Magasin 2018
HUR SKAPA TRYGGHET? Säkerhetsutmaningarna kan lösas genom nytänkande —————————
Export av innovativa IT- och drifttjänster —————————
Väktare som trygghetsförvaltare —————————
Vi skapar trygghet
Foto: Johnér Bildbyrå
HUR SKAPA TRYGGHET?
2
Säkerhet baserad på trygghet Av Frederik Bynander
De nordiska länderna är så kallade avancerade tillitssamhällen, vilket ger en bra grund för säkerheten och att medborgarna ska känna sig trygga. När samhället baseras på tillit blir dock befolkningen sårbar vid snabba förändringar och hot, eftersom hela strukturen är uppbyggd kring att man kan lita på varandra. Vårt avancerade samhälle har gett oss en livsstil som gör oss alltmer beroende av en väl fungerande infrastruktur och när något går fel kan konsekvenserna bli mycket stora. Det är dock statens ansvar att planera för det värsta. Det innefattar också att informera befolkningen om risker så att man kan fatta välgrundade beslut och göra bedömningar. Säkerheten byggs upp inifrån Men säkerheten i samhället byggs inte upp genom ett försvar eller statens förmåga SÄKR A SIDOR
att agera. Den byggs upp genom att skapa konfliktfria samhällsförhållanden och förhindra att befolkningen är sårbar inför naturkrafter och brister i infrastrukturen. När oförutsedda händelser ändå inträffar förväntar man sig att staten ska vara redo att kunna agera så att den minskar de negativa konsekvenserna för befolkningen. Staten ska vara proaktiv och reaktiv, men om den enbart är bra på det sistnämnda, på reaktionsförmågan, kan man inte skapa säkerhet i ett samhälle. Demokratin har gett oss välstånd och tillväxt Finland, Danmark, Sverige och Norge är avancerade samhällen byggda på demokrati, vilket har gett välfärd och tillväxt. Jag anser dock att vi har nått en nivå där våra samhällen hotas av en försämrad säkerhetspolitik om inget förändras, och
att många barn och ungdomar växer upp utan möjlighet till en god utbildning och ett bra arbetsliv i framtiden. Och dessutom kommer klimatförändringarna att leda till stora globala och regionala obalanser som kommer att sätta mycket stor press på båda människor, viktiga råvaror och energi. Det är utifrån den här verkligheten som de nordiska länderna måste planera framtiden. Undvika överreaktioner och normalisering av extremism Säkerhetsstrukturerna förändras och betydelsen av att vara med i NATO och EU kan förändras. Våra öppna, avancerade tillitsbaserade samhällen utsätts för påverkan av en rad fientliga aktörer, exempelvis terrororganisationer och organiserad brottslighet. Vi måste hitta strategier för att motverka de här
Foto: Colourbox.com / Børge Sandnes
3
Foto: Folk och Försvar
FAKTA Frederik Bynander Är en av Sveriges främsta experter på totalförsvar och är docent och chef för Försvarshögskolans center för totalförsvar och samhällets säkerhet. Styrelseordförande för Center for Natural Hazards and Disaster Science, som är ett av regeringens utsedda strategiska forskningsområden. Arbetade tidigare som sakkunnig och chef för sektionen strategisk planering vid statsrådsberedningens kansli för krishantering. Disputerade vid statliga vetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet med avhandlingen: The Rise and Fall of the Submarine Threat: Threat Politics and Submarine Instrusions in Sweden. Har forskat på krishantering, säkerhetspolitisk analys, ledarskapsförändring och underrättelsestudier. Han är ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademin och Utrikespolitiska samfundet.
aktörerna utan att göra avkall på yttrandeoch rörelsefriheten. Det kan åstadkommas genom att man skapar en samstämmighet som bygger på gemensamma mål och genom en politisk kamp baserad på demokratiska spelregler.
’’
Vi måste stå enade för att försvara vårt avancerade tillitssamhälle. Frederik Bynander
Dessutom måste våra samhällen öka de politiska beslutsfattarnas kunskaper om verkligheten, baserat på identifiering, analys och risk så att man kan göra rationella prioriteringar. På så sätt
kan man undvika kortsiktiga och ofta populistiska beslut och istället bidra till att investera i samhällets övergripande säkerhetsstrukturer. Populistiska krafter både inom och utanför våra egna länder utgör ett hot mot dessa förutsättningar och leder till en risk för att allmänheten överreagerar, men även till att extremismen normaliseras. Att hitta rätt balans här är en stor demokratisk utmaning i framtiden. Trygga samhällen Ett säkert samhälle tar tag i problem som radikalisering och social segregation. När man misslyckas med uppgiften måste samhällets aktörer satsa mer resurser på att lösa problemet. Ett tryggt samhälle följer trenderna i samhället och den globala utvecklingen för att identifiera
svagheter och öka säkerheten över tid. För att göra våra samhällen säkra i framtiden måste vi nog få till stånd en ökad närvaro och synlighet för både poliser, väktare och kanske även militär. Det kommer alltid att vara en utmaning att genomföra denna uppgift på ett sätt som ger trygghet och en känsla av säkerhet. Vi är ju medvetna om att det finns en anledning till att poliserna och väktarna finns på plats. Vissa forskare anser till och med att det är just denna närvaro som sänker tröskeln och får våldsutövarna att agera. Jag menar att samhället aldrig får vika sig för ett tuffare samhällsklimat och låta mobben ta plats i det offentliga rummet. Vi måste stå enade för att försvara vårt avancerade tillitssamhälle. Det har vi alla skäl att göra. n
SÄKR A SIDOR
HUR SKAPA TRYGGHET?
