretagets verksamhet.

Dotterföretag som innehas med syfte att skapa kapitalavkastning genom kapitaltillväxt uteslutande genom att investera medel i kapitalplaceringstillgångar värderas till verkligt värde över resultaträkningen medan övriga dotterföretag värderas enligt anskaffningsvärdemetoden. Utdelning från dotterföretag redovisas som Kapitalavkastning, intäkter när rätten att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Värde dotterbolag

Uppskrivningsfond

Justering rad rabatter

2022-12-31

Aktier och andelar i koncernföretag

1 448 956

1 133 940

-41 185

356 201

Summa tillgångar

6 277 331

1 133 940

-41 185

5 184 576

0

0

-41 185

41 185

3 154 466

1 027 999

0

2 126 466

-232 846

Uppskrivningsfond Balanserad vinst Årets resultat

-126 905

105 941

0

Totalt eget kapital

3 046 728

1 133 940

-41 185

1 953 972

Summa eget kapital, avsättningar, skulder

6 277 331

1 133 940

-41 185

5 184 576

2022-12-31 (Omräknat)

Värde dotterbolag

Uppskrivningsfond

Resultaträkning moderbolag Premieinkomst

957 437

Återbäring och rabatter

-30 015

Orealiserade vinster på kapitalplaceringstillgångar

133 084

105 941

Årets resultat

-126 905

105 941

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Justering rad rabatter

2022-12-31

-31 733

989 170

31 733

-61 748

0

-232 846

27 143 0

51

Nedskrivningsprövning för aktier och andelar i koncernföretag till anskaffningsvärde Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde, som utgörs av det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen inom Kapitalavkastning, kostnader. Återföring av nedskrivningar av aktier och andelar i koncernföretag till anskaffningsvärde Nedskrivningar återförs när det inte längre finns indikation på att nedskrivningsbehovet fortfarande föreligger och då det skett en förändring i antaganden som legat till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En återföring görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats om ingen nedskrivning gjorts. Återföring av nedskrivning av andelar i dotterföretag redovisas i resultaträkningen som kapitalavkastning, intäkter.

52

Aktier och andelar i intresseföretag Aktier och andelar i intresseföretag redovisas till verkligt värde över resultatet. Utdelningar redovisas i resultaträkningen under Kapitalavkastning, intäkter.

Aktieägartillskott och koncernbidrag Aktieägartillskott som företaget lämnar till dotterföretag och intresseföretag redovisas som en ökning av Aktier och andelar i koncernföretag respektive Aktier och andelar i intresseföretag.

Koncernbidrag redovisas enligt huvudregeln. Koncernbidrag som moderföretaget mottagit från dotterföretag redovisas som Kapitalavkastning, intäkter i resultaträkning. Koncernbidrag som lämnas till dotterföretag redovisas som en ökning av andelar i koncernföretag.

Obeskattade reserver I moderföretaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. Förändringar av obeskattade reserver redovisas som Bokslutsdispositioner i resultaträkningen.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

NOT 2

Volymmått reservrisk (Bästa skattning av ersättningsreserv)

RISKER OCH RISKHANTERING

Inledning Bolagets verksamhet är förenad med risktagande. Ett väl integrerat och ändamålsenligt system för riskhantering och intern styrning och kontroll är därför en förutsättning för att kunna uppnå verksamhetens uppsatta mål samt leva upp till åtaganden mot försäkringstagarna.

Bolagets resultat beror dels på försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker, samt resultat från de förmedlade affärerna. Verksamheten ger även upphov till operativa risker. Risk och riskhantering är därför en central del av verksamheten i Länsförsäkringar Kalmar län. Denna not omfattar en beskrivning av Bolagets riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om Bolagets risker.

Affärsgrenar (LOB)(Tkr)

SYSTEM FÖR RISKHANTERING OCH INTERN STYRNING OCH KONTROLL Länsförsäkringar Kalmar läns riskhanteringssystem innehåller strategier, processer och rapporteringsrutiner som är nödvändiga för att fortlöpande kunna identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera de risker som verksamheten ger upphov till. Målet med riskhanteringssystemet är att verksamheten bedrivs med ett medvetet risktagande som aldrig äventyrar Bolagets långsiktiga lönsamhet och existens.

Riskstrategin är en integrerad del i Bolagets verksamhetsstyrning vilken, givet Bolagets affärsstrategi, syftar till att styra Bolagets risktagande så att en bra avvägning mellan risktagande och förutsättningar för avkastning uppnås. Risktagande är nödvändigt för att uppnå verksamhetens mål vilket innebär att risker inte nödvändigtvis behöver minimeras men ska styras medvetet så att icke önskvärda risker tas eller på något sätt uppmuntras. Riskhanteringssystemet stödjer Bolaget i att hantera och medvetet styra de risker Bolaget utsätts för. Tydliga interna system för bevakning av riskrelaterade händelser samt en god intern kontrollmiljö bidrar till rätt nivå av risktagande. Den övergripande risktoleransen uttrycks som en lägsta nivå för Bolagets kapitalkvot, det vill säga kapitalbasen i förhållande till det totala solvenskapitalkravet.

Bolagets risker delas in i olika kategorier och efter huruvida de är eftertraktade i form av önskvärda, nödvändiga eller icke önskvärda risker.

Indelningen ger uttryck för Bolagets attityd till risk och är samstämmig med Bolagets övergripande strategi.

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för att det i Bolaget finns ett ändamålsenligt system för styrning och intern kontroll samt riskhantering. Styrelsen beslutar årligen om Bolagets övergripande styrdokument och fastställer mål och strategier för verksamheten. Förutsättningar för en god kontrollmiljö är att verksamheten har dokumenterade processer samt identifierade och befintliga kontroller i processerna, samt en god uppfattning om var risker kan uppstå i processerna. Därigenom erhåller Bolaget ett tillfredsställande skydd mot de identifierade riskerna.

Premierisk Reservrisk Katastrofrisk Annulationsrisk Livförsäkringsrisk (skadelivräntor) Sjukförsäkringsrisk

Likviditetsrisk

Finansieringsrisk

Marknadsrisker

Ränterisk Aktierisk Fastighetsrisk Spreadrisk Koncentrationsrisk i LFAB-aktien Valutarisk Koncentrationsrisk i placeringstillgångar Koncentrationsrisk utom placeringstillgångar

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Sjukdom och olycksfall

53 244

-218 718

Trafik

94 112

-205 097

Övrig motor

275 986

-48 380

Egendom (hem och villa, företag och fastighet)

493 120

-198 977

Icke-proportionell sjukåterförsäkring

628

- 5 250

Icke-proportionell trafikåterförsäkring

18 235

-435 294

Icke-proportionell egendomsåterförsäkring

34 466

-40 565

Totalt

969 791

-1 152 280

Verksamheten äger och hanterar riskerna löpande. Verkställande direktören och respektive chef, för varje avdelning eller grupp, ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt fastställda styrande dokument. I Bolaget finns även riskurvalsgrupper som har till uppgift att bedöma nya och befintliga risker. Grupperna har rätt att ta egna beslut om Bolaget ska acceptera en risk eller inte. Detta får dock bara ske inom de olika kommittémedlemmarnas behörigheter.

Respektive chef ansvarar för att berörda medarbetare har nödvändig kunskap och kännedom om processer, befogenheter, Bolagets intentioner vad gäller intern styrning och kontroll samt gällande lagar, regler och avtal.

Styrelsen har även tre utskott till sitt förfogande, Revisionsutskott, Risk- och kapitalutskott samt ett Ersättningsutskott.

Organisation av riskarbetet

Skadeförsäkringsrisker

Volymmått premierisk (premieintäkter för 12 månader)

Känslighetsanalys av premierisk (tkr)

2023

2022

Inverkan Inverkan Inverkan Inverkan på vinst på eget på vinst på eget före skatt kapital före skatt kapital 1 % förändring av totalkostnadsprocent

-8 624

-6 848

-8 238

-6 541

1 % förändring av premienivån

-9 259

-7 351

-9 101

-7 226

1 % förändring av skadefrekvens

-6 715

-5 332

-6 388

-5 072

10 % förändring av premier för avgiven återförsäkring

-5 855

-4 648

-6 379

-5 065

Affärsrisker

Strategisk risk Intjäningsrisk Ryktesrisk

Operativa risker

Produkt- och processrisk Personalrisk Säkerhetsrisk IKT-risk Skada på fysiska tillgångar Legal- och Compliancerisk

Motpartsrisker

Motpartsrisk i angiven återförsäkring Motpartsrisk i finansiella derivat och övrigt Motpartsrisk i fakultativ avgiven återförsäkring

Övriga risker

Klimatrisk Framväxande risk

53

Revisionsutskottet Revisionsutskottet har utsetts av styrelsen och arbetar främst ur ett kvalitativt perspektiv och ansvarar för behandlingen av operativa risker.

Utskottet granskar också Bolagets interna styrning och kontroll (kvalitativa risker) och följer löpande Bolagets rapportering av riskutvecklingen för Bolagets väsentligaste risker. Utskottet granskar och bereder riskrapporten i syfte att säkerställa dess ändamålsenlighet och omfattning.

Risk- och kapitalutskottet Risk- och kapitalutskottet har utsetts av styrelsen och arbetar främst ur ett kvantitativt perspektiv. Utskottet ansvarar för behandlingen av alla risker förutom operativa risker om inte det påverkar kapitalkraven.

stekniska avsättningar. Aktuariefunktionen bidrar även till relevanta delar av riskberäkningarna. Aktuariefunktionen yttrar sig också över ”Policyn för tecknande av försäkringar” samt lämpligheten i Bolagets återförsäkringslösningar.

Styrelsen har även en Internrevisionsfunktion till sitt förfogande.

Internrevisorn skall medverka till och kontrollera att verksamheten inom Bolaget bedrivs mot fastställda mål och i enlighet med styrelsens intentioner och riktlinjer genom att undersöka och utvärdera den interna styrningen. Revisionsutskottet har till uppgift att med utgångspunkt från Bolagets riskbedömning, föreslå styrelsen, inriktning och omfattning för Internrevisionens arbete.

Riskprofil Ersättningsutskottet Ersättningsutskottet ansvarar för att bereda väsentliga ersättningsbeslut samt övriga anställningsvillkor till Verkställande direktören och ledande befattningshavare inför behandling av styrelsen.

Centrala funktioner Som stöd och för att övervaka verksamhetens hantering av risker finns de centrala funktionerna: Riskhanteringsfunktionen, Compliancefunktionen och Aktuariefunktionen.

Bolagets Riskhanteringsfunktion ansvarar för att ge en allsidig och saklig bild av Bolagets risker inklusive analyser av utvecklingen av riskerna. I ansvaret ligger även att föreslå ändringar i styrdokument och processer som funktionens iakttagelser om riskhantering ger anledning till. Riskhanteringsfunktionen har även till uppgift att rapportera om den löpande riskhanteringen till styrelsen.

Compliancefunktionen är ett stöd för att Bolaget arbetar enligt gällande regler och har bland annat till uppgift att bistå organisationen vid utformning av interna regelverk, bevaka förändringar i de externa regelverken och följa upp regelefterlevnaden i Bolaget. Compliancefunktionen rapporterar löpande till styrelsen.

Aktuariefunktionen svarar för kvaliteten i beräkningen av försäkring-

Följande karakteriserar Länsförsäkringar Kalmar läns risktagande:

Bolaget bedriver egen tillståndspliktig verksamhet inom skadeförsäkring.

Bolaget bedriver förmedlad affär åt Länsförsäkringar Fondliv, Länsförsäkringar Liv, Agria Djurförsäkring samt Länsförsäkringar Bank.

Verksamheten riktar sig huvudsakligen till privatpersoner samt små- och medelstora företag, och har få engagemang som innebär risk mot stora företag.

De risker som tas inom skadeförsäkring är väl balanserade och återförsäkras i relativt hög utsträckning med relativt låga självbehåll.

Återförsäkringslösningar hanteras av det med övriga länsförsäkringsbolag gemensamt ägda servicebolaget, Länsförsäkringar AB.

Marknadsrisken är en betydande del av den totala risken. Bolaget tillämpar en aktsam placeringsstrategi med en väldiversifierad placeringsportfölj av olika tillgångsslag och därmed är risktagandet begränsat. En stor del av aktierisken och koncentrationsrisken består av innehav i aktier i Länsförsäkringar AB.

Utlåningen i den förmedlade bankverksamheten avser till största delen hushåll och till en mindre del lantbrukare och små företag.

Risken för Bolaget är begränsad till intjäningen till följd av erhållna eller upparbetade provisioner.

Skadekostnadsutveckling för åren 2014 till 2023 före återförsäkring (tkr) Skadeår

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

- i slutet av skadeåret

399 519

462 252

472 782

542 361

660 782

518 328

458 251

510 483

540 740

566 496

- ett år senare

398 958

474 135

479 010

547 646

715 482

512 518

449 319

514 185

396 311

- två år senare

388 811

474 339

468 607

548 635

708 410

507 351

446 308

465 251

- tre år senare

383 721

473 610

457 350

547 747

706 161

510 119

423 486

- fyra år senare

379 781

472 252

455 600

548 291

708 731

490 729

- fem år senare

378 553

468 226

457 930

541 560

701 425

- sex år senare

375 598

478 143

450 234

533 910

443 546

Totalt

Uppskattad skadekostnad:

- sju år senare

372 655

472 544

- åtta år senare

366 641

468 789

- nio år senare

365 448

Nuvarande skattning av total skadekostnad

365 448

468 789

443 546

533 910

701 425

490 729

423 486

465 251

396 311

Totalt utbetalt

353 997

443 351

427 041

501 539

671 701

454 469

386 916

404 592

11 451

25 437

16 505

32 372

29 724

36 260

36 570

60 659

Summa kvarstående skadekostnad Avsättning avseende skadeår 2013 och tidigare

566 496

4 855 391

308 657

273 488

4 225 753

87 653

293 008

629 639 263 850

Avsättning för skaderegleringskostnad

54 237

Mottagen återförsäkring

481 109

Total avsättning upptagen i balansräkning

1 428 835

54

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Risker i försäkringsverksamheten Bolaget tecknar såväl direkt skadeförsäkring som mottagen skadeåterförsäkring inom områdena sjukdom och olycksfallsförsäkring, egendom, ansvar, motorfordon och trafikförsäkring samt mottagen livåterförsäkring.

Bolaget är exponerat mot försäkringsrisker inom de affärsgrenar som framgår av tabellen nedan. När det gäller mottagen återförsäkring är Bolaget i första hand exponerat mot risker i de för länsförsäkringsgruppen gemensamma återförsäkringspoolerna, där riskerna är av samma natur som Bolagets direktförsäkringsrisker. Bolaget är genom det interna riskutbytet exponerat för katastrofskador som inträffar i de övriga länsbolagen, men samtidigt minskar detta den egna katastrofrisken.

Bolagets försäkringsrisker består av skadeförsäkringsrisker, sjukförsäkringsrisker och livförsäkringsrisker där premierisk, reservrisk, annullationsrisk och katastrofrisk inom skadeförsäkringsrörelsen utgör de absolut största riskerna inom försäkringsverksamheten. Premierisk utgör risken för förluster till följd av att det kommande årets skador blir större än förväntat. Reservrisk är risken för förluster på grund av negativt utfall vid avveckling av avsättningarna för oreglerade skador. Katastrofrisk är risken för förluster till följd av att extrema väderförhållanden, naturkatastrofer, epidemier eller katastrofer orsakade av mänskliga aktiviteter leder till mycket stora skadebetalningar.

Premie- och reservrisken är störst i skadeportföljer med lång avvecklingstid, det vill säga avtal där de stora utbetalningarna tenderar att komma först många år framåt i tiden. Detta är särskilt märkbart inom trafik-, sjuk- och olycksfallförsäkring, vilka tillsammans utgör en relativt stor andel av Bolagets avsättning för oreglerade skador.

Annullationsrisk kan enkelt uttryckas som risken för att förväntade vinster från framtida premier uteblir p.g.a. oväntade annullationer. Annullationsrisk uppstår för Bolaget både inom skade- och sjukförsäkringsrisk.

När det gäller trafikskador tillkommer även osäkerhet om den framtida kostnadsutvecklingen på grund av att förändrad lagstiftning och myndighetsbeslut i efterhand kan påverka hur trafikförsäkringen belastas med kostnader.

Risken att Bolaget av misstag tecknar en risk som i sin helhet, eller till en del, inte täcks av Bolagets återförsäkringsprogram, är en processrisk, och är ett exempel på risk som definitionsmässigt hör hemma under rubriken ”Operativa risker”.

Genom riskutbytet inom Länsförsäkringsgruppen är Bolaget också exponerat för katastrofskador som inträffar i de övriga länsförsäkringsbolagen. Åtagandet är Bolagets enskilt största risk och utgör ett belopp som motsvarar 6 % av Bolagets konsolideringskapital vid årets ingång med avdrag för värdet på LFAB-aktien. Åtagandet inträder då gruppens externa katastrofskydd om 8 000 Mkr är uttömt.

Livförsäkringsrisker uppstår i de skadelivräntor som är kopplade till trafikaffären och utgör en begränsad andel av Bolagets totala risker.

Bolaget har inga teckningsrisker utanför balansräkningen eller använder sig heller inte av så kallade specialföretag för att överföra några risker.

Riskhantering i försäkringsrörelsen För att reducera försäkringsrisken används olika metoder. Riskminskning med avseende på osäkerheten i enskilda försäkringsavtal åstadkoms dels genom diversifiering, det vill säga genom att utöka portföljen med avtal som är oberoende av varandra, dels genom att säkerställa en i organisationen väl förankrad prissättningsprocess, så att premien i varje enskilt avtal motsvarar den faktiska riskexponeringen. För att säkerställa detta, utförs löpande uppföljning av tariffer inom ramen för prissättningsprocessen och vid behov görs även justeringar av dessa.

