Page 1

nummer 4 | 2013

Yrkesporträtt

Rörmokare och installatör i klimatsmart samarbete

Fett Undvik ohälsa i avloppen

Vinn!

Strömbrytare med egen design

Utblick integrerad vindkraft i bahrain

fastighetsförvaltning

Sänkta kostnader med markförlagda rör

GRÖNT AVTAL

Miljönyttigt och ekonomiskt EL  & VVS

solfångare

och biobränsle i lyckade kombinationer


StoVentec

Optimalt skydd i alla väder.

StoVentec, ett ventilerat fasadsystem som uppfyller dagens krav på vädertätning. StoVentec är ett luftat system som erbjuder fasadlösningar med optimalt väderskydd. Systemet andas och håller huset friskt genom att effektivt skydda bakomliggande väggkonstruktion mot eventuellt inkommande fukt. 1 23

4

5

1. Ev. isolering 2. Underkonstruktion 3. Fasadskiva av returglas 4. Grundputs och armeringsväv 5. Ytbeläggning: puts, keramik, glas, sten

StoVentec erbjuder en mängd designmöjligheter. Du kan välja mellan glas, natursten, keramik eller fogfri puts i valfri kulör och struktur. Välj StoVentec för en vacker och väderbeständig fasad med lång livslängd. Läs mer om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv på www.sto.se eller ring Sto Scandinavia AB på telefon 020-37 71 00.


Husbyggaren

Ledare

bygg  ■ el ■ vvs ■ anläggning Husbyggaren är producerad av Chiffer för SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Folkungagatan 122, 5 tr, 116 30 Stockholm, info@sbr.se, Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör: Jill Windahl, Chiffer Media AB, Fiskargatan 8, 116 20 Stockholm Tfn: 08-410 321 00 Mail: redaktionen@husbyggaren.se Form/Produktion: Anna-Karin Schröder (AD) Frida Töpel Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Mail: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 Mail: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl. moms. Plusgiro: Bankgiro: 55 34 25-0 241-0058 Utgivningsplan 2013

Nr 1  v 9 Nr 2  v 16 Nr 3  v 22 Nr 4  v 38 Nr 5  v 44 Nr 6  v 48 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.

husbyggaren NR 4.2013 

Energifyllt

S

å kom hösten, kanske lite snabbare än väntat, men med den också ett nytt nummer av Husbyggaren, den här gången med temat El, VVS och fastighetsförvaltning. Det är glädjande att vi nu gjort hela fyra nummer i den nya kostymen. Vi hoppas att ni läsare finner glädje och nytta med tidningen. Glöm inte att ni alltid är välkomna med synpunkter till oss på redaktionen. Apropå ny kostym, så har även förändringar skett inom SBR. Som ni vet gick stämman av stapeln i fina Fiskebäckskil i våras. I samband med den fick förbundet en ny (eller faktiskt återinträdd) styrelseordförande med Lars Hedåker. En närmare presentation av honom hittar ni under Nytt från SBR. Ytterligare en efterlängtad nyhet från förbundet är Besiktningsmannaboken. Tillsammans med Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund, Trä- och Möbelföretagen (TMF), Gar-Bo Försäkring AB och Försäkrings AB Bostadsgaranti har SBR tagit fram en bok som kan användas som hjälp vid besiktning av nya småhus. Genom boken får både besiktningsmän och småhusköpare en gemensam grund att stå på för hur småhusbesiktningar bör gå till. Boken finns att ladda ner som pdf på förbundets hemsida www.sbr.se. Solen har nu skinit på oss i ett par månader, och med det hoppas vi att ni har laddat batterierna inför hösten. På sidan 10 får

ni läsa om en annan form av solenergi och om uppvärmning av hus genom alternativa bränslen. Ett smart samarbete mellan installatören och rörmokaren gör arbetet både roligt och effektivt. Läs gärna deras yrkesporträtt på sidan 15. Vindkraftverken får en plats i tidningen denna gång. Möt vindskraftsprojektören Thomas Erdegard, KA och projektledare på Onsalagruppen, på sidan 16. Flera av de stora förvaltarna har på senare tid märkt ett ökat miljöintresse från sina hyresgäster. Ett faktum som varit med och drivit fram den första standardmallen för minskad miljöpåverkan från lokaler: Grönt Hyresavtal. Intressant läsning om det på sidan 24. Under marknadsnytt lottar vi ut snygga strömbrytare från Schneider Electrics. Notiser, boktips och Nytt från SBR hittar ni som vanligt längst bak i tidningen. Avslutningsvis, vi önskar er en fin höst och trevlig läsning.

Allt gott!

Redaktionen

5


Nytt ventilerat fasadsystem ”Det är enormt lätt att arbeta och projektera med. Systemet är enkelt uppbyggt med få komponenter, vilket ger oss trygghet i vårt ritnings- och beskrivningsmaterial”

ANNONS

Uffe Bay-Smidt - KANT Arkitekter

183 X 129 ROCKWOOL

Nyhet

FLEXSYSTEM

ROCKWOOL REDAir FLEXSYSTEM är ett nytt innovativt, ventilerat fasadsystem till både nybyggnation och renovering.

- Självbärande fasadsystem

www.rockwool.se/REDAir

- Vindskydd behövs inte - Valfri fasadbeklädnad

6

husbyggaren NR 4.2013


Innehåll # 4 | 2013 6 Marknadsnytt

Vackert soltak och smart uppvärmning.

10 Kombinera energikällor

Biobränsle och solfångare – hand i hand.

15

Yrkesporträtt

Klimatsmart samarbete mellan installatör och rörmokare.

16

16 Vindkraft

Stort och störande eller smart och effektivt?

20 fett

Ett av västvärldens största utmaningar.

22 Säkerhet

Tydlig säkerhetskultur skapar tryggare arbetsplatser.

24 Grönt avtal

Grönt hyresavtal gör alla till vinnare?

28 Markförlagda ventilationskanaler

Spara energi vid uppvärmning och kylning av ventilationsluft.

30 Debatt

15

LOU – fördel eller nackdel.

32 Form och teknik

Förvaltandets konst.

34 Utblick

Grön arkitektur i Bahrain World Trade Center.

35 Fråga juristen

Svindlande fall om arbeten på hög höjd.

36

I praktiken

En civilingenjörs första jobb.

28

39 Noterat

Nya krav på avlopp, egenproducerad el och Hållbarheten i Malmö.

46 Nytt från SBR

Nya medlemmar och styrelse, kalendarium med mera.

teman i detta nummer

n el/VVS

n fastighetsförvaltning

24 10 Det finns två olika typer av solenergikällor - solceller som producerar el, och

solfångare som producerar värme varmvatten eller uppvärmning av hus. Husbyggaren fick följa med till villan söder om Norrtälje och till flerfamiljshuset i Rimbo, två intressanta case om installation av solfångare, och dessutom bevittna ett smart samarbete mellan installatören och rörmokaren.

husbyggaren NR 4.2013 

Fastighetsförvalning tangerar många viktiga ämnen. Ett är självklart hyresgästernas trivsel gärna med både ekonomiska och samhällsnyttiga följder. Grönt avtal är ett verktyg som bringar fördelar för både hyresvärd hyresgäst och samhället i stort.

7


Marknadsnytt

Lys upp i mörkret Vill du inte komma hem till ett kolsvart hus under vinterhalvåret? Sensorlampan från Decoline tänds automatiskt när det blivit mörkt. Fungerar lika bra inne som ute.

70%

Säkert med trä Jeld-wen tillverkar säkerhetsdörrar i trä med lika hög säkerhet som ståldörrar. De har utformat dem som den typ av dörr de själva önskar ha i sitt hem, både till utseende och ur säkerhetssynpunkt. Träet ger

en hemtrevlig känsla och dessutom bättre isolering. I trästommen finns inbyggda stålförstärkningar. Dörrarna klassas enligt den nya säkerhetsklassen RC 3 och finns i flera olika utföranden.

Om vi antar att så många av Sveriges hushåll har vanliga blandare och att dessa skulle byta till energiklassade blandare, så skulle vattenförbrukningen minska med 150 fyllda Globen per år.

2+2-fördelare Från Uponor kommer ett nytt fördelarrör med G-anslutning med planpackning och löpande mutter med fyra stycken G med utbytbara nipplar. Den kan främst användas för att ansluta 15x2,5mm PEX-rör med kopplingsset RSK nr 1870042 eller 16x2,0mm MLC-rör med kopplingset RSK nr 1874392.

8

LÄTTARE MEN LIKA STARK OCH STABIL Gyproc lanserar en ny lättare gipsskiva för invändiga väggar och tak. Den nya skivan Gyproc ErgoLite är cirka 25 procent lättare men ändå lika stark och stabil som en standardgipsskiva.

Säkrare kodlås En nyhet från ASSA är 25CL, ett kompakt Hi-O kodlås som är betydligt säkrare än traditionella kodlås då det krypterar kommunikationen mellan kodlås och ellås. Risken för manipulation minskas rejält eftersom den inte har några reläer. Låset passar därför bra även till lokaler som kräver högre säkerhet.

husbyggaren NR 4.2013


Fönster, fönsterdörrar, skjutdörrar och ytterdörrar Som standard får du: • Extra ljudreduktion. • Vakuumimpregnerade bågar och karmar. • Produkter med lång livslängd. • Energieffektiva dörrar och fönster.

Våra fönster och dörrar kan även utrustas med: • Solskyddsglas som håller värmen ute och skyddar mot UV-strålning. • Persienner och plisségardiner. • Underhållsfri utsida (Aluminiumbelagd). • Förhöjd barnsäkerhet och/eller säkerhet mot inbrott . • Energibesparande lösningar som reducerar energibehovet med 50% eller mer.

NorDan AB, Grebbestadsvägen 8, 457 91 Tanumshede Tel 010-130 00 00, info@nordan.se, www.nordan.se


Byggkeramikrådet kan allt om kakel och klinker. Hur mycket vill du lära dig? Byggkeramikrådet är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker. Hit kan alla företag i bygg- och fastighetsbranschen vända sig och konsultera våra experter i hur man använder byggkeramik i alla miljöer, både inomhus och utomhus. På webbplatsen www.bkr.se finns en omfattande informationsbank, där bland annat Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) och en pdf-version av hela Byggkeramikhandboken finns för nedladdning. Du kan också lätt söka reda på behöriga plattsättare och trygga materialleverantörer. Vill du konsultera oss, skicka ett mail till info@bkr.se eller ring 08-641 21 25.


Marknadsnytt Tävla &VINN!

Design som syns För inte så länge sedan skulle kontakter placeras så osynligt som möjligt. I takt med att valmöjligheterna har ökat är inställningen en heltannan. Nu finns utbudet som är designat för att synas. Från Schneider Electric finns till exempel Exxact strömbrytare med en genomskinlig ram. Genom att sätta en egen tapet i ramen skapar man en unik strömbrytare.

Genomtänkt kök Mieles nya köksserie heter Generation 6000 och består av inbyggnadsprodukter i fyra färger; svart, vitt, stål och brunt. Alla produkter går i samma stil och i linje med varandra för att enkelt designa ett

snyggt kök. En extra spännande produkt är inbyggnadsugnen med ångfunktion. En kombinationsugn som inspirerar till matlagning på högre gastronomisk nivå. www.miele.se

TÄVLA & VINN! Nu lottar vi ut 10 stycken Exxact strömbrytare med designram, värde cirka 180 kr. Maila din motivering till varför just du ska vinna till redaktionen@husbyggaren.se.

Inget vattenspill

Handgjort handfat Från Solitaire design kommer dessa oerhört vackra handfat. De är formade och drejade för hand med målningar både av egen design och i klassiska kinesiska mönster. Finns i en mängd olika utföranden och kan ge det enklaste av badrum en alldeles speciell känsla.

husbyggaren NR 4.2013 

FM Mattsons nya blandare 9000E hjälper till att dra ner på onödig användning av varmvatten. När man öppnar kranen med spaken rakt framåt kommer enbart kall­ vatten, inte blandat varmt och kallt som ju inte alltid behövs. Kranen är också automatisk inställd på att inte ge fullt tryck på strålen, om man inte aktivt ställer in det. Detta gör att energiförbrukningen minskas radikalt, utan att man behöver ägna det någon tanke.

11


EL/VVS

solfångare

Det är svårt att hitta ett snyggare pannrum än denna knuttimrade stuga i Bergshamra söder om Norrtälje. Bakom den gammeldags fasaden gömmer sig en högst modern biobränsleanläggning där solfångarna på taket värmer både villa och varmvatten under sommarhalvåret medan vedpannan tar över vintertid. Text: susanna lindgren foto: anders roth

12

husbyggaren NR 4.2013


Fakta/ solfångare Det finns ett antal frågor som de flesta ställer inför valet att använda solenergi för uppvärmning. Här svarar Energiingenjör Klaus Lorenz och installatör Jan Berglund: Hur många solfångare behöver man? Tumregeln är en solfångare på 2-2,5 m2 per person. Hur stor ska ackumulatortanken vara? Den måste anpassas till antalet solfångare. Allmänt gäller 75 liter volym per m2² solfångare. Vilket vädersträck ska solfångarna sitta i? De ska helst vara riktade mot söder, men sydost eller sydväst går också bra. Vilken takvinkel krävs för bra effektivitet? Under sommaren är en takvinkel på 30 grader optimal. På vintern, då solen står lägre, borde takvinkeln vara så brant som 60 grader för att solfångaren ska ge maximal utdelning, men eftersom som solen ändå ger mest värme sommartidfungerar solfångare bra på de flesta moderna hus, som i allmänhet har en takvinkel på minst 27 grader.

Installatören Jan Berglund och rörmokaren Per-Olof Persson har installerat solfångarna på den knuttimrade stugan i Bergshamara.

husbyggaren NR 4.2013 

Vad kostar det? I jämförelse med olja eller annan dyrare energi räknas en investering i solfångare hem på cirka 10 år. Priset för en solfångare ligger på 4 000 kr och uppåt. Ett helt paket för en villa på 150200 m2, med solfångare, pump, rör, soldator och glykol ligger på cirka 50 000 kr, sedan tillkommer installationskostnaderna.

M

ed sex solfångare på taket har vedpannan inte behövt användas sedan i april. Först i slutet av september, kanske början av oktober är det dags att börja elda igen, lite beroende på ­vädret. Soliga dagar producerar dessa 15 kvadratmeter solfångare i snitt 7,5 kilowatt per soltimme. Det motsvarar ungefär 7 500 kilowattimmar på ett år. Hur stor del det utgör av den totala uppvärmningen på en villa beror på husets ålder och storlek. – En normalvilla kan dra allt mellan 10 000 - 30 000 kilowattimmar i värme, vilket gör att solfångarna kan ge allt mellan 10 och 40 procent av en villas årliga uppvärmning. För befintliga och lite äldre hus gäller i allmänhet att solfångare ger 25 - 30 procent av det årliga värmebeKlaus Lorenz, hovet för uppvärmning och forskare på högskolan tappvatten. I nybyggda kan i Dalarna. solen ge upp till 50 procent, säger Klaus Lorenz, forskare på högskolan i Dalarna och en av pionjärerna på solenergi i Sverige. Även om solenergi är en växande energikälla råder det på många håll begreppsförvirring och Klaus Lorenz är van vid att reda ut begreppet solenergi. Det finns två olika typer – solceller som producerar el, och solfångare som producerar värme för varmvatten eller uppvärmning av hus. Solfångare, som de sex som placerats på taket i Bergshamra, är byggda för att koncentrerat ta emot och utnyttja värmen från solinstrålningen. I solfångaren passerar vätska som värms upp av solen och för värmen vidare för lagring, i det här fallet i en ackumulatortank som därmed utgör själva hjärtat i uppvärmningssystemet. I ackumulatortanken lagras värmen till solfattiga dagar och kan på så sätt utnyttjas optimalt under sommarhalvåret då solen till 100 procent kan stå för uppvärmningen som sommartid framför allt innebär varmvatten. Under det mer solfattiga vinterhalvåret kompletteras solfångarna med andra värmekällor. Vanligast är olika typer av biobränslen så som ved, pellets eller flis. För familjen i Bergshamra blev ved ett naturligt val. Ägaren tillverkar knuttimrade hus och kan använda spillet till uppvärmning.

