Page 1

Tina Thörner rekommenderar:

Mental träning för offentliga chefer Framgångsrik e-förvaltning:

EXKLUSIV INTERVJU MED JANNE JOSEFSSON

Visa ryggrad, chefen!

Dags att skifta fokus, säger känd analytiker

Fokus: Effektiv energi

Kan 1 miljard kronor lösa flaskhalsen? Profilen

UPPHANDLING EKONOMI juridik utbildning vård ledarskap miljö konferens

Pris 79 kr Nr 4 2011 | Nittonde årgången

ER BEHÖLVTNINGSU D T ALL EFÖRVA INFÖR RNA 2011 DAGA

Hillevi Engström

Ministern vet vad Sverige behöver STATEN KÖPER FASTIGHETER FÖR 5 MILJARDER VARJE ÅR!


A world of service


Det är bara fördelar med att vara ett lokalt företag. Nästan. Det lokala företaget har en överlägsen kunskap om sitt samhälle. Man har sina lokala uppdrag. Man månar om sitt närområde och man har en speciell förståelse för sina kunder. Man bor på orten och har inte bara nära till jobbet, man stöter också på kunder och kolleger till glädje för informella kontakter. Man säger att all business is local, men för oss har det en större och viktigare innebörd att vara ett lokalt företag. Vi som arbetar med tjänsteleveranser utför alltid vårt arbete på en tydligt lokal plats. Vi kan visserligen fatta centrala överenskommelser med våra kunder men det dagliga arbetet utförs alltid lokalt. Med våra egna lokala medarbetare som lever nära sin trakt och sitt område.

Men det finns klara begränsningar med att vara ett helt lokalt företag. Framför allt när det gäller resurser. Resurser när det gäller kunnande och utveckling. När det gäller utbildning av personal, när det gäller metodutveckling, när det gäller erfarenhetsöverföringar mellan olika verksamhetsområden. Men också när det gäller att utföra uppdrag på samma kvalitetssäkrade sätt över större områden. För till exempel nationella eller internationella beställare. Det är den här synen som har gjort oss till Sveriges och Nordens största lokala tjänsteföretag: vi finns där och när våra kunder behöver oss.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.se.issworld.com


Sätt en bock i almanackan! Den 1-2 februari är det åter dags för Sveriges största mötesplats för dig som berörs av offentlig upphandling.

läs mer och anmäl dig på www.upphandlingsdagarna.se Programrådet inför Upphandlingsdagarna 2012: Kerstin Wiss Holmdahl, SKL • Mathias Sylwan, SKL • Per-Erik Andersson, Kammarkollegiet – Statens Inköpscentral • Niklas Kåvius, Stockholms Handelskammare • Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl, Stockholmskontoret (partner) • Lill Sandberg, Sollentuna kommun • Kristina Malm Jansson,Vårdförbundet • Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv • Christer Ekelund, ISS Facility Services (partner) • Urban Nilsson, Hexanova Media Group • Kent Mossheden, Hexanova Media Group • Björn Bergström, Lässtyrelsen Stockholm • Lars-Göran Fröjd, Hexanova Media Group • Pernilla Bergman, Posten Meddelande AB (partner) • Nina Widmark,VINNOVA • Thomas Wedegren, Stockholms läns landsting Åsa Sundqvist Olsson, HBV • Fredrik Öhrn, American Express (partner) • Rosemarie Preuss, Qvalia AB (partner) • Niklas Tideklev,Tillväxtverket


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

Är du chef? Jobbar du på myndighet, i departement, affärsverk eller i annan statlig verksamhet? Då finns vi för dig.

Vi satsar på dig som är chef Som medlem i Fackförbundet ST får du en egen chefsombudsman, chefsrådgivning och smarta verktyg för att utvecklas i din chefsroll. Besök oss gärna på www.st.org/chef eller ring Chef Direkt 020-578 578. Vill du veta mer? Kontakta chefsombudsman Anna-Karin Glanberg på chef@st.org

6

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Foto: Johan Ödman

Innehåll

Offentliga Affärer nr 4 2011

10 Profilen – Hillevi Engström

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström är en rak person som inte tvekar att kritisera när det är befogat, alla får sig en släng av sleven. Hon har en klar idé om vad Sverige behöver.