Bolaget upprättar även detaljerade interna riktlinjer (riskurvalsregler) för att säkerställa en god bedömning och kvantifiering av den risk som tecknas. Bolaget har en särskild riskurvalsgrupp där man löpande utvärderar olika risker och vid behov föreslår lämpliga åtgärder. Riskurvalsreglerna revideras vid behov och fastställs av Verkställande direktören.

En viktig del i riskhanteringen är arbetet med skadeförebyggande åtgärder samt riskingenjörernas arbete med besiktning av nya och befintliga risker inom främst företagsmarknaden.

Alla sakförsäkringskontrakt löper också på högst ett år med en inbyggd rättighet för försäkringsföretaget att avböja förlängning, eller att ändra villkor och förutsättningar vid förlängning.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Känslighetsanalys av aktierisk (tkr)

10 % nedgång av aktiekurs

Känslighetsanalys av valutarisk (tkr)

10 % nedgång av valutakurs

Känslighetsanalys av ränterisk (tkr)

1 % förändring av marknadsvärde

2023

2022

Inverkan på vinst före skatt

Inverkan på eget kapital

Inverkan på vinst före skatt

Inverkan på eget kapital

-449 244

-356 699

-426 434

-338 589

2023

2022

Inverkan på vinst före skatt

Inverkan på eget kapital

Inverkan på vinst före skatt

Inverkan på eget kapital

-32 007

-25 413

-34 313

-27 245

2023

2022

Inverkan på vinst före skatt

Inverkan på eget kapital

Inverkan på vinst före skatt

Inverkan på eget kapital

17 876

14 194

14 978

11 893

För att ytterligare begränsa riskerna i försäkringsrörelsen deltar Bolaget i ett riskutbyte tillsammans med de övriga länsförsäkringsbolagen i Länsförsäkringsgruppen. Hanteringen av riskutbytet administreras inom det gemensamt ägda bolaget Länsförsäkringar AB. Riskutbytet innebär att de deltagande bolagen begränsar sina åtaganden i försäkringsavtalen upp till vissa av styrelsen fastställda belopp (självbehåll) - per riskslag - per skada - per händelse och totalt per skadeår. Återförsäkringen tar alltså sikte på att begränsa Bolagets kostnad för egen räkning, i första hand per enskild skada, i andra hand per händelse, och i tredje hand för det totala årsresultatet.

Den del av skadekostnaden som överstiger självbehållet, netto efter återvinning från de skydd som Länsförsäkringar AB i sin tur upphandlat på den externa återförsäkringsmarknaden för skadorna som omfattas av riskutbytet, sprids ut över länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar AB med fastställda andelar, som beror på affärsvolym, valda självbehåll och historiskt skadeutfall. Återförsäkringsprogrammen ger, med undantag för vissa risker, ett automatiskt skydd och kapacitet att teckna risker upp till vissa beloppsgränser (teckningsmaximaler). Risker som inte omfattas av den automatiska kapaciteten återförsäkras på marknaden för fakultativ återförsäkring. Programmen gäller kalenderårsvis. De förnyas eller omförhandlas varje år.

Det externa katastrofskyddet per händelse är ca 8 000 Mkr totalt för de 23 länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar Sak tillsammans.

Skyddet för trafikskador är anpassat till begränsningarna i Trafikskadelagen. För skador som inträffat utomlands i länder med obegränsat ansvar finns en tilläggsförsäkring som ger ett obegränsat skydd.

Utvecklingen av Bolagets avsättning för oreglerade skador följs upp löpande genom analys av avvecklingsresultatet, dvs. en uppföljning av hur väl föregående års skadereserver räcker till att täcka kostnaden för inträffade skador. Dessa genomgångar innebär att alla skadehandläggare går igenom sina oreglerade skador och kontrollerar att den kvarvarande reserven är tillräcklig för att slutreglera skadan.

55

Valutaexponering (tkr)

Kreditexponering i finansförvaltning (tkr)

250 000

Strukturerade produkter Obligationer Övrigt

200 000

Summa kreditexponering

2023

2022

0

0

837 608

693 499

1 650

3 150

839 258

696 649

150 000

Känslighetsanalys av fastighetsrisk (tkr)

100 000

2023

2022

50 000

0

2023

2022 USD

EUR

Inverkan på vinst före skatt

Inverkan på eget kapital

Inverkan på vinst före skatt

Inverkan på eget kapital

-54 356

-43 158

-54 356

-43 158

Avkastningskrav ökar med 1 %

CHF

Räntebärande placeringar per sektor

Bank 73 %

Övrigt 0 %

Stat och kommun 27 %

Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal Avsättningarna för skadeförsäkringar är känsliga för förändringar i de väsentliga antaganden som antytts ovan. Känsligheten för förändringar av några av dessa antaganden är svåra att kvantifiera, exempelvis förändringar i regleringen av trafikförsäkringen. Nedanstående känslighetsanalyser har genomförts genom att mäta effekten på brutto och nettoavsättningar, vinst före skatt och eget kapital av sannolika förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande, med övriga antaganden konstanta och utan någon hänsyn till eventuella diversifieringseffekter.

Utöver känslighetsanalysen ovan utgör tidigare års skattningar av skadekostnaden för enskilda skadeår ett mått på förmågan att förutse den slutgiltiga skadekostnaden. Tabellen på sidan 54 visar kostnadsutvecklingen för skadeåren 2014-2023, före återförsäkring. Kostnadsutvecklingen för skadeåren 2013 och tidigare är aggregerad i tabellen.

Bolaget har ett internt regelverk, en ”Policy för kapitalförvaltning” och en ”Placeringsriktlinjer” för hur Bolaget ska placera tillgångarna och till vilken risk detta får göras. Policy och riktlinjer för kapitalförvaltningen revideras minst en gång per år och fastställs av styrelsen. I dessa styrdokument har Bolaget även tagit hänsyn till de legala krav som kan påverka hur Bolaget får placera kapitalet. Bolaget har även en ”Policy för ansvarsfulla investeringar” för att belysa bland annat hållbarhetsrelaterade risker, (ESG-risker).

Det övergripande målet för Bolagets kapitalförvaltning är att säkerställa att Bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Förvaltningen ska eftersträva en stabil avkastning över tid, vilket innebär att avkastningen inte bör fluktuera i för hög grad mellan åren.

Placeringstillgångar, kassa och bank (Mkr)

2023

2022

Byggnader och mark

326

326

Placeringar i intressebolag

1 230

1 219

Aktier och andelar

3 262

3 045

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

839

695

0

2

Övriga lån Kassa och bank Summa

229

419

5 888

5 706

Tabellen ovan visar placeringstillgångar samt kassa och bank per 2023-12-31 respektive 2022-12-31.

Nedan beskrivs Bolagets finansiella risker för koncernen. Riskerna är i allt väsentligt snarlika för moderbolaget.

Bolagets kapitalförvaltning medför exponering mot olika typer av marknadsrisk.

Marknadsrisk är risken för förluster till följd av ändringar, i nivå eller volatilitet, av räntor, priser på finansiella tillgångar, kreditvärdighet och valutakurser. Bolagets aktierisk är den enskilt största marknadsrisken medan ränterisk och kreditspreadrisk är av mindre omfattning.

I samband med strategi- och affärsplaneringen, föreslår Risk- och Kapitalutskottet en lägsta förväntad avkastning på de finansiella tillgångarna för styrelsen. I syfte att skapa meravkastning utöver detta krav, har Bolaget valt en aktiv förvaltning av tillgångarna, vilket i sin tur medför att tillgångsallokeringen beslutas från en tid till en annan. Detta för att begränsa den risk det innebär att den faktiska avkastningen avviker på grund av en statisk allokeringsfilosofi.

Styrelsen fastställer Strategi- och affärsplanen och tar därmed ställning, dels till vilken risknivå som ska gälla för förvaltningen dels till vilken frihet som ges till den operativa förvaltningsorganisationen att försöka höja avkastningen.

Varje månad lämnas en kapitalförvaltningsrapport där det framgår hur förvaltningen gått, hur den aktuella allokeringen ser ut och en redogörelse för samtliga affärer som gjorts. Alla typer av avvikelser gentemot Bolagets policys och riktlinjer för kapitalförvaltningen rapporteras i rapporten.

56

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Finansiella risker i koncernen

Total avkastning (%) 20 15 10 5 0

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

-5 -10

Verklig avkastning Förväntad avkastning

Aktierisk Aktierisk är koncernens enskilt största marknadsrisk. Totalt har koncernen en aktieexponering på 4 492 Mkr (4 264).

Valutarisk Vid årsskiftet var marknadsvärdet fördelat enligt diagram på sid. 56, omräknat i SEK. Ränterisk Koncernens placeringar i obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgår till 840 Mkr (697). Några räntebärande finansiella skulder finns inte. Koncernens totala ränteportfölj består huvudsakligen av företagsobligationer främst investment grade med inslag även från high yield, statsobligationer och utlåning till dotterbolag.

Samtliga räntebärande placeringar är emitterade av länder inom europeiska institutioner.

Kreditspreadrisk Kreditspreadrisk innebär risk för förluster från placeringstillgångar eller andra motpartsåtaganden till följd av ökad kreditrisk. Bolaget har merparten av placeringarna i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Kreditspreadrisken i denna del av verksamheten bedöms därför vara mycket begränsad. Kreditexponeringar finns för räntebärande värdepapper och övriga placeringar med liknande egenskaper. Maximala kreditriskexponeringar motsvaras av dessa finansiella instruments bokförda värde.

Några säkerheter finns inte för de maximala kreditriskexponeringarna.

För att begränsa kreditspreadrisken i placeringar i räntebärande värdepapper, har Bolaget fastställt vilken den lägsta kreditvärdering (rating) en emittent ska ha. Dessutom finns begränsningar om hur mycket man kan placera hos olika emittenter.

Fastighetsrisk Koncernens exponering i direktägda fastigheter uppgår till totalt 326,1Mkr (326,1 Mkr). Den mest betydande fastighetsrisken är att fastighetsvärdena går ned till följd av olika omvärldsförändringar. Andelen direktägda fastigheter utgör 5,5 % (5,7 %) av koncernens placeringstillgångar inkl likviditet.

Vid ett ökat direktavkastningskrav med 1 procentenhet, från 6,0 % till 7,0 % skulle fastigheternas totala värde minska enligt nedanstående analys.

Koncentrationsrisk Koncentrationsrisk är risken för förluster till följd av att placeringstillgångar inte är väl diversifierade. För varje innehav som överskrider ett visst tröskelvärde, uppstår en överexponering som i sin tur genererar koncentrationsrisk. Bolagets strävan är att ha en tillräckligt väldiversifierad placeringsportfölj avseende exempelvis sammansättning av tillgångsslag, branscher, geografiska marknader och enskilda emittenter. I normalportföljen anges beslutade limitnivåer för respektive tillgångsslag.

Bolagets största koncentrationsrisk utgörs av aktieinnehavet i Länsförsäkringar AB.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Motpartsrisk Motpartsrisk avser de resultateffekter som uppstår om en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser.

Motpartsrisken begränsas genom att Länsförsäkringar Kalmar län ingår i ett gemensamt regelverk (pooler) där riskerna fördelas med övriga länsförsäkringsbolag samt krav på kreditvärdighet och vilka externa återförsäkringsgivare som får användas. Minimikravet är att återförsäkringsgivare och även motparter i finansiella tillgångar ska ha minst A-rating enligt Standard & Poor´s när det gäller affär med lång avvecklingstid och minst BBB-rating på övrig affär. I detta avseende är affär med lång avvecklingstid, en affär som beräknas ha en längre avvecklingstid än fem år. Dessutom eftersträvas en spridning på ett flertal olika återförsäkrare.

Bolaget har på balansdagen 222 Mkr (226 Mkr) i återförsäkrares andel av oreglerade skador, av dessa avser endast en mindre del externa återförsäkrare.

Likviditetsrisk inklusive finansieringsrisk Likviditetsrisk är risken för förluster till följd av att egna åtaganden inte kan fullgöras på grund av brist på likvida medel eller att de kan fullgöras endast genom avyttring av tillgångar till underpris. För Länsförsäkringar Kalmar län är likviditetsbehovet normalt sätt relativt lågt, eftersom premierna i försäkringsrörelsen betalas in i förskott och stora skadeutbetalningar ofta är kända långt innan de förfaller.

Bolaget har som riktlinje att alltid ha en likviditet (kassa och bankmedel) som uppgår till minst 2 000 prisbasbelopp. Utöver detta finns alltid möjlighet att med två till tre dagars varsel göra betydligt större belopp tillgängliga som likvida medel, genom försäljning av olika placeringstillgångar.

I samband med den årliga affärsplaneringen görs en genomgång av förväntat likviditetsbehov för kommande år för att säkerställa att beslutad likviditetslimit kan efterlevas. Detta görs genom att prognostisera Bolagets inbetalningar samt utbetalningar.

Tabellen på nästa sida visar en analys av kassaflödet där de finansiella tillgångarna delats in i kontrakt med kända kassaflöden och kontrakt där kassaflöden inte är kända. Dessutom visar tabellen även det förväntade kassaflödet för Bolagets försäkringstekniska avsättningar och övriga finansiella skulder.

Affärsrisker Affärsrisker omfattar risk för förluster till följd av affärsstrategier och affärsbeslut som visar sig vara missriktade, konkurrenters åtgärder, omvärldsförändringar och negativa rykten om Bolaget, liksom en oväntad nedgång i intäkter från exempelvis volymminskningar. Affärsrisker hanteras på styrelse- och ledningsnivå genom analyser och beslut inför strategiska vägval om inriktningen av verksamheten i samband med den årliga affärsplaneringsprocessen. Som ett komplement till affärplanen genomförs årligen även en egen risk och solvensanalys i syfte att utvärdera Bolagets framtida risker, kapital- och likviditetsbehov vid mindre gynnsamma (stressade) prognoser av affärsplanen. De specifika affärsrisker som vid var tid bedöms som viktigast följs fortlöpande upp på ledningsnivå.

Risker i förmedlad affär Inom affärsrisker ingår också risk för uteblivna intäkter från förmedlad affär. Förutom skadeförsäkringsverksamheten förmedlar Bolaget livförsäkringar och banktjänster för Länsförsäkringar Livs respektive Länsförsäkringar Banks räkning. För detta erhåller Länsförsäkringar Kalmar län ersättning i form av provision för förmedlad affär. För bankaffären reduceras ersättningen med motsvarande 80% av bankens bedömda och konstaterade kreditförluster på den av Bolagets förmedlade lånevolym. För intäktsredovisningen innebär det att löpande förändringar i Länsförsäkringar Banks kreditreserveringar återspeglas i Bolagets provisionsersättning. Det gäller både upplösningar och förstärkningar av bankens bedömda kreditförluster på Bolagets volym.

57

Finansiella tillgångar och skulder inklusive försäkringstekniska avsättningar (Mkr) Totalt

Redovisat värde

Kassaflöden

varav utan kontraktsenliga förfall

varav med kontraktsenliga förfall

< 3 mån

3 mån - 1 år

1 år - 5 år

> 5 år

Finansiella tillgångar

5 887

5 496

391

75

11

306

0 -343

Försäkringstekniska avsättningar

-1 739

-1 207

-533

-254

-538

-605

Övriga finansiella skulder

-188

-28

-160

-80

-108

0

0

Finansiella skulder

-1 927

-1 234

-693

-334

-645

-605

-343

I Bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning Bolaget ska erhålla för den förmedlade bankaffären. I avtalet framgår även att Länsförsäkringar Kalmar län ska stå för 80 procent av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som Bolaget förmedlat åt Länsförsäkringar Bank. Vid samma tillfälle som en befarad förlust identifieras avräknas 80 procent av förlusten från Bolagets ersättning, i normala fall redan upparbetade ersättningar men ännu ej utbetalda. Om förlusterna i extremfall inte täcks av upparbetade ersättningar kommer återstående förlustbelopp att avräknas eventuella framtida ersättningar. Bolaget behöver dock aldrig, inte ens om förlusterna skulle bli extremt stora, göra några återbetalningar till Länsförsäkringar Bank.

risk att öka med tiden, till exempel som följd av samhällsförändringar eller olika former av omställningar.

Operativa risker

Kapitalhantering (Mkr)

2023

2022 1 934

Operativa risker är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser.

Förutsättningar för en god kontrollmiljö är att verksamheten har dokumenterade processer samt identifierade och befintliga kontroller i processerna, med en god uppfattning om var risker kan uppstå. Därigenom erhåller företaget ett tillfredsställande skydd mot de identifierade riskerna.

För att säkerställa den interna kontrollen har styrelsen antagit riktlinjer om hur internkontroll, rapportering och uppföljning ska ske. En viktig del av Bolagets riskhantering är processarbetet. En väl styrd process tydliggör för medarbetare på alla nivåer inom vilka ramar som verksamheten ska bedrivas.

Processerna är även utgångspunkten för Bolagets årliga riskanalyser, vilket återspeglas i organisation och handlingsplaner.

En central del i processutvecklingen är att arbeta med ständiga förbättringar där både medarbetares och kunders synpunkter tas tillvara.

Bolaget är sedan flera år tillbaka miljöcertifierat enligt ISO 14001.

Kapitalhantering Riskernas inverkan på koncernens kapital utvärderas löpande och kapitalhanteringen hänger nära samman med styrningen av risktagandet.

