Risk In Supply Chain, Textile & Fashion 2030 (RISC-TF)

Modell RISC-TF

Risks in the supply chain for Textile & Fashion 2030

En modell framtagen för att ge er som företag förutsättningarna för att identifiera var risken för negativ påverkan på människor, miljö och samhälle potentiellt är som störst i er leveranskedja.

.

Introduktion

Sveriges regering har gett Högskolan i Borås uppdraget att etablera och leda Textile & Fashion 20301– den nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier. Plattformens övergripande syfte är att samla branschens aktörer och främja att svensk textil- och modeindustri på olika sätt bidrar till att uppnå de Globala målen för hållbar utveckling. Inom ramen för uppdraget erbjuder Textile & Fashion 2030 såväl kompetensutveckling, aktiviteter och verktyg som mäter framstegen av hållbarhetsarbete för företag som väljer att ansluta sig till plattformen. Detta i syfte att uppnå önskvärda resultat och för att möta framtidens behov och konsument. Textile & Fashion 2030:s målgrupp är bred men en särskilt viktig målgrupp har i regeringsuppdraget pekats ut och består av små- och medelstora företag med koppling till textil och mode. Textil- och modebranschen står inför stora miljömässiga och sociala utmaningar och för att hantera dessa utmaningar krävs omställning inom värdekedjans samtliga led, från produktion till transporter och konsumtion. Samtidigt kännetecknas sektorn i hög grad av globala leveranskedjor med aktörer som samverkar över landsgränser, vilket bidrar till frågornas komplexitet. För att göra denna komplexitet begriplig och konkret är det dock centralt att på företagsnivå identifiera var påverkan är som störst, vad ens intressenter ställer för krav och vilka insatser som gör störst nytta utifrån företagets affärsmodell. Denna analys bör utgöra själva kärnan i företagets väsentlighetsanalys och hållbarhetsstrategi.2 Med detta som utgångspunkt har Textile & Fashion 2030, inom ramen för sitt uppdrag, tagit fram en modell för att ge er som företag förutsättningar för att identifiera risk för negativ påverkan på människor, miljö och samhälle. Textile & Fashion 2030:s mål med framtagen modell är att denna ska ge ökad… generell förståelse för den egna värdekedjan

Vilket ger förutsättningar för informerade beslut i alla frågor som rör verksamhetsstyrning och riskhantering i stort och utgöra ett konkret underlag för företags väsentlighetsanalys.

… produktspecifik kunskap

Vilket ger förutsättningar för informerade beslut om material, produktionsprocesser, leverantörer och transportmedel genom den aktuella värdekedjan samt kopplat till positionering och marknadskommunikation för produkter och sortiment.

… kompetens om arbetsprocessen

Vilket gör att den metodik som verktyget bygger på kan appliceras på nya produkter och produktkategorier i takt med ett ökat eller förändrat behov.

… samsyn och kunskapsspridning i branschen

Vilket bidrar till att branschen med en gemensam syn och större kunskap kan fokusera sina insatser, bli tydligare i sin kommunikation och göra större skillnad tillsammans.

1 Det femåriga uppdraget drivs av Smart Textiles, en del av Science Park Borås vid Högskolan i Borås, i samarbete med Textilhögskolan, Swedish Fashion Council, RISE Research Institutes of Sweden, Svensk Handel och TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag

2 Global Reporting Initiative, GRI

Ommodellen”RISC-TF”

RISC-TF riktar sig både till företag som saknar tidigare erfarenhet av hållbarhetsarbete och till företag som redan kommit en bit på vägen.

För att identifiera var risken för negativ påverkan är som störst är det av stor vikt att utgå från ett helhetsperspektiv kopplat till er värdekedja. Som användare av RISC-TF kommer ni därför att få välja ut produkter som väl representerar ert produktsortiment och därefter kartlägga hållbarhetsrisker kopplade till den produkten/produkterna i hela dess värdekedja. Kartläggningen av hållbarhetsrisker sker inom fem sakområden: klimatpåverkan, sociala och etiska förhållanden, kemikalier, vatten samt biologisk mångfald. Dessa fem sakområden har valts utifrån Textile & Fashion 2030:s prioritering av de Globala målen3, med grund i branschens nuvarande utmaningar. Precis som de Globala målen är integrerade och till sin utformning odelbara, så ska dessa sakområden dock betraktas som ömsesidigt beroende av varandra och att hantering av risker därmed bör ske integrerat för att uppnå bästa effekt.

MaterialkopplattillRISC-TF

Modellen RISC-TF innefattar två dokument; detta dokument som fungerar som förklaring av modell samt som stöddokument under arbetets gång (som med rekommendation skrivs ut för att ha vid sidan av det praktiska arbetet) och ett excel dokument där allt praktiskt arbete från företagen sker, se nedan.

RISC-TF Beskrivning och stödmaterial i detta dokument

Innehåller - Beskrivning av modellens syfte och innehåll - En stegvis beskrivning av tillvägagångssätt - Informationsmaterial/ Stödmaterial kring branschens förutsättningar, som stöd att utgå ifrån när information om den egna värdekedjan är begränsad - Medskick för fortsatt arbete.

Verktyg

i Excel ”Identifiering risker”

Ett verktyg för riskanalys som innehåller: - Sortimentsanalys och urval - Kartläggning av värdekedja - Matris för bedömning av hållbarhetsrisker kopplat till värdekedjan, inom valda sakområden

Vidare ner i detta stöddokument tar ni er igenom processen att prioritera en representativ produkt för ert fortsatta praktiska arbete, kartlägga denna produkts värdekedja och identifiera hållbarhetsrisker. En process som är uppdelad i fyra övergripande moduler, där 3 Textile & Fashion 2030, Prioriterade globala mål, https://textileandfashion2030.se/wpcontent/uploads/2020/11/Textile_Fashion-2030_Prioriterade_Globala-mal.pdf

varje modul inleds med en informationstext att läsa igenom innan ni går över till praktiskt arbete i tillhörande excel dokument som är färgkodat i gult, likt nedan. Genererat av detta arbete får ni sedan ett underlag till att praktiskt arbeta vidare med hållbarhet.

MODUL 1 – URVAL

1.1 Stödmaterial för Sortimentsanalys och urval

1.2 Praktiskt arbete i excel under fliken Sortiment och urval, där ni väljer ut vilken/vilka produkter som ska kartläggas.

MODUL 2 – KARTLÄGGNING

2.1. Stödmaterial för kartläggning av värdekedja

2.2. Praktiskt arbete i excel under fliken Värdekedja och riskanalys, där ni med hjälp av stödmaterialet kartlägger er värdekedja.

MODUL 3 –RISKIDENTIFIERING

3.1. Stödmaterial för riskidentifiering

3.2. Praktiskt arbete i excel under fliken Värdekedja och riskanalys, där ni med hjälp stödmaterialet identifierar hållbarhetsrisker för vald produkt.

MODUL 4 – FORTSATT ARBETE 4.1. Stödmaterial för fortsatt arbete med riskhantering

Modul1

Sortimentsanalys och Urval för riskanalys

Syfte: Detta steg syftar till att ge en övergripande bild av sortimentet (inklusive såväl egna som externa varumärken) och ge stöd för urval av en eller flera representativa produkter att utgå ifrån.

1.1. Stödmaterial för sortimentsanalys och urval

Om detta är er första uppritade karta över värdekedjan kan en bra kandidat vara er största produkt/produktgrupp eller er största produkt inom egna varumärken.

Valet av produkt bör inte styras mot en produkt där ni redan har stor kunskap av värdekedjan. Våga utmana er och välj istället er största eller annan produkt som mer representerar ert sortiment i stort. En produkt som förväntas representera sortimentet inom en närstående framtid kan vara ett bra val, även om den inte representerar sortimentet vid tidpunkten då urvalet görs. Genom att kartlägga produkten ”i förväg” kan ni se var risker kommer att finnas och eventuellt kunna justera något i produktens värdekedja redan innan produktionen sätts igång.

1.2. Praktiskt arbete i excel under fliken Sortimentsanalys och Urval



Börja med att ange fördelning mellan interna och externa varumärken. Eftersom ni förmodligen har mest kunskap och störst påverkan på era egna varumärken föreslår vi att ni börjar med att fokusera på dessa.



Lista sedan produktgrupper/gruppering av produkter såsom exempelvis byxor, sweatshirts, t-shirts, skor, etc. inom respektive varumärke. Använd den uppdelning som ni vanligtvis fördelar ert sortiment över.

Om en produktgrupp innehåller ett mycket stort antal olika produkter/artiklar med olika materialinnehåll och produktionssätt så kan ni bryta ned den i mindre undergrupper. Exempel: Produktgruppen ”handskar” kan innehålla undergrupperna ”arbetshandskar”, ”skinnhandskar” och ”engångshandskar”. 

Ange ungefärlig storlek för respektive produktgrupp. Storlek kan anges i termer ungefärligt antal produkter eller procentandel av sortimentet. Om sådant saknas kan ungefärlig omsättning per produktgrupp anges. 

Gå vidare med de största produktgrupperna och försök identifiera viktiga gemensamma nämnare såsom materialproduktionsland och leverantör. 

Välj utifrån detta ut de produkter som bäst representerar helheten. Produkten ska vara representativ i termer av produktkategori och materialsammansättning.

Observera att fler än en (1) produkt kan väljas ut, om det behövs för att spegla sortimentet på ett representativt sätt. Vi rekommenderar dock att maximalt tre (3) produkter väljs ut. 

Vald produkt: Den/de produkter som fortsatt arbete utgår från.

Modul2

Kartläggning av värdekedja

Syfte: Detta steg syftar till att guida er i arbetet med att rita kartan över värdekedjan för vald/-a produkt/-er (från steg 1).

2.1. Stödmaterial för kartläggning av värdekedja

2.1.1 Generell bild av en textil värdekedja

En värdekedja kan givetvis visualiseras på olika sätt, men i verktyget RISC- TF har vi utgått från en generell bild av en värdekedja, se nedan bild.

2.1.2 Textiliers globala produktionskedja

En stor del av den globala produktionskedjan inom textilindustrin sker i Asien. Länderna Kina och Indien utmärker sig som två av världens största exportländer för textil. Även Tyskland, USA, Italien och Turkiet står för en stor del av produktionen.

Beroende på vilket råmaterial textilen består av sker råvaruproduktionen i olika länder. Används t.ex. bomull står länder som Kina, USA, Indien, Vietnam, Brasilien och Uzbekistan för en stor del av exporten. Används ull sker den största delen av produktionen i exempelvis Kina och Australien, andra stora producenter är USA, Nya Zeeland och Argentina. Används istället syntetmaterial tillverkade av oljeprodukter, sker råvaruutvinningen istället till stor del i Ryssland, Saudiarabien, USA samt Kanada.

En stor del av de senare leden av produktionskedjan, dvs. tillverkningen av materialen och sömnaden, sker i fabriker i Asien i t.ex. Indien, Kina och Bangladesh. Utöver Asien, sker också tillverkning av material och sömnad i Central- och Östeuropa i t.ex. Ungern, Serbien, Rumänien eller Ukraina.

Eftersom textil ofta kan bestå av olika material som har genomgått olika processer kan den slutliga textilprodukten ha en komplex värdekedja med förädling i många olika länder. Värdekedjan bör även inkludera tillbehören och dess värdekedjor.

2.1.4 Generell information för olika fibertyper och icke textila material. Nedan beskrivningar och fibertypernas andel av världsproduktionen är hämtad från Textile Exchange, Preferred Fiber & Materials Market Report 2022. Textile Exchange är en global, oberoende organisation som jobbar för en mer hållbar textilindustri. De släpper varje år en marknadsrapport kring textil produktion i världen. Nedan sammanställning omfattar de vanligaste förekommande fibertyperna. Sammanställningen syftar till att vara en hjälp för att göra relevanta antaganden när man gör kartläggningen av sin värdekedja. För mer komplett information kring olika fibertyper se Textile Exchange, Preferred material market report, https://textileexchange.org/wp-content/uploads/2022/10/TextileExchange_PFMR_2022.pdf

Fibrer

(Angiven%-andelangivenitabellärhämtadurTextileExchange,PreferredFiber&MaterialsMarketReport2022)

Fibertyp Vanligt förekommande fibrer

Syntetfibrer Polyester (54%)

Information om typ av råvara och produktionsprocesser Ursprung

Andra exempel: Polyamid Polypropylen Akryl Elastan

Generellt: Syntetfibern står för ca 64 % av världens textilier. Polyester är den vanligast förekommande syntetfibern och utgör drygt hälften av världens textilier (54%) och är därmed volymmässigt den största fibern. Återvunnen polyester är huvudsakligen baserad på PET flaskor. Andelen polyester som är återvunnen är ca 15%.

Materialet är tåligt och starkt och fungerar i blandning med till exempel bomull.

Generella risker: Syntetfiber baserat på petroleum och kommer därmed från en icke-förnyelsebar källa.

Kina står för majoriteten av polyestertillverkningen (och efterfrågan).