Inne i pannrummet står vedpannan tyst och helt tömd

på aska. Aktiviteten för dagen pågår istället i den

13


EL/VVS

stora och väl isolerade ackumulatortanken, som även den fått en vacker inramning i trä. – Så här funkar det, säger installatören Jan Berglund och tar block och penna för att visa värmens kretslopp från solfångare till ackumulatortank och till den växlare som fördelar det varma vattnet till varmvattenkranarna och till de vattenburna elementen i villan bredvid. Storleken på ackumulatortanken anpassas efter antalet solfångare och det är viktigt att det blir rätt eftersom allt är uppbyggt kring den. Storleken beräknas enligt två tumregler. För solfångare är den allmänna regeln 75 liter volym per kvadratmeter solfångare. För biobränslepannor räknar man generellt med 10 liter tank per kvadratmeter boyta. Det betyder att det för en normalvilla behövs en tank på mellan en och två kubikmeter. Den värmeisolerade tanken fungerar som ett batteri, eller snarare ett värmelager eftersom solvärmen inte ger energi i exakt samma intervaller som varmvatten konsumeras i ett hushåll. I tanken lagras värmen från solfångarna så väl som från biobränslepannan, vilket gör att man exempelvis inte behöver ladda en vedeldad panna mer än en eller två gånger per dygn under vinterhalvåret. På Minervavägen i Rimbo, 30 km nordväst om Bergshamra ligger ett flerfamiljshus som nyligen fick sex solfångare placerade på taket av installatören Jan Berglund och hans samarbetspartner rörmokaren Per-Olof Persson. Här är lösningen den samma som för villan i Bergshamra, men ändå inte. Här ligger pannrummet, som brukligt är, i husets källare. – Lite unikt är det att man använder två tankar som här, men egentligen är principen den samma som när man har en skiktad tank då det övre skiktet är varmare än det undre. Den röda tanken är alltid varmare än den blå som inte värms upp förrän den röda har uppnått rätt temperatur, säger Jan Berglund. – När man bygger ett system som det här kan man utnyttja den lilla sol vi har på vintern, eftersom vattnet i den blå tanken vintertid är kallare än den värme som kommer från solfångarna på taket. Men

detta är inte den vanligaste lösningen. Det kostar mer att koppla in två tankar och det kräver mer utrymme, konstaterar Per-Olof Persson. I nästa källarrum står pelletspannan, som står för den huvudsakliga uppvärmningen vintertid. Det automatiska bulksystemet har inte installerats ännu, men kommer finnas på plats inom kort. För pelletspannan är kombinationen solfångare och ackumulatortank en fördel. Det ger en effektivare förbränning och därmed ökad verkan på energiomvandlingen. – En biobränslepanna fungerar precis som en bil och mår bäst av att man undviker kallstart och korta sträckor. Bäst mår den om den inte behöver vara igång alls under sommaren. När den väl tänts på hösten mår den bäst av att köra långa tider. Det ger

Kombinationen biobränsle solfångare passar som hand i handske. Bengt-Erik Löfgren

flerfamiljshus i rimbo

Flexibelt uppvärmningssystem i flerfamiljshus Sex stycken solfångare på taket till ett flerfamiljshus ger fyra hushåll varmvatten och värme hela sommarhalvåret. Med en pelletspanna som står för värmen under de kalla månaderna får hyresgästerna ett klimatneutralt och flexibelt uppvärmningssystem.

14

Så ser den ut, fastighetens solenergikollektor, ­ 15 kvadratmeter solfångare, visar rörmokaren Per-Olof Persson som ansvarat för rördragning ner till ackumulatortank och pelletspanna i husets källarplan.

Hjärtat i husets värmesystem utgörs av två värmeisolerade ackumulatortankar, som fungerar som varmvattenbuffert eftersom energikällan inte är helt anpassad till den ojämna förbrukningen av exempelvis varmvatten i hushållen.

husbyggaren NR 4.2013


Pellets är spill från skogsindustrin.

biobränsleutrustningen en längre livstid, förklarar Klaus Lorenz och får medhåll av biobränsleexperten Bengt-Erik Löfgren. – Kombinationen biobränsle – solfångare passar som hand i handske. När solenergin fungerar som bäst fungerar biobränsleanBengt-Erik Löfgren, läggningen som sämst. Det blir biobränsleexpert. en del utsläpp i samband med att man tänder. På sommaren när värmebehovet är litet blir det många stopp och starter eftersom man inte har någon förbrukning som sänker temperaturen, alltså är det bra med ett komplement till biobränslet, säger han.

Soldatorn är systemets hjärna. Den håller koll på temperaturen på taket, i tankarna och på returvätskan och meddelar växlaren vilken del av tanken, och i det här fallen även vilken tank, som behöver uppvärmning.

husbyggaren NR 4.2013 

Vanligast är att komplettera en biobränsleanläggning antingen med en vanlig luftvärmepump eller en solfångare. – En luftvärmepump har precis som solfångaren en högre verkningsgrad när det är varmt ute, men den fungerar egentligen inte alls vid 5-6 minusgrader. Vilket man ska välja får ju konsumenten själv avgöra. Personligen tycker jag bättre om sol eftersom värmepumpen använder el som energibärare, men kostnaden för en värmepump är bara hälftens så stor som för att få motsvarande mängd solvärme, säger Bengt-Erik Löfgren. Livslängden på en solfångare är enligt Bengt-Erik Löfgren i allmänhet nästan dubbelt så lång som för en värmepump. – Statistiken för kompressorbyte på värmepumpar visar på 10-15 år medan en solfångare beräknas ha en livslängd på cirka 30 år. Alltså talar livscykelanalysen för en solfångare. Därför tror jag att vi har hamnat lite snett i solenergidebatten och att vi tittar lite för snabbt på hur vi ska kunna få tillbaka investeringskostnaderna, säger Bengt-Erik Löfgren. Enligt Klaus Lorenz har intresset för solfångare varit konstant bland privatpersoner under de senaste åren, även om det ekonomiska läget haft en viss nedåtgående inverkan. – Nu har det dock börjat röra på sig igen och det verkar som om kommuner och även hotell har fått upp ögonen för fördelarna. Flera kommuner ställer höga krav på hållbart och miljövänligt byggande, och då kommer solvärme ofta in i planeringen, säger Klaus Lorenz.

Christer Kilersjö, vd Eksta

För oss är det lika naturliga att installera solfångare som att bygga en lekplats när vi bygger nytt. Christer Kilersjö

Ett fastighetsbolag som länge satsat på sol och bio-

bränsle är Eksta som ägs av Kungsbacka kommun. – För oss är det lika naturliga att installera solfångare som att bygga en lekplats när vi bygger nytt, säger Ekstas vd Christer Kilersjö. Även han har märkt av ett ökat intresse från andra fastighetsbolag. – Vi har alltid haft många som kommit och tittat på hur vi värmer upp våra bostäder, men den förändring jag kan se är att de som visat intresse de

Alla system behöver en back-up. Om exempelvis biobränslepannan stannar mitt i vintern går elpannan igång och ser till att det finns tillräckligt med varmt vatten i ackumulatortankarna för att hålla huset varmt.

kalkyl En ofta använd kalkylering är att priser per kwh med en solfångare blir mellan 50 öre och en krona om energipriset slås ut på solfångarens beräknade livslängd på 30 år.

Pellets är spill och restprodukter från skogsindustrin som torkats, malts och komprimerats. Pelletsförbränning släpper ut samma mängd koldioxid som träden använt under sin tillväxt och är därför lika klimatneutralt som solvärme.

15


EL/VVS

senaste åren har ett mer långsiktigt tänkande och ser på kombinationen sol och biobränsle mer ur ett förvaltningsperspektiv än tidigare. Jag tror att det ökade intresset för solenergi och för solel i synnerhet även har gett solfångare en skjuts framåt, Lars Andrén, säger Christer Kilersjö. solvärmeexpert Att utvecklingen av solenergi går långsammare i Sverige än exempelvis Syd- och Mellaneuropa beror inte på att antalet soltimmar är färre i norr än i söder, anser solvärmeexperten Lars Andrén. Han tror att intresset är större längre söder ut på grund av en ökad medvetenhet om klimat- och miljöpåverkan i kombination med högre energipriser. – En anledning kan också vara att vi i Sverige redan har betydlig mer förnybar energi än på kontinenten och att vi i redan har uppnått EU:s mål på 50 procent förnybar för 2020, säger Lars Andrén som skulle vilja se att fler ta chansen att ta kontroll över sina energikostnader. ■

VILLA i bergshamra

Solvärme och vedeldning Att utvecklingen av solenergi går långsammare i Sverige beror inte på att antalet soltimmar är färre i norr än i söder.

För att ytterligare dra ner på energikostnaderna har ägaren här valt att använda solfångare designade för att sitta på fasader, vilka är något billigare än de som designats för att falsas ner i yttertaket.

Lars Andrén

Ackumulatortank Ackumulatortanken är

hjärtat i värmeläggningen. Med en ackumulatortank ökar flexibiliteten eftersom den gör det möjligt att kombinera olika energikällor. Den värmeisolerade tanken fungerar som en buffert och tar vara på överskottsvärme som behövs vid den ojämna energiförbrukning som ofta förekommer i hushåll när alla vill duscha på morgonen eller diska på kvällen. I ackumulatortanken lagras solenergin från dagens varma timmar. Vid eldning med ved lagras värmen så att man slipper elda nattetid. Även om man eldar med pellets innebär ackumulatortanken stora fördelar eftersom brännaren kan arbeta med hög effekt under uppvärmningsfasen och stanna när tanken nått rätt temperatur. För elementen i ett hus ska kunna hålla en jämn temperatur är det viktigt att tanken är skiktad. Det övre skiktet ska vara varmast och det är härifrån varmt vatten går ut i radiatorerna där det kyls av och går tillbaka in i tanken i det nedre skiktet, där uppvärmningsprocessen börjar igen. Systemets temperaturer styrs också vanligtvis med en så kallad shuntventil. I och med att tanken är skiktad blandas inte kallt och varmt vatten vilket innebär att temperaturen på den vätskeburna värmen från exempelvis solpaneler optimeras.

16

Kombinationen sol och ved kopplat till en ackumulatortank är en kostnadseffektiv kombination där vedeldningen tar över när solvärmen inte räcker till för att värma hus och varmvatten.

Berglund och Persson på taket. Radarparet har installerat minst 50 sol-biobränsleanläggningar, men den knuttimrade stugan i Bergshamra är det i särklass snyggaste pannrum de jobbat i. Genom takets solfångare passerar vätska som värms upp av solen för värmelagring i ackumulatortanken inne i stugan.

Under sommarhalvåret står vedpannan oanvänd, först i slutet av september lär den behövas igen och även under den kallaste tiden räcker det med ett par omgångar ved på cirka 280 liter per vecka för att värma vattnet i ackumulatortanken till 80 grader.

Så här funkar det, säger installatören Jan Berglund och visar med papper och penna hur värmen från sol och ved leds in i tanken genom värmeväxlaren och värmer både vatten och den vattenburna värmeanläggningen i villan på andra sidan gårdsplanen.

husbyggaren NR 4.2013


Yrkesporträtt Rörmokare & Installatör

Klimatsmart samarbete Jan Berglund och Per-Olof Persson träffades av en tillfällighet på ett installationsjobb av en biobränsleanläggning utanför Norrtälje för snart åtta år sedan. Sedan dess har de jobbat ihop och installerat ett 50-tal anläggningar tillsammans.

Jan Berglund, installatör

Per-Olof Persson, rörmokare

Namn: Per-Olof Persson. Född: I Norrtälje 1961. yrke: Rörmokare. Utbildning: Utbildad elektriker som blev rörmokarlärning och har jobbat som rörmokare i stort sett hela sitt yrkesliv. Familj: Hustru och fyra barn. värmekälla i hemmet: Sol och pellets.

husbyggaren NR 4.2013 

Exakt hur många minns ingen av dem längre. De har faktiskt tappat räkningen. – I början mindes jag varenda anläggning, kund och adress i detalj utan att behöva leta i minnet. Riktigt så är det inte längre, medger installatören Jan Berglund. Idag gör de årligen ungefär tio biobränsleinstallationer i kombination med solfångare. Den typiske kunden är en lite yngre, miljömedveten villaägare som väljer sol i kombination med pellets. – Och så har vi de som eldat med ved under en lång tid och börjar tycka att det är tungt och därför vill gå över till pellets och sol, inflikar Per-Olof Persson. Jan Berglunds intresse för solfångare började redan i mitten av 80-talet, med en kurs i hur man bygger solfångare. Sedan dess har tekniken tagit ett stort kliv framåt, konstaterar han, och det som från början endast var en investering för de mest inbitna solvärmeentusiasterna har idag blivit en möjlighet för de allra flesta. – 2001 blev startåret för min bioenergibana. PerOlof träffade jag fem år senare. Vi kompletterar varandra bra. Per sköter de tunga rören så håller jag i sladdarna, säger Jan Berglund med ett brett leende. – Riktigt så enkelt är det väl inte, kontrar rörmokaren Per-Olof Persson och påpekar att det vid den här typen av installationer är många detaljer som inte ingår i de traditionella arbetsuppgifterna för någon av dem. Och så börjar en lättsam diskussion om vem som får klättra upp på taket, montera solfångarna, fixa rördragningen ner och fixa smarta täta lösningar, om vem som har mest muskler att ta bort gamla värmepannor eller bära in nya tankar, innan de enas om att det är många moment som faktiskt kräver att man är två, ibland tre, och då får elektrikern på plats också ge ett handtag. – I gamla hus fungerar sällan standardlösningar och det kan bli mycket pussel med skorstenar och smarta taklösningar när rören ska gå upp till panelerna, då är det bra att Jan har en bakgrund som bilmekaniker och är van vid att mecka och hitta lösningar. Får vi vara med från början i nybyggda hus blir det betydligt ­enklare, säger Per-Olof. ■

Namn: Jan Berglund. Född: I Solna 1960. yrke: Installatör. Utbildning: Bilmekaniker som studerade företagsekonomi och utbildade sig till montör av solfångare och biobränsleanläggningar. Familj: Sambo, fyra barn, två hästar, hund och katt. värmekälla i hemmet: Sol och pellets.

17


EL/VVS

Är Vindkraftverk fula och högljudda? Vad gör egentligen en vindkraftsprojektör och hur fungerar vindkraften som energikälla? Thomas Erdegard, KA och projektledare på Onsalagruppen guidar oss i ämnet. text Susanna Lindgren

FAKTA/ vad är vind? • Solen lyser, varm luft ­stiger – det börjar blåsa. Vindkraft = solkraft • 1-3 procent av solenergin blir vind • Vattenkraft är också solenergi – vatten dunstar och faller ner som regn på en högre nivå.

18

V

indraft verkar beröra oss alla och synpunkterna brukar snabbt ­ventileras. Om jag nämner att jag har utbildat mig till vindkraftsprojektör på högskolan i Varberg brukar jag omgående få redogöra varför kärnkraft (?) inte är gott nog. I mitt arbete som KA och projektledare på hus och vindkraft har jag fått möjlighet att inte bara arbeta med energieffektivisering i fastigheter utan även hur vi tillverkar vår el. Det vi får ur vägguttaget i form av el är en extremt komplicerad ledningsprocess och elen måste löpande fyllas på i exakt samma mängd som den el som används, hela tiden, hela dygnet. Det kan liknas vid en slang med vatten, som har flera hundra miljoner hål i sig, vilka öppnas och stängs hela tiden. Vindkraften kräver också att det finns balanskraft i form av vattenkraft och kärnkraft.

