Höst 2012
Kören som får alla att sjunga med
Gå genom murar vad händer i höst?
Micahs väg till Skärholmens kyrka www.svenskakyrkan.se/skarholmen
Vem är med? inför det här numret vill vi i redaktionen visa olika sätt att vara delaktig i kyrkan på. Medlemskapet i Svenska kyrkan ser vi som en grundläggande möjlighet till delaktighet, ett sätt att vara med och påverka. Sen så kan delaktigheten se olika ut. Kanske går man förbi någon kyrka ibland, kanske tar man en kopp kaffe på kyrkbacken, kanske deltar man i gudstjänster, kanske tar man sig an uppgiften att bli kyrkvärd, kanske gifter man sig i kyrkan eller sjunger i en kör. Vi som är med och gör den här tidningen upplever församlingen som en positiv plats där vi hör hemma, och detta präglar naturligtvis de texter vi skriver och de intervjuer vi gör. För oss som arbetar eller är aktiva i kyrkan är öppenhet ett ledord, att alla ska få vara med, även den allra minsta delen är viktig för helheten. Därför reagerar vi starkt på mekanismer som stänger människor ute. På det stora planet, i vår globaliserade värld, hör vi ju varje dag om hur människor stängs ute och far illa genom de gränser och de regler som vi människor har skapat. Detta är lätt att skriva om. Låt mig försöka förklara det som är svårare att skriva om. Församlingens arbete bygger ju i stora delar på människors vilja att mötas i små eller större grupper för att göra saker tillsammans (längst bak i tidningen kan du läsa om flera av dessa verksamheter). För att kunna göra något tillsammans behöver man känna gemenskap och trygghet med varandra. Man behöver skapa ett gemensamt sätt att prata på och göra saker på. En grupp som samlas kring någonting som man tror på kan snabbt locka till sig fler och växa. Men det finns också en risk att man sluter sig om sitt eget, att det blir svårt för andra att förstå det man gör och pratar om. Vad händer då med öppenheten? En stor utmaning för alla oss som ser oss som en del av Svenska kyrkan Skärholmens församling är att ständigt arbeta med att göra vägen till delaktighet synlig. Medlemstidningen vill vara en del av detta arbete. Hur lyckas vi? Vill du vara med?
Ulrika Nylén
Redaktör, 08-680 94 35 ulrika.nylen@svenskakyrkan.se
?! Vad ska medlems tidningen heta?
Vi i redaktionen tycker att medlemstidningen behöver ett ”riktigt” namn. Därför behöver vi din hjälp. Vilket namn tycker du passar för en medlemstidning där man arbetar med öppenhet och delaktighet för att bygga broar mellan olika personer och verksamheter i församlingen? Ge dina förslag med en motivering till Lars-Åke Spånberger, larsake.spanberger@ svenskakyrkan.se, 08-680 94 38.
Vi vill ha din berättelse! Hur kom du i kontakt med kyrkan? Vad betyder den för dig? Vad är du med i? Hur? Vi vill gärna ha med din berättelse, dikt, foto eller teckning i medlemstidningen. Vill du kanske vara med i redaktionen för tidningen? Hör av dig till Ulrika Nylén, ulrika.nylen@ svenskakyrkan.se, 08-680 94 35.
Redaktionen Den här gången svarar vi i redaktionen på frågan: vad betyder det för dig att vara med i Svenska kyrkan Skärholmens församling? Eric Dominicus Präst. Gemenskap, gudstjänst, växande
Lars-Åke Spånberger Präst. Vara med i ett sammanhang där hela världen förenas (inför Gud).
Ulrika Nylén Informatör. Utmaningar.
Worku Tegenu Aktiv i Mekane Yesusföreningen. Att komma hem till mina andliga syskon för att tillsammans vara inför Gud.
Oskar Olsson Aktiv i ungdoms gruppen, konfirmandledare. Gemenskap, hemmakänsla, lugn.
Tommi Tuominen Aktiv i bland annat Bredängs kyrka. Allt!
Innehåll
Höst 2012 är en medlemstidning för Svenska kyrkan Skärholmens församling som delas ut två gånger om året till församlingens medlemmar. Kyrkoherde: Kerstin Billinger 08-680 94 36, kerstin.billinger@svenskakyrkan.se. Grafisk form: brizzo.se. Tryck: Elanders. Distribution: Bring. Upplaga: 8000. Svenska kyrkan Skärholmens församling, Bodholmsplan 1, 127 48 Skärholmen. svenskakyrkan.se/skarholmen.
Ledare låt hjärtat va’ me’
4
3 frågor till Oskar Olsson
5
Mötet med Mekane Yesuskören
6
Mötet med Micah Kissi
8
Mötet med ett vigselpar
10
Besöket på kyrkbacken
12
Reflektion människan bakom fasaden
15
Reflektion lilltån är också viktigt
16
Mötet med Vårbergs kyrka
18
Tema gudstjänst
20–23
Höst 2012
24–27
3
ledare
Låt hjärtat va’ me’
Foto: Ulrika Nylén
låt hjärtat va’me’ – sjuttiotalslåten med känslokyla ut sig. Det finns en risk att vi Sonya Hedenbratts lite hesa röst har dykt placerar ”med-orden” enbart i den privata upp i mitt huvud gång på gång den senaste sfären och låter hjärna och förnuft härska tiden. Orsaken är antagligen att det i vår enväldigt vad gäller myndighetsutövning, församling pågått samtal under maj-juni politik, näringsliv och forskning. Detta om flyktingpolitik och våra erfarenheter får naturligtvis förödande konsekvenser. av hur enskilda asylsökande behandlas. Människan är en helhet – ande, själ och Jag och flera av mina kollegor har flera kropp, hjärna och hjärta – så är vi skapta. gånger frågat oss: Hur är det möjligt, hur För att kunna leva helt och fullt, som kan man fatta sådana beslut – när Sverige individer och som samhälle, behövs både antagit resolutioner, stiftat lagar, skapat hjärna och hjärta, ande, själ och kropp. regelverk, som ska värna den som är utsatt? när vi döps gör prästen korstecknet på I det stora hela tror jag inte att det är dopkandidatens panna, mun och hjärta. något större fel på utlänningslagen och Innebörden är förstås att våra tankar och det regelverk som finns runt asylrätten – vårt förnuft, våra ord och vår vilja och så vad är problemet? därmed våra handlingar, Det räcker inte med ska präglas av det som lagar och regler, de ska Jesus står för. ”Hjärna och hjärta måste tolkas och tillämpas Den helhetssynen också. Och då blir behöver vi påminnas om samverka för att vi ska det tydligt – lagar och – både som individer kunna fatta kloka beslut ofta regelverk är sällan och som samhälle. – förnuft och känsla är entydiga, allra minst Förnuftet är Guds sådana som ska förhålla en oslagbar kombination” skapelse, likaväl som sig till människors intuitionen och känslorna. erfarenheter och upp Så därför tackar jag Gud levelser. Det är här som för logik, analyser och hjärtat kommer in. Det har avgörande vetenskap och sådant som kommer ur betydelse om hjärtat får vara med när en tankens klara reflexion. Men samtidigt lag ska tillämpas. Detta gäller naturligtvis är jag övertygad om att det som hjärnan inte bara utlänningslagen, utan alla regler tänker ut, måste brukas med medkänsla, och paragrafer som ska bedöma och gripa medmänsklighet och hjärtats vishet. I in i människors liv. skolan och på jobbet, på migrationsverket Hjärna och hjärta måste samverka och hemma vid köksbordet. för att vi ska kunna fatta kloka beslut – förnuft och känsla är en oslagbar kombination! Om ett samhälle ska vara värt namnet sam-hälle, krävs empati Kerstin hos oss alla, varenda en! Utan ”medBillinger orden” – medmänsklighet, medlidande, Kyrkoherde medkänsla – breder likgiltighet och 4
3
frågor till Oskar Olsson
”I Skärholmens församling har jag alltid känt att jag kan vara den jag är”, Oskar Olsson har efter konfirmationen tagit flera steg in i kyrkans värld. Foto: Ulrika Nylén
Kyrkan är mitt andra hem Oskar Olsson upptäckte Skärholmens församling genom sin storebror. Storebrodern har nu vänt kyrkan ryggen medan Oskar har gått långt in i kyrkans värld. Här svarar Oskar på tre frågor om vad Skärholmens församling betyder för honom. Vad betyder Svenska kyrkan Skärholmens församling för dig?
