IFFK 1922-1997 En liten förening med en stor historia

IFFK 1922–1997 En liten förening med en stor historia

1922–1997IFFK En liten förening med en stor historia

1922–1997IFFK

En liten förening med en stor historia Sammanställd av Fredrika Sundberg Historiken för åren 1922–1972 har skrivits av Johan Karlsson och har på vissa ställen kompletterats. Historiken ges ut med anledning av Idrottsföreningen Finströmskamraternas 75 årsjubileum.

I F F K

ISBN

ÅlandstryckerietMariehamn952-90-9108-71997

IFFK – mer än en idrottsförening

5 IFFK 1922–1997

S jälvstyrelsens och Idrottsföreningen Finströms Kamraternas 75 årsjubileum sammanfaller år 1997. Initiativtagarna till båda rörel serna ville skapa något bestående för Denålänningarna.2mars1922beslöts att starta en idrottsförening i Finström och den 9 juni sammanträdde landstinget till det första mötet. Idrottsföreningen blev en kamratförening för att betona det goda umgänget mellan alla som deltog i föreningens aktivi teter. Alltsedan starten har det fun nits en speciell IFFK-anda som har sammansvetsat ungdomen obero ende av hemby, yrke eller ålder. V ill man bedöma de gångna åren så kan man inte enbart se till antalet medlemmar, supportrar, de aktivas prestationer i poäng, meter eller sekunder även om en historik givetvis skall redogöra just för dessa fakta. Ett faktum som sällan kommer fram i offentligheten är det enorma arbete som utförs av juniorledarna. En framgångsrik verksamhet är beroende av ledare som helt av eget intresse ställer upp och leder och organiserar knattarna och juniorerna. Grun-den för idrottsrörelsen är en aktiv juniorverksamhet. Den ger frukt längre fram. T rettio år efter det att föreningen inköpte den första fotbollen år 1933 steg representationslaget som det första laget på Åland till divi

Foto: Inga-Britt Wiktorsson

S jälv har jag haft glädjen att få vara ordförande och sekretera re för IFFK Med tacksamhet minns jag den optimism som fanns inom föreningen. Vi alla som var med redan då dagens verksamhet grund lades minns med beundran den mångåriga ideella ledar- och pådrivarinsats som gjordes av Jan F Sundberg eller Janke som han kalllades. S om talman för lagtinget och kommunstyrelsens ordförande är det en stor uppgift att få inleda historiken med att gratulera min idrottsförening. Jag önskar IFFK ytterligare 75 år av framgångsrik verksamhet Finström och övriga Åland tillFinström,fromma.den augusti 1997 Ragnar Erlandsson

F inströms kommun uppfattas rentav som en supporterklubb till idrottsföreningen. Under årens lopp har föräldrar och barn gått in i föreningens juniorverksamhet och lärt sig att sunda vanor och regel bunden träning ger högre presta tioner och större välbefinnande i livet. Finströms kommun inser den kommunala samhällsinsats som idrottsrörelsen gör. I dagens läge är det omöjligt att driva en stor förening med egna inkomster. Det är därför nödvändigt att samhället stöder både driften och de ideella och allmännyttiga föreningarnas anläggningar. Breidablick med till hörande idrottsplan ställdes i ord ning för snart 40 år sedan. Godbyhallen är ett modernt tillskott för träningen året om och för inomhus aktiviteterna. För närvarande byg ger kommunen en ny träningsplan invid Breidablick. Det goda samar betet till ömsesidig nytta för kommunens och idrottsföreningens intressen fortsätter D en moderna idrotten ställer oerhörda krav på ledare och aktiva om toppen skall nås Det är givetvis stimulerande för alla om det finns ungdomar som helhjärtat satsar på idrotten. Samtidigt vet vi att den breda verksamheten enga gerar och också tillfredställer mång as behov av gemenskap och hälsosam motion i alla former. Det är därför bra om IFFK även i fortsätt ningen kan hålla en bredd som pas sar alla. Till det krävs intresserade ledare och min förhoppning är att föreningen kan fortsätta och vara en samlande kraft i kommunen.

6 IFFK 1922–1997 sion II i landet. Ännu idag träffar man folk från riket som med res pekt och beundran kommenterar fotbollsframgångarna i Finström. F ör Finströms kommun och landskapet Åland har IFFK varit mera än en idrottsförening. Föreningen har fostrat inte bara framgångsrika idrottsutövare utan också duktiga ledare och organisa törer. I de flesta fall har man kunnat överföra erfarenheterna från den aktiva IFFK tiden till ens eget för värvsliv. Egna initiativ, samarbete och laganda är goda egenskaper var man än hamnar i livet. Inom näringslivet och den offentliga för valtningen finns IFFK-are på alla områden.

29

Finströms idrottssektionungdomsförenings

Också i det dagliga arbetet tävlades det som t.ex. under andtiden vid slåttern på ängarna.

Den åländska idrottsrörelsen vaknade på allvar på 1920-talet. Innan dess hade naturligtvis olika former av idrott före kommit men inte i organiserad form. I Finström berättade de gamla om hur poj karna sprang i kapp eller tävlade på skrid sko. Ännu längre tillbaka åkte man på isarna med kluvna djurben under fötterna. Även andra kraftprov förekom. Man tävlade i att lyfta tunga föremål som stenar och smides städ. Man brottades och drog fingerkrok.

Efter de första olympiska spelen i modern tid, 1896, började den nuvarande idrottsrö relsen sprida sig i världen. Till Finström nådde den i början av 1900-talet. Finströms ungdomsförening grundades i Emkarby skola 1898 vid ett allmänt möte där Johannes Eriksson valdes till förening ens ordförande och Evert Lindström till dess viceordförande och kassör. I styrelsen satt dessutom Maria Karlsson, Gustaf Bamberg, Erik A Karlsson, Alma Karlsson och Ida Andersson.Detvarinom Finströms ungdomsförening som grunden lades för det som skulle bli den livskraftiga och framgångsrika Idrottsföreningen Finströmskamraterna.

1908 stod Finströms ungdomsförening som arrangör för det så kallade midvinter tinget för de åländska ungdomsföreningar na. På programmet stod bland annat en skridskotävling. FUF hade ordnat ett vandringspris till tävlingen och det erövrades av GetaDettauf. var troligen den första organiserade idrottstävling som arrangerades i Finström. Här på Svartsmara idrottsplan tog IFFK:s verksamhet fart. Här arrangerades allt från friidrottstäv lingar till fotbollsmatcher. Midsommarstången stod i början mitt på planen.

Idrott före föreningens grundande

7 IFFK 1922

8 IFFK 1922

Tävlingar av det här slaget ledde till att ung domsföreningen 1909 bildade en idrottssektion ledd av dåvarande andra läraren vid Ålands folkhögskola J Lönnbeck och dåva rande ägaren till Strömsvik agronomen Gösta Karlsson. Sektionen kompletterades 1913 med en gymnastiksektion. Under J Lindells ledning hölls många tävlingar däribland en gymnastikuppvisning vid ett ungdomsmöte i Ålands folkhögskola 1913. Sektionen arbetade fram till första världs kriget med idrotts- och gymnastikövningar och med gymnastikuppvisningar. Men även efter att idrottsföreningen grundats 1922 fortsatte ungdomsföreningen med en del idrottsaktiviteter bland annat bordten nis. påStrömbergakamraternafolkhögskolan

Innan IFFK bildades utövades en del idrott inom ungdomsföreningen. Här har gymnastiktruppen samlats i gamla Breidablick.

Det var på 1920-talet som idrottsrörelsen fick rejäl luft under vingarna på Åland. Då grundades flera idrottsföreningar. Men redan 1912 startades den första åländska idrottsföreningen. Det var Vågen på Föglö som hade verksamhet fram till krigsåren. Det var i Vågen som löparen Frej Liewendahl startade sin framgångsrika karriär som skul le leda honom till Ålandstidningenolympiaden.införde1922 en speciell sportavdelning som fick stor betydelse. I minne ska man också ha att de unga idrotts föreningarna arbetade under ganska svåra förhållanden, några idrottsplatser fanns inte I Ålandstidningen den 11 februari 1922 kan man läsa att IFK Mariehamn i en rundskrivelse vänt sig till alla ungdomsfören ingar i landskapet med en förfrågan om de vill underlätta IFK:s verksamhet ”i bygder na” genom att bilda idrottsföreningar eller genom att själva ta med idrott på sitt pro gram. IFK ville att ungdomsföreningarna skulle verka för att de nybildade förening arna skulle ansluta sig till det åländska idrottsförbund som var under uppsegling. IFK hade tagit upp på sitt program att verka för idrotten inte bara i Mariehamn utan över helaKnappastÅland. var det någon tillfällighet att man i Finström i mars samma år grundade kommunens egen idrottsförening. Naturligtvis sporrades finströmarna av stadsbor na och grunden var ju redan lagd i ung domsföreningens idrottsavdelning.

Våren 1922 skriver signaturen ”Filax” i Ålandstidningen ett upprop inför sångfesten

Kamrater och idrottsmän i vår åländska bygd!

9 IFFK 1922 Ålands folk har under de senaste åren kämpat en förtvivlad kamp för värnandet av sitt dyrba raste arv, svenskheten. Tankarna, drömmarna, känslorna har följt urgamla banor i västerled. Hela Ålands folk har under denna kamp vaknat till självmedvetande och ansvar. Få ha de röster varit, som österifrån uttalat förståelse och sym pati, och dock ha vi här levat i den förvissning en, att inom de djupa leden kampen vunnit förståelse. ◆ ◆ ◆ Ålänningarnas förhoppningar äro till en del grusade, men såsom en svag morgonrodnad förefaller oss den sympati för vår kamp som nu alltmer kommer till synes i den finländska pressen. Blodsbanden äro icke slitna. Kanske skola även östsvenskarna en gång förstå, att det icke precis är skam att vara ålänning. Måhända får Åland slutligen bli den kulturella brygga, som enar svensk i öster och väster. Ålands ungdomsförbund har i detta syfte inbju dit sina fränder från Finland och Sverige till en sång- och kulturfest i midsommartid. Ungdomsföreningsrabetet koncentreras i detta nu nästan helt och hållet kring dessa dagar. Huru kunna ena, samla, glömma och börja bygga upp ånyo? Det är frågan, som jämt och samt dryftas uti vår bygd. Föreningarnas med lemmar samlas Åland runt till sångrepetitioner, allmogedansövningar och idrottsövningar. Glädjande nog har även på Åland vaknat intresse för gymnastik och idrott. ◆ ◆ ◆ Flera idrottsföreningar har bildats under senas te månader. Det blir nog inte gott för oss här på Holmen att kunna prestera något, som skulle hålla inför en berättigad kritik från gästerna öster och väster ifrån. Men vi hoppas, att vi i sommar icke samlas uti kritikens, utan i förstå elsens tecken. Många och djupa äro de sår vi fått under kampen, det gäller därför för våra gäster att försöka sätta sig in i vad vi genom gått. Under sångarfanan hoppas Ålands ung dom att finländsk och svensk ungom förenas med oss i ädel tävlan för bevarandet av samhö righet, och så må sommarens fest bli den första länkenuti nyvaknat svenskhetsarbete. Ålands ungdomsförbund har med glädje sett, att icke mindre än 1.950 sångare redan äro anmälda. Måtte dessa dagar på vår Holme gjuta ny kraft uti arbetet för svenskheten!

◆ ◆ ◆

Den livgivande våren kommer inom kort att göra sitt intåg. Snart rullar den fria böljan frad gande mot den åländska hembygdsstranden.

Vintersporten, den som lyckats uppliva det förut i vila varande idrottslivet bland oss ung domar här på Åland, är nu i beråd att säga oss farväl. Skidlöpning och skridskoåkning ha vi i stort sett lämnat för denna vinter. Vi vänta nu på idrottsårets blomstringstid, den kommande sommarsäsongen. Men mellan dessa poler (vin ter- och sommarsäsongerna) gör nu en and hämtning i sportlivet sig gällande. Dock endast till det yttre, ty i vårt inre smidas förhoppningar och beslut att sprida idrottsintresset överallt i våra bygder. Försök att uppnå goda resultat inom de olika sportgrenarna och, om möjligt där till finnes, föra de åländska idrottsfärgerna på idrottsplatser, belägna utom våra landamär ken.

Och från fjärdarna få vi höra de återkommande sjöfåglarnas glada sånger. Allt detta kallar oss ut i det fria, ut till kämpalekar.

◆ ◆ ◆

Jag uppmanar därför Eder, mina vänner, som ären intresserade för sport, att, när tiden är inne, börja träna idrott, så att vi kunna värna den åländska idrotten under den stundande sångoch kulturfesten, i vars program upptages bl.a. gymnastikuppvisning och idrottstävlingar, uti vilka sportsmän från när och fjärran komma att deltaga. All tvekan och håglöshet måste vika för idrottens uppryckande kraft. Ingenting får hin dra våra bemödanden, ty sporten hör kulturen till. Hurtiga män i spetsen, och det hela går av sig självt, ty idrotten i sig själv en stark förmåga att skapa intresse samt en framtid att arbeta för.

”Förenas med oss i ädel tävlan”

Fanny Sundström i ”Svenskbygden” utgiven av Svenska folkskolans vänner april 1922

10 IFFK 1922 Stor betydelse hade säkerligen också den idrottstrupp som fanns vid Ålands folkhög skola och som uppträdde under namnet Strömbergakamraterna.

Den drivande kraf ten bakom denna 11-manna trupp var Jan Sundberg. Medlemmar från Finström var Ture Isaksson och Valter Danielsson. Jan Sundberg var för övrigt en av de ledande krafterna under en lång tid i såväl IFFK som i det åländska idrottslivet som helhet. Sundberg höll bland annat inspirerande föredrag om idrott runt om på Åland. Flera andra lärare vid folkhögskolan var också mycket intresserade av idrott, ett intresse som spreds utanför skolans väggar och kom de idrottsintresserade i Finström till godo. Genom gymnstikuppvisningar runtom på Åland försökte skolan sprida intresset för idrott i landskapet. Man beto nade idrottens och lekens betydelse för upp fostran.Exempelvis ordnades på Folkhögskolan den 12 mars 1922 en idrottstävling med gre narna 4-mannalag skridskoåkning, 1.500 m 4-manna i skidlöpning och 10.000 m. Tävlingarna startade redan 8 på morgo nen och pågick hela dagen fram till prisut delningen på kvällen. På programmet stod också fristående övningar, stavövningar, pyramider och föredrag. Åländsk idrotts första stora dag Men ändå är det den 26 februari 1922 som räknas som åländsk idrotts första stora dag. Då arrangerades tävlingar i vintersporter under en hel dag och den gymnastikuppvis ning som hölls på kvällsavslutningen ledde till en massgymnastikuppvisning under den stora sångfesten samma år. Sångfetsen lyfte för första gången fram åländsk idrott i ett större sammanhang och som framgår ur artiklarna på föregående sida gjordes nu också idrotten till en del av självstyrelse kampen.Iapril 1922 hölls på folkhögskolan under ledning av gymnastiklärare Verner Björk instruktionskurser i gymnastik och idrott under en vecka. Kursen var gartis och arrangerades av den interimistiska styrel sen för det som senare skulle bli Ålands idrottsdistrikt. Kost fick deltagarna betala 10 mk för och logiet skulle man få billigt. I Ålandstidningen riktades följande uppma ning till dem som kunde tänkas delta i kur sen: ”Hoppas att ungdomen manngrannt ska infin na sig och dra nytta av ett sådant sällsynt till fälle att under en kunnig lärare sätta sig in i gymnastikens och idrottens teori och för utbre dandet härom i hembygden med särskild hänsyn till snart instundande kulturfest med dess upp visningar i gymnasatik och tävlingar i allmän idrott”. 12 deltagare fanns på plats. Ett åländskt idrottsdistrikt börjar diskuteras 1922 tog idrottslivet fart främst i IFK Mariehamn som arrangerade flera tävlingar i bland annat skidning, friidrott, skridsko. Den 26 mars 1922 samlades de åländska idrottsföreningarna för att besluta om ett åländska idrottsdistrikt med eventuell anslutning till Svenska Finlands Idrottsförbund. IFK:s representanter ansåg att man borde ansluta sig till den fastländska organi sationen medan landbygdens representan ter var emot. 30 april behandlades frågan på nytt på Ålands folkhögskola och då bildades Ålands Idrottsdistrikt av Svenska Finlands Idrottsförbund. I distriktstyrelsen satt bl.a. Jan Sundberg från Finström. Styrelsen kon stituerade sig 16 maj och Sundberg blev sekreterare.18juni gästades Åland av storlöparen Hannes Kohlemainen. han löpte 10.000 km mot två 5-mannalag ett från staden och ett från landsbygden. I landsbygdslaget löpte finströmaren G Svanfelt på bästa tiden.

På våren rustade föreningen upp Svartsmara sandplan. Svartsmara-ungdomens urgamla lek- och samlingsplats blev tävlingsbana. Där anordnades under somma ren en friidrottstävling till vilken man lycka des få Finlands dåvarande tiokampsmästare G Strandberg att medverka. Han demonstre rade tiokampsgrenens alla tävlingsmoment. 1923 invaldes Valter Danielsson och Einar Sundberg i styrelsen. Detta år anordnade föreningen de första åländska mästerskapen

En gymnastiktrupp bildades. Truppen hade övningar och uppvisningar under vin tern vid fester och sammankomster. Även en skridskotävling anordnades.

förbehål let städerna. Men initiativtagarna ville redan från början betona det goda kamratskapet som ett av den nybildade föreningens syf ten. I stadgar stod bl.a. att föreningen skulle arbeta med övningar och uppvisningar i gymnastik och idrott och på detta sätt verka för folkhälsans höjande.

Idrottsföreningen Finströmskamraterna

Föreningens första styrelse bestod av Georg Danielsson ordförande, Johan Jansson viceordförande, Valter Wåge sekreterare, och Karl Jansson, kassör.

11 IFFK 1922–1929

Den 2 mars 1922 sammankom ett antal intresserade i Breidablick på initiativ av dåvarande läraren vid Ålands folk högskola Jan Sundberg för att bilda en gymnastik- och idrottsförening i Finström. De 20-tal närvarande grundade IdrottsföreningenKamratnamnetFinströmskamraterna.vardenhärtiden

I bakre raden från vänster Axel Karlsson, Einar Sundberg, Artur Mattsson, Karl Jansson, Georg Danielsson, Valter Danielsson, Johannes Jansson. I nedre raden från vänster Paul Johansson, Ruben Mattsson, Gunnar Mattsson, Jan Sundberg, Karl Mattsson, Väinö Laine och Karl Andersson. Längst fram John Henriksson och Paul Karlsson. grundas

i friidrott. En av höjdpunkterna vid denna tävling var kampen på 5.000 m mellan föreningsmedlemmen Gösta Svanfelt och Frej Liewendahl. Den senare vann med en bröst längd. Liewendahl blev året därpå uttagen till olympiska spelen i Paris. Där blev han sjua på 1.500 m i finalen. 1924 blev Valter Danielsson föreningens ordförande. Carl Jansson erövrade åländska mästerskapet i kula och John Jansson blev mästare på 1.500 m. Gymnastikuppvisningar hade föreningen i Eckerö och Lemland. Valter Danielsson reste runt i föreningarna på Åland som oavlönad instruktör i friidrott. Under de följande åren 1925–1928 var Valter Danielsson ordförande och styrelsen bestod av Einar Sundberg, Karl Jansson och LeviUnderEklund.två år hölls de åländska friidrotts mästerskapen på Svartsmara planen. Föreningsmedlemmen Alfons Sandberg och sedermera riksdagsmannen Evald Häggblom erövrade då mästartitlarna på 1.500 m till IFFK. Föreningsmedlemmen, sedermera folk-högskolerektorn Jan-Erik Eriksson segrade i höjdhopp. Gymnastiklaget höll uppvisningar under dessa år. 1928 valdes Levi Eklund till ordförande och Peder Samuelsson till sekreterare. På idrottsbanorna deltog nu bl.a. blivande folk skolläraren Harry Johansson med goda resultat i höjdhopp och häcklöpning. Alfons Mattsson från Björsby tillhörde då fören ingen. Han blev senare initiativtagare till och ledare för Jomala IK. Gymnastiktruppen visar upp sig i en pyramid.

Gymnastiktrupp med ledaren Valter Danielsson i mitten. I bakre raden fr vänster Einar Sundberg, John Laaksonen, Karl Jansson, Peder Samuelsson och Levi Eklund. I andra raden längst till höger Viking Sundberg och längst fram Alfons Beckman.

12 IFFK 1922–1929

verksamhet helt nere. Först den 16 juli 1932 samlades några intresserade till möte i Breidablick för att få i gång föreningen igen. Ny styrelse valdes med läraren Karl Andersson som ordförande och Gunnar Sjöblom, Levi Eklund, Nils Johansson och Johan Karlsson som medlemmar. Nya stadgar antogs. De tidigare blev aldrig inregistrerade. Under året hölls två klubbtävlingar och intresset för föreningen växte sär skilt bland de yngre pojkarna. Den fotbollenförstaköps in 1933 anordnades de åländska mästerskapen i terränglöpning. Arne Isaksson från Rågetsböle deltog med framgång. En klubbkamp hölls mot Haraldsby nystartade idrottsför ening. Kampen vanns av IFFK. Vidare kan nämnas att en fotboll inköptes detta år. Fotbollen blev gökungen som sena re blev den största idrotten inom föreningen. En hel del klubbtävlingar hölls 1934 och även den första klubbkampen mot Jomala. IFFK förlorade. Det första bidraget från Landskapsstyrelsen, 250 mk, erhölls detta år. 1935 var Valter Danielsson åter ordföran de. Klubbkampen mot Jomala förlorades även detta år. Gunnar Sjöblom blev ordfö rande 1936, Elmer Karlsson viceordförande och Harry Johansson sekreterare. En del hammarlandspojkar inskrevs med Frei Karlsson (Clemes) i spetsen. Han var senare en av grundarna till Hammarlands IK. Detta år vann föreningen klubbkampen mot Jomala IK. Frei Karlsson blev åländsk junior mästare i kula. Klubbkampen mot Jomala resulterade i seger för IFFK igen år 1937. Alf Höglund tog juniormästartiteln i höjdhopp.

IFFK tar nya tag

Bilden togs när de premierades vid föreningens 50 års jubi leum. Johan Karlsson som också tilldelades föreningens medalj saknas på bilden. (Foto: Tomas Sundblom/Ålandstidningen)

Gökungen fotbollen börjar röra på sig. Föreningen har ett fotbollslag med i den nystartade åländska serien, 1937 bildades en kommitte för seriefotbollen lyckades få tre landsföreningar att delta i en serie IF Fram och IFFK och JIK. IFK:s lag gav under vårsä songen 5 måls respit år alla motståndare och förlorade två av tre matcher under vårom gången. IFFK blev andra efter IF Fram från Saltvik. IF Fram segrade på bättre målkvot. Föreningen får sin tävlingsdräkt Förlust blev det åter 1938 mot Jomala i friidrott. Detta år erövrade Elmer Karlsson första gången åländska seniormästerskapet i spjut. Det gjorde han sedan många år fram åt. Åländska mästerskapen i stafett och tio kamp arrangerades av föreningen. Om tävlingarna skrev Ålandstidningen: ”Ålands idrottsdistrikts mästerskapstävlingar i tio kamp och stafett hade glädjande stort antal deltagare, särskilt tiokampen. Sex man ställde upp och vad mera sällsynt är alla fullföljde den krävande tävlingen. Cirka 350 personer åsåg tävlingarna och Finströmskamraterna, som svarade för arrangemang en, ha all heder härav."

13 IFFK 1930–1939

Valter Danielsson, Jan Sundberg och Gunnar Sjöblom hörde under IFFK:s första årtionden till föreningens ledande krafter.

1930–1931 låg föreningens

Bland dem som fullföljde tiokampen fanns IFFK:s Alf Höglund. Fotboll spelades av för eningen men utan större framgång. Från detta år härstammar de röda fotbollströjor na. Motivet var våra röda åländska stugor med vita fodringar och knutar. 1939 anordnades en klubbkamp i friidrott mot Jomala och Saltvik. Finström blev tyvärr sist.

Per Sundberg var aktiv fotbollsspelare

14 IFFK 1930–1939

Om Markusböle planen

Om Svartsmara planen – Den var ju väldigt liten inte längre än dagens planer är breda. Löparbanorna var landsvä gen som går parallellt med planen. Finström var priviligerat som hade en plan. Det vara bara här och i Mariehamn det fanns plan i början. Mitt på planen fanns en sandgrop där friidrotten hade sina längdhopp, men den gropen var förstås hatad av oss som spelade fotboll. I östra änden fanns en höjdhoppsgrop. Ingen skötte egentligen om planen den behöv de inte klippas för det blev inte just något gräs där och skulle det kalkas till en fotbollsmatch var det nog Johan Karlsson som skötte det. När det var fotboll eller friidrott spändes ett snöre över vägen där kassören satt och tog inträdet. Friidrottstävlingar och fotbollsmat cher ordnades alltid på söndagar den enda dag då folk var lediga på den tiden.

Projektet motarbetades, den enda som egentli gen stödde oss var Egon Häggblom. Kostnadsberäkningen var alltför lågt räknad så det blev ekonomiska problem hela tiden. Ingen här var ju någon expert på planbyggen, vi litade på byggmästaren. Man byggde tills pengarna var slut och sedan skulle det tas fram nya. Det fördröjde också planen och det blev ett väldigt papperskrig. Sedan visade det sig att styrelsen inte var inregistrerad. När utdraget ur fören ingsregistret kom var det den första styrelsens namn som fanns på pappret.