4
LEDARE
Foto: Nokas
Tryggheten är grunden i alla samhällen För att skapa säkerhet i vardagen för människor krävs inte bara avancerade säkerhetssystem, utan också människor som ser, reagerar och hjälper till för att vi ska kunna ha det bra. I arbetet med att skapa trygghet är närvaron av människor därför avgörande. Varje dag räddar Nokas-medarbetare i Norge, Sverige, Danmark och Finland liv och skyddar värden. På så sätt bidrar de till att så många som möjligt har det så tryggt som möjligt. Det är något jag som chef för företaget är mycket stolt över att vara en del av. Ett samhälle är beroende av trygghet om det ska fungera, som Fredrik Bynander, docent och chef på Försvarshögskolan, så träffande beskriver det i tidningens reportage om hur vi ska ta tillvara vårt avancerade tillitssamhälle. I det här numret av Säkra Sidor kan du i flera av våra artiklar läsa om hur samhället reagerar på den förändrade säkerhetssituationen genom olika åtgärder för att skapa och återskapa trygghet. Det är intressant att läsa om hur den svenska säkerhetspolisen ser på saken och vilka utmaningar de står inför. Jan Fischer Eriksen, chef för Næringslivets sikkerhetsråd, lyfter fram behovet av att tänka nytt och införa säkerhet som ämne på fler utbildningar. På så sätt kan framtidens utmaningar bemötas med kompetens för att utveckla väl fungerande mötesplatser där många människor kan trivas och känna sig trygga i framtiden. En svensk undersökning visar att en majoritet anser att fler poliser, belysning och kameraanvändning ger en ökad känsla av trygghet. Det visar på den positiva effekt som kombinationen teknik, kompetens och människor har. Thon-gruppen arbetar medvetet för att skapa en lugn, trygg och fridfull atmosfär genom att använda kompetenta medarbetare som ett förebyggande verktyg, visa hur teknik i kombination med kompetens används i det dagliga arbetet och som ett verktyg när säkerhetsstrategier utvecklas. Kunskap skapar trygga möten mellan människor och gör att säkerhetspersonal kan använda sin unika kompetens på plats när något inträffar. Bra beredskapsplaner för att kunna hantera oväntade och krävande situationer är något David Larsson, vår VD för Nokas Security, ger flera exempel på. Nokas export av innovativa drifttjänster är ett bra exempel på att branschen kan exportera kunskap och tjänsteleveranser över gränserna. Vi som organisation har nått ett viktigt strategiskt mål genom att från i år ha närvaro i Finland och bedriva bankverksamhet från vårt operativa center i Oslo. Genom innovation och kompetens har säkerhetsbranschen kommit till en punkt som vi bara kunde ana konturerna av när vi startade för 30 år sedan. Vi firar vårt jubileum med att satsa och investera inför framtiden med hjälp av kunniga medarbetare, tjänsteinnovation och avancerad teknik. Jag vill tacka alla som bidragit till tidningen och hoppas att du som läser Säkra Sidor har nytta av artiklarna i ditt dagliga säkerhetsarbete. Heine Wang, koncernchef
SÄKR A SIDOR
Nokas är ett ledande säkerhetsföretag med verksamhet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Företaget grundades 1987 och för 2017 förväntas omsättningen uppgå till närmare 4,6 miljarder norska kronor. Nokas-koncernen har cirka 9 000 medarbetare fördelade på tre divisioner: Security, Systems och Cash Handling. Vi levererar säkerhets- och kontanthanteringslösningar till kunder i hela Norden. Som totalleverantör omfattar vårt erbjudande allt från säkerhetstjänster och tekniska säkerhetslösningar till industri- och säkerhetsbevakning samt värde- och kontanthantering. Vårt kundlöfte ”Vi bryr oss” är förankrat i våra fyra kärnvärden: Handlingskraft, Samarbete, Pålitlighet och Engagemang. Nokas vision ”att bli Europas ledande totalleverantör av säkerhet för människor och värden” är drivkraften bakom företagets alla funktioner, tjänster och produkter. —— Säkra sidor är et magasin från Nokas-koncernen. Ansvarig utgivare: Heine Wang Redaktion/layout: Consilio Kommunikasjon AS —— post@nokas.no Läs mer om oss på: www.nokas.no – www.nokas.se – www.nokas.dk – www.nokas.fi – www.nokas.com Telefon: Norge +47 915 02580 Sverige +46 10-222 60 00 +46 77-550 07 00 Danmark +45 70 15 76 00
16
5
Foto: Shutterstock.com
Innehåll Akademika:
Foto: Arne Røed Simonsen
Säkerhet baserad på trygghet 2 — Ledare:
– Tryggheten är grunden i alla samhällen —
4
Jack Fischer Eriksen:
– Säkerhetsutmaningarna kan lösas genom nytänkande 6 — Fagtema:
På plats när terrorn slår till —
8
Fagtema:
Export av innovativa IT- och drifttjänster —
6
10
Kundcase S-Gruppen: Foto: Shutterstock.com
14
Nya EU-regler har öppnat den finska marknaden —
18
12
Svensk undersökning:
Fler ungdomar tror på väktare som trygghetsförvaltare 14 — Foto: Shutterstock.com
Myndighetssamhället:
Ger trygghet och säkerhet genom utveckling och internationellt samarbete —
16
Kundcase Olav Thon Gruppen:
8
Skapar en lugn och fridfull atmosfär — Fagtema:
Vi skapar trygghet —
18 22
Foto: Nokas SÄKR A SIDOR
HUR SKAPA TRYGGHET?
6
Säkerhetsutmaningarna kan lösas genom nytänkande – För att förebygga terrorhandlingar och brottslighet måste man tänka nytt vad gäller säkerhet och kompetens. Det anser Jack Fisher Eriksen, chef för Næringslivets Sikkerhetsråd, NSR.
Enligt honom visar inte minst det ökande antalet terrorhandlingar i europeiska städer på senare år att nytänkande och ökad kompetens kring skydd av infrastruktur och stadsmiljö är absolut nödvändigt. Säkerhet som ett naturligt inslag – Vi behöver tänka annorlunda!, är hans tydliga rekommendation. Det behövs ökad samordning mellan olika miljöer. Arkitekter, landskapsarkitekter, ingenjörer, stadsplanerare och säkerhetsbranschen måste i större utsträckning samarbeta för att förhindra framtida terrorhandlingar av den typ som vi framför allt under det senaste året har upplevt i shopping- och stadsområden. I områden där många människor vistas samtidigt måste säkerheten i större utsträckning vara en integrerad del av både design och planering. Vi måste tänka på säkerheten innan vi börjar att bygga framtidens tätorter, köpcentrum, tågstationer och andra knutpunkter, uppmanar Fischer Eriksen. – Vi måste se till att säkerhetstänkandet blir en naturlig del av utbildningen för dem som konstruerar byggnader och för dem som bestämmer hur vägar och stadsmiljöer ska utformas. För att systematisera arbetet måste vi börja där kompetensen byggs upp, säger han. Infrastruktur som minskar brottsligheten ”Designing Out Crime” är ett centralt begrepp i det arbete som NSR anser måste prioriteras för att i större utsträckning skydda infrastruktur och stadskärnor. – För att i större utsträckning kunna skydda oss mot framtida terrorhandlingar måste vi titta på byggnadsstrukturer och arkitektur som metoder för att minska brottsligheten. Ingenjörer och landskapsarkitekter måste ha med sig säkerhetstänkandet när de ska SÄKR A SIDOR
