Den böljande, rytmiska oceanen – Rachel Carson och Havet

IKAROS 3|22 ARTIKEL

”Beginnings are apt to be shadowy, and so it is with the beginnings of that great mother of life, the sea.”

Hur ska man förstå människans förhållande till havet? Karin Dirke skriver om Rachel Carsons trilogi om havets inre värld. Carson uttryckte havets föränderlighet och den skönhet som fanns under ytan. Hon förebådade såväl klimatets växlingar som ett holistiskt synsätt på människans plats i naturen.

Den böljande, rytmiska oceanen

RACHEL CARSON OCH HAVET

”Beginnings are apt to be shadowy, and so it is with the beginnings of that great mother of life, the sea.”

De inledande orden i Rachel Carsons (1907-1964) bästsäljande bok om havet, The Sea Around Us (1951), sätter tonen för skildringen. Det är en mytisk historia om människans ursprung i havet och havet som den allomfattande modern. Boken var del av en trilogi som gav en ny bild av havet. Oceanen och dess utforskande hade varit föremål för intresse inte minst sedan norrmannen Thor Heyerdahls expeditioner på fyrtiotalet. Men med Carsons bok fördes perspektivet ner under ytan och gav en ny bild av en hemlighetsfull värld.

Marinbiologen Rachel Carson är mest känd för sin banbrytande miljöväckarklocka Silent spring (1962, Tyst vår på svenska). Silent spring gav upphov till en miljödebatt där det tidigare så självklara användandet av insekticider som exempelvis DDT ifrågasattes. Carsons bok, med sitt blomstrande språk, raka ton och sin ambition att delge en oinformerad allmänhet kunskap om insektsgifternas hälso- och miljöskadliga effekter, väckte en högljudd diskussion. Kombinationen av hårda vetenskapliga fakta och en elegant prosa gjorde boken sällsynt slagkraftig och drabbande. Carson angreps följaktligen hätskt av en kemikalieindustri som spenderade stora summor på att misskreditera henne – hon framställdes som okunnig och naiv.

När Silent spring kom var Carson emellertid redan en etablerad författare. Hon hade gjort sig känd med sin omåttligt omtyckta populärvetenskapliga trilogi om havet: Under the Sea Wind (1941), The Sea Around Us (1951) och The Edge of the Sea (1955). Även om den första boken Under the Sea Wind fick utmärkta recensioner var det The Sea Around Us som utgjorde Carsons publika genombrott som författare. Boken blev en bestseller och gav Carson en stadig och välbehövlig inkomst. Rachel Carson föddes 1907 i Pittsburgh i Pennsylvania, USA. Hon blev tidigt introducerad i naturstudiets lockelser via sin mor som var collegeutbildad och intresserad av biologi. Carson läste sig till en magisterexamen i zoologi vid John Hopkins-universitetet och hade ambitionen att gå vidare med en forskarkarriär. Hon forskade vid den välrenommerade oceanografiska forskningsstationen i Woods Hole, Massachusetts, men till följd av världsliga omständigheter, sjukdom i släkten och hennes mors svårigheter att försörja sig som änka, kom Carson istället att arbeta med att redigera vetenskapliga fältrapporter och att publicera populärvetenskap. Det var i synnerhet undervattensvärlden som fascinerade henne och så småningom även hennes läsare.

Människan som en del av naturen

Mänsklig fantasi har, långt innan Rachel Carson var verksam, flödat ur havet. Ur havet stiger antika myter och epos som Homeros berättelser om Odysseus och hans resor över oceaner liksom Platons legend om det sjunkna Atlantis. Skapelseberättelser från olika delar av världen tar sin utgångspunkt i havet: förutom Bibeln även Koranen och det hinduiska Rig-Veda. Havet har gett upphov till reseskildringar och berättelser om äventyr och upptäckarlust och utgör utgångspunkten för romantisk poesi som Samuel Coleridges The Rime of the Ancient Mariner (1798). Dessa föregångare utgjorde en botten för Rachel Carsons berättelser om havsdjupen.