Några minnen från förr

Om fotbollar – Bollar fanns nog men det var inte många. De förvarades här i huset i källaren. De flesta cyk lade till träningen och på vägen tittade de in hit för att se om bollen var kvar. – Janke och jag hade en egen fotboll som vi beställde från Wiklunds i stan. Den var dyr, på den tiden något runt 100 mk och det var mycket pengar på 30-talet säkert en veckolön. Men det var ingen bra standard på bollen, den blev vind för den var gjord av ojämnt läder. Vår boll hade vi för att spela hemma. Föreningen hade väl en eller två bollar.

Det var väl egentligen kommunen som stod för det hela med idrottsföreningen höll i trå darna för det praktiska. Det tog bra många år att få planen färdig. Landskapsidrottsnämnden som höll i pengarna hade ingen representant från Finström och det tog tid innan Finström fick någonting godkänt.

i IFFK och dess ordförande 1950-1952 samt 1956 samt viceordförande 1949 och 1957-1968. Här delar han med sig av några IFFK-minnen.

Om juniorfotbollen – Jag tror det var 1941 vi spelade den första seriematchen men Saltvik och Mariehamn hade spelat tidigare. Träningar hade vi nog men de var gemensamma för alla åldrar, någon egentlig tränare fanns inte. Vi träffades en eller två kvällar i veckan men tiden var nog lite flytande. Vi spelade mot ett mål och trä ningen var inte direkt organiserad. Vi hade bara ett juniorlag. Jag kommer ihåg att Ingmar Bergens från Bamböle var född sista veckan i december. Han var en bra spelare och det fanns ju inte så många att välja på. Vi fick dis pens. Men det blev ändå något bråk om det och mariehamnarna ringde till Valdemar Nyman för att få reda på hur gammal Ingmar Karlsson (han hette så då) var. Men då frågade Nyman vilken Ingmar det var för han hade tre stycken med det namnet. Den ena äldre och den andra yngre men det visste de inte så hela saken förföll. Vi vann i alla fall den första offi ciella juniorserien. Mats Dreijer var ordföran de i ÅBD och kom till Breidablick för att dela ut medaljerna i samband med en fest som föreningen arrangerade. Om spelardräkter – På 30-talet köpte föreningen spelarskjortor men då var det bara niomannalag så det fanns bara åtta skjortor. De största av juniorerna hade seniorernas skjortor. På 50-talet kommer jag ihåg att Åke Karlsson från Ämnäs jobbade i Sverige. Vi skickade pengar för vilka han köpte nya dräkter till föreningen. Efter kriget blev det ju lov att åka dit och jobba. På några år försvann halva laget till Sverige.

Byserier i fotboll

1942 var en kall och snörik vinter. Detta år anordnades första gången skidtävlingar inom föreningen. I en klubbkamp i Hellestorp vann Finström över Lemland och Jomala mycket tack vare Runar Erikssons goda åkning. Detta år åktes Getaloppet för första gången. Föreningsmedlemmen Elmer Karlsson blev sjua. En klubbkamp mot Hammarland förlorades, men pojkarna vann på walk over i sin klubbkamp mot Mariehamn. Fotbollslaget vann B-serien. 1943 vanns också B-serien i fotboll. Friidrottssäsongen var livlig med klubb kamp mot såväl Jomala och Saltvik som Hammarland. Dessutom hölls i Finström de åländska mästerskapstävlingarna i stafett Fotbollslagen hade i starten inte helt lätt att skaffa utrustning. På den här bilden från Svartsmara planen har några ”riktiga” skjortor medan andra har färgade underskjortor. Strumporna var stickade. I övre raden från vänster Åke Henriksson, Per-Olof Grönlund, Albin Sarling, Carl-Erik Sundblad, Tor Sundberg, Ingmar Mörn, Alf-Erik Eriksson och Jan Sundberg. I nedre raden från vänster Bertil Gustafsson, Folke Woivalin och Per Sundberg.

15 IFFK 1940–1949

Riksmarsch framgångsrikochpojkfotboll

Först den 2 juni 1940 hölls årsmöte på Svartsmara planen. Till ny ordförande val des då Alf Höglund. Fotboll spelades och trekampen mot Jomala och Saltvik förlora des även detta år. I cykel noterades en fram gång då Runar Mattsson och Alfons Sundholm tog första och andra plats vid tävlingar i Mariehamn.

En klubbkamp mot Mariehamn för pojkar blev jämn och i en nystartad pojkserie i fot boll vann finströmspojkarna överlägset. skidtävlingenFörsta

Fotbollen rullade vidare i serie- och vänskapsmatcher. En byserie med sex lag startades. Kriget sätter sina spår i föreningens verksamheten.

1941 blev föreningen utan ordförande då Alf Höglund under vintern gick till sjöss. Vid extra möte i Breidablick den 7 maj valdes Johan Karlsson till såväl ordförande som sekreterare. Föreningen deltog detta år i den stora riksmarschen i gång mellan Sverige och Finland. Tre banor var uppmätta i Svartsmara, Godby och Vestanträsk. 306 personer deltog och i en intern kamp vann Finström mot Jomala.

Annons i 1938tidningenÅlands-

16 IFFK 1940–1949 och tiokamp. Föreningens juniorer Tor Sundberg och Tor Mörn blev juniormästare i höjdhopp respektive spjut. Den enda inkomst föreningen hade den här tiden var den behållning man kunde få från någon fest. 1942 anordnades två fester. Bl.a. med urpremiär av Inez Mattssons tea terstycke ”Hämnden är ljuv”, vilket tidigare hade fått 1 pris i en av ungdomsföreningar na utlyst teaterpristävling. varKrigstiderkristider

Tor Sundberg valdes till ordförande 1946 vid 17 års ålder. De åländska terrängmäster skapstävlingarna anordnades i Finström. Tor Sundberg blev första och Bernt Karlsson andra i juniorklassen. Klubbkampen mot Hammarland förlorades medan Finström åter blev andra i triangelkampen efter Saltvik.Föreningen var värd för juniormästerska pen. Bernt Karlsson vann längdhoppet. Vinterns stora händelse var anordnandet av den första åländska dragspelstävlingen. Edgar Boman från Geta segrade och tävlingen blev en stor ekonomisk framgång. Idrottssäsongen 1947 inleddes av Alf Höglund, som vann åländska seniormäster skapen i stående höjdhopp och längdhopp. Tor Sundberg vann juniorernas stående höjdhopp. En klubbkamp mot Jomala vann föreningen. Elmer Karlsson vann åter seni ormästerskapet i spjut. Vilfrid Jansson tog hem mästerskapet i juniorklassen. Tor Sundberg blev mästare både i senior och junior höjdhoppet. Dessutom vann han dis kus för juniorer. Orientering intogs på fören ingens program. Den 2 mars firades föreningens 25-års fest med festtal av bankdirektör Jan Sundberg. Dragspelstävlingen hölls även detta år med en publik på 500 personer. Segrare blev sedermera länsrådet Rolf Sundman från Mariehamn. IF Åland ordförandebildades,avgår Vid årsmötet 1948 valdes Johan Karlsson åter till ordförande men kvarstod endast till den 23 maj. Då beslöt föreningen att som en underavdelning ingå i den nybildade Idrottsföreningen Åland. Tor Sundberg val des då till ordförande för resten av året med Tor Mörn som sekreterare. Hans Mattsson blev juniormästare i terräng. Klubbkampen mot Jomala vanns även detta år och Olov Isaksson blev Svensk-Finlands juniormästa re i kula. tarFotbollennyfart 1949 rullade fotbollen på nytt i en serie vän skapsmatcher. Målkvoten blev 30 mot 2. Mest tack vare den utmärkte målvakten Folke Woivalin. I en senare A-serie blev det dock stryk för det unga laget. Friidrottskampen mot Jomala vanns tredje året i föjd. Vilfrid Jansson slog nytt åländskt rekord i spjut med 53,66 m. Även en dam tävlade detta år, nämligen Maj-Britt Eriksson.

Under 1944 hade föreningen känning av kriget. Fotbollar och kängor var utslitna och något nytt fanns inte att köpa. Fotbollsspelet ladesDåligtner.var det med kommunikationerna. Ekonomin var svag. Landskapsunderstödet var indraget och festerna var förbjudna. Dessutom gjorde skyddskåren allt för att locka pojkarna i sina led. Av den orsaken förlorades en klubbkamp. Tor Sundberg blev åländsk juniormästare i höjdhopp och senare uttagen till finska juniormästerska pen i Björneborg. Där blev han tredje. 1945 blev en aning ljusare. Klubbkampen mot Hammarland vanns och Finström blev andra efter Saltvik i triangelkampen. Elmer Karlsson, Tor Sundberg och Bernt Karlsson blev åländska mästare. För första gången erhöll nu föreningen 2.000 mk av kommu nen från alkoholvinstmedlen. Tor rekordungSundbergordförande

IFFK:s årsberättelse över Idrottsföreningen Finströms Kamraternas verksamhet år 1948

1948 Berättelse

Föreningens styrelse har under året varit sammansatt av följande personer. Johan Karlsson ordförande och sekreterare, från den 23 maj har Tor Sundberg verkat som ord förande, då Johan Karlsson avsade sig i och med föreningens inträde i I.F. Åland. Tor Mörn har verkat som viceordförande och kas sör. Övriga styrelsemedlemmar har varit Bernt Karlsson och Olof Isaksson med Hans Mattsson och Jan Sundberg som ersättare. Revisorer har Einar Skogberg och Alfons Jansson varit med Holger Andersson som ersättare. Tor Sundberg har verkat som mate rialförvaltare. Medlemsavgiften har varit 30 mk. Föreningens årsmöte hölls den 4 januari Någon1948.

15 IFFK 1940–1949

skidtävling har under året ej hållits och ingen föreningsmedlem har deltagit i någon sidtävlan. Årets stora händelse har väl varit bildandet av IF Åland, en sammanslut ning av alla idrottsföreningar inom landska pet. Vid ett möte den 23 maj beslöt förening en att ingå som en lokalförening i IF Åland.

Vid nämnda möte avgick Johan Karlsson som ordförande samt avsade sig medlem skap i Föreningensföreningen.medlemmar har under året flitigt deltagit i distrikts och i internationella tävlingar. Vid mästerskapen i stående hopp segrade Tor Sundberg i höjdhopp på nytt åländskt rekord, samt blev dessutom tvåa i längd och trestegshopp. Vid juniormäster skapen placerade sig Olof Isaksson som tvåa i kula samt Hans Mattsson som tvåa på 1000 m. Hans Mattsson blev vidare mästare i ter ränglöpning för juniorer. Bernt Karlsson blev seniormästare i 110 m häck. Vid pojkmästerskapen segrade KarlErik Sundblad på 110 m häck och i längd, Olof Isaksson i kula samt Ingmar Mörn på 1000 m. Maj-Britt Eriksson blev dammästare på 100 m. Följande klubbrekord har under året noterats. Seniorer 100 m Tor Mörn 11,7, 200 m Tor Mörn 24,9, 400 m Bernt Karlsson 55,6, 110 m häck Bernt Karlsson 17,2, kula Tor Sundberg 11,70. Juniorer 1000 m Hans Mattsson 2.52,2, kula Olof Isaksson 13,33 samt Tor Sundberg i stående hoppen längd 2,84, höjd 137 och tresteg 857. Den de två senaste åren arrangerade drag spelstävlingen gick detta år i stöpet på grund av att endast en spelare anmälde sig. Detta kan man notera med en missräkning då dessa tävlingar inbragte stora summor peng ar till föreningen. Föreningen har under året hållit två danssoarer på Breidablick och två stycken på Badhuset i Mariehamn. Från full mäktige har föreningen erhållit ett anslag på 4000 mk ur de så kallade alkoholvinstmedlen vilket föreningens medlemmar är tacksam ma Verksamhetenför.

under året har varit rätt så livlig särskilt då friidrotten. Klubbkampen mot Jomala togs även i år hem av föreningen som därmed har två inteckningar i den av mellersta Ålands Andelshandels donerade pokaler. Kampen hölls på sandplanen i Svartsmara. Föreningens medlemmar har deltagit i tävlingar utom landskapet, till och med utomlands, nämligen i Sverige. I lands kampen mot Norduppland deltog Tor Mörn, Bernt Karlsson och Vilfrid Jansson och i kam pen mot Lidingö de ovannämnda samt Elna(?) Karlsson och Maj-Britt Eriksson. Särskilt den senare resan var en upplevelse för deltagarna då de var i tillfälle att se de så kallade Amerkiaspelen på Stockholms stadi on. Vidare har Olof Isaksson och Hans Mattsson deltagit vid SFI-mästerskapen för juniorer i Lovisa. Olof Isaksson tog då fören ingens första och hittills enda SFI-mästerskap, en i sanningen god prestation. Han deltog vidare i kampen mellan SFI-AIF-SVUL. Vi hoppas att det kommande året skall bli så livaktigt som möjligt att intresset som under det gångna året varit livligt skall hålla i sig och på samma gång öka i styrka. Å Idrottsföreningens Finströms Kamraternas vägnar Tor Sundberg, ordf.

Föret var tungt. I solen var det + 1° och i skug gan var det kylgrader. 29 deltagare. Ur resul taten saxar vi att Rainer Johansson, Svartsmara vann juniorklassen före Einar Gustavsson från Grelsby och Lars Nordblom från Markusböle. Gossarnas klass vanns av Hans Häggblom från Åttböle före Folke Eriksson från Strömsvik och Hans Kuusinen från Strömsvik.

Ur IFFK:s resultatbok

18 IFFK 1940–1949 Resultat från de åländska mästerskapstäv lingarna i stafett, stavhopp och tiokamp i Svartsmara den 11 och 12 september 1943. Stafettlöp 4x100m 1. IFK I (N Dahlman, I Lundberg, E Andersson och H Melander 47,2 2. HIF (V Granskog, A Lundqvist, H Mattsson och G Larsson) 47,4 3. LIF (P Söderström, E Mansén, R Manner och U Förbom) 47,8 4. IFK II (H Möller, H Söderlund, E Häggblom och R Eriksson) avbröt Stafett 4x100 m 1. IFK ( H Möller, E Andersson, T Eriksson och L Lindberg) 3.45 2. HIF ( V Granskog, A Lundqvist, H Mattsson och G Larsson) 3.45,2 3. LIF (P Söderström, Enroos, E Mansén och U Förbom) 4.03,8 Stafettlöpn. 4x1500 m 1. FUIA (K Flodin, K Henriksson, N Henriksson och Holmén) 18.23,8 2. IFK (T Eriksson, E Häggblom, H Möller och E Andersson) 19.00 Stavhopp 1. Rosenberg IFF 300 2. P Söderström LIF 280 3. H Melander IFK 270 4. K Flodin FUIA 270 5. E Andersson LIF 270 6. N Henriksson FUIA 250 7. R Manner LIF 250 Tiokamp 1. L Sundblom FUIA 4472 p 2. K Flodin FUIA 4182 p 3. E Karlsson IFFK 4045 p 4. R Manner LIF 3519 p 5. E Andersson LIF 3353 p 6. A Höglund IFFK 2692 p 7. I Lundkvist IFK 2202 p 8. H Melander IFK 2101 p Skidtävling i tungt före Resultat från klubbtävling i skidlöpning vid Folkhögskolan den 3 mars 1946. Utom tävlan deltog elever från folkhögskolan. Banan mätte 5 km och löptes två varv av seniorerna och ett varv av juniorerna, damerna och gossarna.

Den 13 april 1947 hölls träningstävlingar i stående hopp i Breidablick. Längd 1. Alf Höglund Grelsby 272 2. Tor Sundberg Svartsmara 268 3. Tor Mörn Pålsböle 242 4. Olof Isaksson Torrbolstad 231 Höjd 1. Alf Höglund Grelsbv 130 2. Tor Sundberg Svartsmara 130 3-steg 1. Tor Sundberg Svartsmara 753 2. Alf Höglund Grelsby 742 3. Tor Mörn Pålsböle 720 I september 1946 hölls klubbtävlingar i friidrott på Svartsmara plan. I samband där med hölls en fotbollsmatch mellan å ena sidan ett lag från Grelsby, Pålsböle och Vandö och det andra laget från Haraldsby. Finströmarna vann med 3-1. Några plock ur resultaten: 100 m seniorer 1. Tor Mörn Pålsböle 2. Karl-Oskar Jansson Svartsmara 3. Alf Höglund Pålsböle 4. Olof Höglund Grelsby Längd 1. Tor Mörn Pålsböle 550 2. Alf Höglund Grelsby 542 3. Artur Idman Vandö 527 4. Olof Höglund Grelsby 512 Diskus 1. Alf Höglund Grelsby 31,80 2. Artur Idman Vandö 22,35 3. Tor Sundberg Svartsmara 26,85 4. Tor Mörn Pålsböle 24,60 5. Lars Sjöström Torrbolstad 24,30

Under 1950-talet lades grunden för IFFK:s kommande framgångar på fot bollsplanerna. En stor bidragande faktor var naturligtvis att fotbollsplanen i Markusböle äntligen stod färdig att tas i bruk. I friidrotten stod IFFK:arna för fina framgångar och då speciellt bröderna Bo och Folke Eriksson. Större delen av styrelsen nyvaldes 1950 med Per Sundberg som ordförande och Olov Isaksson, Vilfrid Jansson, Olov Mörn samt Ingmar Mörn som medlemmar. Skidsporten och bordtennisen kom i gång under året med många deltagare. Fotbollen rullade med varierande fram gång. En fotbollsserie mellan kommunens skolor inleddes. Tjudö skola hade stor fram gång. Nu lades grunden till IFFK:s kom mande framgångar på fotbollsplanerna. Vilfrid Jansson blev seniormästare i spjut och vann också i kampen mot Åboland. Juniormästare i kula blev Olov Isaksson och på 800 m Karl-Erik DragspelstävlingenSundblad.höllsigen med god ekonomisk behållning. Helge Karlsson från Eckerö vann. Trots allt var ekonomin svag. Man måste för första gången i föreningens historia upp taga ett banklån på 2.000 mk för att betala föregående års avgift till Idrottsföreningen Åland. Under året började man diskutera anskaffandet av ny idrottsplan. Även 1951 var fotbollen flitigt använd. Både A- och B-lag var med i serierna. Största framgången var att man lyckades slå arv fienden IF Fram från Saltvik på deras egen hemmaplan. Friidrotten låg helt i skuggan detta år. IFFK:s åländska mästare 1952. I bakre raden från vänster Albin Sarling, Per-Olof Grönlund, Bertil Gustafsson, Per Sundberg, Elof Randelin, Tor Sundberg och Jan-Erik Sjöberg. Nedre raden från vän ster Magnus Mörn, Carl-Erik Sundblad, Folke Woivalin och Ingmar Mörn. Alf-Erik Eriksson saknas på bilden.

Grunden läggs för framgångarfotbollens

19 IFFK 1950–1959

Friidrotten stod även detta år för en del goda resultat och även damerna deltog med framgång. Fotbollslagen var flitigt i farten, också mot rikssvenska lag. Finström bäst på vintersport Till ny ordförande för år 1957 valdes Jan Sundberg och ny i styrelsen blev också Helge Rosenberg. Han blev också skidkung för året genom seger i Getaloppet. Finström blev för övrigt främst på Åland i skidsport detta år. En andra plats belades i riksskidningen inom Svensk-Finland.

Från friidrotten kan noteras att Bo Eriksson blev åländsk mästare med nya rekordläng den 14,70 i kula. Erling Gustafsson vann 100 m och 400 m. På 100 m tangerade han det åländska rekordet 11,2. Fotbollen hade en del motigheter under året. Men Alf Sarling tilldelades Guldbollen.

föreningen fått invid det tilltänkta nya Breidablick. Föreningen går mot bättre tider 1954 hade framgången på fotbollsfronten varit större än någonsin tidigare. Folke Woivalin erhöll Guldbollen. Några resultat nämns dock inte i årsberättelsen. Även friidrotten hade livlig verksamhet. Arbetet på den nya idrottsplanen påbörja des 1955. Bidrag hade erhållits och mera hade utlovats från Landskapsstyrelsen när planen skulle bli färdig. Detta år hade flera av föreningens pojkar nått goda resultat i skidning och orientering runt om i landskapet. Både utom och inom landskapet hade föreningens medlemmar storaFrämstframgångar.kannämnas Folke Eriksson 60,36 i spjut. Detta resultat gäller fortfarande som åländskt rekord för ungdomar. Bo Eriksson nådde 14,35 i kula. Fotbollen var i gång med lag i alla serier. Ingmar Mörn fick Guldbollen. Per Sundberg kom tillbaka som ordföran deNu1956.diskuterade man att få en föreningslokal i Nya Breidablick. Arbetet på idrotts planen hade fortskridit så långt att yt- och schaktningsarbetena var klara.

Många mästartitlar för friidrottarna 1952 var skidsäsongen rätt livlig. Många tävlingar hölls bl.a. en i skidorientering. Friidrottarna var även rätt flitigt i farten. Av dem kan nämnas bröderna Folke och Bo Eriksson samt Vilfrid Jansson vilka slog rekord och hemförde många åländska mäs tartitlar.Föreningen hade fyra fotbollslag i elden. A-lagen lyckades vinna serien och de åländska mästartitlarna. Ett junior C-lag klådde ett liknande lag från Mariehamn med 20–1. Skolserierna hade burit frukt och kommande segrar hägrade. Orienterarna var också flitigt i farten.

Breidablicksbygget startades och nya Ålands första skidläger ägde rum 4-6 januari 1958 vid Ålands folkhögskola. De fyra flickorna som deltog i lägret var från vänster Ylva Keihänen, Inga-Britt Söderström och Runa-Lisa Forsman. Längst bak IFFK:s Eivor Sundin.

IFFK 1950–1959

Finström bäst i riksskidning 1953 på årsmötet nyvalde man till större delen styrelsen. Egil Mattsson från Tjudö blev ordförande, Bernhard Wennström sekreterare och övriga medlemmar blev Birger Enroos, Karl Johansson och Ingmar Mörn.Finström blev bästa förening i riksskid ningen och fick Finlands skidförbunds hederspris. Bröderna Eriksson svarade även detta år för de bästa insatserna inom friidrotten som annars inte var så omfattande. Däremot hade fotbollen stora framgångar. Ett löfte om mark till ny idrottsplan hade

20

Ur Hufvudstadsbladet 1957

Tre åländska friidrottsmästare från IFFK 1958. Christina Lindström i mitten flankeras av brö derna Bo och Folke Eriksson. Bo Eriksson en bjässen i kulstötarringen. ”Folke Eriksson har allt”

När den friidrottande ålänningen visar sig på tävlingar på fastlandet representerar han alltid IF Åland. Men för den sakens skull skall man inte gå omkring och tro att det finns bara en klubb på ön. Det finns tretton. Den bästa av dem heter IF Finströmskamraterna. Åland har fyra idrottsplaner men Finström som har de bästa idrottsmännen har ingen. Vilket visar att man inte prompt måste ha idrottsplanen bakom stugknuten för att kunna träna på Åland det finns ju betesmarker och landsvä Folkegar! Eriksson hörde till den där sortens juniorer som är bra i allt. Han har haft lite svårt att välja gebit. Och inte är det så lätt att välja när man liksom Folke kastar 60,36 med spjut, löper 100 m på 11,2, hoppar 672 i längd och stökar undan 110 m häck på 16 sekunder jämnt. Det gjorde Folke sitt sista år som junior för två år sedan. Sedan dess försökte han ifjol slå sig på 400 m i större skala med 53,2 som resultat. Bo Eriksson är den yngre av bröderna. I fjol som junior utförde han bravaden att ta hem seniorkulan i SFI-mönstringen med 14,55 och blev definitivt upptäckt. Han hade också snudd på uppdrag i juniorlandslaget i fjol genom att bli fjärde i junior-FM med 16,79. Finströmskamraterna har ingen plan men klubben har både löpare, kastare och hop pare. Bo Eriksson stöter kula ganska långt, allroundbegåvningen Erling Gustafsson tycker det är roligast att syssla med löpning och Folke Eriksson är mest längdhoppare numera. Alla har de en sak gemensamt: de är utmärkta mångkamparämnen.

21 IFFK 1950–1959

Folke Eriksson var tidigare mycket annat också bl.a. häcklöpare i juniorlandslaget.

22 IFFK 1950–1959

1958 var skidsäsongen livlig med läger och en distriktstävling som samlade 53 deltaga re. Distriktsmästare blev Eivor Sundin (g. Dahlblom) och Bert Lundberg. Inom friidrotten var toppen ännu god men bredden smalnade. Bert Lundberg seg rade i SFI-mästerskapen för ungdom på 3.000 m och blev tredje i samma mästerskap för seniorer i 3.000 m hinderlöpning med nytt åländskt rekord 9.57,8. Christina Lindström (g. Gustafsson) vann även SFImästerskapet för damer på 100 m. Distrikstmästare blev Folke Eriksson på 100 m och 110 m häck. Bo Eriksson i diskus och kula. Bert Lundberg i terräng, 1.500 m, och höjdhopp för juniorer. Christina Lindström vann 100 m och höjdhopp för damer. Nytt åländskt rekord satte Bo Eriksson i diskus medOrienteringssporten41,33. hade under året fått allt fler deltagare och fotbollsintresset växer bland gammal och ung i Finström. Trots detta hade inte några större händelser bok förts under året. Vid årsmötet tillsattes nya sektioner för simning, bandy, bordtennis samt för ungdoms- och damidrott. En ny idrottsplan hade röjts upp i Godby. Mark hade arrenderats från Norrgårds. Isbanetävling ledde till publikinvasion Den 16 mars anordnades en motorsporttäv ling på Rågetsbölefjärden inför en publik på 2.500 personer. Det var den första åländska isbanetävlingen. Segrare där blev Bror Rosvall från Mariehamn. Ett lotteri och en friluftsfest i Ämnäs gav god behållning. Dragspelstävlingen vanns detta år av Bror Eriksson från Vårdö.