För mig betyder Svenska kyrkan inte så mycket. Svenska kyrkan ser jag mer som ett sätt att hålla ihop alla kyrkor. Det är Skärholmens församling som betyder mest för mig. För det är där jag fått min tro och det är där som jag känner mig hemma. I Skärholmens församling har jag alltid känt att jag kan vara den jag är. Skärholmens kyrka har betytt så mycket för mig
att jag vill gifta mig och ha min begravning där.
Hur hamnade du i Skärholmens församling?
Jag döptes i Skärholmens kyrka. Då var det ju mina föräldrar som ville det, men jag är glad att de gjorde det. Men det var först genom min storebror som jag kom till kyrkan. När jag fick höra mer om min storebrors konfirmation så ville jag också göra det. Jag hade då en så fin konfirmandtid att jag ville vara kvar i kyrkan.
Och då fick jag höra om ungdomsgruppen som jag varit med i sen dess. Jag är även konfirmandledare och med i redaktionen för medlemstidningen. Jag har varit praktikant i tre månader i församlingen så då började jag lära känna de flesta anställda. Min storebror har nu vänt kyrkan ryggen. Jag har gått långt in i kyrkans värld.
Hur är du med och påverkar?
Där jag påverkar något är i redaktionen för den här medlemstidningen och som konfirmandledare. Jag påverkar konfirmanderna och deras syn på kyrkan. Jag trivs i min roll som ledare och vill att fler ska upptäcka kyrkan.
Oskar Olsson 5
mötet
Sjung till Guds ära En kör som får alla i kyrkan att jubla och sjunga med. En kör där körsångarna skriver egna låtar. Worku Tegenu lyssnar på Mekane Yesusföreningens kör och funderar på vad det kan innebära att vara med i en kör i en kyrka. vad innebär det att sjunga i en kör i en kyrka? Den frågan kanske får olika svar hos olika personer. Svaret kan också variera beroende på vad det är för kör. Någon kanske bara är förtjust i att sjunga. En annan kanske känner att hon/ han tjänar Herren bäst genom att sjunga i en kör, eller så har man både ett andligt och ett socialt motiv. Finns det någon skillnad om man nu sjunger på svenska, engelska, amarigna, kinesiska eller ett annat språk? Kanske lite grann för människan, men absolut inte för Gud. Jag tycker att det är märkligt att Gud, som har skänkt oss alla dessa språk, inte behöver någon tolk. 6
Han lyssnar till alla sånger, till och med den sång som var och en sjunger i sitt
Halleluja! Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång. Sjung hans lov i de trognas församling. Bibeln, Psaltaren. 149:1
lilla, lilla hjärta, oavsett vilket språk. Kören i Mekaneyesus föreningen i Skärholmens kyrka medverkar varannan vecka på gudstjänsten som är på lördagar. Kören sjunger på språket
amarigna, som talas i Etiopien. Gudstjänsten är också på amarigna men det finns också möjlighet för individuell översättning av texten till svenska eller engelska. Musiken spelas på keyboard som stöds av ljudförstärkning. Kören brukar stå i två rader. Klädda i sina lila och krämfärgade profilklänningar är körsångarna en mäktig manifestering av sjungandets allvar. – När jag sjunger i kören känns det som att jag kommer närmare Gud, säger Menen som är med i kören sen många år och som också skriver några sånger. Hon säger att de sånger hon skriver brukar handla om Guds under i
Klädda i sina lila och krämfärgade profilklänningar är körsångarna en mäktig manifestation av sjungandets allvar.
naturen, hans härlighet och vad han gjort i hennes liv. Hon har faktiskt själv kommit till tro på Jesus genom att lyssna på sånger. Yohannes, som nyligen valts för att leda kören säger: att sjunga är det bästa sättet att tillbedja och upphöja Gud. Att vara glad i sin tro och sjunga om Herrens härlighet och att prisa
honom för hans gärningar tycker jag ska vara viktigt eller nyckeln när man väljer att vara med i en kör i en kyrka. Det märker man varenda gång man hör kören sjunga på lördagarna i Skärholmens kyrka. Ibland ser man också att alla som är i kyrkan jublar och sjunger med.
Worku Tegenu
Foto: Worku Tegenu
fakta
Gudstjänster på amarigna varje lördag kl 16.00 i Skärholmens kyrka. På amarigna finns också barnverksamhet, kör och närradio. 7
mötet
Foto: Ulrika Nylén
” Det finns ju en kyrka här där jag bor” Micah Kissi är kyrkvärden som ser den som behöver prata med någon och uppmuntrar andra till engagemang. Men det tog tid för honom att hitta till Skärholmens kyrka, kyrkan där han bor. – Jag har ju själv varit främling, så jag vet hur viktigt det är att bli sedd och välkomnad, säger Micah Kissi. micah kissi upptäckte när han kom till Skärholmens kyrka att här behövde man inte vara född ”svensk” för att få vara med. Det är för 8
snart tio år sedan. Då hade han bott i Sverige några år. Den första kontakten med Sverige och svenskarna var Gotland, dit han
kom som asylsökande i slutet av 1989. Folk var vänliga. Röda korset och Svenska kyrkan inbjöd till bland annat gudstjänster.