Vi kan därför inte enbart luta oss mot vindkraft som energikälla. Vår elanvändning i Sverige är idag cirka 150 TWh (1 TWh = 1 miljard kWh) och regeringens planeringsmål är att vindkraften ska stå för 30 TWh (20 procent) av produktionen år 2020. I dagsläget tillverkar vindkraften cirka 7 TWh per år (ungefär lika mycket som en av Sveriges tio reaktorer). Elproduktion består till största del av vattenkraft och kärnkraft. Tillsammans svarar de för cirka 60+60=120 TWh av den totala produktionen av el. Resten produceras med bland annat kraftvärme, kondensvärme och vindkraft. En sammanställning på byggda och projekterade verk hamnar i dag på cirka 2 000+10 000= 12 000 verk. Om alla dessa byggdes skulle vi kunna tillverka 40TWh. Ett vindkraftsprojekt börjar med att en projektör finner ett lämpligt område för vindkraft enligt fyra grundkriterier:

husbyggaren NR 4.2013


KUL fakta (beräknat på 2,3 MW-verk)

Montering av vindkraftverk.

1) Bra medelvind. Vinden är extremt viktig då energiinnehållet åttafaldigas vid en dubblering av vindhastigheten. 2) Möjlighet och kostnadsbild anslutning elnät. 3) Inte för nära bostäder. 4) Inte i konflikt med motstående eller riksintressen, stoppområden. försvaret, luftfart, Teracom (länkstråk kommunikation) med mera. Om dessa kriterier är uppfyllda och markägare och projektör är överens om arrenden och vinddelningsområde kan man gå vidare med att söka lov eller tillstånd. I dagsläget beräknas ett tillstånd ta två år med alla prövningar och utredningar. Som projektör gäller det att ha is i magen och att hela tiden respektera att omvärlden löpande vill ha information. Information och acceptans är viktigt i varje projekt. Projektörens verktyg är många och varierar beroende på mottagaren. Enskilda och allmänna möten, vinddelningsområde (att grannfastigheter får dela på

husbyggaren NR 4.2013 

arrendeintäkter), fotomontage, studiebesök, bygdepeng (ägaren sponsrar bygdens lokala föreningsliv), utskick, byggblogg, startmöte, invigning, delägarskap är några exempel. Samtidigt måste man förstå att det inte går att skapa 100 procents acceptans. Själva byggandet av verken går relativt fort i jämförelse med tillståndprocessen. För byggaren, anläggaren eller KA är det viktigt att få en

klar bild av vilka krav verksamheten har på sig, i form av tillståndskrav, och även över de löften som man har med närboende eller övriga berörda parter. Ett par veckor innan byggstart är det bra att informera om byggfasens annalkande, för att säkerställa att alla berörda har förstått att projektet kommer att realiseras. Ett 2 MW verk kostar idag drygt 3o miljoner kronor att bygga och grovt räknat brukar fundament och infrastruktur stå för mellan 10  - 15 procent av denna kostnad. Vindkraftverk som byggs innan 2020 erhåller elcertifikat (för närvarande cirka 20 öre/kWh) under

■ Modernt verk ­snurrar max 15 varv per sekund. ■ Farten på vingspetsen är ca 7x vind­ hastigheten upp till max rpm. ■ Ett varv ger 2,5 kWh vid full effekt (2,3 MWverk). ■ Vanlig tornhöjd 100-120 meter (oftast i stål men finns i betong och trä). ■ Diameter vingar 90 - 112 m (på land), 164 m till havs (nya Vestas). ■ Ett gravitations­ fundament innehåller ca 350 kbm betong. ■ En 80 kg person ­måste springa ca 6000 varv runt jorden för att bränna årsproduktion av ett vkv. ■ 1 875 st. elbilar kan rulla 2000 mil per år med ett vkv (beräknat på Opel ampera). ■ 10 procent av byggkostnad är infrastruktur 90 procent verket.

19


EL/VVS

15 år, som intäkt utöver vanliga elpriset. Certifikatet finansieras genom att vi som köper el får betala cirka 3 öre/kWh till stöd för förnybar energi. Vindkraften får ungefär 30 procent av dessa, vilket gör att vi betalar ungefär ett öre per kWh i stöd till vindkraftsutbyggnaden. Men med mer vindkraft i systemet sjunker elpriset så ettöringen kanske kommer oss tillgodo? Dessutom finns det möjlighet att erhålla ett par ören för ursprungsmärkning och nätnytta, det vill säga att elen produceras där den används, med resultat att elbolagen slipper kostnaden att skicka den långa sträckor. Intäkten varierar kraftigt över året och beroende på i vilket prisområde verket står i. I exempelvis maj månad är intäkten cirka 60-65 öre per kWh, driften kostar cirka 10-15 öre per kWh. Det har debatterats mycket om att vi exporterar el och det stämmer att senaste året har vi sålt mer el än vi har köpt. El borde vara en ypperlig exportvara. Energiförsörjningen måste ses ur ett globalt perspektiv, naturen ser inte våra fiktiva gränser.

Läs mer n Projektering/rapport projekt www.vindlov.se n Elproduktion o pris i realtid http://www.svk.se/Energimarknaden/El/Aktuell-situation/Kraftsystemet/ n Myter om vindkraft http://www.svensk-vindkraft.org/ images/PDF/myter_om_vindkraft.pdf n Energiboken http://www.energiboken.nu/ n Vindkraftsindustrin i Sverige www.windindustry.se/ n Ladda gärna hem t ex arbetsmiljöverkets app och mät hur tyst det är i din omgivning. Det är svårt att komma ner under 40 dB utomhus. www.vindlov.se

Stora? - Ja, det är det som är ”grejen” med vindkraft.

Först och främst måste man upp till en höjd med ostörd vind och hög medelhastighet. Väl däruppe behöver man ”svepa” en stor yta för att få ut energi ur luften. Ett modernt verk sveper cirka 10 000 kvm, vilket medför att cirka 72 ton luft per sekund passerar ytan vid en medelvind om 6 m/s. Max 59 procent av denna kraft kan ett verk teoretiskt fånga upp.

Fula? - En smaksak helt klart. Jag tror personligen att om man kan skapa förståelse för vad bidraget är i form av energi och nyttor, kan verken ses med andra ögon och att det är en vanesak. Jag tänker ofta på 3G-master och hur debatten gick då detta nät byggdes. Idag tänker man knappt på dessa längre. Många kommuner och företag använder gärna vindkraft i logo/marknadsföring. Där anses verket vara en tillgång som visar på hållbar utveckling. Danmark har 5 000 verk på en yta lika stor som Jämtland. Där är vindkraften en folkrörelse och det verkar finnas en stolthet och acceptans på ett annat sätt än i Sverige. Låter? – Ja. Verken har blivit tystare med åren men

det är fortfarande en bullerkälla. (Vingarna har ett svischande ljud). Det forskas mycket kring ljud generellt med anledning av att det blir mindre platser på vår jord som är tysta. Det är viktigt att utreda ljudets påverkan på närboende och bygga med rätt avstånd till bebyggelse. Kravet är idag max 40 dB vid bostad. Dock bor många människor i en miljö där man näst intill aldrig når ner till den nivån, exempelvis i städer. Personligen tycker jag att mer vindkraft borde byggas i miljöer som redan är påverkade av ljud. Att involvera omkringboende, att erbjuda delägarskap eller inblandning i verksamheten av drift, kan skapa mer tolerans för ljud. ■

fakta ALternativa drivmedel ■ Att börja använda el istället för andra typer av drivmedel(där det är möjligt) är också effektivt. En elmotor i en bil har till exempel 80-90 procents verkningsgrad, medan en förbränningsmotor bara har cirka 30 procent.

20

Thomas erdegard Namn namnsson Vindkraftsprojektör, KA och projektledare Titel lorumpsum på Onsalagruppen

thomas.erdegard@onsalagruppen.se www.onsalagruppen.se

husbyggaren NR 4.2013


Stora? – Ja, det är det som är ”grejen” med vindkraft.

husbyggaren NR 4.2013 

21


Ä N N U

E N

I N N O V A T I V

L Ö S N I N G

F R Å N

I S O V E R

Den ser lite oansenlig ut, men oj vad den speedar upp isoleringsarbetet. Plats på scen: ISOVER IsoPigg. Två hål och sex piggar i svart plast låter inte som en särskilt avancerad uppfinning, men effekten av den imponerar. Vår tidsstudie visar att det går upp till 50 % snabbare att montera när du använder ISOVER IsoPigg och ISOVER Fasadskiva 32. Read all about it!

www.isover.se/isopigg 22

husbyggaren NR 4.2013


Ä N N U

E N

I N N O V A T I V

L Ö S N I N G

Liten men effektiv

ISOVER IsoPigg har tagits fram för att förenkla montagearbetet i samband med isolering av trästomme. Den är optimerad för maximal funktion tillsammans med ISOVER Fasadskiva 32 och utgör även ett kompetent distansstöd för utvändig spikläkt, där du fäster utvändig panel eller annat ytskikt. Du får flera funktioner i en ISOVER IsoPigg och ett specialanpassat format för isoleringen som ger en effektiv totallösning. ISOVER IsoPigg ger dessutom en platsbesparing, vilket kan vara viktigt med tanke på exempelvis befintligt takutsprång.

Köldbryggor går bort

Med ISOVER IsoPigg skapar du en distans genom ISOVER Fasadskiva 32 utan att förlora värdefull termisk prestanda.

husbyggaren NR 4.2013 

F R Å N

I S O V E R

Totalkonstruktionen blir mer effektiv och du kan i princip bygga bort fasadens termiska bryggor. Dessutom skyddas trästommen bättre mot fuktangrepp, eftersom ISOVER Fasadskiva 32 har ett format som ger ett mer heltäckande skydd för stommen.

Platsbesparing

Med sina sex ”piggar” säkrar ISOVER IsoPigg effektivt distansen mot bakomliggande stomme. 50 mm ISOVER Fasadskiva 32 och ISOVER IsoPigg motsvarar 70 mm traditionell regelkonstruktion. En besparing med nästan 30 %!

Fort går det

Att montera ISOVER Fasadskiva 32 och IsoPigg går upp emot 50 % snabbare än med en traditionell regelkonstruktion. Anmärkningsvärt tycker vi!

23


EL/VVS

Fett – ett av västvärldens största utmaningar! Det är inte bara i våra kroppar som fettet skapar ohälsa, utan även i vårt samhälle. Fettet sprider sig via avloppen, genom avfall och upp i ventilationen likt artärerna i våra kroppar. Även samhället får ”hjärtattack” och orsakar kostsamma stopp och översvämningar runt om i våra städer.

Fettavskiljare utrustad med GOR BioSystem. Bioterias Biosystem tillsammans med ett drift- och underhållsprogram ger driftsäkra fettavskiljare med minimalt tömningsbehov.

Fakta fettavskiljare Problem: Stopp i avlopp, översvämningar och luktstörningar är några exempel på problem orsakade av fett. Dessutom krävs tunga transporter för att transportera bort fettet. Syfte: Det finns en lösning med bioteknik där fett omvandals till CO2 och vatten. Ekonomi: Driftsäkra ­system med ett minimalt tömningsbehov.

24

A

tt fettet i våra avloppssystem

ställer till med problem insåg man redan under 1800-talet och de metoder som vi började använda då är i princip de samma som vi använder idag. Fettet byggs upp i våra ledningar och till slut blir det stopp. Avloppsvattnet rinner tillbaka, antingen in i källare eller till breddningspunkter, där det rinner helt orenat ut i naturen. En enda källaröversvämning kostar i snitt en miljon kronor i hantering och skadestånd. För att undvika dessa problem har vi i Sverige infört krav på att alla lokaler där livsmedel hanteras måste ha en fettavskiljare installerad. 12-24 gånger om året måste dessa fettavskiljare tömmas och fettet transporteras bort. Med 50 000 livsmedelslokaler blir det en hel del tunga transporter med lukt, buller och ökade koldioxidutsläpp som följd.

Bioteria är ett miljöteknikföretag, som använder sig av modern bioteknik för att hantera problemen med fett. Genom biologiska processer bryts fettet ner direkt i fettavskiljaren. Man tillsätter selektivt anpassade bakterier och optimerar miljön så att bakterierna ska trivas så bra som möjligt. Tekniken stämmer väl in i byggandet av ett hållbart samhälle och idag är det ett hundratal kommuner som har förstått den nya teknikens ekonomiska och miljömässiga vinster. Tyvärr är kunskapen om fettavskiljare hos VVSkonsulter, fastighetsägare, entreprenörer och myndigheter väldigt bristfällig vilket resulterar i att det felinvesteras för miljoner varje år i fettavskiljare på grund av okunskap. De funktionskontrollsbesiktningar som genomförts av Bioteria visar på att cirka 70 till 80 procent av fallen är undermåliga. Många gånger handlar det om att man av ekonomiska skäl valt en för liten fettavskiljare. Kommunerna och

husbyggaren NR 4.2013


andra fastighetsägare slänger varje år bort mellan 200 och 260 miljoner kronor på avskiljare som aldrig kommer fungera. Vissa städer kräver månatliga tömningar av fettavskiljare även om man använder sig av Bioterias bioteknik. Det bevisar att det krävs viktiga myndighetsbeslut och beteendeförändringar för att implementera den nya tekniken där gamla lagar och upphandlingsförfaranden inte längre bromsar utvecklingen. ■

Namn namnsson Titel lorumpsum Karin Wååg Bioteria Karin.waag@bioteria.se

fakta fettavskiljare ■ Felinvesteringar av fettavskiljare: 200 -260 miljoner kr/år. ■ Koldioxidutsläpp för tömning av fettavskiljare: 56 000 CO2.

■ Tömningsbehovet av fettavskiljare skapar 850 000 tunga transporter/år. ■ Tömningar av fettavskiljare kostar samhället 1 700 miljoner kr/år.

I Sverige har vi krav på att alla lokaler där livsmedel hanteras måste ha en fettavskiljare installerad.

LK Prefab

Ger en mer effektiv & säker byggprocess Tänk effektivt, tänk LK Prefab! Vi prefabricerar allt från fördelarskåp och badrumsmoduler till avloppsgrodor och färdiga stammar. Vill du ha kaklade eller målade luckor på skåpen, vi löser det. Utprovade lösningar för säkerhets skull På LK Prefab har vi under lång tid utvecklat metoder för att våra prefabricerade lösningar ska uppfylla branschens alla regler och krav – som Säker Vatten. All LK Prefabs montering sker därför i vår svenska fabrik, där erfarna händer och beprövad metodik gör slutresultatet garanterat säkert. Besök vår hemsida eller scanna in koden för att se vår film om hur LK Prefab kan hjälpa dig.

www.lksystems.se/prefab

husbyggaren NR 4.2013 

25


Säkerhet/kultur

Tydlig säkerhetskultur skapar tryggare arbetsplatser Företagskultur är en stark kraft som utvecklats under lång tid och som styr hur medarbetarna agerar. Om kulturen signalerar att andra aspekter är viktigare än säkerhet blir lagar, regler och föreskrifter otillräckliga. Och det räcker inte med att ledningen säger att säkerhet är viktigt, det måste synas också. Foto: Anna Hallberg

– Det har länge funnits ett stort intresse för säkerhet och de flesta i byggbranschen tar fråMarianne Törner, gan på allvar forskare men tyvärr saknas det ofta insikt om att det krävs både tid och resurser för att ändra inställningen till och sättet att hantera säkerhet. Det räcker inte med att säga att säkerhet är viktigt, ledningen måste ge medarbetarna rätt förutsättningar och jobba långsiktigt, säger Marianne Törner, forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och professor vid Högskolan Väst. Marianne Törner har sedan mitten av 1990-talet lett en rad olika forskningsprojekt kring säkerhetskultur och hur viktig den är för hur säkerhetsarbetet fungerar på en arbetsplats. Enkelt kan kulturen förklaras som ett slags mönster som utvecklas under en längre tid i en grupp, som klargör vad som är rätt sätt att känna, tänka och agera i gruppen, och som gör omvärlden begriplig och förutsägbar. Kulturen tar sig uttryck i en mängd olika saker som hur man beter sig i specifika situationer, hur man förhåller sig till kollegor och ledning, men också till omvärlden.