Majoriteten av Europas konsumtion av oljeråvara kommer från andra delar av världen (ex. kommer drygt 40 % från Ryssland) och därmed kräver långa transporter. Utöver Ryssland står Saudiarabien, USA samt Kanada för störst andel oljeexport i världen.

Växtfibrer Bomull (22%)

Andra exempel: Lin Hampa Jute

Framställningen av polyester är helt kemisk, energiintensiv och ger utsläpp av växthusgaser och andra emissioner till luft och vatten (gäller även återvunnen polyester). En känd och problematisk katalysator i framställningen är antimon. Traditionellt sett är det en produktion som kräver kemikalier och vatten vid infärgning samt är energikrävande.

Generellt: Växtfibrer står för ca 28% av världens textilier. Bomull är den vanligast förekommande växtfibern och utgör ca 22% av världens textilier och är därmed den näst största fibern. Bomull kan återvinnas mekaniskt till bomull (kemiskt till regenatfibrer) men det är mindre än 1 % av all bomull som är återvunnen.

Generella risker: 75% av all bomull är konventionellt odlad bomull. I odlingen av konventionell bomull används mycket bekämpningsmedel och gödselmedel.

Bomullen kan vara genmodifierad.

Bomullsodlingen kräver mycket vatten och sker ofta i områden där vatten redan är en bristvara (såsom exempelvis i Indien och Uzbekistan).

Vid plockning av bomull finns risk att tvångsarbete förekommer.

24% av all bomull som odlas i världen betecknas som ”Preferred Cotton” vilket innebär att den har odlats på ett mer hållbart sätt (här inkluderas ABRAPA, BASF e3, Better Cotton Initiative (BCI), Cleaner Cotton, Cotton made in Africa(CmiA), Fairtrade, Fairtrade Organic, Field to Market*, In-Conversion Cotton (Transitional in USA)*, ISCC, myBMP, Organic, REEL Cotton, Regenerative Cotton*, and the United States Cotton Trust Protocol*).

Processerna för att tillverka en färdig bomullsvara är traditionellt både kemikalieoch vattenintensiv (infärgning) samt energikrävande.

Textil av bomull kan återvinnas i en mekanisk process eller som textilavfall bli råvara för viskos.

Kina, USA, Indien, Brasilien och Uzbekistan är världens största bomullsexportörer.

Regenatfibrer (Regenererade)

Viskos (5,1 %)

Andra exempel: Lyocell Modal

Generellt: Regenererade (Man made cellulosics fibers, MMCF) utgör drygt 6% av världens fiberproduktion

Baserat på cellulosafiber från skogsråvara (träd, bambu etc.) eller textilavfall.

Generella risker: Kemikalie- och vattenintensiv process med risk för negativ påverkan på miljön (luft och vatten) om det inte sker i en sluten process.

Drygt 35-40% av världens viskos är konventionell, dvs har ingen specifik certifiering/ märkning som reglerar råvara eller process.

Modal och Lyocell är andra typer av regenererade fibrer som tillverkas i slutna processer.

Kina står för ca 66% av produktionen, Europa ca 9%, Indien ca 9% och Indonesien ca 9%

De främsta exportörerna av dissolvingmassa (från cellulosa) är Europa, Kina, USA, Kanada och Sydafrika. Troligt är dock att råvarans ursprung beror på var fibertillverkningen är belägen.

Djurfibrer Ull (får)

Andra exempel: Kashmirull (get) Mohairull (Angoraget) Angora (kanin)

Generellt: Kommer från olika djur ex. får. Värmande och har en förmåga att ”kapsla in” dålig lukt.

Generella risker: Trots mycket negativ uppmärksamhet så förekommer mulesing4 fortsatt vid uppfödning av merinofår i Australien.

Användning av pesticider på fåren för att motverka löss och parasiter förekommer.

2/3 av ullens vikt består av fett och smuts som man behöver rena bort i en kemisk process (scouring) där det finns risk att man använder miljö- och hälsofarliga tensider samt inte renar avloppsvattnet i tillräcklig omfattning.

Klorbaserad kemisk behandling som motverkar krympning av ullen genererar ett miljöbelastande avloppsvatten.

Traditionellt en produktion som kräver kemikalier, vatten och energi vid infärgning.

94% av all ull är konventionell dvs dvs har ingen specifik certifiering/ märkning som reglerar råvara eller process.

Australien är världens största ullproducent (22%). Andra stora producenter är Kina, Nya Zeeland och Turkiet. 4

En metod för att förebygga flugangrepp genom att skalpera bakdelen på får

Icke textila material

Material Förekomst Information om typ av råvara och produktionsprocesser

Skinn Läder Päls

Generellt: Djurhudar genomgår en garvningsprocess vid ett garveri.

Generell risk: Den vanligaste garvningsmetoden idag är kromgarvning. Majoriteten av garverier innebär en stor negativ påverkan på miljö och människor, i synnerhet om man saknar ett system som tar hand om utsläppen från garveriet. Vid kromgarvning finns en risk att krom VI återfinns i det färdiga lädret och kan orsaka allergier.

Garvningsprocessen är kemikalie- och vattenintensiv. Det kan förekomma flera olika miljö- och hälsofarliga kemikalier i den.

Konstläder Polyuretan (PU) Generellt:

En plast som kan vara ett material i form av t ex ett skum eller elastanfibrer, eller en tunn ytbeläggning (som ger vatten och smutsavisning) alternativt en tjockare beläggning som skapar ett konstläder..

Generella risker:

Olika typer polyuretan har olika egenskaper. De baseras på isocyanater och kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen. Det ska dock vara ofarligt att använda produkten, men det kan finns arbetsmiljörisker som man behöver hantera t ex vid flamlaminering av skum.

PU-tillverkningen är en kemisk process där man traditionellt sett använder lösningsmedlet Dimetylformamid (DMF) som är ett ämne med hälsoskadliga egenskaper. Vid förbränning frigörs isocyanater om dessa tillsatts.

Ursprung

Världens största läderproducerande länder är Kina, Brasilien, Ryssland, Indien och Italien. Mycket läder till textil- och skoindustrin härstammar även från Bangladesh, Pakistan och Vietnam.

Kina står för den största produktionen av såväl PU som PVC

Konstläder Polyvinylklorid (PVC)

Generellt: PVC är en mycket vanlig termoplast.

Generella risker: Trots att den, sett till livslängd är en relativ hållbar plast, innehåller traditionell PVC många miljö- och hälsofarliga ämnen.

Det är viktigt att PVC tas om hand på rätt sätt när den är förbrukad, då det vid förbränning emitteras en stor mängd

Kina står för den största produktionen av såväl PU som PVC

Dun/ fjädrar Dun/ fjädrar (anka) 85-90%

Andra exempel Dun/ fjädrar (gås)

skadliga ämnen såsom bl.a. klor och det mycket cancerogena ämnet dioxin bildas. Ofta tillsätts mjukgörare (ftalater) för att göra plasten mindre styv, stabilisatorer (metaller) och flamskyddsmedel, vilka samtliga är skadliga kemikalier som också emitteras vid förbränning. Det är därför viktigt att dessa rökgaser renas på ett tillräckligt sätt vid förbränningen.

Mjukgörare såsom ftalater frisläpps från plasten och sprids till omgivningen allteftersom plasten åldras.

Det har dock på senare år gjorts en del miljömässiga framsteg när det gäller PVC.

Det finns nu ftalatfri PVC och det finns också framgångsrika exempel på återvinning av PVC.

(https://konsument.tarkett.se/sv_SE/node/t arketts-nya-innovation-mojliggoratervinning-av-tusentals-ton-gamlaplastgolv-4637)

Generellt:

Dun är ett naturmaterial som har den unika förmågan att ta upp och avge fukt samtidigt som det behåller värme.

Generella risker:

Trots mycket negativ uppmärksamhet förekommer än idag att dun och fjädrar plockas från levande fåglar, vilket anses var oerhört smärtsamt för djuren.

Dessutom finns risk för övrigt dålig djurhållning som tex att fåglarna tvångsmatas i de fall då fjädrar och dun kommer från farmar som föder upp fåglar för att producera gås och anklever.

95% av all dun är konventionell dvs dvs har ingen specifik certifiering/ märkning som reglerar råvara eller process.

Kina är den största producenten av dun, men det sker också en hel del produktion inom EU.

2.1.4. Transporter

Avseende transporter mellan de olika delarna i värdekedjan kan dessa modelleras utifrån vald produkt, men med medskicket att transporter kan beskrivas utifrån vad som är representativt för företagets transporter i värdekedjan i stort. Exempelvis så kanske huvudparten av företagets produkttransporter går med båt från Asien till Sverige, men att det i undantagsfall (exempelvis vid sena leveranser inför säsong) förekommer flygtransporter (till X%). Just andelen flyg för vald produkt kan vara svårt att specificera. Därför är en rekommendation att i detta exempel lägga in det snitt per transportstyp som blir representativt för produkttransporter i stort mellan Asien-Sverige (exempelvis 95% med båt och 5% med flyg).

2.2 Praktiskt arbete i excel under fliken Värdekedja och riskanalys

Viktigt! Matrisen ni hittar i fliken Värdekedja och riskanalys är ett basexempel som ni kan modifiera för att passa er värdekedja. Om fler rader krävs, anpassa då genom att lägga in fler i matrisen. Exempelvis gällande transporter och den rutt som produkten tar sig via, från er Tier 1-leverantör fram till butik. Kanske går den via en rad olika lager, i Sverige och utomlands, med olika transportslag där emellan. Vid tillägg av rader - säkerställ kopiering av formler!



Ni skall nu fylla i den I första delen av matrisen, dvs kolumnerna under rubriken Värdekedja för vald produkt (Kolumn B-G). Observera att i vissa kolumner går val endast att göras från en ”Drop-down lista”, dvs välja mellan de förvalda alternativ du får när du trycker på pilen till höger i rutan. Detta för att säkerställa att rätt information hämtas till andra delar av dokumentet.



Börja med att fylla i Typ av aktör/ Typ av transport och Land/ ursprungsland för transport, steg för steg i värdekedjans alla delar uppströms och nedströms i företaget (B-C). Förslagsvis börjar ni och utgår ifrån företagets centrallager i Sverige. Därefter går ni ett steg bakåt i värdekedjan: från vilken/vilka leverantörer i vilken/vilka länder kom produkten och med vilken typ av transport kom den till centrallagret? Leta er på så vis bakåt steg för steg i värdekedjan.

Viktigt! Det är bara i valet av produkt eller produktgrupp som en produkt väljs ut. När ni letar er bakåt i värdekedjan ska alla leverantörer listas som finns i respektive tier för den valda produkten. Ni ska alltså inte bara välja ut en leverantör per tier bakåt i värdekedjan, utan alla leverantörer för produkten på tier 1 ska listas, osv. Exempel: Om vald produkt är en byxa, ange då samtliga leverantörer som tillverkar byxan eller levererar material till dem inom respektive led. 

Därefter går ni nedströms (framåt) i värdekedjan: hur ser vägen ut och mellan vilka aktörer letar sig produkten fram från centrallagret, via butiker, hem till användaren/kunden och fram till det slutliga steget i värdekedjan där produkten återvinns eller tas om hand som avfall.

Tryck på + tecknet över kolumn H och fortsätt att fyll i kolumn D-G (transport mottagarland, namn på leverantör, beskrivning och kommentar).

Där ni inte vet, använd stödmaterial ovan för att göra antaganden. Arbeta därefter med att inhämta information från leverantörer och andra aktörer i värdekedjan, uppströms och nedströms, för att steg för steg förtydliga bilden av er värdekedja och gå från antagande till kunskap.

Kartläggningen av värdekedjan är klar när ni fyllt i kolumn B till G för varje del i värdekedjan.

Modul3

Riskidentifiering

Syfte: Detta steg syftar till att identifiera och bedöma de hållbarhetsrisker som kan föreligga inom de fem valda sakområdena utifrån den valda produktens värdekedja, därefter att registrera resultatet.

3.1 Stödmaterial för riskidentifiering

Nu ska ni identifiera och registrera risker i värdekedjan kopplat till respektive sakområde. Modellens process inleder med sakområdet kemikalier, följt av arbetsförhållanden, klimat, vatten och biologisk mångfald. Vill ni så följ denna process eller om ni vill lägga upp sakområdena i en annan ordning. Oavsett upplägg så ska alla sakområden slutligen vara genomförda. Processen för respektive sakområde följer samma steg förutom i biologisk mångfald. Där ser stegen och även uppställningen i excelmatrisen annorlunda ut i jämförelse med övriga sakområden.

Efter några av sakområdena, kommer ni att få information om hållbarhetsmärkningar som är relaterade till området och som kan vara till hjälp för er i ert fortsatta arbete. En del märkningar informerar om hur de bidrar till FN:s globala hållbarhetsmål, vilket man då kan läsa vidare om på deras respektive websidor.

3.1.1. Kemikalier

Med kemikalierisk avses i riskverktyget potentiell negativ påverkan på människor, miljö och samhälle till följd av nyttjande av kemikalier i olika delar av värdekedjan.

