Page 1

NUMMER 2 | 2015

Antändning och brandtillväxt Brandtest Brandmotstånd i trä Målning av betong Nytt tänk om betong

DEBATT Byggbranschen behöver och kan välkomna fler

NYHET! METODER OCH MATERIAL

TEMA Brand och betong

Brandklasser under lupp

Tål våtrumsmaterial vatten

Yrkesporträtt Behovet är stort av nya entreprenadbesiktningmän


ca 1700

max 4600

max 3000

ca 3500

max 1450

THERMO 86 BRAND MED RÖKGASTÄTHET Varför behöva välja mellan energiprestanda och brandsäkerhet? Med vårt nya byggsystem i aluminium för dörrar och glaspartier kan vi kombinera lågt U-värde med brandskydd och rökgastäthet i klass EI 30 Sa, Sm. Vår unika patentsökta konstruktion är mekaniskt stark och stabil för bästa hållbarhet. Den medger mycket bra ljudreduktion, en smäckrare design och möjlighet till stora dimensioner upp till 4,6 m i höjd! Ett nytt byggsystem utvecklat för vårt hårda klimat och marknadskrav. Kontakta gärna vår kostnadsfria arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

SAPA BUILDING SYSTEMS AB SE-574 81 Vetlanda www.sapabuildingsystem.se

NYH

ET


Fasadsystem för alla typer av byggnader Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design. Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | kundkontakt@sto.com | www.sto.se


RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

www.sp.se

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott. Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker. Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler. Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer. På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.


Ledare BYGG  ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare. Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk 070-170 98 52 andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11 helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60 annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60 pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2015

Nr 1 v.10 Nr 4 v.38

Nr 2 v.17 Nr 5 v.44

Nr 3 v.23 Nr 6 v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Storskaligt brandtest Foto: Mauro Rongione Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är ­1 1 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för m ­ aterial som inte beställts.

Våren är här!

J

odå, det är sant. Vintern som aldrig kom är över, åtminstone från min södra horisont. Vintergäcken och snödroppar stormar fram och de första scillorna är på plats. Tiden går fort och snart är det dags för SBRs årliga förbundsstämma, denna gång i Malmö 16–17 maj. Det är min förhoppning att så många medlemmar som möjligt närvarar vid stämman. Det är trots allt där som en diskussion om SBR:s inriktning förs och beslutas. Idén med att Svenska Byggingenjörers Riksförbund skulle kunna byta namn till Sveriges Byggingenjörers Riksförbund är nog så intressant, men nog tycker jag att den vilar på ett för luddigt resonemang. Ska något göras, får det vara mer radikalt än så. Bostadsbyggandet och bostadspolitiken är ett stort och intressant ämne för diskussion. I senaste numret av SABOs tidning Bofast intervjuas bostadsminister Mehmet Kaplan om sitt stora och svåra uppdrag att få fart på bostadsbyggandet och uppfylla regeringens mål med 250 000 nya lägenheter fram till år 2020. Mehmet Kaplan har haft en tuff start på sitt uppdrag och han har att bita i. Ännu har inga konkreta förslag kommit fram, men han har ju bara suttit på posten ett halvår. Hela bostadssverige väntar på förslagen som ska lösa krisen. Men det blir nog bara mer pengar i statliga subventioner. Annars har ju byggandet av bostäder ökat lite på senare tid – cirka 40 000 lägenheter per år är en siffra som synts.

Härom veckan kom domen i målet med de enstegstätade husfasaderna i Svedala. Domen utföll till köparnas fördel. Enstegstätning var alltså ingen bra metod och borde inte använts. Frågan om ersättning till de drabbade ingick inte i domslutet utan kommer att bli föremål separata förhandlingar. Vådan av snabba och förenklade byggmetoder blev här uppenbar och kommer troligen att få stora konsekvenser för byggbranschen. En sak som många av oss nu kämpar med är självdeklarationen, Själv och själv, numera gör ju Skattemyndigheten deklarationen åt oss och vi behöver i de flesta fall endast granska och godkänna. Även mer komplicerade saker kan man numera klara med till exempel e-legitimation. Teknikutvecklingen går så fort att det är svårt att hänga med. En god sak med tekniken är att skatteåterbäringen kommer snabbare. Och sommaren närmar sig.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser. Befintlig logotyp positiv

www.brandkonsulten.se

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

5


På ÅF har vi en passion för

Brand och Risk Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. Vi är ett starkt team med mer än 30 brandingenjörer på 10 orter i Sverige och Norge som samarbetar för att skapa lönsamma, hållbara och smarta lösningar tillsammans. Vi har många pågående projekt inom avancerad brandteknisk projektering och riskhantering, i Sverige och internationellt. Vi ser möjligheter och lösningar i alla komplexa utmaningar. För oss är inget projekt för litet eller för stort. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framgångar på www.afconsult.com.

Vi tackar Trångsvikens Bygg för förtroendet att få leverera betongstommen till Skalspasset Ski Lodge, Vemdalen

Tel 0241 - 23 500 • www.dalacement.se

HPC-balken, den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år. – Nu med svanen-märkt korrosionsskydd.

Läs mer på www.sveconsteel.se

EN 1090-1


Innehåll # 2 | 2015 8 MARKNADSNYTT

Byggkatalog med BIM, Betong firar 100 år, laddbox och LED-strålkastare. 10 SÅ BESTÄMS ANTÄNDNING OCH BRANDTILLVÄXT

Antändning och brandtillväxt är ett eget problemområde. En fördjupning av artikeln ”Så bestäms brandmotståndet” i nr 1 2014. 16 STORSKALIGT BRANDTEST IFRÅGASÄTTER BRANDKLASSER

Brandtest i Finland av fyra isoleringsmaterial med kommentarer från Boverket, Ikem och SPU Isolering.

10

19 BÄTTRE BRANDSKYDD ÄN BBR

Bättre brandskydd än föreskrifterna, utan att man förstärkt det. 20 TRÄKONSTRUKTIONERS BRANDMOTSTÅND

Det byggs alltmer i trä och därför blir beräkning av träkonstruktioners brandmotstånd allt viktigare. 24 MÅLNING AV BETONG

Organiska färger, som akrylatfärger och sikilon-harts, jämförs med oorganiska, som silikat, cement och kalkfärger. 28 FORM & TEKNIK

Kan vi tänka nytt kring betong eller har vi stelnat i formen, så att säga? 30 UTBLICK

Miljövänligare alternativ än vanlig betong, studier från Tokyo. 32 FRÅGA JURISTEN

Skatteregler för elproduktion genom solceller. 33 DEBATT

28

Byggbranschen har de bästa förutsättningarna för att välkomna fler. 34 METODER & MATERIAL

Varför tål inte våtrum vatten? Beprövade material och lösningar klarar ju det. 36 YRKESPORTRÄTT

Besiktningsmän inom byggentreprenad är hett eftertraktade. 41 NOTERAT

Staten bör ta ekonomiskt ansvar för byggandet, enstegstätade fasader i dom från Högsta domstolen.

36

44 NYTT FRÅN SBR

Boka höstens kurser redan nu. Byggteknikstudenter prisades i Uppsala, Nya BBR 22 i Stockholm. I nästa nummer: Tak och fasad. Numret kommer ut vecka 23.

TEMA I DETTA NUMMER

■ BRAND OCH BETONG

Husbyggande är brännbart, både valen av material och bristen på bostäder är heta frågor. I det här numret lyfter vi det brännbara utifrån brandrisker. Antändning och brandtillväxt, brandklasser och brandskydd samt datorprogram som beräknar brandmotståndet för det allt populärare träbyggandet. Betongens beständighet kan förlängas om den målas, men vilken färg är bäst? Nytänkande kring betongen för att utveckla bättre miljöprestanda och nya användningsområden. En utblick i japansk forskning kring miljövänligare material än konventionell betong.

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

16

24 7


Marknadsnytt Tidskriften Betong firar hundra år

Betongmaskiner för proffs

Redan i februari började firandet. Hundra krönikörer levererar betong- och cementbetraktelser med titlar som ”Betong som berör!”, ”Alla ska med!” ”Brand, tand och hat biter inte!” och ”50 nyanser av grått!” Förvånande hur mycket det går att gör av ett så cementerat ämne. Vi gratulerar! Här är några nedslag bland de krönikor som publicerats: 02-februari, Anders Rönneblad, Cementa. 03-februari, Erik Hellqvist, Svensk Byggtjänst. 16-februari, Lena Åhl, Betongindustri. 18-februari, Karolina Keyzer, Stockholm Stad. 25-februari, Gert Wingårdh, Wingårdhs. 27-februari, Olof Johansson, Samhällsbyggarna. 02-mars, Richard McCarthy, Betongföreningen. 10-mars, Ola Månsson, Sveriges Byggindustrier. 11-mars, Anna Johansson, Infrastrukturminister. 20-mars, Monica Björk, Byggmaterialindustrierna. 30-mars, Tove Adman, Tove Adman. 31-mars, Staffan Åkerlund, Byggindustrin. 09-april, Katarina Malaga, CBI Betonginstitutet. 13-april, Joakim Gullmark, Hercules Grundläggning. www.betong.se/tag/betong-100-år

AB Lindec® lanserar just nu tre nya modeller av en ny serie proffsglättare. Förbättrad prestanda och smarta funktioner har gett ett positivt gensvar på marknaden. Under 2015 kommer även ett antal andra maskiner laseras. Efterfrågan på såväl gasol- som batteridrivna maskiner ökar. Därför jobbar AB Lindec® med nya prototyper. Några testkörda med goda resultat och är snart klara för marknaden. www.betonggolv.com

Laddbox för elbilen

Knäskydd för hantverkare

Antalet elbilar ökar snabbt i Sverige. Vattenfall erbjuder lösningar som kan ge dina kunder, anställda och boende en förmånlig service genom att installera en laddbox. – Förmånlig service för kunder och anställda – Intäktsmöjligheter om du gör laddboxen publik – Installerar i hela landet – Laddar snabbt och säkert – Upp till tio gånger snabbare än vanligt vägguttag www.vattenfall.se

D3O® LITE är ett högteknologiskt material som är flexibelt, tåligt och skärresistent enligt CE standard EN14404, vilket säkerställer tillförlitlig kraftfördelning och skärskydd. De nya knäskydden har en ergonomiskt formsprutad design med luftkanaler. Det gör att knäskyddet sitter riktigt nära runt knäna samtidigt som det ger ventila­tion för komfort vid arbete på knä. www.hultaforsgoup.com

Färdig Betong blir Thomas Betong Thomas Betong firar 60 år. Företaget ingår i en svenska familjeägda koncernen Thomas Concrete Group, och bildar gemensamt varumärke under namnet Thomas Betong. Koncernen som har huvudkontoret i Göteborg samlar dotterbolag och anläggningar och arbetar mer integrerat, särskilt inom teknik och utveckling samt inom marknadsföring. www.thomasbetong.se

Liten och integrerad GNSS-mottagare Sokkia lanserar nu sin minsta och mest lättintegrerade GNSS mottagare med modellnamnet GCX2. Den helt nya designen gör apparaten ultralätt och ger förbättrad ergonomi. Det tack vare att mottagaren ansluter via bluetooth till fältdatorn Sokkia S10. ”Bullet” som modellen också kallas, är en helt integrerad mottagare med antenn, batterier och kommunikationsmöjligheter. Konstruktionen sägs vara robust men samtidigt smidig och mer som en förlängning av stången den är monterad på. ”Bullet” beskrivs som lättanvänd och idealisk som en RTK nätverksrover. www.topconpositioning.eu

8

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Minst 70 % avoch alla vindar har Bygg enligt BBR fuktbrandskyddat med TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventilation! mögel! Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer • Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål

• Lätt att installera TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt. Den är lämplig förVind alla vindar Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden 20-20 000 kvm. mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt. -För en torr och vind! Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940


BRAND

10

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Så bestäms antändning och BRANDTILLVÄXT Bränder innebär återkommande problematik när det gäller dimensionering och utvärdering av brandmotstånd och beteende vid brand. Antändning och brandtillväxt är ett eget problemområde, avsett materialslag i stommen, då bränder vanligtvis initialt inte berör stommen, utan uppstår i kompletterande byggnadsdelar, detaljer och materialslag. Brandförlopp skiljer sig åt, på grund av mång­ falden av inverkande parametrar, men standarder och referens­ scenarion för bedömning finns.