Sedan flera år har Länsförsäkringar Kalmar län arbetat med ett kapitalmål för koncernens kapitalstyrka formulerat på grundval av kapitalkravsreglerna för Solvens II. Av tabellen nedan framgår Bolagets kapitalbas, totala kapitalkrav samt kapitalkvot enligt Solvens II regelverket.

Marknadsrisk

2 230

Motpartsrisk

39

59

Försäkringsrisk

352

320

Sjukförsäkringsrisk

72

60

Livförsäkringsrisk

9

8

Diversifiering

-326

-306

Operativ risk

32

30

-198

-162

Justeringsbelopp för förlusttäckningskapacitet Totalt Solvenskapitalkrav

2 210

1 942

Kapitalbas

4 480

4 464

SCR Kapitalkvot

203%

230%

Hållbarhet, eller förkortningen ESG (Environmental, Social, Governance), innefattar miljörelaterade, sociala och bolagsstyrningsrelaterade faktorer.

Hållbarhetsrelaterade risker som uppkommer av miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade händelser eller omständigheter materialiseras via exempelvis försäkringsrisk, marknadsrisk, kreditrisk, ryktesrisk eller operativa risker och ska hanteras enligt befintliga ramverk och styrdokument.

Klimatrisk utgör en delmängd av de miljörelaterade riskerna och är en väsentlig hållbarhetsrelaterad risk för Länsförsäkringar Kalmar län. ”Klimatrisk” utgör därför en egen riskkategori i riskhanteringssystemet placerad under ”Övriga risker” i riskkartan.

Framväxande risk är risker för förluster till följd av risker som har förhöjd

I samband med den årliga affärsplaneringen, genomförs även en egen risk- och solvensanalys som avser att säkerställa att Bolaget vid var tid har tillräckligt med kapital och likviditet. Analysen tar sin utgångspunkt i arbetet med affärsplanen och inkluderar även ytterligare scenarier och stresstester för att ge kompletterande underlag om framtida eventuella kapitalbehov. Analysen genomförs på ett sådant sätt att styrelsen och ledningen får en ökad gemensam kunskap för frågor om kapitalstruktur, kapitalbehov och beredskap för att vid behov kunna reducera risker eller anskaffa nytt kapital. Bolagets prognoser visar på en fortsatt väldigt god kapitalisering under de kommande åren och även vid mindre gynnsamma händelser.

Bolaget har på en övergripande nivå bestämt en risktolerans som uttrycks som en lägsta nivå på kvoten mellan kapitalbas och solvenskapitalkravet (benämns solvenskapitalkvot). Enligt beslut av styrelsen ska solvenskapitalkvoten vara minst 140 procent. Utöver att besluta den övergripande risktoleransen skall Bolagets styrelse även besluta om Bolagets kapitalkvotsmål vilket uttrycks som ett intervall mellan en övre och undre målnivå.

Kapitalkvotsmålets syfte är att spegla Bolagets kapitalbehov samt säkerställa att Bolaget har tillräckligt med kapital för att kunna möta ett negativt scenario (exempelvis fallande tillgångspriser och/eller en negativ utveckling av Bolagets affär) utan att riskera att understiga beslutad risktolerans. För 2023 har den undre målnivån beslutats till 150 procent och övre målnivån till 275 procent.

Utöver den övergripande risktoleransen finns ytterligare limiter och begränsningar för placeringstillgångarna inom varje riskkategori.

58

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

IKT-risker IKT-risker är en operativ risk som avser risken för förlust som beror på brott mot konfidentialiteten, på att integriteten hos system och data inte fungerar, på att system och data är olämpliga eller otillgängliga, eller på oförmåga att ändra på IKT:n inom rimlig tid och till rimliga kostnader när miljö eller verksamhetskraven förändras (dvs. flexibilitet). Detta inkluderar cyberrisker och informationssäkerhetsrisker till följd av otillräckliga eller icke-funktionella interna processer eller externa händelser, däribland cyberattacker eller otillräcklig fysisk säkerhet. Uppföljning av IKT-risker sköts av CISO i Bolaget som även är stöttande till verksamheten avseende IKT-frågor.

Övriga risker

Noter till teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse NOT 3

PREMIEINKOMST Koncern och moderbolag 2023

2022

Direkt försäkring i Sverige

998 094

934 842

Rabatter

-43 910

-31 733

Premier för mottagen återförsäkring

55 537

54 327

1 009 721

957 436

Summa premieinkomst

NOT 4

KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Koncern och moderbolag

Överförd kapitalavkastning Räntesats

NOT 5

2023

2022

33 517

-10 220

Motorfordon

1,4

0,8

Olycksfall

1,3

0,7

Trafik

1,1

0,9

Övrig affär

1,5

0,2

Den överförda kapitalavkastningen har beräknats på halva premieintäkten f e r samt på medelvärdet av in- och utgående avsättningar för oreglerade skador f e r under året. Räntesatserna utgörs av medelvärdet för statsobligationer eller årsgenomsnittet för 30-dagars statsskuldväxlar omräknat till effektiv ränta för aktuellt år. Tillämpad räntesats är relaterad till respektive affärs duration.

Den genomsnittliga räntan för hela överföringen i direkt affär är 1,3 % (0,6).

Skadelivränteaffären påverkar överförd kapitalavkastning negativt med 11 611 tkr detta beror på att kapitalvärdet för skadelivräntor värdesäkras och diskonteras med ränte- och inflationskurvor samt senaste utfallet av KPI.

FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR FÖR EGEN RÄKNING Före avgiven återförsäkring

Återförsäkrares andel

Försäkringsersättningar f e r

2023

2022

2023

2022

2023

2022

-642 666

-502 770

14 985

1 977

-627 682

-500 793

Förändring i avsättning för inträffade skador och rapporterade skador

-8 825

-6 966

-3 666

-37 682

-12 489

-44 648

Förändring i avsättning för inträffade skador men ej rapporterade skador (IBNR)

47 044

-16 123

0

0

47 043

-16 124

Utbetalda försäkringsersättningar

Driftskostnader för skadereglering

-78 362

-77 281

0

0

-78 362

-77 281

Summa försäkringsersättningar

-682 810

-603 140

11 319

-35 705

-671 490

-638 846

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

59

NOT 6

DRIFTSKOSTNADER Koncernen

Moderbolaget

2023

2022

2023

2022

-56 015

-59 317

-56 015

-59 317

-902

-1 781

-902

-1 781

-132 694

-118 989

-132 694

-118 989

-1 347

-1 254

-1 347

-1 254

-190 958

-181 340

-190 958

-181 340

Finans- och fastighetsförvaltning

-14 614

-17 055

-14 614

-17 055

Förmedlad affär

-124 827

-116 760

-124 827

-116 760

Skaderegleringskostnader

-75 243

-75 081

-75 243

-75 081

FUNKTIONSINDELADE KOSTNADER Anskaffningskostnader Förändring av förutbetalda anskaffningskostnader Administrationskostnader Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring Summa driftskostnader i resultaträkning

TILLKOMMANDE DRIFTSKOSTNADER

Summa totala driftskostnader

-214 684

-208 896

-214 684

-208 896

-405 642

-390 237

-405 642

-390 237

-407

-348

-407

-348

-205 409

-198 866

-205 409

-198 866

-22 791

-23 075

-22 791

-23 075

KOSTNADSSLAGSINDELADE KOSTNADER Provisioner och vinstandelar i mottagen återförsäkring Personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar

-2 981

-2 527

-2 981

-2 527

Övriga kostnader

-174 054

-165 421

-174 054

-165 421

Summa totala driftskostnader

-405 642

-390 237

-405 642

-390 237

NOT 7

ÖVRIGA TEKNISKA KOSTNADER Koncernen

Övriga tekniska kostnader Premier TFF

2023

Moderbolaget 2022

2023

2022

5 317

6 610

5 317

6 610

Skadekostnader TFF

-10 385

-12 592

-10 385

-12 592

Driftskostnader TFF

2 123

1 479

2 123

1 479

Kapitalavkastning TFF

987

-276

987

-276

-1 958

-4 779

-1 958

-4 779

Summa övriga tekniska kostnader

Ansvarsförbindelse

Av trafikskadelagen och trafikförsäkringsförordningen följer att försäkringsbolag som meddelar trafikförsäkring i Sverige är skyldiga att vara medlemmar i Trafikförsäkringsföreningen (TFF). Av reglerna följer att medlemsbolagen har ett solidariskt ansvar att finansiera verksamheten i TFF. Detta hanteras genom att det årliga nettounderskottet för TFF fördelas mellan medlembolagen på basis av bolagens premievolym för trafikförsäkring genom en årlig avräkning som fastställs av

TFFs stämma. Av det solidariska ansvaret följer att det enskilda medlemsbolaget kan ha en eventuell tillkommande förpliktelse gentemot TFF i det fall något annat medlemsbolag inte kan fullgöra sina egna förpliktelser eller i det fall de reserver för oreglerade skador som hålls av TTF:en visar sig otillräckliga. Då en eventuell förpliktelse kan bero på en mängd olika variabler och situationer så är den i princip omöjlig att bestämma till ett storleksmässigt belopp.

60

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Noter till icke teknisk redovisning NOT 8

ÅRETS NETTOVINST ELLER NETTOFÖRLUST PER KATEGORI AV FINANSIELLA INSTRUMENT INKLUSIVE FASTIGHETER Identifierade som poster värderade till verkligt värde över resultaträkningen

Lånefordringar

2023

2023

Totalt

Identifierade som poster värderade till verkligt värde över resultaträkningen

Lånefordringar

Totalt

2023

2022

2022

2022

FINANSIELLA TILLGÅNGAR I KONCERNEN Byggnader och mark

-10 182

0

-10 182

3 176

0

3 176

Aktier och andelar

121 143

0

121 143

-220 617

0

-220 617

Aktier och andelar i intresseföretag

69 223

0

69 223

65 120

0

65 120

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

25 423

0

25 423

-51 100

0

-51 100

205 607

0

205 607

-203 421

0

-203 421

Byggnader och mark

-4 871

0

-4 871

703

0

703

FINANSIELLA TILLGÅNGAR I MODERBOLAGET

Aktier och andelar

351 373

0

351 373

-256 683

0

-256 683

Aktier och andelar i intresseföretag

21 953

0

21 953

5 483

0

5 483

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

30 977

1 332

32 309

-49 118

1 332

-47 785

399 431

1 332

400 764

-299 614

1 332

-298 282

Koncernen

Moderbolaget

2023

2022

2023

2022

Hyresintäkter, byggnader och mark

24 538

26 822

29 042

28 154

Utdelning på aktier och andelar

22 679

24 256

196 494

82 470

KAPITALAVKASTNING INTÄKTER

Ränteintäkter med mera - obligationer och andra räntebärande värdepapper

17 013

11 190

17 013

11 190

- övriga ränteintäkter

9 619

3 504

5 549

1 982

Valutavinster, netto

15 101

10

15 101

10

21 531

178 553

21 531

17 473

Realisationsvinster, netto - aktier och andelar

0

0

0

0

110 482

244 334

284 730

141 278

Driftskostnader, byggnader och mark

-32 919

-23 646

-32 111

-27 451

- räntebärande papper Summa kapitalavkastning intäkter KAPITALAVKASTNING KOSTNADER

Kapitalförvaltningskostnader

-21 245

-19 460

-21 245

-19 460

Övriga räntekostnader

-1 806

-152

-1 801

-152

Valutaförluster, netto

-1 255

-1 384

-1 255

-1 384

-6 890

-21 931

-6 890

-21 931

Realisationsförluster, netto - aktier och andelar - räntebärande värdepapper

-16

-464

-16

-464

-64 130

-67 036

-63 318

-70 841

- aktier och andelar i intresseföretag

69 223

64 057

Summa kapitalavkastning, kostnader

69 223

64 057

Summa kapitalavkastning, kostnader

Andel av resultat i intresseföretag KONCERNEN

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

61

Orealiserade vinster 2023

Orealiserade förluster 2022

2023

2022

OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER PÅ PLACERINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN - byggnader och mark - aktier och andelar

0

0

-1 802

0

190 463

43 303

-106 641

-437 798

- räntebärande värdepapper

30 839

70

-19 275

-60 411

Summa orealiserade vinster och förluster

221 302

43 373

-127 718

-498 209

MODERBOLAGET - byggnader och mark - aktier och andelar

0

0

-1 802

0

184 765

21 590

-44 528

-356 285

- aktier och andelar i intresseföretag

21 953

111 424

-208 013

0

- räntebärande värdepapper

30 839

70

-19 275

-60 411

Summa orealiserade vinster och förluster

237 557

133 084

-273 617

-416 696

NOT 9

ÖVRIGA INTÄKTER OCH KOSTNADER Koncernen

Övriga intäkter

Moderbolaget

2023

2022

2023

2022

Provision för förmedlad bank-, liv- och djurverksamhet, hälsa samt fastighetsförmedling

148 611

116 094

148 611

116 094

Summa övriga intäkter

148 611

116 094

148 611

116 094

-124 827

-116 761

-124 827

-116 760

Övriga kostnader driftskostnader för förmedlad bank-, liv- och djurverksamhet, hälsa samt fastighetsförmedling driftskostnader LFK Finans AB Summa övriga kostnader Summa övriga intäkter och kostnader

62

-12

-302

0

0

-124 840

-117 063

-124 827

-116 760

23 771

-969

23 784

-666

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

NOT 10

SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Koncernen

Årets skatt

Moderbolaget

2023

2022

2023

2022

-11 555

-4 265

-10 800

-3 955

Uppskjuten skatt Temporära skillnader byggnader och mark

-462

-188

-462

-475

Temporära skillnader aktier och andelar

-28 806

69 125

-28 806

69 125

Temporära skillnader obligationer

-2 466

12 253

-2 466

12 253

Avsättning för pensionskostnader

0

-79

0

-79

Omföring av obeskattade reserver

-8 690

-2 742

0

0

0

-2 180

0

0

Summa uppskjuten skatt

-40 424

76 188

-31 734

80 823

Summa skatt på årets resultat

-51 979

71 923

-42 534

76 868

228 783

-200 591

164 987

-309 714

-47 129

41 322

-33 987

63 801

Årets avräknade kupongskatt

0

641

0

641

Skattereduktion för inventarieinköp

0

139

0

139 -358

Effekt av ändrad redovisningsprincip

Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats

(20.6 %)

-13 573

-17 150

-433

Schablonintäkt periodiseringsfond

Ej avdragsgilla kostnader

-217

-63

-217

-63

Schablonintäkt säkerhetsreserv

-3 493

-880

-3 493

-880

Schablonintäkt investeringsfonder

-1 470

-1 569

-1 470

-1 569

0

-144

0

-144

Ej skattepliktiga intäkter

14 275

49 839

40 289

13 332

Ökning av underskott utan motsvarande aktivering av uppskjuten skattefordran

-371

0

-43 223

0

Skattemässig tillägg för återföring av P-fond

Skatt hänförlig till tidigare år

0

1 968

0

1 968

Effekt av ändrad redovisningsprincip

0

-2 180

0

0

-51 979

71 923

-42 534

76 868

Redovisad effektiv skatt i koncernen

(-22,7 %)

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

63

Noter till balansräkning NOT 11

BYGGNADER OCH MARK/FÖRVALTNINGS- OCH RÖRELSEFASTIGHETER

Rörelsefastigheten Mästaren 6 i Kalmar ägs av det helägda dotterbolaget LFK Mästaren AB. Övriga fastigheter direktägs av moderbolaget.

Koncernen 2023

Antal

Anskaffningsvärde

Verkligt värde

Värde per kvm i kronor

Ytvakansgrad

6,3%

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Bostadsfastigheter

2

12 525

72 000

14 590

Kontors- och affärsfastigheter

1

29 793

45 000

11 752

1,1%

Fritidshus

1

692

700

12 500

0,0%

Markanläggning

3

3 720

3 634

–

–

Summa förvaltningsfastigheter

7

46 730

121 334

13 345

4,0%

Kontors- och affärsfastigheter

3

207 411

201 300

15 887

3,0%

Bostadsrätter

1

2 495

3 500

33 333

0,0%

Summa rörelsefastigheter

4

209 906

204 800

16 030

2,9%

Summa fastigheter i koncernen

11

256 636

326 134

15 102

3,4%

RÖRELSEFASTIGHETER

Koncernen 2022 FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Bostadsfastigheter

2

12 525

72 000

14 590

3,1%

Kontors- och affärsfastigheter

1

29 793

45 000

11 752

1,1%

Fritidshus

1

692

700

12 500

0,0%

Markanläggning

3

3 720

3 634

–

–

Summa förvaltningsfastigheter

7

46 730

121 334

13 345

2,2%

3

205 610

201 300

15 887

3,2%

RÖRELSEFASTIGHETER Kontors- och affärsfastigheter Bostadsrätter

1

2 495

3 500

33 333

0,0%

Summa rörelsefastigheter

4

208 105

204 800

16 030

3,2%

Summa fastigheter i koncernen

11

254 835

326 134

15 102

2,8%

Ortsfördelning 2023

Kalmar

Tandådalen

Vimmerby

Bostadsfastigheter Kontors- och affärsfastigheter

1

Fritidshus Bostadsrätter

2 4

64

2

2

4 1

1

Summa

Verkligt värde har bedömts av externt oberoende och kvalificerade fastighetsvärderare. Fastigheterna värderas externt vart tredje år. Extern värdering av fastigheterna Trasten 2 i Vimmerby, Hushållet 3&9 i Västervik, Matrosen 5&10 i Västervik och Trakteraren 10 i Västervik är gjord i samband med bokslustet 2021.

Fastigehten Adam 5 i Västervik värderades under 2023.