På grund av den korta vintern 1959 blev vintersporterna skidor och bandy inte så omfattande.

tasMarkusböleplanenäntligenibruk

I fotboll startade föreningen i Finlands boll förbunds Kretsserie och lyckades där nå samma poäng som segrarna Roima från Nystad. I Finlands fotbollscup lyckades A-laget klara sig till fjärde omgången där man förlorade mot Turun Toverit.

var det stor fest i Ämnäs med uppträdande av den kände svenske artisten Elov Arhle. Också detta år vanns dragspelstävlingen av Bror Eriksson från Vårdö. Sven-Olof Sundberg var framgångsrik skidåkare i IFFK-dressen och en av föreningens första marathonlöpare när han löpte marathon 1964 och 1965 i Lund. Han deltog också i Vasaloppet. Här tillsammans med en annan skidfantom Karl-Oskar Holmström från SIF.

idrottsplansbygget gick bra. Kommunens myndigheter hade på alla sätt hjälpt fören ingen. 100.000 mk kom in på en friluftsfest i Ämnäs och lika mycket på dragspelstäv lingen. Albert Björklund från Mariehamn segrade. påFriiidrottsframgångarochutanförÅland

Albin Sarling fick årets Guldboll. Mästerskapstävlingar i terräng anordnades i Godby. Föreningen vann lagtävlingen och Erik Pellas blev juniormästare. För övrigt deltog föreningen i en klubbkamp i friidrott mellan åländska föreningar. I mars anordna des i Ämnäs den första pimpeltävlingen på Åland.Midsommardagen

Ett stort glädjeämne under året var att nya fotbollsplanen kunde tagas i bruk på hösten.

23 IFFK 1950–1959 MIFK:s skidspel i mars 1957 3x10 km för seniorer och skolor. Med nummer 5 A Holmström LUIA, 2 Göran Mattsson MIFK, 3 Karl Johansson IFFK, 4 Stig Mattsson EIK, 5 T Malmlund FUIA, 7 S-E Johansson Ålands folkhögskola och nummer 8 Erik Sundberg Lantmannaskolan. 3x3,4 km för D-juniorer i IFK:s skidspel 1957. Först i spåret IFFK:s Erland Nordblom och trea IFFK:s Karl-Ingmar Karlsson. Nr 21 är Karl-Oskar Holmström SIF, 23 HIK:s Anders Törnroos, 27 IFK:s Alvar Korpi, 20 LIF:s Bror-Erik Karlsson och nummer 24 IFK:s Kjell Johansson.

Ålandstidningen rapporterar från 1958 års cupfinal MIFK-IFFK 3-2.

Går IFFK:arna orakade intill jul efter nederlaget i cupen?

1953 års representationslag efter en seger i Geta. Bakre raden från vänster Carl-Erik Sundblad, Tor Sundberg, Magnus Mörn, Per-Olof Grönlund, Jan-Erik Johansson, Ingmar Mörn. I främre raden från vänster Albin Sarling, Bertil Gustafsson, Folke Woivalin, Elof Randelin och Viking Nordqvist.

24 IFFK 1950–1959

Det ryktades på söndagen att Finströms finalister i cupmatchen avgett ett heligt löfte om att gå orakade till julen om de skulle åka på ett nederlag mot MIFK.

Oväntat - inte bara för IFFK:arna och deras anhängare, utan också för den sk experti sen - gick emellertid mariehamnarna och vann med uddamålet av fem och om det inte skäggar någonting med det där nämn da ryktet så får vi i julhelgen se IFFKlirarna med alldeles naturlig skäggväxt á la Vijulbockar.anserfortfarande

att IFFK på pappret hade det starkaste laget, men det klaffade inte i stor sett ehuru de individuella presta tionerna var fullgoda. Sitt årsbästa gav onekligen tex Albin Sarling. Detsamma torde gälla Kurre Mörn och Viking Nordqvist tävlade åter en gång om beteck ningen Ålands bäste centerhalva. Försvaret bet ifrån sig med besked. I kedjan var Alf Sarling måhända något tamare än vanligt, men så lär han också dras med sviterna av en skada. Hans fullträff hörde till match ens delikatesser. Yttrarna Magnus Eriksson och Sven-Olof Johansson var farliga från den första till den sista minuten men hade båda att dras med effektiva överrockar i backparet Jansson. Bert Wåge var rörligare än vad vi sett honom tidigare och han stod också för det andra IFFK-målet.

Fotbollsmatch i Markusböle på den nya planen som togs i bruk 1959.

350 personer fanns på plats när IFFK invig de sin nya idropttsplan i Markusböle genom att besegra Yritys. Domaren Alf ”Kiffa” Lindblad gör den första slantsing lingen med lagkaptenerna Magnus Eriksson th och Pentti Lunnamo. Planen mätte 57x98 meter och var den plan på Åland som låg närmaste de internatio nella måtten. Två omklädningsrum, sam lingsrum och bastu fanns också. Dramatisk 2 1/2 timmars cupmatch

25 IFFK 1950–1959

Straff gav MIFK segern med 3-2 Cupfinalen på IFFK:s plan i Markusböle blev en sannskyldig maratonmatch, ty i halvlek stod spelet 1-1 och vid ordinarie speltidens slut 2-2. Första förlängningen om 2x15 minuter bragte inget avgörande, så det blev att pina sig igenom ytterligare två kvartstimmar. Den första blev resultatlös, men i den andra tilldömdes IFK fyra minu ter före slutsignalen en straff för hands och den fällde avgörandet och gav en tämligen snopen seger med 3-2. Vi säger snopen därför att IFFK matchen igenom befann sig i överläge med undantag av kortare perioder i andra halvlek. Hörnorna vilka gick 13-5 till hemmalaget

illustrerar tämligen rättvist spelfördelning en. När emellertid rödtröjorna inte kunde utnyttja sitt övertag och spelet blev tämligen onjutbart i förlägningarna på grund av att spelarna gett sitt bästa och på flera håll var slutkörda, så hade - enligt vårt förmenande - största rättvisa skett, om även den senare förlägningen slutat oavgjort och det gått till omspel. Då hade bägge lagen fått ställa upp ånyo med friska krafter. Ålandstidningen rapporterar från 1959 års cupfinal som spelades i ruggigt väder med regn och en hal plan. MIFK tilldömdes två straffar på oavsiktliga förseelser.

Historiskt ögonblick

Segrarlaget i Mariehamn runt 1959. Från vänster Bert Lundberg, Börje Eriksson, Börje Blomqwist, Sune Sundin,Kurt Mörn, Einar Jansson, Helge Rosenberg, Tage Boman och Erik Pellas.

26 IFFK 1950–1959

Helge Rosenberg vinner Getaloppet 1957. 1964 vinner Medborgarskolan i Finström skol cupen. I övre raden från vänster Jan Sundberg, Hans Lundberg, Martin Rosenqvist, Ronny Jansson, Kenneth Hellsten, Gunder Karlsson, Hans Mannerström. I nedre raden från vänster Sanfrid Andersson, Håkan Lundberg, Bengt Lampén, Ingmar Träskbäck, Torbjörn Renfors och i mitten målvakten Sune Abrahamsson. Åländsk mästare i spjut och rekordin nehavare var några av Vilfrid Janssons framgångar.

Fotbollen står för stora framgångar och publiktillströmningen till Markusböle noterr rekordsiffror. Nya Breidablick och Godby bollplanen invigs

Fotbollsherrarnaidrottshistoriaskriver

Den 27 mars 1960 invigdes nya Breidablick och nu hade föreningen fått ett eget hem –en klubblokal invid den nya idrottsplan som också i stort sett var färdig. Invigningen uppsköts på grund av det dåliga vädret till sensommaren. Den nya planen i Godby invigdes med fest och tävlingar den 14 augusti. En biltävling ordnades i Rågetsböle. Sommarfesten hölls traditionellt i Ämnäs. I orientering vann föreningen budkavlemäs terskapet helt oväntat.

IFFK 1960–1969 27

Fotbollen gick inte lika lyckosamt som föregående år, utan laget flyttades ner till kretsserien. Kurt Mörn erhöll Guldbollen. En vattenfest hölls under sommaren i Bartsgårda med tävlingar i simning. Föreningen förlorade en god vän och gyn nare – Johan Sjöblom i Markusböle avled under året. Tillbaka Landskapsserientill Föreningen erhöll 1962 av kommunen ett bidrag på 1.095.000 gmk som hjälpte upp ekonomin. Kretsserien vanns på nytt detta år. Finström avancerade till landskapsse rien. Många vänskapsmatcher spelades Ålands första division II lag 1964. Stående från vänster lagledaren Jan-Erik Johansson, Håkan Karlsson, lagkaptenen Sven-Elof Johansson, Jan Eriksson, Bert Wåge, Kurt Mörn och Roy Melander. I nedre raden från vänster tränaren Harry Sarling, Bo Mörn, Rolf Jansson, Larenz Jansson, Per-Ingmar Johansson. På bilden saknas Alf Sarling och Gunnar Mörn.

1961 hölls en hel del nöjestillställningar med bl.a. sångerskan Ulla Sallert som medver kande. Vintern var detta år snöfattig så vin tersporten blev obetydlig. Erik Pellas var det enda stora namnet inom friidrotten.

Friidrotten var rätt livlig med Bert Lundberg som höjdhoppsmästare. En del föreningsmedlemmar deltog i simtävlingar vid Möckelö. Fotbollen var framgångsrik under året och laget gick upp från kretsse rien till landskapsserien. Publikintresset växer från år till år.

Ned Kretsserientill

IFFK:s kus.meterkastadamåländskaförstablevLindströmUnni1967attöver30idis

Ishockeyn upptogs på programmet 1965 och material anskaffades till en ishockeyrink vid idrottsplanen. Ekonomin var det stora pro blemet, men lättade litet tack vare den stora publiktillströmningen till fotbollsmatcher na. I medeltal 700 personer såg A-lagets matcher. Gästspelet i Finlandsserien blev inte så långt denna gång. Laget stannade på 10 plats och blev nedflyttat. Men på hem maplan vanns både serie och cup. Vidare kan nämnas att man mötte ett ryskt lag Spartak från Lomonosov och att Larenz Jansson erhöll årets åländska Guldboll.

Beatrice Mörn skördade stora framgångar på friidrottsarenorna.

28 IFFK 1960–1969 under året mot såväl finländska som svens ka lag. Friidrott och orientering gjorde inte så stort väsen av sig under året. Ett bandylag bildades som deltog i en åländsk serie och det planerades anläggning av en isbana. 1963 var en god vinter för skidsport och bandy. Föreningsmedlemmarna var flitigt i farten. Detsamma kan sägas om orienterar na.Friidrottarna utkämpade en klubbkamp mot en svensk förening Torshälla–Nyby. Kampen förlorades dock. Fotbollssäsongen var som vanligt livlig. Detta år lyckades representationslaget hålla sig kvar i landskapsserien medan B- och juniorlagen hade det mera bekymmersamt. Guldbollen tilldelades detta år Harry Sarling. Åländsk fotbollshistoria – uppflyttning till Finlandsserien En stor framgång, den största föreningen nått, blev det 1964. Fotbollslaget vann sin zon i landskapsserien och flyttades som för sta åländska lag upp i Finlandsserien (div. II). Distriktsmästerskapet vanns även detta år med seger över IFK Mariehamn med 3–2. I det framgångsrika laget från 1964 ingick följandeHåkanspelare:Karlsson, Sven-Elof Johansson, Jan Eriksson, Bert Wåge, Kurt Mörn, Roy Melander, Harry Sarling, Bo Mörn, Rolf Jansson, Larenz Jansson, Per-Ingmar Johansson, Alf Sarling och Gunnar Mörn.

I friidrott är det mest Beatrice Mörn som vinner tävlingar och härjar i rekordtabeller na. I skidning, bandy och orientering träna des och tävlades det men utan att några större framgångar kan noteras. Den 8 september fick föreningen ett tungt sorgebud. Föreningsmedlemmen, ledaren och IFFK-entusiasten Helge Rosenberg omkom vid en bilolycka i Sverige. iStorpublikMarkusböle

Framgång Finlandscupeni Skidsporten hade 1966 många utövare med Ragnar Erlandssons distriktsmästerskap på 20 km som främsta bragd. Två nya idrottsgrenar volleyboll och bågskytte upptogs på programmet. Friidrott och orientering var av ringa omfattning. Bordtennisen hade kommit tillbaka och hade många utövare. Fotbollen dominerade med seger i serie och cupen här hemma. I landskapsserien blev det en tredje plats. I Finlandscupen gick laget vidare i sex omgångar och var endast tvåa från finalen. En mycket god prestation. Tillbaka Finlandsserientill

29 IFFK 1960–1969

1967 kunde man glädja sig åt att föreningens kvarvarande lån på idrottsplan och Breidablick övertagits av kommunen. Detta år arbetade man med ishockeyrinken som dock inte blev helt färdig. Ritningar anskaffades till ett läktarbygge vid idrottsplanen. Fotbollsverksamheten var det stora numret även nu. Laget gick obe segrat över till Finlandsserien. En enaståen deDenprestation.åländska serien vanns och juniorerna hade stor framgång. Håkan Karlsson erhöll Guldbollen. Detta år hölls det första fotboll slägret.Bordtennisen gick också bra med vunna mästartitlar genom Kjell Isaksson och Lars Wiklöv. Ishockeylaget stannade på andra plats i sin serie. Inom friidrott, skidning och orientering skedde ingenting nämnvärt. Åskådarläktare byggs, supporterklubb bildas En åskådarläktare uppfördes vid idrottspla nen 1968. Fotbollen seglade åter i medvind och laget gick till 6 plats i Finlandsserien. En supporterklubb bildades för att stöda fot bollslaget. Magnus Eriksson blev ordföran de. Ishockeylaget blev även i år andra i Ålandsserien.Bordtennislaget

Främsta prestation i friidrott detta år är Beatrice Mörns klubbrekord 158 cm i höjd.

vann sin serie. Friidrott hade få utövare medan skidsport och orien tering intresserade flera. Stora planer i plast, som vanligt segrar i DM och cup 1969 blev ishockeylaget åter tvåa i såväl Asom B-serien. Skidsporten var något livliga re än föregående år och Ragnar Erlandsson hemförde många segrar. I orientering var särskilt juniorerna bra. Beatrice Mörn blev finlandssvensk mästarinna i höjd. Fotbollslaget höll sig kvar i Div. II och hemma vanns såväl serie som cup. Styrelsen var även intresserad av ett upp blåsbart plasttält för vinterträningen. Ragnar Erlandsson hade fart under skidorna och blev bl.a. distriktsmästare och segrare i Getaloppet.

Ur Ålandstidningen efter IFFK:s andra pre miär i Finlandsserien april 1968 den första skedde 1965. Matchen slutade oavgjort 1-1 mot storfavoriten PPT på bortaplan i Björneborg efter mål av Per-Ingmar Johansson

Finströmsspelarna kommer minnas björne borgsresan. Halvvägs dit fattade bussen eld. Och ett förhandstips i provinstidningen fick finströmarna att blossa upp.

KT.TampereenmotmatchBildentränare.tionslagetsrepresentamångahanspelareframståendeFörutombollshistoria.igrundsgestaltförIFFK:sfotenvarunderårfrånen1968

Harry Sarling är en

Bussen började brinna

– Det var avgasröret som låg mot golvet och till slut fattade det eld. Det dröjde minst en timme förrän golvet var upphugget och felet provisoriskt reparerat, säger Jan Sundberg.

Flygtrassel nära kosta

Flygtrassel var nära att kosta IF Finströmskamraterna

– Tidningen Satakunnan kansa skrev att vi ingenting hade i Björneborg att göra. Man menade att det skulle bli en klar hemma seger. Klart att det retade upp spelarna och det blev ytterligare skärpning, säger en nöjd IFFK-ledare Jan Sundberg. Resan till Björneborg var i många avseen den både tung och strapatsrik. Det går inget morgonflyg varför finströmarna tvingades ta –nattbåten.Både Larenz Jansson, Per-Ingmar Johansson och Benny Jansson led av något magvirus. De mådde illa men kunde trots allt ställa upp. I Åbo mötte buss och då man hade cirka 70 kilometer kvar till Björneborg började det plötsligt brinna.

IFFK 1960–1969 30

IFFK 2 poäng

två poäng i det vikti ga mötet mot Tamperen KT. Finströmarna reste i sportplan, men ett av planen tvinga des återvända till Mariehamn på grund av otjänligt väder. Kurre Mörn, Håkan Karlsson och Benny Jansson hann inte fram i tid. IFFK fick ställa upp med tio man och spelade de första 25 minuterna med decimerat lag. Trots det blev detHemmalagetseger. tog ledningen efter sex minuters spel. Efter cirka 20 minuter kvitte rade Affe Sarling. När en minut återstod av matchen gjorde Torolf Wall på passning från Kurre Mörn 1-2. Ur Ålandstidningen 9 juli 1968

Efteråt blev det insändarstorm i tidningen. IFFK:s styrelse skriver: Tidningen Ålands referat av finlandsserie matchen IFFK-Turun Pyrkivä var enligt vår bestämda uppfattning osakligt och gav en missvisande och alltför negativ bild av hän delseförloppet i och kring matchen. Ålandstidningen svarar bl.a. Säga vad man vill om IFFK:s ledning men någon förmåga att skämmas över tumultet i Markusböle har den inte redovisat hittills.

Storpublik i Markusböle, 1.000 personer ser matchen mot Pyrkivä 1964.

Signaturen ”Åskådare” skriver bl.a: IFFK utspelat! Hur kan herr Witting skriva detta? Då jag efter min bedömning som åskådare fann finströmarna lika goda spela re som Turun Pyrkivä. Och i en annan insändare kan man läsa föl jande:NU har vi svalt tillräckligt många munsbi tar av sådant som ingen domare eller linjedomare ”sett”. Vi har tröttnat. Vi har också tröttnat på att utpekas som hemsk markus bölepublik med mera i enögd press.

I artikeln säger lagledaren Jan Sundberg – Tyvärr har vi fått uppfattningen att Anders Mattsson försöker sabotera vår fot boll. I fråga om hands är det alltid fråga om tolkning och vi tycker han konsekvent tolkar till vår nackdel. Det anser vi att han gjort i tidigare matcher han dömt här också. Ordningsmännen klarade situationen myck et bra med tanke på puiblikens reaktioner.

Är det inte på tiden att med skärpa få det sagt: Vi vill inte ha domare som inte kan lämna antipatierna hemma. Domarna måste vara neutrala. Inte ge ”tröstfrisparkar” som i söndags efter utebliven straffspark.

IFFK 1960–1969 31

I ett reportage i Ålandstidningen om match en IFFK Pyrkivä sägs att domaren Anders Mattsson blivit sparkad av en finströmsspe lare och varit måltavla för sandkastnings specialisterna i publiken. Diskussionens vågor gick höga efter att hemmalaget i sitt tycke gått miste om en straff i slutet av andra halvlek. Pyrkivä vann matchen med 0-1. Publik 691 betalande.

Debattens vågor gick tidvis höga på den här tiden. Här ett litet exempel. Åter bråk i (10.9.Markusböle1968)

– Svårast var det att få de äldre spelarna att inse den rationella träningens betydelse, säger Harry Sarling, sedan tre år lagets spe landeMentränare.efterframgången ifjol är intresset betydligt bättre i år. Ingen knorrar.

Hufvudstadsbladet 22 april 1965

IFFK tar sats för premiär i Finlandsserien

IFFK 1960–1969 32

1961 åkte IF Finströmskamraterna ur land skapsserien. Det kändes en smula genant, gliringarna haglade över spelarna. Då sa’ de: Det här passar inte! Och så började laget träna rationellt. Två år senare skrev laget åländsk fotbollshistoria genom att gå upp till finlandsserien. Så här tränade Finström innan det ”tände”: När det blev barmark sköt man mot ett mål, kom det flera spelare till planen så sköt man mot två mål tills mörkret föll. Så myck et mera var det inte. Inför premiären i finlandsserien har spe larna sedan februari tränat tre gånger i veckan, före februari två gånger.

ning.kanonräddbevittnarJohanssonIngmarochKurtSarling,HarryKarlsson,v.gånger.IFFKspelmålvaktsJanssonsLarenzräddademångaFr.HåkanMörnPer-en

– Vintertid har vi spelat inne i Breidablicks föreningshus på parkettgolv! Taklamporna och fönstren har hållit, men några lampetter på sidoväggarna har fått stryka med för fel riktadeStommenkanonskott.avIFFK:s lagmedlemmar har spelat tillsammans i 10 år, som har t.ex. fått sina första matcherfarenheter i Tjudö folk skolas lag. Några har flyttat från orten , men har inte övergivit sina kamrater, utan åker långa vägar till träning. Och ålänningarna är ett bilburet folk, så det går snabbt att samlas till träning från norr, söder, öster eller väster i Breidablick, SportplanenMarkusböle.invidföreningshuset är för övrigt IFFK:s egen och det märks också. När vi besökte Finström täckte ett tjockt lager snö planen, men för att få snösmältningen att gå undan med fart sådde en av spelarna, Kurt Mörn med traktorn svart bigödsel över planen.Menför att få spela på fast underlag kas tade sig spelarna i bilarna och åkte 2 mil till Ödkarby i Saltvik. Och där tumlade de omkring på den hala och blöta planen och såg ut som lergubbar efter bataljen. Men ivern var Bredvidstor.stod en vemodig reslig viking, målvakten Larenz Jansson, 19 år och 197 cm. Han stod där på kryckor, hade huggit sig under knäet med yxan, men är nu åter spel klar och medverkade med framgång i IFFK:s segrande lag (4-0) mot Turun Pallo på sön dagen i Mariehamn.

Glimtar ur fotbollshistoriaIFFK:s

IFFK 1960–1969 33

Fotbollen startade i slutet av 1930-talet och var från starten rätt livlig. Under krigsåren låg verksamheten mer eller mindre nere. 1949 Obesegrade i Ålandsserien (nypremiär efter kriget, 8 lag) 1954 IFFK blir för första gången distriktsmästare 1956 DM-seger 1959 Start i Finlands bollförbunds kretsserie (div IV). Delad första plats men förlust i omspelsmatchen mot Roima i Nystad med 1-4 (1-1) 1960 Zonseger i kretsserien 1961 Spel i landskapsserien (div III). Degradering till div IV 1962 Överlägsen seger i kretsserien (div IV9. Distriktsmästare 1963 Femte placering i landskapsserien (div III). Distriktsmästare 1964 Seger i Distriktsmästarelandskapsserien. 1965 Finlandsseriespel (div II), degra dering till div III. Distriktsmästare 1966 Tredje placering på samma poäng som segraren i div III. Distriktsmästare 1967 Serieseger i div III utan förlust. Distriktsmästare 1968 Finlandsserien (div II), sjätte placering 1969 Finlandsserien (div II), åttonde placering. Distriktsmästare 1970 Åttonde placering i division II av 13 lag. Distriktsmästare 1971 Division II. Distriktsmästare 1972 Fjärde placering i division III, Distriktsmästare 1973 Andra placering i division III 1974 Seger i division DistriktsmästareIII. 1975 Sjunde plats i div II Distriktsmästare Det första fotbollslägret hölls 1967 och sedan dess har det blivit något av en tradition inom föreningen med några korta avbrott. Ledarträff i föreningen 1963. Från vänster Jan-Erik Johansson, Magnus Mörn och Jan Sundberg. En glad trio efter hemmaseger mot Roima 1967. 450 personer såg IFFK vinna med 3-2 där Rolf Jansson, Alf Sarling och Benny Jansson var målskyttar.

IFFK 1960–1969 34 Ishockeyträningen kom igång i och med att IFFK fick en egen rink som byggdes med talka bakom fotbollsplanen. Hockeyrinken får belysning.Skidjuniorer på tävling. Från vänster Hans Lundberg, Hilding Mattsson, Ole Lindberg och Kenneth FramgångsrikaHellsten.A-juniorer 1970. Övre raden från vänster Sture Abrahamsson, Kenneth Mörn, Kjell Johansson, Kjell Wennström och Svante Andersson. Nedre raden från vänster Gunder Andersson, Hasse Sjöström, Jan Mannerström, Bengt Renfors, Karl-Gunnar Jansson och Ralf Renfors.

