FORM & TEKNIK Det håller inte att sitta i ett skyddat hörn av världen och betrakta omvärlden på avstånd. Lär av andras erfarenheter! För problemlösning, innovation och utveckling gäller inga geografiska eller kontextuella avgränsningar. Det andra lär idag, kan vi ha nytta av i morgon. Av andreas falk , ateljefalken@yahoo.se
För att utvecklas behöver vi lära av det andra gör
F
rån ett så pass skyddat hörn av världen, som vi lever i här i Sverige, betraktar vi en i många fall och avseenden avlägsen omvärld på avstånd som är både bekväma och behöriga. Utvecklingen av samhället i väst och av medierapporteringen gör också att det paradoxalt nog inte har blivit lättare att nås av nyheter om vad som händer bortom horisonten. Men även om det kan vara svårt att applicera andras avlägsna erfarenheter och landvinningar, på den egna hemmaarenan, så går det att genom andras erfarenheter lära sig mycket om hur vi kan hantera de utmaningar som vi själva står inför. Vi rent av måste dra hem så många lärdomar som vi bara kan, för att utveckla och berika oss själva.
Oklara definitioner ”How reliable is reliable?” Frågan ställdes under en konferenssession i London i september ifjol. Sessionens tema var tillförlitlighet och säkerhets- och robusthetsaspekter av konstruktioner och forskningsfrågornas art fick diskussionen att gränsa till filosofins område med snudd på uppvisningar i hårklyveri. Tillförlitlighet är förvisso en viktig säkerhetsaspekt på byggnader, men hur tillförlitligt är tillförlitligt? Det är givetvis betonade frågeställningar, eftersom man måste kunna ta ställning till hur allvarliga olyckor och katastrofer som man behöver ta hänsyn till när en konstruktion ska dimensioneras; ska byggnaden hålla för en lastbil som kraschar mot fundamentet, ett flygplan som störtar in i fasaden, ett jordskalv på 6.3 på Richterskalan eller ett skalv på 5.1 eller 7.8? Eller än mer statistiskt uttryckt: jordskalvet som hypotetiskt inträffar till exempel en gång per 50 år? Per 100 år? Kon42
kretion av de abstrakta resonemangen blir ett måste, för hur annars kan riktlinjerna appliceras på den byggda verkligheten?
Att förstå omvärlden Abstraktioner är emellertid viktiga för att vi språkligt, vetenskapligt och över huvud taget mentalt ska kunna greppa fenomen omkring oss och kunna hantera dem. Vi behöver förenkla och abstrahera för att kunna bearbeta och finna rationella lösningar som passar vår komplexa omvärld. Men det finns givetvis en risk och en fara med att genom abstraktioner distansera sig från det konkreta, för att inte tala om de ofta ineffektiva följderna av politiska agendors oprecisa formuleringar, vilka tvingats fram för att uppnå konsensus. Ineffektiviteten förstärks sedan givetvis när det är ett befintligt sammanhang som ska adresseras, eftersom lösningar då behöver anpassas för unika förutsättningar och man därför ofta, förstås, tvingas till olika grader av tolkningar, och därmed nödgas tumma på de generella riktlinjerna. Buzz words Den ständiga utnötningen av begrepp är givetvis ett ständigt återkommande problem, men när det gäller ”buzz words” så ligger problemet i alltför grunda definitioner och nonchalant språkbruk, ett slags ”word dropping” närhelst det lämpar sig. Problemet med abstraherade resonemang utgörs i stället av att begreppen lyfts så högt ovanför den fysiska verklighet som de ska beskriva eller hantera, att länken till konkretionen tänjs ut till oigenkännlighet, vilket självfallet försvårar definitionen av sambandet och därmed själva den praktiska nyttan av be-
greppet, metoden eller resonemanget. Extra knivigt blir det när buzz words ställs på sin spets. Frågan: ”How sustainable is sustainable?”, blir alltmer aktuell. Relativiteten är därtill ständigt påtaglig, för, som Fröding skrev: ”…det, som är sanning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg.”. Vissa ord och begrepp saknar helt enkelt entydiga definitioner men ges vitt skilda betydelser i olika grupper och sammanhang. Det kan vara olikheter mellan professioner och det kan vara grundat på skillnader i yttre förutsättningar, som exempelvis klimatskillnader mellan olika regioner och zoner världen över; en isoleringsstandard i Sverige som skiljer sig rejält från en chilensk norm, som i sin tur avviker från en australiensisk.
Det spretar Vi lever i en alltmer globaliserad värld men vi lever ändå i många avseenden i ibland vitt skilda världar, vilket gör det mycket svårt att uppnå enighet. Samhälls- och teknikutvecklingen går också av flera skäl och varierande orsaker olika fort inom olika områden, på olika håll i världen och det gör att perspektiven på omvärlden och på för omvärlden viktiga frågor kan skilja sig rejält från varandra. Kina kan konstateras ha sina förutsättningar, i den mån nu jättenationen Kina kan generaliseras till något enhetligt. Australien har helt andra produktionsmässiga, klimatmässiga och politiska förutsättningar än Kina. Grönland har ytterligare andra. Liksom Frankrike. Det spretar, både ekonomiskt, klimatmässigt, kulturellt och gastronomiskt och socialt. Världsledande eller vilse? Vi kan i Norden hävda att vi är bra och Fortsättning s. 44 P
husbyggaren nr 5 B 2012