konstruera vägar och stadsmiljöer så att till exempel risken för att ett fordon ska kunna köra in i en folkmassa i hög hastighet begränsas. Han hänvisar till boken ”Between freedom and security”, som är ett resultat av ett samarbete mellan Bergen Arkitekthøyskole (BAS), Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) och Politiets sikkerhetstjeneste (PST). I boken har experter inom olika områden uttalat sig om vilken typ av städer vi kan och kommer att skapa i en tid där begrepp som säkerhet, hot och risker allt oftare nämns i stadsutvecklingsdiskussionen. – Det görs redan mycket bra arbete inom området, men utan tvekan har stadsplanerare och andra fortfarande för lite fokus på säkerhet som en del av miljöplaneringen. Här finns stort utrymme för förbättringar och det finns paralleller till ett annat viktigt område när det gäller säkerhetsaspekten, nämligen IT‑brotts lighet, skydd för IT-plattformar och företagens värden, till exempel när anställda är på resa. Små företagen kan drabba stora – Här är också kompetensbehovet en kritisk faktor för säkerheten. Anställda i norska företag reser allt mer, men alltför få har ett medvetet förhållande till alla de immateriella värden de bär med sig genom sina digitala avtryck och plattformar när de är på resa. Enligt säkerhetschefen är medvetenheten hos de stora företagen betydligt högre på det här området än hos de små. Men om de små och medelstora företagen, som levererar till de stora, inte har samma fokus drabbas också de stora av skada. – Hur rekommenderar du att norska företag ska arbeta med detta? – Det handlar först och främst om fokus
och kompetens. Om att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder, tänka igenom sårbara områden, se till att de anställda inte tar med sig kritisk, känslig information eller värden på resor. Fokus på databrottslighet – Vilka anser du är de största säkerhetsut maningarna för näringslivet framöver? – Det är svårt att uttala sig generellt om detta. Utmaningarna ser olika ut beroende på typ av företag, storlek och bransch. Men gemensamt för alla är de utmaningar som rör databrottslighet. Han nämner utpressningsvirus som ett konkret exempel. – Om servern krypteras försvinner allt och företaget har då förlorat allt. Han lyfter också fram industrispionage, där framför allt innovations-, forskningsoch utvecklingsmiljöer är utsatta och där trycket förmodligen bara kommer att öka framöver. Piratkopiering är det största hotet Men en av de riktigt stora utmaningarna, där brottslingar tjänar stora pengar, finns på den växande marknaden för piratkopiering. Enligt siffror från OECD används stora delar av pengarna härifrån till terrorfinansiering. – Hela 4,5 miljarder per år genereras enbart genom olaglig streaming och cardsharing mot TV-branschen i de nordiska länderna genom denna verksamhet. Andra branscher har liknande utmaningar, exempelvis när det gäller konsumtionsvaror som väskor, kläder och skor, men också flygplansdelar, bildäck, skruvar till oljeindustrin, etc. Här finns stora säkerhetsutmaningar på flera plan. Ökad kompetens att planera, begränsa och reagera är vår viktigaste metod för att minimera denna utveckling, avslutar Fischer Eriksen. n
Foto: Arne Røed Simonsen
7
’’
En av de riktigt stora utmaningarna, där brottslingar tjänar stora pengar, finns på den växande marknaden för piratkopiering, Jack Fischer Eriksen, direktør Næringslivets Sikkerhetsråd
Næringslivets Sikkerhetsråd (NSR) är en norsk medlemsorganisation som har som mål att förebygga brott mot näringslivet. Arbetet sker genom formella och aktiva nätverk bestående av offentliga säkerhetsmyndigheter och medlemmar från näringslivet samt genom rådgivning, kurser och seminarier. NSR ger råd och erbjuder aktuell information om skyddsåtgärder mot informationsspionage, sabotage, narkotika, rån, terrorism, organiserad brottslighet, bedrägerier, utpressning, korruption, ITbrottslighet, etc. Jack Fischer Eriksen, chef för Næringslivets Sikkerhetsråd, har tidigare arbetat på Politiets sikkerhetstjeneste (PST) och UD. Han har en bakgrund inom både polisen och näringslivet. Han har tidigare även varit på Nordic Content Protection/Canal Digital AS/ Telenor Broadcast AS, där han arbetade med att bekämpa piratkopiering och olaglig streaming. Dessförinnan arbetade Jack inom polisen i tolv år. Han har en utbildning från Politihøgskolen, har studerat Risk Management på BI, projektledning hos Metier och har gått på Forsvarets Høgskole. SÄKR A SIDOR
HUR SKAPA TRYGGHET?
8
På plats när terrorn slår till
När terrordådet inträffade på Drottninggatan i Stockholm i april i år hanterades situationen snabbt av säkerhetspersonal som omedelbart förstod att detta var en kris där alla måste vara involverade. En Nokasmedarbetare var en av de första på plats och tillsammans med kollegor vidtogs skademinskande åtgärder redan under de första, farliga minuterna. Det var strax före klockan tre på fredagseftermiddagen den 7 april i år som en lastbil i hög hastighet körde rakt in i folkmassan på Drottninggatan för att därefter krascha in i Åhléns City i centrala Stockholm. Fyra personer dödades och 15 skadades. Samma kväll greps en 39-åring misstänkt för dådet. SÄKR A SIDOR
”Bilen körde på människor hela vägen ned mot torget”, sade ett ögonvittne efter dådet. Polisen beordrade människor att lämna stadskärnan till fots och ta sig över broarna. All lokal- och tågtrafik in och ut från den svenska huvudstaden stoppades och stora avspärrningar sattes upp runt Drottninggatan. Drygt en timme efter
attacken uttalade sig statsminister Stefan Löfven och sade: ”Sverige har utsatts för en attack. Allt tyder på att detta är en terrorhandling”. Omedelbar närhet – Vår krisledningsstab gick in direkt, säger David Larsson, VD för Nokas Security i Sverige, som sammanfattar de tragiska händelserna i centrala Stockholm den dagen med att det var en typ av attack som Sverige nog tyvärr måste förbereda sig för då det kan hända igen. – Vår kollega befann sig i närheten av terrorplatsen tillsammans med många
Foto: Nokas
9
– I dagens samhälle är säkerhetspersonal på plats överallt och den här resursen måste myndigheterna inkludera och använda strategiskt i den operativa verksamheten när saker inträffar, påpekar David Larsson, VD Nokas Security, Sverige
säkerhetspersonal från olika företag spontant gav första hjälpen, såg till att tömma och spärra av varuhuset och hjälpa människor bort från området. Så snart polisen var på plats fick de order om att säkra strategiska områden och alla bidrog till att hjälpa funktionshindrade och panikslagna människor att sätta sig i säkerhet. – I dagens samhälle är säkerhetspersonal på plats överallt och den här resursen måste myndigheterna inkludera och använda strategiskt i den operativa verksamheten när saker inträffar. Polis och räddningspersonal anländer som regel först en bra stund senare och de första minuterna är ofta helt avgörande för hur omfattande situationen blir, påpekar Larsson. I den utvidgade hanteringen av situationen är utbildad säkerhetspersonal i stora volymer en viktig resurs när människor behöver hjälp och områden ska säkras.