35 IFFK 1970–1979

1970 blev föreningens fotbollslag 8 i Div. II. DM vanns också, men först efter flera omspelsmatcher mot IFK Mariehamn. En nystartad serie i vinterfotboll vanns med bred marginal. I ishockey blev det åter andra plats såväl i A- som B-serierna. Om övriga idrottsgrenar finns inte så mycket att säga med undantag för orienteringen där Bert Lundberg, Ragnar Erlandsson, Klas-Göran Hellsten och Åsmund Sundberg erövrade mästartitlar i sina respektive klasser. ”Janke” ordförandeSundberg1957–1970

1971 lämnade Jan ”Janke” Sundberg ordfö randeposten i föreningen som han innehaft i 14 års tid. En period av intensiv verksamhet i de flesta idrottsgrenar och framför allt fot bollslaget hade nått oanade framgångar. Dessutom hade föreningen under denna tid skaffat sig två idrottsplaner och en klubblo kal. Janke Sundberg kvarstod dock som sekreterare i styrelsen och ordförande för fotbollssektionen. Till ny ordförande valdes Ragnar Erlandsson. Vid årsslutet kunde konstateras att fören ingen var skuldfri. Kommunen hade hjälpt med en del, fester och bingospel hade också givit en Fotbollslagetdel. blev trots goda insatser under året degraderat till Div. III. Men DM-titlarna togs till Finström. Juniorlagen höll sig i toppen på Åland. Inom fotbollen hade föreningen samarbetat med IF Fram. Ett damlag i fotboll hade bildats under året och det lyckades redan första året erövra det åländska dammästerskapet i fotboll. En som behöver ihågkommas när det gäller fotboll i Finström är föreningens spelande tränare Harry BordtennisenSarling.hade en livlig säsong med 1975 tog IFFK:s damlag brons i finländska mästerskapen. I laget ingick i övre raden från vänster Jan Eriksson (tränare), Lena Jansson, Fredrika Sundberg, Bodil Mörn, Majel Gustafsson, Beatrice Mörn, Nina Fagerholm, Kristina Jansson, Ulla Johansson, Jan Sundberg (ledare) och Anders Karlsson (trä nare). I nedre raden från vänster Åsa Wennström, Viola Mörn, Agneta Erlandsson, Birgitta Idman, Helena Palmu, Carina Sundin, Ann-Lis Gustafsson och Görel Perjus. (Foto: Ålandstidningen) framgångar för damfotbollen

Stora

1970-talet blev det verkliga genombrottet för IFFK:s damfotboll. Damlaget tog två bronsmedaljer i finländska mästerskapen och Åsa Wennström dominerade inte bara på hemmaplan utan även i landslaget. Fotbollen fick en efterlängtad tränings plan i Godby och föreningen fick en dotterförening.

med Ole Mannerström som ordförande hade varit ett gott stöd för föreningens fotbollslag.

kallad ”Sommarlunken” anlades i Grelsby – Godby – Ämnäs terrängen. Cirka 75 personer deltog. Men för övrigt var orienteringssporten inte så sär skiltSupporterklubbenlivlig.

36 IFFK 1970–1979

A-laget inledde säsongen i division tre mycket lovande. Länge såg det ut som om IFFK skulle klara av avancemanget till divi sion II. Men efter flera otursamma oavgjorda matcher minskade chanserna och slutplace ringen blev fjärde. I DM tog IFFK sitt tionde mästerskap på elva år. Segrarna kom utan en enda förlust. För första gången i föreningens historia höll A-laget ett träningsläger utanför Åland. Man åkte till Danmark för att finslipa for men i tre dagar före seriestarten. Supporterklubben bidrog ekonomiskt till resan. Bland juniorerna stod B-juniorerna för det bästa resultatet genom att bli åländska mäs tare och dessutom vinna sin zon i kvalet för FM. Ett fyra dagars träningsläger hölls på Breidablick under sommaren. 27 juniorer deltog. Berndt Isaksson fick ÅBD:s silver boll.Damlaget deltog i kval till mästerskapsse rien, men något avancemang blev det inte. Damlaget hemförde det andra distriktsmäs terskapet för damer. Bordtennisspelarna stod för många fina Det första åländska mästerskapet i damfotboll hemfördes 1971. I övre raden från vänster Bodil Mörn, Birgitta Idman, Helena Palmu, Ulla Johansson, Unni Linström, Viola Mörn och Fredrika Sundberg, I nedre raden från vänster Görel Mörn, Kristina Blomsterlund, Charlotte Andersson, Majel Gustafsson och Ann-Lis Gustafsson. (Foto: Christer Carlsson)

IFFK firade 50 års jubileum Den 2 mars 1972 firade föreningen sitt 50-årsjubileum i Breidablick. Föreningens högsta utmärkelse utdelades för första gången vid festen. Den tilldelades förening ens grundare Jan Sundberg samt till Valter Danielsson, Gunnar Sjöblom och Johan Karlsson.

flera mästartitlar och Kjell Isaksson var det främstaVintersportennamnet.

hade en kort säsong men det kan ändå nämnas att Ragnar Erlandsson vann Getaloppet detta år. I friidrott är det Klas-Göran Hellsten som svarat för de bästa prestationerna.Enmotionsaktivitet

1973 blev föreningen första åländska delta gare i bordtennisens förbundsserie. Intresset för bordtennisen ökade avsevärt bland juni orerna. Framgångar stod bland annat Kjell Isaksson, Kjell Johansson, Henrik Eriksson, Hans Toivonen och Ole Isaksson för.

Under påsken åkte A-laget till Halmstad för ett träningsläger. Framgångarna i DM uteblev. En fjärde plats blev slutresultatet. Men revansch fick IFFK i ÅBD-cupen där det blev seger över MIFK B med 3–1. I Finlands cup fick IFFK försvara de åländska färgerna, efter en rafflande Ålands final mot Sunds IF som avgjordes genom straffsparks tävling. Stopp blev det mot VPS från Vasa i Markusböle. Gästerna vann matchen med 3–2 trots storspel av IFFK. I division tre blev det en andra placering efter överlägsna seg rarna Pyrkivä från Åbo. IFFK var dock det enda lag som lyckades slå Pyrkivä.

37 IFFK 1970–1979 framgångar på hemmaplan. Åländsk mäs tare blev Kjell Isaksson i herrsingel. I ÅBD:s hösttävlingar sopade finströmarna slätt och vann samtliga klasser. Seger hemfördes av Kjell Johansson (klass A), Henrik Henriksson (juniorer), Ulla Mattsson (damer), Kjell Johansson/Kjell Isaksson (dubbel).

A-juniorerna, under ledning av Kaj Eriksson och tränaren Benny Jansson, hem förde distriktsmästerskapet. B-juniorerna slutade efter seriespelet på samma poäng som MIFK. På egen hemmaplan vann MIF omspelsmatchen med klara siffror och kunde hemföra distriktsmästerskapet. Ledare för B-juniorerna var Rudolf Sundström och Roland Karlsson.

Vintern var en av de mildaste på länge. Föreningens flickjuniorer stod för de bästa skidresultaten. Fredrika Sundberg, Nina Fagerholm, Agneta Erlandsson och Hedvig Wallin höll sig väl framme i resultatlistorna.

Föreningen representerades av åtta aktiva orienterare. Föreningens bästa orienterare var Åsmund Sundberg. Även inom friidrotten var det flickorna som stod för framgångarna Beatrice Mörn, Agneta Erlandsson, Margareta Johansson och Bodil Mörn försvarade med framgång IFFK:sNågrafärger.initiativrika föräldrar slog sig under hösten samman och arrangerade simträ ningar för sina barn i Idrottsgården i Mariehamn. Lovande takter visade redan Bordtennisentusiaster i samspråk. Från vänster Kjell Isaksson, Per Svegemo och Kjell Johansson.

Skidsäsongen var kort. Goda placeringar nådde Fredrika Sundberg, Jan Lindgren och Ragnar Erlandsson. Föreningen represente rades under året av nio aktiva orienterare. Det bästa orienteringsresultaten nåddes av Sven-Anders Danielsson och Åsmund Sundberg.IFFKhade fem aktiva friidrottare under säsongen. Två flickor stod för lovande resul tat, nämligen Margareta Johansson och Bodil Mörn.För andra året i följd arrangerade fören ingen motionsarrangemanget Sommarlunken. Kontroller fanns uppsatta i terrängen kring Godby, Grelsby och Ämnäs. Under hösten 1981 kunde den nya tryck luftshallen i Godby tas i bruk. Den förbätt rade avsevärt möjligheterna för vinterträ ning. Under hösten 1971 fick föreningen kontakt med fotbollsinstruktör Sven Andersson från Finspång. IFFK med i förbundsseriebordtennisens

A-, B- och C-juniorerna deltog i kvalserier till FM. Alla lagen placerade sig i mitten av respektiveDamlagetserie.deltog i förbundsserien och hade in i det sista möjlighet att vinna. Men segern togs av TPS från Åbo två poäng före IFFK. DM blev en jämn match mellan IFFK och Hammarlands IK. Omspelsmatchen vanns av IFFK med 2–1. Helena Palmu ingick i den finländska damtruppen mot Sverige.

Damlaget kvalifice rade sig till spel i mäs terskapsserien.Igrundserien förlo rade laget endast en poäng och hade den Beatrice Mörn på väg att näta i en dammatch. Till höger Åsa Wennström Bodil Mörn och Helena Palmu spelade båda i finländska landslaget

skapetomförloradetabellen.ceringrienMIFK.omspelsmatchenförlustklaradedistriktsseriensiglagetutanmenföllimotIförbundsseblevdetenplaimittenavÄvenA-juniorernaomspeletdistriktsmästermotMIFK.

38 IFFK 1970–1979

från början Clara och Maria Carlsson samt ÅsaGräsplanenRosenberg.i Markusböle förbättrades genom omsådd och kunde inte tas i bruk före den första juli. Avancemang till Division II A-laget lyckades införliva förväntningarna säsongen 1974 och vinna division III: Seriesegern hemfördes med två poäng till godo på argaste konkurrenten MIFK. Årets guldboll tilldelades föreningens duktige mittfältsspelare Allan Öfverström. Efter våromgången i division tre var laget obesegrat. Derbyt i Markusböle blev en rik tig folkfest. Det lockade 1.050 personer trots missad annonsering. IFFK vann matchen med 2–1. Distriktsmästerskapet hemfördes med fyra poäng före MIFK. I ÅBD-cupen fick mariehamnarna dock revansch genom att vinna finalen med 5–0. På 44 matcher under säsongen kunde herrlaget uppvisa målkvoten 120–39. Hans Toivonen sköt 30 mål, Allan Öfverström 25 och Jan-Anders Jansson 27. Dessa spelare deltog i samtliga av säsongens matcher.

ÅBD lät efter säsongens slut framrösta ett All Starteam. Allmänheten röstade in IFFKarna Larens Jansson, Sixten Andersson, Benny Jansson, Allan Öfverström, Kurt Mörn och Leif Österlund i laget. Framgångsrikast av juniorlagen under säsongen var C-juniorerna. Som lagledare fungerade Tord Hellberg. I

från IFFK deltog i simträ ningarna i Idrottsgården. Anna Johansson satte åländska åldersklassrekord på 25 meter fritt för åttaåringar. IFFK hade under året sex aktiva oriente rare. Föreningen led brist på moderna kar tor. Framgångar nådde Åsmund Sundberg och Sven Sjölund. Den milda vintern medförde att inte en enda skidtävling arrangerades på Åland.

anmärkningsvärda

målkvoten 62–5. Lite av ett rekord var matchen mot VG-62 i Markusböle som slutade med hemmaseger 24–1 på en timmas matchtid. Avancemanget avgjordes slutligen efter omspel mot Helsingfors IFK och vinst 2–0. På 30 matcher gjorde damlaget 123 mål. Måldrottningar var Fredrika Sundberg 27 mål och Åsa Wennström 26. Bodil Mörn ingick i den fin ländska damtruppen till Triangellandskampen mellan Finland, Sverige och Danmark.IFFK fortsatte att dominera bordtennisen på Åland. I DM för tvåmanna lag tog IFFK storslam. I DM bröts Kjell Isakssons fem år långa segerrad. Han fick se sig besegrad av klubbkamraten Hans Toivonen. Föreningen representerades av hela 65 aktiva friidrottare, vilket var den största siff ran på mycket länge. Det höga deltagaranta let berodde mycket på Klas-Göran Hellstens arbete med den så kallade Idrottsskolan. Även detta år stod flickorna för de främsta framgångarna. Hedvig Wallin satte nytt åldersklassrekord i höjd för 12-åringar med 135Tolvcentimeter.ungdomar

39 IFFK 1970–1979

Kommunfullmäktige bjöd spelare och ledare i A-laget och damlaget på en festsupé efter det att båda lagen hade tagit steget upp i högre serier. När det gällde fotbollen hörde 1974 till ett av de mest framgångsrika åren i föreningens historia.

IFFK:s herrar tog 1974 steget upp till division II. I nedre raden från vänster Hans Lundberg, Berndt Isaksson, Kenneth Mörn, Larenz Jansson, Benny Jansson, Harry Sarling och Gunnar Mattsson. I övre raden från vänster Kjell Wennström, Kjell Johansson, Jan Wennström, Sune Abrahamsson, Kurre Mörn, Tage Andersson, Allan Öfverström, Jan Mannerström, Jan-Anders Jansson, Jan-Åke Eriksson, Hans Toivonen och Sixten Andersson. Bakom till höger jublar Sven-Ingmar Johansson.

40 IFFK 1970–1979

Bronsmedalj i Finländska mästerskapet Damlaget spelade sin första säsong i mäster skapsserien 1975. Slutresultatet blev över förväntan en bronsmedalj. Tränare för laget var Anders Karlsson och Jan Eriksson. Förutom att damlaget tog bronsmedalj i FM vann laget distriktsmästerskapet. Åsa Wennström tillhörde den finländska dam truppen. Bronsmedaljörer blev Birgitta Idman, Viola Mörn, Ulla Johansson, Agneta Erlandsson, Helena Palmu, Görel Perjus, Åsa Wennström, Majel Gustafvsson, Bodil Mörn, Fredrika Sundberg, Beatrice Mörn, Ann-Lis Gustafvsson, Lena Jansson, Nina Fagerholm, Kristina Jansson och Carina Sundin.Idivision II blev det en sjunde plats i en mycket jämn och hård serie. Först i de två sista matcherna kunde IFFK säkra kontrak tet. Distriktsmästerskapet hemfördes med tre poäng tillgodo på Sunds IF. IFFK vann även Ålands cupen. Segern hemfördes efter en rafflande final mot MIFK. Efter straff sparksläggning blev slutresultatet 4–3. A- och C-juniorerna deltog i förbundsse rien. A-juniorrna vann distriktsmästerska pet efter omspel mot MIFK. Matchen slutade 3–1. Lagets bästa målskyttar var Mats Danielsson, Jan Sundström och Roger Fellman.C-juniorerna placerade sig tvåa i DM. I ÅBD:s distriktslag för juniorer spelade Christer Sjöström, Johan Dahlblom, Bosse Mattsson, Ove Karlsson, Jan Eriksson och Joakim Dahlblom från IFFK. Nio tävlingssimmare och några motionä rer deltog regelbundet i simträningarna i Idrottsgården. Åländska åldersklassrekord sattes av Clara Carlsson (flickor 10 år 50 m bröst) och Eva-Lotta Johansson (flickor 14 år 100 m Underbröst).säsongen förbättrade Dan-Erik Woivalin sitt personliga rekord i höjd med 26 centimeter. Han hoppade som bäst 191 cm. Dan-Erik blev distriktsmästare i höjd och satte distriktsrekord för pojkar A och B. Vid SFI-mästerskapen för seniorer hoppade han till sig en tredje plats och tog en silver medalj i mästerskapen för B-pojkar. Åländska mästare i bordtennis blev Kjell Johansson och Kjell Isaksson/Jan Olsen. IFFK representerades av sex aktiva orien terare. Sören Kyrkslätt i klassen M-12 nådde Duktiga IFFK-simmare i Idrottsgårdens bassäng. Från vänster Åsa Rosenberg, Lotta Johansson, Maria Carlsson och Peter Svenblad.

IFFK placerade sig på en sjunde plats i division II. Serien vanns av MIFK. Årets skyttekung var Jan-Anders Jansson. ÅBDcupen blev en spännande tillställning. I finalen mot MIFK tog IFFK en klar ledning. Men när endast 30 sekunder återstod av matchen lyckades MIFK kvittera till 3–3. Ställningen stod kvar även efter förlängning och det blev straffsparkstävling. Det sam manlagda slutresultatet blev 4–6 till MIFK: I DM blev det en andra plats en poäng efter MIFK. Herrlaget vann ÅBD:s vinterserie med BOIS på andra plats.

I DM uteblev framgångarna för förening ens juniorer. Samtliga lag placerade sig i mitten av tabellen. I juniorernas distriktslag representerades föreningen av Johan Dahlblom, Christer Sjöström, och Ove Karlsson Ove Karlsson var uttagen till juni orlandslaget för 15-åringar. Damlaget lyckades inte klara kontraktet i mästerskapsserien. Distriktsmästerskapet hemfördes. Åsa Wennström ingick i den fin ländska damlandslagstruppen. Som en av bordtennisens mest lovande spelare framstod Harry Lindqvist. IFFK:s flicklag levererade en knallsensation i en fyraklubbars turnering i Sverige genom att hemföra segern. Bland simmarna stod Eva-Lotta och Anna Johansson samt Clara Carlsson för fina insat ser. Anna toppade SFI:s simstatistik för flick or 10 år på 100 m frisim och 25 m fjäril. Även inom de andra grenarna var hon med de tre bästa.En ungdoms- och idrottssekreterare anställdes i kommunen. Finström Finlands bästa fotbollskommun! Tipsbolagets tidning Veikkaus-Lotto räkna de 1977 fram Finlands bästa fotbollskom mun. På första plats kom Finström. Placeringarna räknades ut enligt en formel

41 IFFK 1970–1979 de bästa placeringarna. Vintersporten låg helt nere på grund av den milda och snöfat tiga vintern. IFFK får dotterföreningen

Så spelar en målvaktduktig

Matchen mot ÄSSÄT hemma slutade 0-0 mycket tack vare Larenz målvaktsspel. Matchen spelades i regn och rusk. Efter 20 minuter började IFFK muren svikta. Det var då Larenz Jansson skakade av sig regnet och började spela stort mål vaktsspel.Speciellt minns man dubbelräddningen i 26:e minuten. På ett långskott lyckades Larenz trots att han var skymd boxa ut bol len till höger. När inlägget och den efterföljande prakt nicken mot krysset kom hängde Larenz kvar i - som det verkade från läktaren - luf ten i minst tio sekunder innan han med en sista tänjning på kroppen lyckades peta bollen över ribban. Så spelar en duktig målvakt. Ålandstidningen om Larenz Jansson 4.7.1970 Larenz Jansson i aktion i en match mot Sunds IF 1980.

1976 bildades IFFK:s dotterförening Finströms boll- och idrottssällskap. Föreningen deltog med ett lag i fotbollens divi sion IV, men lyckades inte klara kontraktet. I laget spelade främst juniorer. Lagledare och tränare för BOIS var Per-Ingmar Johansson.

där ortens folkmängd dividerades med olika tal beroende på i vilken serie kommunens fotbollslag spelade i. A-laget spelade i division II västra zonen. Tyvärr lyckades man inte klara kontraktet. Det blev en sista plats och degradering till division III. Herrlaget förlorade många hem mamatcher med uddamål och det borde oftare ha varit seger med tanke på spelför delningen. Endast två segrare kunde redovi sas efter slutspelad serie. I DM blev det en tredje plats. I ÅBD-cupen nådde IFFK en finalplats men förlorade mot MIFK med 3–4. Också i FM-cupen satte MIFK stopp för IFFK efter en mycket jämn match som avgjordes på straffsparkar. Ove Karlsson belönades med ÅBD:s sil verboll och fick en plats i 16-åringarnas landslagsring. IFFK representerades i distriktslaget för C-juniorer av Ove Karlsson och Roger Karlsson. I motsvarande lag för D-juniorer spelade finströmarna Bjarne Sandell, Niklas Fagerlund och Ulf Nordqvist. Bästa resultatet i ÅBD:s juniorserier stod D-juniorerna för. De tog en andra plats. Lagets värsta målskytt var Mikael Fagerholm, som hela 35 gånger överlistade motståndarnas målvakt. Damlaget tog åter steget upp till mäster skapsserien. Endast en förlust redovisades i förbundsseriesammanhang. Damerna vann distriktsmästerskapet. Åsa Wennström ingick i det finländska damlandslaget under hela säsongen. Ett flicklag deltog i den stora fotbollsturneringen Gothia cup i Göteborg. Åsa tilldelades ÅBD:s guldboll.

Detta år slog bordtennisen igenom med dunder och brak. Den stora framgången kom vid junior-FM där Ann-Jeanette Isaksson tog en bronsmedalj i flickornas klass under 13 år. Bordtennislaget spelade flera klubbkamper. Eva-Lotta Johansson och Jörgen Mattsson spelade hem distriktsmäs terskapet i Föreningenmixed.hade endast en aktiv friidrot tare under året nämligen Dan-Erik Woivalin. Till hans främsta meriter under året hörde seger i SFI-mästerskapet för A-pojkar och en andra plats i samma mästerskap för senio rer. I DM-tävlingarna hoppade han 204 cm vilket var nytt åländskt rekord. Anna Johansson var föreningens främsta simmare. Hon placerade sig nia i FM på 50 meter fjäril. Dessutom satte hon åländskt rekord på samma Damvolleybollagetsträcka.deltog i distriktsse rien.Klubbmästerskap i skidning arrangerades vid Breidablick. Några större framgångar blev det inte för IFFK-skidarna denna vinter. På hösten 1977 blev den efterlängtade trä ningsplanen i Godby färdig. Sandplanen gjorde att träningsmöjligheterna för fotbolls lagen avsevärt förbättrades. Ungefär samti digt färdigställdes en motionsbana invid Godby högstadieskola. Åsa Wennström utses till Finlands bästa damspelare Åsa Wennström utsågs av Finlands bollför bund till Finlands bästa damfotbollsspelare 1978. Åsa var en av nyckelspelarna i det finländska damlandslaget. IFFK tog en andra plats i division III två poäng efter segrarlaget VG-62 från Nådendal. Distriktsmästerskapet hemfördes Margareta Johansson duktigt friidrottstjej. Här flankerad av Maria Granlid och Mona Holmfors.

42 IFFK 1970–1979

Åsa Wennström började spela fotboll som 12-åring 1972. Redan 1975 fick hon ta på sin landslagsdressen för första gången. 1979 började hon studera till gymnastik lärare i Stockholm och startade samtidigt en framgångsrik fotbollskarriär i Hammarby IF. Efter cirka fem år spel i HIF blev klubb adressen Sunnanå sportklubb i Skellefteå. Åsa spelade drygt 30 landskamper, i Sverige tog hon nio silver i SM- eller cup sammanhang och därtill de två bronsme daljerna med IFFK i FM. 1978 valdes hon till bästa fotbollsdam i Sverige och 1981 hade hon en nyckeroll när Finland tog sil ver i Nordiska mästerskapen. Elitsatsningen avslutades 1988 då Åsa hade svårt att hitta motivationen.Detbästa med allt är väl att jag har utvecklats, haft roligt och mått bra, sum merade Åsa sin fotbollsera i Ålandstidningen 1988, och framhöll även att fotbollen har lärt henne mycket som mänska och gett henne möjlighet att resa. Bland sina käraste fotbollsminnen räk nar Åsa IFFK:s kvalvinst till mästerskaps serien och den första gången hon blev uttagen till landslaget. (Foto: Cina Johansson) två poäng före Jomala IK. Damlaget tog brons i FM. Tränare för laget var Åsa Wennström och Fredrika Sundberg och lagledare Jan Sundberg. Bronsmedaljen kom efter att damerna vunnit slutspelsmat chen mot Sampo från Lahtis med 3–1. 1978 genomfördes den första DM-serien för flick or. Tre lag deltog, förutom IFFK även Hammarlands IK och Jomala IK. IFFK:s flickor placerade sig sist, men på samma poäng som de övriga lagen. Ett flicklag del tog i Helsinki cup. Två damlag från IFFK deltog i DM. Det blev andra och första pla ceringar. ÅBD:s guldboll tilldelades Fredrika Sundberg.

43 IFFK 1970–1979

Från IFFK till Hammarby, Sunnanå och landslaget

A-juniorerna deltog i kvalet till FM. Man klarade sig relativt gott i den hårda konkur rensen och placerade sig i mitten av tabellen. Föreningens juniorer deltog i DM i bolltek nik. Bäst gick det för Bjarne Sandell och Thomas Karlsson, som placerade sig på andra plats i klassen för D-juniorer respek tive E-juniorer. Ove Karlsson tillhörde pojk landslaget även detta år.

Bordtennisen började träna i den nya gymnastikhallen i Godby högstadieskola. Jörgen Mattsson tog vid nationella tävlingar i Helsingfors Finströms och Ålands första seger i sådana sammanhang. Han tog med segern steget upp i B-klassen i Finland. Vid

44 IFFK 1970–1979 liknande tävlingar som också gick i Helsingfors tog Kjell Johansson en andra plats. Vid SFI:s skolmästerskap tog EvaLotta Johansson i par med Eva Husell hem segern i dubbel. Omkring 60 flickor och pojkar deltog i simskolan som leddes av Eva-Lotta Johansson. Tävlingssimmarna tränade fyra gånger i veckan under ledning av Bror Myllykoski och Anki Donning. I SFIstatistiken för året placerade sig flera IFFK:are på framstående platser. Anna Johansson på andra plats på 100 m medley, 100 m fritt och 400 m fritt för flickor 12 år. Dessutom toppade Anna statistiken över 50 m fjäril. Anna satte under året sammanlagt fyra åländska åldersklassrekord. Friidrotten hade länge gått på sparlåga i föreningen. Detta ändrades i och med att ungdomssekreteraren Berndt Isaksson tog initiativet till en så kallad elevklubb i frii drott. Intresset bland ungdomarna var mycket gott och på sommaren ställde fören ingen för första gången upp i knatteserien i friidrott. Resultatet blev en fin tredje plats. Många flickor och pojkar stod för goda resultat. Speciellt kan nämnas Bo-Erik Sandell, Erika Sjölund, Jan Kavander, Carola Jansson, Tommy Johansson och Erika Smeds.

Även volleybollen kunde börja utnyttja den nya gymnastikhallen i Godby. I och med detta ökade intresset främst bland de yngre flickorna.