I

den tidigare publicerade artikeln ”Så bestäms brandmotståndet”, publicerad i Husbyggaren nr 1 2014, beskrivs hur byggnaders och byggnadsdelars brandmotstånd bestäms. En byggnadsdels brandmotstånd anger under hur lång tid den kan bära en last eller stänga inne en övertänd brand och därigenom hindra den från att spridas till ytterligare utrymmen i byggnaden. Bäst är dock att en brand inte uppstår och i de fall den gör det inte går till övertändning. Det finns europeiska standarder och brandklasser som anger en produkts antändlighet och benägenhet att medverka till övertändning. Produktegenskaperna sammanfattas under begreppet ”reaction to fire” och önskvärda egenskaper regleras i våra byggregler. BAKGRUND

Många av de produkter och material som används vid husbyggande är brännbara. Likaså fyller vi våra hus med många olika sorters brännbara nyttiga ting. Då en brand initierats och går till övertändning utgör den en betydande risk för personer i närheten. Den kan sprida sig till andra delar av byggnaden som kan brinna ner till fullo. Förenklat sett kan man säga att övertändning sker när den initiala lokala branden övergår till att involvera hela rummet. Detta sker primärt genom att brandeffekten

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

ökat så mycket att strålningen från rökgaslagret under taket tänder allt brännbart i rummet. Rumsbranden blir då ventilationskontrollerad dvs. brandeffekten styrs till stora delar av tillgången på syre. Ofta följs det här av att fönster går sönder och de heta brännbara gaserna kommer ut i frisk luft. De brinner då och vi ser de karaktäristiska stora lågorna från en fullt utvecklad brand som slår ut ur byggnadens öppningar. I figur 1 visas ett exempel på en brand som går till övertändning samt en brand som självdör utan att utvecklas till en övertänd brand. Rumsbränders utveckling styrs av det brännbara innehållet; hur lätt den kan antända, flamspridningens hastighet över stora ytor och den avgivna värmeeffekten per ytenhet. Under åren har det utvecklats en hel del olika provningsmetoder med syfte att bestämma viktiga nyckelparametrar som leder till brandtillväxt. Redan 1902 utvecklades det en provmetod i USA för att kvantifiera brandegenskaperna hos flamskyddsbehandlat trä och några år senare började man efter ett antal teaterbränder med tragisk utgång att testa brandegenskaperna hos tyg som fanns i draperier. Men det var först på 30- och 40-talen som det utvecklades mer generella, dock ganska grovhuggna testmetoder, för att karakterisera antändning och brandspridning. Nu har vi ett mer genomtänkt europeiskt sys-

TEMPERATURUT VECKLING

TEXT: ROBERT JANSSON OCH BJÖRN SUNDSTRÖM, SP FIRE RESEARCH FOTO: MAURO RONGIONE

Fullt utvecklad övertänd brand

Brand som ej går till övertändning

TID FÖR ANTÄNDNING

Figur 1. Om en liten lokal brand i ett rum växer till sig kan den komma in i en mycket snabb tillväxtfas som leder till övertändning av hela rummet.

tem för att testa och kvalificera brännbara material och produkter. Olika ytskikt i rummet kan avgöra om vi får en snabb övertändning inom loppet av minuter eller om en liten initial brand inte sprider sig. Detta illustreras i filmen ”The Room Fire”, vilken tagits fram av SP Fire Research, där vi visar övertändningsförlopp för olika ytskikt. Samtidigt förklarar vi det europeiska klassifikationssystem som vi använder i Sverige och som SP i samarbete med en rad andra länder har skapat.

11


BRAND

Euroklass, BBR

Gamla svenska klasser

Provning i full skala (Room Corner)

Exempel

A1

Obrännbart

Ej övertänding med antändningskälla 300 kW

Mineralull med låg bindemedelshalt

A2-s1, d0

Obrännbart

Ej övertänding med antändningskälla 300 kW

Gipsskiva av speciell kvalitet

B-s1,d0

Klass I

Ej övertänding med antändningskälla 300 kW

Färg på ordinär gipsskiva

C-s2,d0

Klass II

Ej övertänding med antändningskälla 100 kW

D-s2, d0

Klass III

Ej övertänding de första två minuterna med antändningskälla 100 kW

E

Ej godkänt ytskikt

Övertändning inom 2 minuter med antändningskälla 100 kW.

F

Ej testat

Ej testat

Vanligt trä Ej testat

Riktiga bränder

Valt konservativt referensscenario representerande riktiga bränder.

Små och medelstora standardtester för klassificering som reflekterar brandbeteendet hos referensscenariot.

Figur 2. I det europeiska systemet har man valt ett referensscenario. Detta referens­scenario är Room Corner-rummet EN 14390. Klassifikation av produkten sker sedan enligt europeiska provningsmetoder i mindre skala.

ÖVERTÄNDNING AV ETT STANDARDRUM ÄR REFERENSSCENARIO FÖR KLASSIFIKATION AV YTSKIKT

I figur 2 visas den generella principen för det europeiska klassifikationssystemet för ytskiktsmaterial. Referensscenariot man valt är en brand i ett rum med dimensionerna 3,6 � 2,4 � 2,4 m försett med en dörröppning. Rummet, det så kallade ”Room Corner” rummet, finns beskrivet i detalj i standarden EN 14390. Standarden representerar ett mindre rum i en bostad vilket är ett tufft scenario när det gäller brandtillväxt och visar hur lätt ett rum kan gå till övertändning. Under provningen påverkas ytskiktet av en brännare i det ena inre hörnet. De första 10 minuterna är effekten på brännaren 100 kW vilket följs av en 10 minuter lång fas med effekten 300 kW. Effekten 300 kW är ungefär en tredjedel av vad som behövs för att branden skall bli övertänd. Då övertändning inträffar sker det alltså på grund av att branden har spridit sig i testmaterialet som väggar och tak är inklädda med. I figur 3 ses ett exempel på hur ett test i Room Corner-rummet går till övertändning. Room Corner-testet är referensscenario för det europeiska systemet för brand i ytskikt invändigt i byggnader. Testet är inte avsett för fasader. För fasader använder vi i Sverige ett fullskaleförsök då man bygger upp en hel fasad som utsätts för en kraftig brand enligt metoden SP Brand 105. Baserat på ytskiktsmaterials värmeut-

12

vecklingsegenskaper delas ytskikt in i sju olika klasser, A1, A2, B, C, D, E och F. Den bästa klassen är A1 då ytskiktsmaterialet inte alls bidrar till brandspridningen sedan blir materialet sämre och sämre ju lägre klass det har. Mer information finns i tabell 1. Klasserna A1, A2 och B ger ej övertändning men skiljer sig åt genom den mängd energi som den klassade produkten kan avge. Klassen A1 är därvid närmast att jämföra med betong, sten och dylikt. TESTER I REDUCERAD SKALA

Så som illustreras i figur 2 används provningsmetoder i reducerad skala för att klassificera produkter. I den så kallade ”Single Buring Item” (SBI), EN 13823, mäter man värmeeffekten från en produkt. Vid detta test bygger man ett hörn av testmaterialet som i nederkant påverkas av en gasbrännare på 30 kW. Hörnet man bygger består av två skivor av materialet, en med dimensionerna 1 � 1,5 m och en med dimensionerna 0,49 � 1,5 m. Provet pågår i 21 minuter då man kontinuerligt mäter värmeeffekten som alstras från materialet samt rökproduktionen. Genom att utvärdera resultaten från SBI testerna, se figur 4, kan man med parametern FIGRA (FIre GRowth RAte) klassificera produkten i en ytskiktsklass. Denna klass korrelerar då till resultaten med samma ytskikt i referensrumsbranden. Parametern

EFFEKTUT VEC KLING I SBI [KW]

Tabell: Euroklasser för ytskikt. Klass s och d betecknar kompletterande rök respektive droppegenskaper. Notera att klass ”F” är ett icke testat material!

FIGRA är linjens lutning

TID [ MINUTER ]

Figur 4. Den uppmätta effektutvecklingen i SBI testet är den röda kurvan. Brandtillväxten utvärderas med parametern FIGRA som är den linje med högst lutning som tangerar effektutvecklingskurvan. FIGRAvärdet som fås fram här är i sin tur spårbart till resultat i referensscenariot i Room Corner-test.

FIGRA får ett större värde ju större branden är och ju snabbare den växer och korrelerar till brandtillväxten i rumsbranden. Riktiga bränder är inte standardiserade. När man testar produkters känslighet för brandtillväxt har man bestämt sig för referensscenarier som alla produkter testas mot. Provningsmetoderna både när det gäller ”reaction to fire” och brandmotstånd är utformade för att innehålla relevanta fenomen. Riktiga bränder ser sällan ut som i de idealiserade förhållandena vid provningsmetoderna men med detta system kan beslutsfattare sätta relevanta kravnivåer som leder till ett säkrare samhälle. ■ ROBERT JANSSON

Forskare på enheten Fire Research på SP. Under 15 års tid har han främst varit verksam inom områdena brandmotstånd och värmeöverföring.

BJÖRN SUNDSTRÖM

Enhetschef för enheten SP Fire Research på SP. Har under många år arbetat med produkters brand­egenskaper och bl.a. haft roller som EU:s expert vid framtagning av provnings- och klassifikationssystem för byggprodukter.

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Figur 3. Övertändning i ett Room Corner-test.

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

13


livsstil för grön energi Insulation Technology™ www.icell.se

Made in Sweden

Miljövänlig cellulosaisolering från iCell isolering för värme, kyla och ljud! iCell Lösull - naturlig isolering utan borsyra, borsalter och andra farliga ämnen iCell Skiva - baserad på iCell Lösull, lanseras hösten 2015

”Grym isolering och miljövänlig, finns inget bättre!

Tel 0200 - 210 300

www.icell.se

Matte Karlsson, Bygglov

75% mindre värmeförlust I-balk från Masonite Beams är lösningen vid bygandet av välisolerade och täta hus eftersom balkens I-profil medför mycket små köldbryggor. Värmeförluster via köldbryggor reduceras med ca. 75% och u-värdet blir i genomsnitt 15% lägre än för konventionella träregelkonstruktioner.

Kontakta oss och läs mer på: www.masonitebeams.se


Ventisol tillverkar rökluckor för nyproduktion och renovering, takljus i form av kupoler i en mängd olika storlekar samt lanterniner där nästan bara fantasin sätter gränserna. Utöver tillverkning tillhandahåller vi montage, service och underhåll. Kontakta oss gärna om ni vill veta mer. ventisol.se

fraMtidens brandskydd är här

Tele2 Arena är en arena i världsklass. Dafo har varit med och utformat brandskyddet. Foto: Aerocam (pilot: Oscar Ohlson, fotograf: Berndt Frogner).

Moderna byggnader kräver moderna brandskydd. Våra släcksystem, brandposter, rökluckor, armaturer och utrymningsskyltar innebär maximal säkerhet, oavsett vilka utrymmen det gäller. Vi arbetar aktivt med utformning och dokumentation av brandcellsgränser, sektioneringsdörrar, vägledande markeringar, släckutrustning, riskbesiktningar och riskanalyser.

Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se


BRAND

Storskaligt brandtest ifrågasätter brandklasser Ett storskaligt brandtest, Room Corner Test (ISO 9705), arrangerades den 9 oktober 2014 av Fire Safe Europe i Finska statens forskningscentrals (VTT Experts Services) utrymmen. Under testen exponerades fyra isoleringsmaterial för eld under 20 minuter. Materialen som testades var klassificerade i Euroclass E, B-s1,d0 och A1. De uppförde sig mycket olika under testet. Resultatet visar att ett material som erhållit en viss brandklass (Euroclass) i det småskaliga testet SBI (EN13823), vilken i dagsläget används för att klassificera byggmaterial, inte uppfyller de kriterier som gäller för klassen när de testas i en storskalig test som Room Corner Test. FOTOREPORTAGE: MAURO RONGIONE

Kommentarer till det storskaliga brandtestet (SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Brandskyddsföreningen avböjde att kommentera.) BOVERKET

IKEM

SPU ISOLERING

”Boverket anser det som en brist att det inte finns någon gemensam europeisk standard som reglerar brandsäkerheten i fasader. Vi har påtalat det till EU-kommissionen under många års tid och nu har ett nytt arbete påbörjats med att ta fram en storskalig brandtest för fasader. Tills den finns framme används i de svenska byggreglerna en testmetod som heter SP-brand 105 istället. Vad det gäller enskilda byggnadsmaterial har Boverket inga synpunkter på vilka material som används så länge de uppfyller funktionskraven i de svenska byggreglerna. Ett sätt att visa att kraven uppfylls för fasader är att göra en provning enligt SP-brand 105.”

”Att endast utföra brandtest på olika isoleringsmaterial tillför ingen ny kunskap och säger ingenting om hur en huskonstruktion uppför sig vid en brand. När man gör en brandtest för att visa att man uppfyller brandkraven så är det alltid konstruktioner som testas. I Sverige har Boverket ställt upp funktionskrav på husfasader som måste uppfyllas. För att visa det genomgår hela konstruktionen test enligt SP-fire 105. Om man uppfyller funktionskraven så har man ett tillfredställande brandskydd. Boverkets krav på brandskydd är beroende av byggnadstyp och verksamhet. Därför är till exempel kraven högre på höga byggnader och sjukhus jämfört med enplans lagerlokaler. Om man anser att Boverkets regler inte ger ett tillräckligt brandskydd bör man därför argumentera för på vilket sätt reglerna bör skärpas. Att visa att någonting som alla redan vet kan brinna verkligen brinner är inte något som leder framåt. Man borde istället ta ett helhetsgrepp och främja ett effektivt och miljömässigt hållbart byggande”

”Konferensen och konklusionerna handlar om brandsäkerhet i fasader. Ett Room Corner Test (ISO 9705) har ingenting med fasader att göra. Det används för att mäta hur snabbt brand sprids i hörn. Med andra ord visar inte testet någonting om brandsäkerhet i fasader. Om man ville testa brandspridning längs fasader finns i Sverige SP 105 Fire. Att som i detta fall sätta eld på isolering utan att ha klätt det med fasadmaterial har inget värde. Testet är utfört av Fire Safe Europe. Det är en intresseorganisation som företräder till 90 procent mineralullstillverkare. Därför, menar vi, är testet vinklat till fördel för mineralullstillverkarna. Att testet utfördes i lokaler hos Finska statens forskningscentral, VTT, betyder inte att de står bakom testet. Att dessutom mena att det är ett storskaligt test är felaktigt. Det är betydligt större tester”

ANDERS JOHANSSON 
 Brandingenjör Boverket – Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende

KENNETH FINNÄS

VD SPU Isolering AB

PONTUS ALM

Ansvarig plastbearbetningsfrågor IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige

16

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Isoleringsmaterial

Brandklass

Tid: min/sek

PIR

Euroclass E

00.50

EPS

Euroclass E

02.27

PIR

Euroclass B-s1 d0

11.55

StoneWool

Euroclass A1

20.04

De skärpta kraven på byggnaders energi­ effektivitet har ökat mängden isoleringsmaterial i byggnader. I en ekonomiskt utmanande tid prioriteras ofta mindre kostsamma fasadsystem, men det vore klokt att använda material som är både energieffektiva och brandsäkra. Juliette Albiac, vd på Fire Safe Europe

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

17


S P L I T Z

SBR efter din titel är ett objektivt bevis på din kompetens. Du har allt att vinna på att bli medlem!