En ytterligare riskfaktor är i vilket land/geografisk kontext respektive del av värdekedjan är förlagd, då risken för lägre grad av kontroll avseende kemikaliehantering, vattenreningsprocesser och avfall ökar i vissa länder till följd av regulatoriska förutsättningar, grad av myndighetskontroll och tillståndshantering.

När ni går igenom värdekedjan, tänk på att en leverantör både kan ha flera fabriker där tillverkningen sker, vara så kallade vertikala leverantörer som gör flera steg i värdekedjan och kan inhandla delkomponenter lokalt.

Nedan tabell beskriver generell förekomst av kemikalier kopplat till olika delar av värdekedjan.

Generell förekomst av kemikalier kopplat till olika delar av värdekedjan

Tier- Del av värdekedjan

Beskrivning av risk kopplat till förekomst av kemikalier i olika delar av värdekedjan.

Tier 4- Råvaruutvinning

Frågor att fundera kring:

Vilka fibertyper ingår i produkten/produkterna? Syntet eller naturfiber? Hur går processen till för få fram råvaran? (generellt sett eller specifikt för just denna produkt?)

Generell risk är baserat på att produktionen av se vanligaste förekommande fibrerna, syntetfibrer är en kemisk process. Även regenerering av fibrer är en kemikalieintensiv process. Dessutom används vid odling av bomull troligtvis bekämpningsmedel, gödsel och extremt mycket vatten. Risker föreligger även i hur leverantören hanterar avfallet/ utflödet från produktion och odling som innehåller kemikalier.

Tier 3- Förädling av råvara: Frågor att fundera kring:

Vilka är leverantörerna här? Olika länder? Om varan innehåller mer än en råvara, sammanfogas de här? Vilka är stegen? Används kemikalier?

Generell förekomst av kemikalier i respektive tier

Tier 3.1

Fiberspinning

I denna del av värdekedjan kan det förekomma kemikalier men det behöver inte göra det. För att avgöra den specifika risken behöver man ta reda på så mycket information som möjligt om vilka råvaror man använder och vilken typ av förädling som sker.

Generell risk bedöms under respektive steg.

Möjlig risk

Tier 3.2 Färgning under spinningsprocess

Färg kan tillsättas t ex vid smältspinning, våtspinning (regenatfibrer). Nackdelen med att färgningen sker under spinningsprocessen är att man behöver bestämma färgnyans tidigt, men fördelen är att man slipper färgningssteget senare i processen och i många fall erhålls bra härdigheter (kvalitetshöjande).

Definitiv risk

Tier 3.3 Fjäder/ dunprocesser

I denna del av värdekedjan kan det förekomma kemikalier men det behöver inte göra det. För att avgöra den specifika risken behöver man ta reda på så mycket information som möjligt om vilka råvaror man använder och vilken typ av förädling som sker.

Möjlig risk

Tier 3.4 Garnspinning

I denna del av värdekedjan kan det förekomma kemikalier men det behöver inte göra det. För att avgöra den specifika risken behöver man ta reda på så mycket information som möjligt om garnspinningsprocessen.

Tier 3.5 Garnfärgning och slutbehandling

Som tidigare nämnts så kan färg tillsättas i fibern vid spinningen, men det kanske är vanligare att färgen tillsätts på det färdiga garnet eller det färdiga tyget (Se Tier 2B).

Frågor att fundera kring: Hur ser processen ut? Sker det någon förbehandling av garnet? Vilka kemikalier används i denna förbehandling? Vilken typ av infärgning sker och vilken typ av

Möjlig risk

Definitiv risk

Definitiv risk

Tier 2. Produktion av material

färg används? Sker det någon funktionalisering, dvs tillsätts det någon kemikalie för att skapa någon viss funktion i garnet.

Generell risk är baserat på att kemikalier används i förbehandling, färgning och slutbehandling.

Rätt typ av färgklass måste väljas beroende på typ av fibrer och vad textilprodukten ska användas till. Beroende på detta behövs sedan hjälpkemikalier i processerna. Hur mycket vatten och energi som behövs beror på typ av processer t ex om flera tvätt- och sköljsteg behöver utföras för bra härdigheter.

Vissa färgklasser passar bäst för cellulosafibrer medan andra är mest lämpliga för proteinfibrer eller syntetfibrer

Frågor att fundera kring:

Vilka är leverantörerna här? Olika länder? Sker de olika stegen som ingår här av olika leverantörer eller av samma leverantör?

Tier 2 är uppdelat i två delar:

2A fokuserar på produktionen av själva tyget.

2B fokuserar på hur tyget behandlas för att ge tyget rätt egenskaper.

Specificera mer ingående vad stegen (2A och 2B) innebär såsom till exempel typ av färg, infärgningsteknik och tryckmetod om relevant. Ytbehandlas materialet med några funktionskemikalier och i så fall vilka?

2C fokuserar på andra komponenter som ingår i slutprodukten.

Generell risk bedöms under respektive steg.

Tier 2A- Tyg inklusive non- woven.

Ex stickning, vävning, filtning, nålning

Frågor att fundera kring:

Vilka är leverantörerna här? Olika länder? Utförs de olika stegen som ingår här av olika leverantörer eller av samma leverantör?

Generell risk är baserat på att det i denna del av värdekedjan kan förekomma kemikalier men det behöver inte göra det. För att avgöra den specifika risken behöver man ta reda på så mycket information som möjligt om vilka råvaror man använder och vilken typ av förädling som sker.

Vid stickning förekommer det att oljor tillsätts för att underlätta processen. De kan förekomma som maskinoljor t ex som skadliga mineraloljor med innehåll av cancerogena PAHer (polyaromatiska kolväten). Oljor kan också tillsättas materialet vid mekaniska processer som stickning, vävning, filtning, nålning etc. Vid vävning kan också varplister eller vaxer användas.

Tier 2B1 - Förbehandling

Frågor

att fundera kring:

Vilken typ av förbehandling sker och vilka kemikalier nyttjas?

Generell risk är baserat på att det i förbehandlingen ofta förekommer kemikalier. I detta steg sker exv tvätt för att bli av med såväl naturliga föroreningar (smuts, fröskal etc.) som tillsatta som oljor, klister och vaxer som används i tidigare processer. Det kan i detta steg även förekomma klorblekning, antifiltbehandling, eller tillsats av kemikalier för att underlätta för färgning och tryckning. Kemikalier kan även tillsättas för att

Möjlig risk

Definitiv risk

Tier 2B2- Infärgning, tryckning

ge en viss funktion eller för att göra varan mer estetiskt tilltalande.

Frågor att fundera kring: Vilken typ av färg och infärgningssätt och tryckmetod nyttjas?

Generell risk är baserat på att kemikalier används i färg och tryck.

Rätt typ av färgklass måste väljas beroende på typ av fibrer och vad textilprodukten ska användas till. Beroende på detta behövs sedan hjälpkemikalier i processerna. Hur mycket vatten och energi som behövs beror på typ av processer t ex om flera tvätt- och sköljsteg behöver utföras för bra härdigheter. Vissa färgklasser passar bäst för cellulosafibrer medan andra är mest lämpliga för proteinfibrer eller syntetfibrer

Definitiv risk

Tier 2B3- Slutbehandling

Frågor att fundera kring:

Ytbehandlas materialet med några funktionskemikalier och i så fall vilka?

Generell risk är baserat på att kemikalier ofta användas för att ge textilen en viss funktion t ex mjukning, styvnad, skrynkelfrihet, flamskydd, vattenavvisning etc. eller bli estetisk tilltalande genom att få mer lyster. Kemikalier används också när man utför en beläggning på ytan eller när man laminerar ihop flera lager.

Tier 2C- Tillbehör och förpackningsmaterial

Frågor att fundera kring: Vilka andra komponenter består produkten av? Icke textila komponenter? Blixtlås, knappar, sytråd, etc. Hur ser tillverkningen ut för dessa komponenter?

Generell risk är baserat på att det kan vara en mängd olika delar i slutkomponenten med olika sorters produktion. Kemikalier förekommer i många produktionsprocesser.

Tier 1- Produktion av produkt inkl slutbehandling av färdig produkt

Tier 1A- Sömnad/sammansättning av produkt

Frågor att fundera kring: Vilka är leverantörerna här? Olika länder? Endast sömnad/hopsättning eller en vertikal leverantör? Används kemikalier vid hopsättning? Tvättas den färdiga produkten? Appliceras kemikalier på varan innan skeppning?

Frågor att fundera kring: Vilka är leverantörerna här? Olika länder? Hur sker hopsättning? Sömnad, svetsning, limning, tejpning etc.

Generell risk är baserat på att kemikalier kan förekomma men behöver inte göra det, exempelvis kan fläckborttagningsmedel förekomma vilket kan innehålla skadliga ämnen.

Generell risk bedöms under respektive steg.

Möjlig risk

Tier 1B 1- Plaggfärgning eller Kemisk behandling på produkt

Frågor att fundera kring: Vilken typ av kemisk behandling sker?

Generell risk är baserat på att kemikalier kan förekomma men behöver inte göra det, exempelvis kan kemikalier sprayas på färdiga plagg för att skapa permanenta veck, bleka bort färg mm. Färg kan även sprayas på för att skapa effekt.

Definitiv risk

Tier 1B 2- Mekanisk behandling på produkt

Frågor att fundera kring: Vilken typ av mekanisk behandling sker?

Möjlig risk

Definitiv risk

Möjlig risk

Tier 1B 3- Tryckning på produkt

Generell risk är baserat på att kemikalier kan förekomma men behöver inte göra det. Mekaniska behandlingar innehåller i sig inte kemikalier, men för att få t ex veck tvättbeständiga, så kan dessa kombineras med en kemisk behandling som sprayas.

Frågor att fundera kring: Vilken typ av färg och infärgningsteknik/tryckteknik nyttjas?

Generell risk är baserat på att kemikalier ofta används. Det finns olika tryckmetoder och tekniker för att göra partiella tryck (t ex loggor) på plagg och andra textila produkter. Det kan t ex vara schablon-, digital- och transfertryck i olika varianter. Här används färg, kemikalier och klister beroende på typ av tryck. Färdiga transfertyck kan bestå av t ex polyuretan eller PVC och för den sistnämnda är det viktigt att den inte innehåller skadliga ftalater.

risk

Tier 1B 4- Packning/ Applicering av kemikalier för lagring/ transport.

Frågor att fundera kring: Hur lagras/ transporteras produkterna? Tillsätt något för att skydda produkterna?

Generell risk är baserat på att det förekommer att container med textil behandlas med kemikalier för att motverka mögel och angrepp av skadedjur under transport och lagring. Det sker speciellt från länder med varmt och fuktigt klimat där produkterna sedan ska transporteras långväga med båt och senare vidaretransport.

Transport - sjö

Transport – land (tåg-/ vägfrakt)

Transport - flyg

Lager/butik/kontor

Området är avgränsad till att avse kemikalier som ingår i produkt eller produktion. I detta steg förekommer kemikalier i förhållande till utförande av tjänst dvs. en indirekt påverkan.

Området är avgränsad till att avse kemikalier som ingår i produkt eller produktion. I detta steg förekommer kemikalier främst i förhållande till utförande av tjänst dvs. en indirekt påverkan.

Området är avgränsad till att avse kemikalier som ingår i produkt eller produktion. I detta steg förekommer kemikalier främst i förhållande till utförande av tjänst dvs. en indirekt påverkan.

Frågor att fundera kring: Lagerhålls produkter för försäljning som innehåller kemikalier (t ex lukt/mögelbehandlande produkter avsett för kunder) Generell risk är baserat på att kemikalier kan förekomma men de behöver inte göra det.

Låg risk

Låg risk

Försäljning

Användning

Avfall och återvinning

Vid försäljningstillfället föreligger låga risker för kemikalier

Frågor att fundera kring: Tillför kunder kemikalier till produkter (på grund av produktens inneboende egenskaper). T ex om det handlar om en produkt som bör ha vatten/smutsavvisande egenskaper eller anti-luktegenskaper och kunder själva förses med dessa kemikalier för att bättra på och därmed förlänga livet på produkten.

Frågor att fundera kring:

Förbränning eller återvinning (mekanisk eller kemisk) av produkten kan innefatta risk för utsläpp av skadliga kemikalier (såsom t ex förbränning av produkter som innehåller PVC)

Låg risk

Möjlig risk

Möjlig risk

Definitiv

Möjlig risk

Låg risk

Möjlig risk

Exempel på alternativ för att minska kemikalieriskerna i värdekedjan

Råvara/ material

Nedanstående märkningar och regler för råvaror och material ställer på olika sätt upp krav gällande kemikalier t ex vad som inte får användas vid ekologisk odling, hållbart skogsbruk och hållbar djurhållning. Vilka kemikalier som används har också betydelse för den biologiska mångfalden. Krav ställs också på spårbarhet. Råvaror och material som är certifierade accepteras ofta som verifikat för att ställda krav uppfylls i produktmärkningar med livscykelperspektiv.