åländska lag i division III: Laget spelade till sig en tredje plats fem poäng efter segraren Kaarinan Pojat. JanÅke Rosenberg var årets skyttekung. I DM blev det en andra plats efter MIFK. I FM-cupen gick det betydligt bättre. IFFK tog sig till femte omgången. Då blev laget utsla get av Heitto från Åbo med 3–1. Herrarna spelade 42 matcher under säsongen. B-laget vann DM efter omspel mot Jomala IK. Förutom att E-juniorerna vann DM deltog man också i Mässcupen. Till lagets stöttespe lare hörde Kim Andersson, Marcus Sarling, Patrik Landell, Erik Melander och KarlGustavDamlagetMattsson.lågefter avslutade serie på fjär de plats men på samma poäng som Pyrkivä från Åbo. Det blev omspel om slutspelsplat sen. Matchen vanns av Pyrkivä med 3–1. Under påsken arrangerades Vikingacupen i Godby. Detta år tränades damlaget av Mikael Wennström. Åsa Wennström spelade samtliga damlandskamper. Årets guldboll för damer tilldelades Carina Sundin i hård konkurrens av Ann-Lis Gustafvsson. Bordtennisspelarna tävlade vid flera till fällen utanför Åland. Framgångar nådde Harry och Rainer Lindqvist, Markus Fellman samt Eva-Lotta Johansson. Jörgen Mattsson vann det åländska mästerskapet för herrar samt tog hem titeln i lag tillsammans med Ove1979Johansson.varandra

året som friidrottsträning ordnades regelbundet. Som tränare fungera de Gunlis Granberg. Ett 40-tal knattar del tog. IFFK tog en tredje plats i knatteserien.

Robert Laaksonen var föreningens bästa skidåkare. Han deltog i ett skidläger i Rättvik. E-juniorerna gjorde 8,5 mål per match E-juniorerna hemförde obesegrade distrikts mästerskapet. På åtta matcher kunde man uppvisa målkvoten 69–1, vilket betyder 8,5 mål i snitt per match. En stor siffra i DM. Tränare och lagledare för E-juniorerna var MikaelA-lagetWennström.blevbästa

Dan-Erik Woivalin blev åländsk mästare i höjd.Året bjöd på en livlig skidsäsong. IFFK:s främste skidlöpare var Robert Laaksonen. Leif Svenfelt, Kurt Mörn och Folke Lindblom blev åländska stafettmästare i skidskytte. IFFK:s volleylag spelade i damserien och slutade på en femte plats. Till hösten fick laget förstärkningar och efter avslutad höstomgång låg laget etta i serien. Simmarna deltog i tre träningsläger. Träningsverksamheten låg på topp med många deltagare. Peter Svenblad, Eva-Lotta Johansson och Maria Carlsson genomgick C-tränarkurs.Sjugymnaster deltog i en kurs i redskaps gymnastik. I Finlandssvenska gymnastik mästerskapen deltog Anneli Lindqvist, Anna Nordqvist, Anna Lampén, Annabell Remmer och Andreas Carlsson.

45 IFFK 1980–1989

Dan-Erik Woivalin var föreningens främste idrottare med åländskt rekord och dessutom blev han guldmedaljör i de första Öspelen på Isle of Man. Föreningen får en nytt elljusspår vid Breidablick. Orienteringen får rejäl fart på verksamheten. 1980 ökade intresset för gymnastik inom föreningen. Framgångar nåddes i SFIspecialmästerskapen i Helsingfors. Anneli Lindqvist tog en första placering i barr i klassen under tio år. I samma gren tog hon också medalj i specalmästerskapen i Närpes på hösten. Andra gymnaster som hamnade på prispallen var Anna Nordqvist, Kristina Snällström, Annabell Remmer, Svante Olofsson, Tomas Fagerholm och Sami Reinikka.IFFK:sherrar tog en sjunde plats i division

Dan-Erik Woivalin suverän i höjdhopp

III. DM blev en jämn uppgörelse mellan Mariehamns IFK och IFFK. Efter att serien var slutspelad låg lagen på samma poäng. I omspelsmatchen vann dock MIFK med siff rorna 5–1. Herrlaget blev utslaget i andra omgången av Finlands cup. Finalen i ÅBDcupen spelades mot MIFK som hemförde segern med 3–1. Bästa resultatet i DM nådde C-juniorerna. Efter avslutade serie låg MIFK och IFFK på samma poäng. C-juniorerna förlorade omspelet mot MIFK med 4–0. Tongivande spelare i laget var Leif Nordlund och Stefan Skogberg. D-juniorerna blev tvåa i distrikts mästerskapet. D-juniorerna deltog i två inomhusturneringar. Laget hade en förkros sande målkvot på 164–61 fördelat på 29 matcher.Damlaget lyckades inte klara kontraktet i mästerskapsserien. Efter omspel i Helsingfors mot City blev det klart att man fick ta IFFK:s Dan-Erik Woivalin röner stora framgångar i höjdhopp.

46 IFFK 1980–1989 steget ned till grundserien. Matchen förlora des med 2–1. Under påsken arrangerades Vikingacupen i Godby med deltagande lag från Sverige och Norge. IFFK deltog med två damlag i ÅBD:s inonhusturnering. DM hemfördes. Ett flicklag deltog i DM för flick juniorer. Två flicklag deltog i den stora fot bollsturneringen Gothia cup i Göteborg. Där fick Åsa Rosenberg lägga en straff på den berömde svenska målvakten Ronnie Hellström på Ullevi inför stor publik. IFFK var på nytt med i förbundsseriesam manhang, nämligen i division III Åbo zonen. Under 1980 framstod IFFK alltmer som den ledande föreningen inom bordtennisen på Åland. Bröderna Harry och Rainer Lindqvist levererade en mindre sensation när de vid internationella tävlingar i Sverige kom på en tredje plats i herrdubbel elit. IFFK:s distriktsmästare detta år var Jörgen Mattsson, herrsingel, samt Harry och Rainer Lindqvist i herrdubbel. Anna Johansson satte under året åländskt åldersklassrekord på 100 meter fjäril. Sammanlagt deltog omkring 60 ungdomar i simskoleverksamheten, som leddes av Maria och Clara Carlsson samt av Anna och Eva-Lotta Johansson. IFFK tog en fjärde placering i knatteserien. För första gången reste IFFK:s friidrottare med en större trupp till Hellas ungdomsspel i Stockholm. Årets klubbkamp samlade 33 deltagare.Dan-Erik

IFFK:s motståndare i kvalet blev SalPa från Salo. Första matchen spelades hemma i Markusböle. IFFK lyckades inte besegra SalPa, som tog hem segern med siffrorna 1–2. I returmötet i Salo gick det lika illa. Hemmalaget vann med 3–0. Inte heller Åbo IFK klarade av att avancera till division II. För första gången spelades det slutspel om DM-titeln. IFFK förlorade semifinalen mot Jomala IK med 1–4. Seger blev det däremot i reservlagsserien. Bo Mattsson fick årets guldboll.Säsongen

får med tanke på att IFFK lycka des ta sig till kval betecknas som en av de bästa på länge. Stefan Sjölund fungerade som tränare för herrlaget.B-juniorerna deltog i FM. Placeringen blev en andra plats efter omspel mot TuTo från Åbo. Avgörandet för IFFK:s del kom först i förlängningen. Efter avslutad serie återstod 64 lag. B-juniorerna fick nu ta sig an TPS från Åbo. Laget rådde inte på starka TPS och Ringa Mari Sundberg var första åländska dam som fick guldbollen två gånger. I bakgrunden Siv Rosenberg.

Woivalin satte nytt distriktsre kord i höjd vid tävlingar i Vanda. Det nya rekordet löd på 206 cm. På våren blev IFFK:s damvolleylag åländs ka mästare i korpen utan en enda förlust. Det var första gången det blev medalj. Endast halva säsongen var snörik. I klas sen P-14 i juniorstafetten tog trion Robert Laaksonen, Karl-Johan Wallin och Mikael Pellas hem segern. Henrik Karlsson var under skidsäsongen helt överlägsen i klas sen P-8. Kval till division II för herrlaget A-laget tog sig till kval 1981 efter att ha vun nit division III på samma poäng som Åbo IFK. Serien var ytterst jämn. Trean TuPa från Åbo var nämligen endast en poäng efter de båda topplagen.

47 IFFK 1980–1989

En av föreningens främsta friidrottare genom historien är höjdhopparen DanErik Woivalin. Som bäst hoppade han 206 cm. Han slog igenom 1975 och tog medal jer både i SFI-mästerskapen och i FM. FM-silver blev det 1975 och 1977 var han tvåa i höjdhoppsstatistiken i Finland. Men det året missade jag FM och jag blev nog besviken för att jag inte kom med i landslaget det året, berättar han. Det roligaste med höjdhopp är att det är en individuell sport. Man lär sig att ta vara på sig själv samtidigt som kamratska pet i sporten är mycket bra. När satsningen var som hårdast tränade Dan-Erik 5-10 gånger i veckan. Jobbigast är det 4-5 timmar innan en tävling när man ska slappna av, menar Dan-Erik.Dan-Erik är mer än nöjd med det stöd han har fått från föreningen. Den har ställt upp både ekonomiskt och med kamratskap, tycker han och vill dessutom rikta ett tack till tränaren Claes Hellström och till familjen.

från IFFK var detta år Harry och Rainer Lindqvist, Andreas Lindqvist och Minna Lindqvist.

IFFK tog en tredje placering i knatteserien. Hela 48 friidrottare deltog i föreningens poängtävlingar som arrangerades för första gången.Bästaresultaten

”Idrotten har gett vänner för livet”

nåddes av Dag Fredriksson som toppade den åländska statistiken på 60 m för pojkar 14 år. Toppade statistiken gjor de också Ove Fredricksson på 60 m pojkar 12Åretsår. trupptävlingar avgjordes i Vasa. Sex flickor från IFFK deltog i klassen under 13 år. De placerade sig på en nionde plats. Anneli Lindqvist tog hem segern i hopp, bom, bar, och matta i klassen under 10 år i specialmästerskapen som avgjordes i Mariehamn.MagnusKarlsson vann hopp och barr i klassen under 10 år. I samma klass vann Andreas Carlsson hopp. Jacob Estlander

Höjdhoppet har gett mig vänner för livet, avslutar Dan-Erik. Ur föreningens 60 års historik. var därmed ute ur FM. I DM placerade sig B-juniorerna på en andra palts efter omspel mot Mariehamns IFK. Både damlaget och flicklaget hemförde distriktsmästerskapet. Damlaget spelade redan på våren kval till mästerskapsserien eftersom systemet gjordes om. Man lycka des klara avancemang. Under sommaren blev det åter spel i landets högsta serie. Ännu i sista matchen hade damlaget chans till slutspel om medaljerna. Men slutplace ringen blev trea i grundserien. Vikingacupen arrangerades under påsken i Godby. 1981 års guldboll för damer tilldelades RingaMariIntressetSundberg.för bordtennis ökade avsevärt, främst var tillströmningen av knattar mellan nio och 12 år stor. På en del träningar var det upp till fyrtio personer som skulle samsas om de åtta Distriktsmästareborden.

Unik 24 timmars tävling i bordtennis Bordtennissektionen arrangerade 1982 för första gången i Finland en 24-timmars tur nering. Tolv spelare slog 75.015 slag under ett dygn. IFFK:s gymnaster nådde fina framgångar.

vann hopp i klassen under 15 år. Damvolleybollaget placerade sig tvåa i serien. Även flicklaget deltog i korpserien men framgångarna uteblev.

Anna Johansson, Sören Karlsson och David Dahlblom ingick i lag som satte åländska åldersklassrekord i sim-stafett. Snöbristen var stor i början av säsongen.

Robert Laaksonen blev distriktsmästare i klassen 16 år. Han vann dessutom alla täv lingar på hemmaplan. Glädjande var att så många ställde upp i klubbmästerskapen. Henrik Karlsson och Kristina Snällström vann alla deltävlingar i respektive klass i klubbmästerskapen.

Magnus Karlsson hemförde segern i räck, barr, fristående och hopp vid Finlandssvenska specialmästerskapen i klassen under 10 år. I samma mästerskap vann Kristina Snällström bom, hopp, barr och fri stående i klassen under 10 år. Anneli Lindqvist svingade sig till guld i barr under 12Denår. här säsongen var vädrets makter vän liga med våra skidare. En kurs hölls under sportlovet med 30 deltagare. IFFK-skidarna var flitigt i farten, kanske kan man tala om trängsel i skidspåren. I årsberättelsen karak täriseras säsongen som den mest händelse rika på många år. Totalt deltog 65 personer i skidningens poängtävlingar på hemmaplan.

Ishockeyn kom åter på verksamhetspro grammet efter några års frånvaro. Ett junior lag deltog i distriktets seriespel.

Juniorfotbollen noterade ett framgångs rikt och livligt verksamhetsår. B- och C-juniorerna deltog med varsitt lag i för bundsserierna. B-juniorerna vann sin grupp

Volleybollen har funnits länge på föreningens program. Idrotten bedrivs på motionsnivå med bl.a. spel i korpserien. I övre raden från vänster tränaren Jan Eriksson, Ella Lindfors, Gun-Lis Granberg, Kerstin Lampén. I nedre raden från vänster Tessan Sjöström, Sol-Britt Sundell, Inger Blomsterlund och Anne-Maria Isaksson.

48 IFFK 1980–1989

49 IFFK 1980–1989

Anneli Lindqvist skördade stora framgångar inom gymnastiken som var en mycket aktiv sektion inom föreningen på 1980-talet. (Foto: Per Björkman) men förlorade knappt i kvalet om vidare avancemang. C-juniorerna kom tvåa i sin grupp. Både B- och E-juniorerna blev distriktsmästare. Leif Nordlund tilldelades ÅBD:s silverboll. Herrlaget startade fotbollssäsongen svagt och hela våromgången gick knackigt. Laget låg till och med sist i tabellen. När spelarna en gång fick igång spelet gick de inte att stoppa utan tog så gott som rubbet på hös

Ove Johansson och Jörgen Mattsson flitiga bord tennisspelare.

50 IFFK 1980–1989 ten och blev slutligen trea i tabellen. Damerna blev distriktsmästare och behöll sin plats i mästerskapsserien. Laget gick vidare till tredje omgången i Finlands cup. ÅBD:s guldboll tilldelades Erika Sjölund. Volleybollsektionen hade verksamhet för damer och flickor med träningar två gånger i veckan.Ifriidrotten satte Kristina Snällström åländskt åldersklassrekord i spjut för F-10 med 19,22. Som tidigare arrangerades poängtävlingar och föreningen deltog i knatteserien.Orienterarna deltog i kampanjen Ströva utan stress. I maj placerades 20 kontroller ut i terrängen kring Breidablick för två måna der framåt. 68 personer deltog i instruk tionskurser för nybörjare. Bjarne Erlandsson blev distriktsmästare i H-35. På hösten star tade planeringen av en ny karta för området Tärnebolstad-Shellagret i Färjsundet. IFFK:s simmare startade i 17 tävlingar. Avancemang till division II för herrfotbollen Efter en mycket lyckad fotbollssäsong 1983 vann IFFK herrarnas division III. Efter tre dramatiska kvalmatcher mot helsingforsla get VaaPa stod det klart att IFFK åter tagit steget upp till division II. Tränare för det framgångsrika laget var Per-Ingmar Johansson med Harry Sarling som assistent. Lagledare var Gunnar Mattsson. Bäste mål görare under säsongen var Per-Ingmar Berglund.IFFKförlorade

Simmarna deltog i 19 tävlingar och näm nas kan Cecilia Johanssons medalj på 400m Jörgen Mattsson koncentrerar sig på spelet.

IFFK blev trea i friidrottens knatteserie, en förbättring med en placering jämfört med året innan. Poängtävlingar hölls som tidiga re. 17 nya klubbrekord sattes under 1983.

spelet om DM-titeln efter förlust mot MIFK med 4-3. Förlusten kom efter förlängning och straffar.

Ekonomiska orsaker satte stopp för IFFKdamernas fortsatta spel i division I när serie systemet gjordes om efter säsongen. Nina Henriksson tilldelades ÅBD:s guldboll. Även om säsongen inte var lika snörik som förra året blev skidsäsongen rätt livlig. Sju klubbtävlingar i skidning arrangerades. Skidsektionen efterlyste ett elljusspår vid Breidablick och spåret började under året planeras och ta form. Robert Laaksonen blev distriktsmästare i H-18. Tennisträning för ungdomar startade redan hösten 1981 men fick sedan ett avbrott för att återupptas på hösten 1982. 1983 arrangerades en sommarkurs och under hösten deltog ett 15-tal juniorer i tennisträ ningen. Under hösten hölls klubbmäster skap mot MLK. IFFK vann samtliga fyra matcher. Kommunens satsning på tre ten nisplaner vid Godby högstadieskola betyd de mycket för intresset och de utnyttjades flitigt av såväl yngre som äldre spelare. Arbetet med kartbladet för Godbyområdet kom igång inom orienteringssektionen.

IFFK arrangerade FSG:s mångkampsmäs terskap i april där arrangörsföreningen knep sex av 23 möjliga medaljer. Anneli Lindqvist och Magnus Karlsson tog guld i sina klasser.

Harry

51 IFFK 1980–1989

IFFK:s bordtennissektion hade en livlig verksamhet ända sedan starten med många juniorer i leden. Här ledarna Kjell Isaksson till vänster och Kjell Johansson till höger med en grupp IFFK-spelare. Tyvärr blev IFFK till slut den enda förening på Åland som hade organiserad bordtennisträning.

Ann-Jeanett Isaksson framgångsrik bordtennistjej i IFFK. Lindqvist var IFFK:s mest framgångsrike bordtennisspelare.

Höjdhopparen Dan-Erik Woivalin svarade för årets bästa insats inom IFFK. Dan-Erik satte åländskt rekord i höjd genom att hoppa 205 cm. Med det resultatet var han tredje bäst i Svenskfinland denna säsong. I övrigt noterade friidrotten ett ökat intres se bland juniorerna. 60 juniorer deltog i de sex poängtävlingarna i friidrott. IFFK klätt rade upp till en andra plats i knatteserien, ytterligare ett bevis på friidrottens fram marsch. 20 nya klubbrekord sattes under säsongen.Herrlagets saga i fotbollens division II blev kort. Laget tog endast sju poäng på 22 matcher men stämningen i laget kunde ändå hållas på topp. Som kuriositet kan nämnas att IFFK blev första åländska lag som spela de en seriematch inomhus på konstgräs. Det skedde i den första division II matchen mot Palloseiskat i Lahtis. IFFK tog sig till final mot MIFK i åländska cupen men förlorade. Bosse Mattsson fick som förste spelare Ålands bolldistrikts guldboll för andra gången.Ettny seriesystem togs i bruk inom dam fotbollen och IFFK som lämnat mästerskaps Kristina Snällström, Erika Sjölund, Ewa Ganner och Fredrika Sundberg jublar efter en seger i damernas division I. (Foto: Ålandstidningen)

52 IFFK 1980–1989

frisim i Blå manteln tävlingarna. Både volleybollen och bordtennisen var inne i en generationsväxling. De äldre trap pade ned medan yngre byggde på underi från. Ny motionsbana tas i bruk vid Breidablick Den efterlängtade elbelysta motionsbanan vid Breidablick togs i bruk 1984. Arbetet med banan startade i september 1983. Invigningen skedde den 3 februari 1984 med Tage Boman som invigningstalare. Banan har byggts med hjälp av många frivilliga krafter. Totalt har 10-15 personer ställt upp på sin fritid för att den elbelysta motionsba nan skall bli verklighet. På grund av den fina ideella insatsen blev banan betydligt billigare än beräknat och för de överblivna pengarna kunde en snöscooter köpas efter att kommunen hade gett ett litet bidrag.

på barr i klassen under 12 år. På pojksidan var medaljskörden ännu större, men mot ståndet var också lite svagare. Christian Lindqvist tog fyra guld och ett silver i klas sen under 10 år medan Magnus Karlsson tog en medalj av varje valör i samma klass.

53 IFFK 1980–1989

Cecilia Johansson tog guld på 100m rygg sim i SFSI-mästerskapen och satte samtidigt åländskt åldersklassrekord. Simmarna täv lade som vanligt flitigt.

serien fick delta i kval till den nya division I. IFFK vann kvalserien utan poängförlust. Distriktsmästerskapet hemfördes och IFFKdamer vann även ÅBD:s inomhussserie. Ringa Mari Sundberg tilldelades för andra gången ÅBD:s guldboll. Totalt hölls sju poängtävlingar i skidning trots att säsongen kom igång först i mitten av januari. Robert Laaksonen var IFFK:s främste skidare. Robert blev tvåa i FSSmästerskapen i H-18 och kvalificerade sig som förste ålänning till Finländska mäster skapen där han blev 61:a. Robert blev också distriktsmästare i H-21. Det fullkomligen regnade medaljer över IFFK:s gymnaster. Anneli Lindqvist, Kristina Snällström och Andreas Carlsson bildade ett av IF Ålands lag i FSG:s Grand prix i trupp gymnastik. Deras nummer Åländsk cocktail gavAnneliguldmedaljen.Lindqvist vann Finlandssvenska mästerskapen i mångkamp klassen under 14 år. I specialmästerskapen tog Anneli tre guld och ett brons. Kristina Snällström tog guld

I årsberättelsen för detta år noterar orien teringssektionen att orienteringen i Finström inte har utvecklats i önskad riktning när det gäller antalet aktiva. Träningar har hållits regelbundet. Det nya kartbladet över GodbyGrelsby blev klart i slutet av året och beskrivs som mycket lyckat. Målvakten Sverker Jansson och Jan-Åke Rosenberg kämpar för att stoppa MIFK:s Ari Weckström. (Foto: Sebba Södergårdh)

IFFK fick under året en ny sektion cykel. Sektionen arrangerade såväl egna tävlingar som DM-tävlingar och poängtävlingar till sammans med MIFK. Ålands bästa cyklist var IFFK:aren Klas-Göran Hellsten som bland annat deltog i ett träningsläger i Spanien med den finländska cykeleliten.

orienterare i olika tävlingar under säsongen. IFFK arrangerade landskampen ÅlandÅboland som avgjordes i Saltvik. Torbjörn Enqvist var banläggare och tävlingschef. Ishockeyn tränade under året på Godbyrinken och ett C-juniorlag deltog i DM.Tennissektionen noterar ett stigande intresse för Cyklisternasporten.kunde se tillbaka på ett bra år med framgångar både nationellt och inter nationellt. Klas-Göran Hellsten deltog i ett träningsläger på Teneriffa och Mallorca. IFFK-cyklisterna sopade slätt på hemmaplan där K-G Hellsten och Sigurd Wehmonen Cecilia Johansson med en av många medaljer i simning.

Dan-Erik Woivalin blev 1985 första öspels mästaren i höjd vid Island Games på Isle of Man. Han hoppade hem segern med ett hopp som var det högsta som någonsin gjorts på värdön. 53 ungdomar deltog i föreningens poängtävlingar i friidrott och IFFK blev femma i knatteserien. Friidrotten hade tränarpro blem men detta löste sig till hösten. IFFK:s friidrottare deltog i ett flertal tävlingar utan för Åland. Året bjöd på fina förhållanden i skidspå ret. Vintern var snörik men kyla ställde till problem för skidåkarna. IFFK arrangerade distriktsmästerskapet där Robert Laaksonen blev mästare i H-21. Bra gick det också för Camilla Eklund och Magnus Andersson som kom på medaljplats i sina klasser. Sju poängtävlingar arrangerades. Ett ökat intresse noterades för skidskytte. I fotbollens division III gick IFFK:s herrar en tung säsong till mötes. Vårsäsongen gav klen poängskörd medan höstsäsongen blev rena motsatsen. Endast två matcher förlora des och IFFK blev slutligen åtta i serien. I DM blev det en andra plats efter omspel mot MIFK, en match som förlorades med 0-1. Omspelsmatchen var samtidigt cupfinal och därmed förlorades också den titeln.

Ett 20-tal spelare deltog i bordtennisens träningar och ett klubbmästerskap arrange rades.Damvolleybollen

Orienteringen hade en större bredd än på många år. Totalt representerades IFFK av 22

gick lite tillbaka men för att vända trenden startades en nybörjarträ ning som fick ett mycket positivt mottagan de. Woivalin öspelsmästareblev

54 IFFK 1980–1989

IFFK:s C-juniorer deltog i FM-kval samt i flera turneringar. En cup arrangerades i Markusböle med sex deltagande lag. Damlaget spelade för andra säsongen i rad i den landsomfattande division I. Målsättningen och förväntningarna var inte högt ställda med IFFK klarade sig över för väntan och tog en säker femte plats. Distriktsmästerskapet hemfördes. Ewa Ganner tilldelades ÅBD:s guldboll och flera IFFK-tjejer var uttagna till ÅBD-laget.

Dessa två blev också uttagna till de första öspelen som arrangera des på Isle of Man. Hellsten tog en bra sjätte plats i linjeloppet i mycket kvalificerat start fält. Hellsten och Wehmonen deltog också när IF Åland för första gången deltog i SFImästerskapen på cykel. Duon deltog också i FM. K-G Hellsten låg bland de bästa i landet och satte åländskt rekord på samtliga tem podistanser och i alla nationella tempolopp kom han på poängplats. I FSGM i mångkamp tog gymnasterna Christian Lindqvist och Magnus Karlsson hem segern i P-10 år respektive P-12 år. I specialmästerskapen vann Christian räck

helt dominerade.

Klas-Göran Hellsten ivrig och framgångsrik cyklist. Robert Laaksonen ofta först i skidspåret.

55 IFFK 1980–1989

IFFK-cyklisterna Klas-Göran Hellsten och Sigurd Wehmonen deltog i det första öspelen på Isle of Man. Här tillsammans med Göte Winé och en cyklist från värdön.