19 TEMA: Personal och ledarskap

Janne Josefsson är överraskad över oförberedda chefer. – De tror att man kan svamla eller prata bort grejer. Men jag är ju väl påläst när jag kommer och då gäller det för dem att också vara pålästa, säger han i en lång exklusiv intervju med Offentliga Affärer.

31 Tobias Billström – Vi behöver arbetskraftsinvandring

Migrationsminister Tobias Billström berättar vilka utvecklingsmöjligheter och utmaningar som finns för Sverige ur ett globalt perspektiv

40 FOKUS: Energi

Energi är vår tids nyckelfråga. Det finns oerhört mycket energieffektivisering att genomföra i en kommun. Allt kan inte göras på en gång men på sikt finns det stora besparingar att hämta, visar både Sundbybergs stad och Alvesta kommun.

10

45 Energi - Relativt enkla åtgärder ger stora effekter

För att kunna minska energianvändningen i din fastighet måste du först och främst ta reda på hur mycket energi som används och vad energin används till. En kartläggning bör även innehålla de lönsamma åtgärder som finns i just din byggnad.

71 Chefens väg ut på nätet: Klydda inte!

Internetgurun Joakim Jardenberg ger sina fem bästa tips till chefer som trevar sig fram i mörkret när det gäller sociala medier. Frågan är inte om – utan hur?

93 Offentliga Affärer i Almedalen

Sommaren bjöd på den största Almedalsveckan någonsin med 14 000 besökare och nära 1 500 seminarier i programmet.

71

93

Är du morgondagens vinnare? Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden. Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya förutsättningar. Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger?

Ekan off affärer 2011 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens ekonomroll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra verksamheten. Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar och möjligheter!

www.ekan.com 2011-01-20 09.19

7


t e h g i l n ä v ö j l i M t e s i r p ingår i

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende. www.bicecolutions.com


Offentliga Affärer utges av

Ledare VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson, malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson, Magnus Nilsson, Stina Rangmar

Det har blivit svårare att rekrytera chefer och ledare

D

Projektledning Göteborg Sören Solefors, soren.solefors@hexanova.se Martin Nyman, martin.nyman@hexanova.se

en som har varit på arbetsmarknaden under lång tid har sett många exempel på goda och dåliga situationer i arbetslivet och insett vikten av bra ledarskap. Vem är framtidens chef och hur tar vi vara på de dolda resurserna när det gäller att rekrytera kompetens på alla nivåer i organisationer och företag? Gunnar Wetterberg, samhällsekonomisk chef SACO, kommer att prata om chefskulturen i Sverige under Chefsdagarna i höst.

Projektledning Stockholm Anita Sanderholm, anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden, kent.mossheden@hexanova.se

Hur ska man som chef bemöta mediernas ifrågasättanden?

Krönikör Carina Lundberg Uudelepp Annonsbokning Sören Solefors, Tel: 031-719 05 14 soren.solefors@hexanova.se Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Peter Knutsson Tryck Elanders, www.elanders.se

Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Chefer ska visa öppenhet men också kunna begära av mig att det är fair play, menar Uppdrag Gransknings Janne Josefsson, väl medveten om vilken makt som journalistiken har att förvränga, förstora och förstärka. Det handlar inte om att ”sätta dit” någon till varje pris utan om en ömsesidig respekt och ytterst om demokrati. En chef som abdikerar skapar en underlig situation för de anställda i kommunen. Många gånger när myndighetschefer eller chefer i näringslivet ställer upp förvånas jag över att man underskattar situationen. De tror att de kan svamla eller prata bort grejer. Men jag är ju väl påläst och då gäller det för dem att också vara pålästa, konstaterar Janne Josefsson. Jag råder chefer och ledare att förbereda sig och fundera på vad det är vi kan tänkas vilja när vi tar kontakt. Vara ärlig, erkänna sina fel och ta ansvar för konsekvenserna

– stå upp för och försvara personal och organisation, säger han med eftertryck. Stockholm satsar på att bli Europas digitala huvudstad!