Märkning/Regler Organisation Typ av råvara/ material Kommentar

EU:s regler för ekologisk produktion

Odlad råvara t ex bomull

Råvara från djur t ex ull

NOP - National Organic Program Odlad råvara t ex bomull

Ställer krav på ekologisk odling Inga konstgjorda gödningsmedel får användas, få växtskyddsmedel tillåtna. GMO ej tillåtet. Ställer krav på hållbar djurhållning Märket EU-lövet används endast för jordbruksprodukter.

Ställer krav på ekologisk odling Inga konstgjorda gödningsmedel får användas, få växtskyddsmedel tillåtna. GMO ej tillåtet.

Länk

https://ec.europa.eu/info/food-farmingfisheries/farming/organic-farming/organicproduction-and-products_sv

OCS - Organic Content Standard Odlad råvara t ex bomull

The Organic Guarantee System (OGS) of IFOAM

Odlad råvara t ex bomull

BCI - Better Cotton Initiative Bomull

Ställer krav på ekologisk odling Inga konstgjorda gödningsmedel får användas, få växtskyddsmedel tillåtna. GMO ej tillåtet.

Ställer krav på ekologisk odling Inga konstgjorda gödningsmedel får användas, få växtskyddsmedel tillåtna. GMO ej tillåtet.

Ställer krav på hållbar odling. (Lägre krav än ekologisk odling). Begränsar förekomsten av kemikalier som används vid odling.

CmiA - Cotton made in Africa Bomull Ställer krav på hållbar odling. (Lägre krav än ekologisk odling). Begränsar förekomsten av kemikalier som används vid odling.

Fairtrade cotton Bomull Ställer krav på hållbar odling. (Lägre krav än ekologisk odling). Begränsar förekomsten av kemikalier som används vid odling.

FSC - Forest Stewardship Council

Skogsråvara t ex träd, bambu

Ställer krav på hållbart skogsbruk Begränsar användning av kemikalier såsom gödningsmedel och pesticider. Stor hänsyn till biologisk mångfald. GMO ej tillåtet. Hänsyn tas till nationella och regionala förhållanden.

https://www.ams.usda.gov/aboutams/programs-offices/national-organic-program

https://textileexchange.org/standards/organiccontent-standard/

https://www.ifoam.bio/ourwork/how/standards-certification/organicguarantee-system

https://bettercotton.org

https://cottonmadeinafrica.org/en/

https://www.fairtrade.net/product/cotton

https://fsc.org/en

https://se.fsc.org/se-se/certifiering/s-hr-gr-dettill

PEFC - Skogsråvara t ex träd, bambu

Ställer krav på hållbart skogsbruk Begränsar användning av kemikalier såsom gödningsmedel och pesticider. Stor hänsyn till biologisk mångfald. GMO ej tillåtet. Hänsyn tas till nationella och regionala förhållanden.

https://www.pefc.org/standardsimplementation/standards-and-guides

https://www.pefc.se/vara-standarder/svenskapefc-standarden

The Rainforest Alliance Skogsråvara t ex träd, bambu

Ställer krav på hållbart skogsbruk Begränsar användning av kemikalier såsom gödningsmedel och pesticider. Stor hänsyn till biologisk mångfald. GMO ej tillåtet. Hänsyn tas till nationella och regionala förhållanden. Märket, en grön groda.

https://www.rainforest-alliance.org

RAS - Responsible Alpaca Standard

Ställer krav på hållbar djurhållning och spårbarhet i värdekedjan.

Krav gällande användning av mark, pesticider, gödningsmedel och biologisk mångfald.

https://textileexchange.org/standards/responsib le-alpaca/

RDS - Responsible Down Standard Dun

RMSResponsible Mohair Standard

RWSResponsible Wool Standard

Ställer krav på hållbar djurhållning och spårbarhet i värdekedjan.

Krav gällande användning av mark, pesticider, gödningsmedel och biologisk mångfald.

Ställer krav på hållbar djurhållning och spårbarhet i värdekedjan.

Krav gällande användning av mark, pesticider, gödningsmedel och biologisk mångfald.

Ställer krav på hållbar djurhållning och spårbarhet i värdekedjan.

Krav gällande användning av mark, pesticider, gödningsmedel och biologisk mångfald.

https://textileexchange.org/standards/responsib le-down/

https://textileexchange.org/standards/responsib le-mohair/

https://textileexchange.org/standards/responsib le-wool/

Det finns fler märkningar och organisationer som ställer krav på hållbar odling av bomull, men som inte lever upp till kraven för ekologisk odling. Exempel på detta är

- ABRAPA, The Brazilian Responsible Cotton program

- e3™ is BASF CropScience’s more sustainable cotton option (USA)

- Cleaner Cotton™, The Sustainable Cotton Project (USA, California)

- The myBMP (Best Management Practices) program (Australia)

Organisationen Textile Exchange har samlat information om bomull ur ett hållbarhetsperspektiv i sin ”Sustainable Cotton Matrix”, där förutom de ovan nämnda är med, också ger exempel på återvunnen bomull. Sammanställningen nås via länken https://textileexchange.org/sustainable-cotton-initiatives-matrix/

Produkt

Här nedan ges exempel på märkningar som gäller produkter. Kemikaliekraven som ställs skiljer sig åt beroende på vilket syfte märkningen har, t ex är det en märkning som vill ställa krav längs hela livscykeln eller gäller de endast vad som finns i slutprodukten eller både och. För mer ingående information om krav relaterade till kemikalier hänvisas till respektive kriteriedokument samt i förekommande fall också till en hjälpmanual. Viktigt att vara medveten om är att kriterier revideras med några års mellanrum och då skärps vissa av kraven. De olika märkningarna ligger inte i fas med varandra och därför kan kraven ibland skilja sig åt ganska mycket vid en viss tidpunkt.

Märkning Organisation Typ av produkt

Blau Angel Textiles

Textil, en av flera produktkategorier

Bluesign Textil

Kommentar

Kemikaliekrav för råvara/fiber och andra material, i tillverkningsprocesserna samt i slutprodukt. Krav på rening av avloppsvatten. Har ett livscykelperspektiv och följer riktlinjerna i ISO 14024, typ 1.

Kemikaliekrav i tillverkningsprocesserna samt i slutprodukt. Krav på rening av avloppsvatten. Kemikalier kan separat bli godkända av Bluesign.

Märkningen är stor inom out-doorbranschen.

Länk

https://www.blauer-engel.de/en

Cradle2Cradle Textiles

Textil, en av flera produktkategorier

Produkten certifieras mot 5 hållbarhetskategorier. Produkten tilldelas en prestationsnivå för varje kategori (Basic, Bronze, Silver, Gold, Platinium). Den lägsta prestationen bestämmer produktens certifieringsnivå.

Ställer krav på genomtänkta materialval och att de inte får innehålla farliga ämnen. Dessutom krav på materialåteranvändning och kompostering, förnybar energi/kolhantering, vattenförvaltning och social rättvisa.

https://www.bluesign.com/en

https://www.c2ccertified.org

EU Ecolabel Textiles

Textil, en av flera produktkategorier

GOTS

Textilprodukt med min 70% ekologiska fibrer

MADE IN GREEN by OEKO-TEX®

OEKO-TEX 100

Svanen Textil

Textila material/ produkter, tillbehör t ex knappar, dragkedjor

Textil, en av flera produktkategorier

Kemikaliekrav för råvara/fiber och andra material, i tillverkningsprocesserna samt i slutprodukt. Krav på rening av avloppsvatten. Har ett livscykelperspektiv och följer riktlinjerna i ISO 14024, typ 1.

Kemikaliekrav för råvara/fiber och andra material, i tillverkningsprocesserna samt i slutprodukt.. Har ett livscykelperspektiv och följer riktlinjerna i ISO 14024, typ 1.

Kombinerar OEKO-TEX 100 med STeP by OEKO-TEX, vilket innebär kemikaliekrav på både slutprodukten och i tillverkningsprocesserna.

Humanekologisk märkning som ställer kemikaliekrav på slutprodukt. Inga krav gällande t ex fiberinnehåll och tillverkningsprocesser.

Kemikaliekrav för råvara/fiber och andra material, i tillverkningsprocesserna samt i slutprodukt.

https://ec.europa.eu/environment/ecolabel/pro ducts-groups-and-criteria.html

https://global-standard.org/the-standard

MADE IN GREEN byOEKO-TEX®

https://www.oeko-tex.com/en/ourstandards/standard-100-by-oeko-tex

https://www.svanen.se/attsvanenmarka/kriterier-ansokan/textilier-skinnoch-lader-039/

Fler kriteriedokument finns för specialprodukter med textilt innehåll

Märkta/godkända produktionsanläggningar

Krav på rening av avloppsvatten. Har ett livscykelperspektiv och följer riktlinjerna i ISO 14024, typ 1.

Nedanstående märkta eller godkända produktionsanläggningar (fabriker) har visat att de uppfyller de krav som ställs vad gäller vilka kemikalier som används och hur de hanteras. Det innefattar också arbetsmiljöaspekter och att avloppsvattnet renas. Hur omfattande krav som ställs skiljer sig åt. De tre nämnda står alla för att en hållbar produktion sker i fabriken.

Märkning

Godkända Kommentar

Bluesign Approved

GOTS, Certified Entity

STeP by OEKOTEX®

Anläggningar som utför processteg för en Bluesign-produkt, måste bli godkända enligt uppställda kriteriekrav samt bli oberoende granskade.

Alla inblandade aktörer måster bli en Bluesign systempartner.

Anläggningar som utför processteg för en GOTS-produkt, måste bli godkända enligt uppställda kriteriekrav samt bli oberoende granskade.

Produktionsanläggningen måste uppfylla kriteriekraven som ställs för att uppnå märkningen. Utförs av ett institut/partner till OEKO-TEX® Association dvs anläggningen blir oberoende granskad.

Länk

https://www.bluesign.com/en

https://global-standard.org/the-standard

https://www.oeko-tex.com/en/ourstandards/step-by-oeko-tex

3.1.2. Arbetsförhållanden

Med risk för påverkan kopplat till arbetsförhållanden avses risker för brott mot mänskliga rättigheter (definierade i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter), arbetares rättigheter (definierade i ILO:s åtta kärnkonventioner) samt förekomst av korruption (definierat i FN:s konvention mot korruption).

Till grund för att bedöma risknivåerna ligger två huvudsakliga parametrar: 1) i vilket land som tillverkning sker i leveranskedjans olika led (tiers) samt 2) hur manuellt och arbetsintensivt ett produktionsmoment bedöms vara.

Nedan tabell beskriver generell förekomst av manuella och arbetsintensiva moment i respektive del av värdekedjan.

Generell förekomst av manuella och arbetsintensiva moment i respektive del av värdekedjan

Tier- Del av värdekedjan

Beskrivning av risk kopplat till förekomst av manuella och arbetsintensiva moment i respektive del av värdekedjan

Generell förekomst av sociala risker i respektive tier

Tier 4- Råvaruutvinning

Inom råvaruutvinningen är risken för arbetsintensivt och manuellt arbete hög. Detta produktionsmoment innefattar jordbruk, utvinning av olja, gruvarbete, avverkning av skog mm. vilka innebär farliga och tunga moment i delar utförs manuellt eller med bristfällig teknik.

Definitiv risk

Tier 3- Förädling av råvara

Tier 3.1 Fiberspinning

Tier 3.2 Färgning under spinningsprocess

Tier 3.3 Fjäder/ dunprocesser

Tier 3.4 Garnspinning

Tier 3.5 Garnfärgning och slutbehandling

Tier 2. Produktion av material

Tier 2A- Tyg inklusive non- woven

Tier 2B 1- Förbehandling

Tier 2B 2- Infärgning, tryckning

Tier 2B - Slutbehandling

Tier 2C- Tillbehör och förpackningsmaterial

Inom förädling av råvara är risken för arbetsintensivt och manuellt arbete hög. Detta produktionsmoment innefattar fiber-, fjäder/dunprocesser och spinning, vilka kan innefatta farliga moment ur arbetsmiljösynpunkt och i delar utföras manuellt eller med bristfällig teknik. Ex på ett arbetsmiljöproblem är inandning av fiberdamm.

Beroende på geografisk kontext kan produktion av material innebära höga risker för arbetsintensivt och manuellt arbete. Detta återspeglas i risknivån kopplat till geografiskt ursprung. Detta produktionssteg innefattar stickning/vävning, våtberedning (infärgning) samt slutbehandling av tyg.

Möjliga källor till arbetsmiljöproblem kan vara: Buller vid vävning. Otillräcklig information och skyddsutrustning vid arbete med kemikalier. Otillräckligt utsug för att förhindra inandning av fibrer och ev partiklar. Även inandning av lösningsmedel vid rengöring av maskiner eller att skadliga ämnen frigörs vid t ex laminering.

Definitiv risk

Tier 1- Produktion av produkt inkl slutbehandling av färdig produkt

Tier 1A- Sömnad/sammansättning av produkt

Tier 1B 1- Plaggfärgning eller Kemisk behandling på produkt

Beroende på geografisk kontext kan sömnad och sammansättning av produkter innebära höga risker för arbetsintensivt och manuellt arbete. Detta återspeglas i risknivån kopplat till geografiskt ursprung.

