3-5 åringens aktiva vardag

3-5 ÅRINGENS AKTIVA VARDAG

Sid 1

MOT EN RÖRLIG LIVSTIL Följ med ditt barns fascinerande utveckling och var en förebild Barn behöver få röra på sig på ett mångsidigt sätt för att de skall kunna lägga grunden för goda vanor för framtiden. Forskning visar att barn redan från tre års ålder tar efter vanor av vuxna förebilder i sin närmiljö. Barn utvecklas i olika takt på de flesta områden, även när det kommer till den motoriska utvecklingen.

Den går ofta i trappsteg och varje barn utvecklas individuellt och följer sin egen kurva. Olika förutsättningar till fysiska aktivitet och miljön har en stor inverkan på utvecklingen. Det gäller att skapa goda förutsättningar och att uppmuntra barn att röra på sig.

Sid 2

Det krävs 10 000 upprepningar av en rörelse före den är automatiserad Första skedet - barnet blir bekant med en motorisk färdighet.

Grundläggande skedet - barnet övar färdigheten.

Automatiserade skedet - barnet behärskar skickligheten.

Motoriken påverkar lärandet på flera sätt När grundfärdigheterna är automatiserade, t.ex. balansförmågan, så tar övningar med balansen inte längre energi och barnet kan koncentrera sig på andra färdigheter. Barn har lättare i vardagen om de har en god kroppskännedom och behärskar sin kropp. Då orkar de också koncentrera sig på andra färdigheter.

Sid 3

MOTORIK, SJÄLVKÄNSLA OCH SJÄLVFÖRTROENDE Det är viktigt att barn har en positiv uppfattning om sin egen kropp och kroppens möjligheter. Det får barnet bara genom upprepade fysiska övningar. En positiv självbild, har stor betydelse för självkänslan. Genom att ha en god motorik har barnet lättare att delta i rörelselekar med sina jämnåriga vänner.

En mångsidig och varierande inlärningsmiljö stöder barns aktivitet, då barnet måste arbeta med hela kroppen och på det sättet träna de stora muskelgrupperna.

Sid 4

Det är viktigt att du som förälder ge möjlighet till ditt barn att få prova på olika aktiviteter.

Sid 5

MOTORIK ÄR MYCKET MER ÄN ATT SPRINGA Motoriska färdigheter behövs i vardagssysslor, t.ex. i av- och påklädning, i matsituationer samt i lek med mera.

Grovmotorik - ligger som grund för hur vi rör oss. Hit räknas gång, löpning, hoppa, galoppera, stå, rulla, åla, krypa, stiga upp för trappsteg, klättra, snurra, knuffa och dra, kasta, sparka och slå. Grovmotorik består av balans, rörelse och kroppsuppfattning.

Sid 6

Finmotorik - är rörelser vi gör med de små muskelgrupperna, t.ex. som att hålla i en penna. Hit hör övningar som kräver koncentration.

Perception - är övningar då sinnesintryck kopplas in. Perception är hjärnans tolkning av de upplevelser vi får genom olika sinnesintryck. Sinnesintryck är nära bundet med motorik och därför innebär det också att form-, riktnings- och rumsuppfattning kan läras in med hjälp av rörelse.

Koordination - innebär att vissa bestämda rörelsemönster är automatiserade. Koordinationen är inte nedärvd utan kommer av att man tränat tills en rörelse är automatiserad.

• • •

Riktningar: framåt - bakåt - sidan, höger - vänster.

Plats och utrymme: möjlighet att röra sig i olika utrymmen och olika miljöer. T.ex. större eller mindre utrymmen och rörelser i förhållande till utrymmet.

Tid och tempo: långsammare - snabbare, plötsligt eller jämn övning.

Barn lär sig motoriska färdigheter bäst då det får • • • • • • •

göra många repetitioner samma och i olika miljöer göra saker tillsammans vägledning instruktioner uppmuntran erfarenheter av framgång och att lyckas!

Sid 7

För att starta en rörelse krävs även information om

Sid 8

MINST TRE TIMMAR PER DAG! Enligt WHO skall aktiv rörelse i barnets vardag prioriteras framom skärmtid. Vilket i praktiken betyder att barn skall ha en meningsfull vardag där aktivitet, kost och vila skall vara i balans.

Ett barn väljer inte att bli soffpotatis eller motionär. Forskning visar att redan från 3 års ålder tar barnen efter sina föräldrars och förebilders vanor i vardagen. Därför är det viktigt att du visar gott exempel, tar initiativ och är närvarande med barnet i en aktiv vardag.

Barn påverkas av dina val och ditt agerande kring vardagsmotion. Hitta aktiviteter och motionsformer som passar din familj.

Låt ditt barns vardag vara aktiv genom att utöva mångsidiga aktiviteter.

Sid 9

Anpassa dina medievanor efter din familj och sätt ditt barns behov i första hand. Med skärmtid avses all tid vi tillbringar osv framför digitala apparater: TV,telefon,surfplatta,konsolspel. Små barn behöver närhet, kärlek och uppmärksamhet för att hjärnan ska må bra och utvecklas på rätt sätt.

Fram till sju års ålder är barnets hjärna mest formbar och har flest kopplingar. I tidig ålder lägger vi grunden för många vanor och för vissa kanske skolåldern blir den avgörande som är livsviktigt för dem.

Barn följer sin individuella utvecklingskurva. Olikheter i den motoriska utvecklingen kan bero på många saker bl.a förutsättningarna att utveckla olika färdigheter, men även miljön påverkar.