ylén
Gotland har många vackra låna lokal i Skärholmens kyrkor men få besökare i kyrka. Nu blev det inte gudstjänsterna. så, utan man fick en lokal – Det kändes så i Liljeholmen istället. konstigt. I Ghana var Micah blev mer och mer det tvärtom, vi hade inte engagerad där, och var den många kyrkobyggnader som ledde församlingen. men många kyrkobesökare. Ända fram till 2007 när Vi samlades i skolor och han blev allvarligt sjuk. klassrum istället. På Under tillfrisknandet Gotland gick vi i kyrkan började han tänka: för att folk som tog med – Det finns ju en kyrka oss dit var vänliga, men det här där jag bor. Varför inte kändes kallt gå dit på och livlöst riktigt. att vara där ” I Ghana hade vi inga ändå. han var med kyrkobyggnader på ett par så kom gudstjänster, men många han till kände igen kyrkobesökare” Stockholm. psalmerna, Här fanns samma som mer att han sjöng välja på, New Life och som barn i anglikanska Södermalmskyrkan kände kyrkan som han tillhörde han sig mer hemma i, och i då eftersom han gick i en Immanuelskyrkan träffades anglikansk skola. Och African Fellowship på så var det nattvarden. lördagarna. Där fanns Den hade man inte i gudstjänster med mer Liljeholmen. Han kände värme och gemenskap. att här i Skärholmen kunde Mer som hemma i Ghana. han känna sig hemma. Micah arbetade politiskt – Här ska jag vara, med att uppmuntra tänkte han. afrikaner att rösta i valet Stor roll spelade också 2002 och 2006. Han kom några anställda här, diakon också med i en aktion mot och kyrkoherde, som höll slaveriet, där även Svenska kontakt med honom. kyrkan var med. Det var Nu är Micah själv då han upptäckte att här en aktiv medlem i var en plats där han också församlingen. Sedan några var välkommen. Micah och år är han kyrkvärd och några andra startade en deltar i gudstjänsterna med egen församling och ville textläsningar och annat.
Han har också en särskild förmåga att se när man behöver ta kontakt med någon som kanske behöver någon att prata med. – Jag har ju själv varit främling, så jag vet hur viktigt det är att bli sedd och välkomnad, säger Micah. Han är också duktig på att uppmuntra andra till engagemang. gå i kyrkan har blivit som en positiv plikt nu, inte bara när han är kyrkvärd. Kommer han inte till gudstjänsten en söndag så saknar han det. Lugn och hemmatillhörighet finns här. Och gemenskap, att hälsa varandra Herrens frid före nattvarden är viktigt. – Att gå fram till måltiden är som en stilla fridfull vandring i bön, säger Micah.
Lars-Åke Spånberger
fakta
Kyrkvärdar medverkar i gudstjänster genom att hälsa välkommen, dela ut psalmböcker, läsa texter och ta upp kollekt. Kyrkvärdarna utses av församlingens kyrkoråd. 9
mötet
” Jag har inte tänkt på att det är en kyrka” Varje år gifter sig tusentals par i Svenska kyrkan. Torsdagen den 12 april vigdes Jacqueline Van der Wall och Leif Olsson i Skärholmens kyrka. Här berättar de om vigseln och sin relation till Svenska kyrkan.
10
Jacqueline:
Leif:
Min mamma är buddhist och min pappa är kristen. Jag växte upp på Sri Lanka. Jag är döpt i kyrkan och följde ofta med min mamma till det buddhistiska templet. Min pappa jobbade långt borta. När han kom hem tog han med oss till kyrkan, till exempel på julen. Jag kom till Sverige i slutet på 80-talet. Jag trodde att man automatiskt blev medlem i Svenska kyrkan när man flyttar till Sverige. När vi pratade men prästen innan vigseln upptäckte jag att det inte är så. Jag sa då till prästen att jag ville bli medlem i Svenska kyrkan. På Sri Lanka är det självklart att döpas, konfirmeras och vara medlem i kyrkan. Jag har tidigare varit på begravning i Skärholmens kyrka. Jag har också vänner som är aktiva i olika kyrkor som jag följer med ibland. För mig var det självklart att gifta mig i Skärholmens kyrka, vi bor ju här i Skärholmen. Dessutom kunde vi gifta oss på den dag som jag önskade, den 12 april 2012, för då var det hundra år sen min pappa föddes. Vi ville ha vigseln för oss själva. Med oss hade vi en vän som vittne och så prästen och kyrkovaktmästaren. Jag var lite spänd och nervös. Efter vigseln åkte vi på kryssning med finlandsfärjan. Kanske gör vi en större fest i sommar för vänner och familj.
Jag är vad man kan kalla ”infödd” i kyrkan. Under några år arbetade jag också som kyrkvaktmästare i en församling i Jämtland. Det är nog ett av de bästa jobben jag har haft, det fanns ingen stress och jäkt utan saker fick ta sin tid. Vi fanns på kyrkogården och mötte många människor. Jag blev förvånad när jag började jobba i kyrkan, jag trodde att det fanns krav på att vara troende för att jobba där. Men så var det inte. Det fanns en stor respekt. Tro och respekt är nog de ord som jag förknippar med Svenska kyrkan. Jag är medlem för att jag tycker att det ska finnas en kyrka. På landet och på Sri Lanka är det nog mer självklart att man är med i kyrkan, i storstäderna kan det vara annorlunda. Jag har många vänner som har lämnat kyrkan. Men att diskutera religion är svårt och känsligt här i Sverige. Här i Skärholmen har jag gått förbi kyrkan hundratals gånger men inte tänkt på att det är en kyrka. Den sticker inte ut och ser inte ut som en vanlig kyrka. Först ville jag gifta mig i stadshuset, men då skulle vigseln vara mer som på löpande band, man får sitta med massa andra par och nervöst vänta på sin tur. Då föreslog Jacqueline att vi skulle gifta oss i Skärholmens kyrka. Och det har jag inte ångrat, vi blev väldigt väl bemötta. Prästen hjälpte oss att komma fram till hur vi ville ha vigseln, han föreslog psalmer och musik.
fakta
För att gifta sig i Svenska kyrkan behöver en i paret vara medlem. Kontakta Marie Elias 08-680 94 48 om du har frågor om vigsel i Skärholmens församling.
berättat för Ulrika Nylén Foto: privat och Ulrika Nylén 11
besöket
” På kyrkbacken lättar de tunga känslorna” Det första man möter när man går in i Skärholmens kyrka är en plats som kallas för kyrkbacken. Där kan man möta andra människor över en kopp kaffe eller läsa tidningar. Följ med Tommi Tuominen på ett besök.