Du som uppfyller våra krav på bl a kompetens och erfarenhet kan bli medlem i SBR Byggingenjörerna. Och får därmed rätt att använda SBR som särskiljande tillägg till din titel. Dessa tre bokstäver visar vad du går för och fungerar som kvalitetsgarant för kunden. Att vara Byggingenjör SBR är en klar konkurrensfördel. Läs mer om yrkesförbundet som ger dig tre

Träullit är byggmaterialet som löser vardagsproblem. De fuktreglerande egenskaperna bidrar till ett jämnt och behagligt klimat i alla våtutrymmen. Imma, inte nu längre. Hitta återförsäljare,

www.traullit.se

Bygg med naturlagarna

bokstävers försprång på www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna står för kvalitet och kompetens, koncist sammanfattat i tre bokstäver. En byggingenjör SBR kan man lita på.


BRAND

Bättre brandskydd än BBR

Brandskyddet är ofta bättre än föreskrivna nivåer utan att man medvetet satsat på att förstärka det. Det är bättre än byggreglerna av helt andra skäl, enligt brand­ ingenjören Mattias Skjöldebrand. I debatten förekommer emellanåt påståendet att det slutliga brandskyddet ofta eller alltid blir sämre än vad som föreskrivs i byggreglerna.
Antagandet bygger på att den projekterade lösningen ligger på den miniminivå som byggreglerna anger och att den för var steg i byggprocessen och förvaltning blir successivt sämre. Det kan mycket väl vara verkligheten i några byggprojekt, men vi anser att en infallsvinkel missats i debatten. Den valda och projekterade lösningens brandskydd är ofta bättre än de föreskrivna nivåerna, utan att man för den skull medvetet satsar på förstärkt brandskydd.
Hur kan det vara möjligt? Jo, det beror på att man av helt andra skäl än att få ett bättre brandskydd väljer att bygga på visst sätt. Många byggnader klassificeras som så

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

kallade Br 3 byggnader vilket medför låga krav på exempelvis ytskikt och bärförmåga vid brand.
Invändiga ytor får byggs av material med egenskaper motsvarande trä. För byggnader i högre byggnadsklasser krävs inklädnad med gipsskivor eller liknande. Det är inte ovanligt att Br3 byggnader byggs med ytskikt som till och med är bättre än det som krävs i Br1 byggnader. Ytskikten består ofta av plåt på väggar och tak i hallbyggnader eller gipsskivor i småhus. I dessa fall blir utgångsläget en byggnad med ett betydligt förbättrat skydd mot snabb utveckling och spridning av brand inom en enskild brandcell. För att säkerställa möjligheten till snabb utrymning finns krav på minsta fria bredd på dörrar i utrymningsväg i förhållande till personantalet i lokalen.
Kraven på dörrarnas fria bredd är normalt 0,8 meter i en lokal för upp till 150 personer. Lokalen skall då ha minst två 0,8 meter fri bredd. Men det är i relativt få fall som lokaler med två dörrar kommer rymma upp till 150 personer. I samtliga lokaler med lägre perso­nantal kommer utrymning kunna ske snabbare än normal kravet, ofta betydligt snabbare.

I lokaler för över 150 personer är kravet två dörrar med minsta fri bredd 1,2 meter. Den sammanlagda fria bredden skall motsvara minst 1 m per 150 personer, vilket innebär att lokalen med två 1,2 meter dörrar kan tillåtas för upp till 360 personer. Lokaler med personantal lägre än 360 kan alltså utrymmas snabbare än minimikravet. För exempelvis en lokal för 180 personer blir kapaciteten följdaktligen dubbelt så stor som kravnivån. Det finns ytterligare exempel på områden där den valda lösningen ger ett högre skydd än vad som föreskrivs i BBR. Vi vill med det här resonemanget visa på att det finns många byggnader som uppförs betydligt bättre än vad föreskrifterna anger och där brandskyddet med normala driftoch skötselåtgärder är fullgott under byggnadens livstid.

MATTIAS SKJÖLDEBRAND

Brandingenjör Brandkonsulten

19


BRAND

SPFiT – Beräkning av

TRÄKONSTRUKTIONERS BRANDMOTSTÅND

enligt Eurokod 5

Träbyggandet ökar i omfattning och med hänsyn till att brandfrågor är en generellt avgörande faktor för byggandet utvecklas nu datorprogram för att beräkna träkonstruktioners brandmotstånd. Arbetet leds av SP Hållbar Samhällsbyggnad och har som mål att underlätta beräkningsprocedurerna och bygger på existerande och nya föreslagna beräkningsmetoder enligt Eurokod 5. TEXT: ALAR JUST, JOACHIM SCHMID OCH BIRGIT ÖSTMAN, SP HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD

S

P Hållbar Samhällsbyggnad (tidigare SP Trä/SP Trätek) utvecklar ett datorprogram kallat SPFiT (SP FireInTimber) för att kunna beräkna brandmotstånd hos träkonstruktioner enligt den europeiska standarden för dimensionering av träkonstruktioner, Eurokod 5, och enligt de nya beräkningsmetoder som ska föreslås ingå i nästa version av Eurokod 5. Metoderna finns beskrivna bland annat i handboken Brandsäkra trä-

hus 3. De nya metoderna är ganska komplicerade att använda utan hjälpmedel, vilket föranlett programutvecklingen. Datorprogrammet ska vara enkelt att använda och omfatta väggar och bjälklag, såväl sammansatta konstruktioner med vanliga träreglar och I-element som balkar och pelare, och massiva korslaminerade träkonstruktioner. Det ska kunna beräkna brandmotståndet hos både avskiljande och bärande konstruktioner. Det övergripande syftet är att bidra till säkrare och mer kostnadseffektivt byg-

gande. En kort beskrivning av SPFiT finns på hemsidan www.sp.se/SPFiT. EUROPEISKA BERÄKNINGSMETODER

Europeiska beräkningsstandarder enligt Eurokod 5 del 1–2 (EN 1995-1-2) ger regler för brandteknisk dimensionering av träkonstruktioner och är sedan 2012 det enda alternativet för att beräkna konstruktioners brandmotstånd enligt Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder), EKS. Tidigare enkla tumregler och överslagsberäkningar FÖRKOLNINGSZON KOLSKIKT

BÄRFÖRMÅGA (R)

INTEGRITET / TÄTHET (E)

ISOLERING (I)

Funktionskrav för brandmotstånd hos konstruktionselement: Bärförmåga (R), Integritet/täthet (E) och Isolering (I), som ska uppfyllas under en viss tid, t.ex. 60 minuter. Dessa krav kan uppfyllas av olika typer av träkonstruktioner.

20

NORMALT TRÄ

Brandpåverkat trä med opåverkat trä innanför ett skyddande kolskikt och en pyrolyszon. Det opåverkade träet bidrar till att funktionskrav på t ex bärförmåga vid brand kan uppfyllas under lång tid. Skydd av skivor och/eller isolering kan senarelägga förkolningen.

HUSBYGGAREN NR 2.2015


FÖR KO LN I N G SDJU P

Nedfall gips Förkolning startar

Fas 3 Fas 2

Fas 1 TI D

Förkolningsförlopp. Skyddsfaser för brandexponerad träregel bakom en beklädnad.

får inte längre användas om de inte kan verifieras mot Eurokod 5. Eurokod 5 publicerades 2004 och sedan dess har nya modeller utvecklats för att inkludera fler typer av konstruktioner och för att höja noggrannheten. Det europeiska projektet FireInTimber – Fire Resistance of Innovative Timber structures resulterade bland annat i nya modeller för att beräkna träkonstruktioners brandmotstånd. Modellerna ska ingå i nästa version av Eurokod 5, som nu är under revision. Resultaten av det tidigare arbetet har publicerats i en rad rapporter och vetenskapliga artiklar, flertalet på engelska. De har även publicerats i europeiska och nordiska handböcker, till exempel Brandsäkra Trähus 3 som återfinns på hemsidan www. sp.se/BST3. Brandmotståndet, och särskilt bärförmågan vid brand, kan vara avgörande för dimensioneringen av högre och komplexa konstruktioner. En mjukvara som förenklar den brandtekniska dimensioneringen och som lätt kan användas av konstruktörer,

Fas 1: Förkolning fördröjs av beklädnaden (ingen förkolning).

arkitekter byggentreprenörer och konsulter kan avsevärt underlätta användningen av metoderna. UTVECKLING AV BERÄKNINGSPROGRAMMET SPFIT

Syftet är att utveckla datorprogram för träkonstruktioners brandmotstånd som ska inkludera befintliga och vetenskapligt verifierade beräkningsmodeller i Europa. Datorprogrammet ska vara enkelt att använda och omfatta olika typer av träkonstruktioner. Den övergripande nyttan är att underlätta för alla parter i byggprocessen att våga börja använda nya och tidigare oprövade typer av konstruktioner till exempel för högre och större byggnader, att kunna jämföra olika lösningar på ett enkelt sätt och att lätt kunna optimera konstruktionslösningar. Ett första utkast till beräkningsprogram SPFiT 0.9 för brandavskiljande konstruktioner har provats av några konstruktörer och materialtillverkare, som uppskattat idén och enkelheten.

Exempel på skärmbild vid beräkning av träkonstruktioners brandmotstånd enligt SPFiT.

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

Fas 2: Förkolning bakom beklädnad (långsam förkolning).

Fas 3: Förkolning under efterskyddsfas (snabb förkolning).

Den andra delen som just håller på att avslutas kallas SPFiT 2.0 och är kraftigt utvidgad till att omfatta även bärande funktion och bärförmåga vid brand samt nya typer av konstruktioner. Data i beräkningsmodellerna har omformats för att kunna passa in i datorprogrammet och kommer att kompletteras med produktspecifika egenskaper efter lanseringen. Programmeringen har utformats för att beräkna bärförmåga samt isolerings- och täthetsfunktioner vid brand hos konstruktioner. Indata för programmet är bland annat brandkriterier, materialval, dimensioner och skyddande beklädnad. SPFIT 2.0 VÅREN 2015

SPFiT version 2.0 är ett enkelt användbart program för beräkningar av brandmotstånd. Programmet kommer att presenteras genom kurser för relevanta målgrupper, där kursdeltagarna får lära sig bakgrunden till metoderna, att använda programmet och få nvändarlicenser. Kurserna vänder sig främst till bygg- och byggmaterialindustrin,

Additionsmetod för att beräkna avskiljande funktion vid brand – summering av bidraget från olika skikt med olika specifika egenskaper.

21


BRAND

brandkonsulter, konstruktörer och arkitekter, samt till myndigheter och de kommer bland annat att annonseras på www.sp.se/ SPFiT. FORTSATT UTVECKLING AV SPFIT

Många byggnadsmaterialmaterial på marknaden saknar data i rätt format för att kunna användas i befintliga beräkningsmodeller. Produktegenskaper som har stor betydelse för brandmotståndet hos träkonstruktioner finns inte definierade i europeiska produktstandarder. Detta gäller i synnerhet nedfallstider vid brand hos skivmaterial, som har mycket stor betydelse för brandmotståndet. Eurokod 5 ger inte heller någon vägledning; de värden som kan användas enligt europeisk metodik är baserade på data från skivor med korta tider till nedfall, vilket ger orealistiskt låga brandmotstånd. Brist på ingångsdata gäller även många isoleringsmaterial. Det finns dock möjligheter att ta fram produktspecifika ingångsdata genom provning enligt europeisk metodik, kombinerad med beräkning och analys. En del sådant arbete pågår och resultaten för enskilda produkter kan inkluderas i beräkningsprogrammet. På så sätt kan SPFiT även ge ett mervärde genom att inkludera realistiska och verifierade ingångsdata för enskilda produkter. Materialtillverkare har därför kontaktats och erbjudits möjligheter att leverera eller utveckla de nya data som behövs för beräkningsmodellerna. Fler tillverkare och leverantörer är välkomna att delta i den fortsatta utvecklingen av SPFiT.

Beräkningsmetod för delvis isolerade bjälklag med I-balkar finns inte i Eurokod 5, men kan beräknas med de nya metoder som tagits fram i europeiska projekt.

KÄNNETECKEN FÖR SPFIT

Det nya beräkningsprogrammet SPFiT har SP:s logotyp som kvalitetsmärke och innehåller bland annat funktioner som: ■■

att ge möjlighet till att utvärdera olika konstruktionslösningar snabbt och kostnadseffektivt.

■■

ett unikt beräkningsprogram för beräkningar enligt säkerhetsfilosofin i Eurokod 5.

■■

■■

att det byggs ut med möjligheter att lägga till olika fabrikat med specifika egenskaper. Inlagda produkter måste dock kalibreras genom brandprovning och analys. Stöd för hållbar byggproduktion genom att stärka träbyggandet. ■

22

De nyutvecklade beräkningsmetoderna hanterar brandmotståndet hos både nya och befintliga träkonstruktioner.

