HiQ Magazine | Utbildas för framtiden

UTBILDAS FÖR För att möta arbetsmarknadens behov i framtiden inför allt fler länder programmering på schemat redan i grundskolan. I Finland ses programmering som en viktig kompetens för alla i vårt digitaliserade samhälle.

38

39

F

örst fyra tryck på pilen rakt fram.

– Sedan två till höger, säger Mico och trycker på pilarna på robotens rygg.

Sedan släpper han i väg roboten för att se om den tar rätt väg och hamnar där det är tänkt. Den gul- och svartrandiga figuren ser ut som ett bi och kallas Beebot. Den rör sig på en rutig plastmatta, där varje ruta motsvarar ett tryck på pilknapparna. Beebot åker först fyra rutor framåt, sedan två till höger. När den är framme spelar den en liten melodi. Mico ser nöjd ut.

– Det här är ett exempel på hur man redan i första och andra klass kan jobba med programmering. Barnen får tänka ut hur Beebot ska åka och ge den kommandon. Det lär dem att tänka logiskt, säger Anna-Kaarina Niskanen som är lärare på Kytöpuiston Koulu, en lågstadieskola i Björkby två och en halv mil söder om Helsingfors.

Från och med hösten 2016 ska alla finska barn lära sig att programmera redan i lågstadiet. I ettan och tvåan handlar det om att förstå vad programmering kan vara i praktiken. I tredje till sjätte klass ska barnen lära sig hur programmeringsspråk fungerar och börja göra verkliga program på en läsplatta.

I högstadiet ska de kunna arbeta självständigt med programmering.

De ska kunna hitta mönster, ta fram abstrakta modeller, tänka logiskt och arbeta strukturerat och kreativt för att skapa lösningar på olika problem. Det vill säga allt det som vi räknar in i ”datalogiskt tänkande”, ett

40

begrepp som kommer från engelskans computional thinking.

Tanken är att programmering ska integreras i alla ämnen i stället för att bli ett eget, eftersom datalogiskt tänkande räknas som en ämnesöverskridande förmåga som alla behöver för att klara sig i det moderna digitaliserade samhället.

– I dag är tekniken en sådan stor del i våra liv och för att vi ska kunna använda oss av den på bästa sätt måste vi även förstå grunderna för hur den fungerar. Det kommer bara att bli viktigare i framtiden. Min uppgift är att förbereda barnen inför det, säger Anna-Kaarina Niskanen.

Efterfrågan på duktiga programmerare kommer dessutom att öka.

Förhoppningen är att programmering på schemat ska få fler att intressera sig för ämnet och uppmuntra till vidare studier.

– Alla behöver verkligen inte jobba med teknik, men ganska många kommer att behöva göra det. Jag tänker att alla måste kunna grunderna, så kan de själva välja om de vill jobba med det i framtiden eller inte, säger Anna-Kaarina Niskanen.

P

rogrammering i skolan är superhett i hela Europa. Det visar Europeiska Skoldatanätets rapport Computing Our Future som kom ut i oktober 2015. Rapporten bygger på en enkät med 20 europeiska länder plus Israel.

Enligt enkäten har 16 av länderna infört programmering i läroplanen, på nationell, regional eller lokal nivå, antingen som ett eget ämne,

BEEBOT Hjälper eleverna att lära sig programmering.

UTBILDNINGSINITIATIV VI GILLAR

som en del i andra ämnen eller som något gränsöverskridande. Hit hör Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Israel, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Spanien, Slovakien, Storbritannien, Tjeckien, Ungern och Österrike. Av dem hade tio infört eller höll på att införa programmering redan i motsvarande låg- och mellanstadiet.

Och nu är det alltså Finlands tur.

Anna-Kaarina Niskanen är själv intresserad av teknik och är positiv till den nya läroplanen. Men hon är också lite orolig över hur det ska gå i de skolor där lärarna inte är lika entusiastiska.

– Här på vår skola kommer det att gå bra, vi har redan börjat. Men alla barn i Finland måste ju få en likvärdig undervisning.

Varför är inte alla lärare lika entusiastiska?

– De som är kritiska är ofta själva osäkra på hur de ska kunna använda tekniken. Så det gäller att man får tid att öva och testa lite själva. Det är viktigt, för det beror mycket på oss lärare vad det blir av det. Om vi lär oss, kan vi också lära barnen, säger Anna-Kaarina Niskanen.

Barnen i hennes klass tycker att det är kul att leka med Beebot. Men även de lite äldre barnen på skolan tycker att programmering är roligt.

Radia Manadir är tolv år och går i sjätte klass. Hon har testat att programmera en del, både i skolan och hemma med sin storasyster.

– Man måste planera noggrant vad man ska göra. Jag tycker att det är roligt att se resultatet av det man kodar, säger hon.

Radia tycker att det är viktigt att kunna lite programmering för att förstå ny teknik och hur den fungerar. Hennes klasskompis Jenny Hämäläinen håller med.

– Det är roligt, jag skulle gärna vilja göra ett eget program, något som förenklar livet på något sätt. Men det är också ganska komplicerat.

Det är mycket man måste kunna, det är annorlunda mot det vi vanligtvis gör, säger hon.

MATTECENTRUM erbjuder gratis hjälp till alla som pluggar matematik. Varje månad hjälper de över 300 000 elever med matten, både på webben och i öppna räknestugor där eleverna kan sitta ner och göra läxan tillsammans med frivilligarbetande ingenjörer, matematiker och naturvetare. Varje vår, inför de nationella proven i matematik, anordnar Mattecentrum dessutom stora konvent över hela Sverige där eleverna kan plugga med volontärer.

PINK PROGRAMMING vill få fler kvinnor att programmera.

Föreningen startades av tre utvecklare som önskade sig fler kvinnliga kollegor. Pink Programming lyfter fram kvinnliga förebilder och ordnar föreläsningar, söndagsträffar och läger där tjejer som är intresserade av programmering kan lära sig att koda.

FUTEBOL DÁ FORCA är så mycket mer än en fotbollsskola.

De erbjuder unga tjejer en plattform där de kan bygga upp sin självkänsla för att våga förverkliga sina drömmar. Futebol dá força betyder ”fotboll ger styrka” och startades i Moçambique år 2012 av svenska Cecilia Andrén Nyström. I dag finns verksamheten även i Zambia, Sverige och Finland. Visionen är att förändra attityder, strukturer och normer i samhället – med början på fotbollsplanen.

WORKSHOP I INNOVATION 2015 anordnade HiQ Finland en “Innovation workshop” med Kytöpuistoskolan. Femte och sjätteklassarna fick komma på idéer för hur tekniken skulle kunna förenkla deras egen vardag. Några av alla idéer som kom fram var en återvinningsrobot, en mormor-robot som kan passa barn vars föräldrar jobbar mycket och en digital stylist som talar om vad du ska ha på dig. En annan användbar idé var en app som håller ordning på alla dina saker.

41