Antropocen, beteckningen på den geologiska epok då antropogena processer nått en nivå som föränd­rar ekosystem, klimat och geologi, användes inte på Carsons tid. Ändå är dess innebörd betydelsefull för hennes sätt att förstå havet. Att förstå människan och kulturen som en del av naturen snarare än dess motsats är idag ett tämligen etablerat perspektiv, åtminstone i en akademisk diskurs. Begreppet antropocen innebär en förening av historisk tid med de oerhörda perioder som utgör geologiska epoker. Människans inverkan tycks lämna geologiska avtryck av en sådan magnitud att de kommer att kunna avläsas 50 000 år framåt i tiden. Enligt många inleds antropocen på 1950-talet då provsprängningar av kärnvapen förändrade de geologiska omständigheterna för mycket lång tid. Radioaktiviteten blir ett olycksdigert minne för framtida generationer att ta del av. Användandet av begreppet antropocen innebär också en kritik mot detta förhållande och en uppmaning till att istället skapa en värld som tar hänsyn till såväl nuvarande som kommande generationer. Antropocenbegreppet gör oss medvetna om att mänskliga förehavanden påverkar världen i stort, och att människan trots denna förmåga till inflytande saknar kontroll över konsekvenserna. Antropocen betyder att vi lever i en period då Pandoras ask redan har öppnats.

I en värld präglad av både utforskande och exploatering uttryckte Rachel Carson en stillsamt nyfikenoch respektfull syn på havet. Världen är beroende av havet, dess vindar, dess böljande rörelser, dess rytm.

Det kritiska perspektiv som ryms i ett holistiskt förhållningssätt är inte bara en del av vårt samtida sätt att förhålla oss till omvärlden, utan kan spåras tillbaka till det femtiotal då kommersialism, framstegsoptimism och teknikvurm snarare var givna hållningar. I en värld präglad av både utforskande och exploatering uttryckte Rachel Carson en stillsamt nyfiken och respektfull syn på havet. Världen är beroende av havet, dess vindar, dess böljande rörelser, dess rytm.

Vetenskapligt utforskande

Det var under efterkrigstiden som utforskandet av havsdjupen verkligen tog fart. Oceanografin, vetenskapen om havet, har dock äldre anor. Tidigare seklers koloniala utforskande av världen ledde till att även haven började undersökas. Som vetenskaplig disciplin utvecklades oceanografin från slutet av 1800-talet då också oceanografiska institut växte fram runt om i värl den. Intresset för havsvärlden var gärna knutet till res ande. Från 1940-talets senare del blev Thor Heyerdahl ett känt namn för en publik som traktade efter äventyrsskildringar och vetenskap om forntida färder över havet. Heyerdahl hade med sin flotte Kon-Tiki visat hur människor i förhistorien kunde färdas över haven. Heyerdahls besättning filmade kontinuerligt sina äventyr och dessa filmer utgjorde grunden för den gränslöst populära dokumentärfilmen om resan, som dessutom belönades med en Oscar. Det fanns en vurm för såväl de teknologiska möjligheter som uppdagades under denna tid, som för de äventyr som vidsträckta havsvidder och solbrända besättningsmän lovade. Teknikoptimismen och äventyrslystnaden förenades i en populärkulturell berättelse om havet, gödd av världskrigens militärteknologiska intressen. Jacques-Yves Cousteaus undervattensfilmer, biogra­fernas utbud och Heyerdahls expeditioner blev alla delar av 1950-talets passion för havet som den nya okända världen.

Rachel Carsons böcker stod för en annan ingång till havet samtidigt som de också närdes av havets outgrundlighet. En utgångspunkt i The Sea Around Us är människan som en del av havet och havet som en del av människan. Människan vill återvända till havet, hon består till stor del av vatten med samma salthalt som havet. Människans kropp är som havsvatten, hennes tårar tycks komma direkt från oceanen. Berättelsen tar mytisk form, det livgivande havet kontrasteras mot den sterila jorden. Människan har konstruerat farkoster för att färdas över dess vidder, skriver Carson, och nedstiger så småningom under dess yta för att sondera oceanernas djup. Där kan hon utforska dess mest avlägsna delar i syfte att återskapa de djupaste aspekterna av en aldrig helt bortglömd undermedveten värld. Sådan är Carsons bild av havet: det är del av människan och människan består av dess vatten.