Möjliga källor till arbetsmiljöproblem kan vara:

Möjlig risk

Möjlig risk

Tier 1B 2- Mekanisk behandling på produkt

Tier 1B 3- Tryckning på produkt Tier 1B 4- Packning/ Applicering av kemikalier för lagring/ transport.

Transport - sjö

Transport – land (tåg-/ vägfrakt)

Transport - flyg

Otillräcklig information och skyddsutrustning vid arbete med kemikalier. Otillräckligt utsug för att förhindra inandning av fibrer och ev partiklar. Manuell sandblästring av jeans är ett exempel på detta.

Globala sjötransporter innebär höga risker för arbetsintensivt och manuellt arbete för arbetare ombord på lastfartygen. Sjötransportsektorn är även den näst mest korrumperade industrisektorn i världen

Beroende på geografisk kontext kan transporter på land innebära höga risker för arbetsintensivt och manuellt arbete. Detta återspeglas i risknivån kopplat till geografiskt ursprung.

Beroende på geografisk kontext kan flygtransport innebära vissa risker för arbetsintensivt och manuellt arbete men risken bedöms som något lägre än vid sjö/landtransport då sektorn till större del är mer automatiserad.

Definitiv risk

Möjlig risk

Möjlig risk

Lager/butik/kontor

Beroende på geografisk kontext kan lagerarbete innebära vissa risker för arbetsintensivt och manuellt arbete. Detta återspeglas i risknivån kopplat till var lager-/logistikverksamhet sker.

Arbetsmiljöproblem kan uppstå p g a tidigare behandlingar och att vissa typer av kemikalier är flyktiga som t ex formaldehyd, vilken kan avges och göra att t ex lager- eller butikspersonal kan exponeras när de öppnar en plastförpackning.

Möjlig risk

Försäljning

Beroende på geografisk kontext kan försäljning innebära vissa risker för arbetsintensivt och manuellt arbete. Detta återspeglas i risknivån kopplat till var försäljning sker.

Möjlig risk

Användning

Ej relevant avseende förhållanden kopplat till arbete.

Låg risk Avfall och återvinning

Beroende på geografisk kontext kan återvinning och avfallshantering innebära vissa risker för arbetsintensivt och manuellt arbete. Detta återspeglas i risknivån kopplat till var återvinning och avfallshantering sker.

Exempel på alternativ för att främja goda sociala förhållanden i värdekedjan

Corporate Social Responsibility (CSR)

Möjlig

risk

De nedan nämnda organisationer har fokus på att medverka till bra arbetsförhållanden samt goda sociala och etiska villkor för dem som arbetar i den globala tillverkningsindustrin. Som företag blir man medlem och förbinder sig till att följa deras uppförandekoder och guidelines. De flesta utför antingen själva eller genom ackrediterad aktör en oberoende granskning av hur reglerna uppfylls. Här refereras till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, ILO:s konventioner gällande arbetsvillkor etc. Medlemskap i denna typ av organisationer samt uppvisande av en oberoende granskning accepteras ofta som ett verifikat när man ansöker om en miljömärkning med livscykelperspektiv.

Kommentar

Länk

Organisation

Amfori BSCI Medlemskap, uppförandekod, oberoende granskning

https://www.amfori.org/content/amfori-bsci

ETI Sweden Medlemskap http://etisweden.se

Fair Wear Medlemskap, uppförandekod, oberoende granskning

https://www.fairwear.org

SAI SA8000 Standard för sociala villkor https://sa-intl.org/programs/sa8000/

Sedex Medlemskap, uppförandekod, oberoende granskning

https://www.sedex.com/about-us/ WRAP Medlemskap, uppförandekod, oberoende granskning https://wrapcompliance.org

Vill man arbeta i nära samarbete med sina leverantörer med CSR-frågor och bidra till en högre medvetenhet om arbetares rättigheter, social och etiska villkor så finns organisationer som kan stötta. En av dessa är Quizrr, som erbjuder en utbildningsplattform, där undervisningen sker interaktivt med hjälp av digtala enheter (läsplattor) https://www.quizrr.se/why-we-do-it/

Råvara/ material

Märkning/Regler Organisation Typ av råvara/ material Kommentar Länk

EU:s regler för ekologisk produktion

NOP - National Organic Program

Odlad råvara t ex bomull

Råvara från djur t ex ull

Odlad råvara t ex bomull

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

https://ec.europa.eu/info/food-farmingfisheries/farming/organic-farming/organicproduction-and-products_sv

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

OCS - Organic Content Standard Odlad råvara t ex bomull Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

The Organic Guarantee System (OGS) of IFOAM

Odlad råvara t ex bomull Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

https://www.ams.usda.gov/aboutams/programs-offices/national-organic-program

https://textileexchange.org/standards/organiccontent-standard/

https://www.ifoam.bio/ourwork/how/standards-certification/organicguarantee-system

BCI - Better Cotton Initiative Bomull Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor. https://bettercotton.org

CmiA - Cotton made in Africa Bomull Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

Fairtrade cotton Bomull Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

FSC - Forest Stewardship Council

Skogsråvara t ex träd, bambu Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

PEFC - Skogsråvara t ex träd, bambu Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

The Rainforest Alliance

RAS - Responsible Alpaca Standard

Skogsråvara t ex träd, bambu

RDS - Responsible Down Standard Dun

RMSResponsible Mohair Standard

RWSResponsible Wool Standard

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

https://cottonmadeinafrica.org/en/

https://www.fairtrade.net/product/cotton

https://fsc.org/en

https://se.fsc.org/se-se/certifiering/s-hr-gr-dettill

https://www.pefc.org/standardsimplementation/standards-and-guides

https://www.pefc.se/vara-standarder/svenskapefc-standarden

https://www.rainforest-alliance.org

https://textileexchange.org/standards/responsib le-alpaca/

https://textileexchange.org/standards/responsib le-down/

https://textileexchange.org/standards/responsib le-mohair/

https://textileexchange.org/standards/responsib le-wool/

Produkt

Märkning Organisation Typ av produkt Kommentar

Blau Angel Textiles

Textil, en av flera produktkategorier

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

Bluesign Textil Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

Cradle2Cradle Textiles

EU Ecolabel Textiles

Textil, en av flera produktkategorier

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

Textil, en av flera produktkategorier Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

GOTS Textilprodukt med min 70% ekologiska fibrer

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

Länk

https://www.blauer-engel.de/en

https://www.bluesign.com/en

https://www.c2ccertified.org/getcertified/cradle-to-cradle-certified-version-4

https://ec.europa.eu/environment/ecolabel/pro ducts-groups-and-criteria.html

https://global-standard.org/the-standard

MADE IN GREEN by OEKO-TEX®

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.*

MADE IN GREEN byOEKO-TEX® Svanen Textil

Textil, en av flera produktkategorier

Fler kriteriedokument finns för specialprodukter med textilt innehåll

Ställer krav på arbetsförhållanden samt sociala och etiska villkor.

https://www.svanen.se/attsvanenmarka/kriterier-ansokan/textilier-skinnoch-lader-039/

* Notera att OEKO- TEX 100 ställer inga krav på arbetsförhållanden samt sociala och estetiska villkor.

3.1.3. Klimat

Med risk i avseende till klimatfrågan avses i riskverktyget företagets negativa påverkan på klimatet, dvs de klimatpåverkande utsläpp av växthusgaser (nedan kallat klimatutsläpp) som uppstår i värdekedjans olika delar.

Generella medskick (utifrån Mistra Future Fashions rapport5 presenteras livscykelanalys med olika miljöperspektiv): 

Produktionsfasen från fiberproduktion till tillskärning/sömnad står för majoriteten av klimatpåverkan för ett plagg, uppåt ca 80%.

Särskilt stor klimatpåverkan står uppvärmning av vatten till våtprocesser och efterföljande torkning för (främst fossil energi som används).

Nästan en fjärdedel av klimatpåverkan. 

Klimatpåverkan av långväga transporter från produktionsländerna ses ibland som en stor bidragsgivare till klimatpåverkan. Även om dessa transporter dominerar klimatpåverkan från distribution och detaljhandel (cirka 80% av denna påverkan), bidrar de med högst 3% av den totala livscykelpåverkan. 

Viktigt och ofta försummat: Transporten av användningsfasen, dvs. huvudsakligen användarens transport fram och tillbaka från butiken, bidrar med cirka 11% av klimatpåverkan. Detta kan påverkas till exempel av butikernas placering (platser i centrala områden och/ eller nära kollektivtrafik är att föredra snarare än externa köpcentra). 

Tvätt, torkning och strykning hemma hos användaren som traditionellt fått mycket uppmärksamhet utgör endast en mindre del av klimatavtrycket per plagg, då Sveriges elmix till stor del består av förnybar energi.

Tier- del av värdekedjan

Tier 4- Råvaruutvinning

Klimatrisker avseende utvinning av råvaror beror på vilket material som avses. Det föreligger höga risker avseende klimat vid nyttjande av ändliga resurser såsom råolja men även kopplat till avverkning av skogsråvara.

Generell förekomst av klimatrelaterad risk i respektive tier

Definitiv risk

Tier 3- Förädling av råvara

Tier 3.1 Fiberspinning

Tier 3.2 Färgning under spinningsprocess

Tier 3.3 Fjäder/dunprocesser

Tier 3.4 Garnspinning

Tier 3.5 Garnfärgning och slutbehandling

Tier 2 Produktion av material

5

Förädling av råvaran såsom garnspinning och fiberprocesser står för ca 12 % av det totala klimatavtrycket för produktionsfasen.

Möjlig risk

Definitiv risk

MistraFutureFashionreport(2019:05), Environmental Assessment of Swedish clothing consumption, http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/08/G.Sandin-Environmental-assessment-of-Swedishclothing-consumption.MistraFutureFashionReport-2019.05.pdf,2019

Generella klimatrelaterade risker i respektive del av värdekedjan

Tier 2B 1- Förbehandling

Tier 2B 2- Infärgning, tryckning

Tier 2B - Slutbehandling

Tier 2A- Tyg inklusive non- woven Detta steg står för nästan 50% av det totala klimatavtrycket för produktionsfasen. Särskilt stort del av detta är klimatavtrycket för våtprocesser (där huvudsakligen fossil energi används för uppvärmning av vatten, torkning etc.) som står för drygt 30% av det totala klimatavtrycket för produktionsfasen. Därtill tillkommer avtrycket för produktion av material såsom stickning och vävning.

Tier 2C- Tillbehör och förpackningsmaterial

Frågor att fundera kring: Vilka andra komponenter består produkten av? Icke textila komponenter? Blixtlås, knappar, sytråd, etc. Hur ser tillverkningen ut för dessa komponenter?

Generell risk är baserat på att det kan vara en mängd olika delar i slutkomponenten med olika sorters produktion och klimatpåverkan.

Tier 1- Produktion av produkt inkl slutbehandling av färdig produkt

Tier 1A- Sömnad/sammansättning av produkt

Tier 1B 1- Plaggfärgning eller Kemisk behandling på produkt

Tier 1B 2- Mekanisk behandling på produkt

Tier 1B 3- Tryckning på produkt

Tier 1B 4- Packning/ Applicering av kemikalier för lagring/ transport.

Sömnad och sammansättning av produkt står för ca 20% av det totala klimatavtrycket för produktionsfasen. Risken för högre klimatavtryck beror på typ av produkt där en mer komplex produkt kräver längre tid att tillverka (sy upp) och därmed orsakar ett högre klimatavtryck.

risk

Transport - sjö Klimatrisker kopplat till sjötransport är generellt sett lägre än för andra transportslag

Transport – land (tåg-/ vägfrakt) Beroende på vilka förutsättningar som gäller för den specifika transportleverantören (drivmedel, typ av fordon) och vid många transportstopp (framförallt kopplat till e-handel) kan höga klimatrisker föreligga vid vägtransport. Kundens resa till och från butik/upphämtningsplats för levererat paket kan stå för upp till 11% av plaggets totala klimatpåverkan.

Transport - flyg Transporter via flyg kan motsvara tusentals gånger högre utsläpp jämfört med långsammare transporter med båt och tåg

Lager/butik/kontor

Kontor/butik: Mindre del av produktens avtryck. Beror främst på andelen fossil energi i inköpt el, värme och kyla, tjänstebilar samt tjänsteresor.

Lager: Mindre del av produktens avtryck. Beror främst på andelen fossil energi i inköpt el, värme och kyla samt på fossila bränslen till arbetsmaskiner.

Låg risk

Möjlig risk

Försäljning

Användning

Avfall och återvinning

Mindre del av produktens avtryck. Beror främst på andelen fossil energi i inköpt el, värme och kyla.

Tvätt och torkning av plagget under dess livscykel och användning är av liten direkt betydelse i Sverige (på grund av förnybar elmix) men kan stå för ett större del i länder med högre andel fossil el i den nationella elmixen.