I Vision 2030 har Stockholms stad tillsammans med ett antal olika aktörer investerat åtskilliga miljoner för att främja stadens utveckling. Den 12-13 oktober 2011 är Stockholm värdstad under eFörvaltningsdagarna. Där träffas såväl representanter från myndigheter, organisationer och utbildningsväsendet som näringslivsrepresentanter för att diskutera, debattera och samverka i ämnet e-förvaltning. Energi är vår tids nyckelfråga

Det finns oerhört mycket energieffektivisering att genomföra i en kommun. Endast 30 procent av de energieffektiviserings-åtgärder som är möjliga i den kommunala sektorn genomförs idag visar en studie från SKL.

Konkurrenspräglad dialog i praktiken 23/9 i Stockholm

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Arrangörer:

Kammarkollegiets upphandlingsstöd, SKL och Almega.

Lyssna på upphandlingsexperter från Sverige och Storbritannien och ta del av aktuella fallstudier och praktiska exempel. Läs mer och anmäl dig på www.upphandlingsstöd.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

9


profilen | HILLEVI ENGSTRÖM – Vad Sverige behöver

Vad Sverige behöver

10

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se

Foto: Peter Knutsson

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström är en rak person som inte tvekar att kritisera när det är befogat, alla får sig en släng av sleven: rekryterare i den statliga förvaltningen – och i näringslivet, alltför politiserade fackförbund och illa fungerande platta organisationsstrukturer. Hon har en klar idé om vad Sverige behöver.


D

en offentliga sektorn kan göra mer för att främja en väl fungerande arbetsmarknad, anser arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. – Kommunerna tar socialt ansvar i sina rekryteringar men hos statliga förvaltningar och bolag är det sämre. Där gör man inte tillräckligt för att öka mångfalden. Kanske beror det på en gammal illa fungerande kultur – där man bara tar hänsyn till “förtjänst och skicklighet” vid rekrytering, säger Hillevi Engström. Vi träffar henne en solig dag i Visby, mitt under Almedalsveckans tumult. Det är många som vill skaka hand och få en pratstund med ministern. Hon tar sig tid, men sliter sig till slut ifrån skaran för att ge oss vår utlovade halvtimme. – Det är svårt att finna tid att prata med alla – det känns tråkigt, säger hon. Hon har nyss deltagit i ett seminarium om civilsamhället, i form av ideella föreningar och organisationer, och dess roll för sysselsättningen i Sverige. – Mina erfarenheter inte minst som polis är att vi behöver ta hand om vissa utsatta grupper. Bara någon vecka efter att en kriminellt belastad person blivit utsläppt stötte vi på den personen i något polisärende, berättade Hillevi Engström. Samtliga paneldeltagare tog möjligheten att lämna önskemål till arbetsmarknadsministern. Hon tog till sig alla tankar och synpunkter och berättade att man planerar att kartlägga alla de arbetsmarknadsstöd som finns. – Men inte för att skära ner utan för att göra bättre, påpekade Hillevi Engström.

Vikten av bra ledarskap

Som minister gör Hillevi Engström förstås många framträdanden. I våras åkte hon till Ådalen för att uppmärksamma 80-årsdagen av de chockerande händelserna då fem demonstrerande arbetare sköts ihjäl av militära styrkor. Vilken roll spelar fackförbunden jämfört med för 80 år sedan? – De behövs men inom lite andra frågor. De fackförbund som förnyar sig de växer idag. Se vilka utmaningar som finns för medlemmarna och hur samhället ser ut idag. Många upplever att fackförbunden bara pratar med regeringen och har ingen dialog med medlemmarna. – En 20-åring är intresserad av att diskutera hur det kan bli bättre på arbetsplatsen. Blanda inte ihop det med partipolitik, råder Hillevi Engström. Hon har lång facklig bakgrund och har bland annat varit ombudsman i Polisförbundet. – Har man varit på arbetsmarknaden i 20 år har man sett många exempel på goda och dåliga situationer i arbetslivet och insett vikten av bra ledarskap. Ett bra ledarskap kan till och med överbrygga nackdelarna hos arbetstillfällen med monotona och trista arbetsuppgifter. Det har blivit svårare att rekrytera chefer och ledare. Många väljer istället att specialisera sig i sin karriär. – Vi behöver värdesätta ledarens roll, säger Hillevi Engström och uppmanar alla som får tillfället att ta tacka ja till chansen nya förtroenden. Som hon själv har gjort. Först polis – kriminalinspektör, sedan facklig ombudsman och så från riksdagsman till ministerposten som hon tillträdde i oktober 2010.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Återinstallera mellanchefer

