industri 11 www.svenskleverantorstidning.se
Origo-Polarmatic AB har lüng erfarenhet inom betongbranschen FÜretaget kan sitta var som helst i världen och serva deras kunder Origo-Polarmatic AB har lüng erfarenhet inom betongbranschen och har utvecklat styrsystem fÜr betongindustrin sedan 1982. Leveranser av styrsystem har genom üren skett till ett hundratal
fabriker i Norden samt till länder som Holland, Polen, USA, Canada, Indien med flera. FÜr närvarande är de fem anställda med ett brett kunnande som hüller en mycket hÜg servicegrad üt sina kunder. Den senaste generationen av styrsystem - ProCon 5 och Üvriga produkter, pü det breda programmet, fÜrknippas med enkelt handhavande och hÜg driftsäkerhet. Hjälper betongfabrikerna att producera betong
Alexander Eisner är VD pü Origo-Polarmatic AB och berättar att det finska fÜretaget Polarmatic ür 2010 kÜpte upp Origo. Polarmatic sysslar med pannor fÜr ballastuppvärmning och tillverkar och säljer dessa pannor till betongindustrin. Han berättar om ProCon 5 som de själva har tagit fram. Den hjälper betongfabrikerna med att producera betong enligt uppsatta recept. Man använder sig av ballast, cement, vatten och tillsatsmaterial och blandar dessa fÜr att ta fram olika betongtyper, säger han. FÜr att mÜjliggÜra detta monteras ett sü kallat PLC ute i fabriken. Det är en styrenhet som tar instruktioner frün pc-mjukvaran och styr hela fabriken. Mjukvaran i denna styrenhet är även den utvecklad av Origo-Polarmatic AB och den skräddarsys till varje fabrik. Varje mjukvara är unik och efter kundernas Ünskemül. Vüra kunder är büde stora koncerner och smü lokala fabriker, berättar Alexander Eisner.
Styrsystemet ProCon 5 i produktion. Tvü separata fabriker kÜrs via ett och samma system. En fÜrhandstitt pü kommande generation styrsystem: ProConX. Tillgängligt under hÜsten 2013.
85 fabriker
Deras styrka är att de kan sitta var som helst i världen och serva sina kunder. De kan ge dem support och felsÜkning ut till minsta bestündsdel i fabriken. I dag har de 85 fabriker i Sverige och Norge. Vi har lärt oss mycket genom üren om vad som kan gü fel. DärfÜr besitter vi en stor kunskap och erfarenhet.
Just nu arbetar de pü nästa generations styrsystem, ProCon X, som kommer att vara tillgänglig under hÜsten 2013. Vüra kunder är en del i utvecklingen där de für säga sitt och komma med idÊer. Det ser vi som en stor fÜrdel, säger han. JULIA WIBERG
Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna Kvinnor lÜper ungefär dubbelt sü stor risk som män att drabbas av whiplashskador vid en krock bakifrün. Men än sü länge finns det bara en krockdocka som motsvarar en genomsnittlig man. Nu har chalmersforskaren Anna Carlsson tagit fram en prototyp till världens fÜrsta krockdocka som representerar en genomsnittlig kvinna. Idag är de flesta nya personbilar fÜrsedda med whiplashskydd fÜr nacken vid pükÜrning bakifrün. Men skydden är utprovade fÜr män, och det är tveksamt om de har optimal funktion fÜr kvinnor. – Jag hoppas att min forskning ska leda till bättre whiplashskydd, fÜr büde kvinnor och män vid kollisioner bakifrün. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv lÜnar det sig att anpassa bilarnas skyddssystem ocksü efter kvinnor, säger Anna Carlsson, som nyligen fÜrsvarade din doktorsavhandling pü Chalmers.