26

För att få så bra effekt som möjligt måste säkerhetsarbetet börja med ledningen för att sedan sprida sig i organisationen.

Inom forskningen talar man också om säkerhetsklimat som kan sägas vara tolkningar av kulturens yttre lager. Medan kulturen går djupare kan klimatet sägas vara en ögonblicksbild och något man som ny på en arbetsplats läser in och tolkar. Människor är i grund och botten sociala varelser som vill tillhöra och bli accepterade i en grupp därför scannar vi träffsäkert in vad som är rätt och fel i gruppen, och anpassar vårt beteende därefter. Kulturen är trögare och tar längre tid att förändra men genom att börja med att arbeta för att få till stånd ett bra säkerhetsklimat kan man på sikt även förändra säkerhetskulturen. Marianne Törner berättar vidare att det finns olika sätt

’’

att närma sig säkerhetsarbetet. Genom att tillämpa BBS (Beteende Baserad Säkerhet) ser man till individen och försöker förändra dennes beteende. – Men man måste förstå att människor agerar som de gör för att de tolkar och vill vara i linje med sin omgivning, det vill säga kultur och klimat på en arbetsplats. Därför räcker det inte försöka förändra enskilda individers beteende, även om det kan fungera på kort sikt. Klimat och kultur är väldigt starka drivkrafter. Om ledningen säger att säkerhet är viktigt men med sitt agerande för övrigt visar att det som egentligen efterfrågas är produktion och att tidsplan hålls, då utvecklas sannolikt inget bra säkerhetsklimat. Säger kultur och klimat på arbetsplat-

Det krävs både tid och resurser för att ändra inställningen till och sättet att hantera säkerhet.

sen att det är okej att tulla på säkerheten för att bli klara i tid så gör gruppen det. Återigen, människor vill bli accepterade i gruppen och göra rätt, och vi är bra på att tolka vår omgivning. Marianne Törner menar också att en organisation rent av kan ta skada om ledningen basunerar ut att säkerhet är viktigt men samtidigt skickar andra signaler med sitt eget agerande i det dagliga arbetet, då detta minskar de anställdas förtroende och tillit. För att få så bra effekt som möjligt måste säkerhetsarbetet därför börja med ledningen för att sedan sprida sig i organisationen. Platschefer och abetsledare som befinner sig i produktionen har en enormt ­viktigt roll då de kan motivera medarbetarna att dagligen jobba med säkerhet. Men om cheferna inte har genuint stöd för detta från den högre ledningen blir det svårt att skapa en förändring. Hur säker en arbetsplats i slutändan blir är ett resultat av klimat, kultur och gruppdynamik, i kombination med ett tydligt regelverk. – Regler, föreskrifter, lagar, rutiner och utrustning är jätteviktiga. Det ger struktur och stabilitet och kan sägas vara säkerhetsarbetets skelett. Men det är kulturen och klimatet som styr hur gruppen och den enskilde medarbetaren agerar i oförutsedda situationer. Det är oftast mer kostsamt för individen att bryta mot gruppens normer än mot formella regler. Det är heller inte möjligt att skriva instruktioner för allt som kan ske på en arbetsplats och då måste man förlita sig på människors förmåga att fatta goda beslut. Och för att fatta säkra beslut måste det finnas ett tydligt budskap från ledningen och en tydlig säkerhetskultur. ■

husbyggaren NR 4.2013


Det krävs mer än en snygg fasaD!

vind- och vattentät yttervägg glasroc H storm vindskyddssystem ger en energieffektiv och fuktsäker konstruktion. systemet består av stålstomme, vindskyddsskiva och förseglingstejp till skarvar. tillsammans håller det konstruktionen tät under hela byggnadens livslängd. testat, dokumenterat och tryggt!

se till att ha ditt på det torra. välj glasroc H storm™ vindsskyddssystem från gyproc till din yttervägg.

husbyggaren NR 4.2013 

Felaktigt utförda vatteninstallationer orsakar en massa elände. Vattenskador, Felaktigt utfördaoch vatten installationer legionellasmitta frysskador för att orsakar en massa elände. Vattenskador, nämna några. legionellasmitta och frysskador för att Projektera VVS-installationen efter nämna några. branschreglerna – för din säkerhets Projektera VVS-installationen skull. Ha ditt på det torra och efter använd branschreglerna för din säkerhets erfarenheten som– regelverket ger. skull. Ha ditt på det torra och använd På www.säkervatten.se hittar du erfarenheten som regelverket ger. Branschreglerna och de auktoriserade På www.säkervatten.se hittar du VVS-företagen nära dig. Branschreglerna och de auktoriserade VVS-företagen nära dig.

Sluta ta riSker med vattnet! www.säkervatten.se Sluta ta riSker med vattnet! www.säkervatten.se

www.gyproc.se

88x264_AdGyprocHStorm.indd 1

rätt från rätt från början början

2013-08-22 09:12:34

27


fastighetsförvaltning

Grönt hyresavtal gör alla till vinnare? Vinna/vinna-upplägg är alltid de bästa. De där smarta lösningarna när alla parter känner sig som vinnare. Bäst blir när vinsten är både ekonomisk, ger miljönytta och samspel men inte kräver några större uppoffringar. Ett sådant smart upplägg är Grönt Hyresavtal. Av Margita Ingwall

Fastighetsägarna standardmall Grönt Hyresavtal Ladda ner: • Handledning Grönt Hyresavtal • Avtalsteknisk handledning • Struktur för årlig statusgenomgång Webb: http://www.fastighets­ agarna.se/gronthyresavtal

28

S

venskarnas främsta prioritet på arbetsplatsen är de anställdas hälsa. Det visar en färsk undersökning av bland andra Skandia, på frågan om vad som krävs för att arbetsplatsen ska fungera optimalt. Ett resultat de undersökningsansvariga tolkar som ett tecken till arbetsgivarna att satsa mer på att förebygga ohälsa. – Arbetsmiljö i alla dess aspekter är oerhört viktig. Här finns mycket att göra som kombinerar hållbarhetsfrågor med att medarbetare upplever att de får komma till tals med sina behov, vilket även ger posi-

foto: Tobias Björkgren

Fakta/ Grönt hyresavtal

tiva ekonomiska aspekter. Vi står inför så stora utmaningar vad gäller mer hållbara lösningar, att det krävs att både hyresgäst och hyresvärd engagerar sig och samverkar för att nå målsättningarna. Här kan vår bilaga Grönt Hyresavtal absolut fylla en funktion, berättar Fastighetsägarnas miljöchef Yogesh Fastighetsägarnas miljöchef Kumar. Yogesh Kumar. Flera av de stora förvaltarna har på senare tid märkt ett ökat miljöintresse från sina hyresgäster. Ett faktum som varit med och drivit fram den första

husbyggaren NR 4.2013


fotograf@gustavkaiser.se

Forskning stödjer effekten Att göra en energikartläggning kan leda till minskad energianvändning. Det visar ett examensarbete från Uppsala universitet. Erik Ollmans ­examensarbete

från Uppsala universitets civilingenjörsutbildning (system, ­teknik och samErik Ollman hälle-programmet) visar att det generellt finns höga så kallade ”tomgångslaster”, onödig elförbrukning under särskilt kvällar/nätter, som är enkla att sänka. Till exempel olika system för att få ner datorn i energisparläge kväll/natt och närvarostyrning av belysningen. I många fall är ventilaMedvetna val i inomhusmiljön bidrar till ökad effektivitet av energianvändning.

Sammanfattning av tomgångslaster Försäkringskassans lokaler med separata elavtal 2012 Medel

41 %

Häften av lokalerna

En av Vasakronans hyresgäster som visste precis vad

de ville ha var Försäkringskassan, där Selene ­Samuelsson är miljöansvarig. – Vasakronan och vi var helt eniga om att vi skulle teckna ett av deras egna gröna hyresavtal för vårt huvudkontor. Nu när det flyttar så använder vi istället branschmallen Grönt Hyresavtal. Först ställde vi oss själva frågan ”vilka är våra prioriterade områ-

husbyggaren NR 4.2013 

Tomgångslast 43 %

Median

standardmallen för minskad miljöpåverkan från lokaler: Grönt Hyresavtal, för de hyresgäster och hyresvärdar som vill bidra till bland annat ökad effektivitet av energianvändning. Upplägget innebär att båda parter frivilligt förbinder sig att gemensamt kartlägga, komma på lämpliga åtgärder och utföra dessa. I avtalet skrivs sedan tydligt vad som är hyresgästens ansvar och vad som är hyresvärdens. Anna Denell är hållbarhetschef på fastighetsbolaget Vasakronan som positionerat sig som en av branschens mest medvetna aktörer och var först med att teckna Grönt Hyresavtal. – Vi försökte få igenom ett sådant här projekt för flera år sedan. Men då var varken förvaltning eller marknad riktigt mogen. Nu är det ju väldigt glädjande att det även är våra kunder, hyresgästerna själva, som driver på att de vill bidra till hållbara lösningar. Vi började med egna avtal men använder nu den standardiserade Grönt Avtal från Fastighets­ ägarna. Det finns så mycket att göra där små korrigeringar ger stor effekt, säger Anna Denell.

tionen fel inställd utifrån hur många som faktiskt vistas i lokalen, en korrigering där leder direkt till både bättre arbetsmiljö och ökad effektivisering av energiförbrukningen. – Min undersökning påvisar, bland annat, att de möten mellan hyresvärd och fastighetsägare som initieras av Gröna Hyresavtal blir ett mycket bra forum där energifrågor lyfts och skapar en givande dialog. Här är Försäkringskassans kontor i Uppsala med Vasakronan som fastighetsägare ett bra exempel, säger Erik Ollman. ■

36-50 %

25 % av lokalerna (Lägst tomgångslast)

22-36 %

25 % av lokalerna (Högst tomgångslast)

50-63 %

Ex: en 40% tomgångslast betyder, i det här fallet, att lasten är på 40% av medelförbrukningen under dagtid. Alltså kvot : (medelförbrukning kväll/natt) / (medelförbrukning dag).

Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan

Fler och fler hyresgäster kommer att vilja sitta i lokaler som är miljö­ certifierade.

den?”. Sedan blev det en dialog om vilka insatser som krävdes från respektive håll för bästa energieffektivisering. Generellt skapar processen kring Grönt Hyresavtal ett engagemang och gemenskap som kan ge god utdelning i form av bättre arbetsklimat, både bokstavligt och bildligt, berättar Selene Samuelsson. Till exempel visar en stor kartläggning av energianvändning som Erik Ollman gjort i sin examensuppsats från Uppsala universitet att Försäkringskassan har en möjlighet att spara in 10-15 procent av sin årliga verksamhetsel, genom att sänka sina tomgångslaster till bra nivåer utan att kvalitén sänks. (Läs mer i notisen ovan). Anna Denell instämmer helt i möjligheterna som ett ökat fokus kring minskad energianvänding kan innebära. – Det handlar om att medvetandegöra både hyresgäst och hyresvärd om vad som kan ändras i driften av lokalerna. Utan att några uppoffringar krävs. Snarare bidrar samarbetet kring Grönt Hyresavtal till att det skapas ett samspel som många parter upplever mycket positivt. Dessutom blir man varse möjliga

29


fastighetsförvaltning

Försäkringskassan har tecknat Grönt Hyresavtal med Vasakronan.

Vilka tider är det mest smartast att lägga städningen? Hur kan drifttider påverka energiåtgången? Vilka material ska användas vid ombyggnation som har betydelse för inomhusmiljön?

Ledbelysning är en av många lösningar som enkelt minskar energiförbrukningen.

förändringar som skapar bättre arbetsmiljö för medarbetarna, säger Anna Denell. Vilket givetvis är, eller i alla fall borde vara, viktigt för många av hyresgästerna som är tjänsteföretag och helt beroende av sina medarbetares prestationsförmåga, som självklart påverkas av arbetsmiljön. Att samarbetet leder till bättre trivsel är något som Fastighetsägarnas miljöchef Yogesh Kumar instämmer i. Det är hos dem man kan ladda hem avtalet som en bilaga i Fastighetsägarnas lokalhyreskontrakt 12 B.2. – Allt fler hyresgäster och hyresvärdar har krav på att de ska bidra till hållbara lösningar. Att gemensamt engagera sig och lyfta upp hållbarhetsfrågan skapar ofta en väldigt givande kontakt och dialog mellan parterna. Man tittar gemensamt på energi­ åtgång, rutiner och möjliga nya lösningar för att få ner konsumtionen. Grönt Hyresavtal innebär att hyresgästen behöver involvera sina medarbetare med resultat att de känner sig sedda. Dessutom upplever hyresgästen att fastighetsägaren bryr sig. Goda förutsättningarna för fortsatt samarbete på alla plan, säger Yogesh Kumar. Drygt 400 Grönt Hyresavtal har laddats ned, vilket

innebär cirka ett per dygn sedan starten juni 2012. Cirka 300 har blivit skarpt läge. I Grönt Hyresavtal sätts målsättningar upp; till exempel ”vi ska sänka vår energianvändning 25 procent inom två år”. Från det lilla till det stora ses igenom: Hur löses hanteringen med till exempel avfall som kan återvinnas eller återanvändas? Hur mycket drar det där gamla ventilationssystemet egentligen?

30

Ett exempel är företaget där städarna som kom

Selene ­Samuelsson, miljöansvarig på Försäkringskassan

Allmänt har intresset för miljö- och energifrågor ökat i fastig­ hetsbranschen.

klockan 05.00 hade rutinen att belysningen skulle lämnas tänd i alla utrymmen som städats (fast ingen var på kontoret förrän 7.30). När de fick insikt om detta ledde detta till en minskad energianvändning för stora delar av belysningen på 2,5 timme/dag. Eller firman som absolut ville ha källsortering på sitt kontor för att deras färskavfall skulle kunna bli biogas, då de hade märkt att det alltid var köer vid biogas-mackarna. Och företaget som inspirerade sina medarbetare att ta cykeln till jobbet genom att fixa fräscha duschrum och cykelställ, som en del i sitt hållbarhetsarbete. Precis som de som slutade ha lysrören tända närmast fönstren under sommartid. Många bäckar små… Anna Denell på Vasakronan är övertygad om att intresset för att bidra till ökad hållbarhet fortsätter att växa. – Fler och fler hyresgäster kommer att vilja sitta i lokaler som är miljöcertifierade och verifierade av tredje part. Både för att de vill engagera sig och för att det passar deras image. Med Grönt Hyresavtal kan man välja att gradera upp sig och uppföljningar görs enligt avtal. Vad kan man göra mer för att nå ännu längre, och till vilken kostnad? Det handlar ibland om investeringar som någon måste ta men även om stora besparingar som ska fördelas. I samspelet som uppstår mellan hyresgästen och hyresvärden blir detta tydliggjort då hållbarhetsfrågan är ett gemensamt projekt. Det uppstår ett vi istället för oss/ dem och många blir glada och lättade över att det många gånger är så enkelt att göra skillnad. – Allmänt har intresset för miljö- och energifrågor ökat i fastighetsbranschen och vi som statlig myndighet vill självklart vara med i den utvecklingen. Grönt Hyresavtal bidrar absolut till detta, avslutar Selene Samuelsson, miljöansvarig på Försäkringskassan. ■

husbyggaren NR 4.2013


Husbyggaren12_7_Layout 1 2012-10-31 11.18 Sida 1

Stoppa smutsen i entrén... Kåbe Skrapgaller

Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. En bra hjälp speciellt vintertid då människor som går in i en byggnad är mer medvetna om väderleken och redan här kan börja stampa av sig smutsen. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Samma goda funktion med andra möjligheter!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Originalmatta Kulör med gummi i grått eller rött alternativt i kombination med Kåbe Originalmatta med svart gummi. Den primära funktionen att stoppa smuts och fukt från att dras in på golven, är fortfarande lika god. Skillnaden är att det finns möjlighet till ett annat färgval eller enkel mönsterläggning när storleken på entrén tillåter det.


fastighetsförvaltning

Spar energi med mark­för­lagda ventilationskanaler Markförlagda ventilationskanaler kan användas för att spara energi vid uppvärmning och kylning av ventilationsluft för byggnader. Resultatet kan variera betydligt beroende på hur markkanalen dimensioneras. Fakta/ markkanaler •Markkanaler används för förvärmning och förkylning av ventilationsluft. • Diameter, längd, djup, lufthastighet, antal rör, jordart, klimat påverkar hur mycket energi som kan sparas. • Viktigt att rengöra mark­ kanalerna regelbundet för att ­bibehålla god luftkvalité. • Största besparingspotentialen vid förkylning av ventilationsluft.