Extern värdering av Mästaren 6 som ägs av dotterbolaget LFK Mästaren gjordes under 2022 och värdet har faställts efter ombyggnation 2023. För åren däremellan fastställs värdet med en kombination av ortsprismetod, utifrån faktiskt gjorda affärer, och avkastningsmetod. Värderingarna har också haft stöd av egna, under tidigare år, gjorda affärer.

Summa

2

1

Markanläggning

Fastställande av verkligt värde

1

Västervik

1

1

1

1

3

5

11

Avkastningsmetoden baseras på nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden i form av driftsnetton över tiden. Vid ett ökat direktavkastningskrav med 1 %-enhet, från 6 % till 7 %, skulle fastigheternas totala värde minska med 54,4 Mkr (54,4). Det bedömda verkliga värdet skulle även minska om de marknadsmässiga hyresintäkterna och/eller om driftsnettot var lägre.

Bolagets långsiktiga avkastningskrav för bostadsfastigheter är 5 % och för kontors- och affärsfastigheter 6-7 %.

Samtliga fastigheter har kategoriserats tillhörande nivå 3, eftersom ej observerbara indata används vid värderingen.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Rörelsefastigheter i koncernen Ingående verkligt värde

2023

2022

204 800

197 800

Årets planmässiga avskrivningar före omvärdering

-3 636

-3 700

Omvärdering

3 636

10 700

204 800

204 800

Utgående verkligt värde

Användning

Procent av ytan

Mästaren 6, Kalmar

Följande andel av respektive fastighet används för egen verksamhet

kontor

100,0

Adam 5, Västervik

kontor

43,0

Trasten 2, Vimmerby

kontor

46,2

NOT 12

AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Antal aktier

Ägarandel

Aktier i dotterbolag

Organisationsnr

Företagets säte

2023

2022

2023

2022

LFK Finans AB

556661-7907

Västervik

1 000

1 000

100%

100%

LFK Mästaren AB

556794-2809

Västervik

1 000

1 000

100%

100%

Bokfört värde LFK FINANS AB

2023

2022

Anskaffningsvärde

100

100

Aktieägartillskott

314 316

314 316

Uppskrivning

41 185

41 185

Övervärde

852 093

1 055 183

Summa placeringar

1 207 694

1 410 784

100

100

Marknadsvärde på aktieinnehavet i LFK Finans AB är 1 207 694 tkr (1 410 784).

LFK MÄSTAREN AB Anskaffningsvärde

500

500

Övervärde

Aktieägartillskott

32649

37572

Summa placeringar

33 249

38 172

1 240 943

1 448 956

Marknadsvärde på aktieinnehavet i LFK Mästaren AB är 33 249 tkr (38 172).

Totalt aktier och andelar i koncernföretag

Det verkliga värdet för fastigheterna i dotterbolagen LFK Finans AB och LFK Mästaren AB har fastställts genom substansvärdeberäkning.

I LFK Finans AB:s fall genom årlig extern marknadsvärdering av underliggande tillgångar.

Marknadsvärdet för fastigheten i LFK Mästaren AB är fastställt genom extern värdering per 2022-12-31 samt ett nytt värdeutlåtande 2023-12-31.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

65

NOT 13

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH GEMENSAMT STYRDA FÖRETAG Koncernen

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

Moderbolaget

2023

2022

2023

2022

373 045

379 077

276 231

276 231

Återbetalning av aktieägartillskott

-10 556

-6 032

0

0

Vid årets slut

362 489

373 045

276 231

276 231

Ackumulerade värdeförändringar Vid årets början

826 500

840 391

851 721

846 238

Värdeförändring av verkligt värde

-23 624

-77 402

21 953

5 483

Andel i årets resultat

69 223

64 057

0

0

Andel i övrigt totalt resultat

-4 167

-546

0

0

Vid årets slut

867 933

826 500

873 673

851 721

Utgående bokfört marknadsvärde

1 230 422

1 199 545

1 149 904

1 127 952

Koncernen SPECIFIKATION AV BOLAGETS INNEHAV AV AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Antal andelar

Ägarandel

Röstandel

Redovisat värde

Projekt Linné AB, 559076-1093, Kalmar

Intresseföretag, orgnisationsnummer och säte

30 160

30,16%

30,16%

80 518

Länsförsäkringar AB, 556549-7020, Stockholm

352 595

3,38%

3,56%

1 149 904 1 230 421

Länsförsäkringar AB* Finansiell information i sammandrag av koncernens intresseföretag som är av väsentlig betydelse

2023

2022

Tillgångar

731 483

686 180

Skulder

695 285

651 205

Eget kapital

36 198

34 976

varav primärkapital

2 200

2 200 1 894

Mkr

Årets resultat

2 044

Årets övrigt totalresultat

-123

-16

Totalresultat

1 921

1 878

Nettotillgångar vid årets ingång

32 775

32 648

Årets resultat

2 044

1 894

Årets övrigt totalresultat

-123

-16

Avstämning av redovisade värden: Tkr

Betalda utdelningar Nettotillgångar vid årets utgång

-698

-1 751

33 998

32 775

3,4

3,4

1 150

1 109

24

59

Ägarandel i intresseföretag Redovisat värde vid årets utgång Erhållen utdelning från intresseföretaget * Inom not 1 framgår detaljer gällande retroaktiv omräkning till följd av ändrade redovisningsprinciper.

Samarbetet inom Länsförsäkringsgruppen och för gruppen gemensamma styrningsfrågor regleras i ett antal strategi- och styrdokument. Ett av dessa styrdokument är det s.k. konsortieavtalet där länsförsäkringsbolagen gemensamt kallas konsortiet. Konsortieavtalet reglerar dels samarbetet mellan länsförsäkringsbolagen, dels länsförsäkringsbolagens ägande av Länsförsäkringar AB. I likhet med övriga länsförsäkringsbolag är Länsförsäkringar Kalmar län representerat i konsortiet av bolagets styrelseordförande och VD. Genom konsortiet har Länsförsäkringar Kalmar län inflytande över väsentliga beslut som rör Länsförsäkringar AB:s finansiella och operativa strategier och har därmed ett betydande inflytande över Länsförsäkringar AB.

66

Innehav i Länsförsäkringar AB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde. Det förekommer transaktioner i Länsförsäkringsfären.

Eftersom aktierna innehas med hembudsförbehåll, enligt vilket aktierna i första hand måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris som motsvarar substansvärdet, så utgör substansvärdet aktiernas verkliga värde.

Innehav i Projekt Linné AB har värderats till verligt värde genom aktiernas substansvärde.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

NOT 14

ANDRA FINANSIELLA PLACERINGSTILLGÅNGAR Anskaffningsvärde

Koncernen

Marknads- och bokfört värde

2023

2022

2023

2022

Noterade aktier

237 590

237 590

550 216

486 978

Onoterade aktier

416 626

380 905

1 082 006

1 129 061

Noterade andelar

1 196 524

1 069 231

1 629 793

1 429 369

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

875 991

739 879

839 258

695 149

0

1 500

0

1 500

2 726 731

2 429 105

4 101 274

3 742 057

Noterade aktier

237 590

237 590

550 216

486 978

Onoterade aktier

48 108

49 825

46 882

44 935

Noterade andelar

1 166 524

1 069 231

1 599 593

1 429 369

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

875 991

739 879

839 258

695 149

Övriga lån

110 000

111 500

110 000

111 500

Summa finansiella tillgångar i moderbolaget

2 438 213

2 208 026

3 145 949

2 767 931

Övriga lån Summa finansiella tillgångar i koncernen Moderbolaget

Upplupet anskaffningsvärde Obligationer och andra räntebärande värdepapper samt övriga lån i moderbolaget

Verkligt/Bokfört värde

2023

2022

2023

2022

Svenska emittenter

795 085

660 472

759 530

620 518

Utländska emittenter

190 906

190 906

189 728

186 131

Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper

985 991

851 379

949 258

806 649

Summa redovisat värde

Verkligt värde

3 262 015

3 262 015

839 258

839 258

345

345

NOT 15

KLASSIFICERING OCH VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Koncernen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar

Skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen (obligatoriskt)

Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Eget kapitalinstrument

SkuldFinansiella instrument tillgångar värderade till värderade till upplupet verkligt värde via övrigt anskaffningstotalresultat värde

Eget kapitalinstrument

3 262 015 839 258

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

345

Likvida medel Summa finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

229 367 839 258

3 262 015

229 713

0

0

229 367

229 367

4 330 986

4 330 986

Byggnader och mark*

326 134

326 134

Aktier och andelar i intresseföretag

1 230 421

1 230 421

Övriga icke finansiella tillgångar Summa tillgångar

0

0

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

0

0

0

660 825

660 825

2 217 381

2 217 381

67

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2023-12-31

SkuldFinansiella instrument tillgångar värderade till värderade till upplupet verkligt värde via övrigt anskaffningstotalresultat värde

Skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen (obligatoriskt)

Eget kapitalinstrument

0

0

0

0

0

0

Eget kapitalinstrument

Summa redovisat värde

Verkligt värde

0

0

0

0

2 583 177

2 583 177

0

0

2 583 177

2 583 177

Summa redovisat värde

Verkligt värde

3 045 408

3 045 408

695 149

695 149

Skulder Summa finansiella tillgångar Övriga icke finansiella skulder Summa skulder

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Koncernen

2022-12-31

Skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen (obligatoriskt)

Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Eget kapitalinstrument

Eget kapitalinstrument

3 045 408 695 149

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring Övriga fordringar** Likvida medel Summa finansiella tillgångar

SkuldFinansiella instrument tillgångar värderade till värderade till upplupet verkligt värde via övrigt anskaffningstotalresultat värde

97

97

97

1 499

1 499

1 499

419 271 695 149

3 045 408

420 867

0

0

419 271

419 271

4 161 424

4 161 424

Byggnader och mark*

326 134

326 134

Aktier och andelar i intresseföretag

1 199 545

1 199 545

Övriga icke finansiella tillgångar

572 259

572 259

2 097 939

2 097 939

Summa redovisat värde

Verkligt värde

Summa tillgångar

0

0

0

2022-12-31

Eget kapitalinstrument

0

0

0

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen (obligatoriskt)

0

SkuldFinansiella instrument tillgångar värderade till värderade till upplupet verkligt värde via övrigt anskaffningstotalresultat värde

Eget kapitalinstrument

Skulder Summa finansiella tillgångar

0

0

0

Övriga icke finansiella skulder Summa skulder

0

0

0

0

0

0

0

2 466 812

2 466 812

2 466 812

2 466 812

Det redovisade värdet på tillgångar klassificerade som Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde samt skulder klassificerade som Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde utgörs av en rimlig approximation av verkligt värde utifrån tillgångarnas och skuldernas anskaffningsvärden då dessa tillgångar och skulder har korta löptider. * Se not 11 Byggnader och mark för upplysningar om värderingstekniker och indata. ** Avser den del av posten som utför finansiella tillgångar och finansiella skulder.

Resterande del ligger under posten "Övriga icke finansiella tillgångar" samt "Övriga icke finansiella skulder".

68

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Moderbolaget

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar 2023-12-31

Skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen (obligatoriskt)

Eget kapitalinstrument

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat SkuldFinansiella instrument tillgångar värderade till värderade till upplupet verkligt värde via övrigt anskaffningstotalresultat värde

Eget kapitalinstrument

Summa redovisat värde

Verkligt värde

Aktier och andelar i koncernföretag

1 240 944

1 240 944

1 240 944

Aktier och andelar i intresseföretag

1 149 904

1 149 904

1 149 904

Aktier och andelar

2 196 691

2 196 691

2 196 691

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

839 258

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring Övriga fordringar** Likvida medel Summa finansiella tillgångar

839 258

839 258

345

345

345

110 000

110 000

110 000

161 155 839 258

4 587 538

271 500

0

0

161 155

161 155

5 698 296

5 698 296

Byggnader och mark*

186 134

186 134

Övriga icke finansiella tillgångar

661 546

661 546

847 680

847 680

Summa redovisat värde

Verkligt värde

Summa tillgångar

0

0

0

2023-12-31

Eget kapitalinstrument

0

0

0

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen (obligatoriskt)

0

SkuldFinansiella instrument tillgångar värderade till värderade till upplupet verkligt värde via övrigt anskaffningstotalresultat värde

Eget kapitalinstrument

Skulder Summa finansiella tillgångar

0

0

0

Övriga icke finansiella skulder Summa skulder

0

0

0

2022-12-31

Skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen (obligatoriskt)

Aktier och andelar i koncernföretag

Eget kapitalinstrument

0

0 3 376 795

3 376 795

3 376 795

Summa redovisat värde

Verkligt värde

1 448 956

1 448 956

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Moderbolaget

0

0 3 376 795

SkuldFinansiella instrument tillgångar värderade till värderade till upplupet verkligt värde via övrigt anskaffningstotalresultat värde

Eget kapitalinstrument

1 448 956

Aktier och andelar i intresseföretag

1 127 951

1 127 951

1 127 951

Aktier och andelar

1 961 282

1 961 282

1 961 282

695 149

695 149

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

695 149

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring Övriga fordringar** Likvida medel

97

97

97

111 500

111 500

111 500

174 291

174 291

5 519 226

5 519 226

Byggnader och mark*

186 134

186 134

Övriga icke finansiella tillgångar

571 971

571 971

758 105

758 105

Summa finansiella tillgångar

Summa tillgångar

174 291

695 149

0

4 538 189

0

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

285 888

0

0

0

0

0

69

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2022-12-31

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen (obligatoriskt)

Eget kapitalinstrument

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Eget kapitalinstrument

0

0

0

Summa redovisat värde

Verkligt värde

Skulder Summa finansiella tillgångar

0

0

Övriga icke finansiella skulder 0

Summa skulder

0

0

0

0

0

0

3 230 603

3 230 603

3 230 603

3 230 603

Det redovisade värdet på tillgångar klassificerade som Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde samt skulder klassificerade som Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde utgörs av en rimlig approximation av verkligt värde utifrån tillgångarnas och skuldernas anskaffningsvärden då dessa tillgångar och skulder har korta löptider. * Se not 11 Byggnader och mark för upplysningar om värderingstekniker och indata. ** Avser den del av posten som utför finansiella tillgångar och finansiella skulder.

Resterande del ligger under posten "Övriga icke finansiella tillgångar" samt "Övriga icke finansiella skulder".

Nivå 1

Finansiella instrument och fastigheter värderade till verkligt värde i moderbolaget

Nivå 2

Nivå 3

Total

2023

2022

2023

2022

2023

2022

2023

2022

0

0

0

0

186 134

186 134

186 134

186 134

Aktier och andelar

2 133 987

1 902 875

0

0

62 704

58 406

2 196 691

1 961 282

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

812 900

668 791

1 650

1 650

24 708

26 208

839 258

696 649

2 946 887

2 571 666

1 650

1 650

273 546

270 749

3 222 084

2 844 066

Fastigheter

Följande tabell visar förändringar för instrument i Nivå 3 under 2022 och 2023

Onoterade aktier

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Fastigheter

Summa

Ingående balans 1 januari 2022

1 228 185

319 134

37 958

1 585 278

Vinster(+) eller förluster(-) redovisade i icke teknisk redovisning

-250 072

7 000

2 000

-241 072

Nyanskaffning

-39 351

0

1 500

-37 851

Avyttring

203 770

0

-15 250

188 520

Utgående balans 31 december 2022

1 142 532

326 134

26 208

1 494 875

Vinster(+) eller förluster(-) redovisade i icke teknisk redovisning

-29 439

0

-3 000

-32 439

Nyanskaffning

-21 377

0

0

-21 377

Avyttring Utgående balans 31 december 2023

6 111

0

1 500

7 611

1 097 827

326 134

24 708

1 448 670

Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.

Nivå 2: Utifrån antingen direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Bolagets innehav av aktier i LFAB och Humlegården (nivå 3) har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde.

Aktierna innehas med hembudsklausul enligt vilket aktierna i första hand måste erbjudas till övriga ägare till ett pris som motsvarar substansvärdet.

70

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

NOT 16

ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR

NOT 20

ÖVRIGA FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Koncernen

Koncernen och moderbolaget 2023 Återförsäkrares andel i ingående avsättning för oreglerade skador

225 984

263 666

Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för oreglerade skador

-3 666

-37 682

Summa återförsäkrares andel i avsättning för oreglerade skador

222 318

225 984

NOT 17

2022

2023

2022

Övriga förutbetalda kostnader

17 054

15 368

17 021

15 290

Summa övriga förutbetalda kostnader

17 054

15 368

17 021

15 290

NOT 21

FORDRINGAR AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING

OBESKATTADE RESERVER

Koncernen och moderbolaget Fordringar hos försäkringstagare

Moderbolaget

2023

2022

Moderbolaget

2023

2022

33 648

33 235

Utjämningsfond

2023

2022

44 715

44 715

Fordringar hos försäkringsföretag

246 149

207 159

Periodiseringsfond

69 250

54 250

Summa fordringar avseende direkt försäkring

279 797

240 394

Säkerhetsreserv

899 000

874 000

Summa obeskattade reserver

1 012 965

972 965

NOT 18

MATERIELLA TILLGÅNGAR Koncernen och moderbolaget

Ingående anskaffningsvärde

2023

2022

32 727

32 005

Årets anskaffning/försäljning/utrangeringar

5 256

722

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

37 983

32 727

Ingående avskrivningar enligt plan

-23 540

-21 047

Årets avskrivningar enligt plan samt återläggning av avskrivningar på försäljningar/utrangeringar

-750

-2 493

Utgående ackumulerade avskrivningar

-24 290

-23 540

Summa redovisat restvärde koncern

13 693

9 188

Avgår anskaffning och avskrivning som tillhör koncernen

0

0

Summa redovisat restvärde moder

13 693

9 188

Materiella tillgångar avser i huvudsak kontorsmöbler, IT-utrustning och fordon.