REFERENSER ■ EN 1995-1-2, Eurocode 5. Design of timber structures,

Part 1–2: General – Structural fire design. European Standard, Brussels, 2004. ■ Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska

konstruktions­standarder (eurokoder). BFS 2011:10 – EKS 8. ■ Brandsäkra trähus 3 – Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning.

SP Rapport 2012:18. ■ Fire safety in timber buildings − Technical Guideline for Europe. SP Report

2010:19.

HUSBYGGAREN NR 2.2015


malla.se

Ingenjörskonst, helt enkelt Vi är kanske inga konstexperter, men med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. Ingenjörskonst helt enkelt. Bengt Dahlgren AB är en av Sveriges största teknikkonsulter och vår kärnkompetens ligger inom VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk samt Teknisk Förvaltning. Vill du veta mera, kontakta oss för en privat visning eller besök www.bengtdahlgren.se

På galleriväggen ovan visas några av våra konstverk. Från vänster: Hötorgshallen Stockholm, Näsbyparkskolan, Saluhallen Göteborg, Ideon Gateway, Tripple Towers, Friends Arena.

Ingenjörskonst, helt enkelt


BETONG

Målning av betong De vanligaste färgerna att måla betong med är akrylatfärger, det vill säga organiska. Det finns andra lämpliga oorganiska färger som trots det används mer sällan. Betong behöver ingen målning, men den kan förlänga beständigheten.

B

akgrund

Betong målas med akrylatfärg (organisk) i mycket stor utsträckning inomhus och utomhus. Fördelen med denna färg är att den är vattenbaserad, lätt att stryka på och billig. Variationen i egenskaper är stor och svår att bedöma för användaren. Akrylatfärg har emellertid en del nackdelar. Den är ganska tät och därmed flagnar den lätt vid fuktbelastning inifrån betongen. Vidare kan plastfärgen försvåra uttorkning av betongen. Organiska färger kan ofta vara åldringsbenägna. Det finns andra färger (till exempel silikatfärger) för betong som inte är organiska, som endast används i begränsad omfattning trots att de kan vara lämpliga. SYFTE OCH GENOMFÖRANDE

Studien syftar till att belysa fördelar och nackdelar med organiska respektive oorganiska färger, främst teknik- och miljöfrågor. En lättillgänglig anvisning, som även innefattar arbetstekniska aspekter för val av färg på vanliga betongytor, har arbetats fram. Ytor med speciella krav ingår inte, till exempel epoxi- och polyuretanbeläggningar. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, har stått för den huvudsakliga finansieringen av projektet.

Resultat
 ERFARENHETER FRÅN SPECIALISTER OCH LITTERATUR

Akrylatfärger En dispersion är ett fast ämne sönderdelat i små partiklar, som med diverse konstgrepp fås att sväva i en vätska. Partiklarna bildar en film då vattnet avdunstar. Förutom vatten och akrylpolymer innehåller akrylfärg organiska pigment, fillermaterial i form av krita eller kalkstenmjöl, kiseldioxid med mera. För att undvika att färgen möglar i

24

burken tillsätts i allmänhet konserveringsmedel. Andra kemiska tillsatsmedel används också för att förbättra färgens egenskaper. Silikatfärger Bindemedlet i silikatfärger består som regel av kalivattenglas. Kalivattenglas tillverkas genom att pottaska och kvarts smälts tillsammans varvid kalivattenglas bildas som är lösligt i vatten. Silikatfärger (ren silikat) bygger på en över hundra år gammal teknik. Färgerna levereras i två komponenter som blandas före färgens användning. Den ena komponenten är bindemedlet, vatten-

glaset, och den andra komponenten är pigmenten och fyllnadsmedel. Silikatfärger ger en yta som har god väderbeständighet särskilt i miljö med sura luftföroreningar (jämfört med kalkfärger). I enkomponent dispersionssilikatfärger används samma grundläggande råvaror som i rena silikatfärger med en mindre tillsats av polymer. Silikatfärgerna är starkt alkaliska och kräver skyddskläder och skyddsglasögon vid hantering. Vattenburna silikonhartsfärger Färgen är en polymer som både har kol och kisel som grund, halva bindemedlet kan

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtiden Med 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt högteknologiskt företag. Vi satsar stora resurser på att utveckla nya produkter och användningsområden. Vår vision för noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel går målinriktat vidare. Följ oss i vår utveckling av framtidens material för hållbar samhällsbyggnad. Läs mer på www.cementa.se.

Nollvision

FILM

Se vår film om vår vision kring klimatneutralitet till år 2030: Använd QRkoden och se filmen i din mobil eller läs mer på www.cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 500 medarbetare i fler än 40 länder.


Deltabalk - samverkansbalk för tunna bjälklagskonstruktioner Infästningsteknik för betongkonstruktioner

Vi är rätt leverantör vad du än ska bygga! • Vill du ha flexibel planlösning? • Är det viktigt med kort byggtid? • Behöver du långa spännvidder? Då kan vi hjälpa dig! Vi tillverkar håldäcken som du behöver, anpassade som du vill och just-in-time.

Kontakta oss

www.byggelement.se


Färgtyper Önskade egenskaper

Organisk

Oorganisk

Akrylat

Silikon-harts

Silikat

Cement

Kalk/cement

Minskad vattenuppsugning

2–5 (3)

4–5

1–4

0

0

Ånggenomsläpplighet

3 (4)

4

5

4

5

Minskad karbonatisering

5

3

0

0

0

Vidhäftning

4

4

4 (1)

3 (1)

3 (1)

Inträngningsförmåga

3

3

4

3

3

Lämplighet vid brand

3

4

5

5

5

Beständighet mot nedsmutsning

3–4 (5)

4

3–5 (2)

3–5 (2)

4 (2)

Arbetsmiljö

5

5

3–4

3–4

3–4

Minimal tillsats av miljöfarliga ämnen

2–3

3

5

4

5

Rengörbarhet

2–4

3

3

2

2–3

Åldringsbeständighet

2–4

4

5

3–4

3

vara en akrylatdispersion. Silikonfärger är lika lätta att hantera som akrylatdispersionsfärger. Silikonfärgerna bildar inte någon tät sammanhängande film när de torkar. Detta gör att färgen är mer diffusionsöppen för vattenånga och koldioxid än akrylatfärg. Den vidhäftar bra både till organiska och mineraliska material. Cementfärger Cementfärger bygger på vitcement som bindemedel, mineraliska pigment och fyllnadsmedel (finsand, kalkstensmjöl). Till detta kommer ofta en tillsats av redispergerbart polymerpulver. Polymermodifieringen underlättar vidhäftningen till underlaget, håller tillbaka uttorkningen vid cementbindemedlets härdning samt ökar elasticiteten hos färgskiktet. Kalkfärger Redan under medeltiden användes kalkfärger. Färgerna bygger på släckt kalk Ca(OH)2 som bindemedel. Färgen binder genom att kalken karbonatiseras. En traditionell kalkfärg appliceras i
fyra till sex tunna skikt och är således arbetskrävande. Idag finns kalkfärger i modifierad form med tillsats av till exempel vitcement, redispergerbart polymerpulver med mera. Dessa är mindre omständliga att applicera. Med ökad mängd cement benämns färgen kalkcementfärg. RESULTAT FRÅN PROVNINGARNA

Färgerna har provats avseende kapillär uppsugning, uttorkning, karbonatisering och vidhäftning. Kapillär uppsugning Alla färger minskar den kapillära uppsugningen i en betong. Särskilt akrylatfärgerna ger gott skydd, till exempel STOCryl V100. Även silkonhartsfärger, till exempel Teknos silikosan, skyddar en hel del. En normal silikatfärg har endast en måttlig inverkan.

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

Silikatfärgen Soldalit-ME gav ändå gott skydd mot uppsugning. Cementfärgen Armit betongfärg minskar den kapillära uppsugningen i liten grad. Uttorkning Akrylatfärgerna har störst diffusionsmotstånd följt av silikonhartsfärgerna. Silikatfärgerna och cementfärgen uppvisar mycket litet diffusionsmotstånd. Karbonatisering (luft reagerar med betong) Akrylatfärgerna kan minska karbonatiseringen avsevärt. Både STOCryl V100 och Weber mineralux förhindrar karbonatiseringen helt. De övriga akrylatfärgerna och silikonhartsfärgerna ger ett visst skydd mot inträngning. Silkatfärgerna och cementfärgen förhindrar inte karbonatisering nämnvärt. Vidhäftning De flesta färgerna visar en tillfredsställande vidhäftning. SLUTSATSER

Rent materialtekniskt är det närmast till hands att välja en oorganisk färg för betongmålning, eftersom de fysikaliska egenskaperna är tämligen lika. I antikvariska sammanhang vid restaurering anses det väsentligt att använda ett material som så mycket som möjligt liknar det befintliga materialets. Vi har kunnat konstatera att organisk färg i form av akrylat används i mycket stor omfattning. De anses också vara miljövänliga och lätta att jobba med, vilket är väsentligt för målaren. Dessutom används denna typ av färg på ett flertal andra material. Silikonhartsfärger innehåller mycket kisel och kan därför betraktas som ett mellanting. De används mycket till fasader. Ur arbetsmiljösynpunkt anses plastfärger vara fördelaktigast.
Ur allmän miljösyn-

BEDÖMNINGSSKALA Mycket god 5 God 4 Godtagbar 3 Mindre god 2 Bristfällig 1 Obefintlig 0 NOTER 1. Fäster inte på plastfärg
 2. Titandioxid som eventuell tillsats kan i vissa fall ge kata­lytisk nedbrytning av organiska föroreningar
 3. För att säkerställa gott skydd mot vatten­ uppsugning bör i de flesta fall hydrofobering (till exempel silan) göras före målning 4. Viss blåsbildningsrisk för bakomliggande vatten finns 5. Risk för påväxt i fuktiga lägen

punkt är emellertid de oorganiska färgerna fördelaktigast. Plastfärgerna kan innehålla en hel del inte så tilltalande kemikalier: mögelbekämpningsmedel, konserveringsmedel, konsistensgivare, mjukgörare etcetera. En del av dessa
är hormonstörande och farliga även i en liten mängd. Det är alltså ingen orimlig tanke att kräva information från tillverkaren eller leverantören avseende eventuella hormonstörande ämnen även om de är tillsatta i små mängder. De oorganiska färgerna avger så gott som inga farliga rökgaser vid brand. För att minimera farliga rökgaser och underlätta säker utrymning i samband med brand är det en fördel att välja till exempel silikatfärg. Det finns brandklassad sådan färg. En bra skyddande färg avsedd för betong ska begränsa uppsugning och karbonatisering. Den ska hindra uttorkning så lite som möjligt och ha godtagbar vidhäftning. Allmänt gäller att organiska färger är täta och oorganiska öppna. När vatten stängs inne bakom en tät färg kan frostskador eller bubblor med släpp uppstå. Främsta nackdelen med öppna färger är att de inte skyddar mot karbonatisering. SAMMANFATTANDE FÄRGVALSANVISNING

Betong kräver normalt ingen målning men målning kan bland annat öka livslängden och ge andra önskade egenskaper. Nedanstående anvisning grundar sig på utförda laboratorieprovningar, litteratur, intervjuer och egna erfarenheter. Källa: Målning med organisk eller oorganisk färg på betong (SBUF, rapport 12493) tillgänglig på SBUF:s hemsida, www. sbuf.se

CHRISTER MOLIN

Tekn. Dr. Byggmiljögruppen TOMMY AHLSTRÖM

VD Tecab

27


Form &Teknik

Att nytänka betongen Hur utnyttjar vi de resurser vi har att tillgå? Hur förvaltar vi den nyfiken­­het som vi ärvt av alla generationer före oss? Hur använder vi den kunskap som vi tillägnat oss i vår egen generation för att lösa de problem vi står inför och de som vi själva skapat? Konstruktiv själv­kritik kan vara svårt, men människans naturdrivna iver att lösa alla nya utmaningar i stort och smått borde vara nog, för att få oss att sträva vidare, vidare, vidare och undvika att gjuta vår egen grav.

E

tt fritt formbart, tåligt material med lastbärande egenskaper, vad är väl det, om inte drömmen för både konstruktören, arkitekten och byggaren? De tre små grisarna hade bott verkligt säkert i en bunker av betong. Redan de gamla romarna upptäckte ju vilken lysande kombination som åstadkoms av pozzolana, sand och vatten. Och vilka lysande byggnadsverk som de åstadkom, romarna, av vilka somliga står än. Oftast var dock den tidiga betongen inte tänkt att synas självt, utan utnyttjades för sin bärförmåga, täckt med någon form av beklädnad. Så är det oftast även idag; även om brospann och större bärverk vanligtvis visar upp betongens egen yta så kläs materialet i en stor del

Privat villa i Guimaraes, Portugal.