efter att jag haft en tung arbetsperiod bakom mig, vaknade jag upp i morse och konstaterade att det är en grå måndag förmiddag. Det känns som om jag behöver stiga upp och skaka av mig de lite tunga och mörka känslorna som ivrigt vill erövra mig. Borde träffa lite människor. Så jag bestämmer mig för att cykla till Skärholmens kyrka för att dricka kaffe och tända ett ljus. Det första jag konstaterar när jag kliver in i kyrkan är det bekanta diskussionsmyllret på kyrkbacken. Ibland är det lite väl ljudligt men oftast så trevligt. Idag var det en hel del folk. Där är Stefan. 12
Som vanligt håller han det rent och städat kring kyrkbacken. Jag hälsar på honom och får samma svar som vanligt ”Ja allt är bra och mycket att göra”. Ser man på, där sitter ju Hasse. Hasse och jag
” Jag får en dundrande klapp på axeln” har träffats på kyrkbacken i flera års tid. Han brukar ju komma på förmiddagen och läsa dagens tidningar. Han har vid ett tidigare tillfälle berättat att han har
möjlighet att prenumerera på dagstidningar, men han tycker bättre om att komma till kyrkbacken och läsa dem. Det blir liksom lite mera socialt med att ha någon att prata med en stund och läsa lite tidning. i diskussionsmyllret kan jag urskilja något språk från mellanöstern, kanske arabiska. Sedan hör jag den mer bekanta spanskan. Det är de chilenska och andra sydamerikanska bröderna och systrarna som har sitt egna karismatiska sätt. De pratar snabbt och brister sedan ut i alldeles underbara skrattkakafonier. Finskan känner jag igen från bordet
”Ibland är det lite väl ljudligt men oftast så trevligt” tycker Tommi Tuominen om kyrkbacken i Skärholmens kyrka. längst bort. Ja, jo jag har nog hälsat på dessa landsmän vid tidigare tillfälle, kan bara inte påminna mig deras namn. Ner sätter sig denna äldre dam som jag inte minns namnet på. Det var ett tag sen jag träffat henne. Just det, vi pratade ju böcker för hon tycker om att läsa liksom jag. Nu börjar vi diskutera böckerna som man har fyllt på med i bokhyllorna. Jag går in i kyrkan
och tänder ett ljus. Efter en stund kommer jag tillbaka och tar lite påtår och ser att den bekante busschauffören har slagit sig ner vid vårt bord. ”Jaha kom du också för att ha lite samtal med oss eller enbart med Gud”, säger han. ”Lägg av” säger jag och så får jag en dundrande klapp på axeln. ja, nu börjar det lossa lite på de tunga känslorna. Det går lite lättare att
cykla hemåt, den här gråa måndagsförmiddagen.
Tommi Tuominen
fakta
Kyrkbacken i Skärholmens kyrka är öppen alla var dagar och på lördagar. På vardagar serveras kaffe från 9–12.
13
reflektion
M채nniskan bakom fasaden
Foto: Magnus Aronson 14
I alla tider har människor byggt synliga och osynliga murar mellan varandra. Eric Dominicus reflekterar kring murar och vad som får dem att falla.
ella får inte vara med och hoppa rep på ur ett marknadsvärde. Giorgios som är skolgården. De säger det inte rakt ut men lärare i Aten tror att Europa inte vill ha de tittar bort när hon kommer. Hon vågar kvar Grekland i EU för att de inte är inte fråga om hon kan vara med för hon lönsamma – snart har vi drachmer igen! orkar inte se den besvärade minen i deras ansikten. En osynlig mur skiljer dem åt. det var inte annorlunda för tvåtusen år Länderna i västvärlden beskrivs som sen. Också då skiljde synliga och osynliga två tredjedelssamhällen. Majoriteten har murar människorna åt. Den som var det bra medan en stor annorlunda var Jesus del har det betydligt från Nasaret. Han gick sämre. De som tillhör rakt igenom de murar ” Jesus från Nasaret gick vissa folkgrupper, talar människorna byggt upp. med en brytning, eller Bakom fasaden mötte han rakt igenom de murar har ett arabiskt namn, människa. Där andra människorna byggt upp.” en har svårare än andra att såg en tullindrivare, en få ett arbete. De får inte prostituerad eller en vara med och ”leka”. ockupationssoldat såg han en person. Aposteln Paulus skriver många blir inte ens insläppta på 25 år efter Jesus död: ”Han är vår fred, ”skolgården”. Människor som söker en han har med sitt liv på jorden gjort de två tillflykt från förföljelse, krig och utsatthet lägren till ett och rivit skiljemuren.” nekas tillträde. Ibland först efter flera år Efesierbrevet 2:14 när de lärt sig språket, när barnen går i skolan, får de veta att de inte anses ha när de som följde honom öppnat sig för tillräckliga skäl för att få stanna. Den helige ande och fått mod att göra – Ni är välorganiserade och rika, men likadant som han, så spreds tron på ni saknar tro och mänsklighet. Det säger honom explosionsartat. De som ansågs Gabriel från Rumänien som jag träffar mindre värda – kvinnor och slavar fick på båten till den grekiska ön Athos. Han vara med på samma villkor som andra. är inte den ende från de fattigare östra Paulus utbrister: ”Nu är ingen längre delarna av Europa som uttrycker liknande jude eller grek, slav eller fri, man eller tankar. Under min vecka i olika kloster kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” möter jag flera som är kritiska till oss i Galaterbrevet 3:27-28. västra Europa. Hos några lyser bitterheten Kyrkan är de som tillsammans hoppar igenom när de beskriver oss. Vi är inte rep runt Kristus. Alla får vara med. riktigt så fördärvade, tänker jag. Men Eric Dominicus de upplever hur det görs skillnad mellan människor. Hur folk och länder bedöms 15
reflektion Alla hör ihop. Alla är lika viktiga. Genom detta radikala budskap har kristendomen växt till en stor religion. Men hur bevarar kyrkan den radikaliteten idag? Lars-Åke Spånberger funderar.
Lars-Åke Spånberger har ritat en av de första kristna symbolerna, fisken. Foto: Ulrika Nylén
alla som gått i för trånga skor, vet att ömma tår gör ont i hela kroppen. Hela jag blir på dåligt humör. Det är viktigt hur vi tar hand om den minsta lilla tån. Den hjälper faktiskt till att hålla balansen. Aposteln Paulus beskriver de första kristna som en enda kropp. Alla 16
Lilltån är också viktig!
hör ihop och alla är lika viktiga. Han skriver det i ett brev till en grupp kristna i Rom som han gärna vill besöka. Paulus skriver sitt brev tjugofem år efter den dramatiska påsken uppe i Jerusalem när Jesus från Nasaret hade mist livet i en snabb avrättning.