Investeringar skrivs av efter en bedömd ekonomisk livslängd på fem år.

NOT 19

FÖRUTBETALDA ANSKAFFNINGSKOSTNADER Koncernen och moderbolaget 2023

2022

Förutbetalda anskaffningskostnader vid årets ingång

23 037

21 256

Årets aktivering

23 939

23 037

Årets avskrivning

-23 037

-21 256

Summa förutbetalda anskaffningskostnader vid årets utgång

23 939

23 037

Anskaffningskostnad med avskrivningstid inom ett år

23 939

23 037

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

71

NOT 22

AVSÄTTNING FÖR EJ INTJÄNADE PREMIER OCH KVARDRÖJANDE RISKER Koncernen och moderbolaget 2023

2022

Ingående balans

407 649

392 362

Under räkenskapsåret intjänande premie från tidigare räkenskapsår

-407 649

-392 362

Årets avsättning

432 944

407 649

Summa avsättning för ej intjänade premier

432 944

407 649

NOT 23

Avsättning för kvardröjande risker har prövats varvid framkommit att behov av extra avsättning ej föreligger.

AVSÄTTNING FÖR OREGLERADE SKADOR Koncernen och moderbolaget

Brutto

Återförsäkrares andel

Netto

Brutto

Återförsäkrares andel

Netto

2023

2023

2023

2022

2022

2022

Inträffade och rapporterade skador

953 243

-225 984

727 259

953 618

-263 666

689 952

Inträffade men ej rapporterade skador

454 733

0

454 733

438 610

0

438 610

Avsättning för skaderegleringskostnader

59 077

0

59 077

51 737

0

51 737

Ingående balans

1 467 054

-225 984

1 241 069

1 443 965

-263 666

1 180 299

Förväntad kostnad för skador som inträffat under innevarande period

792 845

-25 472

767 373

697 822

-16 334

681 488

Utbetalda försäkringsersättningar

-721 028

14 984

-706 044

-580 051

1 977

-578 074

Förändring av förväntad kostnad för skador som inträffat under tidigare år (avvecklingsresultat)

-110 035

14 154

-95 881

-94 682

52 038

-42 644

Utgående balans

1 428 835

-222 318

1 206 517

1 467 054

-225 984

1 241 070

NOT 24

NOT 25

AVSÄTTNING FÖR ÅTERBÄRING

AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER

Koncernen och moderbolaget

Koncernen och moderbolaget

2023

2022

2023

2022

Återbäring från tidigare år

33 429

159 974

Övriga avsättningar

482

0

Under året utbetald eller avdragen återbäring

-3 428

-156 544

Årets avsättning för återbäring

70 000

30 000

Summa avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

482

0

Summa avsättning för återbäring och rabatter

100 000

33 429

72

Bolagets övriga förpliktelser avseende pensioner till anställda är täckta genom försäkringar i Länsförsäkringar Liv, FPK och AMF.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

NOT 26

AVSÄTTNING FÖR SKATTER Koncernen

Aktuell skatt

Moderbolaget

2023

2022

2023

2022

Skattefordran (-) eller skatteskuld (+)

-25 363

3 580

-26 118

3 343

Summa aktuell skattefordran eller -skuld

-25 363

3 580

-26 118

3 343

Byggnader och mark

36 851

35 939

29 320

28 858

Aktier och andelar

175 677

146 871

175 677

146 871

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

-6 503

-8 968

-6 503

-8 968

Summa uppskjuten skatt på placeringstillgångar

206 025

173 842

198 494

166 761

Omföring från obeskattade reserver

208 671

200 431

0

0

Uppskjuten skatt

Summa uppskjuten skatteskuld

414 696

374 273

198 494

166 761

Total avsättning för skatter

389 333

377 853

172 376

170 104

Förändring mellan åren har redovisats som uppskjuten skattekostnad/intäkt. Uppskjuten skatt har beräknats efter 20,6 % (20,6).

NOT 27

NOT 29

SKULDER AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING

ÖVRIGA UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Koncernen och moderbolaget Skulder till försäkringstagare Skulder till försäkringsföretag Summa skulder avseende direkt försäkring

NOT 28

Koncernen

2023

2022

2023

2022

2023

2022

147 908

124 555

Förutbetalda intäkter

1 087

1 060

1 087

1 060

6 478

9 764

Upplupna kostnader

17 331

18 431

17 331

18 277

154 386

134 319

Summa övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

18 418

19 491

18 418

19 337

NOT 30

ÖVRIGA SKULDER Koncernen

Moderbolaget

PANTER

Moderbolaget

Koncernen och moderbolaget

2023

2022

2023

2022

Källskatter personal

3 335

3 296

3 335

3 296

Övriga leverantörsskulder

24 495

21 265

21 351

19 995

Summa övriga skulder

27 830

24 561

24 686

23 291

I enlighet med 6 kap 30-31 §§ Försäkringsrörelselagen (FRL) har bolaget registerfört placeringstillgångar som används för skuldtäckning. Registerföringen innebär att försäkringstagarna har en förmånsrätt i tillgångarna enligt förmånsrättslagen. Tillgångarna kan tas i anspråk vid bolagets insolvens.

Bolaget har ansvar för 80 procent av uppkomna kreditförluster i förmedlade krediter tillhörande Länsförsäkringar Bank vilka är förmedlade av Länsförsäkringar Kalmar Län. Ansvar för förlust mot Länsförsäkringar Bank AB som kan uppgå till mellan 80 och 100 procent av kreditförlusten beroende på om bolaget ökat riskexponeringen utanför kreditinstruktionen. Kreditförlusten regleras genom avdrag på kommande provisionsintäkter.

Länsförsäkringar Kalmar Län har överklagat Skatteverkets beslut att inte bifalla den skattemässiga klassificeringen av innehavet i Länsförsäkringar AB som

näringsbetingade andelar. Om Länsförsäkringar Kalmar Län inte når framgång i domstolsprocessen skulle det medföra att redovisad aktuell och uppskjuten skatt justeras med 161 Mkr. För mer information se not 1.

Av trafikskadelagen och trafikförsäkringsförordningen följer att försäkringsbolag som förmedlar trafikförsäkring i Sverige är skyldiga att vara medlemmar i Trafikförsäkringsföreningen (TFF). Av reglerna följer att medlemsbolagen har ett solidariskt ansvar att finansiera verksamheten i TFF. Se not 7.

NOT 31

För försäkringstekniska avsättningar f e r registerförda tillgångar

2023

2022

1 739 461

1 682 150

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

73

NOT 32

PERSONAL, LÖNER, ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER Koncernen och Moderbolaget 2023

2022

Medelantalet anställda

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Verkställande direktör

1

0

1

1

0

1

111

120

231

106

119

225

Tjänstemän

Totalt

Könsfördelning i moderbolagets företagsledning Styrelsen

3

5

8

3

5

8

Övriga ledande befattningar

5

4

9

5

3

8

Totalt i moderbolaget

8

9

17

8

8

16

Dotterbolagen har inga anställda. Styrelse och verkställande direktör har hämtats från moderbolaget.

Koncernen och moderbolaget Kostnader för ersättningar till anställda

2023

2022

Löner och ersättningar

114 276

107 824

Pensionskostnader, avgiftsbestämda planer

18 875

17 437

Sociala kostnader

39 163

37 302

2022

2023 Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter och övriga anställda i koncernen Styrelse och verkställande direktör Andra ledande befattningshavare

Löner och ersättningar

varav rörlig ersättning

Pensionskostnader

Löner och ersättningar

varav rörlig ersättning

Pensionskostnader

5 011

0

0

8 535

0

571

6 497

0

968

7 162

0

835

Kontorstjänstemän och övriga anställda

108 233

0

17 907

96 096

0

16 031

Koncernen totalt

119 741

0

18 875

111 793

0

17 437

Utöver nedanstående hänvisas till bolagets Riktlinje för ersättning, se not 1.

Ersättningar och förmåner till styrelse och företagsledning

2023

2022

Anna Karlsson, styrelsens vice ordförande

314

302

Helena Sjöholm, styrelsens ordförande (ny ordf 2021-04)

566

626

Marie Waern-Svalbring, styrelseledamot

258

250

Anders Franzén, styrelseledamot

263

261

Sofie Gunnarsson, styrelseledamot (nyvald 2023-05)

118

0

Fredrik Jutnäs, styrelseledamot

293

289

Anna Chytraeus, styrelseledamot

221

222

Eivor Nilsson, styrelseledamot (slutade 2023-04)

124

212

Sten Lundqvist, styrelseledamot

213

212

Peter Lindvall, verkställande direktör (anställdes 2023-04)

2 179

0

- pensionsavsättning

794

0

Anna Blom, verkställande direktör (slutade 2022-06)

0

5 182

- pensionsavsättning

0

571

Nils-Gunnar Thomsson, tf vd (tom 2023-03)

462

979

- pensionsavsättning

175

0

Andra ledande befattningshavare

6 498

7 162

- pensionsavsättning

968

835

74

Berednings- och beslutsprocess

Arvoden till styrelsens ordförande och ledamöter beslutas av bolagsstämman. Personer anställda i bolaget erhåller inte styrelsearvode.

Styrelsen beslutar om ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören, övriga i företagsledningen, kontrollfunktionerna och andra som rapporterar direkt till verkställande direktören.

Beslut om övriga personalförmåner fattas av verkställande direktören och ska årligen anmälas till styrelsen.

Företagsledningen består, utöver verkställande direktören, av sju personer.

Pensioner

Inga särskilda pensionsavtal finns för styrelseledamöterna.

Pensionsålder för verkställande direktören är 65 år. Uppsägningstiden är sex månader från bägge parter. Vid uppsägning från bolagets sida ska, utöver lönen under uppsägningstiden, bolaget betala ett avgångsvederlag om tolv månadslöner beräknat på den månadslön som gäller vid tidpunkten för uppsägningen.

För andra ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år och följer gällande pensionsavtal mellan FAO och FTF.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

NOT 33

NÄRSTÅENDE

Balans- och resultatposter

Länsförsäkringar AB

LFK Mästaren AB

Fordringar

4 416

110 000

0

Skulder

-5 586

0

0

Intäkter

146 066

4 504

150 000

Kostnader

-130 413

-7 303

0

Som närstående personer till Länsförsäkringar Kalmar län räknas dess dotterbolag och bolag inom LFAB-koncernen. Närstående nyckelpersoner är styrelseledamöter och ledande befattningshavare och nära familjemedlemmar till dessa personer.

Bedömningen om en närståenderelation föreligger eller inte föreligger har grundats på förhållandets ekonomiska innebörd och inte enbart på ägandet.

Transaktionerna mellan moderbolaget och dotterbolagen är i huvudsak gjorda på marknadsmässiga villkor.

Gällande transaktioner mellan Länsförsäkringar Kalmar län och Länsförsäkringar AB: uppdrag av länsförsäkringsbolagen att bedriva verksamhet inom områden där storskalighet är en avgörande konkurrensfördel och att tillhandahålla sådan service till länsförsäkringsbolagen, som av effektivitetsskäl ska produceras och tillhandahållas gemensamt inom länsförsäkringsgruppen.

Transaktioner av löpande karaktär är varor och tjänster som tillhandahålls gentemot länsförsäkringsbolagen avseende utförandet av utvecklingsprojekt och service. Transaktioner av denna karaktär ska följa fastställda rutiner enligt nedan.

Prissättning Prissättningen för Länsförsäkringar AB-koncernens serviceverksamhet baseras på direkta och indirekta kostnader. Totalt sett syftar prissättningen till att fördela kostnader till länsförsäkringsbolagen utifrån förbrukning. Gemensamma utvecklingsprojekt och gemensam service är kollektivt finansierade och faktureras utifrån beslutad fördelningsnyckel.

LFK Finans AB

för försäljning av varor och tjänster till närstående bolag. Med utgångspunkt från denna beredning tar styrelsen för Länsförsäkringar AB beslut om servicenivå och prislista gentemot länsförsäkringsbolagen.

Närståendetransaktioner med Länsförsäkringar AB-koncernen 2023 Länsförsäkringar AB ägs till 100 procent av de 23 länsförsäkringsbolagen och 15 socken- och häradsbolag. En stor del av Länsförsäkringar AB-koncernens kundkontakt sker genom länsförsäkringsbolagen. I provisionsöverenskommelser mellan parterna regleras ersättning för förmedling av Länsförsäkringar AB-koncernens försäkringsprodukter. Provisioner utgår även till länsförsäkringsbolagen för arbetet med Länsförsäkringar Banks, Länsförsäkringar Hypoteks och Länsförsäkringar Fondförvaltnings kundrelaterade frågor. Uppdraget och ersättning regleras i samarbetsavtal mellan parterna. Denna lösning skapar en unik lokal närvaro och marknadskännedom.

Länsförsäkringar AB-koncernen hanterar och avräknar länsförsäkringsgruppens interna och externa återförsäkring. Länsförsäkringar AB-koncernen utför även utvecklingsprojekt och service åt länsförsäkringsbolagen inom en rad områden, exempelvis personskadereglering, jurist- och aktuarietjänster, produkt- och konceptutveckling samt utveckling av IT-stöd och andra IT-tjänster.

Avtal Väsentliga avtal utgörs i huvudsak av avtal mellan Länsförsäkringar AB-koncernens bolag och Länsförsäkringar Kalmar län, som provisionsavtal, avtal om skadereglering samt avtal om utveckling och förvaltning.

Beredning och beslut Företagsledningen inom Länsförsäkringar AB bereder tillsammans med ett serviceråd, med representanter från länsförsäkringsbolagen, servicenivå och prislista

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

75

NOT 34

ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL VALDA REVISORER Koncernen

Moderbolaget

2023

2022

2023

2022

726

781

726

781

Revision utöver revisionsuppdraget

0

0

0

0

Skatterådgivning

0

0

0

0

Övriga tjänster

0

0

0

0

726

781

726

781

Revisionsuppdraget

Summa arvode och kostnadsersättning till PwC

NOT 35

OPERATIONELL LEASING Koncernen och moderbolaget 2023

2022

Lokalhyreskontrakt

9 277

8 587

Övrigt

1 624

1 574

Summa operationell leasing

10 902

10 161

NOT 36

Bolaget innehar inga väsentliga leasingavtal förutom externa hyresavtal.

Avtalen löper normalt på 3 år, med option på förlängning, och omförhandlas vart tredje år. Inga avtal innebär krav på förlängning.

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR FÖRSÄKRINGSKLASSER

Rättsskydd

Summa direkt försäkring

Mottagen återförsäkring

Totalt 2023

15 494

954 184

55 537

1 009 721

11 929

15 014

931 060

53 366

984 426

-313 276

-3 392

-3 765

-625 906

-56 903

-682 809

Sjuk- och olycksfall

Motorfordon, avser tredje man

Motorfordon, övriga klasser

Brand och annan skada på egendom

Allmän ansvarighet

Premieinkomst, brutto

61 281

100 265

273 054

491 736

12 353

Premieintäkt, brutto

58 629

102 189

267 131

476 168

Försäkringsersättningar, brutto

-57 880

-11 996

-235 597

Driftskostnader, brutto

-10 460

-20 265

-52 291

-101 681

-2 695

-3 159

-190 552

-407

-190 958

Resultat avgiven återförsäkring

2 816

-3 952

8 666

-52 909

-1 417

-1 777

-48 573

0

-48 573

Skadeprocent, brutto

98,7

11,7

88,2

65,8

28,4

25,1

67,2

106,6

69,4

76

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

NOT 37

FÖRVÄNTADE ÅTERVINNINGSTIDPUNKTER FÖR TILLGÅNGAR OCH SKULDER Koncernen

Koncernen

2023 Högst 1 år

2022

Längre än 1 år

Totalt

121 334

121 334

Högst 1 år

Längre än 1 år

Totalt

121 334

121 334

Tillgångar Förvaltningsfastigheter Aktier i intresseföretag

1 230 421

1 230 421

1 199 545

1 199 545

Aktier och andelar

3 262 015

3 262 015

3 045 408

3 045 408

753 909

839 258

645 591

695 149

0

0

1 500

1 500

345

345

97

97

190 081

222 318

33 964

192 020

225 984

279 797

240 394

Obligationer och räntebärande värdepapper

85 350

Övriga lån Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

49 559

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador

32 237

Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring

279 797

240 394

Fordringar avseende återförsäkring

4 416

4 416

8 477

8 477

Övriga fordringar

74 244

74 244

49 600

49 600

Andra tillgångar Rörelsefastigheter

204 800

204 800

204 800

204 800

Övriga materiella anläggningstillgångar

2 739

10 954

13 693

1 838

7 350

9 188

Kassa och Bank

76 456

152 912

229 367

139 757

279 514

419 271

Aktuell Skattefordran

25 363

25 363

211

211

23 939

23 939

23 037

23 037

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda anskaffningskostnader Övriga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

17 054

Summa tillgångar

621 594

17 054

15 368

5 926 772

6 548 366

562 205

15 368 5 697 158

6 259 363

Skulder Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker

432 944

432 944

407 649

Oreglerade skador

434 600

994 235

1 428 835

439 128

1 027 926

1 467 054

407 649

Återbäring och rabatter

100 000

0

100 000

3 430

30 000

33 430

482

482

0

0

414 697

414 697

374 273

374 273

Avsättning för andra risker och kostnader Pensioner och liknande förpliktelser Aktuell skatteskuld