Skidsäsongen startade tidigt, redan den 25 november 1985 drogs det första spåret på motionsbanan invid Breidablick. Sex poäng tävlingar hölls. Deltagarantalet på hemmaplan varierade mellan 25 och 50 medan det var lite glesare med IFFK:are som ställde upp i distriktstävlingar. Men topparna var desto bättre. Bland annat stod Robert Laaksonen och Camilla Eklund för en dub bel i Hammarspelen där både herr- och damklassen genom den duktiga duon fick vinnare från IFFK. FSSM arrangerades för första gången på Åland och Robert blev tvåa. Det handlade om långa FSSM. Han vann också sex av de nio distriktstävlingar som arrangerades. I skidskytte-DM segrade Camilla Eklund i D-17 och även andra IFFK:are nådde fram skjutnaIFFK:splaceringar.herrartog en andra plats i division III. En välkommen framgång efter några års kräftgång för att citera årsberättelsen. IFFK tog hem Ålands cupen efter finalseger över MIFK. DM-finalen förlorades dock mot MIFK. Ny tränare för laget var Johnny Söderdahl. IFFK spelare fanns med i de ÅBD-trupper som spelade matcher på Gotland och i Lappland. Damlagets säsong var mycket lyckad med en fjärde plats i division I efter en stark höstsäsong. Distriktsmästerskapet hemfördes. Ewa Ganner tilldelades ÅBD:s guldboll. ÅBD:s damlag hade sin stomme från IFFK som var representerat med tio spelare. I Tammerfors spelade man bland annat mot Finlands landslag och efter turneringen utsågs Ringa Mari Sundberg till Ålands bästa spelare. 18 IFFK-damer reste i juli till Gotland för att spela i de inofficiella Östersjömästerskapen. IFFK:s flicklag blev för andra gången i historien distriktsmästare. Inom orienteringen deltog sex IFFK:are i samtliga deltävlingar i OL-cup. Andreas Perjus blev totalsegrare i P-10 år och Bjarne Erlandsson blev tvåa i H-40-45 år. IFFK deltog med ett B-juniorlag i ishock eyn. En ishockeyskola hölls under sportlo vet.Intresset för tennis i föreningens regi var stabilt. Cirka 25 ungdomar deltog i träning arna. IFFK:s cyklister var flitigt i farten i olika tävlingar både på hemmaplan och natio nellt. Sigge Wehmonen segrade i SFImästerskapen i klassen M41. K-G Hellsten vann fyra nationella tempotävlingar och var tionde på cykelförbundets rankinglista. Bröderna K-G och Kenneth Hellsten tog dubbelseger i 10 km tempo, linjeloppet och 50 km tempo i distriktsmästerskapen. Följdaktligen tog bröderna hem även par tempotävlingen.Gymnastiken höll träning för två olika grupper en för yngre och en för äldre. Volleybollen kunde rekrytera nya spelare till sina led men något spel i korpserien blev det inte. För det ansågs spelarna sakna den nödvändiga rutinen.

blevFotbollsveteranernafyraiFM

56 IFFK 1980–1989 och barr medan det blev silver i fristående och hopp. Magnus vann räck, fristående, häst, barr och hopp. Efter avslutat korpspel på våren bestämde sig damlaget i volleyboll att inte ställa upp i höstens volleyserie. Flicklaget fortsatte i samma positiva anda som tidigare men flickorna blev utan tränare till hösten och började då träna med damerna. Bordtennisen hade 35 spelare i sina led och tränade två gånger i veckan. Sektionen kunde konstatera att idrotten är på väg till baka inom föreningen. Johnny Karlsson, Tina Karlsson, Cecilia Johansson och Heidi Rosing var föreningens bästa och flitigaste simmare. Bristen på trä ningstider i simhallen sätter dock stopp för en bredare simverksamhet men cirka 40 undomar deltog i den klubbverksamhet som skolorna arrangerar.

IFFK:s fotbollsveteraner vann sin grupp i FM-kvalet 1986 och gick till slutspelet i Tammerfors där laget tog sig till semifinal som dock förlorades. Även i bronsmatchen blev det förlust men laget tog en meriteran de fjärde plats i FM. IFFK gick till final i friidrottens ungdoms serie där laget blev fyra. Årets poängtävlingar hade åtta deltäv lingar och totalt deltog 38 ungdomar. Sektionen noterar ett ökat intresse bland friidrottens seniorer speciellt för långlopp.

Bordtennisen kom igen efter några mel lanår. Ett tiotal seniorer och cirka 30 juniorer deltog i träningarna. IFFK var fortsättnings vis den ledande föreningen inom bordten nisen bland annat kom sju av tolv spelare i årets Top-12 från IFFK. Tävlingen vanns av Harry Lindqvist, som också tog silver i hög skolornas FM. Mikaela Söderlund och Kristina Snällström tog brons i dubbeln i SFSI-mästerskapen som arrangerades i Mariehamn.TinaKarlsson, Cecilia Johansson och Johnny Karlsson deltog i IF Ålands sim trupp. De deltog bland annat i Östersjöspelen på Gotland. Cecilia kvalade in till fyra gre nar i SFI-mästerskapen. IFFK får markdonation och succé för nybörjarorientering I maj hölls nybörjarkurser i orientering i skolorna. Nybörjarträningarna som startade därefter blev en stor succé med i genomsnitt 40 deltagare. Malin Mörn D-10 och Dan Jansson H-12 vann sina klasser i OL-cup medan Ove Lindström blev tvåa i H-14. Klubbbmästerskap arrangerades på hösten och under sommaren och hösten ordnades poängorientering. För orienteringssektionen var 1987 ett mycket lyckat år. IFFK:s ishockey representerades under säsongen av HC-81 i distriktsserien. Doris IFFK har säk rat

Björkman)(Foto:jublar.LeifAhlqvistSkogberg,lund,StefansionmangavancetilldiviII1983.Sjö-StefanGuyochNordlundPer Efter åtta års idogt arbete är IFFK åter fotbollsetta på Åland genom avancemang till division II. I nedre raden från vänster Gay Ahlqvist, Johan Dahlblom, Jan-Åke Rosenberg, Mats Danielsson, Kjell Weppling, Patrik Landell, Sverker Jansson, Bo Mattsson, Alf Johansson och Ove Karlsson. I övre raden från vänster Harry Sarling, Jan-Åke Eriksson, Per-Ingmar Johansson, Tomas Karlsson, Bo-Erik Sandell, Stefan Sjölund, Per-Ingmar Berglund, Leif Nordlund, Erik Rosenberg, Gunnar Mattsson, Tage Andersson och Stefan Skogberg. På bilden saknas Trygve Sundblom. (Foto: Per Björkman)

57 IFFK 1980–1989

Johansson tog en meriterande andra plats i ryggsim i de inter nationella knattetävlingarna i Mariehamn. Bland föreningens övriga simmare var Tina Karlsson den som nådde de bästa placering arna.Cyklingen kunde se tillbaka på en lyckad säsong. IFFK:s cyklister var i topp i samtliga distriktstävlingar. K-G Hellsten segrade i 50 km tempo, linjeloppet och 50 km tempo. I alla dess tre distriktsmästerskap var Kenneth Hellsten tvåa. Bröderna cyklade också hem partempo. Kenneth Hellsten gjorde stora framsteg och vann flera tävlingar på hem maplan.Ettökat intresse för gymnastik noterades när höstens verksamhet startade. Deltagar antalet steg från vårens tio till cirka 25 styck en. Framgångar nådde Magnus Karlsson som blev etta i FSG-mästerskapen i red skapsgymnastik klassen p 12-15 år. I special mästerskapen blev Magnus etta i parterr samt tvåa i hopp och ringar.

IFFK:s tennissektion går enligt årsberät telsen mot en ljusnande framtid. Det man syftar på är den nya idrottshallen som ger tennisen betydligt bättre förutsättningar än de som råder i tältet. Uppslutningen till trä ningarna var god, cirka 30 ungdomar del tog.Volleybollen saknade tränare men fortsat te sin verksamhet en gång i veckan. Något seriespel blev det inte denna säsong.

Förväntningarna på IFFK:s herrlag i fot boll var höga efter den fina säsongen 1986. träningen lades om inför den här säsongen med individuell konditionsträning i början av året medan fotbollsträningen startade i mars. Experimentet föll inte väl ut och A-laget gjorde överhuvudtaget en ganska svag säsong. Laget förlorade jämna matcher och saknade helt enkelt det lilla extra som så väl behövs. Placeringen i division III blev sjua. En av årets höjdpunkter var ett gäst spel i Markusböle av mästerskapsserielaget Ilves.Även damfotbollen noterar ett mellanår på grund av generationsväxling i laget. Laget låg sist i serien efter våromgången men under hösten spurtade damerna och klarade sig från nedflyttning. Damerna vann distriktsmästerskapet. Flickfotbollen hade däremot sitt bästa år genom tiderna. Kristina Snällström gladde på landslagslägren och även Mikaela Söderlund var kallad till ett läger. Sex flickor från IFFK var med i ÅBDlaget som spelade landskamper på Öland. Dessutom hemfördes distriktsmästerskapen för såväl B-som C-flickor. Eldsjäl går ur tiden I maj 1988 avled Jan F Sundberg, en av de stora profilerna inom IFFK. Han var ordfö rande 1957-1970 och en eldsjäl inom fotbol len.IFFK:s herrlag blev fyra i fotbollens divi sion III efter en stark spurt under höstom gången. I övrigt bjöd inte A-lagets säsong på speciellt många glädjeämnen. Laget gick till final i 24 timmars-tuneringen i Vikingahallen. Bosse Mattsson guldbollsvinnare och försvars gigant i IFFK. (Foto: Sebba Södergårdh)

58 IFFK 1980–1989

ett 50-tal aktiva. IFFK arrangerade under året samtliga bord tennistävlingar på Åland. I DM vann IFFK fem av elva klasser. Åländska mästare blev Harry Lindqvist, Rainer Lindqvist, Hans Toivonen, Thomas Toivonen och Christian Lindqvist. Årets höjdpunkt var öspelen på Guernsey där Harry Lindqvist och Markus FellmanJuniorendeltog.Anna-Karin

Clemes donerade mark till IFFK för att ishockeyrinken skall få en permanent plats uppe vid Bordtennisensandplanen.noterar

nådde den bästa åländska placeringen i SFIM i orientering med en sjätte plats bland 83 startande. IFFK:s orien terare deltog i åtta tävlingar utanför Åland.

35 gymnaster deltog i föreningens trä ningar som var uppdelade i två grupper. Magnus Karlsson vann sin klass, P-15 år vid FSGM i Närpes. I specialmästerskapen som arrangerades i Mariehamn tog Magnus guld i hopp, medan han blev trea i barr. Bästa resultaten bland flickorna nådde Ylva Grüssner.OveLindström

Simningen noterar en generationsväxling med stort intresse på knattenivå. Det stora löftet var Anna-Karin Johansson.

1989 var, enligt årsberättelsen att döma, något av ett mellanår för föreningen. Inga större framgångar nåddes. Verksamheten var omfattande i vanlig ordning med förut om de idrotter som redovisas här nedan vol leyboll, ishockey och bordtennis på pro grammet. Skidsäsongen blev lika med noll på grund av snöbrist. I augusti nåddes föreningen av sorgebu det att Beatrice Mörn avlidit. Beatrice var en av föreningens mest framgångsrika idrotta re med många distriktsmästerskap på merit listan. Dessutom blev ”Bettan” SFImästarinna i höjd. Hon var också med när IFFK:s damer tog bronsmedalj i fotbolls FM. Det här var säsongen när IFFK:s herrlag i fotboll startade om och målet var att skapa grunden för ett nytt framgångsrikt lag. Ny tränare var Per Johansson från Sverige. IFFK kom sjua i division III. Största orsaken till den blygsamma placeringen var att laget var mycket ojämnt och blev besegrat i de viktiga derbymatcherna. Daniel Widman blev dock bäste åländske målskytt i serien.

tarHerrfotbollennysats

En positiv sak för seniorfotbollen var den interna åländska division V som körde i gång. Där fick reserver och äldre juniorer matchträning.Juniorernahöll

Anna Johansson med en grupp juniorsimmare i Idrottsgården 1981.

B-juniorerna gjorde en positiv insats i Örebro Cup i Sverige där laget vann Fair Play cupen och tilldelades 1.000 kronor. Årets bästa juniorresultat stod E-juniorerna

blev det inte för volleybol len men träningar hölls som tidigare en gång i veckan. Laget saknade tränare.

sig väl framme i distrikts serierna.Damlaget blev delad tvåa i förbundsserien men förlorade DM för första gången på tio år. Flera damer och flickor var uttagna till ÅBD-lagen. Kristina Snällström och Mikaela Söderlund var kallade till landslagsläger. B-flickorna blev distriktsmästare.

59 IFFK 1980–1989

Skidsäsongen startade redan innan jul men sedan blev det stopp till slutet av janu ari på grund av snöbrist. IFFK visade upp bredd på juniorsidan vid DM. Conny Eklund tog ett guld och ett silver vid FSSM i skid skytte.Robert Laaksonen som bytt skidorna mot löparskor var årets utropstecken inom åländsk friidrott. Robert deltog i SFImästerskapen. Han raderade ut de gamla klubbrekorden på 3.000m hinder och 10.000m som Bert Lundberg satte 1959 res pektiveSektionen1962. kunde notera en ökning av antalet tävlande i klubbmästerskapen och i poängtävlingarna. 25 nya klubbrekord sat tes under året. I den åländska friidrottssta tistiken noterade Anders Boman det bästa resultatet i tresteg och höjd i P-12 år.

Bordtennisen hade ett 30-tal juniorer i sina led samt några seniorer. Klubbmästerskap arrangerades.Någotkorpspel

i farten med livligt tävlingsdeltagande. Årets höjdpunkt var en resa till Gurkspelen i Västerås i början av augusti. Åtta poängtävlingar hölls och 30 nya klubbrekord sattes. Simmaren Anna-Karin Johansson repre senterade framgångsrikt IF Åland i en rad tävlingar i riket. Inom cykel tog IFFK segrar i samtliga lin jelopp som arrangerades på Åland dessut om blev det DM-medalj i flera tempolopp. IFFK:s orienterare deltog i tävlingar både i riket och i Sverige. Den bästa placeringen nådde Ove Lindström som blev fjärde i H-16 vid FSOM i Borgå. Ove vann också natt-DM i sin klass. IFFK stod värd för finalen i OL-cupen där Maria Sjöström blev slutseg rare i D-12.

60 IFFK 1980–1989 för som hemförde distriktsmästerskapet. Säsongen var inte helt lyckad för damla get som dock vann distriktsmästerskapet och blev bästa åländska lag i division I trots att IFFK låg på nedflyttningsplats efter våromgången. Både dam- och flicklaget hade representanter i ÅBD-lagen. Mikaela Söderlund var hemmareserv när Finlands B-flickor spelade NM i Norge och hon del tog i flera Friidrottarnalandslagsläger.varflitigt

planeras.Mikael

Granberg – duktig gymnast.

Inom simningen nådde Anna-Karin Johansson flera fina framgångar. Hon repre senterade IF Åland i en rad tävlingar i riket med fina resultat. I den finländska statisti ken låg hon på 15-25 plats i de olika grenar na i F-12 år. I gymnastik visade Mikael Granberg fram fötterna med bland annat silvermedaljer vid finlandssvenska specialmästerskapen i klas sen P-10 år. Ett 20-tal juniorer deltog i de regelbundna gymnastikträningarna. Ballongtältet i Godby gav nya bättre träningsmöjligheter när det togs i bruk. I slutet av 1980-talet var det dock uttjänt och en ny idrottshall började

IFFK:s juniorverksamhet är på uppgång. Samarbetet med andra föreningar har lett till berdare verk samhet och flera lag. Här några glada IFFK-juniorer. Från vänster Josefin Sporre, Emma Ölund, Magnus Österlund, Isac Boman, Camilla Lundberg och Kenny Strömberg.(Foto: Fredrika Sundberg)

Damlaget var inne i en generationsväxling och många unga tjejer tog en ordinarie plats.

Juniorerna Anna-Karin Johansson och Andreas Perjus ingick i IF Ålands simmarlag. Anna-Karin satte under året två ålders klassrekord i F-12 år. 1990 var det bästa friidrottsåret sedan sek tionen nyuppväcktes inom föreningen i slu tet av Friidrottsskolan,1970-talet. deltagande i ÅID:s ung domsserie och poängtävlingarna var sats ningar som nu började ge frukt. Fortfarande är det på juniornivå framgångarna kommer men för att få duktiga seniorer krävs en bred och bra juniorverksamhet. Fem friidrottare nådde speciellt fina framgångar nämligen Andreas Nyberg, Benny Holmström, Anders Boman, Kristian Granberg och Jarna Erämetsä.Anders, Kristina och Jarna kvalade in till inofficiella FM för juniorer.

1990-talet har hittills präglats av samarbete. På juniorsidan har verksamheten ökat på grund av samarbete med andra föreningar och även på seniorsidan prövade man på samarbete i form av Team Åland. En viktig milstolpe i för eningens och kommunens historia var invigningen av den nya Godbyhallen. 1990 skedde det som alla idrottsintresserade i Finström väntat på, Godby idrottshall invigdes. Talare var IFFK:s mångårige gäst tränare Sven Andersson. I årsberättelsen får herrlaget godkänt för sin insats under säsongen. Flera juniorer tog plats i laget. IFFK vann 24-timmarsturne ringen efter final mot Östernäs. Likaså blev det seger i Ålands cup efter seger över Sund. I division III blev det en sjunde plats. IFFK deltog med två lag i division V.

61 IFFK 1990–1996

Samarbetet ökar och breddar verksamheten

Samarbetet med andra föreningar ökar

IFFK:s herrlag i fotboll hade höga förvänt ningar inför säsongen 1991. Det här var tredje året av en storsatsning som skulle ge resultat. Men redan under vårsäsongen kom förväntningarna på skam. Skador var kan ske den främsta orsaken och hela 20 spelare måste användas i vårsäsongens seriemat cher vilket gav ett splittrat lag. Laget tappa de spelglädjen och en lösning söktes. Den blev att tränaren Per Johansson slutade och Per-Ingmar Johansson, Mats Danielsson och Per-Ingmar Berglund tog över. Allt detta skedde i bästa samförstånd. Höstsäsongen blev något av en succé där laget tog 17 poäng mot fem på våren. IFFK slutade femma i serien och var höstens lag. IFFK vann både distriktsmästerskapet och Åländska cupen. Det blev alltså en äkta dub bel. I vårens inomhusturnering gick laget till final. På juniorsidan tog föreningen initiativet till ett lag för pojkar födda 1973 och senare som skulle delta i Upplandsserien i Sverige.

var helt överlägsen i sin klass i orientering under säsongen. Bra gick det också för Dan Jansson och Ove Lindström. IFFK:s orienterare tävlade flitigt. Men föreningen stod också som värd i sam band med årets stora orienteringshändelse på Åland, nämligen FSOM. Vid Breidablick avgjordes Sprint-OL och arrangemanget fick idelGymnastikträningarnaberöm. fortsatte i samma utsträckning som de senaste åren och bland annat tränade man in ett eget program. Uppslutningen bland juniorerna var god till bordtennisen men på seniorsidan fanns endast tre spelare. En tävling hölls under året.

En viktig milstolpe inträffar 1990 när den nya Godbyhallen invigs. Här görs det formella över lämnandet av hallens nyckel. Tage Boman till höger och Håkan Karlsson till vänster. (Foto: S Sjölund/Sebba Södergårdh)

62 IFFK 1990–1996

I den åländska friidrottsstatistiken för året toppade Anders Boman tresteg i P-14 år. I samma åldersklass bland flickorna var Jarna Erämetsä etta i tresteg, 80m häck och i 4-kamp. I P-12 år noterades Jan Sundman för det bästa resultatet i tresteg, höjd och längd.34nya klubbrekord såg dagens ljus under säsongen.MariaSjöström

63 IFFK 1990–1996

Jarna Erämetsä ett stort friidrottslöfte som fli tigt förekommer i listan över föreningens klubb rekord. Jarna satsar numera på snowboard där hon tävlar internationellt. Camilla Eklund duktig skidåkerska i IFFKdressen. Laget skulle ha spelare från IFFK, SIF och JIK. JIK drog sig snöpligt ur i sista minuten och efter speluppehållet i juli försvann Sunds spelare utan orsak. Totalt spelades 18 av 22 planerade matcher. Initiativet kan betecknas som en föregångare och får säkert efterföljare. De yngsta juniorerna inledde samarbete med Getas IF Start. På detta sätt fick man ihop fyra slagkraftiga juniorlag som deltog i DM. Bäst gick det för F-juniorerna som blev distriktsmästare.

IFFK och Markusböle var också medarrangör i Åland Island Games när bland annat Färöarna spelade i Markusböle.

IFFK arrangerade tre orienteringstävling ar under året, samtliga vid Breidablick. IFFK-tjejen Maria Sjöström var helt överläg sen i sin åldersklass på Åland.

Simningen kretsade denna säsong kring en tjej, Anna-Karin Johansson som domine rat simningen på hemmaplan på spinnsi dan. Anna-Karin deltog i FM och i flera större tävlingar bland annat i Åland Island Games. Sektionen påpekar i årsberättelsen att möjligheterna att utveckla simningen inom IFFK för närvarande är små eftersom det är ytterst svårt att få träningstider i IdrottsgårdensGymnastikträningensimhall. riktade i huvudsak in sig på de yngre. Tidigare storgymnasten Magnus Karlsson tävlade för Åland i öspe len trots att han inte tränat aktivt på många år.21 nya klubbrekord sattes av IFFK:s frii drottare. Jan Sundman, Kristian Granberg, Anders Boman och Andreas Nyberg stod bakom samtliga förutom ett på 4x100m poj kar.

IFFK:s damlag inledde inför säsongen samarbete med Hammarlands IK. De båda lagen slogs ihop. Laget fungerade bra och tjejerna tog en fjärde plats i division I. Om distriktsmästerskapet blev det omspel mot LIF, ett omspel som tyvärr förlorades. Flickfotbollen fick ett rejält uppsving med totalt nästa 40 tjejer som deltog i träningarna.

Fotbollsläger med Sven Andersson hölls i traditionsenlig anda med 30 deltagare i augusti.

i friidrott

Kristian Granberg satte nytt åländskt åldersklassrekord i P-14 i tresteg och han var femma i den finländska statistiken på 60m inomhus. Kristian var den av friidrottarna som resultatmässigt kan se tillbaka på den bästa säsongen. IFFK hade fyra kvalificerade friidrottare och så många hade föreningen inte haft sedan 1985. De var Andreas Nyberg, Magnus Andersson, Anders Boman och Kristian Granberg. 42 ungdomar deltog i årets poängtävlingar. I den åländska friidrottsstatistiken toppa de Kristian Granberg 60m, 100m, 300m, 80m häck, längd, tresteg, kula och 4-kamp i P-14. I P-12 gjorde Jan Sundman de bästa resulta ten i 1.000m, 60m häck, höjd, längd och tre steg.Skidsektionen hade denna ”vinter” ingen verksamhet på grund av snöbrist men talkor hölls på Godbyhallenbanorna.var tävlingsplats för Åland Island Games bordtennistävlingar. IFFK:s ledare och aktiva hade en central roll i arrangemanget som fick mycket beröm inte minst den fina hallen föll bordtennisspelarna i smaken.

IFFK vinner ungdomsserien

IFFK:s mångårige gästtränare har gjort mycket för föreningens fotboll både på senior- och juniornivå. Bland annat det årliga fotbollslägret sommartid på Breidablick har hört till Svens sköte barn. (Foto: Ålandstidningen)

Friidrottsåret 1992 var lyckat med fram gångar för Kristian Granberg, Anders Boman och Johan Söderlund som också var föreningens klassificerade friidrottare. Många yngre juniorer visade framfötterna och omkring 60 friidrottare deltog i verk samheten.IFFKvann för första gången ungdomsse rien för yngre juniorer.

Vilja och kunnande fanns i årets herrlag i fotboll men skador speciellt under vårsä songen satte käppar i hjulet. Men genom en fin höstsäsong blev det ändå en femte plats i division III. Laget är inne i något av en gene rationsväxling och saknar ännu en ledarge stalt på planen. Herrarna vann inomhusDM i Godbyhallen och blev tvåa i det ”riktiga” distriktsmästerskapet.

64 IFFK 1990–1996

Bordtennis intresset minskade under 1992 mycket beroende på att IFFK är den enda förening som har organiserad bordtennisträ ning. Men även tränar- och ledarbristen bidrar liksom att utrustningen är gammal. 10-15 personer deltog regelbundet i träning arna.Volleybollen fortsatte på motionsnivå medan skidningen denna säsong koncentre rade sig på att arbeta med banan vid Breidablick eftersom snöbristen satte stopp för aktiv verksamhet. Framgångar juniorfotbollenför Juniorfotbollen kunde 1993 se tillbaka på ett aktivt år med lag i DM-spel och spelare i FC Åland. FC Åland är en nysatsning från Ålands bolldistrikt för att få med åländska lag i det svenska seriesystemet. Dessutom spelades många träningsmatcher på hem maplan och bortaplan. Juniorläger hölls i vanlig ordning i Markusböle med Sven

Damfotbollen gjorde en nystart och började i Upplandsserien. Redan andra säsongen blev det avance mang en serie uppåt. Malin Mörn hör till lagets stöttepelare. (Foto: Sebba Södergårdh)

Anna-Karin Johansson är föreningens och Ålands bästa damsimmare. Hon satte sex nya åländska rekord under säsongen. AnnaKarin kvalade också in till FM för flickor 15 år och blev 25:te på favoritgrenen 100 m rygg.