Ryktet att han levde hade spritt sig. Många menade att de med egna ögon sett honom leva. Tron att han skulle komma tillbaka och upprätta ett gudsrike i någon form, den tron hade tusentals människor satt sitt hopp till. Bara några veckor efter den ödesdigra påsken fanns i
” Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra.” Bibeln, Romarbrevet 12:4ff
Jerusalem en församling med tusentals medlemmar. Och snart hade budskapet om den levande Jesus spritt sig till andra stora städer i Romarriket. bilden av en kropp, som är Kristi kropp, där alla som tillhör Kristus genom dopet är lemmar, är en väldigt stark bild för en gemenskap. Utifrån det korta tidsperspektivet – det var ju snart som Jesus skulle komma tillbaka – så kunde man hålla liv i denna tanke. De som trodde på Jesus var i första hand judar men snart anslöt sig också andra. En del var förmögna män och kvinnor. Andra var slavar. Paulus var konsekvent i att ingen skulle behöva ta ”omvägen” att bli jude först. Judar eller greker, rika eller slavar, kvinnor och män – alla var lika värdefulla. Alla människor oavsett bakgrund eller samhällsställning skulle få vara med. I det här
korta tidsperspektivet, att Jesus kunde komma vilken dag som helst, då hade man inte råd ödsla tid på oväsentligheter. Hur bevarar vi den radikaliteten i kyrkan? Efter två tusen år har kyrkan skaffat sig strukturer för att fungera. Ibland är de till stor hjälp, men ibland hindrar de kärnan i den kristna tron –allas lika värde. Lilltån hjälper oss hålla balansen. Så är det också i den kropp
som är kyrkan. Alla är lika viktiga. De som vi betraktar som oviktiga är viktigast – för balansens skull. Alla hör vi ihop. Alla är vi människor med drömmar och med längtan. Vi måste bejaka varandra. Då kanske det blir verklighet, det som de första kristna väntade på, att Jesus skulle komma tillbaka och upprätta Guds rike.
Lars-Åke Spånberger
fakta
ICHTYS betyder fisk på grekiska. Det blev tidigt en kristen symbol. Korset, ett avrättningsredskap, kom långt senare. Många av Jesu lärjungar var fiskare och Jesus sa att de skulle bli människofiskare. Ordet fisk skrivs på grekiska med fem bokstäver, IChTYS. Dessa är också begynnelsebokstäver för Jesus (Iesous) Kristus (Christos) Guds (Theo) Son (Yious) Frälsare (Soter). Det sägs att när kristna sökte kontakt med andra kristna så kunde de rita en båge i sanden, och var det en annan kristen som såg det kunde han eller hon fylla i med en motsvarande båge så att de ritat en fisk tillsammans och på så sätt känna igen varandra. 17
mötet
Foto: Stig Almqvist
Barnen öppnade för engagemang i Stockholms minsta kyrka Vårbergs kyrka ligger i ett gammalt glasmästeri. Anne Wahlberg har varit med sedan början av 70-talet. Här berättar hon om sin relation till kyrkan.
18
”En modern, vacker, enkel och trivsam kyrka” tycker Anne Wahlberg om Vårbergs kyrka som hon varit aktiv i sedan 1970-talet.
vist
Foto: Ulrika Nylén
sedan början av 1970-talet har jag besökt Vårbergs kyrka. Jag kontaktade församlingen för att ta reda på hur gammal vår dotter skulle vara för att få börja i söndagsskolan. Resultat blev att hon och hennes två år yngre bror var elever i söndagsskolan från 4 års ålder. De trivdes mycket bra och fortsatte ända upp i 12 årsåldern. Kyrkan var välbesökt och söndagsskolan var indelad i tre grupper med var sin lärare. Kyrkans lokaler var ungefär dubbelt så stora som nu och låg vägg i vägg med vår nuvarande kyrka.
Det var inte bara barnen som trivdes utan jag också. Så småningom blev jag söndagsskollärare och sedan även kyrkvärd. Tiderna förändrades och 1995 invigdes vår nuvarande kyrka, Stockholms minsta kyrka. Arkitekten, Katarina Wiklund, lyckades omvandla det gamla glasmästeriet till en modern, vacker, enkel och trivsam kyrka med stor flexibilitet. Altaret vilar på ett järnstativ, lätt att flytta och med en stenskiva som kan lyftas ned och användas på golvet. Det
görs t ex vid Taizémässor. Många olika aktiviteter äger rum i Vårbergs kyrka och oftast med barnen i centrum. För närvarande är det baby- och barnswing som är mycket populärt. Då är det trångt i kyrkan inte sällan ett femtiotal barn- och föräldrar, men fortfarande mycket trivsamt. En stor fördel med det lilla kyrkorummet är att det aldrig känns ödsligt inte ens om vi endast är några få besökare som firar gudstjänst.
Anne Wahlberg 19
tema gudstjänst
Till gudstjänsterna i Skärholmens kyrka kommer människor med olika modersmål. Flera av dem har frågat efter att få fira gudstjänst på sitt eget språk. – För oss som kyrka är det viktigt att alla ska kunna förstå Guds ord, säger Kerstin Billinger, kyrkoherde i Svenska kyrkan Skärholmens församling. I höst kommer gudstjänster i Skärholmens kyrka att tolkas till tre språk – arabiska, spanska och engelska. De tre språken talas av många som bor i Skärholmen. Gudstjänsterna tolkas till ett av språken åt gången genom en simultantolkningsanläggning. Efter gudstjänsten finns det samtal på det språket som den har tolkats till. – Det är en glädje att fira gudstjänst tillsammans. Därför väljer vi att simultantolka från svenska istället för att ha separata gudstjänster på olika språk. På så vis kan kyrkan bli en ännu tydligare mötesplats för människor med olika modersmål, berättar Kerstin Billinger.
Ulrika Nylén 20
Foto: Magnus Aronson
Gudstjänster simultantolkas till arabiska, engelska och spanska
Interpretación simultánea de las misas dominicales del sueco al español, inglés y árabe Personas que hablan diferentes idiomas acostumbran a asistir a las misas en la iglesia de Skärholmen. Varias de ellos han preguntado sobre la posibilidad de celebrar la misa en su propio idioma. – Para nosotros como iglesia es importante que todos puedan entender
la palabra de Dios, nos dice Kerstin Billinger, pastora de la Iglesia Suecaparroquia de Skärholmen. A partir de otoño las misas dominicales van a ser interpretadas simultaneamente al español, inglés y al árabe. Estos tres idiomas som muy comunes en Skärholmen.
Las misas se interpretan cada domingo del sueco a uno de estos idiomas con la ayuda de una instalación estereofónica. Luego de la misa hay una charla en el idioma en que la misa ha sida interpretada. Es una alegría poder celebrar la misa juntos, independientemente de la procedencia de cada uno, por eso elegimos tener una interpretación simultanea del sueco en vez de celebrar misas en diferentes idiomas. De esta manera se convierte la iglesia en un lugar de encuentro para las personas que tienen diferentes lenguas de origen, nos explica Kerstin Billinger.
översättning: Julia Presno
fakta
Simultantolkade gudstjänster i Skärholmens kyrka (söndagar 11.00 / Domingo a las 11 horas / Sundays 11 pm)
engelska: Simultaneous interpretation in english: 23/9, 21/10, 18/11.
spanska: Misas que se interpretan simultaneamente al español: 30/9, 28/10, 25/11, 16/12.
arabiska: 2/9, 14/10, 11/11, 9/12.
