BETONG Betong i anläggningar som tar hand om matavfall behöver skyddas. Lakvattnet är surt och temperaturen hög. Detta kräver extra tålig betong eller att betongen skyddsbehandlas. Det som behövs närmast är en kravspecifikation för tätskikt.
Surt lakvatten från matavfall skadar biogasanläggning
I
takt med att insamlingsvolymerna av matavfall ökat runt om i landet har också problem uppstått med att lakvatten, speciellt från matavfall i biogas- och komposteringsanläggningar, fräter sönder betongkonstruktioner i anläggningarna. Omfattande skador, se figur 1, har under senare år rapporterats in till Avfall Sverige, som är den svenska intresse- och branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Olika typer av skyddsbehandling har provats med mer eller mindre gott resultat. Denna artikel beskriver i korthet varför betongen tar skada och vad som kan göras för att hindra skador i framtiden.
Betong i aggressiva miljöer Betongkonstruktioners beständighet kan ibland äventyras i aggressiva yttre miljöer. Exempel på detta är saltexponering i marina miljöer och saltade vägar, växlande temperaturförhållanden som frysning och upptining, samt exponering för olika kemiska ämnen såsom syror. De största beständighetsproblemen i Sverige anses vara frostangrepp och armeringskorrosion. Andra angrepp är sulfatangrepp, havsvattenangrepp, saltangrepp, urlakning och cementballastreaktioner. Olika ämnen har olika nedbrytande inverkan på betong. När det till exempel gäller syrors agg ressivitet och nedbrytande effekt bedöms denna som regel utifrån pH-värde, och kraftig påverkan kan förväntas från syror med pH-värde under 4. Men inte bara pH har betydelse utan även de aggressiva jonernas förmåga att ta sig fram i betongen spelar roll. Olika sorters exponering Beträffande exponeringsklasser för in34
verkan av miljö definieras, enligt SS EN 206‑1, arton olika klasser inom sex olika typer av exponering: 1. Ingen risk för korrosion eller angrepp (X0). 2. Korrosion föranledd av karbonatisering (XC1, XC2, XC3 och XC4). 3. Korrosion orsakad av andra klorider än från havsvatten (XD1, XD2 och XD3, till exempel delar av broar, beläggningar och bjälklag i parkeringshus). 4. Korrosion orsakad av klorider från havsvatten (XS1, XS2, och XS3). 5. Angrepp av frysning och upptining med eller utan avisningsmedel (XF1, XF2, XF3 och XF4, till exempel vägoch brobanor utsatta för avisningsmedel). 6. Kemiskt angrepp (XA1, XA2 och XA3). För exponering 6 avses kemiskt angrepp i jord och grundvatten, vid temperaturer mellan 5 och 25 grader Celsius. Specificerade gränsvärden för exponeringsklass XA3 (grundvatten) listas i tabellen. XA3 betecknas som starkt aggressiv miljö enligt tabellen (XA står för chemical attack). Det mest ogynnsamma värdet för en enskild kemisk komponent bestämmer klassen. Rekommenderade gränsvärden för betongsammansättning och egenskaper för betong inom olika exponeringsklasser listas vidare i EN 206-1, Bilaga F. Kemisk komponent Gränsvärden
SO42- (mg/l) pH CO2 (mg/l) NH4+ (mg/l) Mg2+ (mg/l)
> 3000 och = 6000 < 4,5 och = 4,0 > 100 upp till mättnad > 60 och = 100 > 3000
Tabell: Gränsvärden för exponeringsklass XA3 (enligt SS EN 206-1, Tabell 2).
FÖRFATTAREN
Av ylva edwards , tekn dr, CBI Betonginstitutet
Ylva Edwards är tekn. doktor i Väg teknik (från KTH) och arbetar som senior forskare på Materialgruppen vid CBI Betonginstitutet i Stockholm.
För XA3 rekommenderas: högsta vct 0,45, lägsta tryckhållfasthetsklass C35/45, lägsta cementhalt 360 kg/m3, samt sulfat resistent cement. Som komplement till SS EN 206 används i Sverige SS 137003, som beskriver kompletterande svenska krav och rekommendationer som fordras eller tillåts. Enligt motsvarande rekommendation för gränsvärden i SS 137003 anges: högsta vct 0,40, lägsta bindemedelshalt 200 kg/m3, samt hållfasthetsklass = 42,5. Cementhalten bestäms i varje enskilt fall, liksom största tillåtna mängd tillsatsmedel. För vägledning beträffande exponeringsklasser refereras till Betongrapport 11.
Aggressiv miljö i P-hus Exempel på olika användningsområden för betong i aggressiv miljö är broar, garage och parkeringsdäck, djurstallar, djurfodertankar, reningsverk och matavfallsanläggningar. Även betongkonstruktioner i simhallar uppvisar skador till följd av miljön. I brokonstruktioner utsätts betongen för inverkan från trafik i form av belastningar, som svängningar och mekanisk påverkan, med mera, och klimat, till exhusbyggaren nr 2 B 2011