A

nvändning av marken som värmekälla/sänka är ingen ny uppfinning utan har använts i till exempel persisk arkitektur i tusentals år. I slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet fick markkanaler en del uppmärksamhet som ett alternativ till luftkonditionering. En del installationer utfördes men de fick ingen större genomslagskraft dels på grund av låg effektivitet och dyr investering, samt dålig luftkvalité. På senare år då mer miljövänlig energi efterfrågas har intresset för markkanaler ökat igen. Tekniken med markkanaler går ut på att utnyttja markens värmetröghet över året. Luften transporteras genom markkanalen och avger på sommaren sin värme till den omgivande jorden och blir förkyld. På vintern fungerar det på likartat sätt med den skillnaden att den kalla uteluften tar

Figur 1. Genomsnittlig temperaturändring mellan intag/uttag vid olika djup för basfallet l

upp värme från marken och istället förvärms. Luften behöver då inte värmas eller kylas lika mycket och det går åt mindre energi. För att undersöka hur de effektivitetsberoende parametrarna ska optimeras skapades en modell i simuleringsprogrammet Comsol Multiphysics för att simulera användning av markkanaler. De parametrar som har stor påverkan på värmeöverföringen och därför valdes att undersöka närmare var djupet, längden, diametern, lufthastigheten, avståndet mellan två rör samt antalet rör. Parametrarna varierades en i taget och jämfördes med ett basfall. Basfallet för beräkningarna bestod av ett 10 meter långt rör med en diameter på 20 cm. Lufthastigheten i röret var 2 m/s och röret var förlagt på 2 meters djup. Volymflödet i röret var 60 l/s och markkanalen antogs vara i kontinuerlig drift. Klimatet valdes att gälla Stockholm och jordarten antogs vara lera. Intagstemperaturen modellerades dels med dygnsintervall efter en anpassad cosinuskurva och dels med timintervallsdata gällande Stockholms klimat. Resultatet visar att energibehovet för luftbehandlingsaggregatet kan reduceras vid användandet av markkanaler. Hur stor energibesparingen blir beror på hur de olika parametrarna kombineras. En djupare placerad markkanal ger en större energibesparing. Energibesparingen minskar dock markant vid djup större än 3,5 m, se Figur 1. Lägre lufthastighet i markkanalen ökar temperatur-

differensen mellan intag och uttag eftersom luften har längre tid på sig att avge eller uppta värme. Energibesparingen blir därför större vid en lägre lufthastighet. En längre markkanal ger en större temperaturdifferens mellan intag och uttag och ger på så sätt större energibesparing. Är markkanalen dubbelt så lång blir däremot inte energibesparingen dubbelt så stor. För till exempel en 20 meter lång

32

husbyggaren NR 4.2013


En lång och djupt placerad markkanal med liten diameter och låg lufthastighet ger det mest effektiva resultatet.

markkanal är den totala energibesparingen under ett år 70 procent mer än för en 10 meter lång markkanal, se Figur 2. En markkanal med en mindre ­diameter är effektivare än en större. Effektivast är att ha en lång djupt placerad markkanal med liten diameter och låg lufthastighet. Det är dock viktigt att investeringskostnader vägs gentemot ökningen av effektiviteten som sker vid till exempel en längre eller djupare placerad markkanal.

Antalet rör varierades mellan 1 och 6 stycken. Ju fler

beprövad uppfinning Användning av marken som värmekälla/sänka är ingen ny uppfinning utan har använts i till exempel persisk arkitektur i tusentals år.

Figur 2. Genomsnittlig temperaturändring mellan intag/uttag vid olika rörlängder för basfallet.

rör som användes desto mindre blev energibesparingen per rör. Den genomsnittliga temperaturdifferensen var större för kylning än för uppvärmning vid alla undersökta parametervariationer. Största energibesparingen kan göras vid användning av markkanaler för kylning. Under en stor del av sommaren kommer kondensation att ske i markkanalen. När vattnet i ­luften kondenseras avges värme vilket innebär att kyl­effekten minskar. Den relativa luftfuktigheten kommer under sommaren att öka under tiden när luften transporteras genom markkanalen. I en 20 meter lång markkanal ligger luftfuktigheten under sommaren på 80 - 100 procent. Höga luftfuktighetshalter ökar risken att mögel och bakterier bildas. Det är därför viktigt att se till att kondensatet kan avlägsnas samt att rengöra markkanalen regelbundet för att bibehålla god luftkvalitet. ■ Referenser: Törnqvist C (2011), Examensarbete, Förvärmning och förkylning av ventilationsluft.

Namn namnsson Titel lorumpsum Caroline törnqvist Civilingenjör, Ramböll caroline.tornqvist@ramboll.se

husbyggaren NR 4.2013 

33


Debatt

LOU-fördel eller nackdel för branschen? Regeringens specielle utredare Anders Wijkman är mycket kritisk till LOU och menar i en rapport att lagen är otydligt och har ett inflexibelt regelverk, dålig styrning samt låg förankring på ledningsnivå.

L

agen om offentlig upphandling LOU har diskuterats och kritiserats varför regeringen i september 2010 gav den före detta EU-parlamentarikern Anders Wijkman uppdraget att som särskild utredare se över lagen och dess effekter. Den 5 mars 2013 kom slutrapporten och den var till stora delar kritisk till hur LOU idag fungerar. I sammanfattningen sägs bland annat att: "Den offentliga upphandlingen har en tydlig slagsida mot lagtillämpning. Andra viktiga aspekter av den goda affären har kommit i skymundan. Den offentliga upphandlingen lider av brist på ledarskap och strategiskt perspektiv. Riksdag och regering synes sakna ett samlat grepp om den offentliga upphandlingens betydelse för viktiga delar av samhällets service. De har inte utnyttjat upphandlingens fulla potential som politiskt styrmedel eller för att hushålla med gemensamma medel. Det stora antalet överprövningar leder till förseningar och fördyringar samt, inte sällan, till svårigheter att tillhandahålla viktig offentlig service. Rädslan för att upphandlingen ska stoppas gör att man undviker mer komplexa tillvägagångssätt som skulle vara till fördel för den goda affären.” I rapporten föreslås en handlingsplan med syfte att sätta ljuset på den offentliga upphandlingens betydelse för

34

Fakta Lagen om offentlig upphandling LOU, trädde i kraft 1 jan 2008 och bygger på ett EU-direktiv som gäller alla EU:s medlemsländer. Lagen kom till för att upphandlande myndigheter ska förvalta våra offentliga medel på bästa sätt samt dra nytta av den konkurrens som finns på den öppna marknaden. Den ska ge leverantörerna möjlighet att konkurrera på lika villkor. Upphandlingar i Sverige som överstiger 290 000 kronor omfattas av lagen och totalt uppgår värdet av upphandlingarna i Sverige årligen till omkring 500 mkr.

’’

Den offentliga upphandlingen lider av brist på ledarskap och strategiskt perspektiv.

Sverige och att tydliggöra de åtgärder, inklusive lagstiftning, som enligt Upphandlingsutredningens mening är nödvändiga för att förverkliga den goda affären. ”Den goda affären” innebär enligt Upphandlingsutredningens definition, att de upphandlande myndigheterna och enheterna, inom ramen för regelverket; • tillgodoser verksamheternas behov genom att ställa och följa upp krav på kvalitet där servicen till medborgarna står i fokus, • tillgodoser behoven till lägsta möjliga totalkostnad vilket inne-

bär att, så långt möjligt, hänsyn tas till livscykelkostnaden, • tar ansvar för en miljömässigt och socialt hållbar utveckling när upphandlingens art motiverar detta, • beaktar möjligheterna att ta tillvara nya och innovativa lösningar som möter verksamheternas behov, samt • tillvaratar och vårdar konkurrensen på de aktuella upphandlingsmarknaderna vilket bland annat inbegriper att överväga åtgärder för att underlätta de mindre företagens deltagande. I rapporten ställs också krav

på att upphandlande myndigheter och enheter löpande måste följa upp verksamheten och analysera i vilken utsträckning de verkligen gör goda affärer. Det märkliga är väl kanske att detta måste påpekas i en diger rapport. Att följa upp och utvärdera sin verksamhet borde naturligtvis vara självklart för varje upphandlande enhet. Och frågar man marknadens aktörer om deras uppfattning av LOU, säger påfallande många att förfrågningsunderlagen tenderar att bli så omfattande, att mindre och medelstora aktörer varken orkar eller hinner sätta sig in i dem. I vissa fall krävs det helt enkelt för mycket arbete i förhållande till värdet på kontraktet eftersom LOU innebär samma förfarande för små upphandlingar som för stora projekt. Det innebär i sin tur att många avstår från att ens lämna anbud, vilket i sig är konkurrenshindrande. Ett annat stort problem är att hotet om överprövning, vilket gör att upphandlaren snarare prioriterar att säkerställa att upphandlingen genomförs utan någon risk för överklagan istället för att sträva efter bästa möjliga slutresultat. Att upphandlare gör allt för att undvika överprövningarna är förståeligt då ett sådant förfarande kan ta mycket lång tid. Det som däremot upplevs positivt med LOU är att den tvingar beställaren att bli mer strukturerad då kriterierna kräver att beställaren tänker efter och noga konkretiserar sina krav. I många fall har också konkurrensen ökat med lägre priser som följd. Man kan också säga att lagstiftningen stödjer planering, då man måste tänka efter vilken kvalitet som är viktig. ■

husbyggaren NR 4.2013


Vi utför

TÄTHETSPROVNING inklusive

LÄCKAGESÖKNING med rök och

TERMOGRAFERING husbyggaren NR 4.2013 

PB teknik är en projekteringsbyrå med inriktning på teknikområdet VVS. Förutom projektering har vi också täthetsprovning, termografering, radonmätning och OVK. Passa på att boka in oss för att diskutera en offert och hur vi kan optimera dina lösningar. Är du intresserad eller har frågor, kontakta Torbjörn Lång eller Patrik Bergström, tfn 08-564 859 50 eller mail, pbt@pbt.se

www.pbt.se

35


Form &Teknik

Vänster: Interiör från rotundan i Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund, 1928. Höger: Casa da Música i Porto, där markytan höjts upp som för att övertydligt markera gränssnittet mellan plats och objekt. Rem Koolhas med Office forMetropolitan Architecture, 2005.

Förvaltandets konst

Förkasta, försaka, förvalta, förnya, förespegla… Söker man efter synonymer till ordet ”förvalta” så återfinns ord som ”sköta”, ”ha hand om”, ”administrera” och ”förestå”. Variationen i ordalydelser till trots så kvarstår själva innebörden som vag och förblir därmed en tolkningsfråga. Vad innebär det att förvalta? Fastighetsförvaltning kan te sig synnerli-

gen konkret, som en verksamhet med syfte att hålla en byggnad i stånd under en viss tidsperiod. Såvida förvaltning inte syftar på organisatoriska eller byråkratiska varianter vilka kan ha mer abstrakta innebörder, så rör det sig ju vanligtvis om relativt banala sysslor och ingrepp såsom underhåll av trapphus, fasadrenoveringar, förnyelse eller utbyggnad av installationer och så vidare, ett pragmatiskt bevarande av efterfrågad kvalitet, vanligtvis en ren funktion. Men det kan också handla om att förvalta arv, i både högst konkret form och i överförd betydelse i fråga om ett byggnadsverk, en kulturtradition eller en viss kunskapsmängd. I förvaltningen av äldre – i synnerhet bevaransvärd – bebyggelse, innebär helt uppenbart modernisering av installationer allt som oftast ett prövande prioriteringsval, mellan arkitektoniska kvaliteter, autenticitet och praktisk funktionalitet och även säkerhetsaspekter i fråga om brandskydd, utrymningsvägar. Vad som i sammanhanget skall prioriteras i förvaltande syfte, vilket som står högst på kravspecifikationen, är långtifrån alltid givet. I ett rent gestaltningshänseende kan det många gånger vid en restaureringsinsats, en om- eller tillbyggnad vara lättare att radi-

36

kalt ställa en helt ny del i bjärt kontrast mot en äldre, utan att försöka åstadkomma en gradvis övergång eller sammansmältning. Olika restaureringsteorier och -traditioner har förordat olika angreppssätt, där exempelvis tydligt redovisade nytillskott hjälper betraktaren att skilja nytt ifrån gammalt och originalets originalitet prioriteras framför en sammanhållen helhet. I andra traditioner har helhetens historiska begriplighet prioriterats och således har renoverings- och tillbyggnadsprojekt smugits in och knivskarpa gränser undvikits genom subtila övergångar som bara specialisten förmår urskilja. Detta autenticitetens dilemma har genom åren hemsökt mången yrkesverksam.

helt annorlunda. Exempel på det motsatta återfinns visserligen även de, där av krig utplånade stadsdelar eller hela städer återuppbyggs med minutiös noggrannhet, för att återställa bilden och därmed identiteten av en plats, en stad, inför befolkningens ögon. Dessa initiativ har givetvis grunder som är motsatta de drivkrafter som önskar förnya och förbättra och som ibland tar sig förödande uttryck i stadsbilder här och där. För det kan förvisso lösa många problem att hugga av den Gordiska knuten. Men det kan också visa sig bli en olycklig genväg där inte bara av ålder murknade trådar i repet skärs av utan även kvalitativa inslag som kunde utnyttjats som värdeökande faktorer i en nygestaltning av projektet i fråga.

