3-5 åringens aktiva vardag

3-5 ÅRINGENS AKTIVA VARDAG

MOT EN RÖRLIG LIVSTIL

Följ med ditt barns fascinerande utveckling och var en förebild

Barn behöver få röra på sig på ett mångsidigt sätt för att de skall kunna lägga grunden för goda vanor för framtiden. Forskning visar att barn redan från tre års ålder tar efter vanor av vuxna förebilder i sin närmiljö. Barn utvecklas i olika takt på de flesta områden, även när det kommer till den motoriska utvecklingen. Den går ofta i trappsteg och varje barn utvecklas individuellt och följer sin egen kurva. Olika förutsättningar till fysiska aktivitet och miljön har en stor inverkan på utvecklingen. Det gäller att skapa goda förutsättningar och att uppmuntra barn att röra på sig.

Det krävs 10 000 upprepningar av en rörelse före den är automatiserad

Första skedet - barnet blir bekant med en motorisk färdighet. Grundläggande skedet - barnet övar färdigheten. Automatiserade skedet - barnet behärskar skickligheten.

Motoriken påverkar lärandet på flera sätt

När grundfärdigheterna är automatiserade, t.ex. balansförmågan, så tar övningar med balansen inte längre energi och barnet kan koncentrera sig på andra färdigheter. Barn har lättare i vardagen om de har en god kroppskännedom och behärskar sin kropp. Då orkar de också koncentrera sig på andra färdigheter.

MOTORIK, SJÄLVKÄNSLA OCH SJÄLVFÖRTROENDE

Det är viktigt att barn har en positiv uppfattning om sin egen kropp och kroppens möjligheter. Det får barnet bara genom upprepade fysiska övningar. En positiv självbild, har stor betydelse för självkänslan. Genom att ha en god motorik har barnet lättare att delta i rörelselekar med sina jämnåriga vänner.

En mångsidig och varierande inlärningsmiljö stöder barns aktivitet, då barnet måste arbeta med hela kroppen och på det sättet träna de stora muskelgrupperna.

Det är viktigt att du som förälder ge möjlighet till ditt barn att få prova på olika aktiviteter.

MOTORIK ÄR MYCKET MER ÄN ATT SPRINGA

Motoriska färdigheter behövs i vardagssysslor, t.ex. i av- och påklädning, i matsituationer samt i lek med mera.

Grovmotorik - ligger som grund för hur vi rör oss. Hit räknas gång, löpning, hoppa, galoppera, stå, rulla, åla, krypa, stiga upp för trappsteg, klättra, snurra, knuffa och dra, kasta, sparka och slå. Grovmotorik består av balans, rörelse och kroppsuppfattning.

Finmotorik - är rörelser vi gör med de små muskelgrupperna, t.ex. som att hålla i en penna. Hit hör övningar som kräver koncentration.

Perception - är övningar då sinnesintryck kopplas in. Perception är hjärnans tolkning av de upplevelser vi får genom olika sinnesintryck. Sinnesintryck är nära bundet med motorik och därför innebär det också att form-, riktnings- och rumsuppfattning kan läras in med hjälp av rörelse.

Koordination - innebär att vissa bestämda rörelsemönster är automatiserade. Koordinationen är inte nedärvd utan kommer av att man tränat tills en rörelse är automatiserad.

För att starta en rörelse krävs även information om

• Riktningar: framåt - bakåt - sidan, höger - vänster.

• Plats och utrymme: möjlighet att röra sig i olika utrymmen och olika miljöer. T.ex. större eller mindre utrymmen och rörelser i förhållande till utrymmet.

• Tid och tempo: långsammare - snabbare, plötsligt eller jämn övning.

Barn lär sig motoriska färdigheter bäst då det får

• göra många repetitioner

• samma och i olika miljöer

• göra saker tillsammans

• vägledning

• instruktioner

• uppmuntran

• erfarenheter av framgång och att lyckas!

Enligt WHO skall aktiv rörelse i barnets vardag prioriteras framom skärmtid. Vilket i praktiken betyder att barn skall ha en meningsfull vardag där aktivitet, kost och vila skall vara i balans. Ett barn väljer inte att bli soffpotatis eller motionär. Forskning visar att redan från 3 års ålder tar barnen efter sina föräldrars och förebilders vanor i vardagen. Därför är det viktigt att du visar gott exempel, tar initiativ och är närvarande med barnet i en aktiv vardag.

Barn påverkas av dina val och ditt agerande kring vardagsmotion. Hitta aktiviteter och motionsformer som passar din familj.

Anpassa dina medievanor efter din familj och sätt ditt barns behov i första hand. Med skärmtid avses all tid vi tillbringar osv framför digitala apparater: TV,telefon,surfplatta,konsolspel. Små barn behöver närhet, kärlek och uppmärksamhet för att hjärnan ska må bra och utvecklas på rätt sätt.

Låt ditt barns vardag vara aktiv genom att utöva mångsidiga aktiviteter.

Fram till sju års ålder är barnets hjärna mest formbar och har flest kopplingar. I tidig ålder lägger vi grunden för många vanor och för vissa kanske skolåldern blir den avgörande som är livsviktigt för dem.

