SVERIGES UTRIKESHANDEL
221
inemot 90 proc. av den direkt till papper vidareförädlade massan, uppgick också prisskillnaden dessa år till endast några få procent. Någon bestälud tendens synes ej finnas - ena året är den saluförda luassan dyrare än den förädlade, andra året är förhållandet onlvänt. Närmast synes ligga att använda priset på saluförd lnassa vid en jämförelse nled exportpriset. En dylik jämförelse visar, att endast ifråga Oln de tre »våta» kvaliteterna, för övrigt sanlrna tre SOl11 dominera fabrikernas egen pappersproduktion, exportpriserna ligga avsevärt högre än priserna för avsaluproduktionen. För 1936/38 uppgick detta merpris på export till 10 proc.. för våt slipmassa, 18 proc. för våt, oblekt sulfit och drygt 6 proc. för lnotsvarande kvalitet sulfat?) Förklaringen härtill torde vara, att den exporterade 1nassan ofta har en nlindre våthetsgrad. För övriga felll massakvaliteter överensstämmer exportpriset ganska väl med industristatistikens tillverkningsvärde. Exportpriset ligger näiniigen där en eller annan procent högre utom för blekt sulfat, där det ligger nlycket lägre. Samtliga priser voro som nämnts under dessa år i stigande. Vi övergå så till frågan onl den svenska massaexportens inriktning, som belyses av de i tabell 24 sa1nnlanställda uppgi fterna. Som synes ha vi två stora nlarknader, den ena i Europa med Storbritannien SOll1 donlinerande land och den andra i Amerika med Förenta Staterna som den store köparen. Vad först den europeiska exporten beträffar, oInfattade den 1936/38 drygt 50 proc. av hela Sveriges nlassaexport, vare sig nlan räknar i kvantitet eller värde. Härav tog England ensamt hälften - något 1nindre i värde räknat - och övriga stora köpare voro Frankrike, Italien, Tyskland, Belgien och Holland. Vi ha alltså här ett sa1nmanhängande marknadsområde 1ued tyngdpunkten förlagd till de västeuropeiska industriländerna. I utförseln till Storbritannien utgjorde slipmassa, alltså tidningspapperets råvara, den kvantitativt största posten och omfattade bortåt 70 proc. av hela vår utförsel av denna produkt. Vidare kan pekas på att till de europeiska länderna - och i första hand då till Italien - gick en relativt stor andel, 65 proc. av totalexporten, av den blekta sulfit, SOlU till en del utgör råvara för konstfibertillverkningen. När1nare hälften av Sveriges 111assaexport gick SOl11 nämnts under 1) Relateras exportpriset till medelpriset för hela produktionen bli sif frorna resp. 9, 20 och 3 proc.