Det första strecket på det vita pappret är

för många det allra svåraste att dra. Samtidigt kan det vara befriande enkelt, ja rent av förlösande, att lägga ett vitt papper över det som är, och rita något helt nytt som mer eller mindre radikalt vänder ryggen åt historien så som den tett sig fram till nu. Genom historien återfinns många exempel på fascinationen för och ibland rentav politiskt utnyttjanden av tabula rasa. Att förinta uttrycken för en tidigare epok eller kultur genom att ersätta den med något

Utmaningen i förvaltandets gärning är att

avgöra vad som verkligen har positiva kvaliteter värda att bevara och på ett eller annat sätt återanvända i en renoverad eller omformad gestaltning, och vad som faktiskt inte har några kvaliteter alls, eller som medför mer problem än kvaliteter och därför helst ”ska bort”. Det är ett avgörande som ofta kräver långt djupare analyser av situationen och långt mer tidsödande arbete än vad som i

husbyggaren NR 4.2013


förstone förväntas. Därmed finns risken i många fall att inte tillräckliga ekonomiska medel för dessa utvärderande undersökningar avsetts och sålunda tvingas det fram ett olyckligt val mellan en av två utvägar: att lägga ner projektet och låta saken bero till en eventuell framtida ny ansats, eller att genomföra projektet utan att behövda analyser genomförs och sålunda att ett friskt barn riskerar att kastas ut med det smutsiga badvattnet. Bland aktörer på marknaden som inte har kunskap om och erfarenhet av forskningsmetodik och analysverktyg, talas det många gånger låtsat världsvant om att forska, göra efterforskningar och att genomföra analyser och uttrycken används svepande för att skapa tilltro till föreslagna projekt och lösningar. Det är mycket lätt att innebörden av dessa ord, liksom de verksamheter som de betecknar, drabbas av inflation och får nya devalverade och vilt spretande betydelser. En analys kan exempelvis genomföras i form av en dagsljusstudie i en kartongmodell, en enkätundersökning med tio tillfrågade personer på en viss plats, studerade rörelsemönster i en viss passage, utnyttjandefrekvensen av en viss rumsfunktion i en studerad byggnad eller datorsimuleringar av klimatförhållanden under en planerad övertäckning av en innergård. Och så vidare.

husbyggaren NR 4.2013 

Att ta alltför lätt på analysinsatser leder

mycket snabbt till förenklade lösningar som ofta inte förmår utnyttja den fulla potentialen av det som existerar på en plats och både miljö-, funktions- och byggnadskvaliteter riskerar att rivas och/eller byggas bort. För att förstå utformningen av byggnad eller en byggnadsdel gäller det att sätta sig in i funktionen av densamma, överblicka förutsättningar och förhållanden vid dess tillkomst och på vilket sätt dessa eventuellt kan fungera som inslag och värdebevarande inslag i ett förnyat sammanhang. I förvaltandet av historiskt bevaransvärda objekt kan självklart även delar som mist sin funktion, eller funktioner som mist sin betydelse eller nytta vara viktiga att behålla och föra vidare till kommande generationer som exempel ur vårt byggnadsarv som är på väg att bli deras. I förvaltandet av samtida bruksbyggnader och urbana miljöer som inte är direkt bevaransvärda till sin exakta utformning, handlar det mer om funktion än om faktisk, fysisk form och analysen måste utformas därefter för att det kontinuerliga förvaltandet ska uföras på ett effektivt sätt. Då effektiv förvaltning idag är alltmer tydligt relaterad till energi- och resurshushållning innebär det potentiellt sett även konkreta vinster att inte starta från scratch varje gång, utan att se över och verkligen

ta fasta på seriösa analyser av vad i det gamla som kan utnyttjas i det nya. En nyckel till framgång i denna strategi bör då vara att grundligt analysera befintliga funktioner och de tidigare formuttryck som tagits fram för att stödja dessa funktioner. Vilka kvaliteter, hållbara funktioner och eventuellt även utformningar som därvid kan identifieras bör därefter fungera som utgångspunkter för en förnyelse. En äldre genomförd lösning kan ha flera värden utöver estetiskt gestaltningsmässiga, som till exempel en kunskaps- eller erfarenhetsbaserad funktionell form som effektivt svarar emot en initialt välanalyserad behovsbild, dels en över tid erfaren lyckad, effektiv funktion och/eller bevisad hållbarhet och förmåga att svara även emot förändrade behov. Därigenom blir det möjligt att förvalta kunskap, tradition och funktion samtidigt som den fysiska transformationen av ett objekt eller ett sammanhang ges bästa möjliga förutsättningar till ett minimerat ekologiskt fotavtryck. ■

Andreas Falk

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Dr. Arkitekturkontoret ateljefalken@yahoo.se

37


UTBLICK

Intressanta byggprojekt utanfö r S veriges gränser

BAHRAIN WORLD TRADE CENTER Det lilla landet Bahrain, bestående av 33 öar i Persiska viken bjuder på imponerande ”grön” arkitektur. Mest spännande är Bahrain World Trade Center, byggd 2008, i huvudstaden Manama. Byggnaden, som består av två segelformade torn om 50 våningar, är över 240 meter hög. Byggnaden är den första i världen som har integrerad vindkraft. De två tornen sitter ihop med varandra genom tre 30 meter långa broar. På varje bro sitter ett 225kW vindkraftverk. Varje vinge har en diameter om 29 meter och vetter åt norr, vilket är det hållet vinden i Persiska viken oftast kommer ifrån. Tack vare att byggnaderna är formade som segel, fångas vinden in i ett S-format flöde, vilket gör att vinden accelererar och pressas genom vingarna. Detta ökar vindkraftsverkens möjligheter att skapa energi. Skaparna är arkitektbyrån Atkins. När

38

de ritade byggnaden var hållbarhet en viktig faktor. Inledningsvis var planen att utnyttja solceller, men den enorma värmen i landet satte stopp. Istället föddes tanken att utnyttja vinden som energikälla. Man kan uppskatta att vindkraftverken står för 11-15 procent av tornens totala elkonsumtion, eller ungefär 1,1 till 1,3 GWh per år. Detta kan likställas med eltillförseln till ungefär 300 hem. Vindkraftsverken sattes i bruk den 8 april 2008. ■

Fakta/ BAHRAIN WORLD TRADE CENTER

Om byggnaden: 50 våningar och 240 meter hög Funktion: Kontor och shopping, inklusive restauranger och caféer Byggår: 2008 Arkitekter: Atkins

husbyggaren NR 4.2013


juristerna på Foyen Advokatbyrå svarar

Charlotte Bourner

Biträdande jurist charlotte.bourner@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatbyrå om ett aktuellt ämne i varje nummer. Maila gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Svindlande fall om arbeten på hög höjd Vid arbete med höga höjder är det mycket att tänka på. En av de viktigaste punkterna är säkerheten för de som utför arbetet, vilket nyligen aktualiserats i några domar. Fråga: Mitt jobb innebär mycket arbete på tak och på höga höjder. Vilka regler finns kring min säkerhet som arbetstagare? Svar: Det finns många fall där de som arbetat har skadats på olika sätt eller utsatts för stora risker att bli utsatta för allvarliga skador. I vissa fall har arbetstagare till och med avlidit på grund av att arbetet med säkerheten har fallerat. Det finns därför all anledning att poängtera vikten av bra säkerhetsarbete och i synnerhet bra fallskydd vid arbete med tak och fasad i syfte att förebygga tragiska händelser. Det finns ett detaljerat regelverk som reglerar hur arbetsmiljön ska se ut för de som exponeras för fallrisker i sitt arbete. Arbetsmiljölagen stadgar vilka skyldigheter som arbetsgivare och andra skyddsansvariga har för att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet samt i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen konkretiseras och utvecklas i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Det finns flera fall på senare tid där brister i säkerhetsarbete vid arbeten med tak och fasader har fått olyckliga kon-

husbyggaren NR 4.2013 

sekvenser. Ett av dem är en dom från september förra året, 2012, B 145-12, från Norrtälje tingsrätt. Arbetstagare hade utfört arbete med att spika råspont och ovanpå det takpapp på ett tak, utan någon form av säkerhetsutrustning för skydd mot fall (t.ex. ställningar eller säkerhetslina). Arbetstagaren hade inte heller hjälm på sig. Då det regnade försökte arbetstagarna skydda taket med pappen så gott det gick, och de hade rul�lat ut papp även på de delar av taket som saknade råspont. Vid ett ögonblick tog en av arbetstagarna ett steg bakåt och klev på pappen som där det inte fanns någon råspont under, och föll 4,6 m ned på ett betonggolv och ådrog sig livshotande skador. Domstolen fann att bolaget och dess ställföreträdare underlåtit att vidta de åtgärder som krävts. Bolaget ålades en näringsidkare en företagsbot på 150 000 kr och bolagets ställföreträdare dömdes till 60 dagsböter för arbetsmiljöbrott.

Ett annat fall som nyligen avgjordes rörde arbete på en ställning. Målet avgjordes av Hovrätten för västra Sverige i februari i år, 2013 (målnr B 1483-12). Vid arbete med att montera ett plåttak på en byggnad användes en provisorisk träställning istället för en god-

känd så kallad Burtonställning. Träställningen bestod i princip av en avsats att stå på lagd ovanpå två bockar. Träställningen saknade skyddsräcken och fotlist. En av de anställda föll 3,5 m ner till marken och ådrog sig allvarliga skador bestående av bl.a. benbrott på ländkotorna med skador på nerverna till båda benen. Efter olyckan hade han kvarstående problem med nedsatt känsel och muskelkraft i båda benen. De anställda hade fått instruktioner om att montera Burtonställningen, men den monterades inte upp fullständigt, och dessutom monterades den upp på fel plats. Åklagaren yrkade att bolaget skulle åläggas att betala en företagsbot på 400 000 kr, då de inte gjort en skriftlig riskbedömning och inte vidtagit erforderliga åtgärder för att förebygga skada genom fall. Hovrätten menade dock att man inte kan lasta bolaget för att de an­­ ställda inte följde de givna instruktionerna, och de ansåg inte heller att fallolyckan hade undvikits om det hade funnits en skriftlig riskbedömning. Åtalet ogillades därför. Sammanfattningsvis visar de här domarna på de stora risker för som finns med arbete på tak och fasad, hur allvarliga skadorna kan bli och vilka relativt enkla åtgärder som kan vidtas för att förebygga och förhindra att arbetstagare skadas allvarligt och utsätts för allvarliga risker. Det finns därför all anledning att lägga ner tid och engagemang för att undvika olyckliga följder som ofta kunnat undvikas med rätt kunskap och ett förutseende arbets­ miljöarbete.■

Skadad på jobbet? FRÅGA: Borde jag inte skylla mig själv om jag slarvar med säkerheten på jobbet och skadas? Svar: Om du är anställd är det arbetsgivaren som har kontroll och inflytande över din arbetsplats och arbetsuppgifter. Därför har arbetsgivaren ansvaret för arbetsmiljö och säkerhet. Du är skyldig att följa arbetsgivarens regler, följer du dem inte är arbetsgivaren inte ansvarig om du skadas.

Vilka regler finns om fallskydd? FRÅGA: Hur vet jag vilken fallskyddsutrustning jag ska använda? Svar: Regelverket för fallskydd finns dels i arbetsmiljölagen, och dels i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) som du hittar på deras hemsida. För att vara säker på att det blir rätt kan du även kontakta Arbetsmiljöverket direkt eller en jurist som kan hjälpa dig att gå igenom reglerna för just din verksamhet.

@

Har du frågor?

■  Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

39


I praktiken/Utbildning

Namn: Térèse Kuldkepp. Ålder: 25 år. arbetar: Teknikkonsultföretaget Incoord. Utbildning: Maskinteknik med hållbar energiteknik som inriktning. Illustration: FRIDA töpel

Från student till verklighet Det är inte alltid säkert att första jobbet efter ingenjörs­ examen motsvarar utbildningen man valt. Men för Térèse Kuldkepp, nyutexaminerad civilingenjör i maskinteknik på KTH, blev det fullträff direkt. Térèse är 25 år och arbetar på

teknikkonsultföretaget Incoord. Hon är certifierad miljöbyggnadssamordnare och utför energiberäkningar och utredningar för miljöcertifiering. Det efter att hon avslutat sina fem år långa studier på KTH, där hon läst maskinteknik med hållbar energiteknik som inriktning. En inriktning som visade sig passa perfekt för hennes kommande arbete. För ingenjörer är det annars vanligt att hamna på andra tjänster än just de man studerat till. Kanske för att man under studierna inte vet exakt vad man kan eller vill arbeta med, eller för att arbetsgivare eftertraktar en trots att ens inriktning inte exakt motsvarar arbetet. – En väldigt vanlig kommentar bland ingenjörer som jobbat länge är att ”de flesta är inte intresserade av exakt vad du har lärt dig, utan att du har visat att du kan lära dig”, berättar Térèse. Civilingenjörsprogrammet

40

passade henne bra, då hon inte ville välja en för smal utbildning, utan hellre få en bred grund. Första året består i princip av allmängiltiga kurser, där det finns utrymme att känna på vad som intresserar en. De sista två åren av utbildningen, som för Térèse var inriktade på hållbar energiteknik, innehöll de kurser som hon just nu har mest nytta av i sitt arbete. – Hur mycket man får med sig från skolan beror ju helt på vad man kommer att jobba med sen. Det är svårt för dem att gå in på varje detalj för att matcha ett eventuellt jobb när det finns så

många olika arbetssituationer. Térèse ser utbildningen som mer teoretisk än praktisk och som en stadig grund att stå på. – Trots att jag inte har konkret användning i mitt jobb för precis allt jag fått lära mig i skolan, är det skönt att ha den grunden. Även om utbildningen berör andra inriktningar tycker jag att det ger nytta för mig själv. Jag gillar att få ett lite större perspektiv, en helhet över det som är. Det bidrar till allmänbildning. Den typen av helhetssyn får hon även på jobbet i rollen som samordnare där hon projektleder miljöcertifieringsarbete. Det i kombination med de egna beräkningar hon utför är en variation hon trivs med. – Jag tänkte nog att det skulle vara svårare att komma ut i

tips på bra kurser att komplettera utbildningen med ■ KTHs kurs Tillstånd och trender är mer nischad på miljöområdet. Den handlar mycket om hållbar utveckling

och miljöfrågor ur olika perspektiv. ■ Kursen i miljöcertifiering visade sig vara väldigt relevant för mitt kommande yrke.

■ Energieffektivisering var ytterligare en kurs jag läste för att få mer bredd.

branschen, men det gick lättare än jag trodde. Det kan hjälpa att det här området är relativt nytt och att det är mer ”hett” med miljötänkande nu. Just miljöcertifiering är också ganska nytt. Jag sitter på en kompetens som inte så många andra gör än. Husbyggen har vi ju gjort i väldigt många år, men det här är ett nytt tänk. ■ tips Under utbildningen Fakta utbildning ■ Inför varje kursval, välj det du är intresserad av just nu. Försök att inte tänka ”meningen med livet” i varje beslut. ■ Stå för de beslut du tagit. När du känner inför en tenta ”nej, nu orkar jag inte plugga mer” och bestämmer dig för att lägga ner, tänk då aldrig i efterhand ”åh, jag borde ha pluggat lite till”, utan att det beslutet togs av en anledning. ■ Boken ”Byggekologi – kunskaper för ett hållbart byggande” har blivit en bibel för mig. Det jag inte lärt mig under utbildningen inom bygg har jag kunnat komplettera med här.

husbyggaren NR 4.2013


malla.se

Hållbart byggande är ingen barnlek! En av dagens viktigaste utmaningar är att bygga miljömässigt hållbart för kommande generationer. Flera olika typer av miljöcertifieringar finns och begreppen är många. Våra miljökonsulter utför dagligen miljöklassningar, miljöledning, samordning och projektledning av olika byggnationer. Vi har även LEED-certifierade konsulter och BREEAM-assessorer. Behöver du kvalificerad hjälp med miljöfrågor inför ditt nästa byggprojekt så kontakta oss på Bengt Dahlgren.

Vår populära miljöklassningsguide ger dig svar på de vanligaste frågorna som bl a; vad är miljöklassning - vilket system bör jag välja - och vad kostar det? Beställ Miljöklassningsguiden kostnadsfritt på: www.bengtdahlgren.se

För oss är miljötänket den naturligaste sak i världen. Över trehundra kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fem hörnstenarna i vår verksamhet är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning.