Tolk/interpretor: Jonathan Alexander
Tolk: Vianka Khamis Jenan
Tolk/intérprete: Julia Presno
21
tema gudstjänst
Gudstjänsten kan peppa till integration namn: Alejandro Vega
nombre: Alejandro Vega
bor: Ekholmsvägen i Skärholmen
profesión: Profesor de música
jobb: Musiklärare anknytning till församling: Samarbets projekt, har medverkat i gudstjänster. Är församlingsmedlem. bakgrund: Kommer ursprungligen från Sydamerika och kom till Sverige som 10-åring. kyrklig bakgrund: Döpt i Katolska Kyrkan i Sydamerika. Brukar komma till Skärholmens kyrka till gudstjänsten och besöker olika verksamheter. Har sedan 15 år rest runt i Sverige och spelat i olika församlingar inom Svenska kyrkan. I Skärholmens församling spelade Alejandro i julas när det var julsånger på spanska och i Mässa i världsvid ton.
Vad betyder gudstjänsten för dig? Reflexion, frid.
Är det viktigt att fira gudstjänst på sitt eget språk?
Både och. Att delta i en gudstjänst på det språk man talar i det land man bor i, innebär att man peppar sig själv till både integration och andlig frid. De gånger jag deltog i en gudstjänst när jag höll på lära mig svenska kunde jag göra vissa anknytningar till gudstjänsterna i mitt eget land, jag kände igen mig. Naturligtvis finns det för alla människor med utländsk bakgrund av olika orsaker stunder då man har ett behov av att gudstjänsten skall vara på sitt modersmål. 22
domicilio: Ekholmsvägen en Skärholmen relación con la parroquia de skär holmen: Es miembro de la parroquia de Skärholmen, ha participado con su música en misas y tiene en este momento un proyecto musical en la parroquia. origen: Alejandro llegó a Suecia de Sudamérica a los 10 años. dentro de la iglesia: Fue bautizado en la Iglesia Católica en Sudamérica. Alejandro acostumbra a visitar la Iglesia de Skärholmen, tanto las misas como otras acitividades. Desde hace 15 años viaja dentro de Suecia visitando diferentes parroquias de la Iglesia Sueca y participando con su música. En la parroquia de Skärholmen tuvo en Diciembre del 2011 junto con Yamandú Pontvik un concierto de navidad.
Qué significa para tí la misa? Reflexión, paz.
Crees tú que es importante tener la posibilidad de poder celebrar la misa en tu propio idioma?
Poder participar en una misa en el idioma del país en donde uno vive, implica que uno se estimula a sí mismo a la integración y la paz espiritual. Cuando yo asistí a una misa en sueco mientras estaba aprendiendo sueco, pude ver ciertas similitudes con las misas que yo conocía de mi país y me reconocí a mí mismo. Naturalmente existen para las personas de origen extranjero diferentes motivos y diferentes momentos en los cuales se puede sentir la necesidad de que la misa sea en el idioma materno.
Julia Presno
och mat.” ” Gudstjänsten är nästan som vatten och mat för mig.” namn: Raffi Minassian bor: Äspholmsvägen i Skärholmen jobb: Byggbranschen anknytning till församling: Kommer till Skärholmens kyrka varje lördag och söndag sedan två år tillbaka.
gudstjänsten. Jag tycker att det är jättefint i Skärholmens kyrka. Alla är välkomna hit, ålder, bakgrund och språk spelar ingen roll.
Ulrika Nylén
bakgrund: Armenier från Syrien. Bor sedan 3 år i Sverige. kyrklig bakgrund: Raffi började gå till Svenska kyrkan när han bodde i Vällingby. Sedan flyttade han till Skärholmen och började gå på gudstjänster i Skärholmens kyrka. Han hjälper till med många saker kring gudstjänsten, han delar ut psalmböcker, kokar kaffe, fixar med ljudet.
Vad betyder gudstjänsten för dig?
Gudstjänsten är jätteviktig för mig. För mig är gudstjänsten nästan som vatten och mat, någonting som jag behöver för att må bra. Samtidigt träffar jag människor och vi kan hjälpa varandra på olika sätt.
Är det viktigt att fira gudstjänst på sitt eget språk? För de äldre som har svårt att lära sig svenska kan det vara viktigt att förstå vad prästen säger. Därför är det bra att översätta till olika språk i
23
Höst 2012 gudstjänst & bön Välkommen till gudstjänst i församlingens kyrkor. På söndagar firar vi gudstjänst i Skärholmens kyrka och Bredängs kyrka kl 11.00. I Vårbergs kyrka och i Sätrakyrkan firar vi gudstjänst ett par söndagar per termin. I alla kyrkor finns en lekhörna för barn och i Skärholmens kyrka är det söndagsskola i samband med gudstjänsten. För aktuellt gudstjänstprogram: Se annons i Södra Sidan, i DN och SvD samt församlingens hemsida www.svenskakyrkan. se/skarholmen.
Simultantolkade gudstjänster I Skärholmens kyrka simultan tolkar vi en gudstjänst i månaden till antingen arabiska, engelska eller spanska. Se sid 22–23 för datum och mer information.
Mässa på teckenspråk På de dövas dag, söndag 16 september 09.30 blir det Söndagsmässa på teckenspråk i Skärholmens kyrka. Präst Gunnel Kjellermo.
På morgonen Morgonbön i Bredängs kyrka tisdagar 09.00. Vårbergs kyrka torsdagar 07.30–7.45. (6 september – 13 december). Morgonmässa i Skärholmens kyrka torsdagar i 09.00.
På kvällen Vesper, aftonbön med läsning ur Psaltaren tisdagar 18.00 i Bredängs kyrka. 24
Kvällsmässa i Bredängs kyrka onsdagar 18.30. Mässa i Sätrakyrkan torsdagar 17.30 (samtal och fika efteråt). Aftonbön/Kvällsmässa söndagar 20.00 i Vårbergs kyrka.
Sjukhuskyrkan Vi har andakt med sång och samtal på flera av de serviceoch sjukhem som finns i Skärholmen. Mer information Ingmarie Åsblom, 08-680 94 46, ingmarie.asblom@ svenskakyrkan.se. Kåre Strind berg, 08-680 94 40, kare. strindberg@svenskak yrkan.se.
På amarigna Varje lördag 15.00–20.00 är det gudstjänst, lördagsskola samt bibelundervisning på amarigna i Skärholmens kyrka. Varje fredag 18.00 är det böneträff. Närradio på amarigna söndagar 09.00–10.00 på 88,9 MHz. Mer information Yonas Tamiru, 08-680 94 39, yonas.tamiru@ svenskakyrkan.se.
barn Babyswing Fredagar 10.30 i Vårbergs kyrka. Föräldrar och bebisar träffas för att sjunga, spela och dansa tillsammans (14 september – 30 november). Fika 15 kr. Mer information Ingmarie Åsblom, 08-680 94 46, ingmarie.asblom@ svenskakyrkan.se.