Barn följer sin individuella utvecklingskurva. Olikheter i den motoriska utvecklingen kan bero på många saker bl.a förutsättningarna att utveckla olika färdigheter, men även miljön påverkar.

Genom rörelse och aktivitet lär sig barn

• samarbete

• regler

• att föra samtal, då ord ersätter handling

• rörelsemönster, genom att efterapa andra

• grovmotorik

• rytmiska rörelser

• utveckla sin fantasi

”Allt pekar åt samma håll: vi blir smartare om vi rör på oss!”

Anders Hansen; läkare, psykiater, författare, föreläsare

Barn använder sin kropp som utgångspunkt för hur platser utforskas och erfars. Barn interagerar fysiskt genom att klättra, klappa och känna. På det sättet upptäcker barn naturligt hur saker är konstruerade. Samtidigt kan barnet förändra sitt eget perspektiv genom att t.ex. mäta förhållande till olika strukturer och objekt med sin egen kropp.

Genom fysisk aktivitet får barn träna

• Kroppsuppfattning genom att träna på vad kroppsdelarna heter.

• Riktningsuppfattning genom att kasta t.ex. kottar och bollar

• Rumsuppfattninggenom att träna på vilken plats i rummet hen är. T.ex ovanför, under etc.

• Form- och färgsuppfattning genom att träna benämningen på olika former och färger.

• Tidsbegrepp genom att träna hur länge det tar att utföra saker.

• Balans- och koordinationsförmåga genom att få prova på olika övningar.

Genom att barn får vistas i en variationsrik omgivning ges möjligheten att öva sin motorik och skaffa sig en god kroppsuppfattning.

Ylva Ellneby; förskollärare, specialpedagog, författare, föreläsare

”Hjärnans utveckling påverkas starkt av grovmotoriska rörelser”

För att lägga en bra grund för barns motoriska förmåga är det bra att beakta

• Höger - och vänsterhand för att fastställa dominansen. Barnet kan skriva, klippa, kasta, sy och slå med samma hand.

• Öga-hand-koordination: Barnet kan kasta och fånga boll, klippa ut bilder, knäppa knappar, äta med kniv och gaffel.

• God riktnings-, rums- och formuppfattning är att snabbt kunna svänga åt olika håll. Men också att kunna skilja mellan b, d och p.

• Fingermotorik: Tummens oppositionsrörelse skall fungera så att barnet kan hålla lagom hårt i pennan med tre fingrar.

• Handgrepp ska vara utåtvridet med underarmen vilande mot underlaget.

• Ögonfixering skall ske snabbt och säkert.

• Barnet tränar på att simma, cykla, skida och skrinna. Övningar där det arbetar med vänster- och högersida diagonalt.

• Utvecklar balans genom att hoppa på ett ben. Stå på ett ben, blunda och rör på huvudet.

• Ditt barn har en stark bål, starka armar och ben genom att få röra på sig.

Ditt barn bör också ha tid för återhämtning med lugnare aktivitet, t.ex. lyssna, titta, måla, rita, pärla, massage, njuta slappna av och bara vara.

50 SAKER ATT GÖRA TILLSAMMANS MED DITT BARN

01. Göra kullerbytta i din säng

02. Klättra upp och ner för trappor eller en stege

03. Hoppa i vattenpölar

04. Klättra i träd

05. Äta vägkost i naturen

06. Kliva/hoppa över en bäck

07. Bygga en koja

08. Simma

09. Hoppa från sten till sten

10. Bygga en barkbåt

11. Plocka stenar

12. Krypa under en stol

13. Vara ute i alla väder

14. Bygga torn av klossar

15. Låta nyckelpigan klättra upp för fingret

16. Gå barfota

17. Gräva kanaler vid vattenpölar

18. Inte nudda marken

19. Hänga i trädgrenar

20. Balansera på en trottoarkant eller ett fallet träd

21. Kasta bollar till varandra

22. Göra snöänglar

23. Skida och skrinna

24. Klättra i klätterställningar och träd

25. Tälja (med potatisskalare)

26. Såga

27. Leka fritt i skogen

28. Cykla

29. Ta ansvar för sin egen ryggsäck

30. Plocka bär

31. Kasta och fånga boll eller andra föremål

32. Leka kurragömma

33. Använda känseln och hitta saker med olika temperaturer

34. Vara på en sportplan

35. Ha skrammelorkester med olika föremål

36. Kasta prick

37. Få använda karta, eller bara se en

38. Gå i en labyrint

39. Använda känselsinnet på olika sätt

40. Kramas

41. Dansa

42. Klippa med en sax och klippa en cirkel

43. Äta med kniv och gaffel

44. Klä på sig självständigt

45. Öva på att torka sin kropp med en handduk efter dusch

46. Rita geometriska figurer (cirkel, fyrkant, triangel)

47. Pärla, trä pärlor på band

48. Spela enkla brädspel och orka koncentrera sig och förstå regler

49. Puzzla

50. Fantasi och rollekar

Genom en effektiv träning av motoriska färdigheter och

förmågor, har ditt barn det avsevärt mycket lättare att känna sin

kropps rörlighet och har lättare att hänga med i inlärningen.