3 580

Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar

3 580

0

0

Skulder Skulder avseende direkt försäkring

154 386

154 386

134 319

Skulder avseende återförsäkring

5 586

5 586

2 454

134 319 2 454

Övriga skulder

27 830

27 830

24 561

24 561

18 418

18 418

19 491

19 491

2 583 179

1 034 612

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar

1 173 764

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

1 409 415

1 432 199

2 466 811

77

NOT 37

FÖRVÄNTADE ÅTERVINNINGSTIDPUNKTER FÖR TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Högst 1 år

Moderbolaget

Moderbolaget

2023

2022

Längre än 1 år

Totalt

186 134

Aktier och andelar i koncernföretag Aktier och andelar

Högst 1 år

Längre än 1 år

Totalt

186 134

186 134

186 134

1 240 944

1 240 944

1 448 956

1 448 956

2 196 691

2 196 691

1 961 282

1 961 282

1 149 904

1 149 904

1 127 951

1 127 951

753 909

839 258

49 559

645 591

695 149

110 000

110 000

0

111 500

111 500

345

345

97

97

190 081

222 318

33 964

192 020

225 984

Tillgångar Byggnader och mark

Aktier och andelar i intresseföretag Obligationer och räntebärande värdepapper

85 350

Övriga lån Depåer hos företag som avgivit återförsäkring Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador

32 237

Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring

279 797

279 797

240 394

240 394

Fordringar avseende återförsäkring

4 416

4 416

8 477

8 477

Övriga fordringar

74 244

74 244

49 600

49 600

Andra tillgångar Materiella tillgångar

2 739

13 693

1 838

Kassa och Bank

161 155

10 954

161 155

174 291

Aktuell Skattefordran

26 118

26 118

23 939

23 939

7 350

9 188 174 291 0

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda anskaffningskostnader Övriga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

17 021 707 016

23 037

17 021

15 290

5 838 963

6 545 977

596 450

23 037 15 290 5 680 880

6 277 330

Skulder Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker

432 944

432 944

407 649

Oreglerade skador

434 600

994 235

1 428 835

439 128

1 027 926

1 467 054

407 649

Återbäring och rabatter

100 000

0

100 000

3 430

30 000

33 430

482

482

0

0

198 494

198 494

166 761

166 761

Avsättning för andra risker och kostnader Pensioner och liknande förpliktelser Aktuell skatteskuld

0

Uppskjuten skatteskuld

3 343

3 343

Skulder Skulder avseende direkt försäkring

154 386

154 386

134 319

134 319

Skulder avseende återförsäkring

5 586

5 586

2 454

2 454

Övriga skulder

24 686

24 686

23 291

23 291

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar

78

18 418 1 170 620

1 193 212

18 418

19 337

2 363 832

1 032 951

19 337 1 224 687

2 257 638

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Kalmar den dag som framgår av vår elektroniska underskrift.

Helena Sjöholm

Anna Karlsson

Anders Franzén

Styrelseordförande

Vice ordförande

Styrelseledamot

Fredrik Jutnäs

Marie Waern-Svalbring

Sofie Gunnarsson

Styrelseledamot

Styrelseledamot

Styrelseledamot

Anna Chytraeus

Sten Lundqvist

Peter Lindvall

Styrelseledamot

Styrelseledamot

Verkställande direktör

Heléna Eriksson

Henrik Larsson

Personalrepresentant

Personalrepresentant

Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Catarina Ericsson Auktoriserad revisor Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande på styrelsens möte den 27 mars 2024.

Koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning samt moderbolagets resultaträkning, rapport över totalresultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på bolagsstämman den 25 april 2024.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

79

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Länsförsäkringar Kalmar län, org.nr 532400-3549

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Länsförsäkringar Kalmar Län för år 2023. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 30-79 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och resultaträkningen och rapport över finansiell ställning för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporteringen som helhet.

Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

VÅR REVISIONSANSATS Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

80

Revisionsberättelse

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Särskilt betydelsefullt område

Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Värdering av avsättning för oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador utgör en väsentlig balanspost.

Värdering av avsättning för oreglerade skador kräver betydande inslag av uppskattningar och bedömningar om framtida utfall av kostnaden för inträffade skador. Faktorer som beaktas inom ramen för de aktuariella beräkningarna är bl a avvecklingstid och skademönster.

Verksamheten använder vedertagna aktuariella metoder för beräkningarna av avsättningar för oreglerade skador. Avsättningarna avser ett flertal olika produkter där egenskaper hos produkterna påverkar beräkningsmodellerna.

Se not 1 till årsredovisningen – Redovisningsprinciper (Uppskattningar och bedömningar i de finansiella rapporterna samt Oreglerade skador), not 2 – Risker och riskhantering samt not 23 – Avsättning för oreglerade skador.

Våra revisionsåtgärder har bland annat omfattat nedan aktiviteter.

Vi har: Utvärderat verksamhetens processer och styrning för värdering av oreglerade skador.

Validerat ett urval av kontroller inom processen för att beräkna oreglerade skador. Exempelvis kontroller avseende indata, aktuariella beräkningar och bokföring av avsättningen.

Bedömt och utmanat aktuariella metoder, modeller och underliggande antaganden.

Utfört egna beräkningar för ett urval av försäkringsprodukterna.

Värdering av finansiella instrument som värderas till verkligt värde i nivå 3 Verksamhetens placeringstillgångar i nivå 3 utgör en väsentlig del av totala placeringstillgångar. I värderingen av finansiella instrument i nivå 3 används icke observerbara indata för beräkningar av verkligt värde.

I värderingar som baseras på uppskattningar och bedömningar finns en inneboende osäkerhet.

Se not 1 till årsredovisningen – Redovisningsprinciper (IFRS 9 Finansiella instrument) samt not 15 – Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder.

Våra revisionsåtgärder har bland annat omfattat nedan aktiviteter.

Vi har: Bedömt verksamhetens processer och styrning för värdering av nivå 3-innehav.

Bedömt modeller och metoder som verksamheten använder vid värderingen, Utmanat antaganden för innehav vars värde är beroende av icke observerbara indata eller som innehåller en högre grad av bedömningar.

I granskningen involverades PwC:s aktuarier.

I granskningen involverades PwC:s specialister.

Osäkerhet i värdering av uppskjuten skatt Beräkning och värdering av uppskjuten skatt innehåller uppskattningar och bedömningar. En stor del i beräkningen och värderingen av uppskjuten skatt är hänförlig till skillnaden mellan skattemässigt anskaffningsvärde och verkligt värde på bolagets innehav i Länsförsäkringar AB. Beskrivning av osäkerheter i uppskjutna skatter framgår i årsredovisningen.

Se not 1 till årsredovisningen – Redovisningsprinciper (Bedömning av betydande inflytande och redovisning av aktuell och uppskjuten skatt) samt not 13 – Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag.

Våra revisionsåtgärder har bland annat omfattat nedan aktiviteter.

Vi har: Utvärderat verksamhetens process för värdering av uppskjuten skatt.

Bedömt rimligheten i väsentliga antaganden, Med stöd av PwCs skattespecialister bedömt tillämpningen mot gällande skattelagstiftningen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 2-29 samt 83-97. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar

vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Revisionsberättelse

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och, vad gäller koncernredovisningen, enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den

81

interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med försäkringsrörelselagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med försäkringsrörelselagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till Länsförsäkringar Kalmar Läns revisor av bolagsstämman den 25 april 2023 och har varit bolagets revisor sedan 2014.

Stockholm den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Catarina Ericsson Auktoriserad revisor

Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Länsförsäkringar Kalmar Län för år 2023 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat

82

Revisionsberättelse

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Bolagsstyrningsrapport INLEDNING

Valberedningen består av följande oberoende ledamöter:

Länsförsäkringar Kalmar län är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Bolagsformen innebär att bolaget till sin helhet ägs av försäkringstagarna och att de i egenskap av ägare genom inbetalning av försäkringspremier kollektivt bidrar till bolagets riskkapital. Länsförsäkringar Kalmar läns bolagsstyrning regleras huvudsakligen av Försäkringsrörelselagen, Finansinspektionens föreskrifter och råd, bolagets bolagsordning och fastställda interna styrdokument. Denna bolagsstyrningsrapport har inte granskats av bolagets revisor.

Caisa Oskarsson Lars Gunnar Uhr Gunnar Ekermark Agneta Wintzell Athinna Papadopoulou Therése Elofson

Svensk kod för bolagsstyrning Svensk kod för bolagsstyrning är näringslivets självreglering för att stärka förtroendet för de svenska börsnoterade bolagen. Även om Länsförsäkringar Kalmar län inte tillhör den huvudsakliga målgruppen har bolaget ett spritt ägarskap och allmänintresse, varför bolaget avser att i tillämpliga delar följa Svensk kod för bolagsstyrning (koden). Koden bygger på principen följ eller förklara, vilket innebär att bolagen inte behöver följa varje regel, utan kan välja andra lösningar förutsatt att avvikelser öppet redovisas och motiveras.

Bilden nedan visar systemet för de övergripande styrande organen.

Bolagsstämma Bolagsstämman är Länsförsäkringar Kalmar läns högsta beslutande organ med ett antal formella uppgifter, som regleras i lag och bolagsordning.

Bolagsstämman utgörs av 46 fullmäktigeledamöter, som väljs av och representerar Länsförsäkringar Kalmar läns ägare, det vill säga försäkringstagarna. Försäkringstagarnas inflytande i form av rösträtt, yttranderätt och förslagsrätt utövas på stämman genom dessa särskilt valda fullmäktigeledamöter. Bolagets fullmäktigeorganisation och hur val till fullmäktige går till finns beskriven på bolagets webbplats under Om oss. Stämmans huvudsakliga uppgifter är att besluta om bolagsordning för Länsförsäkringar Kalmar län, utse styrelse, revisorer och valberedning samt besluta om ersättning till dessa, besluta om årsredovisning samt om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören. Ett beslut att ändra bolagsordningen är giltigt om två tredjedelar av samtliga röstande fullmäktigeledamöter biträder beslutet. Enligt bolagsordningen ska årsstämma hållas senast under andra kvartalet varje år. Kallelsen ska skickas tidigast sex och senast fyra veckor före bolagsstämman per post till fullmäktigeledamöterna. Ort och tidpunkt för bolagsstämman publiceras även på bolagets webbplats. Protokoll från bolagsstämma publiceras på bolagets hemsida. Årsstämma för räkenskapsåret 2022 hölls den 25 april 2023.

Ort Läckeby Borgholm Oskarshamn Västervik Ljungbyholm Mörlunda

Mandattid ordförande 2024 2026 2025 2025 2024 2024

Revisorer Revisorerna har till uppgift att på fullmäktiges uppdrag granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. Vid årsstämma 2023 utsågs Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisorer med Catarina Ericsson som huvudansvarig revisor för verksamhetsåret 2023. Vald revisor granskar årsredovisning, koncernredovisning och bokföring för bolaget. Vidare granskar de styrelsens arbete, verkställande direktörens förvaltning och dotterbolagens årsredovisningar samt avger revisionsberättelse.

Styrelse Styrelsen är övergripande ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. I detta ansvar ingår bland annat att fastställa organisation, mål och strategier samt riktlinjer för kontroll och styrning. Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av lägst sex och högst tio ledamöter. Styrelsen består av åtta ordinarie ledamöter, som väljs av bolagsstämman efter förslag från valberedningen. Därutöver utses två ordinarie arbetstagarledamöter med suppleanter. Mandattiden för de stämmovalda ledamöterna uppgår till två år. Bolagsstämman utser årligen styrelsens ordförande. Styrelsen utser årligen inom sig vice ordföranden samt i vilka utskott respektive ledamot väljs in. Även vice ordförande utses av bolagsstämman varje år.

Valberedning Bolaget har en av bolagsstämman utsedd valberedning med huvudsaklig uppgift att utarbeta förslag till val av styrelse, revisorer och fullmäktige samt ersättning till dessa. Valberedningens ledamöter väljs för en mandattid om tre år. Valberedningens uppgifter och arbetsformer framgår av Instruktion för valberedningen, vilken fastställs av bolagsstämman. Valberedningen kommer att presentera sina förslag i kallelsen till årsstämma 2024 avseende räkenskapsåret 2023. Vid stämman kommer valberedningen att presentera och motivera sina förslag till val av styrelse och revisorer.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

83

Bolagsstyrningsrapport

De styrande organen i Länsförsäkringar Kalmar län

Kunder/Ägare

Valberedning

Bolagsstämma/Fullmäktige

Externrevision

Styrelse

Internrevision

Revisionsutskott Ersättningsutskott Risk- och kapitalutskott

Aktuarie

VD

Compliance Riskhantering

84

Bolagsstyrningsrapport

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Fullmäktigeledamöter BORGHOLMS KOMMUN

NYBRO KOMMUN

Mandattiden utgår 2023 Lars Gunnar Uhr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Borgholm Margareta Eriksson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Borgholm

Mandattiden utgår 2025 Henrik Sandgren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Målerås Mats Sandren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nybro Per Sandgren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Nybro

EMMABODA KOMMUN Mandattiden utgår 2025 Ida Kallenberg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Emmaboda Niklas Hörling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Emmaboda

HULTSFRED KOMMUN Mandattiden utgår 2024 Helena Grybäck Svensson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hultsfred Johnny Sigvardsson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Målilla Robert Andersson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Järnforsen

HÖGSBY KOMMUN Mandattiden utgår 2023 Stihna Johansson Evertsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . Högsby Lina Danlid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Högsby

KALMAR KOMMUN Mandattiden utgår 2025 Eilert Bergström. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rockneby Mikael Gustafsson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kalmar Johan Wirblad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kalmar Anita Wollin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rockneby Caisa Oskarsson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Läckeby Marie Axelsson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kalmar Mats Persson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljungbyholm Eva Olausson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kalmar Athinna Papadopoulou. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljungbyholm Joel Fredriksson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Läckeby Michael Lakatos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kalmar

MÖNSTERÅS KOMMUN

OSKARSHAMNS KOMMUN Mandattiden utgår 2024 Gunnar Ekermark. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oskarshamn Tina Maslac. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oskarshamn Claes Engberg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oskarshamn Anmol Rattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oskarshamn

TORSÅS KOMMUN Mandattiden utgår 2025 Gunilla Råberg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Torsås Lisa Klasson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gullabo

VIMMERBY KOMMUN Mandattiden utgår 2024 Anna Grundström. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vimmerby Cissi Hammar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vimmerby Kristina Lindelöf. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vimmerby Kjell W Svensson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vimmerby

VÄSTERVIK KOMMUN Mandattiden utgår 2024 Marina Molin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ankarsrum Joakim Andersson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gamleby Agneta Wintzell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Västervik Lena Ziegenbein. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Västervik Arne Bernström. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Blankaholm Carina Stilling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gamleby Roger Pettersson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Västervik Anna Norén. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Västervik Daniel Stridsman. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gunnebo

Mandattiden utgår 2023 Inga Jonsson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fliseryd Victoria Berkeby. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mönsterås

MÖRBYLÅNGA KOMMUN Mandattiden utgår 2023 Urban Haraldsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mörbylånga Peter Westher. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Färjestaden

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

85

Fullmäktigeledamöter

Styrelse

HELENA SJÖHOLM

ANNA KARLSSON

FREDRIK JUTNÄS

ANNA CHYTRAEUS

Styrelsens ordförande.

Född 1974. Invald 2013.

Styrelsens vice ordförande.

Född 1972. Invald 2009.

Född 1965. Invald 2021.

Född 1954. Invald 2020.

Mandattiden går ut 2025.

Civilekonom, styrelsearbetare och ledarskapskonsult.

Mandattiden går ut 2024.

Civilekonom och Koncernchef Kalmar Energi.

Mandattiden går ut 2024.

Civilekonom och egen företagare.

Mandattiden går ut 2024.

Jurist och driver egen konsultfirma.

STEN LUNDQVIST

MARIE WAERN-SVALBRING

ANDERS FRANZÉN

SOFIE GUNNARSSON

Född 1950. Invald 2015

Född 1966. Invald 2013.

Född 1972. Invald 2013.

Född 1981. Invald 2023.

Mandattiden går ut 2024.

Tidigare vd Länsförsäkringar Älvsborg.

Mandattiden går ut 2025.

Ekonomi- och HR-chef på Quickbutton Badgets AB.

Mandattiden går ut 2025.

Civilekonom och Head of Finance på Saab Barracuda AB.

Mandattiden går ut 2025.

Platsstrateg, projektledare och moderator.

SUPPLEANTER Elisabet Reuterskiöld, Västervik Henrik Johansson, Kalmar

REVISIONSBYRÅ OCH REVISORER Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC).

Catarina Ericsson, huvudansvarig revisor.

HELÉNA ERIKSSON

HENRIK LARSSON

Född 1977. Invald 2023.

Född 1975. Invald 2023.

Personalklubbens ordförande.

Anställd sedan 2023.

Anställd sedan 2004

86

Styrelse och revisorer

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Ledning

PETER LINDVALL

PERNILLA OUSBÄCK

JOHAN PETTERSSON

vd Född 1968.

Chef ekonomi och analys Född 1980.

Chef finans och hållbarhet Född 1979.

Anställd sedan 2023.

Anställd sedan 2022.

Anställd sedan 2001.

MARIA CRONER

ANNA NILHORN

HENRIK JONSSON

Chef Bolagsstöd Född 1979.

Chef Affärsutveckling Född 1974.

Affärsområdeschef Bank & Liv. Född 1965.

Anställd sedan 2018.

Anställd sedan 2018.

Anställd sedan 2018.

NILS-GUNNAR THOMSSON

JAN BERGERSTAM

SOFIA ARBIN

Affärsområdeschef Försäkring Född 1964.