Barnswing Sång, ramsor, lek och rytm för barn upp till 6 år. Vårbergs kyrka fredagar 09.20–10.00 (14 september – 30 november). Mer information Ingmarie Åsblom, 08-680 94 46, ingmarie.asblom@ svenskakyrkan.se.
Söndagsskola Samtidigt med gudstjänsten i Skärholmens kyrka. Söndagar 11.00 (start 2 september). Mer information Fenja Svensson, 08-603 96 44, fenja. svensson@svenskakyrkan.se.
Knattar & juniorer i Skärholmen Knattar (5–8 år) och Juniorer (8–12 år) träffas tisdagar i Skärholmens kyrka 16.00– 18.00 för skapande verksamhet, drama, musik, utflykter (18 september – 27 november). Mer information Carola Hedman, 08-680 94 44, carola. hedman@svenskakyrkan.se.
Juniorer i Bredäng Juniorer (9–12 år) träffas onsdagar 16.00–17.30 i Bredängs kyrka för skapande verksamhet, drama, musik, utflykter (12 september – 5 december). Mer information Monika ”Monne” Larsson 08-603 96 45, monika. larsson@svenskakyrkan.se.
Dopfest De minsta i församlingen inbjuds till en fest i Vårbergs kyrka lördag 13 oktober 10.30.
Mer information Ingmarie Åsblom, 08-680 94 46, ingmarie.asblom@ svenskakyrkan.se.
ungdom Ungdomsgrupp För dig som är 14 år och äldre. Träffa andra ungdomar och ha kul. Bredängs kyrka onsdagar 19.00–21.00 (12 september – 5 december). Mer information Jonathan Alexander 08-603 96 48, jonathan.alexander@ svenskakyrkan.se.
Ideell ledare Är du konfirmerad och vill utveckla ditt ledarskap och växa som människa, anmäl ditt intresse. Mer information Monika ”Monne” Larsson 08-603 96 45, monika.larsson@svenskakyrkan.se.
Konfirmation Alla som är 14–15 år eller går i åttan, inbjuds till att vara konfirmand. Tillsammans funderar vi över livet, döden, relationer och vad det innebär att vara kristen och människa. Läs mer om de olika alternativen på församlingens hemsida. Mer information Monika ”Monne” Larsson 08-603 96 45, monika.larsson@svenskakyrkan.se.
17+ Skulle du tillsammans med andra vilja dela tankar och funderingar om kristen tro, andlighet och religion? Valde du att inte kon firmeras men vill göra det nu? Tag chansen – det är inte för sent. Mer information Monika ”Monne” Larsson 08-603 96 45, monika.larsson@svenskakyrkan.se.
träffas och trivs Öppet hus Välkommen till Skärholmens kyrka för en stunds samvaro och musikunderhållning tre måndagar 13.00 under hösten (10 september, 8 oktober, 5 november). Mer information Lena Gunnarsson, 08-680 94 33, lena.gunnarsson@ svenskakyrkan.se
Kvinnogrupp Vi delar livets glädjeämnen och sorger med varandra. Bredängs kyrka tisdagar 13.00–14.00 (25 september – 4 december). Mer information Julia Presno, 08-680 94 34, julia.presno@ svenskakyrkan.se
Andakt och sopplunch En stunds gemenskap över en tallrik soppa erbjuds på tisdagar 12.00 i Bredängs kyrka (25 september – 4 december) onsdagar 12.00 i Skärholmens kyrka (26 september – 5 december). Mer information Lena Gunnarsson, 08-680 94 33, lena.gunnarsson@ svenskakyrkan.se
Kyrkbacken Skärholmen och Bredäng På kyrkbacken i Skärholmens kyrka kan du läsa dagstidningar, dricka en kopp kaffe, tända ljus i kyrkorummet och skriva din bön i vår bönbok. Vardagar 09.00– 15.30 (fredag 09.00–12.00). Kaffe finns fram till 12.00 varje vardag. Bredängs kyrka är öppen för samtal, fika och stillhet tisdagar 14.00–16.00, onsdagar 14.00– 17.30, torsdagar 14.00–16.00 och fredagar 10.30–14.00.
Andrum Kyrkan är öppen för enskild andakt – tänd ett ljus, be. Drick en kopp kaffe, läs dagens tidning eller prata med någon av kyrkans medarbetare. Lördagar Skärholmens kyrka 10.30–14.00. Mer information Kerstin Billinger, 08-680 94 36, kerstin. billinger@svenskakyrkan.se.
Kyrkbänken i Skärholmens Centrum Samtala, ställa frågor eller bara vara. Kom till kyrkbänken i Skärholmens centrum på onsdagar 15.00–16.00 och fredagar 16.00–17.00 och träffa en präst. Mer information Eric Dominicus, 08-603 96 42, eric.dominicus@ svenskakyrkan.se.
engagera dig Arbetskretsar Bredäng och Skärholmen Genom vårt arbete samlar vi in medel till välgörande ändamål. Arbetskretsen i Skärholmens kyrka träffas måndagar 13.00, jämna veckor, (17 september – 26 november). Mer information Lena Gunnarsson, 08-680 94 33, lena. gunnarsson@svenskakyrkan.se. I Bredängs kyrka träffas arbetskretsen onsdagar 14.00, jämna veckor, (22 augusti – 28 november). Mer information Eric Dominicus, 08-603 96 42, eric. dominicus@svenskakyrkan.se.
Höstbasar Bredängs kyrka lördag 20 oktober 11.00–14.00.
Julbasar Skärholmens kyrka kördag 1 december 10.30–14.00. 25
Fadderbarn och vänförsamling Vår vänförsamling heter Mekane Yesuskyrkan i Addis Abeba, Etiopien. Tillsammans med vänförsamlingen har vi 100 fadderbarn som får stöd till att gå i skolan. Sätt gärna in ett bidrag på postgiro 10 00 11-6, skriv ”fadderbarn” på talongen. Mer information Yonas Tamiru, 08-680 94 39, yonas.tamiru @ svenskakyrkan.se.
när du behöver stöd Diakoniexpedition Vill du hitta en annan väg i livet? I Skärholmens kyrka finns våra två diakoner som erbjuder: samhällsinformation, själavård, och fondöversikt. Mer information Lena Gunnarsson, 08-680 94 33, lena.gunnarsson@ svenskakyrkan.se, Julia Presno 08-680 94 34, julia.presno@svenskakyrkan.se.
Sorgegrupp För dig som drabbats av sorg genom en nära anhörigs bortgång. Välkommen till en samtalsgrupp på tisdagar i Skärholmens kyrka. Vi börjar tisdagen den 18 september med en informationsträff 14.00. Mer information Ingmarie Åsblom 08-680 94 46, ingmarie.ablom@svenskakyrkan. se eller Lars-Åke Spånberger 08-680 94 38, larsake. spanberger@svenskakyrkan.se.