28

av dess andra användningsområden in, med tegel, kakel, trä och så vidare. Formbarheten är emellertid pudelns kärna och just genom formbarheten möjliggörs alla dessa mer eller mindre raffinerade versioner av formanpassad massa och materialvolym. ”Mer eller mindre raffinerade” ja, för det är stor skillnad mellan avloppsrör, förtillverkade balkongplattor, hålbjälklag och digitalmodellerade förgrenade pelarkonstruktioner. Stor skillnad i utnyttjande av materialets egenskaper, av tillverkningsprocessen, av hållfastheten, av den åtgångna energin och av de ändliga resurserna. Betongen har viktiga funktioner att fylla, flera ändamål som är mycket mindre lämpliga eller rent av orimliga för andra materialslag. Betongen har givetvis också en egen arkitektonisk och materialitetens poesi, för

att uttrycka det i metaforer; materialkaraktärer och uttryck av massivitet, tyngd, styrka och så vidare, som gör den attraktiv och intressant i arkitektens praktik. I skuggan av Horizon 2020 riktas strålkastarljuset mot vaggan, mot graven, mot kvittot på vad allt kostar i pengar, energi och material, vilka fotavtryck vi lämnar efter oss genom det vi gör. Mer och mer talas det om behovet av en bio-baserad ekonomi, ett bio-baserat samhälle och från skilda håll krävs räfst och rättarting, att alla ska krypa till korset, bära just sitt eget kors. Det är då viktigt att fråga sig vilka krav olika vi egentligen ställer på vår byggda miljö och på produktionen av densamma. Vilka behov har vi att mätta och hur tillfredsställs de på bäst och mest hållbart och varaktigt sätt?

Exteriör av cafébyggnad i Seoul, Sydkorea.

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Ramp till gångbro i Guimaraes, Portugal.

Jordhustekniken har skapat hållbara och sunda boenden i vacker inramning genom en produktions­ anpassad byggprocess. Byggnadsvårdsföreningens motivation till årets byggnadsvårdare

RECEPT OCH FUNKTIONER

Betong är resultatet av ett av otaliga komponerade recept med större eller mindre variation och det pågår utveckling av betongens egenskaper för att motsvara utvecklade, nyformulerade kravspecifikationer, för att klara nya krav på kortare byggtider, begränsning av byggfukten, effektivisering av platsgjutning, sänkning av egenvikten, ökning av isolerförmågan, reduktion av balktvärsnitten etcetera. I stort sett alla aspekter kan man tänka sig, innebär en utvecklingspotential och så bör man även resonera kring klimatpåverkan under produktionen och avsättningen för produkterna, vad vi använder detta formbara, hållfasta material till. Hur kan beståndsdelarna avvägas och varieras för att utveckla materialets miljörelaterade prestanda? Vilka kombinationer av önskade funktioner kan man utveckla genom förändring av betongens sammansättning? Och sist men inte minst: Var och hur fyller materialet en funktion som inget annat material kan fylla? Är det i avloppsrören? Är det i balkongplattorna? I hålbjälklagen? I

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

Betongfundament under Estadio Braga, Portugal.

de geometriskt avancerade pelarna och skalkonstruktionerna? Om man lägger alla byggnadsmaterial i en enda stor hög och bara ser till vad man bäst kan välja för en rad önskade funktioner, vad väljer man då? Om man har att objektivt beakta ekonomi, livslängd, energiåtgång från vaggan till graven, ekologiskt fotavtryck… Ganska säkert skulle de flesta med handen på hjärtat välja lite av vart. Ett stycke stål här, en säck cement där, en timmerstock, en säck kiselsand för glastillverkning… Och så sätter vi knorren på grisen: Var använder vi vilket material och av vilka skäl? Säkerligen sätter för de flesta både konstruktiva, hållbarhetsmässiga, estetiska, ekonomiska och miljömässiga hänsyn sin prägel på hur valen faller. I förlängningen kan man ställa frågan till alla material, var dess egenskaper passar bäst och hur dess utnyttjande kan motiveras i ett flertal perspektiv. Att utvinning, förädling och tillverkning kräver energi gäller för alla material om än i olika hög grad. Om vi därför vänder på steken och tänker oss stå inför uppgiften att fördela en viss given totalmängd energi över en planerad byggnad, så att vi bara har just denna mängd energi att spendera, hur väljer vi produkter då? RÄTT NYTTA

Grundläggningen och de avancerade pelargeometrierna kan mycket väl kvarstå i betong för att produktionsprocessen, formbarheten och hållfastheten talar för just detta. Men balkongplattorna? Avlopps­ rören? Kanske byter vi ut betongplattorna mot KL-trä, hålbjälklagen mot hybridbjälklag av korrugerad stålplåt och betong eller träbaserade kassettbjälklag och den lätta träregelstommen mot lättbetongblock? Är det verkligen rimligt att utnyttja ett så exklusivt material som betongen till plana, rektangulära prefabelement, till enkla prismatiska pelare? När vi kan få ut så mycket mer av dess goda egenskaper, i friformade byggnadsdelar och avancerade spann av

Montage av planelement i superlätt betong­konstruktion.

olika slag, i byggnader och broar? Ordet ”exklusivt” får här stå för betongens höga, skräddarsydda kapacitet men också för dess relativt sett höga resurs- och miljökostnader (energiåtgång, utsläpp, konsumtion av mineraliska råvaror). ORUBBLIG GRUND

Av många skäl har betongen en viktig, ja ännu orubblig plats och funktion i samhället. Detta grundar sig naturligtvis delvis på vanans och förhärskande industrisystemens makt, att betong idag sägs vara världens näst mest förbrukade substans näst efter vatten. Trots att en exponentiell ökning av betongkonsumtionen knappast är realistisk i någons ögon, tar det tid och tålamod att vända en sådan utveckling. Viktigare är därför något tudelat: Vi har behov av betongens pålitlighet, formbarhet och hållfasthet, vi behöver alltjämt dess fasta grund att stå och bygga på, i vår strävan emot allt högre höjder. Samtidigt behöver vi rannsaka praxis när det gäller materialutnyttjandet och fråga oss var betongen fyller sin viktigaste funktion, och var den kan – eller rent av bör – ersättas med något annat, något som ur ett antal vinklar är bättre och mer fördelaktigt. Så kan måhända betongen säkra sin konkurrensförmåga, i denna värld stadd i ständigt pågående förändring. Nöden är uppfinningarnas moder och genom utvecklade recept för bättre miljöprestanda och effektivare produktion, samt optimering av utnyttjandet kan garanterat helt nya användningsområden och konstruktiva koncept utvecklas, som gör att alla – i rätt sammanhang – med självklarhet väljer den exklusiva betongen framför andra material, utan minsta tvekan. ■

ANDREAS FALK

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Dr. Arkitekturkontoret andreas@husbyggaren.se

29


MINERALBASERADE ALTERNATIV TILL BETONG STUDIER AV BYGGNADSMATERIAL

genom historien, hur de utnyttjats, åldras och består, har lett fram till ett koncept baserat på kiselsand. Målsättningen var att utveckla ett material som absorberar koldioxid och som ger stor frihetsgrad i utformningen av olika bärande stommar utan att armeringsjärn behövs. Materialkonceptet bygger på att kiselsand exponeras för koldioxid, som i de första versionerna injekterades i sanden, som då härdade. Idén uppkom vid experimenterandet med nya typer av sandbaserade gjutformar. För närvarande genomförs för-

sök med tre typer med benämningen CO2 Eco-Structure. Den typ där kiselsanden injekteras med koldioxid kan enbart ta tryckkrafter och kan främst utnyttjas för jordförstärkning. Den andra typen impregneras med epoxy eller liknande för att erhålla draghållfasthet och förbättrade egenskaper i fuktigt tillstånd, men innebär miljömässiga nackdelar och hög kostnad. Kalciumbaserade bindemedel används före koldioxidinjektering i den tredje typen, vilket ökar fuktrelaterade prestanda men inte hållfastheten. Den fjärde typen bygger på den tredje,

och impregneras med silikonharts. Denna variant har inte lika hög hållfasthet som den epoxybaserade, men är miljövänlig och betydligt billigare. ■ FAKTA / CO2 ECO-STRUCTURE

PLATS: Tokyo Denki University, Tokyo. PROJEKTETS SYFTE: Att utveckla ett miljövänligare alternativ till konventionell betong. UTFORMNING: Professor Norihide Imagawa. PROJEKTPERIOD: 2013 –2014

© Tokyo Denki University

Fig 2

Fig 1: Kiselsanden i vått tillstånd.

Fig 5: Efter mekanisk test av Typ III.

30

© Tokyo Denki University

© Tokyo Denki University

Fig 3

Fig 4 Fig 2–4: De fyra typerna av behandlad kiselsand före under och efter härdning.

HUSBYGGAREN NR 2.2015


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

ANDREAS LINDSTRÖM

Advokat/Delägare andreas.lindstrom@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Skatteregler för elproduktion genom solceller Vi får återkommande frågor från fastighetsägare som önskar sätta upp solceller vilka skatteregler som gäller. I korthet gäller följande. All el som förbrukas i Sverige är energiskattepliktig. Hur elen producerats saknar betydelse. Skyldig att beräkna och betala energiskatt är bl.a. yrkesmässiga leverantörer och producenter av el. Skyldigheten att betala energiskatt inträder när elen levereras till en förbrukare som inte är skattskyldig. Det innebär att energiskatt tas ut i det sista försäljningsledet. Skattskyldigheten inträder dock inte bara när elen säljs vidare. Även el som förbrukas i den skattskyldiges egen verksamhet är skattskyldig. Det gäller oavsett hur stor andel som går åt till egenförbrukning. Den som avser att producera eller leverera el ska registrera sig hos Skatteverket som skattskyldig för energiskatt. Från huvudregeln om att all el är energiskattepliktig finns undantag. Generell energiskattefrihet gäller för icke yrkesmässigt levererad vindkraftsel. Energiskattefrihet gäller även för icke yrkesmässigt levererad el från andra kraftverk om producentens samtliga anläggningar tillsammans har en installerad generatoreffekt som är mindre än 100 kW. Detta undantag är även til�lämpligt på anläggningar som inte har någon generator, t.ex. solcellsanläggningar oavsett storlek. Innehar producenten även ett vindkraftverk med högre effekt blir dock även den

32

solcellsproducerade elen skatte­pliktig. Energiskattebefrielse förutsätter som sagt att producenten inte yrkesmässigt levererar el. Det innebär att producenten inte får överlåta el mot någon form av ersättning. Skatteverket har dock uttalat att bara den omständigheten att el matas in på ett elnät där elen sammanblandas med el av annat ursprung inte ska anses innebära att elen har levererats yrkesmässigt. Vidare har Skatteverket uttalat att en fastighetsförvaltare som fördelar egenproducerad eller inkommande el från en elleverantör inte ska anses ha yrkesmässigt levererat elen om den ingår ospecificerad i hyran. Om fastighetsförvaltaren däremot fakturerar elen i form av uppmätt eller uppskattad elförbrukning utgör det yrkesmässig leverans av el. Det bör även noteras att det inte finns några bestämmelser om undantag i form av avräkningsperioder. Det innebär enligt Skatteverket att skattskyldighetens inträde gäller varje enskild kWh för sig med hänsyn till att mätning enligt mätförordningen (1999:716) normalt ska avse överför el för varje timme. Detta medför att det inte är möjligt att exempelvis avräkna ett underskott mot tidigare överskott. Uppstår därför ett överskott måste detta matas ut på nätet utan ersättning för att det inte ska anses vara fråga om yrkesmässig leverans. Fysiska personer som bara

producerar och levererar el anses inte bedriva yrkesmässig verksamhet om ersättningen för den levererade elen understiger 30 000 kr. I sådana fall föreligger alltså inte skyldighet att betala energiskatt. Utöver skyldigheten att betala energiskatt gäller att all elförsäljning, även om det bara är överskottsel som säljs, även är momspliktig. Om elen tillhandahålls som ett led i upplåtelsen av en bostad eller momsfri lokal gäller dock att moms inte ska debiteras. Förutom energiskatt och moms kan det även bli aktuellt med inkomstskatt. Det gäller både för juridiska och fysiska personer. För fysiska personer som installerat anläggningen på sin bostadsfastighet sker emellertid beskattningen i inkomstslaget kapital. Därvid gäller att ett generellt avdrag om 40 000 kr per år och fastighet får göras. Slutligen ska nämnas att från den 1 januari 2015 gäller att både fysiska och juridiska

personer i vissa fall kan få skattereduktion för överskott av egenproducerad el från en s.k. mikroproduktionsanläggning. För att får reduktion måste det vara fråga om förnybar el, t.ex. solel, in- och utmatning måste ske genom samma anslutningspunkt, säkringen får inte överstiga 100 ampere, samt anmälan måste ha gjorts till nätbolaget. Skattereduktionen är 60 wöre/kWh med ett tak på 30 000 kWh per år (18 000 kr). ■

HAR DU FRÅGOR? ■  Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Debatt

Jag älskar Sverige Vi inte bara ligger i framkant på en hel massa områden såsom jämlikhet, ekonomi, gratis utbildning, demokrati och yttrandefrihet. Dessutom har vi bland de bästa förutsättningarna i världen för att bli ännu bättre inom samma områden, och ännu fler.

