P
der för konsulten som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för beställaren. Detta är en utökad skyldighet för konsulten. Krav på åtgärdande ska framföras inom skälig tid efter det att fel upptäckts eller bort upptäckas. Framför beställaren kravet senare ska beställaren svara för den merkostnad som den för sent framförda underrättelsen orsakat konsulten. Om felet inte avhjälps inom skälig tid så har beställaren rätt att avhjälpa felet på konsultens bekostnad. Någon närmare vägledning av de olika skäliga tiderna saknas tyvärr.
Anmälan av skada och krav När det gäller preskription av skadestånd löper numera dubbla frister i det att beställaren ska framställa krav skriftligen tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter att beställaren fått kännedom om skadan, vartill kommer att kravet måste framställas inom den så kallade ansvarstiden i 2 § beskriven ovan.
§ §§ Beställarens innehållanderätt av arvode och annan ersättning till konsulten som säkerhet för skadestånd har begränsats till ett prisbasbelopp om konsulten genom skriftlig bekräftelse från sin försäkringsgivare visat att försäkringen omfattar det skadeståndsansvar som kan komma att åläggas konsulten. Det räcker således med ett intygande om att försäkring finns till beräknat belopp oavsett hur det förhåller sig med eventuellt ansvar. Om beställaren framfört krav på skadestånd ska konsulten inom tre månader lämna in en skadeanmälan till sin försäkringsgivare. Regeln och tidsfristen har införts för att ge konsulten möjlighet att bedöma kravet och föra dialog om detta med beställaren när en skadesituation inträffat. Inget sägs dock om konsekvensen av att konsulten avstår från eller senare än tre månader gör skadeanmälan. Dessutom 56
stipulerar försäkringar ofta att skadeanmälan till försäkringsgivaren ska ske utan dröjsmål efter det att skadan blivit känd, det vill säga efter reklamation från beställaren i detta fall. Det så kallade småskadeundantaget som fanns i ABK 96 har tagits bort i ABK 09.
Rätt till resultatet Kapitel 7, rätt till uppdragsresultatet, var en av stötestenarna vid förhandlingarna om ABK 09. I ABK 96 anges att beställaren har rätt att använda resultatet av uppdraget för avtalat ändamål. I praktiken har det sällan avtalats om vilken rätt beställaren har att nyttja uppdragsresultatet, vilket skapat osäkerhet. I ABK 09 har bestämmelsen förtydligats med lydelsen att beställaren har, om inte annat avtalats, rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat endast för det med uppdraget avsedda ändamålet. I kommentaren till paragrafen anges att bestämmelsen avser uppdragsresultatet i dess helhet. Beställaren får normalt utöver avtalat uppdrag, på eget ansvar, använda enskilda i uppdragsresultatet redovisade (tekniska) lösningar, dock förutsatt att upphovsrätt och andra immateriella rättigheter beaktas. Bestämmelsen har gjorts till en täckbestämmelse och kommentaren understryker vikten av noggrann reglering och beställare kan nog förväntas komma kräva mer långtgående nyttjanderätt. Hävning av avtal I kapitlet 8, hävning, har när det gäller beställarens rätt att häva konsultavtalet en omarbetning skett gällande två av hävningsgrunderna; konsulten har misskött sitt uppdrag, och konsulten har i väsentligt hänseende brutit mot avtalet, på så sätt att beställaren har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada – med tillägget – om konsulten ”inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse”. Hävning är ju en ytterst ingripande åtgärd, som sällan behöver tillgripas. Det har också införts en bestämmelse om att hävning ska ske skriftligen. Motsvarande förändringar har gjorts när det gäller entreprenörens rätt att häva beträffande grunden – beställaren i väsentligt hänseende brutit mot avtalet – varvid tillagts, om beställaren ”inte utan dröjs-
mål efter skriftlig anmodan vidtagit rätttelse”. Även för konsulten gäller numera att hävning ska ske skriftligen.
Får inte avbryta Kapitel 9 handlar om tvistelösning och kapitel 10 om förenklad tvistelösning. Grundregeln är oförändrad jämfört med ABK 96 och innebär att tvist mellan parterna ska avgöras av allmän domstol. Paragrafen är en täckbestämmelse. En ny paragraf anger att den omständigheten att en tvist har hänskjutits till rättsligt avgörande inte berättigar konsulten att avbryta uppdraget. Beställaren har inte heller på sådan grund rätt att innehålla belopp som inte direkt omfattas av tvisten, eller underlåta att i övrigt fullgöra sina åligganden.
§ §§
En ny bestämmelse anger att oberoende av vad som föreskrivs i detta kapitel 9 har part rätt att ansöka hos myndighet om betalning av ostridig och förfallen fordran avseende uppdraget. Paragrafen ger part möjlighet att till exempel ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Om parterna är överens kan ett helt nytt förenklat tvistelösningsförfarande användas med motsvarande innehåll som i standardavtalen AB 04 och ABT 06.
När gäller ABK 09? ABK 09 träder inte i kraft vid något speciellt tillfälle, utan det sker genom åberopande av ABK 09 i det individuella avtalet som det nya standardavtalet blir gällande mellan parterna. Om någon av slentrian eller därför att man av något skäl föredrar det skriver in ABK 96 i konsultavtalet och den andre parten accepterar det, blir således ABK 96 gällande, även om ABK 09 kommit ut på marknaden. Det bör också nämnas att ett arbete pågår inom Svensk Byggtjänst, som är huvudman för AMA-publikationerna, att utarbeta en AF AMA Konsult, vilken kommer att ansluta till de nya ABK 09bestämmelserna. Remisstiden gick ut den 22 februari. D husbyggaren nr 2 B 2010