Chef Skador Född 1983.

Chef HR Född 1982.

Anställd sedan 2003.

Anställd sedan 2023.

Anställd sedan 2020.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

87

Ledning

Ord och uttryck Affär för egen räkning (f e r) Med affär för egen räkning avses den del av försäkringsaffären som ett försäkringsbolag självt står risken för och som alltså inte återförsäkras hos andra bolag. Affär för egen räkning är med andra ord bruttoaffär minskat med avgiven återförsäkring.

Bruttoaffär Försäkringsaffär utan avdrag för den del av affären som återförsäkras hos andra bolag.

Direkt försäkring Försäkringsavtal direkt mellan bolaget och försäkringstagaren. Till skillnad från indirekt försäkring är bolaget direkt ansvarigt gentemot försäkringstagaren. Återförsäkring Om ett försäkringsbolag inte kan eller vill bära hela den ansvarighet som det iklätt sig gentemot försäkringstagare, återförsäkrar bolaget de tecknade försäkringarna, helt eller delvis, hos andra bolag. Man talar här om avgiven återförsäkring hos det förstnämnda bolaget och om mottagen återförsäkring (indirekt försäkring) hos det sistnämnda bolaget.

TERMER I RESULTATRÄKNINGEN OCH RESULTATANALYSEN Avvecklingsresultat För skador som inte är slutreglerade vid räkenskapsårets utgång reserveras medel i bokslutet i avsättning för oreglerade skador.

Att bedöma kommande utbetalningar kan av många olika skäl vara svårt. Inflationsutvecklingen kan bli en annan än den som förutsatts när skadan värderades. Lagstiftning eller praxis beträffande personskador kan förändras. Vidare är det rent allmänt svårt att bedöma utbetalningar för en komplicerad skada, vars slutreglering kan ligga flera år framåt i tiden. Om det beräknade ersättningsbeloppet för en skada visar sig vara övervärderat, uppstår en avvecklingsvinst. Om beloppet undervärderats blir det på motsvarande sätt en avvecklingsförlust.

Driftskostnader Driftskostnader är en sammanfattande benämning på kostnader för anskaffning av försäkringsavtal och kostnader för administration. Kostnaderna för skadereglering redovisas under försäkringsersättningar.

Försäkringsersättningar Motsvarar utbetalda försäkringsersättningar plus avsättningen för oreglerade skador vid året slut minus avsättning för oreglerade skador vid årets början. En del av försäkringsersättningarna utgörs av avvecklingsresultat på tidigare års avsättning för oreglerade skador. I utbetalda försäkringsersättningar ingår kostnaderna för skadereglering.

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Eftersom premierna betalas i förskott och viss tid förflyter från det en skada inträffar till dess ersättning utbetalas, uppsamlas hos bolaget ett kapital som ger avkastning. Den beräknade räntan på

88

Ord och uttryck

detta kapital överförs i resultatredovisningen från kapitalförvaltningen till skadeförsäkringsrörelsen under benämningen kapitalavkastning överförd från finansrörelsen. Vid beräkning av räntan har använts en kalkylränta motsvarande medelvärdet av räntan för 90-dagars statsskuldväxlar under räkenskapsåret. Underlaget för ränteberäkningen är summan av halva premieintäkten och genomsnittet av ingående och utgående avsättning för oreglerade skador, allt för egen räkning.

Premieinkomst Under året influtna premier med förfallodag under det aktuella året samt efterskottsbetalda premier med förfallodag under det aktuella året.

Premieintäkt Avser, kort uttryckt, den premieinkomst som belöper på räkenskapsåret. Premierna inbetalas vid skilda förfallodagar under året och avser som regel en försäkringstid av ett år. Vid räkenskapsårets slut har bolaget således erhållit premier som till större eller mindre del avser närmast följande år. Denna del av premieinkomsten redovisas i bokslutet som en avsättning som kallas avsättning för ej intjänade premier. Motsvarande avsättning vid räkenskapsårets början frigörs och är en intäkt för det aktuella året.

Se även kvardröjande risker nedan.

Premieintäkten för året består således av följande poster: avsättning för ej intjänade premier vid årets början plus premieinkomst under året minus avsättning för ej intjänade premier vid årets slut.

TERMER I BALANSRÄKNINGEN Avsättning för ej intjänade premier En avsättning som i princip motsvarar den del av premieinkomsten som vid bokslutet hänför sig till nästkommande år.

Avsättning för kvardröjande risker Om avsättning för ej intjänade premier bedöms otillräcklig för att täcka förväntade skade- och driftskostnader för det gamla försäkringsbeståndet fram till nästa förfallodag, ska denna ökas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador De skador som inträffar under räkenskapsåret hinner av olika skäl (tidskrävande utredningar med mera) inte alltid slutregleras före årets utgång. I bokslutet måste därför en avsättning göras för beräknade, ännu inte utbetalda skadeersättningar som kallas avsättning för oreglerade skador. I denna avsättning ingår även den beräknade kostnaden för att slutreglera de skador som ingår i avsättningen.

Avsättning för uppskjuten skatt Avsättning för uppskjuten skatt på skillnaden mellan bokfört och skattemässigt värde på tillgångar och skulder.

Avsättning för återbäring Avsättning för återbetalning som tilldelats men vid bokslutstillfället ännu inte förfallit till betalning.

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Försäkringstekniska avsättningar Sammanfattande benämning på gjorda avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker, oreglerade skador och återbäring.

Periodiseringsfond Svensk skattelagstiftning medger under vissa förutsättningar avsättning till periodiseringsfond. Avsättning får ske med högst 25 procent av den taxerade inkomsten. En avsättning skall återföras till beskattning senast sjätte året efter avsättningen. Genom avsättning till periodiseringsfond kan en skattemässig resultatutjämning ske mellan olika år.

Säkerhetsreserv Kollektiv säkerhetsbetingad förstärkning till de försäkringstekniska avsättningarna i skadeförsäkring.

Utjämningsfond Skadeförsäkringsrörelse är av naturliga skäl utsatt för betydande svängningar i årsresultaten, främst beroende på antalet storskador och deras omfattning. För att utjämna dessa svängningar har till och med 1990 skattefri avsättning kunnat ske till en fond som kallas utjämningsfond. Ytterligare avsättning får inte göras. Fonden får användas till att täcka förlust på försäkringsverksamheten eller totalt.

Konsolideringskapital Sammanfattande benämning på summan av beskattat eget kapital, obeskattade reserver, uppskjuten skatt samt övervärden i intresseföretag.

Skadeprocent f e r Försäkringsersättningar för egen räkning i förhållande till premieintäkt för egen räkning.

Soliditet Konsolideringskapitalet i förhållande till försäkringstekniska avsättningar för egen räkning. Soliditetsmåttet uttrycks i procent.

Solvensmarginal Erforderlig solvensmarginal är ett mått på hur stort kapital ett företag behöver. Beräkningen av den görs dels utifrån bolagets premieinkomster, dels utifrån dess skadeersättningar. Den erforderliga solvensmarginalen är det högsta av de två beräknade värdena. Det krävs att kapitalbasen skall vara minst så stor som den erforderliga solvensmarginalen, men också minst så stor som det så kallade garantibeloppet (ett fast belopp som inte beror av bolagets affärsvolym, däremot av vilken typ av affär bolaget bedriver).

ÖVRIGA TERMER OCH NYCKELTAL

Totalkostnadsprocent f e r Summan av skadeprocent för egen räkning och driftskostnadsprocent för egen räkning.

Kapitalbas Ett företags kapitalbas innehåller i första hand eget kapital. Dessutom får man inom vissa gränser också räkna in förlagslån som tagits upp.

Minimum capital requirement (MCR) Minimikapitalkravet beräknas till en summa som med 85 procent sannolikhet ska täcka det värsta tänkbara scenariot, till exempel börskrasch.

Diskontering Trafikförsäkring är en affär med lång avvecklingstid. Det innebär att det kan ta flera år innan en skada är slutbetald. Under tiden förräntas den avsättning som avsatts som reserv för skadan. Det innebär att ett lägre belopp än det nominella kan avsättas som reserv, det vill säga avsättning för oreglerade skador.

Solvency capital requirement (SCR) Solvenskapitalkravet beräknas utifrån alla kvantifierbara risker i verksamheten och ska med 99,5 procent sannolikhet garantera att bolaget inte blir insolvent under ett års period. Kapitalkravet ska beräknas utifrån följande risker, skadeförsäkringsrisk, livförsäkringsrisk, marknadsrisk, motpartsrisk och operativ risk.

Driftskostnadsprocent f e r Driftskostnader för egen räkning i förhållande till premieintäkt för egen räkning.

Konsolideringsgrad Förhållandet mellan konsolideringskapitalet och premieinkomst för egen räkning, uttryckt i procent. Konsolideringsgraden, beräknad på detta sätt, är det mått på kapitalstyrka som används i försäkringsbranschen.

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

89

Ord och uttryck

Fördjupad hållbarhetsinformation - GRI Index Årets hållbarhetsredovisning är upprättad i referens med GRI Standards (Global Reporting Initiative), vilket är en standard som vägleder oss i hur vi ska identifiera, prioritera, validera och rapportera våra viktigaste hållbarhetsfrågor inom till exempel klimatförändringar, mänskliga rättigheter och korruption.

Vi rapporterar med referens till GRI Standards men har ännu inte implementerat GRI 2021 fullt ut.

GRI standard

Upplysning

Hänvisning

Kommentar

Årsredovisningslag (1995:1554)

Utelämnande Redovisningskrav som utelämnats

Anledning och förklaring

Generella upplysningar ORGANISATIONEN OCH DESS REDOVISNINGSFÖRFARANDE GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–1 Organisationsdetaljer

Förvaltningsberättelse

LF Kalmar

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–2 Enheter som inkluderas i hållbarhetsredovisningen

s. 3

Ömsesidigt bolag

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–3 Redovisningsperiod, redovisningsfrekvens och kontaktuppgifter

s. 3 s. 43

Kalmar Kontaktuppgifter för Hållbarhetsrapport: Jane Wågsäter, Hållbarhetsansvarig 0480-691 47 jane.wagsater@lfkalmar.se

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–4 Justeringar av information lämnad i föregående redovisning

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–5 Extern granskning

Sverige Inga justeringar

s. 29

LF Kalmar Avsnitt Revisorns yttrande

AKTIVITETER OCH ANSTÄLLDA GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsförbindelser

s. 3 s. 8-9 s. 15

Per 2023.12.31 Avsnitt Här för länet, här för dig Avsnitt Samverkan Avsnitt Våra viktigaste hållbarhetsfrågor

Affärsmodell Policy Resultatindikator

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–7 Anställda

s. 18-19

Avsnitt Attraktiv arbetsgivare

Affärsmodell Policy Resultatindikator

GRI 2: Generella upplysningar 2021

Upplysningen avser om koncernen använder sig av eller kontrollerar arbetskraft som inte är anställd av koncernen.

2–8 Arbetskraft som inte är anställd

Upplysningen utelämnas eftersom koncernens arbetskraft är anställd.

STYRNING

GRI 2: Generella upplysningar 2021

GRI 2: Generella upplysningar 2021

GRI 2: Generella upplysningar 2021

90

2–9 Koncernens styrning och sammansättning Koncernens styrning av hållbarhetsfrågor 2–10 Val och utnämningar till högsta beslutande organ

2–11 Ordförande styrelsen

Bol.styr.rapp LFs håll.arb s. 11

Avsnitt Hållbarhetsstyrning

Policy

Bol.styr.rapp s. 30

Avsnitt Förvaltningsberättelse

Policy

Upplysningen avser om styrelseordförande också ingår i företagsledningen samt eventuella intressekonflikter och dess hantering

Upplysningen utelämnas eftersom styrelseordförande inte ingår i företagsledningen

Policy

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Utelämnande

Årsredovisningslag (1995:1554)

GRI standard

Upplysning

Hänvisning

Kommentar

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–12 Styrelsens och företagsledningens roll i att identifiera och styra hållbarhetsarbete

LFs håll.arb s. 11

Avsnitt Hållbarhetsstyrning

Policy

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–13 Delegering av ansvar för hållbarhetsarbete

LFs håll.arb s. 11

Avsnitt Hållbarhetsstyrning

Policy

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–14 Styrelsens roll i hållbarhetsrapportering

LFs håll.arb s. 11

Avsnitt Hållbarhetsstyrning

Policy

Affärsmodell Policy Risk / riskhantering

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–15 Intressekonflikter

s. 12-13

Avsnitt Så arbetar vi med hållbarhetsrisker Förebyggande av respektive hantering av eventuellt uppståndna intressekonflikter som rör hållbar utveckling regleras i olika styrdokument, bland annat genom Riktlinje för hantering av intressekonflikter som styrelsen beslutar om. Situationer som eventuellt uppstår hanteras efterhand och beroende på ärendets karaktär.

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–16 Kommunikation av kritiska ärenden till styrelse

Per.soc Mot.korr s. 12-13

Avsnitt Så arbetar vi med hållbarhetsrisker

Affärsmodell Policy Risk / riskhantering

LFs håll.arb s. 11

Valberedningen har fått i uppdrag av bolagsstämman, dvs. fullmäktige, att lämna förslag till styrelseledamöter och genomför med anledning därav lämplighetsbedömningar av ledamöterna. I lämplighetsbedömningen ingår en bedömning av ledamöternas kompetensnivå utifrån identifierade kompetenskrav.

Policy

2–18 Utvärdering av styrelsens hållbarhetsarbete

Valberedningen genomför en utvärdering av styrelsen inom ramen för lämplighetsbedömningen.

Bolagsstämman beslutar om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Ingen internrevision inom hållbarhet har genomförts av styrelsens arbete och ingen specifik granskning av styrelsens resultat inom hållbar utveckling har gjorts. I arbetsordning för styrelsen beskrivs: Styrelsen ska en gång per år genom ordförandens försorg genomföra en utvärdering av styrelsens arbete.

Valberedningen ska informeras om resultatet av utvärderingen. Styrelsen ska även en gång per år göra en särskild utvärdering av VD:s arbete, varvid ingen från bolagsledningen ska närvara.

Policy

2–19 Ersättningspolicy för styrelse och företagsledning

Valberedningen föreslår ersättningar till styrelsen, vilket regleras i instruktion för valberedningen, inför beslut av bolagsstämma. Ersättningar till VD och företagsledningen regleras i arbetsordning för styrelsen där bolagets ersättningsutskott bereder frågor om ersättning. Utöver detta finns lönepolicy och riktlinjer för ersättning. Det finns inga rörliga prestationsbaserade ersättningar eller förmåner för styrelse och företagsledning kopplat till resultat inom hållbar utveckling.

Policy

GRI 2: Generella upplysningar 2021

GRI 2: Generella upplysningar 2021

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–17 Kollektiv kunskap om hållbarhet i styrelsen

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

91

GRI standard

GRI 2: Generella upplysningar 2021

GRI 2: Generella upplysningar 2021

Upplysning

Hänvisning

Kommentar

Årsredovisningslag (1995:1554)

Utelämnande

Arbetsordningen för styrelsen fastställs för ett år i taget vid konstituerande styrelsesammanträde.

Arbetsordningen ska vid behov ändras under löpande år efter beslut av styrelsen. Ersättningsutskottet ansvarar för översynen av riktlinjer för ersättning. Dokumentet ska vid behov ändras under löpande år efter beslut av styrelsen. Lönepolicy fastställs av VD. Dokumentet ska fastställas och godkännas minst en gång per år, även om inga ändringar beslutas.

Dokumentet ska vid behov ändras under löpande år efter beslut av VD.

2–20 Process för att fastställa ersättning till styrelse och företagsledning

Policy

Upplysningen avser förhållandet mellan lönen för organisationens högst avlönade individ och medianlönen för övriga anställda, samt motsvarande förhållande avseende årets löneökningar.

2–21 Kompensationsratio

Upplysningen utelämnas i väntan på redovisningspraxis.

Policy

STRATEGI, POLICY OCH TILLÄMPNING GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–22 Uttalande om strategi för hållbarhet

Förord s. 6-7

VD-ord

Affärsmodell Policy

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–23 Policyåtaganden för ansvarsfullt företagande

s. 28

Avsnitt Vårt hållbarhetsarbete i ett större sammanhang

Affärsmodell Policy Risk / riskhantering

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–24 Implementering och integrering av policy-åtaganden för ansvarsfullt företagande

LFs håll.arb Miljö Mänskl.rätt Motv.korr s. 11 s. 28

Avsnitt Hållbarhetsstyrning Avsnitt Vårt hållbarhetsarbete i ett större sammanhang

Affärsmodell Policy Risk / riskhantering

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–25 Processer för att återställa negativ påverkan som koncernen orsakat

Motv.korr s. 12-14

Avsnitt Så arbetar vi med hållbarhetsrisker

Affärsmodell Policy Risk / riskhantering

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–26 Mekanismer för rådgivning och att lyfta kritiska ärenden

Per.soc Motv.korr s. 12-14

Avsnitt Så arbetar vi med hållbarhetsrisker

Affärsmodell Policy Risk / riskhantering

2–27 Efterlevnad av lagar och regleringar

Koncernen har inga betydande fall av icke regelefterlevnad att rapportera.

Koncernen definierar betydande fall av icke regelefterlevnad som fall eller tillfällen av icke regelefterlevnad som resulterat i böter eller en icke monetär påföljd.