Foto: Nokas
andra. Om vi tittar på antalet säkerhetsvakter i omedelbar närhet av händelsen var de ungefär 70 stycken. Det är väl värt att notera, eftersom säkerhetspersonalen ofta befinner sig på brottsplatsen då de är många och är på jobbet dygnet runt för olika uppdragsgivare, förklarar Larsson. De gav prov på ett agerande som de kan känna sig stolta över, eftersom de själva drabbades av ett terrorbrott och samtidigt agerade som räddningspersonal och hjälpte andra. Spontan hjälp och organiserat skyddsarbete Under de första minuterna genomförde
Samarbeta för att vara bättre rustade Med målet att samarbeta på ett bättre sätt förs därför diskussioner i Sverige om hur vi som samhälle kan bli bättre rustade inför framtida terrordåd. – Jag menar att vi behöver en gemensam plattform så att flera aktörer kan samarbeta när situationer som denna uppstår. Man talar exempelvis om att väktarna bör erbjudas kompletterande utbildning så att de är bättre rustade när oförutsägbara händelser inträffar, om de ska ha medicinsk utrustning i bilarna etc. Gemensamma övningar och kommunikationskanaler kan vara andra lämpliga åtgärder som kan effektivisera hanteringen av en situation, fortsätter Larsson. Önskemål om extra skydd På eftermiddagen började Nokas planera nattskiftet med extra bemanning. Många anmälde sig och erbjöd sig att arbeta. – Vi upplevde ett enormt tryck från företag och privatpersoner som ville ha extra skydd, förklarar Larsson. På de områden
som händelsen påverkade Nokas fick vi bekräftat att vi har god beredskap. Vi gick snabbt in i stabsläge, fick kontroll på våra medarbetare, att ingen var fysiskt skadad och vidtog nödvändiga åtgärder i kölvattnet av detta, säger han. På lördagsmorgonen var alla våra parkeringsvakter på plats och enligt överenskommelse med Trafikkontoret låg fokus på att skapa trygghet för människor, snarare än att dela ut böter. Övar på hantering – Rent organisatoriskt har vi beredskapsplaner och rutiner för vad som ska hända och vem som ska komma in när sådana händelser inträffar, säger han och exemplifierar med en händelse för några år sedan, när en Nokas-anställd valde att ta livet av sig vid statsministerns bostad. – Den här situationen gav förstås stor uppmärksamhet i medierna. Dessutom var det mycket viktigt för oss att ta hand om de anställda som arbetat nära den här personen. Han nämner också en incident för ett par år sedan, då väktare på centralstationen i Malmö anklagades för att ha behandlat två minderåriga pojkar bryskt. – De som är direkt delaktiga är en sak, en annan sak är trycket från medier och andra intressenter, säger han. Det kan i sig vara skäl att gå in i krisläge. Krisberedskap En samhällsutveckling där våldet ökar och terrorhandlingar kan inträffa utanför dörren har lett till ökat fokus på beredskapsarbete. Krisstaben tränar regelbundet på desktop-nivå. – Vi pratar oss igenom olika scenarier och diskuterar hur vi ska lösa dem. På så sätt är vi bättre rustade om situationerna uppstår i verkligheten. Jag tror att många av oss i större utsträckning än tidigare har fokus på krisberedskap, avslutar David Larsson. n
SÄKR A SIDOR
HUR SKAPA TRYGGHET?
10
Export av innovativa IT- och drifttjänster
De fleråriga investeringarna i att bygga upp ett eget IT-system för drift och övervakning av uttagsautomater och andra kontantautomater gör det möjligt för Nokas att hantera utländsk service från operationscentret i Oslo. Ett avtal med S-Group gör det möjligt för Nokas att driva 350 bankomater i Finland
– De nya uttagsautomaterna i Finland läggs in i systemet på samma sätt som de övriga kontantautomaterna och hanteras på samma sätt som i Norge. När många processer är automatiserade är systemet mycket skalbart, säger Peter Wesenberg, koncernchef för Nokas Cash Handling. Idag är det omkring 20 personer som arbetar med driften av Cash Management Services, som Nokas kallar den här tjänsten.
är ren IT-baserad tjänsteexport. Dessutom är det unikt att en aktör som Nokas äger och driver egna uttagsautomater, säger han.
IT-baserad tjänsteexport – Satsningen i Finland är ett spännande bevis på att vi har en internationell, skalbar och operativ verksamhet. Det här
Drift och övervakning – När vi nu ska installera nya automater för S-Group kan vi göra det utan att behöva öka bemanningen i Norge eller
SÄKR A SIDOR
Det var 2009 som Nokas började arbeta med att utveckla en systemplattform som kunde driva automater inom banksektorn och detaljhandeln. Idag drivs drygt 2 000 automater från driftcentret i Oslo.
Finland. Med hjälp av systemplattformen kan vi driva och övervaka alla de nya automaterna. Det är nu vi verkligen börjar se vinsterna från det system vi har utvecklat, säger Wesenberg. – Traditionellt sett är det ovanligt att ett kontanthanteringsföretag investerar så kraftfullt i innovation, säger han. Innovativ satsning Såväl IT-tjänster som drift och övervakning av uttagsautomater och andra kontantautomater utomlands sker från Nokas egen IT-plattform i Oslo.
