ROT Under alla tider har många hus drabbats av rötskador i byggnadskonstruktionen. Det finns tecken på att antalet rötskador har ökat under senare år. Det kan bland annat bero på att äldre byggnader byggs om och att nya byggnader byggs på mark med höga fuktförhållanden.
Antalet rötskador har ökat under de senaste tio åren
A
ngrepp av rötsvampar orsakar försämrad hållfasthet hos trämaterial. Rötsvampar kräver betydligt högre fukt för aktiv tillväxt än mögelsvampar. Inledande angrepp av mögelsvampar eller andra mikroorganismer bereder sannolikt vägen för senare invasion av rötsvampar. Ofta sker nedbrytningen av trä periodvis beroende på vattentillgången. Samtidigt blir veden porösare, vilket ger en ökad fukthållande förmåga och accelererande nedbrytning. De antal arter som är mest förekommande i hus är relativt få, men en exakt artdiagnos kan vara av stor vikt med tanke på val och omfattning av saneringsåtgärder.
Olika sorters angrepp Röta i virke kan förekomma i tre olika former: • brunröta • vitröta • soft rot Brunröta angriper framförallt gran, tall och ek. Cellulosan i veden bryts ner
Brunröta. Foto Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen
32
men inte ligninet. Vid långt gånget angrepp krymper veden och spricker på tvären (tärningsformat) och blir brunfärgad. Detta är den dominerande röttypen i byggnader. Vitröta angriper framförallt lövträd. Vitrötesvampar har förmågan att bryta ner vedens alla huvudbeståndsdelar, cellulosa, lignin och hemicellulosa. Angripna vedpartier får i början en rödbrun anstrykning. I senare stadier ljusnar veden, blir gulvit till vit och fibrös. Inledningsvis bryts först ligninet ner. Soft rot liknar brunröta, men nedbrytningen sker med ett långsammare förlopp. Normalt krävs våtare miljöer än vid brunröta. Soft rot kännetecknas av att det bildas hålrum i fibrernas cellväggar. Hållfastigheten försämras ofta utan tydliga tecken på angrepp. Soft rot orsakas framför allt av vissa arter mögel- och blånadssvampar samt vissa bakterier.
Närmare 10 000 prov analyserades Under perioden 1999-2007 har Botaniska Analysgruppen utfört mikrobiologiska analyser av materialprov från 9 196 ob-
FÖRFATTAREN
Av roland jonsson , Miljöchef, Hifab AB
Roland Jonsson arbetar som miljökonsult på projektledningsföretaget Hifab AB. Han har arbetat med skadeutredningar i cirka 30 år.
jekt. I min undersökning har jag sammanställt dessa analyser och i 4 166 objekt har någon typ av rötangrepp påvisats. Av 4 166 objekt som har konstaterats vara angripna av rötsvampar är Serpula lacrymans den mest vanliga rötsvampen. Tillsammans med släktena Antrodia, Leucogyrophana, Coniophora, Gloeophyllum, Paxillus, Asterostroma och Peziza svarar Serpula lacrymans för cirka 95 procent av alla angrepp av rötsvampar, där art eller släkte har fastställts.
Vitröta. Foto Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen
husbyggaren nr 5 B 2009