I Sverige går majoriteten av förbrukad textil till energiåtervinning (förbränning som skapar fjärrvärme).

I och med kommande EU-krav på separat insamling av textil 2025 samt ett svenskt producentansvar för textil, så kommer

risk

Möjlig risk

Möjlig

Definitiv

Låg risk

Låg risk

Möjlig risk

Låg risk

det vara viktigt att i ökad grad beakta klimatpåverkan vid textilåtervinning (nuvarande och teknologier under utveckling).

Exempel på alternativ för att minska negativ klimatpåverkan i värdekedjan

Det är i första hand märkningar som ställer krav längs hela livscykeln eller som fokuserar på tillverkningsprocesserna som i olika omfattning ställer energirelaterade krav. För att få detaljerad information på vilket sätt, behöver man gå in kriteriedokumenten. Det kan gälla krav på information om energikällor, källor till emission av växthusgaser och åtgärder för att minimera dessa, gränsvärden för luftutsläpp, införande av ett visst antal BAT-teknologier (Best Available Techniques), arbete med ständiga förbättringar etc.

Exempel på märkningar som bidrar till minskad klimatpåverkan är Blau Angel, Bluesign, Cradle2Cradle, EU Ecolbal, GOTS, Made in Green by OEKO-TEX, Svanen, STeP by OEKO-TEX. Detta gäller också produktionsanläggningar (fabriker) som blivit godkända (Bluesign Approved och GOTS, Certified Entity).

En aktivitet för att öka ert engagemang i klimatfrågan kan också vara att gå med i ett nätverk/plattform som arbetar för minska företagets egen samt produkternas negativa klimatpåverkan. Ett exempel på detta är STICA, The Swedish Action for Initative for Climate Action, https://www.sustainablefashionacademy.org/STICA

3.1.3 Vatten

Med vattenrisker avses risker för negativ påverkan på vattentillgång. Observera dock att risker avseende föroreningar och utsläpp till vatten är tätt kopplat till risker vid förekomst av kemikalier och att denna aspekt därmed bör vägas in i hanteringen av kemikalierelaterade risker (se "3.1.1 Kemikalier").

Till grund för att bedöma risknivåerna ligger två huvudsakliga parametrar: 1) i vilket land som tillverkning sker i leveranskedjans olika led (tiers) samt 2) hur vattenintensivt ett produktionsmoment bedöms vara.

Tillverkningsled/tier

Tier 4- Råvaruutvinning

Beskrivning av risk kopplat till vattentillgång och vattenintensiva produktionsmoment

Data visar att det beroende på typ av råvara kan föreligga mycket höga risker avseende vatten. Bomull är det särklass mest vattenintensiva materialet, där mycket höga risker föreligger. Därefter finns höga risker kopplat till siden/silke. Risker förekommer också vid rötning av lin.

Generell förekomst av vattenrelaterad risk i respektive tier

Definitiv risk

Tier 3- Förädling av råvara

Data visar att förädling av råvara i huvudsak inte utgör den stora risken avseende utarmning av vatten samt att det inte skiljer sig nämnvärt mellan olika typer av material. Risk är i större utsträckning beroende av geografisk kontext och producerande enhets vattenhantering.

Tier 3.1 Fiberspinning

Tier 3.2 Färgning under spinningsprocessen

Tier 3.3 Fiber/ dunprocesser

Tier 3.4 Garnspinning

Tier 3.5 Garnfärgning och slutbehandling

Tier 2- Produktion av material

Vid färgning i under spinningsprocessen är nackdelen att man behöver bestämma färgnyans tidigt, men fördelen är att man slipper färgningssteget senare i processen och kan spara mycket vatten genom att undvika denna process. I många fall erhålls också bra härdigheter (kvalitetshöjande).

Tier 2 är uppdelat i två delar:

2A fokuserar på produktionen av själva tyget.

2B fokuserar på hur tyget behandlas för att ge tyget rätt egenskaper.

2C fokuserar på andra komponenter som ingår i slutprodukten.

Tier 2A- Tyg inklusive non- woven Data visar att produktion av tyg i huvudsak inte utgör den stora risken avseende utarmning av vatten samt att det inte skiljer sig nämnvärt mellan olika typer av material. Detta är dock beroende av geografisk kontext och producerande enhets vattenhantering.

Tier 2B 1- Förbehandling

I de fall som materialberedning innefattar våtprocesser/våtberedning kan det vara en riskfaktor beroende på i vilken geografisk kontext det sker.

I områden med vattenbrist är det viktigt att avloppsvattnet så långt som möjligt renas och återanvänds för att spara på grundvattnet.

Generell risk bedöms under respektive steg.

Möjlig risk

Definitiv risk

Möjlig risk

Tier 2B 2- Infärgning, tryckning

Mängden vatten som används styrs av vilken/vilka typer av fibrer, som ska behandlas, formen på produkten, kvantiteten som ska behandlas, tillgänglig maskinpark etc.

Beroende på hur våtprocesserna (inkl. tvättprocesser) sker och i vilket geografisk kontext kan det vara en riskfaktor.

I områden med vattenbrist är det viktigt att avloppsvattnet så långt som möjligt renas och återanvänds för att spara på grundvattnet.

Definitiv risk

Tier 2B - Slutbehandling

Beroende på hur våtprocesserna sker och i vilket geografisk kontext kan det vara en riskfaktor.

I områden med vattenbrist är det viktigt att avloppsvattnet så långt som möjligt renas och återanvänds för att spara på grundvattnet.

Tier 2C- Tillbehör och förpackningsmaterial

Frågor att fundera kring: Vilka andra komponenter består produkten av? Icke textila komponenter? Blixtlås, knappar, sytråd, etc. Hur ser tillverkningen ut för dessa komponenter?

Generell risk är baserat på att det kan vara en mängd olika delar i slutkomponenten med olika sorters produktion.

Möjlig risk

Tier 1- Sömnad/sammansättning av produkt

Generellt sett är vattenanvändningen relativt låg i detta led men om det sker en behandling på det färdiga plagget kan det gå åt vatten.

Tier 1A- Sömnad/sammansättning av produkt

Tier 1B 1- Plaggfärgning eller Kemisk behandling på produkt

Tier 1B 2- Mekanisk behandling på produkt

Tier 1B 3- Tryckning på produkt

Tier 1B 4- Packning/ Applicering av kemikalier för lagring/ transport.

Transport - sjö

Transport – land (tåg-/ vägfrakt)

Transport - flyg

Lager/butik/kontor

Försäljning

Låg vattenanvändning

Här kan det gå åt vatten vid t ex plaggfärgning där det kan handla om både färgning, tvättning och sköljning.

Låg vattenanvändning

Låg vattenanvändning

Vid tryckning av produkt så förekommer inget vatten i tryckprocessen, däremot ska t ex schabloner , verktyg etc. tvättas. Avloppsvattnet måste tas om hand

Låg vattenanvändning

Låg vattenanvändning

Låg vattenanvändning

Låg vattenanvändning

Låg vattenanvändning

Låg vattenanvändning

Generell risk bedöms under respektive steg.

risk

Möjlig risk

Låg risk

Låg risk

Låg risk

Låg risk

Låg risk

Låg risk

Låg risk

Låg risk

Definitiv risk

Låg

Användning

Beroende på typ av plagg (och dess behov av tvätt) kan det vara en riskfaktor t ex för textila varor som används i miljöer som kräver tvätt efter varje användning.

Avfall och återvinning Om mekanisk återvinning på fibernivå sker kan motsvarande risker avseende vatten som i motsvarande produktionssteg tidigare i värdekedjan föreligga dvs. det beror av geografisk kontext och producerande enhets vattenhantering.

Tillverkningen av återvunna polyesterfibrer från PETflaskor innehåller tvättsteg.

Exempel på alternativ för att bidra till hållbar vattenanvändning samt rening av avloppsvatten i värdekedjan

Möjlig risk

Möjlig risk

När det kommer till vatten så finns det flera aspekter att ta hänsyn till. Vi har redan berört kemikalieanvändningen. Kemikalier som används vid odling, skogsbruk och i tillverkningsprocesser kan vara skadliga och bör därför inte användas d v s stoppas från första början för att inte riskera att såväl ytvatten som grundvatten förstörs. I tillverkningsprocesserna behöver kemikalier med så lite miljöbelastning som möjligt användas, en viss del av dessa kommer att hamna i avloppsvattnet beroende på processbetingelserna. Därför är det mycket viktigt att avloppsvattnet renas.

I många textilproducerande länder är vattentillgången begränsad, vilket är en viktig faktor att ta hänsyn till. Vid ekologisk odling av bomull regnbevattnas denna i första hand, medans man vid s k hållbar odling av bomull (ex BCI) främjar vattenbesparande bevattningsmetoder t ex droppbevattning. Ytterligare råvarumärkningar som bidrar till minskad vattenanvändning förutom ekologiska märkningar är CmiA, Fairtrade Cotton, NOP, OCS, EU:s regler för ekologisk produktion m fl.

Märkningar som ställer krav längs hela livscykeln alternativ fokuserar på tillverkningsprocesserna ställer i olika omfattning krav på hållbar vattenanvändning och rening av avloppsvatten. För att få detaljerad information på vilket sätt, behöver man gå in kriteriedokumenten. Det kan gälla krav på rening av avloppsvatten och uppfyllande av gränsvärden, införande av ett visst antal BAT-teknologier (Best Available Techniques) för att reducera vattenåtgången samt återanvända vatten innan det går till avloppet, arbete med ständiga förbättringar m m. En annan aspekt i områden med begränsad vattentillgång är att undvika att använda färskt grundvatten i tillverkningen, utan istället använda renat industrivatten. Exempel på märkningar som bidrar till minskad negativ påverkan gällande vatten är Blau Angel, Bluesign, Cradle2Cradle, EU Ecolbal, GOTS, Made in Green by OEKO-TEX, Svanen, STeP by OEKO-TEX. Detta gäller också produktionsanläggningar (fabriker) som blivit godkända (Bluesign Approved och GOTS, Certified Entity).

Om man som företag vill arbeta mer aktivt med vattenfrågor finns möjlighet att även här gå med i nätverk/plattformar eller organisationer som har fokus på detta. Exempelvis STWI, Swedish Textile Water Initiative (https://stwi.se/sv/), WWF (https://www.wwf.se/foretag/samarbeten/hm/#water), ZDHC Foundation (https://www.roadmaptozero.com/input).

3.1.4 Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är ett komplext område med många indirekta samband. De största hoten mot den biologiska mångfalden är, enligt WWF, följande: Förlust av livsmiljöer, Överexploatering av arter, Klimatförändringar, Invasiva arter och sjukdomar samt Föroreningar. För textilindustrins värdekedjor framstår vissa av hoten som speciellt relevanta.

För att minska hotbilden mot den biologiska mångfalden behövs arbete inom flera områden parallellt. Här följer fem områden som behöver särskilt stort fokus.

Minskad klimatpåverkan

Vår klimatpåverkan är, och kommer att vara, en starkt bidragande faktor till påverkan av den biologiska mångfalden – genom hela värdekedjan. Genom att arbeta med minskad klimatpåverkan så minskar även hotbilden mot den biologiska mångfalden.

Ansvarsfull kemikaliehantering

Vår kemikaliehantering är, och kommer att vara, en starkt bidragande faktor till påverkan av den biologiska mångfalden – genom hela värdekedjan. Genom att arbeta med ansvarsfull kemikaliehantering så minskar även hotbilden mot den biologiska mångfalden.

Ansvarsfulla transporter

Transportsektorn påverkar den biologiska mångfalden på flera sätt, inte minst genom utsläpp, artförflyttning och fragmentering av livsmiljöer. Genom att arbeta med branschnätverk och kartläggning av sin egen värdekedja kan hotbilden mot den biologiska mångfalden minskas kraftigt.

Värna livsmiljöer Råvaruutvinning och industriell produktion innebär en stor påverkan av den biologiska mångfalden –överutnyttjande, skogsavverkning, oljeborrning och påverkan av livsmiljöer i luft, på land och i vatten bryter sönder och förstör ekosystem. Genom att arbeta med kartläggning av och dialog inom sin värdekedja kan hotbilden mot den biologiska mångfalden minskas kraftigt. Ett intressant index i sammanhanget är Yale EPI som kartlägger hur långt världens länder har kommit i sitt miljöskyddsarbete.

Påverka branschnormer

Vilken bransch är vi en del av? Vilka konsumtionsmönster bidrar vi till? Kan affärsmodeller, och designprocesser bli mer cirkulära? Kan våra produkter bli mer långlivade? Strategiskt arbete med affärsmodellen är ett effektivt sätt att minska hotbilden mot den biologiska mångfalden. Konkret stöd i det här arbetet finns t.ex. i ”The 1.5 Degree Business Playbook”, inom pelare 3 och 4.