Det böljande språket

En framträdande del av Carsons prosa syftar till att poetiskt och rytmiskt gunga fram sin vetenskapliga information. Hennes utgångspunkt är inte att skapa poesi av havet utan att havet till sin karaktär är poetiskt. Den förening av natur och kultur som vår tid ägnar så mycket teoretisk och filosofisk möda åt att åstadkomma framträder med en självklarhet i Carsons prosa. Hon rör sig från de geologiska skedena i och med planetens skapelse, över havens uppkomst till livets flöden.

Den förening av natur och kultur som vår tid ägnar så mycket teoretisk och filosofisk möda åt att åstadkomma framträder med en självklarhet i Carsons prosa.

Det finns en rörelse i bokens språk som speglar det livliga vatten det skildrar. Livet flödar i boken genom sitt ursprung i oceanerna, via evolutionen fram till människan idag och åter tillbaka till havet. Resor människor gör över havets yta beskrivs: Thor Heyerdahls färder över oceaner eller Charles Darwins utforskande med HMS Beagle. Även tidens rörelse genomsyrar prosan: förändringar över långa tidsavsnitt eller årets växlingar. Hon ber oss betrakta månen och förstå hur den påverkar havets böljande rytm. Månen kan själv ha tillkommit genom tidvattenkrafter, förklarar Carson. Solens gravitation har påverkat jorden i ett tidigt skede och förmått dess smälta yta att bölja. Slutligen kom vågorna att hamna i resonans så att en del av jordens materia slets loss och bildade månen. Tidvattenkrafter fanns med andra ord långt innan det fanns hav, menar Carson, och därmed präglas såväl jordens som månens uppkomst av den rytm och det böljande som formar hela existensen. Tidslighet, flöden, tidsskikts samexistens och rytmers betydelse är centrala i boken. Vågor, i berg och så småningom hav, formar världen.

Världens klimat är starkt knutet till och beroende av havet, förklarar Carson; vindar och strömmar formar våra livsvillkor. Fimbulvintern och historiska dokument om växlingar i fiskfångsternas storlek utgör, enligt Carson, belägg för klimatets förändringar över tid. Men hon konstaterar att de rytmiska växlingarna för oss mot ett varmare klimat. Glaciärerna smälter och snötäckta områden minskar: ”[…] den långa trenden är mot en varmare jord; pendeln svänger”.

Den säregna kombinationen av vetenskaplig fackprosa, mytisk skildring och skönlitterär stil gjorde Rachel Carsons böcker omtyckta hos en populärvetenskapstörstande allmänhet. Texterna hade dessutom kraften att väcka en miljömedvetenhet som blev kontroversiell i samtiden och som föranledde 1960- och 1970-talens inflytelserika miljörörelser. Carsons betydelse för dessa, och för vårt sätt att förstå världshaven idag, kan knappast överskattas.

LITTERATUR

Ruth M. Alexander. 2019. ”In Defense of Nature: Jane Jacobs, Rachel Carson, and Betty Friedan”. I Journal of Women’s History, Vol 31, no 3: 78-101.

Nandita Batra och Vartan P. Messier (red). 2008. This Watery World: Humans and the Sea. Cambridge Sholars Publishing, 2nd revised edition.

Hester Blum. 2017. ”’Bitter with the salt of Continents’: Rachel Carson and Oceanic Returns”. I Women’s Studies Quaterly, vol 45, no 1-2: 287-291.

Susanna Lidström. 2017. ”Sea-Level Rise in Public Science Writing: History, Science and Reductionism”. I Environmental Communication vol 12, no 1: 15-27.

Kimberly C Patton. 2007. The Sea Can Wash Away All Evils: Modern Marine Pollution and the Ancient Cathartic Ocean. Columbia University Press: New York.

Karin Dirke är docent och universitetslektor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar framför allt om människans relation till djur i historien.