Foto: Nokas
11
– På vilket sätt är det lönsamt att leverera allt detta från Norge? – Vi har investerat betydande summor i kompetensuppbyggnad och utveckling av innovativa system för automatdrift. Svaret är att en hög grad av automatisering gör oss konkurrenskraftiga. Målet med att investera tiotals miljoner i uppbyggnaden av Nokas eget driftsystem, som är anpassat efter organisationens specifika behov, är i stor utsträckning det som nu händer i Finland. – Att exportera vår drifttjänst, som vi nu gör för den finska detaljhandelsjätten
S-Group, är något vi definitivt kommer att göra mer av i framtiden. Potentialen är enorm, menar Wesenberg, som redan arbetar med nya potentiella exportmöjligheter. Snabb tillväxt – Verksamheten kopplad till automatdrift utgör idag cirka 40 procent av omsättningen inom divisionen Cash Handling och växer årligen med tvåsiffriga belopp, säger han. Från att ha varit en traditionell aktör inom värdetransport och kontanthantering har Nokas genom att etablera den innovativa
plattformen tagit ett stort och viktigt steg framåt. Företaget är inte bara bättre rustat inför framtida utmaningar, utan har också möjlighet att ta steg som tidigare var otänkbara. – För att klara det är vi helt beroende av bra, lokala samarbetspartners för påfyllning, tömning, värdetransport och installation. Vi arbetar därför på flera plan, betonar han. – Vi har delvis utvecklat systemet själva, delvis köpt olika delar och satt ihop dem till en helhet vi kan SÄKR A SIDOR
HUR SKAPA TRYGGHET? Foto: Nokas
12
Det var 2009 som Nokas började arbeta med att utveckla en systemplattform som kunde driva automater inom banksektorn och detaljhandeln. Idag drivs drygt 2 000 automater från driftcentret i Oslo, förklarar Peter Wesenberg, koncernchef för Nokas Cash Handling
använda och som passar våra nuvarande och kommande behov, säger Wesenberg, som är mycket nöjd med satsningen. Istället för bankerna – De norska bankerna, som ju traditionellt har hanterat kontanter och drivit uttagsautomater, är inte längre intresserade av att göra det och vill helst lämna allt som har med kontanter att göra. Mycket är redan utlagt på entreprenad till oss, vilket gör att vi bygger upp kompetens som även andra kommer att ha nytta av i framtiden, säger han. Betydande avkastning Nokas egna system driver redan flera hundra uttagsautomater för de norska bankerna, utöver uttagsautomater inom detaljhandeln. Resultatet hittills tyder på att avkastningen kan bli avsevärd under de kommande åren. Nu först i Finland, där Nokas har planer på ytterligare tillväxt, men också i övriga Europa. Det finns absolut potential för Nokas att hamna på den stora, internationella kartan, något som Wesenberg bekräftar: – Vi arbetar med flera scenarier. Det här är spännande. n
Nya EU-regler har öppnat den finska marknaden Tack vare nya EU-regler, som ger utländska aktörer samma konkurrensvillkor som finska banker, har Nokas efter flera års positionering ingått ett stort avtal med finska S-Group. Högt kontantuttag Enligt Peter Wesenberg, koncernchef för Nokas Cash Handling, är det förestående samarbetet med finska S-Group sannolikt bara början på alla
SÄKR A SIDOR
de möjligheter som nu öppnar sig även på den europeiska marknaden. Finland, som bland de nordiska länderna är störst när det gäller antalet kontantuttag per uttagsautomat och i ett europeiskt sammanhang har minst antal uttagsautomater per invånare, har länge stått på Nokas önskelista. Genom avtalet med den finska detaljhandelsjätten får de nu totalt 400 uttagsautomater i landet. Över 30 procent kontanter – Mer än var tredje kund hos S-Group handlar med kontanter. Det är i
De som tidigare valde att ta ut pengar från andra uttagsautomater än Automatias, straffades med en extra avgift i Finland, förklarar Peter Wesenberg, koncernchef för Nokas Cash Handling.
13
Foto: Colourbox.com
Finland vi hittar det överlägset största så kallade cash-is-king-segmentet, det vill säga de som har en kontantanvändning över genomsnittet och som vill använda kontanter vid en stor del av sina betalningar också i framtiden, säger Wesenberg. Han berättar att Nokas köpte Kontanten 2014, som förutom 350 uttagsautomater i Norge och 650 i Sverige också hade 50 uttagsautomater i Finland. De finska automaterna konkurrerade med det nationella, bankägda företaget Automatia, som i praktiken hade monopol på uttagsautomattjänsterna i landet. – De som valde att ta ut pengar från andra uttagsautomater än Automatias bestraffades med en extra avgift. Vi visste dock att nya EU-regler med stor sannolikhet skulle stoppa de här avgifterna och började därför tidigt att positionera oss gentemot finska S-Group, säger han. Lokala samarbetspartners Idag drivs drygt 2 000 automater inom banksektorn och detaljhandeln från Nokas driftcenter i Oslo. – När vi nu ska installera 350 nya
automater i Finland gör vi det utan att öka bemanningen, påpekar Wesenberg. – Vad betyder det här avtalet för Nokas? – Det innebär 100 miljoner kronor i årsomsättning med god lönsamhet. Men kanske viktigast av allt är att det här avtalet är ett spännande bevis på att vi har en operativ modell och en verksamhet som håller måttet även internationellt, utan att vi måste ha en egen operativ verksamhet på plats i det aktuella landet. I drift nästa år De 350 nya Nokas-automaterna i Finland ska enligt plan vara färdiginstallerade före slutet av mars nästa år. S-Group är också mycket nöjda med avtalet. Ekonomichef Jari Annala uttrycker det på följande sätt: – Nokas är en solid och pålitlig partner som har ingående expertis när det gäller att driva uttagsautomater på nordisk nivå. Kontanter är fortfarande ett viktigt betalningsmedel för finländska konsumenter. Vi vill erbjuda kunderna friheten att själva välja betalningsmetod. Därför utvecklar vi olika betalningsalternativ vid sidan av de digitala betalningssystemen. n
S-gruppen S-gruppen består av mer än 1 600 verksamhetsställen inom handels- och tjänstesektorn och finns i hela Finland. Gruppen består av det finska Centrallaget för Handelslagen (SOK), 20 fristående regionala handelslag och åtta lokala handelslag. Verksamhetsställena är kooperativ med en stark regional förankring och deras ägare är också kunder. Inom S-gruppen kallas de ägarkunder. De är representerade med butiker, varuhus- och specialaffärverksamhet, detaljhandel och bensinstationer. Dessutom finns några av handelslagen inom resebranschen, restaurangverksamhet och järnhandel. SOK fungerar som en kooperativ inköpsinstans för alla handelslag och svarar för den strategiska ledningen av S-gruppen och för utvecklingen av de olika kedjorna. Dessutom har SOK handels-, turist- och serveringsverksamhet i de baltiska länderna och Sankt Petersburg. 2016 uppgick S-gruppens omsättning från detaljhandeln till 11 miljarder euro. Gruppen betalade ut totalt 353 miljoner euro i bonus till sina ägarkunder och investerade 511 miljoner euro i nya tjänster och verksamheter. Gruppen hade i slutet av samma år 37 839 anställda. SÄKR A SIDOR
HUR SKAPA TRYGGHET?
14
Fler ungdomar tror på väktare
Foto: Shutterstock.com
SÄKR A SIDOR
som trygghetsförvaltare Foto: Nokas
David Larsson, VD Nokas Security, Sverige.
Svenskarna tycker: Det här är polisuppgifter som också kan utföras av väktare
69%
Övervakning av den allmänna ordningen och säkerheten
6 1 %
Förebyggande av störningar av den allmänna ordningen och säkerheten samt ingripanden
60%
Skydda, informera och bistå allmänheten med olika typer av hjälp:
50%
Förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten
Åtta av tio svenskar tror att fler poliser på gatorna ökar människors känsla av trygghet. En av tre tror att fler väktare kommer att kunna bidra på samma sätt, medan cirka 65 procent sätter sin tillit till bättre belysning och fler övervakningskameror. Det visar en undersökning som opinions- och marknadsföringsföretaget YouGov genomförde för Nokas i Sverige i augusti i år. Fler är oroliga för våld Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, är allt fler svenskar oroliga för att utsättas för överfall eller misshandel. Samtidigt rapporterar medierna om ett växande antal allvarliga våldsbrott, ofta med vapen inblandade. – Utgångspunkten för undersökningen var att vi ville veta mer om vad människor i Sverige tycker om säkerhetsläget i landet och hur det bäst kan förbättras. Samhällsutvecklingen har blivit tuffare. Våldet ökar och vi upplever att fler människor har svårt att komma i arbete. Det här är en situation som har utvecklats under lång tid och är inte ett resultat av de senaste årens flyktingströmmar, säger VD Nokas Security, David Larsson, och betonar samtidigt att Nokas ser mångfald som en resurs. Mänsklig närvaro viktigast Enligt undersökningen anser nästan 80 procent i åldersgruppen 61–64 år att fler kameror skulle hjälpa. – Mycket talar för att fler övervakningskameror skulle dämpa oroligheterna i förorterna. Samtidigt är det viktigt att inte ha alltför stora förhoppningar på enbart kamerorna. De ger bäst effekt när de kombineras med mänsklig närvaro, påpekar Larsson.