Exempel på alternativ som bidrar till den biologiska mångfalden

Ekologisk och hållbar odling av bomull samt hållbart skogsbruk bidrar alla till den biologiska mångfalden, men på olika sätt och i olika stor omfattning. Genom att ställa kemikaliekrav, både genom förbud, restriktioner och ansvarsfull kemikaliehantering minskar risken för att kemikalier kommer ut i naturen och förändrar faunan och påverkar djurlivet. En hållbar vattenanvändning minskar också risken för uttorkning av markområden. Kemikaliekrav som ställs vid tillverkningen och krav på rening av avloppsvattnet minskar risken för att hav, sjöar och vattendrag förstörs. Dessutom minskas risken för att omgivande mark och grundvatten förgiftas, vilket i sin tur påverkar växtlighet och föda till betande djur på ett negativt sätt. Vid ekologisk odling praktiserar också växelbruk, vilket är positivt för den biologiska mångfalden.

BCI, CmiA, Fairtrade Cotton, NOP, OCS, EU:s regler för ekologisk produktion är märkningar som i olika stor omfattning bidrar till att minska riskerna.

En hållbar djurhållning är viktig för att undvika att djurbesättningar betar av marker med jorderosion som följd, vilket får effekter på den biologiska mångfalden. Regler finns också gällande avskogning, hantering av invasiva arter, vattenfrågor som har betydelse för den biologiska mångfalden. RWS, ”Responsible Wool Standard” är ett exempel. Även märkningar RAS, RDS, och RMS ställer krav kopplade till biologisk mångfald.

Vid hållbart skogsbruk värnar man den biologiska mångfalden genom att bevara sällsynta arter, tar hänsyn till urbefolkningar, ställer krav på återplantering, har en plan för skötseln m m.

FSC, PEFC och Rainforest Alliance är märkningar för hållbart skogsbruk.

3.2. Praktiskt arbete i excel under fliken Värdekedja och riskanalys.



Till höger i fliken ”Värdekedja och Riskanalys” finner ni en gruppering för varje sakområde: A. Kemikalier, B. Arbetsförhållanden, C. Klimat, D. Vatten och E. Biologisk mångfald. Varje sakområde kan öppnas och stängas via + och – tecken högst upp i dokumentet, se nedan.



Varje sakområde är indelat i tre områden; 1. Generell risk, 2. Specifik risk för er leverantör och 3. Bedömd risk baserat på nuvarande arbete med leverantör, där varje del respresenteras av en färgkod som används i både stödmaterial och excel dokument.

1. Generell risk

Generell förekomst och generell landsrisk fylls i automatiskt baserad på era svar i kolumn B-C (Typ av aktör/Typ av transport och Land/ Ursprungsland transport). Dessa vägs sedan samman i sammanfattningskolumnen- Generell risk (Om ni vill förstå logiken för sammanvägningen i detalj, se flik Risklogik, om ni vill förstå var vi hämtat information om landsrisk för respektive sakområde se respektive flik för sakområdena)



2. Specifik risk för er leverantör

Den specifika risken för er leverantör, baseras på den kunskap ni har om leverantören och deras processer. Känner ni till leverantörens process och deras påverkan? Kan det finnas risker till följd av att ni saknar tillräcklig information kring hur deras process går till? Eller är det så att ni rent av redan har fått bekräftat att det förekommer risker kopplat till sakområdet i hos leverantören/i deras processer?. För denna del är det två JA/ NEJ frågor ni skall fylla i. Baserat på svaret justeras sammanfattningskolumnen – Specifik risk. Svarar ni nej på dessa två frågor ändras risken. Annars bibehålls den generella risken.

3. Bedömd risk för er leverantör

Den bedömda risken för er leverantör baseras på det arbete ni gör tillsammans med denna leverantören och hur ni bedömer att detta arbete påverkat risken. Exempelvis har ni en kravställning mot leverantören?, har ni bett om mer information om leverantören och processerna? har ni/ leverantören certifieringar som påverkar sakområdet? har ni bedömt leverantörens förmåga att hantera risker? Gör ni regelbundna stickprov/ audits?

Ni fyller dels i om det pågår ett arbete JA/NEJ och dels er bedömning på vad nuvarande risken är med det pågående riskreducernade arbetet LÅG/ MEDEL/ HÖG.

Fyller ni i en bedömd risknivå så kommer detta svar att kopieras in i sammanfattningskolumnen- Bedömda risker. Fylls denna inte i så bibehålls den specifika risken i denna kolumn.

Sakområdena för A. Kemikalier, B. Arbetsförhållanden, C. Klimat och D. Vatten är alla uppbyggda på samma sätt. Gå igenom dessa för att få en komplett riskbedömning.



Det sista sakområdet E. Biologisk mångfald är ett komplext område, där riskerna är svåra att bedöma och riskerna från flera av de andra sakområdena t ex Kemikalier och Klimat har stor påverkan. Anledningen att vi trots detta valt att ta med detta sakområde är att vi anser att det är ett viktigt område, där vi behöver öka allas kunskap.

Av ovanstående anledning är detta sakområde uppbyggt på ett lite annat sätt.



Generell landsrisk hämtas som tidigare baserat på landet ni fyllt i i kolumn C i värdekedjan. Som tidigare nämnts så har sakområdena Kemikalier och Klimat stor påverkan på Biologisk mångfald, därför hämtar vi den bedömda risken för dessa områden som ni tidigare i processen jobbat igenom. Utöver detta har det totala resursuttaget en stor påverkan på Biologisk mångfald. Vi har därför valt att fokusera på åtgärder som pågår för att minimera detta resursuttag. Några av dessa frågor kopplar till respektive del i

värdekedjan och några kopplar till den specifika produkten som ni gör riskbedömningen för och några kopplar till affärsmodellen för företaget. Baserat på alla dessa frågeställningar gör ni sedan en egen sammanvägd bedömning. Vi är medvetna om att denna bedömning är oerhört svår, men vill med frågeställningarna väcka era tankar kring området och er verksamhets påverkan.

Modul4

Fortsatt arbete

Syfte: … and action! Tips, inspiration och praktiska exempel på hur ert fortsatta arbete kring riskhantering kan genomföras, både generellt längs leveranskedjan och utifrån respektive sakområde.

4.1 Fortsatt arbete – generellt

Arbetet med att identifiera riskerna i värdekedjan är ett viktigt första steg till ett systematiskt hållbarhetsarbete. Genom att välja produkter som väl representerar ert produktsortiment och därefter kartlägga hållbarhetsrisker kopplade till den produkten/produkterna i hela dess värdekedja får ni en bra överblick på era produkters negativa påverkan.

När ni har fått en översikt av era risker så är det viktigt att ert arbete inte stannar här. Verktyget är till för att ge er en hjälp att prioritera risker utifrån allvarlighetsgrad inom respektive sakområde. Nyttja underlaget för analys av vilka frågor som bör prioriteras inom företaget och formulera er strategi. Strategin bör åtföljas av definition av styrning för frågan (policy, mål, ansvarsfördelning, aktiviteter och sätt att följa upp).

När ni gör prioriteringen för ert fortsatta arbete kan det var bra att fundera kring följande frågeställningar: 

Vilka sakområden har högst allvarlighetsgrad? 

Vilka sakområden jobbar ni redan med idag? 

Vilka delar i värdekedjan har högst allvarlighetsgrad?

Vilka delar av värdekedjan har ni kontakt med och enkelt kan ställa frågor?

Det kan vara lämpligt att börja med ett sakområde eller en specifik del av värdekedjan så att man kommer igång med arbetet.

Ställ krav på leverantörer och se till att kraven inkluderar ett krav om att vidareförmedla motsvarande krav till nästa led. Genom att ställa krav, på ett samlat sätt, ges ni möjlighet att följa upp leverantörers prestanda och därmed minska risker.

Att ställa krav och föra en dialog kring era förväntningar är också ett sätt att utbilda leverantörer i frågorna. Krav kan formuleras på olika sätt, såsom i form av uppförandekod för leverantörer som signeras eller hänvisas till i leverantörsavtal, eller som specifika krav på produkter.

Bedöm leverantörers förmåga att hantera risker. Genom att ställa frågor, utifrån de krav som ni har ställt, om hur leverantörer lever upp till kraven kan ni göra en bedömning av huruvida risken de facto är så hög som ni har bedömt.

Beroende på vilket sakområde det gäller kan frågorna handla om hur de systematiskt hanterar kemikalier och om de kan uppvisa verifikat på vilka kemikalier som nyttjas, vilket

energislag som nyttjas i fabriker, vilken typ av vatten- och avfallshantering som finns implementerat eller vilka rutiner som finns för att tillse att arbetares rättigheter inte kränks. Var noga med att så långt som det är möjligt begära in dokumentation för att säkerställa leverantörers svar.

Följ upp leverantörer och bygg upp kapacitet på leverantörsnivå. Uppföljning bör prioriteras utifrån risknivå och rekommendation är att börja följa upp där risken för potentiellt negativ påverkan fortsatt kan bedömas som hög, efter genomförd leverantörsbedömning. Genom att följa upp leverantörer på plats, genom egna eller tredjepartskontroller, ges ni ytterligare möjlighet att föra dialog kring vad frågorna handlar om och vilka förväntningar ni som företag har. Uppföljning kan också ske i samverkan med andra företag i branschen, vilket kan få flera positiva följdeffekter och bidra till större effekt. Att bidra till att bygga upp kapacitet att leva upp till kraven på leverantörsnivå kan ske på olika sätt, genom utbildningsprogram eller digitala hjälpmedel.

Hantera avvikelser som upptäcks vid uppföljning. Genom att systematiskt definiera orsaker till eventuella avvikelser (i dialog med leverantörer), vilka åtgärder som ska till och vilken tidplan som ska gälla kan förbättringar åstadkommas på leverantörsnivå

4.1.1. Kemikalier Ställ krav

Krav avseende kemikalier kan ställas genom så kallade restriktionslistor (Restricted Substance List - RSL), i leverantörsavtal, i produktspecifikation eller genom produktmärkning, som exempelvis OEKO-TEX, GOTS eller Svanen/EU-Ecolabel6. Läs mer om olika typer av märkningar under avsnitt 3- Exempel på alternativ för att minska kemikalieriskerna i värdekedjan Ställ frågor Inhämta information om vilka kemikalier som används vid i fibertillverkning, produktionsprocessen och i produkten från berörda leverantörer i kedjan. Leverantören ska bekräfta att era kemikaliekrav (restriktionslista/produktspecifikation) efterlevs. Ni kan också ställa krav på att leverantören låter produkten testas av ackrediterade testlaboratorier. Testen kan exempelvis bekräfta att kemikalier från restriktionslistan ej förekommer i produkten. Be leverantören att skicka en kopia av testprotokollen och kontrollera utfallet. Vissa märkningar – som exempelvis OEKO-TEX 100 verifierar att farliga substanser ej förekommer i testad produkt. Fråga även vilka rutiner leverantören har för hantering av kemikalier och hur de hanterar utflödena av kemikalier/vatten, för att minimera påverkan på miljön i omgivningen.

Kontrollera

Beskrivningar och bekräftelser från leverantörer, testprotokoll, certifikat, egna stickprov på produkter, fabriksbesök.

Vill du veta mer?

Substitutionscentrum

https://www.ri.se/sv/substitutionscentrum

6 OEKO-TEX, GOTS och Svanen/EU-Ecolabel innefattar krav avseende ingående kemikalier och processkemikalier men begränsningar i certifieringarnas omfattning finns avseende råmaterial/odling

Kemikalieguppen RISE

https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/natverk/natverket-kemikaliegruppen

Textilguide – En process för kemikaliehantering i tre steg https://textileguide.chemsec.org/ Kemikalieinspektionens databas över kemikalier https://www.kemi.se/databaser

ZDHC Manufacturing Restricted Substance List - en sammanställning över kemikalier som ej ska användas bl.a. i produktionen av textilier. Det finns även riktlinjer kring avloppsvatten https://mrsl.roadmaptozero.com/

4.1.2. Sociala och etiska risker Ställ krav

Krav avseende sociala och etiska (och miljömässiga) frågor kan ställas i Uppförandekod (Code of Conduct), i leverantörsavtal, eller genom krav om medlemskap i BSCI/Sedex, Ethical Trading Initative (ETI) eller liknande hållbarhetsnätverk/initiativ. För förhållanden där svensk lag är tillämplig kan krav om arbetsvillkor och arbetsmiljö även ställas genom krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Även certifieringar såsom Fairtrade kan säkerställa sociala och etiska förhållanden. Läs mer om olika typer av märkningar under avsnitt 3- Exempel på olika alternativ för att främja goda förhållanden i värdekedjan. Ställ frågor Inhämta information om var produktionen sker (adress) och om medarbetarstyrka (tillsvidareanställda, tillfälliganställda, förekomst av migrantarbetare). Fråga vem/vilken roll hos leverantören som är ytterst ansvarig för schyssta arbetsvillkor, god arbetsmiljö och antikorruption. Fråga om produktionsenheten är medlem i något hållbarhetsnätverk/initiativ – i så fall be och granska senaste revisionsrapport (om sådan har utförts). Fråga även om leverantören är certifierad enligt ISO 45001, SA 8000 eller 37001 – i så fall, be om och kontrollera kopia av certifikatet. Be även leverantören att skicka sin interna uppförandekod för medarbetare/interna riktlinjer avseende arbetsvillkor/hälsa/antikorruption – gör en gap-analys mot er uppförandekod/era krav. Fråga på vilket sätt denna uppförandekod/dessa riktlinjer är implementerad/-e det vill säga hur medarbetare har informerats/utbildats om dessa riktlinjer och har förståelse för vad de innebär. Fråga hur stor andel av medarbetarna som är med i facket och hur dialogen med facket ser ut. Låt leverantören beskriva sitt arbete för att identifiera, bedöma och åtgärda hälso- och säkerhetsrisker. Ställ fråga om det finns skyddsombud eller/och andra roller som representerar medarbetarna och hur ofta dessa får diskutera aktuella ärenden med verksamhetsledningen.