Någon att tala med Behöver du någon utomstående att prata med? För samtal kan du kontakta någon av församlingens diakoner eller präster som samtliga har tystnadsplikt. Efter samtal med 26
präst finns möjlighet till bikt. Ring 08-680 94 30 och be att få tala med en präst eller diakon.
samtala & studera Samtal om kristen tro På lördagar 10.30–12.00, kan du följa två olika samtalsserier på vardera 3–4 tillfällen i Skärholmens kyrka. Mer information om datum och teman finns på vår hemsida och på anslag i våra kyrkor i början av hösten.
Dop & konfirmation för vuxna Det är aldrig för sent att döpas eller konfirmeras om man ”missade” det som barn/ ungdom. Mer information ring 08-680 94 30, be att få tala med en präst.
Måste man skiljas? I alla förhållanden uppstår, förr eller senare, spänningar och kriser. Vi erbjuder enskilda stödsamtal för par inför präst, som självklart har tystnadsplikt. Stödsamtalen är gratis och omfattar fyra träffar under två veckor i valfri miljö. Mer information Kåre Strind berg, 08-680 94 40, kare. strindberg@svenskakyrkan.se.
körer Ungdomskör För dig som är 15–20 år. Bredängs kyrka torsdagar 19.00-20.30 (20 september – 13 december). Mer information Monika ”Monne” Larsson 08-603 96 45, monika. larsson@svenskakyrkan.se.
Skärholmen Soul Children För dig som är 10–14 år och är sugen på att sjunga musik det svänger om. Skärholmens kyrka på onsdagar 17.30–18.45 (5 september–19 december) Mer information Gullevi Svensson, 08-680 94 55, gullevi.svensson@ svenskakyrkan.se.
Seniorkör Seniorkören sjunger på äldre boenden (Frösätra och Ekehöjden) två gånger i månaden. Repeterar i Skärholmens kyrka två gånger i månaden. Mer information Hanna Evaldsson, 08-680 94 43, hanna.evaldsson@ svenskakyrkan.se.
Lugna kören En kör med ett lugnt inlärningstempo. Sju torsdagar 16.30–17.30 i Vårbergs kyrka (27 sep, 4 okt, 11 okt, 18 okt, 25 okt, 8 nov och 15 nov). Mer information Hanna Evaldsson, 08-680 94 43, hanna.evaldsson@ svenskakyrkan.se.
Skärholmens gospelkör I församlingens gospelkör träffas ett 20-tal personer i alla åldrar för att sjunga svängig gospel. Kören övar på tisdagar 19.00–21.15 i Skärholmens kyrka (28 augusti – 11 december). Mer information Gullevi Svensson, 08-680 94 55, gullevi.svensson@ svenskakyrkan.se.
Skärholmens kyrkokör
Vuxna med körvana är välkomna till kyrkokören på måndagar i Skärholmens kyrka 18.30– 21.00 (3 september – 17 december).
Mer information Hanna Evaldsson, 08-680 94 43, hanna.evaldsson@ svenskakyrkan.se.
när livet vänder blad
musikgudstjänster & konserter
Våra kyrkor kan användas för dop, vigsel och begravning.
Lunchmusik Berika din lunch med en stunds musik. Torsdagar 12.00 i Skärholmens kyrka (20 september – 6 december). Mer information Hanna Evaldsson, 08-680 94 43, hanna.evaldsson@ svenskakyrkan.se.
Förklädd Gud Konsert med Skärholmens kyrkokör, Mälarton, solister och instrumentalister. Skärholmens kyrka söndag 14 oktober 18.00.
Jazz i Skärholmens kyrka Musikgudstjänst med Hacke Björksten, saxofon, Ulf J Werre, piano, Hans Backenroth, kontrabas. Skärholmens kyrka söndag 28 oktober 18.00.
Musik till far Blockflöjt till orgel. Skärholmens kyrka söndag 11 november 18.00.
Dop, vigsel och begravning Mer information Marie Elias, 08-680 94 48, skarholmen. info@svenskakyrkan.se
Konfirmation Läs mer om konfirmation under ”Ungdom”. Det går också att konfirmeras senare i livet. Mer info Monika ”Monne” Larsson 08-603 96 45, monika. larsson@svenskakyrkan.se.
kropp & själ Taiji Qigong 18 rörelser Drop-in-qigong i Skärholmens kyrka tisdagar 12.00 (28 augusti – 4 december). Inga förkunskaper eller föranmälan krävs. Ledare Gudrun Khemiri. Kostnad 40 kr/gång. Mer information Marie Elias 08-680 94 48, marie.elias@ svenskakyrkan.se.
Stilla dag
Adventsmusik med Skärholmens kyrkokör med flera. Skärholmens kyrka söndag 9 december 18.00.
Stillhet, tystnad och bön i Bredängs kyrka lördag 6 oktober och 17 november 09.30–16.30. Kostnad 100 kronor/gång. Massage kostar 100 kronor extra. Lunch ingår. Föranmälan.
Mässa med Nuestra Navidad
Mer information Eric Dominicus, 08-603 96 42, eric.dominicus@ svenskakyrkan.se.
Festmusik i advent
Latinamerikansk julmusik. Skärholmens kyrka söndag 16 december 11.00.
Vi sjunger in julen Musikgudstjänst med gospelkören. Skärholmens kyrka söndag 16 december 18.00.
Adventsfrukost Lördag 1 december kl 09.30– 11.30 i Vårbergs kyrka äter vi frukost med adventstema. Mer information Ingmarie Åsblom, 08-680 94 46, ingmarie.asblom@ svenskakyrkan.se.
Pilgrimsvandring Vandra i stillhet och bön längs med Mälarens stränder. Lördag 15 och 29 september 9.30– 11.30. Samling vid Vårbergs kyrka. Mer information se annonsering eller kontakta Ingmarie Åsblom, 08-680 94 46, ingmarie. asblom@svenskakyrkan.se.
Träning och café I källaren i Bredängs kyrka finns det några träningsmaskiner av enklare kvalité. Det här är en möjlighet för dig som av olika anledningar inte kan träna så hårt eller mycket. På torsdagar är det fika, samtal och träning 16.00–20.30 (20 september – 13 december). På tisdagar kan man träna i samband andakt och sopplunch cirka 10.00–15.00 (gymmet stänger när det är andakt, 2 oktober – 11 december). Mer information Jonathan Alexander 08-603 96 48 jonathan.alexander@ svenskakyrkan.se.
hitta rätt Bredängs kyrka: Bredängsvägen 260. Sätrakyrkan: Kungssätravägen 16. Skärholmens kyrka: Bodholmsplan 1. Vårbergs kyrka: Vårbergsplan 15.
läs mer
www.svenskakyrkan.se/ skarholmen
gilla
facebook.com/ svenskakyrkanskarholmen 27
28
Foto: Magnus Aronsson
må Guds ljus vara vårt ljus, Må Guds kärlek vara vår kärlek, Må Guds sanning vara vår sanning, Må Guds väg vara vår väg.