Damlaget slutade trea i division I men var 15 poäng efter tvåan Lemlands IF. Juniorfotbollen fortsatte samarbetet med IF Start ett samarbete som gjorde det möjligt att ställa upp med lag i samtliga distriktsserier. C-juniorerna blev distriktsmästare och lagets Thony Toivonen, Markus Fellman och Jan Sundman ingick i ÅBD:s lag i Pohjola cup. IFFK:s gästtränare Sven Andersson firade detta år 20 års jubileum med föreningen och ledde som vanligt ett fotbollsläger vid Breidablick.IFFK:sorienterare var aktiva med tävlan de både på hemma- och bortaplan. Rainer och Gunilla Jansson är de drivande krafter na inom sektionen och dessutom mycket aktiva inom ÅID:s projekt Grupp 2000.

65 IFFK 1990–1996

D-juniorerna under ledning av Stefan Sjölund spelade hem distriktsmästerskapet efter omspel mot MIFK. Laget spelade hela 76 matcher under säsongen och en av höjd punkterna var turneringen Coca cola cup där laget för andra året tog sig vidare till semifinal. Där mötte man Brynäs IF och det blev en jämn historia där straffsparkar fällde avgörandet.Herrlagets insats betecknas i årsberättel sen som status quo. Målsättningen för laget höll inte. Vårsäsongen började svagt och det var tack vare en rejäl upphämtning på hös ten som laget kunde ta en plats ovanför nedflyttningsstrecket i dvision III tabellen. Distriktsmästerskapet hemfördes efter omspel mot MIFK där IFFK efter förlägning vann 3-2. Endast tre lag ställd upp i åländs ka cupen där IFFK vann finalen med 3-1 överDamlagetJIK. tog en femte plats i division I och vann dessutom DM genom att ta hem båda derbymatcherna mot LIF. Bristen på en fullvärdig simhall är en stor hämsko för den åländska simningens utveckling . På hösten startades en juniorträ

C-juniorerna vann för andra året i rad distriktsmästerskapet. Åtta spelare var uttagna till ÅBD:s Pohjola cup lag och där gick det så bra för Jan Sundman att han blev uttagen till regionslägret som är det första steget mot landslaget. Där har tidigare även Thony Toivonen deltagit.

66 IFFK 1990–1996 Andersson som huvudtränare. Inom flickfotbollen inleddes ett samarbete med IF Fram vilket gav möjlighet till att dela in tjejerna i två åldersgrupper.

ning med Anna-Karin Johansson som leda re. Anna-Karins framgångar i bassängen fortsatte med deltagande i bl.a. öspelen på Isle of Wight och junior-FM. Hennes största framgång var guld på 100 rygg vid SFImästerskapen i klassen F-15. Två orienteringstävlingar arrangerades av IFFK. juniorerna Maria Sjörström (etta), Dan Jansson (tvåa) och Lotta Jansson (tvåa) lyckades bra i Åländska mästerskapen. Dan var också med när IF Åland tog guld i bud kavlen för H-16. Gripp 2000 som startade för några år sedan verkar nu ge resultat på juni orsidan.Flickorna visade framfötterna i friidrotten speciellt då Jarna Erämetsä. Anders Boman deltog i bl.a. FM för 18-åringar . Han satte flera klubbrekord och nytt åldersklassrekord på 100m med 11,20. I SFI-seriefinalen dit Åland kvalificerat sig deltog IFFK:arna Anders Boman och Kristian Granberg. Övriga friidrottare som gjorde bra ifrån sig Maria Sjöström duktig orienterare i IFFKdressen. (Foto: Ch Forsman)

Rainer och Gunilla Jansson lägger ned ett stort arbete för att få IFFK:s orienteringssektion att snurra runt. (Foto: Ch Forsman)

Anna-Karin Johansson är föreningens mest framgångsrika simmare. Hon har ett otal åländska rekord, har deltagit i flera FM och öspel. Dessutom tränar Anna-Karin föreningens juniorer.(Foto: Daniel Eriksson stora bil den/Sebba Södergårdh lilla bilden) var Dan Jansson, och Johan Söderlund. Några skidaktiviteter blev det inte den här säsongen på grund av den milda vintern. Volleybollen håller igång verksamheten på samma nivå som tidigare. Anders Boman hoppar in i landslaget IFFK:s mest framgångsrika friidrottare 1994 var Anders Boman som denna säsong gjorde landslagsdebut i tresteg. Anders segrade i

67 IFFK 1990–1996

rerna betydde det att de fick känna på seni orfotbollen med fysiskt hårdare spel och tempo. Laget spelade i den åländska divi sion V som Generationsväxlingvanns. medförde att damla get fick en tuff säsong i division I. Eftersom flera av stöttepelarna slutat stod det redan på våren klart att det skulle bli svårt att för svara division I platsen och därför ansöktes om att få spela i Upplandsserien. Ansökan kom tyvärr för sent. Spelarna gjorde dock sitt bästa och många nya förmågor fick möj lighet att testa division I spel. Platsen i serien gick inte att försvara men laget föll med flaggan i topp. Planerna för deltagande i Upplandsserien fullföljdes på hösten och det stod klart att IFFK-damerna nästa säsong skulle spela i det svenska seriesystemet. Det fina flickfotbollsarbetet, i samarbete med IF Fram, lovar dock gott för framtiden och kro nan på verket blev turneringen ”Tjejskottet” som drogs igång. Dessutom hade IFFK ett D-flickslag även det i samarbete med IFF. IFFK:s B-juniorer hemförde distriktsmäs Robert Laaksonen bytte skidorna mot löparskorna och blev framgångsrik långdistansare. Bilden från SFI-mästerskapen 1991.

68 grenen i en landskamp mot Tyskland med resultatet 14,48. Han blev åtta i inomhus FM på 60m med tiden 7,27 som var åländskt inomhusrekord. I stafett FM tog Anders till sammans med Kristian Granberg och Johan Söderlund samt MIFK:s Filip Ekelund sig till final på 4x100m i P-18. I ungdomarnas FM P18 tog Anders tillsammans med Filip lagg uld i tresteg och silver i längdhoppets lag tävling. Anders fick också en sjunde plats på 100 m och en åttonde plats i längd. En skada satte stopp för deltagande i trestegsfinalen. Framgångar blev det också i stora SFI och i junior SFI. IFFK:s friidrott fick ”förstärk ning” av en senioridrottare när kastaren Göran Eklund flyttade till kommunen. IFFK:s plats i division III övertogs säsong en 1994 av nybildade Team Åland. Team Åland var en nysatsning och ett samarbete mellan IFFK, HIK och JIK i ett försök att föra herrfotbollen framåt. Därför kom IFFK:s representationslag nu att bestå av spelare från Team Åland som behövde extra match träning samt B- och C-juniorer. För junio

IFFK 1990–1996

IFFK hade 1995 tre klassificerade friidrottare nämligen Anders Boman (A-klass), Göran Eklund (B-klass) och Johan Söderlund (C-klass). Bäst gick det för Anders och Göran. Den sistnämnde satte nytt åländskt rekord i diskus med 51,48 vilket samtidigt är nytt klubbrekord. Han satte också nytt klubbrekord i kula med 14,02 och raderade därmed ut Bo Erikssons klubbrekord från 1961. Även Anders slaktade ett gammalt klubbrekord när han hoppade 7,06 i längd och därmed slog Folke Erikssons rekord på 6,83 från 1956. Göran deltog också i öspelen på Gibraltar Anders Boman är föreningens bäste friidrottare just nu. Här i ett 100 meters lopp. Till höger Filip Eklund, MIFK. (Foto: Sebba Södergårdh)

69 IFFK 1990–1996

terskapet efter en mycket jämn serie. IFFK:s lag bestod även av spelare från HIK ett tecken i tiden eftersom spelarmaterialet på den äldre juniorsidan har blivit allt tunnare på Åland. I januari arrangerade IFFK en inomhusturnering för B-pojkar i Godbyhallen för tredje året i rad. Av fotbollsjuniorerna deltog de flesta i FC Ålands lag i sina åldersklasser som spelade i Upplandsserien. FC Åland vann alla åldersklasser man hade lag i. Anna-Karin Johansson är fortfarande IFFK:s ledande aktiva simmare och dessutom tar hon hand om juniorer en gång i veckan. Anna-Karin kvalificerade sig för junior-FM och FM som enda åländska dam. Vid säsong ens slut hade hon nio åländska rekord. Maria Sjöström tog en åttonde plats i långa-FM vilket var årets bästa prestation inom IFFK:s orienteringssektion. De fina resultaten Maria gjorde under säsongen ledde till att hon kom med i FSO:s inre trä ningsgrupp för D18. Fyra tävlingar arrang erades under året men våra orienterare var även flitigt i farten i andra åländska täv lingar och deltog i flera läger. Efter några snöfattiga år kom det äntligen lite snö och tre poängtävlingar kunde genomföras. Två klubbrekordgamla slås

70 IFFK 1990–1996

mycket lyckad inte minst för att intresset bland juniorerna är stort. Ett 40-tal knattar deltog i juniorträ ningarna en gång i veckan. Anna-Karin Johansson är fortfarande föreningens främ sta simmare och hon hade framgångar i såväl FM som öspelen på Gibraltar. AnnaKarin innehade vid årets slut tio åländska rekord.Fotbollens

juniorverksamhet är aktiv och bred och växer framförallt som resultat av bra samarbete med andra föreningar. Förutom seriespelet på hemmaplan deltar juniorlagen flitigt i turneringar både på Åland och i Sverige. C-juniorerna som spe lade tillsammans med SIF blev distriktsmäs tare. I klassen pojkar 10 år deltog två lag i DM eftersom intresset var så stort. Ett silver och en femte plats var den fina insatsen. Intresset bland de allra yngsta juniorerna är stort och där bedrivs verksamheten tillsam mans med IF Start. Även när det gäller flickfotbollen är intres set stort och två lag deltog i DM. Båda lagen var ett samarbete med IF Fram och de kom båda på silver plats i respektive klass i DM.

Fotbollssäsongen 1995 blev något av en nystart för föreningens damfotboll som för första gången spelade i en svensk serie, Upplandsserien. Laget placerade sig i mit ten av tabellen och erfarenheten av spelet på svenska sidan var mycket gott. För andra året i rad spelade IFFK:s herrlag i division V där man vann. Laget bestod främst av juniorer eftersom seniorerna spe lade med Team Åland. Det beslöts dock att IFFK igen skulle återta sin plats i division III och satsningen på Team Åland avslutas efter den här säsongen. Tre orienteringstävlingar arrangerades i Finströmsskogarna men några större fram gångar blev det inte under säsongen. Kartorna har förnyats och fasta kontroller har suttit uppe för att kunna sälja tränings paket till orienteringsklubbar utifrån. Ett led i finansieringen av kartprojektet. Volleybollen fortsätter med sin verksam het på motionsnivå. IFFK:s suporterklubb har på många sätt stött främst fotbollen. Här några av eldsjälarna genom åren.

(Foto: Fredrika Sundberg)

där han tog två guldmedaljer i diskus och kula. I öspelen löpte Ragnar Erlandsson halvmarathon.IKanonloppet

vann Heidi Räsänen från IFFK damernas Simningssäsongenelitklass.blev

Från vänster Larenz Jansson, Ragnar Andersson, Lisbeth Jansson, Dan Blomsterlund, Agneta Melander, Britt-Marie Vainio, Birgitta Karlsson, Kjell Aspbäck, Håkan Karlsson och Erik Rask.

Två mycket flitiga IFFK:are. Marathonspecialisten Göran Andersson skuggas här i terrängen av Ragnar Erlandsson. (Foto: Sebba Södergårdh) Ove Lindström spurtar fram. (Foto: Ch

DanForsman)Jansson

orienterare med koncentrerad och målinriktad blick. (Foto: Ch Forsman) IFFK åter i division III 1996 lades projektet med Team Åland ned och IFFK spelade åter i divison III. Det var efter uteblivna idrottsliga framgångar och en mycket ansträngd ekonomi som de tre moderklubbarna IFFK, JIK och HIK beslöt att det var bäst att varje förening jobbade vidare var för sig. Spelartruppen var bred och ung och kla rade med marginal av målsättningen att försvara platsen i division III. Peter Holmström tilldelades ÅBD:s silverboll. Damlaget deltog 1996 för andra året i Upplandsserien och tog en andra plats vil ket ledde till avancemang till division IV. Laget är ungt och prestationen mycket bra. Marika Mörn utsåsgs till Ålands mest lovan

71 IFFK 1990–1996

de flickspelare och hedrades med ÅBD:s silverboll. Efter generationsskiftet för några år sedan ser framtiden nu mycket lovande ut för damlaget som leds av tränaren Sören Manselin.Tjejskottet arrangerades för andra gången ett veckoslut i augusti med lag från Sverige och riket. I april spelades första upplagan av Godby Girls cup i Godbyhallen och där gick IFFK:s tjejer obesegrade fram till slutsegern. Det yngre flicklaget vann såväl DM inom hus som Juniorfotbollenutomhus.

72 IFFK 1990–1996

Anders Boman var föreningens enda klas sificerades friidrottare. Han kvalificerade sig till FM för M-22 där han deltog i 100 m och längd. Ungdomsserien är hemmaplanens största tävling för juniorerna och IFFK blev denna säsong åttonde bland tio lag. Problemet är att föreningen har lite för få deltagare för att hävda sig i lagsamman hang. Individuellt klarar sig IFFK:arna bra. Nytt för året var en klubbkamp mellan IFFK, SIF, IFF och VIK med tre deltävlingar. Avsikten var att ge yngre juniorer, 7-13 år, möjlighet att prova på att tävla.

Juniorerna Linda Granberg och Petra Andersson samt Anders Boman deltog i den internationella friidrottstävlingen Åland Open.Fyra simmare ingick i ÅID:s A- och B-elitgrupper nämligen Anna-Karina Johansson, Emilie Grandell, Erica Granesäter och Tim Granesäter. Anna-Karin drogs hela säsongen med en skada och kunde därför inte tävla. I stället blev det föreningens juniorer som visade framfötterna. Tim satte under året tre åländska åldersklassrekord för P-10 år nämligen i 50m rygg, 50m fjäril och 200m medley. Simningens juniorgrupp samlade 15-20 deltagare en gång i veckan. Skidningen kunde trots den snöfattiga vintern genomför några tävlingar.

Under jubileumsåret byggs hemmaplanen i Markusböle ut för att klara det allt större behovet av pla ner. (Foto: Fredrika Sundberg)

inom IFFK är verkligt aktiv med spel i DM-serier, cuper och FC Åland. Bakom står en stor ideell arbetsinsats från föräldrar, ledare och tränare. Det är länge sedan IFFK:s juniorfotboll har visat upp en sådan här bredd.

Det är en förening med framtidstro som i år firar sitt 75 års jubileum. En framtidstro som nu för första gången backas upp av en genomarbetad –utvecklingsplan.Vårhögstaönskan för framtiden är en egen verksamhetsledare, men det är förstås en ekonomisk fråga, säger IFFK:s nuvarande ordförande Ove Johansson. IFFK har idag sex aktiva sektioner. Fotboll är den största men sektioner finns också för friidrott, orientering, gymnastik, skidning ochFöreningenvolleyboll.har

IFFKs ordförande Ove Johansson ser med tillförsikt på den nu 75-åriga föreningens framtid. Högst på önskelistan står en egen verksamhetsledare. En förening fylld med framtidstro

omkring 450 medlemmar en siffra som ordförande Ove Johansson tror kommer att öka. En stor förändring det senaste året är det intensifierade samarbetet med andra idrotts föreningar. När det ekonomiska klimatet blir hårdare och konkurrensen från andra intressen skärps är samarbetet den rätta vägen att gå för att idrotten ska bevara sin rättmätiga och centrala roll i samhället.

På juniorsidan leder samarbetet till en större bredd och flera ledare. För speciellt juniorfotbollen är samarbete framtidens melodi, framhåller Ove Johans-son.

En annan positiv förändring är möjlighe ten för åländska fotbollslag att delta i serie spel i Uppland. Detta är ekonomiskt mera fördelaktigt än att spela i riket, resorna blir kortare och språket ställer inte till några pro blem.Våra lag har verkligen uppskattat serie spelet i Sverige, det har varit utvecklande Det är också från Upplands fotbollsför bund IFFK har fått hjälp med att ta fram en utvecklingsplan för föreningen. I den listar man upp viktiga områden som ledarrekryte ring, utbildning, juniorverksamhet och marknadsföring, anger vilka mål verksam

73 IFFK 1922–1997

74 IFFK 1922–1997 heten ska ha och hur de ska nås. Det första steget har redan tagits genom att en grundutbildning för ledare arrange rats inom Utbildningenföreningen.av ledare är viktig och intresset för den här kursen var stort. Ledarbristen är nog ett av våra största pro blem idag, menar Ove Johansson. Finströms kommun är känd för sin offen siva satsning på idrotten och i kommunen finns idag flera idrottsanläggningar som hål ler högGodbyhallenklass. har betytt mycket för IFFK och idrotten i kommunen. Tyvärr är hallens kapacitet redan för liten men under lågsä song kunde den nog utnyttjas bättre och hyras ut mera, säger Ove Johansson. Jubileumsårets stora utmaning är byggan det av den nya fotbollsplanen i Markusböle. Föreningens framtida utmaning handlar mycket om hur ledarfrågan ska säkras. Det kommer hela tiden med nya ungdo mar i våra aktiviteter och ledarna är viktiga. Vi vill hålla kvar ungdomarna och ta vara på våra juniorer på ett bra sätt. Föreningens verksamhet växer hela tiden och tar nu så mycket ideella krafter att sty relsen börjat diskutera möjligheten att anställa en verksamhetsledare. Detta är dock en ekonomisk fråga. Och Ove Johansson konstaterar samtidigt att de ideella arbetet lever än. Eldsjälar finns det gott om inom IFFK. En av dem är materialförvaltaren Rainer Jansson som de senaste åren fått rejäl ordning på föreningens material och inköp. Något som sparat både tid för ledarna och pengar för Finströmsföreningen.kommunstöder i år föreningen med 255.000 mk varav det mesta går till resor, planhyror och träningsläger. Men för eningen skulle inte klara sig utan sponsorer. Firma Erik Mattsson är idag IFFK:s huvud sponsor. Att sammanställa IFFK:s 75 års historik har varit en spännande resa genom tiden. Man fylls av beundran för de entusiaster som alltid funnits i föreningens led och som med ett brinnande intresse för idrott och ungdom hållit verksamheten vid liv.

En av IFFK:s grundare Johan Karlsson noterade i sitt slutord till 50 års historiken att idrottsrörelsen i Finström haft oanade framgångar. En rörelse som av de flesta i början betraktades med misstro omhuldas idag av de flesta av kommunens invånare, skrev Johan Karlsson och noterade att Finströms ungdom har det bra förspänt, ett gott arv att förvalta. Och man kan inte göra annat än att hålla med. IFFK av idag har insett samarbetets bety delse för att hålla igång en bred verksamhet. Troligtvis blir framtidens största utmaning att hålla kvar bredden inom föreningen med ideella krafter. Det ideella arbetet lever i Finström men samhällets allt högre tempo och krav medför att det inte längre är själv klart att de ideella krafterna har tid och ork att klara av den arbetsinsats som krävs för att driva en förening av IFFK:s storlek. Att IFFK på sin önskelista har en anställd verk samhetsledare är inte svårt att förstå och förhoppningsvis kan så småningom en sådan anställas för att backa upp de tränare och ledare som idag gör fantastiska insatser för ungdomarna i Finström. Historiken bygger nästan helt på de årsbe rättelser som sammanställs efter varje verk samhetsår. De är ett viktigt tidsdokument, ett bevis, på föreningens aktivitet och borde därför utvecklas i framtiden. Bildmaterialet har hämtats från IFFK:s eget arkiv, från pri vatpersoner och från Ålandstidningens arkiv. Tyvärr har det inte varit lätt att få någon fullständig täckning av alla idrotter eftersom bilder inte finns eller har försvun nit.Det bör också påpekas att historiken endast är ett axplock ur föreningens historia, ett försök att visa utveckling och framgång ar under de 75 åren. Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit till att IFFK nu har fått en tryckt illustrerad historik. Fredrika Sundberg Slutord

◆ ◆ ◆

Elmer Karlsson viceordf. Bengt Karlsson kassör Gunnar Sjöblom Alf Höglund 1944 Johan Karlsson ochordförandesekr. Elmer Karlsson viceordf. Bengt Karlsson kassör Gunnar Sjöblom Tor Mörn 1945 Johan Karlsson ochordförandesekr. Gunnar Sjöblom viceordf. Ingmar Karlsson kassör. Alfons Johansson Elmer Karlsson. 1946 Tor Sundberg ordförande Johan Karlsson viceordf. Ingmar Karlsson kassör Gunnar Sjöblom Elmer Karlsson 1947 Tor Sundberg ordförande Johan Karlsson viceordf. Ingmar Karlsson kassör Elmer Karlsson Tor Mörn 1.1.1948–23.5.1948 Johan Karlsson ordförande Tor Mörn viceordf. Tor Sundberg kassör Bernt Karlsson Olof Isaksson Resten av 1948 Tor Sundberg ordförande Tor Mörn viceordf. Bernt Karlsson Olof Isaksson 1949 Tor Sundberg ordförande Per Sundberg viceordf. Tor Mörn sekreterare Ingmar Mörn kassör Vilfrid Jansson Lars HansLaaksonenMattsson

75 IFFK 1922-1997 75

IFFK:s

1922–1997

1936–37 Gunnar Sjöblom ordförande Elmer Karlsson viceordf. Harry Johansson sekreterare Nils Johansson kassör Johan Karlsson mat.förvalt. 1938 Gunnar Sjöblom ordförande Elmer Karlsson viceordf. Harry Johansson sekreterare Nils Johansson kassör Frey Karlsson 1939 Gunnar Sjöblom ordförande Elmer Karlsson viceordf. Nils Johansson kassör Johan Karlsson. mat.förvalt. Alf Höglund 1940–7.5.1941 Alf Höglund ordförande Elmer Karlsson viceordf. Bengt Karlsson kassör Johan Karlsson mat.förvalt. Gunnar Sjöblom 7.5.1941–1943 Johan Karlsson ochordförandesekr.

1950 Per Sundberg ordförande Olov Isaksson viceordf. Ingmar Mörn kassör Vilfrid Jansson Olov Mörn sekreterare 1951 Per Sundberg ordförande Tor Mörn viceordf. Ingmar Mörn kassör Folke Woivalin sekreterare Vilfrid Jansson 1952 Per Sundberg ordförande Tor Mörn viceordf. Ingmar Mörn kassör Bernhard Wennström sekr. Folke Woivalin styrelser

1922 Georg Danielsson ordförande Johan Jansson viceordf. Valter Wåge sekreterare Karl Jansson kassör 1923–24 Georg Danielsson ordförande Einar Sundberg viceordf. Karl Jansson kassör Valter Danielsson Karl Andersson sekreterare 1925–27 Valter Danielsson ordförande Einar Sundberg viceordf. Karl Jansson kassör Levi Eklund sekreterare 1928 Levi Eklund ordförande Einar Sundberg viceordf. Karl Jansson kassör Peder Samuelsson sekreterare Johan Karlsson rustmästare 1929–31 Levi Eklund ordförande Einar Sundberg viceordf. Nils Johansson kassör Peder Samuelsson sekreterare Karl Jansson rustmäst 1932–33 Karl Andersson ordförande Levi Eklund viceordf. Nils Johansson kassör Gunnar Sjöblom sekreterare Johan Karlsson rustmästare 1934 Karl Andersson ordförande Arne Isaksson viceordf. Nils Johansson kassör Gunnar Sjöblom sekreterare Johan Karlsson 1935 Valter Danielsson ordförande Arne Isaksson viceordf. Nils Johansson kassör Gunnar Sjöblom sekreterare Johan Karlsson mat.förvalt.

76 IFFK 1922-1997

IFFK:s styrelse samlad för möte i Breidablick på 1970-talet. Nedre raden från vänster Kenneth Mörn, ordförande Kjell Isaksson och Görel Perjus. Bakre raden från vänster Kjell Johansson, Ragnar Erlandsson och Jan F Sundberg.