15
Det är bland svenskar i åldrarna 18 till 29 år som förtroendet för väktare är som högst. Hela 40 procent i den här gruppen anser att fler väktare ökar tryggheten, medan samma andel bland svenskar i allmänhet ligger på 32 procent. Dialog med polisen – Att det är ungdomar som är mest positiva till att använda väktare bekräftar bara trenden att många ser säkerhetsföretagens medarbetare som ett naturligt komplement till polisens arbete. Vi har gärna dialog med polisen, men det övergripande ansvaret måste ligga hos polisen själva, säger Larsson. Enligt honom anser polisen att cirka 60 svenska förorter är utsatta vad gäller otrygghet och oroligheter. – Ett växande antal kommuner arbetar med olika åtgärder för att få bukt med situationen, men för närvarande är det endast polisen som hanterar säkerheten. Vi tycker att det borde vara möjligt att komma fram till ändamålsenliga samarbetslösningar där polisen, säkerhetsbranschen, myndigheter och frivilligorganisationer arbetar för att få bukt med de delvis stora säkerhetsutmaningar som flera lokalsamhällen i Sverige idag står inför. Det krävs en långsiktig och engagerad insats, menar Larsson. I Norden i övrigt? – Hur tror du att norrmän, finnar och dans kar skulle ha svarat i samma undersökning? – Där har jag inga fakta, så det blir i så fall spekulationer från min sida. Men jag tror att svaren i t.ex. Norge skulle ha varit ganska annorlunda. Problembilden till följd av invandring och utanförskap är mycket större hos oss. Även jämfört med ett land som Tyskland är utmaningarna större här i Sverige. – Vad beror det på, tror du? – Det spekuleras i om det bland annat har att göra med att Tyskland har betydligt fler såkallade "okvalificerade jobb", att fler kommer snabbare i arbete jämfört med Sverige, där högre utbildning är ett krav i många sammanhang. n SÄKR A SIDOR
HUR SKAPA TRYGGHET?
16
Ger trygghet och säkerhet genom utve Foto: Säkerhetspolisen
Vi ser nu att tiden mellan idé och till att gärningsmannen verkligen utför handlingen kan vara mycket kort, säger Sofia Hellqvist på Säkerhetspolisens kommunikationsavdelning.
Ett omfattande underrättelsearbete i kombination med nationellt och internationellt samarbete är den metod som den svenska säkerhetspolisen använder för att möta framtida säkerhetsutmaningar och göra samhället tryggare. – Dessutom är vi beroende av att medborgarna har förtroende för säkerhetspolisen så att de tar kontakt med oss och ger oss information, betonar Sofia Hellqvist på Säkerhetspolisens kommunikations avdelning i Sverige. För den svenska säkerhetspolisen står inför en historisk utmaning där antalet personer i den extremistiska miljön på några få år har gått från ett hundratal till cirka 3 000 personer. – Några av dem är
SÄKR A SIDOR
beredda att begå terrorhandlingar och vår uppgift är att hitta dem som har avsikt och förmåga att begå brott, förklarar Hellqvist. Tidigare var terrorattackerna stora och spektakulära och krävde omfattande planering. Idag verkar tiden mellan en idé och till att gärningspersonen faktiskt utför handlingen vara mycket kort. Det skapar stora utmaningar. Den viktigaste uppgiften i arbetet med att skapa trygga samhällen är därför att förhindra enskilda individer från att utföra terrorattacker. Dessutom är en snabb radikalisering en stor utmaning i vårt samhälle och kräver samarbete mellan olika myndigheter. Säkerhetspolisen är sedan två år tillbaka en egen myndighet direkt under regeringen. Motivet bakom att avskilja Säkerhetspolisen från polismyndigheten var att göra ansvarsfördelningen tydligare. Ett eget tillsynsråd med utvalda
17
Foto: Shutterstock.com
ckling och internationellt samarbete politiker inrättades, där de följer verksamheten på nära håll, har möjlighet att ställa frågor och ge rekommendationer. Säkerhetspolisens samhällsuppdrag är dock detsamma och handlar om att skydda Sveriges demokratiska system, nationens säkerhet, medborgarnas rättigheter och friheter. – Säkerhetspolisen samarbetar dock i samma utsträckning som tidigare med landets polismyndighet i det dagliga arbetet och vid särskilda händelser, förklarar Hellqvist. Anställda kan arbeta både inom Säkerhetspolisen och polismyndigheten och alla livvakter som arbetar hos oss har en polisiär bakgrund. Vårt uppdrag kan sammanfattas som att vi skyddar staten genom att förebygga och avslöja brott och bekämpa terrorism. Hon avslutar med att beskriva de fem områden som den svenska säkerhetspolisen arbetar med för att kunna utföra den här uppgiften.
Kontraspionage innebär att förebygga och avslöja spionage och annan olaglig underrättelseverksamhet, antingen riktad mot Sverige eller svenska intressen utomlands. Dessutom berör detta arbete utländska intressen i landet och flyktingar. Kontraterrorism handlar om att förebygga och avslöja terrorism riktad mot Sverige eller utländska intressen i landet. Motverka terrorhandlingar i andra länder, förgreningar av internationella terrornätverk i Sverige samt stöd och finansiering av terrorverksamhet. Konstitutionellt skydd handlar om att motverka verksamhet som genom trakasserier, hot, våld, tvång eller korruption har som mål att slå mot det demokratiska systemet. Säkerhetspolisens uppdrag är att motverka de krafter som försöker
utöva otillåten påverkan på politiskt beslutsfattande, genomförandet av politiska beslut och fri debatt. Säkerhetsskydd handlar om att höja säkerhetsnivån i samhället. Genom att göra analyser och ge rekommendationer till myndigheter om åtgärder som rör den nationella säkerheten. Hur de kan höja sin säkerhet och sitt skydd utgör en stor del av den här verksamheten. Registerkontroller och tillsyn är andra konkreta sätt att se till att olika verksamheter har ett tillräckligt skydd. Personsäkerhet handlar om övervakning och säkerhetsarbete för den centrala statsledningen, kungafamiljen, utländska statschefer på statsbesök och liknande händelser. n
SÄKR A SIDOR
HUR SKAPA TRYGGHET?
