1 0 OMP L AC E R A D E HU N DA R
VI HAR HITTAT HEM
Här kan du läsa om de hundar som Hundskyddsföreningen Hundis har haft glädjen att omplacera och där den nya hussarna/mattarna har skickat in en berättelse om hur det gått och vad de hittar på nuförtiden.
SENJA Hej nu är det snart tre år sedan jag flyttade till min matte. Vi blev sambos till julen 2008, då var jag 9 månader och nu är jag 3,5 år. Vi bodde först i Landskrona men det gillade jag inte. För jag tyckte inte om alla ljud och alla människor. Som tur var fick matte snart nytt jobb uppe i västra Södermanland så till april 2009 gick flyttlasset. Vi bor sedan dess i en liten by där vi har skogen precis utanför dörren, det är jättehärligt. Vi går många kurser eftersom det är så roligt och jag behöver träna på att koncentrera mig och slappna av med människor runt mig. Vi har gått vardagslydnad, klicker, kantarellsök, spår och rallylydnad till exempel. Matte säger att jag blivit mycket bättre men vi har en del kvar att jobba på. Till exempel går vi Hälsans stig i Kumla ibland för att jag ska få lite stadsträning och det går riktigt bra nu. Men jag har behövt få denna tid på mig att växa på både till kropp och själ. Numer går jag lös på promenader. I byn gör jag det alltid, och på andra orter övar vi där det är få människor så jag får träning i andra omgivningar också. Det går bättre och bättre. Men jag avskyr när okända människor vill hälsa, och stirrar mig i ögonen. Kan dem bli mer oförskämda, varför kan människor inte hälsa artigt, eller ännu hellre låta mig vara helt ifred? Tack vare mig har matte blivit mycket intresserad av hur hundar lär och reagerar så hon har blivit klickerinstruktör hos vår hundklubb och utbildar sig till IMMI-instruktör hos Hundens hus.
Senja i Landskrona
Sittande på mattan är jag alldeles nyinflyttad i Landskrona. När vi bodde där så brukade jag stå och hålla koll på livet nere på gatan. Ni kan nästan se höftkammarna sticka ut, jag var nämligen väldigt smal när jag flyttade in. Vi brukade även åka över till Österlen ibland och ha kul på stranden. Det gick faktiskt att bada när det var minusgrader, Matte trodde det inte men jag visade henne.
HUNDISBLADET nr4 2011