J

ag är kvinna, dessutom är jag kvinna i en mansdominerad bransch. Vad alltför få är medvetna om är att jag som kvinna känner mig särskilt välkommen i byggoch fastighetsbranschen. Jag både har, och är en förebild. Vi har en jättepensionsavgång och många unga tar fortfarande klivet in i det fantastiska med att bygga och förvalta byggnader, så där är vi också på banan. Men hur står det till med integrationen? Vilka förebilder har de som inte är födda i Sverige i branschen? Är du kanske en av dem? Det är skillnad på rasism och invandrarfientlighet. Frågan är bara om det spelar roll när båda har samma praktiska konsekvens. I min vardag så undervisar jag byggingenjörer, driftstekniker och fastighetsförvaltare. Cirka 30 procent av dem med invandrarbakgrund, direkt eller indirekt. Jag vet ATT de behövs därute på byggena, på projekteringsbyråerna, i entreprenadföretagen, och på besiktningarna. Invandringen, och invandrares utbildning, yrkeserfarenheter, sunda förnuft och arbetslust är en resurs för Sverige, precis som du och ditt är. Resurser tar man vara på, för att slöseri är ohållbart. Du är väl inte en av dem som agerar broms i sammanhanget? Hur uppstod judeutrotningen under andra världskriget? Nej, den kommer inte att hända igen. Men upptakten till den försiggår återigen runt fikaborden, ute på byggena och i sociala medier. Får man inte tycka något? Jo, visst får du det. Frågan är bara om dina åsikter bidrar till ett HUSBYGGAREN NR 2.2015 

framgångsrikt land som står rustat för framtiden. Din yttrandefrihet är toppen. Den är en av de saker som främjar utveckling av ett samhälle. Om det är det man använder sin yttrandefrihet till vill säga. Om den istället används till att kväsa, hetsa, reta, begränsa och därmed stävja utveckling, ja då är det en missbrukad yttrandefrihet. Så nästa gång du hör någon yttra invandringsnegativa åsikter ute på bygget, vid fikabordet och i din facebookrulle så kommer bihanget till yttrandefriheten, nämligen ansvaret. Fråga frispråkaren hur hen vill ha det istället? Backa inte. Vi behöver bli bättre på att ställa krav och ta ansvar i Sverige. Många tror nämligen att rättigheter väger tyngre än ansvar. Men så är det inte om vi ska bygga. Hus, relationer, förtroenden, tillit, ekonomi och goda affärer. Vill vi bara riva, ja då kan vi yttra oss negativt i tid och otid, runt fikabordet, ute på bygget, och på nätet. De riktiga hjältarna, och du har alla möjligheter att vara en av dem, är de som stöttar, stärker och bygger. Du som är med och skapar vinnare i alla leden. Det är nämligen så vi bygger upp vårt fina land, och vår vikti-

gaste industri, bygg- och fastighetsbranschen. Vill du försvaga vårt kära Sverige, ja då kan du idka din grundlagsskyddade rättighet genom att pysa missnöje utan att ta ansvar för den potentiella lösningen. Förbundet går så klart först och byter namn. Svenska Byggingenjörers Riksförbund blir till Sveriges Byggingenjörers Riksförbund, de svenska byggingenjörerna räcker nämligen inte till för att täcka det svenska behovet. Så vad kan du och jag göra då? För det första så kan du hjälpa en nyanländ med sin svenska genom att prata med en, då alla vet att språket är det viktigaste steget in på den svenska arbetsmarknaden. Att ha ett jobb och kunna försörja sig är den effektivaste metoden till innanförskap. Utanförskap är direkt olönsamt. Byggbranschen behöver all arbetskraft den kan få fatt i. Det vet du också. Sen kan du visa på alternativ till destruktivt gnällande genom att ifrågasätta nedvärderande attityder, och sist och förmodligen det allra roligaste av alternativen är så klart att vara en aktiv länk för att hjälpa någon in. Självklart kan du mixa och matcha möjligheterna efter

eget behag. Var inte rädd. Det finns inget häftigare än att vara en del av en lösning istället för en del av ett problem. Pyser du missnöje utan att se din del i lösningen så är DU ett problem. Det är naturligt att vara rädd, och lika naturligt att vara lösningsorienterad. Du är en del av Sveriges viktigaste och mäktigaste bransch, bygg- och fastighetsbranschen. Du är väl inget hinder?

INSPIRATION AKTIVA FÖRETAG ■ Dipart http://bit.ly/1FfFosN

■ Skanskas Internationella Ledarprogram ILP http://bit.ly/1E88R3E ■ Bli mentor för en ingenjör http://sfx-ingenjor.se http://mittliv.com/ ■ Hjälp på vägen för näringslivet http://mine.se/ http://www.incluso.se/ www.internationellatalanger.com ■ Språkträning http://kompisbyran.se/

FELICIA OREHOLM

Miljöstrateg inom Sunt och miljöprofilerat byggande

33


Varför tål inte våra våtrum vatten? Beprövade material och metoder i våtrum klarar inte en besiktning. Hygroskopiska och fukttåliga material godkänns inte. Byggnadsvårdsföreningen beskriver en paradox i det moderna byggandet. En stor del av alla fukt och vattenrelaterade försäkringsärenden gäller våtrum. Det är i och för sig självklart, då det är här som vatten och ånga är mest förekommande. Skadorna är ofta resultatet av felaktiga konstruktioner och/eller materialval. Men det skulle inte behöva vara så här. Det finns bra och säkra sätt att bygga våtrum. VAD RÄKNAS SOM VÅTRUM?

Ett våtrum utsätts för vatten på golv och väggar. Badrum, duschrum och tvättstuga är således våtrum, medan toalettrum med wc och handfat däremot inte definieras som våtrum enligt BBR. Definitionen av våtrum varierar dock och det finns flera branschorganisationer som hävdar att även toalettrum ska klassas som våtrum. Ett utrymme som definieras som våtrum kräver någon form av tätskikt på golv och väggar. Det finns alltså en affärsmöjlighet i att allt fler utrymmen klassas som våtrum. VÅTRUMSAKTÖRER

Vissa branschorganisationer är huvudmän för olika våtrumssystem. Exempelvis Byggkeramikrådet BKR som har Byggbranschens Byggregler för Våtrum BBV, GVK har Säkra Våtrum och MVK Måleribranschens Våtrumskontroll. Dessa aktörer har stora affärsintressen i våra våtrum. Eller snarare i hur vi utformar tätskikten, då dessa tre aktörer i huvudsak arbetar med tätskikt. I BBR 21 kapitel 6:5331 står att: ”golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt.”

34

Detta innebär alltså att vattentäta skikt enligt BBR inte kan krävas om man använder material som tål fukt. GIPSSKIVOR GAV PROBLEM

Fuktskador i våtrum blev ett begrepp i samband med att användningen av kartongklädda gipsskivor blev allt vanligare. Istället för att återgå till, och utveckla beprövade material och lösningar fortsatte användningen av kartongklädda gipsskivor under flera decennier. Eftersom gipsskivan inte tål fukt infördes krav på täta skikt och en rad produkter och system har därför utvecklats genom åren. Många produkter var tämligen oprövade och innehöll giftiga kemikalier samt hade stora kvalitetsbrister gällande beständighet och de byggfysikaliska reglerna sattes helt åt sidan. Vinsten för branschen är att en marknad för vattentäta skikt skapades. Förlorare är bland annat försäkringstagare som genom sina höga premier betalar för fuktskadorna samt de som drabbats av ohälsa på grund av emissioner från giftiga kemikalier som utsätts för fukt. FUNGERANDE MATERIAL OCH METODER RISKERAR ATT UNDERKÄNNAS

Våtrum har byggts även innan kartongklädda gipsskivor fanns. Ett vanligt material i våtrumsväggar var murblock som putsades. Putsen bildade ytskikt och bestod ursprungligen av kalk och senare av kalk och cement. På den putsade väggen sattes ibland kakel. Dessa material tål fukt och krävde inga tätskikt. Om du vill bygga ett säkert våtrum kan du med fördel använda mineraliska material t.ex tegel i väggarna. Detta ska kompletteras med ett hygroskopiskt ytskikt som silikatfärg eller KC-puts. I taket är det lämpligt att sätta träullsplattor då de fungerar mycket bra som fuktabsorbent. Men den som bygger med hygroskopiska och fukttåliga material och vill ha ett friskt och sunt våtrum riskerar idag att inte få våtrummet godkänt eller försäkrat. Istället anmodas man att använda system och lösningar som branschen själva godkänner genom sina egna branschregler. Regler som optimerar de egna medlemmarnas affärsmöjligheter.

VI UTMANAR VÅTRUMSBRANSCHEN!

Hur kan vi i det moderna byggandet använda den kunskap som finns för att återgå till att bygga våtrum med material som tål fukt? Det är en paradox att vi i utrymmen som dagligen utsätts för vattenspolning har material som inte är fukttåliga. Byggnadsvårdsföreningen uppmanar därför samtliga organisationer i våtrumsbranschen att utforma och bygga marknadens bästa våtrum och uppge hur långa garantier som gäller för respektive förslag. Ni som är intresserade av att inkomma med egna förslag kontaktar vårt kansli på kansli@byggnadsvard.se. Byggnadsvårdsföreningen kommer naturligtvis att medverka med ett eget förslag. Ett våtrum som helt enkelt ska tåla vatten och ge en sund miljö till de boende. ■

BENGT ADOLFI

Byggmästare och ledamot i Byggnadsvårdsföreningens styrelse

HUSBYGGAREN NR 2.2015


UNIDRAIN - SHOWERLINE Snabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall. Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Beställ vår ShowerLine broschyr på info@jafo.eu eller via QR koden

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walk-in dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in.

by JAFO

www.unidrain.se

|

www.jafo.eu

I

046 333900


Yrkesporträtt BESIKTNINGSMAN, ENTREPRENAD (BYGG)

’’ 

Vi är något av enstöringar vi besiktningsmän. Vi borde ha en träffpunkt för att bara prata teknik.

Som besiktningsman av entrepre­ nader, vilka är dina viktigaste egen­skaper? – Tillräckliga kunskaper inom entreprenadjuridik, tekniska kunskaper, kunskaper i att ta reda på det jag inte kan inom entreprenadjuridik och teknik. Förmåga att lyssna, fokusera och förstå vad både entreprenörer, beställare och kunder menar. Rätt bra syn. Förstå att man inte kan allt men kan ta reda på det mesta, ofta från någon erfaren person i kontaktnätet. Certifiering kräver både en yrkes­ erfaren byggingenjör och lite av en jurist i en och samma person. Hur håller du dig uppdaterad? – Jag går kurser i både entreprenadjuridik och teknik. Förra året gick jag SBR:s kurser i natursten, plåt och puts samt Byggkeramikrådets kurs i våtrum. Sedan måste jag gå på återkommande symposier för att få behålla mitt certifikat SP som entreprenadbesiktningsman. Symposierna anordnar SBR. De är bra, man träffar andra besiktningsmän, man kan grotta ner sig i teknik och juridikfrågor och det finns skickliga besiktningsmän och jurister med. Entreprenadbesiktningar är ett samlings­namn för flera typer av besiktningar (slut-, garanti- och efterbesiktning till exempel). Vilken är vanligast, kräver mest, roligast? – Slutbesiktningar kanske är vanligast, men om man räknar till antal kan

efterbesiktningar bli många... Slutbesiktning har länge varit ett tillfälle där stolta entreprenörer visade upp den färdiga produkten och besiktningsmannen klädd i propra kläder noterade att entreprenaden var klar och kunde godkännas. Så är det inte riktigt nu för tiden (visst låter jag gammal!!), nu är entreprenaderna ofta inte klara och man får ta det obekväma beslutet för både entreprenörer, beställare och projektledare att inte godkänna (då blir det föreskrivet fortsatt slutbesiktning). Ibland är det påtryckningar att man måste godkänna från någon. Då måste man ta viktiga beslut. Är anläggningen säker? Kan man ta den i bruk? Kan en hyresgäst, bostadsrättshavare eller beställare flytta in i dag och bedriva sin verksamhet? Finns all dokumentation för att ta över den? Är förvaltare utbildade på de tekniska systemen? Har kontrollansvarig de dokument som behövs för ett slutintyg? Anser alla i besiktningsgruppen att de kan rekommendera godkänt? Och till slut vad anser jag själv? Ja, med det sagt är väl slutbesiktningen mest krävande. Roligast är en fin entreprenad som är färdigställd där man kan godkänna och berömma alla som jobbat med den. Tolkningsfrågor föreställer jag mig kan vara svåra ibland. Hur stödjer ni varandra?

rister. Man kan också prata med erfarna kollegor. Tekniskt handlar det om att läsa de föreskrivna beskrivningarna, lagar, regler, AMA med mera samt prata med kollegor. Tyvärr är vi ju något av enstöringar vi besiktningsmän. Vi borde ha en träffpunkt för att bara prata teknik. Vi råkar ju ut för samma saker och ställs inför samma svåra beslut. Det vore bra om vi kunde göra mer lika. Jag vet att flera är intresserade av någon typ av återkommande träffar. Kanske någon som läser har någon idé? Kanske vi kan skriva lite mer i besiktningsinfo, men som sagt träffas och gaffla är viktigt. Det behövs inom alla fackområden, dessutom ökar ju nätverket! Hur ser arbetsmarknaden ut? – Jo tack, vi är en åldrande grupp och behovet är så stort. Förut skulle väl en besiktningsman vara en äldre herre med lång erfarenhet från branschen. Jag var nog väldigt ung som blev BM vid 30. Dessutom kvinna. Men jag skulle verkligen vilja rekommendera kvinnor till det här yrket. Min bakgrund är byggkonsult, entreprenör, beställare, byggkonsult, fastighetschef, förvaltare, byggkonsult igen och sen besiktningsman. Det har varit en givande resa och man lär sig något nytt hela tiden.

– Ja, de kan vara svåra. Juridiskt har vi en fantastisk service inom SBR. Som plusmedlemmar kan vi ringa och ställa frågor till Foyen entreprenadju-

NAMN: Ylva Halén. ÅLDER: 55 år. ARBETAR PÅ: YH Besiktning AB. BOR: På Kungsholmen sedan tre år tillbaka, tidigare Örebro, Karlskoga. UTBILDNING: Byggnadsingenjör gymnasium + diverse kurser. COOLASTE BYGGNADEN: Caixaforum Madrid. DRÖMHUSET: Sekelskifteshus.

