Figur 2.
Figur 1.
sjunka ner mot rumstemperaturen. Och då blir det möjligt att använda mer lågvärd spillvärme. I Sverige är vi extremt bra på att använda fjärrvärme – bäst i världen. Merparten av värmebehoven i större tätorter klaras med fjärrvärme. Användning av värmepumpar kommer bäst till sin rätt där man inte har tillgång till fjärrvärme. Problemet med värmepumpen är att den drar el. El som vid marginalproduktion tillverkas med kolkondens i Polen. Det betyder att 4 kWh från en värmepump, tillförs som 1 kWh el och 3kWh ”gratisenergi”. Men elen fick tillverkas av 4 kWh kol. Då har vi bara flyttat CO2-utsläppet från konsumenten i Sverige till producenten i Polen.
Finns ingen rätt inställning Hur kan valet av värmestyrsystem påverka energieffektiviteten? Allmänt om energieffektivisering kan man säga att jämn temperatur innebär energieffektivitet. Värmesystem ställs in så att variationer i innetemperatur sker ovanför en viss accepterad nivå. Skulle temperaturen sjunka under denna nivå får man klagomål vilket leder till att värmekurvan höjs. Det betyder att mindre variationer innebär mindre förhöjning av medeltemperaturen, se figur 1. Att ha jämn innetemperatur innebär per definition att man ska upprätthålla effektbalans. Lika mycket värme ska tillföras som förloras. En enkel modell för denna effektbalans beskrivs av figur 2. Radiatorerna ska alltså balansera ut övriga värmekällor och förluster. Klimatberoendet kan beskrivas med effektsignaturen. Figur 3 beskriver vilken effekt huset behöver vid en viss utetemperatur – om denna varit stabil under lång tid. Husets dynamik, tröghet, gör att man nr 5 B 2008 husbyggaren
dessutom måste beräkna det dynamiska förloppet. Eftersom väggarna lagrar värme tar det tid innan det statiska effektbehovet uppnås. Ett exempel: Får vi ett väderomslag från 15 grader Celsius till 0 grader så är väggarna varma under lång tid efter väderomslaget. Man behöver inte tillföra mer värme förrän långt senare. Omvänt vid väderomslag från –15 grader Celsius till 0 grader så är väggarna kalla och suger värme under lång tid. Man måste ligga kvar med värme under lång tid efter väderomslag för att innetemperaturen ska vara konstant. Det tar ofta över 30 timmar innan det statiska effektbehovet stabiliserat sig. Exemplet ovan utgör en alternativ förklaring till varför det är så vanligt med klagomål och problem att ställa in värmesystem runt 0 grader Celcius. Med exemplet kan man förstå att det inte finns något rätt svar på frågan vilken radiatortemperatur man ska ha vid 0 grader.
”Rätt” är beroende på hur vädret var tidigare. Bäst är då att välja ett tillräckligt högt värde så man klarar värsta fallet (från kallt till mindre kallt). Man får en ”puckel” på radiatorkurvan runt 0 grader.
Benchmark av olika styrtekniker Effektbalans är per definition metoden för att upprätthålla stabil temperatur. Modellering av förlusterna från ett rum till ytterväggen visar att de ändrar sig långsamt i förhållande till utetemperaturen, se tidigare exempel. Med denna grundsyn kan vi jämföra några olika styrprinciper: 1. Styrning av radiatortemperatur med utegivare. Detta är den konventionella styrmetoden. Systemet reagerar direkt på variationer i utetemperatur. Effektbalansmodellen visar att värmebehovet ändrar sig långsamt eftersom ytterväggen fördröjer effekten av utetemperaturändringar. Systemet reagerar för Fortsättning s. 68 P
Figur 3.
67