Affärsmodell Policy

2–28 Medlemskap och samarbeten

Medlemskap: • Svensk Försäkring • Svenskt Näringsliv • Sydsvenska Handelskammaren • Bankföreningen • Brandskyddsföreningen • MindShift • Trafiksäkerhetsföreningen • MittBNI HB • Attraktiva Oskarshamn • Styrelseakademin Sydost • Fastighetsägarna AB • Sweden Green building Counsil • Styrelseakademin Sydost • Törneby Solpark • Seedens Susainable investment Foum (Swesif) • dElbil Samarbeten: • Klimatkommissionen • Linnéuniversitetet • Som delägare i LFAB bidrar LF Kalmar med medel till Länsförsäkringsgruppens forskningsfond

Affärsmodell Policy

GRI 2: Generella upplysningar 2021

GRI 2: Generella upplysningar 2021

92

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

GRI standard

Upplysning

Hänvisning

Kommentar

Årsredovisningslag (1995:1554)

Utelämnande

INTRESSENTINVOLVERING GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–29 Förhållningssätt till intressentinvolvering

LFs håll.arb s. 11

Avsnitt Hållbarhetsstyrning

Affärsmodell Policy

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2–30 Kollektivavtal

Per.soc s. 11 s. 18

100% Avsnitt Hållbarhetsstyrning Avsnitt Attraktiv arbetsgivare

Personal och sociala förhållanden

VÄSENTLIGA FRÅGOR GRI 3: Väsentliga frågor 2021

3–1 Process för att fastställa väsentliga frågor

LFs håll.arb s. 11

Avsnitt Hållbarhetsstyrning

GRI 3: Väsentliga frågor 2021

3–2 Förteckning över väsentliga frågor

LFs håll.arb s. 11

Avsnitt Hållbarhetsstyrning

GRI 3: Väsentliga frågor 2021

3–3 Styrning av väsentliga frågor

LFs håll.arb s. 11

Avsnitt Hållbarhetsstyrning Styrningsupplysningar för varje väsentlig fråga återfinns tillsammans med respektive upplysning.

Fin.red

Finansiell redovisning

EKONOMISK HÅLLBARHET GRI 201: Ekonomisk prestation 2016

201–1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde & 3–3 Styrning av 201–1

GRI 201: Ekonomisk prestation 2016

201–2 Finansiell påverkan och andra risker och möjligheter kopplat till klimatförändringar & 3–3 Styrning av 201–2

GRI 203: Indirekt ekonomisk påverkan 2016

203–2 Betydande indirekt ekonomisk påverkan & 3–3 Styrning av 203–2

LFs håll.arb Miljö s. 11 s. 26-27

Förv.berä Miljö Mänskl.rätt Motv.korr

Miljö Mänskl.rätt Motv.korr

GRI 204: Inköpsförfarande 2016

Affärsmodell Risk / riskhantering Resultatindikator

204–1 Andel av utgifter som spenderats på lokala leverantörer & 3–3 Styrning av 204–1

s. 22-23

Affärsmodell Risk / riskhantering

Avsnitt Hållbarhetsstyrning Avsnitt Klimatrelaterade risker Som ömsesidigt försäkringsbolag har LF Kalmar en indirekt ekonomisk påverkan på det lokala samhället genom de produkter och tjänster som koncernen erbjuder och/eller förmedlar till marknaden, samt genom den ömsesidiga affärsmodellen där kunden också är ägare och kan få återbäring. Det finns också en indirekt ekonomisk påverkan i värdekedjan genom upphandling och inköp, genom skadeförebyggande arbete, genom arbetet mot korruption och bedrägerier samt genom kapitalförvaltningens arbete.

Affärsmodell Risk / riskhantering

Koncernens skadeorganisation samarbetar med ett stort antal leverantörer som hanterar skador på motor, bygg och egendom. En majoritet av dessa är lokala. Med lokal leverantör avses en leverantör som återfinns så nära kunden som möjligt.

Koncernen har också ett antal leverantörer för kontorsdrift, till exempel IT-inköp, lokalvård och medarbetarförmåner som frukt och dryck på arbetsplatsen samt för kommunikationstjänster. Det är en uttalad ambition att i största möjliga mån ha lokala leverantörer.

Avsnitt Cirkulär och hållbar skadereglering

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Upplysningen avser data för andel utgifter som spenderats på lokala leverantörer.

Upplysningen utelämnas eftersom det saknas exakt data för andel av totala utgifter som spenderas på lokala leverantörer.

Affärsmodell Policy

93

Årsredovisningslag (1995:1554)

GRI standard

Upplysning

Hänvisning

Kommentar

GRI 205: Antikorruption 2016

205–1 Verksamhet som har riskbedömts gällande korruption & 3–3 Styrning av 205–1

Motv.korr s. 11 s. 22

Avsnitt Så arbetar vi med hållbarhetsrisker Avsnitt Cirkulär och hållbar skadereglering

Motverkande av korruption Risk / riskhantering

GRI 205: Antikorruption 2016

205-2 Kommunikation och utbildning i antikorruptionspolicyer och -rutiner & 3–3 Styrning av 205–2

Avsnitt Så arbetar vi med hållbarhetsrisker

Motverkande av korruption Risk / riskhantering

GRI 205: Antikorruption 2016

205–3 Bekräftade incidenter kopplade till korruption och deras ev. åtgärder & 3–3 Styrning av 205–3

Motv.korr s. 11

Utelämnande

Totalt antal fall av interna oegentligheter och deras karaktär.

Upplysningen utelämnas pga. känslighet i uppgifter.

Motverkande av korruption Risk / riskhantering

GRI 302: Energi 2016

302–1 Energianvändning inom organisationen & 3–3 Styrning av 302–1

Upplysningen avser energianvändning i koncernen och dess verksamheter.

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö Risk / riskhantering

GRI 302: Energi 2016

302–4 Reducering av energianvändning inom organisationen & 3–3 Styrning av 302–4

Upplysningen avser reducering av energianvändning jämfört med föregående år i koncernen och dess verksamheter.

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö Risk / riskhantering

GRI 303: Vatten och avlopp 2018

303–5 Vattenförbrukning & 3–3 Styrning av 303–5

Upplysningen avser vattenförbrukning i koncernen och dess verksamheter.

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö

GRI 305: Utsläpp 2016

305–1 Växthusgaser – direkta utsläpp (scope 1) & 3–3 Styrning av 305–1

Upplysningen avser växthusgasutsläpp som uppstått i den egna verksamheten.

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö Risk / riskhantering

GRI 305: Utsläpp 2016

305–2 Växthusgaser genom energiförbrukning – indirekta utsläpp (scope 2)

Upplysningen avser växthusgasutsläpp som uppstått genom verksamhetens energiförbrukning.

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö Risk / riskhantering

GRI 305: Utsläpp 2016

305–3 Växthusgaser – övriga indirekta utsläpp (scope 3) & 3–3 Styrning av 305–3

Upplysningen avser växthusgasutsläpp som uppstått uppströms eller nedströms i förhållande till verksamheten, t.ex. inköp, resor, hos leverantörer eller i investeringar.

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö Risk / riskhantering

GRI 305: Utsläpp 2016

305–4 Intensitet i växthusgasutsläpp & 3–3 Styrning av 305–4

Upplysningen avser växthusgasutsläpp som verksamheten orsakat ställt i relation till verksamhetens produktivitet.

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö Risk / riskhantering

305–5 Reducering av växthusgasutsläpp & 3–3 Styrning av 305–5

Upplysningen avser reducering av växthusgasutsläpp i förhållande till föregående år och i förhållande till verksamhetens produktivitet.

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö Risk / riskhantering

Motv.korr s. 11 s. 22

Avsnitt Hållbarhetstyrning Avsnitt Cirkulär och hållbar skadereglering

EKONOMISK HÅLLBARHET

GRI 305: Utsläpp 2016

94

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

Upplysning

GRI 306: Avfall 2020

306–3 Producerat avfall & 3–3 Styrning av 306–3

Upplysningen avser total vikt (ton) avfall genererat i verksamheten och fördelat på fraktioner

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö

GRI 306: Avfall 2020

306–4 Utsorterat avfall för återvinning & 3–3 Styrning av 306–4

Upplysningen avser total vikt (ton) avfall som genererats i verksamheten och som utsorterats för återvinning, fördelat på fraktioner

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö

GRI 306: Avfall 2020

306–5 Utsorterat avfall för förbränning & 3–3 Styrning av 306–5

Upplysningen avser total vikt (ton) avfall som genererats i verksamheten och som gått till förbränning, fördelat på fraktioner

Upplysningen utelämnas eftersom klimatavtryck för 2023 inte beräknats.

Miljö

GRI 308: Leverantörsbedömningar utifrån miljökriterier 2016

308–1 Nya leverantörer som utvärderats enligt kriterier för miljö & 3–3 Styrning av 308–1

Upplysningen avser antal nya leverantörer som bedömts utifrån miljökriterier.

Upplysningen utelämnas eftersom data saknas.

Miljö

308–2 Negativ miljöpåverkan i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder & 3–3 Styrning av 308–2

Upplysningen avser a. Antal leverantörer som bedöms ha negativ påverkan b. Påverkans karaktär c. Andel leverantörer där överenskommelse om förbättringsarbete initierats d. Andel samarbetsavtal som avslutats till följd av bristande efterlevnad

Upplysningen utelämnas eftersom data saknas.

Miljö Risk / riskhantering

GRI 308: Leverantörsbedömningar utifrån miljökriterier 2016

Hänvisning

Kommentar

Årsredovisningslag (1995:1554)

GRI standard

Utelämnande

SOCIAL HÅLLBARHET

GRI 401: Anställning 2016

GRI 401: Anställning 2016

GRI 401: Anställning 2016

401–1 Nyanställning och personalomsättning & 3–3 Styrning av 401–1

401–2 Förmåner som förbehålls heltidsanställda men ej tillfälligt- eller deltidsanställda

401–3 Föräldraledighet & 3–3 Styrning av 401–3

Per.soc Förv.berä

Per 2023.12.31 Totalt antal nyanställningar koncernen (inkl. tillsvidareanställda, provanställda och visstidsanställda): 20 stycken Varav: • Kvinnor: 60% • Män: 40% Varav: • Under 30 år: 30% • 30–50 år: 45% • Över 50 år: 25% Total personalomsättning koncernen (inkl. tillsvidareanställda och provanställda men ej visstidsanställda): 4,4% Varav: • Kvinnor: 4 st • Män: 2 st Varav: • Under 30 år: 0% • 30–50 år: 75% • Över 50 år: 25%

Per.soc s. 18-20

Per.soc s. 18-20

Avsnitt Attraktiv arbetsgivare Hur rätten att ta ut föräldraledighet utnyttjats, fördelat på kön: • Kvinnor: 47,5% • Män: 52,5% Hur rätten att ta tillfällig föräldrapenning (vård av barn) utnyttjats, fördelat på kön: • Kvinnor: 67% • Män: 33%

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Personal och sociala förhållanden Resultatindikator

Personal och sociala förhållanden

Personal och sociala förhållanden

95

GRI standard

Upplysning

GRI 403: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 2018

403–2 Riskidentifiering, riskbedömning och uppföljning av incidenter & 3–3 Styrning av 403–2

GRI 403: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 2018

403–3 Arbetsrelaterad hälsa & 3–3 Styrning av 403–3

GRI 403: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 2018

403–4 Anställdas delaktighet, samråd och kommunikation kring arbetsrelaterad hälsa och säkerhet & 3–3 Styrning av 403–4

GRI 403: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 2018

403–5 Utbildning av anställda i arbetsrelaterad hälsa och säkerhet & 3–3 Styrning av 403–5

GRI 403: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 2018

403–6 Främjande av anställdas ej arbetsrelaterade hälsa & 3–3 Styrning av 403–6

GRI 403: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 2018

403–10 Omfattning av skador och sjukfrånvaro & 3–3 Styrning av 403–10

Hänvisning

Kommentar

Utelämnande

Per.soc s. 11

Avsnitt Hållbarhetsstyrning

Per.soc s. 18-20

Avsnitt Attraktiv arbetsgivare

Avsnitt Attraktiv arbetsgivare

Personal och sociala förhållanden

Avsnitt Attraktiv arbetsgivare

Personal och sociala förhållanden

Per.soc s. 18-20

Per.soc s. 18-20

Avsnitt Attraktiv arbetsgivare

Per.soc

Total sjukfrånvaro koncernen: 2,9% Varav: • Kvinnor: 3,8% • Män: 2,1%

s. 18-20

Personal och sociala förhållanden Risk / riskhantering

Personal och sociala förhållanden

Per.soc s. 18-20

Årsredovisningslag (1995:1554)

Avsnitt Attraktiv arbetsgivare

Personal och sociala förhållanden Risk / riskhantering Resultatindikator Personal och sociala förhållanden Risk / riskhantering Resultatindikator

Per 2023.12.31 Avsnitt Attraktiv arbetsgivare Styrelser (koncernen och dotterbolag) Könsfördelning • Andel kvinnor: 63% • Andel män: 37% Åldersfördelning • Under 30 år: 0% • 30–50 år: 25% • Över 50 år: 75%

GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 2016

405–1 Mångfald hos styrelse, företagsledning och anställda & 3–3 Styrning av 405–1

Per.soc s. 18-20

Företagsledning Könsfördelning • Andel kvinnor: 44% • Andel män: 56% Åldersfördelning • Under 30 år: 0% • 30–50 år: 67% • Över 50 år: 33% Chefer Könsfördelning • Andel kvinnor: 46% • Andel män: 54% Åldersfördelning • Under 30 år: 0% • 30–50 år: 49% • Över 50 år: 51%

Personal och sociala förhållanden Mänskliga rättigheter Risk / riskhantering Resultatindikator

Anställda Könsfördelning • Andel kvinnor: 52% • Andel män: 48% Åldersfördelning • Under 30 år: 10% • 30–50 år: 54% • Över 50 år: 35%

96

L ÄN S FÖ RSÄKRIN GAR KAL M AR L ÄN S ÅRS - O C H HÅL L BARHE TS RE DOVIS N I N G 20 23

GRI standard

Upplysning

Hänvisning

Kommentar

Årsredovisningslag (1995:1554)

Utelämnande Det har rapporterats in 3 fall av medarbetare som har upplevt kränkning vilket har utretts.

Upplysningen om åtgärder utelämnas pga. känslighet i uppgifter.

Personal och sociala förhållanden Mänskliga rättigheter Risk / riskhantering

GRI 406: Ickediskriminering 2016

406–1 Fall av diskriminering och vidtagna åtgärder & 3–3 Styrning av 406–1

Per.soc s. 18-20

Avsnitt Attraktiv arbetsgivare

Upplysning om totalt antal diskrimineringsärenden under året

GRI 407: Organisationsfrihet och kollektivförhandling 2016

407–1 Verksamheter eller leverantörer där organisationsfrihet och/eller kollektivavtal kan vara hotade & 3–3 Styrning av 407–1

Mänskl.rätt s. 12-14

Avsnitt Så hanterar vi hållbarhetsrisker

Upplysningen avser riskbedömning och vidtagna proaktiva eller reaktiva åtgärder.

Upplysningen utelämnas eftersom data saknas.

Mänskliga rättigheter Risk / riskhantering

GRI 409: Tvångsarbete 2016

409–1 Verksamheter eller leverantörer med risk för incidenter kopplade till tvångsarbete & 3–3 Styrning av 409–1

Mänskl.rätt s. 12-14

Avsnitt Så hanterar vi hållbarhetsrisker

Upplysningen avser riskbedömning och vidtagna proaktiva eller reaktiva åtgärder.

Upplysningen utelämnas eftersom data saknas.

Mänskliga rättigheter Risk / riskhantering

GRI 414: Leverantörsbedömningar utifrån sociala kriterier 2016

414–1 Nya leverantörer som utvärderats enligt sociala kriterier & 3–3 Styrning av 414–1

Mänskl.rätt s. 12-14 s. 22-23

Avsnitt Så hanterar vi hållbarhetsrisker

Upplysningen avser antal nya leverantörer som bedömts utifrån sociala kriterier.

Upplysningen utelämnas eftersom data saknas.

Mänskliga rättigheter

Mänskl.rätt s. 12-14

Avsnitt Så hanterar vi hållbarhetsrisker

Upplysningen avser a. Antal leverantörer som bedöms ha negativ påverkan b. Påverkans karaktär c. Andel leverantörer där överenskommelse om förbättringsarbete initierats d. Andel samarbetsavtal som avslutats till följd av bristande efterlevnad

Upplysningen utelämnas eftersom data saknas.

Mänskliga rättigheter Risk / riskhantering

Motv.kor

Inga sådana klagomål inrapporterade under 2023.

GRI 414: Leverantörsbedömningar utifrån sociala kriterier 2016

414–2 Negativ påverkan i leverantörskedjan utifrån sociala kriterier samt vidtagna åtgärder & 3–3 Styrning av 414–2

GRI 418: Kundintegritet 2016

418–1 Underbyggda klagomål gällande överträdelser av kundsekretess och förlust av kunddata & 3–3 Styrning av 418–1

L Ä NS FÖRSÄ KRINGA R KA LM AR L ÄNS ÅR S- OCH HÅL L BAR HETSR EDOV IS N IN G 2 02 3

Motverkande av korruption Risk / riskhantering Resultatindikator

97

Följ oss gärna på facebook.com/LFkalmar Kalmar Norra långgatan 17, Box 748, 391 17 Kalmar Borgholm Storgatan 51, Box 19, 387 21 Borgholm Nybro Bangatan 8, Box 40, 382 21 Nybro Oskarshamn Östra Torggatan 1, Box 24, 572 21 Oskarshamn Vimmerby Sevedegatan 34, Box 193, 598 23 Vimmerby Västervik Storgatan 10, 14, Box 187, 593 23 Västervik E-post info@LFkalmar.se | Telefon 020-66 11 00

LFkalmar.se