36

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Foto: Mauro Rongione HUSBYGGAREN NR 2.2015 

37


BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46 (0)144-314 09 Fax: +46 (0)144-314 29 Mobil: +46 (0)705 556 576

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

MER INFO OCH RÅDGIVNING Tel 0451-898 77 info@jape.se

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

www.ventgolv.se


BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

BYGGLEVERANTÖRER

Tätskikt för hållbart byggande

SLITSTARK FÄRG FÖR ALLA TAKYTOR

Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer på www.buildsmart.se

• PLÅT • BETONG • PAPP • ETERNIT Med ett av marknadens bredaste sortiment av färger och beläggningar för tak har vi lösningar för era behov! Läs mer på www.hagmans.com

Murkramlor Fuktsäkrar husgrunder! Snabb uttorkning • God värmeekonomi Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund

www.murma.se

ventisol.se

Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 119 kr

pren@husbyggaren.se


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

LUND

STOCKHOLM

STOCKHOLM GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening Vi finns i Solna och Uppsala. Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR · BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER 40

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARMOCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR

För bättre samhällen www.tyrens.se

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Noterat BOSTADSMINISTERN:

Staten måste ta ekonomiskt ansvar för byggande I en debattartikel i DN (17 mars 2015) skriver bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan (MP) att Sverige behöver en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla eftersom bostadsbristen riskerar framtidens tillväxt. Kaplan menar att det är staten som måste ta det ekonomiska ansvaret för byggandet. Bostadspolitiken befinner sig i ett exceptionellt läge. Den akuta bostadsbristen drabbar unga, studenter och nyanlända hårt. Marknaden klarar helt enkelt inte att lösa krisen, enligt Mehmet Kaplan. Nästan 300 000 unga vuxna mellan 20 och 27 står utan egen bostad. Över hälften av Sveriges kommuner uppger att de har bostadsbrist. Målet fram till 2020 är 250 000 nya bostäder. Därför föreslår han följande åtgärder: Staten tar ett större ansvar för fler bostäder: bland annat att staten går in och stöttar kommunerna i deras bostadsförsörjningsansvar eftersom marknaden inte ensamt kan lösa bostadsbristen. Fokus på unga, studenter och nyanlända: exempelvis att effektivisera leveranser och uppförande av moderna och flexibla modulbostäder. Hållbar stadsbyggnad: innebär bland annat att mer fokus behöver läggas på att minska klimatutsläppen från byggmaterial och byggprocess. Satsningar på kollektivtrafik: betyder exempelvis att nya attraktiva områden kan öppnas för bostadsbyggande. Ökad konkurrens: till exempel att underlätta för mindre företag att konkurrera om bland annat kommunala markanvisningar. Effektiviserade byggprocesser: exempelvis med förenklade byggregler och effektiviserad process från byggbeslut till färdigt hus. Bostadsbristen kan bara lösas med fler bostäder, skriver bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan.

Olöst ansvarsfråga om enstegstätade faser Den 19 mars 2015 konstaterade Högsta domstolen, HD, i en dom att användning av enstegstätade fasader i nybyggda småhus innebär att entreprenaden är felaktig. Dock kvarstår frågan om entreprenörens fel­ ansvar är begränsat. Enligt domen är det fel i entreprenaden, men för att entreprenören även ska ansvara för att åtgärda felet krävs både att felet är väsentligt och att det beror på vårdslöshet och till det har HD ännu inte tagit ställning. Det på grund av den avtalsklausul som innebär att ansvaret efter garantitidens utgång endast täcker väsentliga fel som orsakats av vårdslöshet. - Det är därför för tidigt att veta vilka eventuella följder domen kommer att få för branschen, säger Magnus Kylhed, entreprenadjurist Sveriges Byggindustrier. Enstegstätade fasader var vanligt förekommande vid nybyggnationer under 1990-talet fram till 2007. Enstegstätning innebär att det inte finns någon luftspalt bakom det yttre fasadskiktet som kan ta hand om inträngande regnvatten. Konstruktionen medför risker för mögel, röta och dålig lukt och uppfyller enligt Högsta domstolen inte de funktionskrav på ytterväggar som följer av parters avtal. Användande av konstruktionen utgör alltså ett fel i entreprenaden. Omfattande skador har upptäckts i hus med enstegstätade fasader. Numera används inte konstruktionen vid nybyggnation i Sverige. Domen har sin grund i att ett antal fastighetsägare har stämt en entreprenör med krav på ersättning för byte av ytterväggar med enstegstätade fasader. Husen är byggda 1999-2003. Länk: http://www.hogstadomstolen.se/Mer-om-Hogsta-domstolen/Nyheter-fran-Hogsta-domstolen /Enstegstatade-fasader-ar-felaktiga-enligt-Hogsta-domstolen-/

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

Anrika 1800-talsfasader i Kristianstad döljer Årets bygge 2015 Utmärkelsen Årets bygge 2015 är väl dolt bakom Kristianstads kulturhistoriska rådhuskvarter från 1800-talet. Med digitala 3D-modeller, minutiös planering och varsamhet har den gamla byggnaden bevarats samtidigt som den inre miljön moderniserats. Rådhuskvarteret ligger mitt i stadskärnan. Idén var att bevara kvarterets klassiska fasader från 1891 och samtidigt omvandla det inre till en modern arbetsmiljö. De befintliga 250 arbetsplatserna skulle bli 700, samtidigt som den historiskt värdefulla miljön skulle sparas. Skälet till den omfattande ombyggnaden var att Kristianstads kommun och Region Skåne skulle samla sina centrala administrationer på en plats. Tillsammans med Riksdagshuset i Stockholm är detta landets största byggnadsprojekt med bevarade fasader. Kvarteret växte fram i ett nära samarbete mellan NCC, Kristianstads kommun, Fojab arkitekter och WSP. Virtuellt byggande användes fullt ut genom hela projektet. Rådhuset från 1891, rådhusets annex och polishuset från 1939 samt 150 meter utsmyckade 1800-talsfasader i fyra våningar har renoverats och moderniserats. Det var ett komplicerat arbete som krävde noggrann planering. CAD-ritningar och 3D-modeller av byggprojektet blev viktiga verktyg. Tack vare verktygen kunde alla parter lätt se, förstå och påverka slutresultatet bättre. På så sätt kunde besluten tas tidigare i processen och dyra misstag kunde undvikas. Både renoverade och nya byggnader är miljöcertifierade Miljöbyggnad Silver. Årets bygge delas ut av byggindustrin sedan 2013. Varje år nomineras 20 projekt. NCC har även byggt 2013 och 2014 års vinnare.

41


Marknadsnytt Byggkatalog med BIM-objekt Svensk Byggtjänst och BIMobject® har ingått ett samarbete. En vidareutveckling av Byggkatalogen.se i nära samarbete med branschen för att bättre möta behoven av överskådlighet, jämförbarhet och miljöinformation. Byggkatalogen erbjuder BIM-objekt i katalogen vilket kommer att underlätta arbetet för designers, arkitekter och ingenjörer. De är garanterade BIM-objekt av respektive tillverkare och är direkt länkade till BIMobject Cloud där de hålls aktuella genom automatisk uppdatering. Detta underlättar för tillverkarna som endast behöver uppdatera BIM-objekten på ett ställe. www.byggkatalogen.byggtjanst.se

Snabbare och enklare projektkommunikation

Rörläggningslasrar med ökad batteritid Den nya serien rörläggningslasrar från Topcon, TP-L5 finns i två modeller. En med grönt laserljus och en med rött laserljus. Modellen med grön laserljus har också en förbättrad batteritid på ca 20 procent. De nya lasrarna ger ökad ljusstyrka och tydlighet, enligt Topcon. Även kontrasten i displayen har förbättrats ordentligt. De nya modellerna har automatiskt inriktning i sidled, så kal�lad SmartLine® samt helautomatisk självnivellering och helgjutet aluminiumchassi. IP-standard IPX8 och möjlighet att köra med alkaliska batterier. Till det kommer 5 års garanti samt ett brett utbud av tillbehör. http://www.topconpositioning.eu/geospatial-solutions

I komplexa projekt och pressade ledtider behöver projektteam teknik som förenklar kommunikationen mellan olika intressenter och eliminerar upprepningar av information i arbetsflödet. Det är vad nya Bluebeam Revu 2015 kan hjälpa till med. Bland annat genom smartare markeringsfunktioner, automatisering av fler uppgifter och förbättring av den molnbaserade samarbetsfunktionen Bluebeam Studio. Det sistnämnda bland annat genom flera flexibla alternativ för att kontrollera tillgången till information är tillagda. Exempelvis att du kan skicka länkar till lösenordsskyddade Studiofiler även till kollegor som inte har något Studio-konto. www.Revu2015.com

LED-strålkastare för tuffa miljöer Bra vibrationer är inga vibrationer Samhällsbyggnadsföretaget Tyréns är ett av de företag som är involverande i byggnationen av Max lV- laboratoriet i Lund. Tyréns har genom sin medverkan i en speciellt framtagen dynamikgrupp uppgiften att se till att byggnaden påverkas så lite som möjlig av vibrationer utifrån och inifrån. Just vibrationerna är oerhört viktiga att minska för att laboratoriets synkrotronstråle ska kunna fungera så effektivt som möjligt. När denna enorma maskin är färdig kommer den att vara 1000 gånger bättre än motsvarande anläggningar i världen. www.tyrens.se

Foto: Fojab & Snøhetta

Den som idag utvecklar en strålkastare för belysning utomhus eller för säker orientering vid arbetsinsatser måste inte bara skapa en mängd användningsanpassade modeller, utan även leva upp till många andra förväntningar. En hög ljuskvalitet som övertygar när det gäller färgåtergivning och lyskraft är en självklarhet, liksom en låg energiförbrukning. Tack vare den grundligt konstruerade, vädertåliga designen är den konstruerad för robust lång livslängd och utmärker sig inte bara med sina moderna lysdioder utan även med ett mycket bra färgåtergivningsindex och låg energiförbrukning. Ett stort modellutbud ger dessutom flexibla användningsmöjligheter: från fast väggmontering för belysning av fasader eller ytor, till fristående byggstrålkastare med batteridrift. www.esylux.se

42

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Platsannonser

SER SEDAN 1990 – 25 KUR ÅRS E

VI UTBILDAR BYGGSEKTORN!

Vi expanderar och söker fler föreläsare/kursledare inom: l l l l

Entreprenadbesiktning Kontrollansvarig - BBR - PBL AMA AF AMA Hus

l l l

Projekteringsledning BAS-U/P Partnering

Läs mer på novoutbildning.se och Lediga tjänster. 0340-67 70 50

|

novoutbildning.se

Söker ni ....

Byggingenjör, Besiktningsman, Projektledare, Bygglovshandläggare eller Byggnadsinspektörer Gör som

hitta rätt medarbetare genom att annonsera i Husbyggaren.

Nöjdkundgaranti: Om ni inte finner rätt sökande efter en platsannons i Husbyggaren, bjuder vi på ett kostandsfritt införande i nästkommande nummer av tidningen.

Kontakta oss på tel 08-644 79 60 eller via annons@husbyggaren.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! www. h f o n s t r et .s e

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

OFFENTLIGA SEKTORN DEN CH GO

UTBILDNING FÖR ET AV FÖR ENH ETA AR RF


NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig!

Kalendariet

och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

Händer i SBR Förbundsstämma SBR, Malmö 15 – 17 maj

Händer i branschen Entreprenad Live 1025 Live Business Media Group 5 – 7 maj

Antagningsutskottet, möte 24 juni

Maskinexpo 2015 Stoxa, 28 – 30 maj

SBRs studieresa 2015 går till Brasilien: Sao Paulo, Brasilia och Rio de Janeiro 19 – 27 september

Nordiskt byggsymposium Island, 4 – 6 september

FÖRBUNDET BILDADES 1951

2014–2015

Ekobygg 2015 Kistamässan, 30 september – 1 oktober

Nya medlemmar

Kursprogram 2015 ● ABK 09 ● AMA anläggning 13 ● Att planera och styra projekt ● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1, grundutbildning

● Entreprenadbesiktningssymposium – för certifierad eller godkänd besiktningsman ● Entreprenadjuridik, grundkurs

Peter Broberg, Skadeutredare, Svenska Fastighetslösningar AB Kristian Nilsson, Projektledare, Bring Frigo AB Freja Elgerud, Studerande Thomas Ljungblom, Studerande Emil Pettersson, Studerande Linn Rittmalm Glimne, Studerande Måns Andersson, Studerande

● Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2, fördjupningspaket

● KA-symposium

● Byggarbetsmiljösamordnare, tentamen

● Offentlig upphandling av byggentrepre­nader och tjänster

● Entreprenadbesiktning 1 – grundutbildning

● Överlåtelsebesiktning av fast egendom

● Entreprenadbesiktning 2 – steg 2

● Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

● Entreprenadbesiktning 2 – tentamen

Fredrik Carlsson, Teknisk konsult, APF management AB Hans Norberg, Besiktningsman, TH Konsult AB Pär Ekström, Civilingenjör, Ekström Byggteknik AB Martin Hansson, Projektledare, Köpings Bostads AB Thomas Jogholt, Konsult, Kimelin Byggteknik KB