18
Foto: Nokas SÄKR A SIDOR
Olav Thon Gruppen:
Skapar en lugn och fridfull atmosfär – Dagens säkerhetssituation präglas av lite mer hot och lite mer våld. Framtiden kommer sannolikt att kräva en mer aktiv och synlig väktarroll. Den slutsatsen drar säkerhetschef Ola Stavnsborg hos Olav Thon Gruppen (OTG). Han ansvarar för säkerhetssituationen på de cirka 550 olika fastigheterna inom koncernen. – Jag fick nyligen en fråga från en journalist om massakern i Las Vegas, USA, hade kunnat inträffa på ett av våra hotell här i Norge. – Det kan jag förstås inte utesluta, men det verkar ändå mycket osannolikt att något liknande skulle hända här. Antalet mord i denna fruktansvärda händelse motsvarar ändå bara två dagar i den amerikanska mordstatistiken. Det ger perspektiv. Händelser av den här typen leder dock till att vi skärper både sinnen och fokus. Viktiga väktare – Vi har alltid haft fokus på säkerhet och trygghet för våra gäster, kunder och anställda. Därför har vi under årens lopp vidtagit flera konkreta åtgärder, säger Stavnsborg och pekar bland annat på hur viktiga väktarna är. – De är ovärderliga för oss. Deras kunskap och vakna blick bidrar i allra högsta grad till att bevara tryggheten, säger säkerhetschefen. Stor skillnad på köpcenter och hotell – Hur arbetar ni med säkerhetssituationen inom OTG? – Vi mäter bland annat säkerheten utifrån antalet händelser varje år, vilket ger oss en bra bild av situationen i sin helhet. SÄKR A SIDOR
19
HUR SKAPA TRYGGHET?
20
Utvecklingstrenden pekar på att både våld och hot ökar, inte minst är det tydligt i köpcentren. – Är det någon typ av händelser som inträffar oftare än andra? – Det är helt klart fall med berusade personer som dominerar. Vi upplever att vi i ökande utsträckning måste avvisa personer på grund av att de är berusade. Situationen på hotellen är dock en annan: – Här är det genomgående lugnt. Med drygt två miljoner gäster per år är det anmärkningsvärt hur få incidenter som inträffar, betydligt färre än vad jag hade förväntat mig.
SÄKR A SIDOR
– Vad beror det på, tror du? – Först och främst duktiga receptionister som är skickliga på att dämpa upprörda känslor och prata med människor för att avleda de situationer som hade kunnat skapa problem. Sedan har förmodligen också vårt fokus på vilka gäster vi vill ha betydelse för situationen. Trygghet för de anställda OTG har cirka 3 000 övervaknings kameror utplacerade på sina många hotell, köpcentrum och kommersiella fastigheter runt om i landet. Varför? – Först och främst för att ge de anställda ökad trygghet. Jag fick just ett samtal från ett av våra hotell där de anställda
arbetade ensamma under natten och därför ville ha en bredare övervakning för att få en bättre överblick. Han har fokus på att personalen måste ha kunskap för att förstå och kunna bedöma och hantera olika situationer. – Vi håller konflikthanteringskurser och har rutiner för hur händelser ska hanteras. Att kunna stödja sig på procedurer är i sig trygghetsskapande. Dessutom är det viktigt att ta fram statistik som säger något om hur tillståndet faktiskt ser ut. Nokas Analytics är i detta avseende en viktig åtgärd för att skapa trygghet för våra anställda. Det förenklar riskbedömningen.
Foto: Olav Thon Gruppen
’’
För våra hotellgäster är personalen viktig när det gäller att skapa en trygg och lugn atmosfär Ola Stavnsborg, säkerhetschef i Olav Thon Gruppen (OTG)
bevakningsrundor för att se till att allt är i ordning. – När det gäller hyresgäster i våra kommersiella byggnader är bra belysning en viktig säkerhetsåtgärd vid sidan av den nödvändiga kameraövervakningen. Säkerhetsutmaningar – Vilka anser du är de största säkerhets utmaningarna inom Olav Thon-koncer nen idag? – Att få organisationen att tänka på samma sätt och agera samstämmigt. Vi är 70 bolag inom koncernen och har många olika organisationskulturer, alla med ett starkt fokus på service. Även om det i stort går att förena service och säkerhet uppstår det ibland kollisioner. Säkerhetschefen lyfter fram Nokas positiva inställning till ändringsförslag och berättar att han också uppskattar företagets synpunkter på förändringar. – Det måste vara dubbelriktat. Så blir vi hela tiden bättre.
Foto: Shutterstock.com
Kunder, hotellgäster och hyresgäster Stavnsborg vill ha synliga väktare på alla OTGs köpcentrum. – Väktarna skapar ett intryck av lugn och ro. De är utbildade i att hantera olika situationer och agerar professionellt om något skulle inträffa så att det skapas så lite dramatik kring händelsen som möjligt. – För våra hotellgäster är personalen viktig när det gäller att skapa en trygg och lugn atmosfär. En bra låssystem är också avgörande. OTG-hotellen har även jourväktare och väktare som varje natt går sina
Utökat ansvar När det gäller väktarnas roll i framtiden har han redan fört samtal med Nokas när det gäller vilka uppgifter en väktare ska utföra och vilka situationer väktaren ska gå in i. Det tragiska mordfallet på Sørlandssenteret tidigare i år, där en person knivhöggs, synliggjorde väktarens avgörande roll i situationen. – Väktaren hanterade situationen på ett föredömligt sätt. Han lyckades inte bara lugna ned den misstänkte gärningsmannen, utan även kunder och butikspersonal, samtidigt som han larmade polisen. Jag menar att den här händelsen belyser behovet av att väktarna måste ha rätt att ingripa i fler situationer än de har möjlighet till idag. Samhällsutvecklingen kräver det. Tyvärr. Omfattansamarbetsavtal OTG är totalkund hos Nokas, vilket innebär att de använder ett brett utbud av säkerhetsföretagets tjänster. Från och med oktober i år utökade de avtalet till att också
omfatta leveranser av kameralösningar under de kommande sju åren, ett avtal värt flera hundra miljoner kronor totalt. Samarbetet med Nokas började strax efter att han tillträdde som säkerhetschef inom OTG 2012. – Tidigare var många olika företag inblandade, vilket gjorde situationen arbetskrävande och inte särskilt kostnadseffektiv. Med en enda aktör att förhålla sig till har vi ett fåtal fasta kontaktpunkter, vilket gör allt enklare och sparar mycket tid. Att samla alla tjänster hos ett och samma företag har också gjort att vi sparar betydande summor. – Nokas bidrar med en omfattande leverans av vakttjänster, kameraövervakning, larmövervakning, utryckning, utbildning och värdehantering hos oss. Vi har också nyligen börjat använda analysverktyget Nokas Analytics, vilket gör att vi alltid har översikt över säkerhetssituationen i alla våra fastigheter, avslutar Stavnsborg. n
Olav Thon Gruppen • Rörelseintäkter (2016): Ca 10,2 miljarder kronor • Antalet manår: 3 243 • Koncernen består av två divisioner: Thon boende och Thon Hotels. • Thon Eiendom består av en köpcenterportfölj med cirka 110 center, varav 33 förvaltas för externa ägare. 11 av köpcentren finns i Sverige. Hyresintäkterna utgör sammanlagt 5,3 miljarder kronor (1 januari 2017). Kommersiella fastigheter utgör den största posten med 67 %, kontor ligger på 14 %, hotell på 12 % och övriga fastigheter på 7 %. • Thon Hotels: En av Norges ledande hotellkedjor med totalt 70 hotell. Dessutom finns det fem hotell och två lägenhetshotell i Belgien och ett i Nederländerna. Thon Hotels har huvudfokus på affärsmarknaden.