Be leverantören att beskriva hur den förebygger korruption och vilka kontroller som utförs. Inhämta även information om hur leverantören jobbar med hållbarhetsfrågor i leverantörsled, det vill säga vilka sociala och etiska krav leverantören ställer till underleverantörer och hur uppföljningen sker. Kolla om leverantören har ett visselblåsarsystem där medarbetare anonymt kan rapportera potentiella överträdelser. Du kan också ställa öppna frågor om upplevda utmaningar gällande arbetsvillkor, arbetsmiljö och korruption och hur ni tillsammans kan åtgärda dessa.

Kontrollera

Svar i självskattningsformulär/frågeformulär tillsammans med verifierande dokumentation, revisionsrapporter, åtgärdsplaner, certifikat, fabriksbesök Vill du veta mer?

FN:s Global compact https://globalcompact.se/ FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter https://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/201808_bilaga-2.pdf https://www.ohchr.org/documents/publications/guidingprinciplesbusinesshr_en.pdf Arbetsmiljöverket – information kring systematiskt arbetsmiljöarbete tillsammans med verktyg https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-medarbetsmiljon/systematiskt-arbetsmiljoarbete-sam/ Organisation for Economic Co-operation and Development:s (OECD:s) riktlinjer för ansvarsfullt företagande https://www.tco.se/globalassets/gamla-2013-2014_genrebilder_nyheter/facklig-handbokoecds-riktlinjer-mne.pdf

https://www.oecd.org/investment/due-diligence-guidance-for-responsible-businessconduct.htm

Sustainable Apparel Coaliation, som har utvecklat Higg Index för att mäta miljö- och social påverkan av textilier https://apparelcoalition.org/

Global Living Wage Coalition – information om levnadslöner i olika länder https://www.globallivingwage.org/

4.1.3.

Klimat

Klimatrisker och Klimatberäkningar

Klimatets påverkan på företaget och de risker de kan innebära är exkluderat i riskverktyget. Kortfattat innefattar detta fysiska risker (såsom extremväder, skyfall och översvämningar, torka och höjda havsnivåer som kan innebär avbrott i värdekedjan) och omställningsrisker (såsom regulatoriska risker i form av koldioxidskatt men även teknologiska, marknads- och varumärkesrisker). Analys av dessa risker är mer komplex att genomföra och inkluderar användande av scenarios, framtidsmodeller och klimatriskkartor utifrån olika parametrar. Större företag förväntas nu börja ha koll på dessa. För ett företag som är i början av sitt klimatarbete föreslås detta vara ett framtida kommande steg efter att företaget kartlagt och beräknat sina utsläpp.

Klimatberäkningar genomförs i enlighet med den globala standarden Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) och redovisas i enheten koldioxidekvivalenter (CO2e). Kort sagt handlar det om att rita karta över hela sin värdekedja och områden/kategorier som ger upphov till utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser över hela livscykeln från råvara till end-of-life. Utsläppen fördelas över GHG-protokollets scope 1 (egna direkta utsläpp), 2 (indirekta utsläpp inköpt energi) och 3 (alla övriga utsläpp över värdekedjan, uppströms och nedströms). Omfattning och avgränsning bör sättas i enlighet med GHG-protokollets

metodik. Avseende avgränsning scope 3 så kan en praktisk tillämpning vara att börja kolla på sina tre största leverantörer/produkter.

Välj rätt leverantör, premiera ansträngningar på området, samarbeta med andra företag Köp in plagg från hållbara producenter, stöd producenters övergång till förbättrad verksamhet och kräv spårbarhet och transparens i värdekedjan genom krav på aktivt klimatarbete (såsom krav om mål och förbättrande åtgärder samt om möjligt, krav kopplat till energiförbrukning, energislag och energieffektiviseringar) i leverantörsavtal eller Uppförandekod (Code of Conduct).

Ett par generella medskick gällande transporter och energi: Transporter via flyg motsvarar tusentals gånger högre utsläpp jämfört med långsammare transporter med båt och tåg. Tänk igenom – uppstår brådskande leveranser vid intensiva perioder under året då flyg måste användas istället för båt?

Avseende energi så kan ett byte till, eller säkerställande av, användning av förnybar energi (såsom solenergi eller bränslen från förnybara källor) i olika steg göra stor skillnad. Från att använda fossil elmix på ibland hundratals gram/kWh till att byta till förnybar energi med utsläpp från ca 8 gram/kWh ger en avsevärd klimatminskning inom energiområdet. Motsvarande stora skillnader kan uppnås genom att ställa krav om förnybara bränslen kopplat till transporter (i samtliga led där transporter förekommer).

Ställ frågor

Inhämta information om var produktionen sker (adress) och vilken sorts energi leverantörer använder. Fråga vem/vilken roll hos leverantören som är ytterst ansvarig för miljöarbetet. Fråga om leverantören är certifierad enligt ISO 14001 eller ISO 500017 – i så fall, be om och kontrollera kopia av certifikatet. Be leverantören också att skicka sin miljöpolicy – gör en gap-analys mot era krav. Hämta in information om leverantören har konkreta miljö/klimatmål och hur dessa följs upp/mäts. Fråga om leverantören har kvantifierat, räknat på, sina koldioxidutsläpp och vad denna uträkning omfattar samt resultatet. Låt leverantören beskriva sitt arbete för att identifiera, bedöma och åtgärda miljörisker.

Inhämta även information om hur leverantören jobbar med miljöfrågor i leverantörsled, det vill säga. Vilka miljökrav leverantören ställer till underleverantörer och hur uppföljningen sker.

Du kan också ställa öppna frågor om upplevda utmaningar kopplat till klimat/miljö och hur ni tillsammans kan åtgärda dessa.

Sätt vetenskapligt baserade klimatmål Omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver accelerera för att vi ska kunna hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader - utsläppen måste halveras till 2030! En viktig förutsättning för att lyckas är ett proaktivt klimatarbete med vetenskapligt baserade klimatmål och åtgärder för att temperaturökningen ska stanna vid 1.5 grader. Science Based Targets Initiative är ett initiativ av CDP, UN Global Compact, WRI och WWF. Det vetenskapliga underlaget är bland annat framtagna av IPCC och IEA.

Standard för Energiledningssystem - Krav med vägledning för användning (ISO 50001:2011)

Vill du veta mer?

Världsnaturfonden – Sveriges klimatmål https://www.wwf.se/klimat/klimatmal/ Exponential Roadmap Initiative – vägledning hur man sätter klimatmål i förhållande till målet om att hålla uppvärmningen under 1,5 grader https://exponentialroadmap.org/wp-content/uploads/2020/11/1.5C-Business-Playbookv1.1.1pdf.pdf

Science Based Targets Initiative – initiativet för att sätta vetenskapliga klimatmål https://sciencebasedtargets.org/ Greenhouse Gas Protocol – vägledning för klimatberäkningar https://ghgprotocol.org/ Naturvårdsverkets information om hållbara textilier https://www.naturvardsverket.se/hallbara-textilier/

The Swedish Textile Initiative for Climate Action https://www.sustainablefashionacademy.org/STICA

4.1.4. Vatten

Vattenrisker

I likhet med klimatrelaterade risker så kan vattenrisker för ett företag även innefatta fysiska risker, alltså vattenrisker som kan påverka företaget och dess leverantörers förmåga att bedriva sin verksamhet (exempelvis regional torka och risker för översvämning dvs. olika former av extremväder). Dessa risker är dock exkluderade från verktyget då det kräver en mer komplex analys och inkluderar användande av scenarios, framtidsmodeller, vattenriskkartor utifrån olika parametrar, mm. Som det nämns i modul 3 har bomull och siden en mycket hög vattenförbrukning. Genom att ersätta dessa fiberslag kan du minska produktens vattenavtryck. Mängden vatten som producenterna använder och kvaliteten på dess utsläpp påverkar ekosystemets funktion på många sätt. Okontrollerade utsläpp kan ha stor påverkan på livskvaliteten i ett område, inklusive socialt och ekonomiska konsekvenser för lokala samhällen och ursprungsbefolkningar.

Ställ krav

Krav avseende vattenanvändning och efterlevnad av nationell miljöskyddslagstiftning kan ställas i Uppförandekod (Code of Conduct), i leverantörsavtal, eller i produktspecifikation. Ställ frågor

Inhämta information om var produktionen sker (adress) och om det är ett område med vattenbrist. Fråga vem/vilken roll hos leverantören som är ytterst ansvarig för miljöarbetet. Fråga om leverantören är certifierad enligt ISO 14001 – i så fall, be om och kontrollera kopia av certifikatet. Be leverantören också att skicka sin miljöpolicy – kolla hur vattenanvändning regleras och gör en gap-analys mot era krav. Hämta in information om vilka mål leverantören har kopplade till vattenförbrukningen.

Låt leverantören beskriva hur vatten hanteras (källor, effektivisera förbrukningen, behandling efter produktionen, återanvändning och utsläpp). Om aktuellt, bör ni kontrollera protokoll från vattentester och/eller protokoll från utsläppskontroller – mätningar kan även ha utförts av myndigheter avseende dessa frågor, vilka kan vara relevanta att verifiera. Ni

kan också be leverantören att redovisa genomsnittlig vattenförbrukning per produkt och ställa frågor kring vilka förutsättningar (mätinstrument) som leverantören har för att beräkna detta. Intressant kan också vara att får reda på om leverantören har ett samarbete kring vatten med lokala/regionala aktörer eller inom branschen.

Kontrollera

Verifikat från mätningar, Svar på frågeformulär/självskattningsformulär samt verifierande dokumentation avseende svar, fabriksbesök.

Vill du veta mer?

Sweden Textile Water Initiative, ett nätverk för att minska vattenförbrukning i textilindustrin https://siwi.org/sustainable-textile-water-initiative/WWF Water Risk Filter - omfattande analysverktyg och information om identifiering och bedömning av vattenrisker https://waterriskfilter.panda.org/ Sustainable Apparel Coaliation, som har utvecklat Higg Index för att mäta miljö- och social påverkan av textilier https://apparelcoalition.org/the-sac/ Water Footprint Network - information och vägledning till beräkning av vattenförbrukningen vid tillverkning av produkter https://waterfootprint.org/en/about-us/ AWS International Water Stewardship Standard - ett ramverk, nätverk och certifiering för hantering av vattenpåverkan https://a4ws.org/the-aws-standard-2-0/ World Resources Institutes Aqueduct - information och data kring vattenrisker https://www.wri.org/initiatives/aqueduct

4.1.5. Biologisk mångfald

Risker biologisk mångfald Biologisk mångfald är ett komplext område med många indirekta samband. De största hoten mot den biologiska mångfalden är, enligt WWF, följande: Förlust av livsmiljöer, Överexploatering av arter, Klimatförändringar, Invasiva arter och sjukdomar samt Föroreningar. För textilindustrins värdekedjor framstår vissa av hoten som speciellt relevanta.

För att minska hotbilden mot den biologiska mångfalden behövs arbete inom flera områden parallellt, se ”3.1.5 Biologisk mångfald”.

Ställ frågor Inhämta information om var produktionen sker (adress) och om det är ett område nära ett naturskyddsområde eller områden med hög biologisk mångfald. I så fall, be leverantören att beskriva hur man jobbar, för att skydda dessa områden.

Ställ också frågor kopplade till klimatpåverkan/utsläpp av växthusgaser, kemikaliehantering och transporter (se ovan).

Vill du veta mer?

WWF – Living planet report 2022 https://www.wwf.se/rapport/living-planet-report/

Business for Nature – ett globalt samarbetsinitiativ med syfte att minska naturförluster https://www.businessfornature.org/

Biodiversity in Good Company Initiative, ett branschövergripande samarbete för att skydda och på ett hållbart sätt använda vår globala biologiska mångfald https://www.business-and-biodiversity.de/en/

Yale EPI – information om hur nuläget avseende miljöskydd och miljöskyddslagstiftning ser ut i världens länder https://epi.yale.edu/

McKinsey Biodiversity: The next frontier in sustainable fashion - en artikel som belyser utmaningar och möjligheter gällande biologisk mångfald i modeindustrin https://www.mckinsey.com/industries/retail/our-insights/biodiversity-the-next-frontier-insustainable-fashion