1972–74 Ragnar Erlandsson ordförande Kjell Isaksson viceordf. Jan Sundberg sekreterare Magnus Mörn Harry BeatriceHåkanSarlingKarlssonMörn 1975 Ragnar Erlandsson ordförande Kjell Isaksson viceordf. Jan Sundberg sekreterare Görel GunnarHarryHåkanPerjusKarlssonSarlingMattsson 1976 Kjell Isaksson ordförande Ragnar Erlandsson viceordf. Kenneth Mörn sekreterare Görel Perjus Harry JanGunnarSarlingMattssonSundberg 1977 Kjell Isaksson ordförande Jan Sundberg viceordf. Kenneth Mörn sekreterare Görel Perjus Harry PaulGunnarSarlingMattssonJohansson

1953 Egil Mattsson ordförande Bernhard Wennström sekr. Karl IngmarJohanssonMörn kassör Birger Enroos 1954 Egil Mattsson ordförande Tor Mörn kassör Bernhard Wennström sekr. Folke Woivalin Jens Harberg 1955 Egil Mattsson ordförande Tor Mörn kassör Bernhard Wennström sekr. Folke Woivalin Per Sundberg 1956 Per Sundberg ordförande Ralf Andersson viceordf. Tor Mörn kassör Bernhard Wennström sekr. Folke Woivalin 1957–61 Jan Sundberg ordförande Per Sundberg viceordf. Folke Woivalin sekreterare Tor Mörn kassör Helge Rosenberg från 1961 Tage Boman 1962–63 Jan Sundberg ordförande Per Sundberg viceordf. Folke Woivalin sekreterare Tage Boman vice sekr. Tor Mörn kassör Magnus Eriksson 1964–66 Jan Sundberg ordförande Per Sundberg viceordf. Folke Woivalin sekreterare Ingmar Törnroos kassör Tage MagnusBomanEriksson 1967 Jan Sundberg ordförande Per Sundberg viceordf. Tage Boman sekreterare Ingmar Törnroos kassör Magnus Eriksson Åke Karlsson 1968 Jan Sundberg ordförande Per Sundberg viceordf. Ragnar Erlandsson sekreterare Ingmar ÅkeMagnusTörnroosErikssonKarlsson. 1969 Jan Sundberg ordförande Magnus Eriksson viceordf. Ragnar Erlandsson sekreterare Erik Sundberg kassör Ingmar Törnroos Åke Karlsson 1970 Jan Sundberg ordförande Magnus Eriksson viceordf. Ragnar Erlandsson sekreterare Erik Sundberg kassör Åke MagnusKarlssonMörn 1971 Ragnar Erlandsson ordförande Åke Karlsson viceordf. Jan Sundberg sekreterare Erik Sundberg kassör Magnus Mörn Harry Sarling Kjell Isaksson

1980–82 Kjell Isaksson ordförande Kenneth Mörn viceordf. Görel Perjus sekreterare Jan JanGunnarHarrySundbergSarlingMattssonMagnusson 1982 Kjell Isaksson ordförande Kenneth Mörn viceordf. Görel Perjus sekreterare Jan JanHarryGunnarMagnussonMattssonSarlingSundberg

77 IFFK 1922-1997

1984 Kjell Isaksson ordförande Kenneth Mörn viceordf. Görel Perjus sekreterare Gustav Sirén Gunnar Mattsson Harry Sarling Åsa Rosenberg 1985 Kjell Isaksson ordförande Bengt Mattsson viceordf. Görel Perjus sekreterare Gustav Sirén Gunnar ÅsaKennethMattssonMörnRosenberg 1986 Fredrika Sundberg ordförande Bernt Isaksson viceordf. Åsa Rosenberg sekreterare Kjell GustavKennethIsakssonMörnSirén 1987 Fredrika Sundberg ordförande Bernt Isaksson viceordf. Åsa Rosenberg sekreterare Kenneth Mörn Kjell GustavIsakssonSirén 1988 Fredrika Sundberg ordförande Bernt Isaksson viceordf. Bo-Erik Sandell sekreterare Åsa OveGustavKjellRosenbergIsakssonSirénJohansson 1989 Fredrika Sundberg ordförande Kjell Isaksson viceordf. Bo-Erik Sandell sekreterare Dan Blomsterlund Ove RainerGustavJohanssonSirénJansson 1990 Kjell Isaksson ordförande Ove Johansson viceordf. Bo-Erik Sandell sekreterare Dan SvenRainerFredrikaBlomsterlundSundbergJanssonLöfman 1991 Kjell Isaksson ordförande Ove Johansson viceordf. Bo-Erik Sandell sekreterare Dan RainerMikaelaSvenBlomsterlundLöfmanSöderlundJansson

1979 Kjell Isaksson ordförande Kenneth Mörn viceordf. Görel Perjus sekreterare Inger

1992 Dan Blomsterlund ordförande Ove Johansson viceordf. Bo-Erik Sandell sekreterare Rainer PekkaMikaelaBirgittaJanssonLundbergSöderlundErämetsä 1993 Dan Blomsterlund ordförande Ove Johansson viceordf. Bo-Erik Sandell sekreterare Rainer PekkaRamonaBirgittaJanssonLundbergJosefssonErämetsä 1994 Ove Johansson ordförande Birgitta Lundberg viceordf. Bo-Erik Sandell sekreterare Rainer Jansson Bodil Bengt-OveRamonaSjölundJosefssonMörn 1995 Ove Johansson ordförande Birgitta Lundberg viceordf. Bo-Erik Sandell sekreterare Rainer Jansson Bodil Bengt-OveRamonaSjölundJosefssonMörn 1996 Ove Johansson ordförande Birgitta Lundberg vice.ordf. Bo-Erik Sandell sekreterare Bengt-Ove Mörn Ramona Josefsson Rainer Jansson Bodil Sjölund

1978 Kjell Isaksson ordförande Jan Sundberg viceordf. Kenneth Mörn sekreterare Görel Perjus Harry IngerGunnarSarlingMattssonBlomsterlund

1983 Kjell Isaksson ordförande Kenneth Mörn viceordf. Görel Perjus sekreterare Jan BirgittaHarryGunnarMagnussonMattssonSarlingLindqvist

JanGunnarHarryBlomsterlundSarlingMattssonSundberg

Dan-ErikÅsaGustavChristerBirgittaGörelGunnarBengtErikssonMattssonMattssonPerjusLindqvistJohanssonSirénWennströmWoivalin

AlfErikAlbinBernhardIngmarJanHarryErikMagnusKurtBoRoyBertÅkeHåkanSev-OlofPer-IngmarJan-ErikRolfLarenzLeifRagnarMagnusJanAlf-ErikBeatriceLindströmMörnErikssonErikssonErikssonErlandssonIsakssonJanssonJanssonJohanssonJohanssonJohanssonKarlssonKarlssonLundbergMelanderMörnMörnMörnPellasSarlingFSundbergTörnroosWennströmSarlingSundbergSarling

Elmer Karlsson Nils Johansson Alf Höglund Tor Sundberg Tor Mörn Per IngmarFolkeBoFolkeOlovVilfridSundbergJanssonIsakssonErikssonErikssonWoivalinMörn

Vid 75 års Föreningensjubiléetmedalj Ragnar Erlandsson Kjell RoyPer-IngmarIsakssonJohanssonMelander Föreningens hedersmärke Dan FredrikaErikaKennethHansBlomsterlundLundbergMörnSjölundSundberg

Föreningens hedersmärke

Jan JohanGunnarValterSundbergDanielssonSjöblomKarlsson

FöreningensVidner:tilldelatsutmärkelseteckenFinströmsIdrottsföreningenKamraternasharföljandeperso40-årsjubiléethedersmärke

Vid 50 års Föreningensjubiléetmedalj

Vid 70 års Föreningensjubiléetmedalj

78 IFFK 1922-1997

Vid 60 års Föreningensjubileetmedalj Tor Mörn Per Sundberg Tor FolkeSundbergWoivalin

Bernhard Wennström Alf-Erik Eriksson Harry Sarling Sven Andersson Föreningens hedersmärke Kjell Isaksson Berit

Jan VernerKarlPederLeviGeorgEinarGunnarValterSundbergDanielssonSjöblomSundbergDanielssonEklundSamuelssonAnderssonJansson

Föreningens hedersmärke Christina Gustavsson

Unni

Utmärkelser

79 IFFK 1922-1997 Följande IFFK-spelare har fått Ålands bolldistrikts guldboll eller Guldbollensilverboll:herrar 1954 Folke Woivalin 1955 Ingmar Mörn 1957 Alf Sarling 1959 Albin Sarling 1961 Kurt Mörn 1963 Harry Sarling 1964 Rolf Jansson 1965 Larenz Jansson 1966 Bert Wåge 1967 Håkan Karlsson 1972 Leif Österlund 1974 Allan Öfverström 1981 Bo Mattsson 1984 Bo Mattsson Silverbollen 1967 Hans Lundberg 1968 Kenneth Mörn 1972 Berndt Isaksson 1977 Ove Karlsson 1982 Leif Nordlund Guldbollen damer 1976 Åsa Wennström 1978 Fredrika Sundberg 1979 Carina Sundin 1980 Åsa Rosenberg 1981 Ringa Mari Sundberg 1982 Erika Sjölund 1983 Nina Henriksson 1984 Ringa Mari Sundberg 1985 Ewa Ganner 1986 Ewa Ganner Tjejbollen 1992 Malin Mörn 1993 Hanna Björklund 1996 Marika Mörn IFFK:s guldbollvinnare herrar samlade på en bild 1987. Stående från vänster Folke Woivalin, Ingmar Mörn, Affe Sarling, Albin Sarling, Harry Sarling och Sven-Elof Johansson. I nedre raden Kurre Mörn, Rolf Jansson, Larenz Jansson, Bert Wåge, Håkan Karlsson och Bosse Mattsson. På bilden saknas Leif Österlund och Allan Öfverström. (Foto: Sebba Södergårdh) Guldbollar

Föreningens mest framgångsrika fotbollsspelare Åsa Wennström tilldelades Guldbollen för damer 1976. Den delades då ut för första gången. Här tillsammans med en mycket lovande junior Ove Karlsson (Mellgård).

80

IFFK 1922-1997

Klubbrekord per 31.12.1996

Seniorer 60 m 7,21 Anders Boman 1994 Mariehamn 100 m 11,06 Anders Boman 1994 Mariehamn 200 m 22,78 Anders Boman 1993 Kemi 300 m 37,8 Erling Gustavsson 1956 110 m h 15,6 Anders Boman 1994 Mariehamn 200 m h 28,3 Folke Eriksson 1956 400 m h 64,0 Helge Rosenberg 1957 800 m 1.59,76 Robert Laaksonen 1988 1000 m 2.28,7 Erik Pellas 1961 1500 m 4.03,82 Robert Laaksonen 1988 2000 m 6.02,6 Robert Laaksonen 1982 3000 m 8.52,9 Bert Lundberg 1963 3000 m h 9.46,94 Robert Laaksonen 1988 Pargas 5000 m 15.15,5 Robert Laaksonen 1988 10000 m 32.07,3 Robert Laaksonen 1988 Pargas längd 7,06 Anders Boman 1995 höjd 2,06 Dan-Erik Woivalin 1980 3-steg 14,65 Anders Boman 1995 Västerås stav 3,08 Bert Lundberg 1963 kula 7,3 kg 14,02 Göran Eklund 1995 Mariehamn kula 5,4 kg 14,7 Bo Eriksson 1957 diskus2kg 51,48 Göran Eklund 1995 Mariehamn slägga 7,3 kg 33,05 Bo Eriksson 1962 spjut 800 g 57,76 Bo Eriksson 1959 spjut 60,36 Folke Eriksson 1955 10-kamp 5254 Börje Blomqvist 1958 maraton 2.35,55 Jan-Olof Weckström 1984 Mariehamn 1 tim lopp 16571 m Göran Andersson 1986 Mariehamn 4x100m 46,6 C Eklund,A Boman 1993 Mariehamn K Granberg,J Söderlund Ungdomar 60 m 7,21 Anders Boman 1994 Mariehamn 100 m 11,06 Anders Boman 1994 Mariehamn 200 m 22,78 Anders Boman 1993 Kemi 110 m h 15,6 Anders Boman 1994 Mariehamn 110 m h l 14,9 Folke Eriksson 1956 Vammala 3000 m h 9.57,80 Bert Lundberg 1968 Terierv kula 5,4 kg 16,79 Bo Eriksson 1956 Kiuruvesi kula 6,2 kg 11,04 Anders Boman 1995 Mariehamn diskus 1,75 kg 30,12 Anders Boman 1994 Mariehamn spjut 60,36 Folke Eriksson 1955 Mariehamn höjd 2,04 Dan-Erik Woivalin 1977 Mariehamn längd 7,06 Anders Boman 1995 Pieksämäki 3-steg 14,49 Anders Boman 1994 Mariehamn 4x100 m 46,7 A Nyberg, A Boman, K Granberg,J Söderlund 1992 Mariehamn

81 IFFK 1922-1997 81 Damer 60 m 8,4 Christina Lindström 1957 100 m 13,4 Christina Lindström 1959 200 m 28,0 Beatrice Mörn 1964 Mariehamn 400 m 65,3 Beatrice Mörn 1974 800 m 2.28,3 Beatrice Mörn 1964 Alberga 80 m h 14,0 Beatrice Mörn 1964 Mariehamn längd 5,14 Beatrice Mörn 1965 höjd 1,58 Beatrice Mörn 1965 kula 4 kg 9,41 Unni Lindström 1965 diskus 1 kg 30,12 Unni Lindström 1967 Mariehamn spjut 400 g 24,1 Unni Lindström 1965 5-kamp 3435 Beatrice Mörn 1964 Mariehamn 4x100 m 55,2 M Lindström, L Jansson, B Jansson, B Mörn 1965 A-pojkar 60 m 7,21 Anders Boman 1994 Mariehamn 60m inomhus 7,32 Anders Boman 1993 Bosön 100 m 11,06 Anders Boman 1994 Mariehamn 200 m 22,94 Anders Boman 1994 Mariehamn 300 m 38,7 Andreas Nyberg 1990 Mariehamn 400 m inom 57,03 Andreas Nyberg 1989 Lidingö 400 m 57,5 Dan-Erik Woivalin 1977 800 m 2.04,8 Erik Pellas 1959 1000 m 2.42,0 Erik Pellas 1959 1500 m 4.18,1 Erik Pellas 1958 110 m h 15,6 Anders Boman 1994 Mariehamn 200 m h 29,8 Bert Wåge 1957 kula 5,4 kg 16,06 Bo Eriksson 1954 kula 6,25 kg 12,53 Anders Boman 1994 Mariehamn diskus 1,5 kg 36,22 Bert Wåge 1957 spjut 700 g 36,3 Dan-Erik Woivalin 1977 spjut 800 g 54,45 Folke Eriksson 1953 höjd 2,04 Dan-Erik Woivalin 1977 Mariehamn längd 6,73 Anders Boman 1994 Mariehamn 3-steg 14,49 Anders Boman 1994 Mariehamn längd inomh. 6,37 Anders Boman 1993 Lidingö 4x100 m 50,7 T Toivonen, A Perjus K Granberg, A Boman 1991 Mariehamn A-flickor 60 m 8,2 Christina Lindström 1959 100 m 13,5 Christina Lindström 1959 200 m 28,1 Jarna Erämetsä 1990 Mariehamn längd 4,83 Christina Lindström 1959 höjd 1,40 Unni Lindström 1963 kula 4 kg 9,41 Unni Lindström 1966 Mariehamn diskus 1 kg 28,46 Unni Lindström 1966 Mariehamn 5-kamp 3280 Christina Lindström 1961 Mariehamn 4x100 m 61,2 1959

82 IFFK 1922-1997 82 B-pojkar 60 m 7,6 Anders Boman 1991 Mariehamn 60 m inomhus 7,65 Kristian Granberg 1992 Bosön 100 m 11,9 Anders Boman 1992 Mariehamn 200 m 25,16 Anders Boman 1991 Mariehamn 300 m 40,6 Andreas Nyberg 1988 Mariehamn 800 m 2.13,95 Ove Lindström 1989 Mariehamn 1000 m 2.45,8 Robert Laaksonen 1982 Mariehamn 1500 m 5.00,2 Ove Lindström 1989 Mariehamn 2000 m 6.02,6 Robert Laaksonen 1982 Mariehamn 100 m h 16,38 Kristian Granberg 1993 Mariahamn längd 6,24 Kristian Granberg 1993 Mariehamn 3-steg 12,56 Anders Boman 1992 Mariehamn höjd 1,91 Dan-Erik Woivalin 1975 diskus 1,5 kg 40,3 Bo Eriksson 1952 kula 5,4 kg 13,31 Bo Eriksson 1952 spjut 600 g 45,02 Magnus Wirta 1987 Mariehamn 6-kamp 2591 Dan-Erik Woivalin 1975 4x100 m 50,3 T Toivonen, J Sundman K Granberg, J Boman 1991 Mariehamn 4x800 m 11.12,3 F Andersson, F Erlandsson T Toivonen, K Granberg 1992 Mariehamn B-flickor 60 m 8,33 Jarna Erämetsä 1990 Mariehamn 100 m 13,1 Maria Björkman 1984 Godby 200 m 28,1 Jarna Erämetsä 1990 Oulainen 300 m 45,2 Anna Lampen 1983 Mariehamn 80 m h 13,01 Jarna Erämetsä 1990 Oulainen 100m h 18,7 Jarna Erämetsä 1993 Mariehamn längd 4,83 Christina Lindström 1959 3-steg 10,43 Jarna Erämetsä 1990 Pargas höjd 1,40 Unni Lindström 1963 kula 3 kg 10,78 Jarna Erämetsä 1993 Mariehamn diskus 1 kg 30,12 Unni Lindström 1967 spjut 600 g 26,82 Jarna Erämetsä 1990 Pargas 4x100 m 56,6 B Lampen, C Liewendahl, U Mickelsson, A Lampen 1985 Mariehamn 3x600m 6.59,4 L Karlsson,J Fagerlund, C Jansson 1995 Mariehamn H-14 år 60m 8,1 Kristian Granberg 1989 Västerås 60 m inomh 7,98 Kristian Granberg 1990 Lidingö 80 m 10,21 Kristian Granberg 1991 Norrtälje 100 m 12,3 Kristian Granberg 1991 Pargas 200 m 25,16 Anders Boman 1991 Mariehamn 300 m 41,45 Kristian Granberg 1991 Nykarleby 800 m 2.34,17 Andreas Carlsson 1983 Mariehamn 1000 m 3.02,6 Robert Laaksonen 1980 Mariehamn 2000 m 6.51,76 Erik Melander 1982 Mariehamn 80 m h 13,16 Kristian Granberg 1991 Vasa

83 IFFK 1922-1997 83 100m h 22,4 P Lundberg,M Granberg 1995 Mariehamn längd 5,48 Anders Boman 1991 Nykarleby längd hoppzon 5,53 Kristian Granberg 1991 Bromma 3-steg 11,49 Kristian Granberg 1991 Vasa höjd 1,61 Anders Boman 1990 Pargas kula 4 kg 11,05 Dan-Erik Kock 1982 Finström spjut 600 g 35,56 Magnus Wirta 1985 Mariehamn diskus 1 kg 30,68 Anders Boman 1990 Mariehamn 4-kamp 2632 Kristian Granberg 1991 Nykarleby 5x80 m 53,83 T. Lundberg,J Lundberg,P Lundberg, M. Granberg, D. Sjölund 1994 Vasa 4x100 m 55,52 E Melander, K-G Mattsson, O Fredricksson, D-E Sandell 1982 Mariehamn 4x200m 1.55,69 T.Lundberg,J.Lundberg, P.Lundberg, M.Granberg 1995 Helsingfors D-14 år 60 m 8,33 Jarna Erämetsä 1990 Mariehamn 80 m 11,12 Jarna Erämetsä 1990 Västerås 100 m 13,1 Maria Björkman 1984 Godby 200 m 28,1 Jarna Erämetsä 1990 Oulainen 300 m 45,2 Anna Lampen 1983 Mariehamn 600 m 2.11,67 Jarna Erämetsä 1989 Finström 800 m 2.37,0 Åsa Wennström 1974 1500 m 5.25,8 Åsa Wennström 1974 Mariehamn 80 m h 13,01 Jarna Erämetsä 1990 Oulainen längd 4,49 Jarna Erämetsä 1990 Mariehamn längd hoppzon 4,66 Jarna Erämetsä 1990 Norrtälje 3-steg 10,43 Jarna Erämetsä 1990 Pargas höjd 1,4 Jarna Erämetsä 1990 Mariehamn kula 3 kg 9,51 Jarna Erämetsä 1990 Mariehamn diskus 1 kg 17,52 Barbro Melander 1980 diskus 0,6 kg 27,32 Jarna Erämetsä 1990 Lemland spjut 400 g 25,04 Jarna Erämetsä 1990 Finström spjut 600 g 26,82 Jarna Erämetsä 1990 Pargas 4-kamp 2538 Jarna Erämetsä 1990 Oulainen 4x100 m 55,1 B Lampen, A Lampen, A Nordqvist, C Liewendah 1983 Mariehamn 5x80m 61,94 S.Mattsson,P.Andersson,T.Löfman, S.Andersson, L.Granberg 1995 Mariehamn 3x600 m 6.07,3 R Lindblom,A Wickström, A Lindblom 1992 Mariehamn H-12 år 60 m inomh 8,6 Kristian Granberg 1989 Lidingö 60 m 8,1 Kristian Granberg 1989 Västerås 100 m 13,5 Patrik Landell 1979 Mariehamn 200 m 30,75 Kristian Granberg 1989 Mariehamn 300 m 48,8 Peter Sjölund 1992 Mariehamn 600 m 2.00,8 Peter Sjölund 1992 Mariehamn 800 m 2.43,1 Andreas Lindqvist 1984 Finström

84 IFFK 1922-1997 84 1000 m 3.17,12 Andreas Lindqvist 1984 Mariehamn 60 m h 11,1 Peter Sjölund 1992 Mariehamn längd 4,81 Jan Sundman 1991 Pargas längd hoppz 4,74 Jan Sundman 1991 Västerås 3-steg 10,17 Anders Boman 1988 Reso höjd 1,46 Jan Sundman 1991 Mariehamn höjd inomhus 1,50 Jan Sundman 1991 Lidingö kula 2,5 kg 10,65 Tommy Jansson 1984 Finström spjut 400 g 32,6 Anders Boman 1988 Finström diskus 0,6 kg 26,49 Peter Sjölund 1992 Finström diskus 1 kg 15,6 Ove Fredricksson 1981 3-kamp 1687 Kristian Granberg 1989 Mariehamn 5x80 m 55 M Granberg, T Lundberg, P Lundberg D Sjölund, P Sjölund 1992 4x100 m 59,9 M Polviander, S Carlsson M Wirta, A Nyberg 1983 Mariehamn D-12 år 60 m 8,84 Jarna Erämetsä 1989 Finström 60 m inomh 8,9 Jarna Erämetsä 1989 Lidingö 100 m 13,8 Anna Lampen 1981 Mariehamn 200 m 30,19 Jarna Erämetsä 1989 Mariehamn 300 m 45,2 Anna Lampen 1983 Mariehamn 600m 2.30,8 Erica Granesäter 1995 Mariehamn 800 m 2.46,8 Anna Lampen 1981 Mariehamn 60m h 12,8 Marika Mörn 1992 Mariehamn längd 4,16 Hedvig Wallin 1974 längd hoppz 4,29 Jarna Erämetsä 1988 Lidingö längd inomh 4,3 Jarna Erämetsä 1989 Lidingö 3-steg 8,85 Jarna Erämetsä 1989 Mariehamn höjd 1,40 Jarna Erämetsä 1989 Finström kula 2,5 kg 8,21 Caroline Liewendahl 1982 kula 2,0 kg 6,0 Linda Granberg 1995 Västerås diskus 0,6 kg 18,32 Jarna Erämetsä 1989 Hammarland spjut 400 g 24,92 Kristina Snällström 1984 Mariehamn 3-kamp 1487 Jarna Erämetsä 1989 Finström 4x100 m 60,8 K Gäddnäs, S Eriksson, A Nordqvist, C Liewendahl 1982 Mariehamn H-10 år 60 m 8,7 Daniel Sjölund 1993 Mariehamn 100 m 14,7 Jan Kavander 1977 Mariehamn 300 m 52,97 Anders Boman 1986 Mariehamn 600 m 1.58,54 Andreas Lindqvist 1982 Mariehamn 800 m 3.12,0 Andreas Nyberg 1982 Finström 1000 m 3.32,01 Andreas Lindqvist 1982 Mariehamn 60 m h 12,69 Anders Boman 1986 Mariehamn längd 3,92 Anders Boman 1986 Mariehamn längd hoppz 4,31 Daniel Sjölund 1993 Pargas 3-steg 8,8 Daniel Sjölund 1993 Lemland

85 IFFK 1922-1997

höjd 1,35 Anders Boman 1986 Mariehamn kula 2,5 kg 7,77 Tobias Bonn 1991 Mariehamn spjut 400g 24,84 Jonas Abrahamsson 1995 Mariehamn diskus 0,6 kg 19,88 Anders Boman 1986 Lemland 4x100 m 66,0 T Kudinoff, M Andersson H Rajalin, F Sarling 1985 Mariehamn D-10 år 60 m 9,1 Jarna Erämetsä 1987 Täby 100 m 15,7 Caroline Liewendahl 1980 Mariehamn 300 m 54,5 Marika Mörn 1989 Mariehamn 600 m 2.09,5 Kristina Snällström 1981 Mariehamn 800 m 2.53,75 Kristina Snällström 1982 Mariehamn 60 m h 14,3 Jarna Erämetsä 1987 Mariehamn längd 3,8 Marika Mörn 1989 Mariehamn längd hoppz 3,59 Linda Granberg 1993 Finström 3-steg 8,05 Malin Mörn 1987 Finström höjd 1,12 Marika Mörn 1990 Finström kula 2,5 kg 6,17 Minna Lehtomäki 1984 Mariehamn diskus 0,6 kg 15,92 Anna-Karin Johansson 1988 Mariehamn spjut 400 g 19,22 Kristina Snällström 1982 Mariehamn 3-kamp 999 Jarna Erämetsä 1987 Mariehamn 4x100 m 66,3 L Sundin, C Axberg, B-M Österlund, A-S Mattsson 1983 Mariehamn 5x80 m 71,2 P Andersson, A Björklund, L Donner, M Mörn, L Granberg 1992 Mariehamn

Idrottsföreningen Finströmskamraterna grundades den 2 mars 1922. Det var i en tid då den åländska idrottsrörelsen tog sina första stapplande steg. I dag, 75 år senare, bedriver IFFK en modern och bred verksamhet med stora ideella Underinsatser.de år som gått har föreningens idrottare skördat många både stora och små Detframgångar.äringen överdrift att påstå att IFFK är en liten förening med en stor historia.