Ingenjörskonst, helt enkelt


Prestanda i toPPklass. BBR

Nu har vi skruvat upp prestandan ytterligare och presenterar vår nordiska Värsting – NIBE F2300. Luft/vatten-värmepumpen är speciellt framtagen för vårt kalla klimat och med en effektiv scrollkompressor jobbar den ner till hela -25 °C. Den har fått ett inbyggt kondensvattentråg som förhindrar isbildning, vilket ger ett säkert värmesystem som fungerar året om. NIBE F2300 finns i både 14 och 20 kW vilket gör att den även klarar av att värma större byggnader och vi tillhanda håller en rad tillbehör samt inomhusmoduler för att ge optimal effekt. Till exempel finns möjlighet att koppla ihop nio stycken NIBE F2300 som ger en total effekt på 180 kW. NIBE F2300 är en högpresterande värmeanläggning som sänker energikostnaden upp till 75 %. Dessutom är den nästan helt ljudlös. Läs mer om våra luft/vatten-system på www.nibe.se

NIBE™ F2300 | LUFT/VATTEN-sysTEm NIBE™ F2300 | VÄRmEPUmP • Luft/vatten-värmepump för större villor och fastigheter

• Finns i två storlekar: 14 och 20 kW • Inbyggt kondensvattentråg som förhindrar isbildning tillsammans med tillbehöret NIBE KVR 10

NIBE™ VVm 500 | INOmHUsmODUL • Flexibel allt-i-ett inomhusmodul för uppvärmning och varmvatten

• För stora hus och fastigheter med 2 - 3 lägenheter • Inbyggd solslinga och solstyrning för enkel anslutning till solpaneler eller andra externa värmekällor • Kompatibel med NIBE Uplink™ • NIBE F2300 tillsammans med NIBE VVM 500 utgör en komplett anläggning för värme och varmvatten

NIBE Energy Systems Box 14, 285 21 Markaryd Tel 0433 - 73 000 www.nibe.se

42

husbyggaren NR 4.2013


Noterat Foto: Holger Staffansson

Nya krav på avlopp Den 1 juli i år infördes krav på CEmärkning av minireningsverk och avloppsanläggningar. Hos JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, testar man dessa anläggningar vid sin provplats i Bälinge norr om Uppsala. Provningen gäller bara avloppsreningsanläggningar dimensionerade för upp till 50 personer. Den omfattar också bara förtillverkade anläggningar, ofta kallade minireningsverk, och gäller inte större och platsbyggda anläggningar. För verk över 50 personer gäller andra krav där kommunerna ansvarar för tillsynen. – Vi kan provköra fyra anläggningar parallellt och ungefär lika många per år, eftersom testerna pågår kontinuerligt under 38 veckor, säger projektledaren vid JTI Ida Sylwan. Att provningarna görs under så lång till anses ge en representativ bild av reningsverkens funktion över året. – Under provningen av reningseffektivitet, som pågår i knappt nio månader, gör vi 26 provtagningar, säger Ida Sylwan. Man provar inte varje enskilt minireningsverk utan tar ett ur en större

Ballonguppsläpp vid Lugnets skola. Ida Sylwan vid JTI är projektledare för testen i Bälinge, norr om Uppsala.

SISAB fick Energismart Award

serie vilket ger tillverkaren underlag till CE-märkning av hela serien. I Sverige finns kring en halv miljon enskilda avlopp, varav många antas ha dålig rening. Olle Anderstam

Under 2012 lyckades Stockholms stads skolor och

läs mer n Vad innebär CE-märkningen av minireningsverk och avloppsanläggning? Läs mer på www.boverket. se, under Bygga och förvalta/CE-märkningar och marknadskontroll. En guide till ett bättre avlopp hittar du på avloppsguiden.se

förskolor, SISAB, med sina målinriktade insatser att minska sin elförbrukning med 5,9 procent. Den besparingen sänkte kostnaderna med 8 miljoner kronor.

Visste du att ... En droppande kran kan göra av med 30 000 liter vatten per år.

Solen skickar inga räkningar

Egenproducerad el från solceller och små vindkraftverk är en av de nya energislag som växer mest i världen. Sverige börjar också komma igång. Vårt elnät fungerar i slott och koja. Husets ägare kan dagtid göra en stor del av sin el. Nattetid köper man elen från elbolagen. Grundtanken är att spara energi och på sikt få bort smutsig el från kol eller gas, samt ge husägaren makt över sina energikostnader långsiktigt.

husbyggaren NR 4.2013 

Med Egen El låser man sitt elpris 30-40 år framåt. Så länge håller en bra solcellsanläggning. Långsiktigheten i investeringen är unik och vinsten rejäl över hela tidsperioden. En större solcellsanläggning betalar sig idag på under tio år. Med statligt solcellsbidrag blir återbetalningstiden 7 år. Få saker har en sådan långsiktig säker avkastning. Sverige har varit sent ute med Egen El. Det beror inte på brist på sol, landet har lika mycket sol som världens solcellstätaste land – norra Tyskland-, utan på en kombination av låga elpriser, okunskap och ett motstånd från de stora energiföretagen. Nu börjar Svenska elpriser närma sig EU:s. Energibolagen stöder egen el och erbjuder ersättning vid överskottsproduktion en solig dag. Och solen, den lyser fint över hela Sverige. Egen el har blivit ett begrepp. Johan Ehrenberg, Egen El

Isocell öppnar fabrik i Sverige Försäljningen av cellulosaisolering av återvunna dagstidningar har ökat stadigt i Sverige. Isocell har därför beslutat att etablera fabrik i Tibro för att bättre kunna möta den skandinaviska efterfrågan av lösullsisolering.

BOKTIPS! Handbok ... n ... för beställare och projektörer av flervåningsbostadshus i trä. Erfarenheter och framsteg inom byggandet av flervåningshus i trä. Här belyses frågeställningar som en beställare ställs inför, samtidigt som författarna vill uppmuntra fler aktörer att utveckla sin nuvarande verksamhet. SP rapport 2012:70.

43


Noterat Kunskap minimerar Databas och en termodynamisk modell av fastigheten minimerar energianvändningen för värme och kyla. Ecofective heter bolaget som använder datorer för att mäta och lagra energi­ flödena i en databas och bearbeta dem i en termodynamisk modell av fastigheten. Med kunskap om hyresgästernas energibeteende (användning av datorer, matlagning med mera, beroende på kontor eller bostad) solbelysning (solvinkel och effekt), prognos med mera förfinas beräkningen. Befintlig styr och regler trimmas härigenom var 10:e minut. Trots att fastigheter står för 40 procent av energianvändningen i EU används nästan ingen kontinuerlig databehandling för att minska behovet, jämfört med bilindustrin där varje bil använder cirka tre datorer. Thomas Wildig på Ecofective menar att det finns för lite kunskap lagrad över fastigheternas energibeteende. – Alla befintliga fastigheter kan nyttja Ecofectivetekniken genom ett unikt analogt interface till samtliga styr och reglersystem på marknaden. Det är viktigt att förstå att EE2 inte ersätter styr och regler, bra intrimmade anläggningar ökar bara EE2s effektivitet. Detta är vetenskapligt testat hos Fraunhofer IBP i Tyskland, med resultatet 12,8 procents besparing, säger han.

Inga hus utan tak Lund, Göteborg, Örebro, Stockholm … Tyrens, WSP, Göteborgs universitet med SEES -Solar Energy from Existing Structures- är några av de som tillsammans med kommuner skapar interaktiva solkartor. Inga hus utan tak. 9,3 miljoner kWh sol på slottets tak, och 494 000 kWh på min fd bostadsrättsföreningstak per år. Det är ju bara knasigt om vi inte börjar ta till vara på den energin. Den egna elproduktionen har cirka 15 procent verkningsgrad och tappvarmvattenproduktionen ungefär verkningsgraden 50 procent. Solenergikartan gör det alltså lätt för alla fastighetsinnehavare att göra en enkel överslagsberäkning om utdelningspotential för fastigheten. Glöm inte att söka bygglov.

Läs mer om n www.energiradgivningen.se/stockholm-solinventering n www.lundsenergi.se/Privat/Energilosningar/Solkartan/ n www.goteborgenergi.se/Privat/Projekt_och_etableringar/ Fornyelsebar_energi/Solceller/Solkartan

BOKTIPS!

värmeåtervinnin

Lätt att bygga

g i energieffektiva

Eva Sikander,

SP Sveriges

Tekniska Forskn

n Klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva lågenergihus. SP Rapport 2013:14 skriven av Eva Sikander och Svein Ruud. Rapporten fokuserar främst på byggandet av lågenergihus med stomsystem som kan användas för produktion av lågenergibyggnader i betong eller trä. Rapporten finns att ladda på www.sp.se.

44

rätt

lågenergihus

Svein Ruud

ingsinstitut

lätt att bygga rätt

Klimatskal och

Energiteknik SP Rapport 2013:14

Hållbarheten i Västra Hamnen Eons projekt Hållbarheten i Västra Hamnen i Malmö är ett bra exempel på hur man vågar prova nya metoder inom hållbart byggande.

Västra hamnen i Malmö drivs av energi från sol, vind, vatten och organiskt avfall. Visionen är att all energi ska vara lokalt förnybar. Förändringarna går i en rasande fart nu när de satt igång. Företag efter företag har förstått att de måste vara med i de uthålliga sammanhangen. Eons projekt Hållbarheten i Västra Hamnen i Malmö är ett bra exempel

på ett väl genomfört projekt. Huvudidén är att husen inte ska göra av med mer energi än den som produceras lokalt. Det betyder att stadsdelen ska skapa lika mycket el och värme som den använder. Detta görs med hjälp av husens placering och utformning, av solen, vinden, värmelagrande akviferer –säsongslagring i grundvattenmagasin-, och förädling av de egna soporna.

Swedish Green Building Conference De senaste fem åren har byggoch fastighetsbranschen förstått att förändringar med utgångspunkt minskad miljöbelastning är ett måste. I september går mässan Ekobygg av stapeln i Kista. Sverige har länge haft ett oförtjänt gott rykte om att ligga långt fram i hållbarhetsarbete inom bygg- och fastighetssektorn. Tiderna förändras och mässan med kompletterande konferenser och seminarier kan bekräfta att Sverige numer förtjänar sitt rykte. Sveriges täta samarbete mellan kommuner, landsting och regering ger större potential att stå om inte främst, så i det främsta ledet när det kommer till en spännande och konstruktiv framtidsutveckling. Konferensen kommer att ta upp olika vägar till målet, vilket målet nu

är? Det kanske kan börja med att skilja miljövänligare från miljövänligt. Allt är möjligt. Branschen har flera behov. Bland annat att bredda kunskapen om vad som kan inkluderas i hållbarheten, till vad man kan göra och hur man kommer dit. Den har också ett behov av att få bekräftelse för det arbete den har påbörjat. Detta för att stimuleras till att vilja ännu mer. Seminarierna täcker alltifrån nya städer, hur man bryter segregering, nya forskningsresurser, hur man förändrar miljöklassificeringsverktygen till hur miljöprofilering påverkar byggnaders värde.

husbyggaren NR 4.2013


Platsannonser

BESIKTNINGSMAN SÖKES Vi erbjuder ett utvecklande arbete i trevlig arbetsmiljö i Gröndal, Stockholm, för dig som: • • • • • • •

är av SBR godkänd besiktningsman eller uppfyller kraven för att bli besiktningsman vill jobba i ett mindre företag med omväxlande arbetsuppgifter har god språkbehandling och tycker om att skriva (svenska) har en social läggning och är intresserad av att hjälpa människor har god pedagogisk förmåga är van vid att arbeta med ”deadlines” är noggrann och omsorgsfull i din yrkesutövning, då vi håller hög kvalitet på våra tjänster

För mer info kontakta Carina Erneryd 08-556 766 45 densia@densia.se Densia AB är ett konsultföretag i fastighetsbranschen. Vi kombinerar kunskapsområdena ekonomi, teknik och juridik i vår verksamhet.

www.densia.se

Platsannonsera i Husbyggaren Din framtida medarbetare kan finnas bland våra läsare!

Våra läsare återfinns på kvalificerade tjänster inom hela samhällsbyggnadssektorn ■ Projektledning ■ Byggledning ■ Konstruktör ■ Platschef ■ Arkitekt ■ Byggteknisk försäljare ■ Byggnadsinspektör ■ Fastighetsförvaltare

Samordnande fastighetsförvaltare Svenska kyrkan i Hedemora-Garpenberg, Säterbygden, By-Folkärna och Norrbärke avser att bygga upp en gemensam organisation för förvaltning av sina fastigheter. Församlingarna förvaltar sammanlagt ca 80 byggnader, varav 11 kyrkor med stora kulturhistoriska värden. Vi söker dig som har en högre byggnadsteknisk eller liknande utbildning. Du har stor erfarenhet av fastighetsförvaltning och/eller projektledning, gärna med inriktning mot kulturbyggnader. För ytterligare information om tjänsten, se:

Nästa nummer ute 28 oktober tema Renovering-, Om- och Tillbyggnad samt Geoteknik och Grundläggning

www.svenskakyrkan.se/hedemora

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60 • annons@husbyggaren.se

husbyggaren NR 4.2013 

45


BYGGLEVERANTÖRER

Produkter till murverk

www.murma.se Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

46

husbyggaren NR 4.2013


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

För alla byggnader där problem med fukt, lukt och radon finns i betongplatta, källargolv och väggar.

41 77 01

Tel 0451-898 77. info@jape.se www.jape.se

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi • Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

husbyggaren NR 4.2013 

Produkter till murverk

www.murma.se

47


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG Gudmundson Byggråd AB

Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson &  Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar.

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar.

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70  info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

HELSINGBORG

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, B ­ RANDLARMOCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ


NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig!

26 november Styrelsemöte Plats: Stockholm

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med

2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bl a utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln ­Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm, info@sbr.se ■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34 ■ Kanslichef: Lars Hedåker, 08-462 17 97 ■ Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 ■ Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Kalendariet 2013

Händer inom SBR 19-20 september Entreprenadbesiktningssymposium Plats: Stockholm 7 oktober Styrelsemöte Plats: Stockholm

Ny SBR medlem

Rolf Malmgren

Bygg- och fastighets­ konsult, Lomma

Vad jobbar du med? Jag är bygg- och fastighetskonsult på Lervikens Bygg & Fastighetskonsult AB. Arbetar även som KA och som entreprenadbesiktningsman. Kursprogram för våren 2013 l AMA HUS 11, grundkurs l AMA Anläggning 10 l Byggarbetsmiljösamordnare,

grundutbildning, steg 1

l Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaket, steg 2

l Entreprenadbesiktning,

grundutbildning, steg 1 l Entreprenadbesiktning, praktik, steg 2 l Entreprenadbesiktning, provtillfälle för besiktningsman l Entreprenadjuridik, grundkurs l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs l Fuktmätning – fukt och mögelskador l Konsumententreprenader l LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster

l MER Anläggning 10 l Projektledning l Plåt i teori och verklighet l Putsade fasader l Skadeutredning l Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för entreprenader l Uppgradering till Kontrollansvarig enligt PBL med certifikat eller godkänd tentamen/uppgradering l Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för överlåtelsebesiktning l Överlåtelsebesiktning

För ytterligare information och kursanmälan: se www.sbr.se eller ring 08‑462 17 94.

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

50

Varför gick du med i SBR? Främst för att få ett nätverk av likasinnade där man kan utbyta värdefull kunskap. Även om man är äldre har man alltid något att lära. Också för kundernas skull, man vill alltid göra ett bra jobb och då är det viktigt att ha tillgång till den senaste kunskapen. Förväntan på medlemskap? Att få ta del av viktig information. Någon är duktig på något och någon annan på något annat, på så sätt kan man hjälpas åt och utbyta erfarenheter. Det är för mycket fusk i branschen idag. Det är en livsinvestering att bygga ett hus, då gäller det att göra ett noggrant jobb.