21
HUR SKAPA TRYGGHET? Foto: Shutterstock.com
Mitt jobb som tekniker hos Nokas: 22
Vi skapar trygghet
’’
För mig är det viktigt att läsa av kunden och möta dem där de befinner sig Kim Rosenberg, servicetekniker
SÄKR A SIDOR
FAKTA
23
Namn: Kim Rosenberg Ålder: 37 år Foto: Nokas
Med utbildning som elektriker och elektronik som fritidsintresse, trivs Kim Rosenberg som fisken i vattnet på sitt jobb som servicetekniker hos Nokas. – Jag är lite mer intresserad av allt som har med elektronik att göra än de flesta, småler 37-åringen från Nordjylland, som också har Nordjylland som arbetsområde. – Vissa dagar blir det många mil i bilen, bekräftar han. Radio, musik eller en ljudbok är bra sällskap. – Eller kollegor. På större uppdrag jobbar vi gärna flera tillsammans. Tycker om kundkontakten Men oftast arbetar han i stort sett ensam. Som regel får han uppdragen från kontoret, som han uttrycker det, men vissa kunder ringer även honom direkt, som gymnasiet som ligger nära hans arbete: – De tar alltid kontakt direkt med mig, ler han. Och det märks att han uppskattar det. Kim Rosenberg tycker om att träffa människor och bryr sig om sina kunder, de olika människor han träffar och som han ska se till får det tryggare genom det arbete han utför. Trivs bra i Nokas-uniformen – Vad gjorde att du valde Nokas? – Jag sökte mig inte direkt till Nokas, utan flyttades över i samband med att Nokas köpte upp det företag där jag arbetade från början. Han betonar att tjänsten är densamma och att han trivs lika bra med såväl uppgifterna som att arbeta i Nokas-uniformen. Vi skapar trygghet – Vad tycker du om begreppet ”trygghet” och det jobb du gör? – Vårt mål är att skapa trygghet för våra
Tjänst hos Nokas: Servicetekniker Civilstånd: Sambo med två barn på 7 och 9 år Bor: Aars på Nordjylland
kunder. Så att de får en bättre överblick över vad som händer i byggnader och kontorslokaler. Man känner det framför allt när man kommer hem till personer som nyligen haft inbrott och som kontaktar oss för att installera ett larmsystem. De är märkbart påverkade av händelsen, obehaget över att vilt främmande personer har tagit sig in i det mest privata. I sådana situationer känns det extra bra att kunna hjälpa till att göra huset tryggt och säkert. Själv känner han sig trygg i jobbet som Nokas-anställd, men medger att tankarna ibland kan vandra över på fel spår. På det hela taget tryggt – Vi är mycket medvetna om vad som kan hända. Men just därför är det jobb vi gör så viktigt, säger han. – Vilken betydelse lägger du in i ”att vara trygg”? – Att man kan promenera fritt på gatan utan att hela tiden att vara på sin vakt och vara orolig för att något oförutsett ska hända. Han anser att Danmark på det hela taget är ett tryggt land. – Jämfört med många andra länder i världen har vi det tryggt och bra här uppe i norr. Visst kan saker hända här också, men generellt anser jag att Danmark är ett mycket bra land att leva i, också när det gäller säkerhetssituationen, säger han. Tycker om att lära sig – Som servicetekniker arbetar jag självständigt och planerar i stor utsträckning mina dagar själv. Ibland har jag 4–5 kunder under en dag, andra gånger jobbar jag flera dagar i sträck hos en och samma kund. Det beror helt på uppgiften och dess omfattning. Kim Rosenberg har varit i branschen i 14 år och är väl insatt i det mesta som rör utrustning, utmaningar och teknik. Men det finns alltid nya mål att nå. – För att göra ett bra jobb som service tekniker måste du vilja lära dig nya saker. Den tekniska utvecklingen står
aldrig stilla. Det händer alltid något nytt, vilket för mig är fantastiskt eftersom jag intresserar mig för de här sakerna även när jag inte är på jobbet. Service viktigt Han installerar främst larmsystem och videoövervakningskameror i kontorsbyggnader och butikslokaler. Han arbetar även mycket med system för åtkomstkontroll. Om det är något som inte fungerar i ett befintligt system, något som kunden inte förstår eller har översikt över är Kim på plats för att ordna saken. – Jag utför självfallet service på befintliga anläggningar och installerar även tilläggsutrustning om det är aktuellt. Erfarenheten är att fler kunder gärna bygger ut befintliga lösningar, säger han. Att läsa av kunden – Hur skulle du beskriva en arbetsdag? – Inga arbetsdagar är likadana. Jag vet heller aldrig riktigt hur arbetsdagen blir, även om jag har uppdragen framför mig, för mina kunder är så olika. För mig är det viktigt att läsa av kunden och möta dem där de befinner sig. Just det här är en viktig egenskap i jobbet som servicetekniker, anser han: – Att kunna bemöta människor på ett bra sätt är avgörande. Ingår utbildning? – Naturligtvis är det viktigt att vi rent tekniskt alltid är på topp. Den utrustning vi installerar måste fungera och de som har fått den installerad måste kunna använda den. – Genomför du utbildningar? – Vi ser alltid till att kunden får en genomgång. Som regel går det ganska fort, men det är viktigt att se till att människor förstår hur den aktuella installationen ska hanteras. n
SÄKR A SIDOR
Returadress: Nokas AS, Træleborgodden 6, 3112 Tønsberg, Norge
NOKAS SÄKRAR NORDEN KONTANTER Nokas har över 1 000 uttagsautomater på centrala platser runtom i hela Norden. Där kan du snabbt och tryggt ta ut kontanter – var du än är och när du behöver det!