● Kontrollansvarig enl PBL

Utbildningar schemalagda efter mars 2015 Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Kursanmälan och information om utbildningarna Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se ■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34 ■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 95 ■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90 ■ Kurser: Diana Undén, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Kurser för höstens vidareutbildning ENTREPRENADBESIKTNINGS­ SYMPOSIUM, BERLIN, 10–13 SEPTEMBER HELSINGBORG, 20–21 OKTOBER

Certifierade och godkända BM skall delta i ett tvådagars-symposium vartannat år för att uppfylla kraven. Dessa symposier vänder sig i första hand till medlemmarna i SBRs Entreprenad­besiktningsgrupp. GRUNDKURS I ENTREPRENAD­JURIDIK, STOCKHOLM 8 OKTOBER MALMÖ 22 OKTOBER

Detta är en endags grundkurs kring AB 04 och ABT 06, ett bra tillfälle att lära känna byggandets spelregler. Kursen ger dig grundläggande kunskaper i entreprenadjuridik. Vid kurstillfället kommer vi att gå igenom standardavtalen AB 04 samt

44

ABT 06, de viktigaste regelverken i en entreprenad. FORTSÄTTNINGSKURS I ENTREPRENADJURIDIK, STOCKHOLM, 14 OKT MALMÖ, 19 NOV

För dig som har baskunskaper i entreprenadjuridik. Kan du tolka kontraktshandlingar? Vilka regler gäller vid skadestånd? Hur löser du tvister? Fördjupa dina kunskaper i AB och ABT och lär dig undvika fallgroparna vid kontraktsskrivning. ABK 09 STOCKHOLM 21 OKTOBER GÖTEBORG 5 NOVEMBER

Endagskurs för dig som upphandlar konsulttjänster eller för dig som själv är konsult. Kursen ger dig grundläggande kunskaper avseende ABK 09, det standardavtal som

används vid konsultuppdrag. Efter kurstillfället har du kunskaper i både beställarens och konsultens skyldigheter och rättigheter ÖVERLÅTELSEBESIKTNING AV FAST EGENDOM, STOCKHOLM, 23-27 NOVEMBER

Under kursdagarna ges grundläggande information om reglerna kring fastighetsköp, främst med utgångspunkt från besiktningens betydelse och besiktningsmannens ansvar, säljarens uppgiftsskyldighet och begreppet dolda fel. Dessutom behandlas byggteknik, kritiska konstruktioner, skador och dess orsaker, fukt och mögel samt byggnormernas förändringar genom åren. Syftet med kursen är att deltagarna ska förstå hur en överlåtelsebesiktning ska utföras med

riktlinjer för uppdragsbekräftelse och utlåtande. För att bli av SBR godkänd besiktningsman för överlåtelse­besiktning måste man uppfylla vissa villkor. Läs mer om de villkoren på vår hemsida under rubriken Expertgrupper. Sök gärna medlemskap i SBR innan du går kursen, så att du vet att du upp­ fyller villkoren. ÖVERLÅTELSEBESIKTNING, PROVTILLFÄLLE FÖR BESIKTNINGS­MAN, STOCKHOLM, 27 NOVEMBER

Efter utfört godkänt prov kan, om vissa andra krav är uppfyllda, anslutning till godkänd eller certifierad besiktningsman sökas. Läs mer om kraven för godkänd/ certifierad BM på vår hemsida under rubriken Expertgrupper.

HUSBYGGAREN NR 2.2015


Stipendieutdelning 2014

Från vänster SBR Uppsalaavdelningens ordförande Åsa Hedlund Lindqvist och stipendiater Amanda Viklund, Henrik Nyberg samt Marcus Schueström.

Som tidigare utdelade vår stiftelse stipendier till elever på högskoleprogrammet i byggteknik vid Uppsala Universitet. Tre elever erhöll stipendium, Marcus Schueström, Henrik Nyberg och Amanda Viklund. Stipendier delades

ut i samband med examensmiddagen 2014 vid V-Dala 5 juni. Detta finansieras med vår stiftelse www.sbr.se/uppsala och våra annonsörer, NCC, Pedersen, Tema och Bjerking som finns med på vår hemsida.

Stipendiaternas framtidsplaner MARCUS SCHAERSTRÖM

HENRIK NYBERG

”Efter ett antal fantastiska studieår i Uppsala kunde jag i somras med ett stolthet presentera mitt examensarbete och så småningom även hämta ut min examen. Arbetet skrev jag i samarbete med Skanska där jag efter sommaren också började min anställning som arbetsledare på Väg och Anläggning. En mycket spännande del av branschen med stor variation från projekt till projekt. Jag är en av det första som får vara med och bygga nya samhällen och områden från något som innan bara varit skog, ängs- eller åkermark. Stipendiet som jag tilldelades av SBR under examensceremonin i juni har oavkortat fått bidra till inköpet av min ljusblå Ford Focus, utan den skulle min arbetsdag se helt annorlunda ut. Nu är jag oerhört nyfiken på allt vad framtiden och branschen kommer mig att lära.”

”Stipendiet ska jag använda till att göra en resa ned till Vättern för att fiska med guide under en helg. Resan kommer jag att göra i mars eller april 2015 beroende på väder och vind! Fiske är ett stort intresse, men i Uppsala är det inte helt enkelt.”

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

AMANDA VIKLUND

”Efter examen och min utbytestermin i Milano där jag bland annat studerade Urban Sociology och gjorde mitt examensarbete med stort fokus på hållbarhet beslöt jag mig för att studera vidare. Stipendiet kom därför väl till handa då jag fortfarande har några år kvar som student. Jag är väldigt intresserad av just hållbarhet och samhällsbyggnad och går nu en linje inom Sustainable Urban Transition och Sustainable Planning and Design på KTH som till hösten 2015 fortsätter vid Danmarks tekniska Hög-

skola i Köpenhamn. Det är intressant att använda sig av sina tekniska kunskaper som tillämpats vid Uppsala universitet och vidareutvecklas och framförallt att möta människor med helt annan bakgrund, exempelvis med en mer ekonomisk eller humanvetenskaplig bakgrund, och gemensamt arbeta i projekt som skall resultera i nya innovativa hållbara lösningar både i det lokala samhället men också i ett större perspektiv. I framtiden skulle jag vilja jobba med samhällsutveckling som kan röra allt från hållbara infrastrukturella projekt till att jobba med att utveckla nya eller befintliga bostadsområden är anpassade och bidrar till en mer hållbar framtid för alla.” Åsa Hedlund Lindqvist SBR Uppsala

45


NYTT FRÅN SBR

Mingel med bygg­ teknik­studenter

Hon tipsade också om matnyttig information via Boverkets hemsida: PBL Kunskapsbanken som är en handbok om planoch bygglagen. I denna hittar man även fördjupad information om de olika avsnitten i BBR. Även EKS och Eurokoderna finns nu tillgänglig via Boverkets hemsida.

Årets årsmöte för SBR Stockholm blev lika välbesökt som vanligt. Cirka 40 medlemmar mötte upp tisdagen den 17 februari på Sjöfartshotellet på Katarinavägen i Anna-Karin Stoltz Ehn, Stockholm. Lars chef för Norra DjurgårdsDerk, som valstaden Innovation, en av föredragshållarna. des till mötesordförande, styrde mötet med van hand och dagordningen avverkades i sedvanlig ordning. Ylva Hallén och Jonas Aalto lämnade styrelsen och avtackades med blommor och presenter. Till nya ledamöter valdes Johan Larsson, Lars Rosén och Birgitta Orrebacken. Styrelsen har därmed utökats med en medlem. Detta med tanke på att nästa års förbundsstämma, som ska hållas i Stockholm, med största säkerhet kommer att kräva mer arbete för styrelsen. Efter årsmötet lämnades plats på scenen för Anna-Karin Stoltz Ehn, chef för Norra Djurgårdsstaden Innovation. Norra Djurgårdsstaden Innovation skapades 2010 av Stockholms Stad och har i uppdrag att främja utveckling och til�lämpning av svensk miljöteknik och systemlösningar i stadsdelen. För att lyckas med detta ordnas bl. a. teknikföreläsningar, minimässor och liknande för intresserade byggherrar. Ett flertal innovationsprojekt pågår i stadsdelen. Ett av dessa projekt är plusenergihuset kv. Brofästet, som du kunde läsa om i förra numret av Husbyggaren. Stockholmshem vann den markanvisningstävling som arrangerades av Stockholms stad under förra året. Torbjörn Kumlin, projektchef på Stockholmshem berättade tillsammans med Morten Johansson arkitekt från DinellJohansson och Johan Torstensson från Incoord om detta spännande projekt. Efter att ha lyssnat på dessa intressanta föreläsare avnjöt årsmötesdeltagarna en utsökt middag i Sjöfartshotellets restaurang.

Erika Lindberg SBR Stockholm

Erika Lindberg SBR Stockholm

Exjobbsmingel med tredjeårsstudenter på högskole­ programmet i byggteknik 20 november 2014. SBR Uppsala var tillsammans med Byggindustrierna och företag i branschen inbjudna av Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik vid Uppsala Universitet inför kommande examensarbeten. Träffen anordnades tillsammans med Sveriges Byggindustrier, BI och Svenska Byggingenjörers Riksförbund, SBR Uppsala. Utöver representanter från BI och SBR Uppsala deltog företrädare från entreprenör- och konsultföretag samt en förvaltare. SBR Uppsala åtog sig att se till att konsultföretagen blev inbjudna till denna årliga aktivitet, till studenternas tjänst! Stort tack till konsultföretagen Bjerking, Ramböll, Tengbom, WSP samt Landstingsservice för ert deltagande. Stort tack för arrangemanget. Ansvarig för eventets genomförande med mingel och buffé var Peter Rönnmo, Företagskontakt Byggteknik på Uppsala Ingenjörsförening (H-sektionen), med hjälp vid servering av styrelsen för H-sektionen. H-sektionen är föreningen som representerar Uppsala Universitets högskoleingenjörer och bevakar de drygt 350 maskin-, elektro- och byggingenjörsstudenternas studier och intressen. Åsa Hedlund Lindqvist SBR Uppsala

Från BBR 18 till nya BBR 22 Tisdagen den 10 mars var det åter dags för medlemsträff för SBR:s Stockholmsavdelning. Denna gång stod det nyheter i BBR på programmet och platsen var Sjöfartshotellet på Katarinavägen. Kvällen började med mingel i baren och sedan en middagsbuffé. Kvällens föredragshållare var Veronica Eade, generalsekreterare i Energi- och Miljötekniska Föreningen. En förening för personer som är verksamma inom energi- och miljöområdet. Medlemmarna består främst av konsulter, men även entreprenörer, säljare med flera. Veronica berättade på ett intressant och engagerat sätt om förändringarna i BBR de senaste åren, ur ett installations- och energiperspektiv. Från BBR 18 fram till den helt färska BBR 22.

46

Årsmöte i SBR Stockholm

Veronica Eade, generalsekreterare i Energioch Miljö­tekniska Föreningen.

HUSBYGGAREN NR 2.2015


RES MED SBR

Studieresa till Brasilien 2015 En härlig blandning av industrialism, kultur, arkitektonisk modernism och fotboll SBRs studieresa 2015 går till Brasilien som är Sydamerikas mest industrialiserade land. Sao Paulo är landets kulturella centrum och har flest personer sysselsatta inom svensk industri i världen. Huvudstaden Brasilia är helt byggd i en arkitektonisk modernism. I Rio de Janeiro med sina långa stränder genomförs omfattande sociala förbättringar i flera bostadsområden. Brasilien lockar med kanske väldens godaste kött och exotiska frukter, landet som lever för fotboll och står som värd för de Olympiska Spelen 2016.

RESANS HÖJDPUNKTER: SAO PAULO – BRASILIA – RIO DE JANEIRO 19 – 27 september 2015

Under rundturen i megastaden Sao Paulo, med 14 miljoner invånare, besöker vi Ciccillo Matarazzo Paviljongen skapad av arkitekten Oscar Niemeyer. Vi besöker även MAM Museum för dess arkitektur. Brasilia, huvudstaden som präglas av futurism, anlades 1960 i Brasiliens regnskog. Här studerar vi stadsplaneringen av en ny stad och ser nutida arkitektur av Oscar Niemeyer och Luico Costa. Rio de Janeiro är vaket dygnet runt och vårt hotell ligger vid Ipanema-stranden med trevliga restauranger, små barer och butiker. Vi besöker kända sevärdheter som Sockertoppen, Kristusstatyn och Copacabana, de mysiga sambakvarteren, bohemiska Santa Tereza kvarteren med utsikt över hela staden. Resan innehåller även en mycket intressant tur i en Favela - kåkstäder längs sluttningarna i Rio, som nu genomgår en förbättring av de sociala förhållandena. Vi besöker en katedral som är byggd helt i betong och studerar stadens 70-talsarkitektur.

Mer information och bokning: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller www.style.se/sbr

HUSBYGGAREN NR 2.2015 

47


Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

SNURRIGASTE TRAPPAN I NEW YORK På Eurostair gillar vi utmaningar. Vi har kunskapen och produkterna. Tillsammans med våra uppdragsgivare vill vi ge lite extra för att leverera bästa tänkbara produktlösning. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss vare sig du finns i Värnamo eller New York! Eurostair – när varje steg räknas.

EUROSTAIR AB - Regnvindsgatan 8B - SE-652 21 Karlstad - Tel +46 54 85 00 40 - Fax +46 54-85 00 60 - info@eurostair.se - www.eurostair.se SPIRALTRAPPOR

RAKA TRAPPOR

MODULRAMPER

GALLERDURK

Husbyggaren nr 2 2015  
Husbyggaren nr 2 2015  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...