Höstens kurser Anmälan och info på www.sbr.se Händer i branschen 24-26 september Elmia Park 2013 Plats: Jönköping Tak och fasad 1 oktober, Gävle 2 oktober, Sundsvall 3 oktober, Östersund 15-16 oktober, Malmö 12 november, Örebro 13 november, Linköping 14 november, Jönköping Lågenergihus 1 oktober, Gävle 2 oktober, Sundsvall 3 oktober, Östersund Våtrum 8 oktober, Umeå 9 oktober, Skellefteå 10 oktober, Luleå 2-4 oktober Byggnadsvårdens konvent 2013 i Plats: Mariestad 5-6 november Grundkurs i fuktteori Plats: Fuktcentrum i Lund 9-11 november Kurs isolering och värme i gamla hus Plats: Källnääs, Nääs 11-12 november Nordiskt forum för byggnadskalk håller kalkkonferens och årsmöte Plats: Kungliga myntkabinettet i Stockholm

Nya medlemmar Abrahamsson Bernt, Besiktningsman, Byggadministratör Peter Sörensson AB, GÖTEBORG Andersson Ingemar, VD, Göteborgs Byggkalkyl AB, GÖTEBORG Arvidsson Hans, Egen företagare, Arvidsson Elkontroll AB, NACKA

husbyggaren NR 4.2013


Bergstedt Tomas, Egen företagare, Bygg & IT Konsult AB, JÄRFÄLLA Ekström Stefan, Ingenjör, HydraCon Sverige AB, UPPSALA Fatemi Dodaran Majid, Byggingenjör, Visby Arkitektgrupp AB, STOCKHOLM Flakstad Thomas, Ingenjör, Anticimex AB, SKARPNÄCK Fransson Magnus, Projektledare, WSP Sverige AB, HELSINGBORG Gardelin Tina, Projektledare, Landstinget i Kalmar län, KALMAR Grankvist Erland, VD, RP-System AB GÄRDS KÖPINGE Hansson Anders, Projektledare, WSP Sverige AB, HELSINGBORG Hedin Hans, Egen företagare, H. Hedin AB, SKUMMELÖVSSTRAND Hollmann Martin, Konsult, Ebab Syd AB, MALMÖ Jacobsén Magnus, Byggingenjör, HELSINGBORG Johansson Leif, Projektledare Trafikverket, SUNDBYBERG Kempe Mats, Kontrollansvarig, Mats Kempe Ventilation och Byggteknik, STOCKHOLM Kihlström Peter, Besiktningsman, Sweco Management AB, ÖREBRO Klinga Håkan, Enhetschef/ansvarig Bf9K Stockholms Byggmästarförening, STOCKHOLM Larsson Johan, Egen företagare, Business 4 Fun Sweden AB, BANDHAGEN Linden Thomas, Projektledare, Helm Project Management AB, STOCKHOLM Malmgren Rolf, Fastighetskonsult Lervikens Bygg & Fastighetskonsult AB, LOMMA Olsson Per-Johan, Kylkonsult, Refcon AB, LUND Paananen Antti, Byggnadsingenjör, Panaco, JOHANNESHOV Persson Åke, Byggkonsult, ÅP Consulting, SANDARED Soto Carlos, Egen företagare, Soto Bygg & Fastighetskonsult AB FARSTA Soto José, Egen företagare, Soto Bygg & Fastighetskonsult AB, FARSTA Starczewski Mikael, Egen företagare QREM AB, STOCKHOLM Sundelius Patrik, Besiktningsman Bjerking AB, UPPSALA Svensson Bino, Byggingenjör, Eminenta, HELSINGBORG Svensson Bo, Egen företagare, Bos Byggkonsult, LINNERYD Svensson Per, Byggingenjör, XL-Bygg JämjöTrä, KARLSKRONA Thuresson Jan, Egen företagare, Thuresson Byggprojektering, JÄMJÖ Tillback My, Byggingenjör, Tengbom, KALMAR Nya Anslutna Dahlberg Jens, KISTA Engman Emil, STOCKHOLM Nilsson Kenny, FARSTA Olsson Virtala Carola, VÄRMDÖ Rasmusson Johan, TINGSTÄDE

”Viktiga frågor engagerar mig” Engagerad är nog ordet som beskriver Lars Hedåker bäst. Efter bara två års paus som ordförande för SBR är han nu tillbaka vid rodret. Ett uppdrag som han tidigare hade under 11 års tid. Egentligen är Lars Hedåker pensionerad sedan fem år. Men en mer aktiv pensionär får man nog leta efter. Tillsammans med SBRs rikskontor håller Malmö kommun honom fullt sysselsatt. Han är medlem i Byggnadsnämnden, sitter i kommunfullmäktige och är vice VD i MKB, Malmös kommunala bostadsbolag, till det tillkommer engagemang i ett par byggstiftelser. Och det här upptar det som han själv ändå väljer att kalla för sin fritid. – Eftersom jag är intresserad av de frågor som behandlas ställer jag ju upp, förklarar han. Och samma gäller för SBR och anledningen till varför han återinträtt som ordförande för förbundet sedan maj i år. – Jag tycker om att engagera i både förbund, stiftelser och politik. Det intressant att få vara med att besluta i viktiga frågor. Lars bor med sin fru i ett hus i Limhamn. Passerar du Limhamns torg en lördag eller sön-

FAKTA OM: lars hedåker Bor: Villa i Limhamn. Ålder: 70 år. Familj: Fru och två vuxna,

utflugna barn, katt. Läser: Förutom kommu-

Han avslutar med att säga att

nala beslutshandlingar gärna kriminalromaner, nu senast Svekets offer av Seth ­Mattsson. Äter: Gärna fisk i alla dess former. Detta visste vi inte: Han kan spela trumpet.

han spår en ljus framtid för förbundet och även om han aldrig hade kunnat drömma om att han skulle komma tillbaka som ordförande är han nöjd med beslutet. – Jag gillar ju att reda ut saker och skapa och driva välmående organisationer, avslutar han.

Nya medlemmar i SBRs Förbundsstyrelse Förbundstyrelsen består av ordförande, vice ordförande och sex ledamöter. Styrelsen företräder förbundet, bevakar dess intressen och sköter dess angelägenheter samt beslutar i alla ärenden, om stadgarna inte säger något annat. Styrelsen sammanträder cirka tio gånger per år.

Lars Hedåker, ordförande Malmöavdelningen lars.hedaker@sbr.se Göran Wahlström, vice ordförande
 Helsingborgavdelningen 
 goran@akermans.se Tony Bergsten Boråsavdelningen fekta@telia.com Anders Hedén Stockholmsavdelningen a.heden@telia.com Lars H Derk Stockholmssavdelningen lars.derk@telia.com

husbyggaren NR 4.2013 

dag och har tur med vädret syns också ett litet gäng om 10 till 15 personer som siktar sina klot mot en röd liten boll. Troligtvis är det Lars och hans vänner som bouleturnerar på grusplanen. – Vi är ett litet trevligt nätverk i Limhamn som spelar varje helg. Det är gott om plats på Limhamns torg, berättar han och fortsätter med andra framgångar gänget har inom spel. – I helgen som gick vann vi faktiskt på v75 också! Lars Hedåker gick med i SBR för nästan 35 år sedan, han var då strax över 30 år. På den tiden var det ovanligt att en ung byggnadsingenjör gick med, eftersom förbundet krävde minst fem års självständig arbetslivserfarenhet för att få ansöka om medlemskap. – Så är det inte riktigt idag. SBR vill oavsett ålder hjälpa medlemmarna att stärka dem i sin yrkesroll. Vår uppgift är att förkovra medlemmarna och höja kvaliteten på deras arbete.

SBR Försäkringar Genom att välja SBR medlems­ försäkringar får du mer trygghet för pengarna. Du slipper fundera på om dina verksamhetsspecifika försäkringsbehov som Byggingenjör SBR verkligen är täckta. Och du kan vara lugn för att du inte betalar mer än nödvändigt. Våra försäkringar: • Sjukvård • Intäktsförsäkring • Kontors- och konsultansvars­ försäkring • Ansvar för överlåtelsebesiktning • Avvecklingsförsäkring • Motorfacilitet. Läs mer eller ansök på: www.forsakring.sbr.se

51


NYTT FRÅN SBR

SBRs Expertgrupper

EB ÖB

Expertgrupperna samlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar

enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

KA

@

Har du frågor?

• Har du frågor till expertgrupperna eller vill bli medlem kontakta SBR. Mail info@sbr.se, Tel 08 - 462  17 90

ÖB står fast i frågan om enstegstätade fasader FRÅGA: Vad svarar jag som besiktningsman och medlem av SBR när uppdragsgivaren ställer frågan om risk för tunnputs kontra tjockare putsteknik och mineralull kontra cellplast?

Margareta Karlsson

Svar: Enstegstätade ÖB ­fasader på en träkonstruktion är trots påtryckningar från enskilda materialleverantörer fortfarande klassat som en teknisk riskkonstruktion. Just nu ligger ärendet om överklagan av den aktuella hovrättsdomen om frikännande av Myresjöhus enstegstätade fasader hos högsta domstolen. Ärendet är så principiellt viktigt att konsumentombudsmannen är med och finansierar resningsansökan.

För drygt ett år sedan satte SBR ner forten och beslutade att utan undantag stå fast vid att den aktuella fasadkonstruktionen även i fortsättningen ska bedömas som riskkonstruktion oavsett landsända som huset besiktigas i. Att det omgivande klimatet påverkar och till följd visar på fler skador söderut än i norrlands inland spelar ingen roll. Förra året hölls en av fortbildningskurserna för SBR’s medlemmar av Sture Lindmark från Lund. Han har genom ett omfattande arbete med nedtagande av flera byggnaders totala putsverk konstaterat att alla byggnaderna hade problem med inträngande fukt via den enstegstätade fasaden. Det i sig påvisar bristerna med stickprovsmetoden.

Studiebesök vid Fyrishov SBR-avdelningen i Uppsala fick förmånen att besöka Fyrishov för en guidad tur genom bygget. Stadigare konstruktioner, bättre ljudisolering och energisnål byggnad är några av resultaten av den mycket omfattande renoveringen. Vi var 16 stycken nyfikna deltagare som samlades i entrén och blev visade till byggplatskontoret av projektledare Conny Niklasson. Där redogjordes för projektet som har en lång historia från idé till genomförande. Samtalen påbörjades redan vid millenniumskiftet med detaljplanearbete 2006 och bygglov först 2010. Fyrishov byggdes ursprungligen 1959 och genomgick en omfattande omdaning 1991 med äventyrsbad, sporthallar med mera. Verksamheten är i huvudsak bad, idrott och event. Fyrishov hade 2012 över 1,6 miljoner besökare per år och är Sveriges

52

Nyfikna deltagare på studiebesöket vid Fyrishov

5:e mest besökta efter Liseberg, Gröna Lund, Folkets Hus Malmö och Sälenfjällen. Entreprenaden, som är i sin slutfas, har genomförts som delad entreprenad med cirka 50 olika aktörer i LOU-upphandling. Totala byggkostnaden förväntas uppgå till cirka 193 mkr. Byggstarten föregicks av omfattande arbeten med att flytta den huvudvattenledning som gick tvärs över byggplatsen. Plattan som håller emot grund-

vattentrycket har konstruerats av 500 kg betong med ungefär 8 000 ton armering, för att inte riskera att flyta upp. Dessutom är byggnaden grundlagd på 440 pålar till en total längd av 13 km. De nya större multihallarna har en takhöjd om 10 meter. Byggnaden är konstruerad med stålstomme i två plan och för att undvika självsvängning vid främst konserter är stålbalkarna hela 1,80 meter höga och 1,3 meter breda.

Fuktig problematik FRÅGA: Vart kan jag hitta mer information om enstegs­tätade fasader? lars Eriksson

Svar: Problemet med enstegstätade fasader är inte isolerat till Sverige. I såväl Canada som USA har man på 90-talet haft en fuktskandal med enstegstätade fasader. Det är märkligt att detta inte kunde förhindra att Sverige fick en motsvarande byggskandal. Det finns självklart därför mycket information att inhämta på internet. Bland annat har Villaägarna publicerat en bra skrift om enstegstätade fasader. Den finns att ladda ner på deras webbplats villaagarna.se eller följ denna länk www.villaagarna.se/ Global/Pressrum/2009/ bilaga2_2009-12-14.pdf. SBR

Renoveringen har resulterat ett mycket energisnålt hus med beräknat energibehov av 43 kw/ m2/år. Elen är vindkraftproducerad, med endast fjärrvärme som spetsbehov. Geoenergi sörjer för både värme och kyla. Byggnaden är helsprinklad. Sportgolven är i nedre plan och är uppreglade, ventilerade och försedda med Pvc-matta som skall tåla allt från lättare sportevenemang till pall- och saxlyftar vid konserter. Ett annan ovanligt inslag är en 300 m2 vertikal solcellanläggning på fasaden. Slutbesiktningen skedde i juni 201 och invigningen går av stapeln den 31 augusti. Efter rundvandringen tackade föreningens nye ledamot och tillika student Erik Rynnes för ett intressant studiebesök genom att till Conny Niklasson dela ut föreningens speciella underlägg av gjutjärn, som härstammar från Uppsalaavdelningens förbundsstämma 2007. SBR Uppsalaavdelningen Dick Söderholm

husbyggaren NR 4.2013


RES MED SBR

Studieresa till Japan och Korea 2014 två länder som kombinerar teknologisk utveckling och tradition Asien är SBRs nästa resmål där vi besöker två länder, Japan och Korea. Båda ligger i täten för teknologisk utveckling samtidigt som tradition är ett viktigt inslag i samhället. Välkommen att ta del av vad som pågår inom byggbranschen i två av Asiens viktigaste högteknologiska länder samt få en förståelse för hur dess kultur påverkar byggandet! RESANS HÖJDPUNKTER: JAPAN 4 okt - 11 okt 2014

Under 8 dagar i Japan kombinerar vi intressanta utflykter med konferens och föreläsning om byggbranschen i Japan. Vi besöker bl a Roppongi Hills där vi kan se Tokyo från ovan, en rundtur som tar oss till Meijihelgedomen, Tokyos paradgata Omotesando och stadsdelen Ginza. Vi tar snabbtåget Shinkansen mot den gamla kejsarstaden Kyoto och under en eftermiddag besöker vi Nijoborgen, Guldpaviljongen och den zenbuddistiska stenträdgården Ryoanji. Ett självklart besök gör vi i staden Nara, Japans äldsta huvudstad med sina vackra träbyggnader från 600 talet.

Japan 8 dagar: 29.750 kr per person i dubbelrum från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn.

KOREA 11 okt - 16 okt 2014

Resan fortsätter för den som så önskar till Korea och börjar med ett besök i Hiroshima. Vi besöker även bl a Seouls mest kända platser som det gamla kungapalatset, Kyongbokkung som är som Beijings förbjudna stad, utsikten från Seouls TV torn ger omfattningen av denna stora stad. Vi åker över floden Han genom Kangnam och Apkjuong som är Seouls Beverly Hills och slutar i Hightech. Avslutningsvis besöker vi den nya staden New Songdo som för tio år sedan var ett lerigt fält och nu är en framtidsstad, vi gör studiebesök i en av världens mest miljövänliga städer.

Förlängning Japan 1 dag + Korea 5 dagar: 16.750 kr per person i dubbelrum.

Mer information och intresseanmälan: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller www.style.se/sbr

husbyggaren NR 4.2013 

53


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan

1 1 1 0 9 6 2 0 0

ANNONS 4:e omslag svensk Byggtjänst

Aningen svårläst, men fylld med nyheter. Världens viktigaste bok ”AMA EL 12” är här med ett stort antal förändringar. Inte mindre än 134 nya koder och rubriker har skapats i BSAB-systemet. Vi har lagt stor vikt vid att se över och uppdatera hänvisningar till standarder och andra dokument. Beställ i webbutiken på byggtjanst.se eller på tel 08-457 10 00.

Husbyggaren 2013 Nr 4  
Husbyggaren 2013 Nr 4  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...