Sid 10

Genom rörelse och aktivitet lär sig barn • • • • • • •

samarbete regler att föra samtal, då ord ersätter handling rörelsemönster, genom att efterapa andra grovmotorik rytmiska rörelser utveckla sin fantasi

Sid 11

”Allt pekar åt samma håll: vi blir smartare om vi rör på oss!”

Anders Hansen; läkare, psykiater, författare, föreläsare

Barn använder sin kropp som utgångspunkt för hur platser utforskas och erfars. Barn interagerar fysiskt genom att klättra, klappa och känna. På det sättet upptäcker barn naturligt hur saker är konstruerade. Samtidigt kan barnet förändra sitt eget perspektiv genom att t.ex. mäta förhållande till olika strukturer och objekt med sin egen kropp.

Sid 12

Genom fysisk aktivitet får barn träna •

Kroppsuppfattning genom att träna på vad kroppsdelarna heter.

•

Riktningsuppfattning genom att kasta t.ex. kottar och bollar

•

Rumsuppfattninggenom att träna på vilken plats i rummet hen är. T.ex ovanför, under etc.

•

Form- och färgsuppfattning genom att träna benämningen på olika former och färger.

•

Tidsbegrepp genom att träna hur länge det tar att utföra saker.

•

Balans- och koordinationsförmåga genom att få prova på olika övningar.

Genom att barn får vistas i en variationsrik omgivning ges möjligheten att öva sin motorik och skaffa sig en god kroppsuppfattning.

Sid 13

”Hjärnans utveckling påverkas starkt av grovmotoriska rörelser” Ylva Ellneby; förskollärare, specialpedagog, författare, föreläsare

Sid 14

För att lägga en bra grund för barns motoriska förmåga är det bra att beakta •

Höger - och vänsterhand för att fastställa dominansen.

Barnet kan skriva, klippa, kasta, sy och slå med samma hand.

•

Öga-hand-koordination: Barnet kan kasta och fånga boll, klippa ut bilder, knäppa knappar, äta med kniv och gaffel.

•

God riktnings-, rums- och formuppfattning är att snabbt kunna svänga åt olika håll. Men också att kunna skilja mellan b, d och p.

•

Fingermotorik: Tummens oppositionsrörelse skall fungera så att barnet kan hålla lagom hårt i pennan med tre fingrar.

•

Handgrepp ska vara utåtvridet med underarmen vilande mot underlaget.

•

Ögonfixering skall ske snabbt och säkert.

•

Barnet tränar på att simma, cykla, skida och skrinna. Övningar där det arbetar med vänster- och högersida diagonalt.

•

Utvecklar balans genom att hoppa på ett ben. Stå på ett ben, blunda och rör på huvudet.

•

Ditt barn har en stark bål, starka armar och ben genom att få röra på sig.

Ditt barn bör också ha tid för återhämtning med lugnare aktivitet, t.ex. lyssna, titta, måla, rita, pärla, massage, njuta slappna av och bara vara.

Sid 15

Sid 16

50 SAKER ATT GÖRA TILLSAMMANS MED DITT BARN 01. Göra kullerbytta i din säng 02. Klättra upp och ner för trappor eller en stege 03. Hoppa i vattenpölar 04. Klättra i träd 05. Äta vägkost i naturen 06. Kliva/hoppa över en bäck 07. Bygga en koja 08. Simma 09. Hoppa från sten till sten 10. Bygga en barkbåt 11. Plocka stenar 12. Krypa under en stol 13. Vara ute i alla väder 14. Bygga torn av klossar 15. Låta nyckelpigan klättra upp för fingret 16. Gå barfota 17. Gräva kanaler vid vattenpölar 18. Inte nudda marken 19. Hänga i trädgrenar 20. Balansera på en trottoarkant eller ett fallet träd 21. Kasta bollar till varandra 22. Göra snöänglar 23. Skida och skrinna 24. Klättra i klätterställningar och träd 25. Tälja (med potatisskalare) 26. Såga 27. Leka fritt i skogen 28. Cykla 29. Ta ansvar för sin egen ryggsäck

50 SAKER ATT GÖRA TILLSAMMANS MED DITT BARN

Genom en effektiv träning av motoriska färdigheter och förmågor, har ditt barn det avsevärt mycket lättare att känna sin kropps rörlighet och har lättare att hänga med i inlärningen.

Sid 17

30. Plocka bär 31. Kasta och fånga boll eller andra föremål 32. Leka kurragömma 33. Använda känseln och hitta saker med olika temperaturer 34. Vara på en sportplan 35. Ha skrammelorkester med olika föremål 36. Kasta prick 37. Få använda karta, eller bara se en 38. Gå i en labyrint 39. Använda känselsinnet på olika sätt 40. Kramas 41. Dansa 42. Klippa med en sax och klippa en cirkel 43. Äta med kniv och gaffel 44. Klä på sig självständigt 45. Öva på att torka sin kropp med en handduk efter dusch 46. Rita geometriska figurer (cirkel, fyrkant, triangel) 47. Pärla, trä pärlor på band 48. Spela enkla brädspel och orka koncentrera sig och förstå regler 49. Puzzla 50. Fantasi och rollekar

Sid 18

FÖR MERA INFORMATION Finlands Svenska Idrott Gjuterivägen 10 00380 Helsingfors

info@idrott.fi www.idrott.fi