i vanliga säten och resultaten jämfÜrdes med motsvarande krockprov med en manlig docka. Det visade sig att den kvinnliga krockdockan hade generellt hÜgre accelerationer och ett snabbare rÜrelsefÜrlopp än mannen när hon blev pükÜrd bakifrün. Stolsryggen viker sig inte lika mycket baküt när en kvinna blir pükÜrd, vilket innebär att hon für en tidigare och kraftfullare rekyl framüt. När du sitter normalt har nacken en svag bÜjning. Men om du blir pükÜrd bakifrün sü trycks kroppen framüt av ryggstÜdet medan huvudet drÜjer kvar. Dü für du en
Kvinnor rÜr sig annorlunda vid en krock
FÜr att kunna ta fram en modell fÜr en kvinnlig krockdocka har Anna Carlsson tagit reda pü hur medelstora kvinnor rÜr sig vid en kollision bakifrün, genom att lüta kvinnor bli pükÜrda vid väldigt lüga hastigheter och accelerationer. Sen gjorde forskarna en matematisk modell av en kvinnlig krockdocka, som dÜptes till EvaRID (RID = Rear Impact Dummy) och som nu finns att kÜpa. Utifrün den matematiska modellen tillverkade forskarna sedan en prototyp av en krockdocka med kvinnliga proportioner. Därefter utsattes dockan fÜr ütta krockprov
s-form pü nacken som sedan Üvergür i en bakütrotation av huvud och nacke. Därefter kastas du framüt in i bältet. Hela händelsefÜrloppet tar kanske en halv sekund. Skadorna reduceras av ett bra whiplashskydd, men statistiken visar att skydden är 30 procent mer effektiva fÜr män än fÜr kvinnor. Utveckling av krockdocka har minskat skadorna
– Om vi kan sänka accelerationen fÜr büde kvinnor och män vid en krock, sü minskar ocksü risken fÜr skador betydligt. Ett sätt är att tillverka
en stol som viker sig baküt vid en krock. Man kan ocksü lüta stoppningen ta upp energi och dü rÜr sig inte stolen, säger Anna Carlsson. Volvo och Saab har visat sig vara bäst pü skydd mot whiplash. Anna Carlsson tror att de har lyckats sü bra fÜr att de utvecklade den manliga krockdockan BioRID i slutet av 90-talet, i ett samarbete med Autoliv och Chalmers. Idag används krockdockan Üver hela världen och skaderisken har minskat med ungefär 50 procent i de bästa bilsätena. – Om man även tar fram en kvinnodocka och anpassar bilens skyddssystem sü kommer skadorna att minska ännu mer. Nu hoppas Anna Carlsson att hon für mÜjlighet att fortsätta utveckla den kvinnliga krockdockan, som ju än sü länge bara är en prototyp. Hon vill ocksü ta reda pü vilka biomekaniska toleransnivüer kvinnor har, eftersom de som finns idag är anpassade efter män.
– Eftersom forskningen visar att kvinnor generellt sett är utsatta fÜr stÜrre risker vid bilolyckor, sü behÜver vi separera statistik och skadekriterier fÜr män och kvinnor. KÄLLA: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA
fakta
Av 30 000 anmälda whiplashskador per ĂĽr i Sverige sĂĽ stĂĽr krockar bakifrĂĽn fĂśr cirka hälften. 1500 personer per ĂĽr fĂĽr en invaliditetsgrad pĂĽ mer än 10 procent, och 500 personer per ĂĽr blir helt ofĂśrmĂśgna att fortsätta arbeta. Samhällskostnaderna fĂśr whiplashskador beräknades till mer än fyra miljarder kronor per ĂĽr i Sverige. Källa: Whiplashkommissionen 2005 Â
Betongkemi Nordic AB GrĂĽbo Industriv. 8 C 443 40 GrĂĽbo Tel 031 352 50 80 Epost: info@betongkemi.se www.betongkemi.se
,PNQMFUU MFWFSBOUĂšS BW QMĂŒUEFUBMKFS "-8":4 */ 5)& '30/5-*/&
XXX SPUBHF TF
-BTFSTLĂŠSOJOH
4UBOTOJOH
#PDLOJOH
4WFUTOJOH
"-8":4 */ 5)& '30/5-*/&
XXX SPUBHF TF