Hon pratar också om organisationsstruktur som en faktor för att skapa goda arbetsplatser. – I offentlig sektor har man tagit bort alla mellanchefer, vilket ibland leder till att cheferna ansvarar för så många som 40-50 anställda. Då har man inte alltid tid att se alla medarbetare. Jag tror inte på de platta organisationerna. Det är att spara på fel saker – istället för att satsa på sådant som gör att vi växer på arbetsplatsen. Mångfald på våra arbetsplatser kan vara en sådan sak och vi kommer att behöva ny kompetens i verksamheterna. Nyligen var Hillevi Engström med på en bussresa med nyanlända arbetssökande ingenjörer. Bussen gick från Stockholm till Volvo i Göteborg och syftet var att synliggöra den stora resurs av invandrad arbetskraft som inte utnyttjas av arbetsgivarna idag. – Jag hör hur näringslivet beklagar att det inte finns tillräckligt med ingenjörer att rekrytera, men en sökning på Platsbanken visar att det finns 390 arbetssökande ingenjörer med utländsk bakgrund, 50 av dem har forskarbakgrund. Jag undrar hur arbetsgivarna tänker. Hon är noga med att påpeka att om vi fortsätter att vara inskränkta kommer vi inte att stå oss i konkurrens med den internationella marknaden. Slopa jämställdhetsansvariga

Jämställdhet är en annan fråga som hon länge debatterat. – Vi måste bort från projekttänkandet när det kommer till jämställdhet på arbetsplatsen. Jämställdhet är något vi alla tillsammans måste ansvara för – det är inget vi kan ge till en utpekad person. Jag har själv varit jämställdhetsansvarig, utarbetat planer och strategier men det ger ingen förändring. Lägg det istället på ledarskapet, det måste finnas ett äkta engagemang för att vi ska se förändring. Vi undrar vad drivkrafterna bakom hennes eget engagemang är? – Att mitt arbete är meningsfullt och att jag har möjlighet att påverka och förändra saker är viktigt för mig. Då orkar man mycket mer. Jag ser till exempel att förändringen med privata komplement till Arbetsförmedlingen har bidragit till att 50 personer per dag får anställning. Då ser jag att jag har en roll att spela och då kan jag jobba på rätt hårt. Vad gör du för att koppla av? – Jag är gärna ute i naturen eller läser böcker – mest skönlitteratur. Allra helst sitter jag alltså i skogen på en filt och läser en bok, säger hon. Malin Ulfvarson

FAKTA Hillevi Engström började engagera sig politisk när hennes barn var små, eftersom det var en ohållbar situation med förskoleplatser i Sollentuna kommun, där de bodde. Därför kände hon ett behov att engagera sig. Mellan 1998-2010 var hon alltså ledamot i kommunfullmäktige i Sollentuna. Hon blev arbetsmarknadsminister i oktober 2010.

11


Kontantkort i stället för pappershögar ICA Kontantkort är resultatet av ett avtal mellan ICA Banken och Riksgälden. Tjänsten är helt ny i Sverige och innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting numera kan betala ut pengar på ett enklare, säkrare och effektivare sätt. ICA Kontantkort underlättar offentliga utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt till ett svenskt bankkonto. I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier och utländska checkar. Kontantkortet kan också ersätta kontantkassor. Man sparar både tid och pengar på minskad administration, ökad säkerhet och framför allt lägre kostnader. Tjänsten innebär att utbetalaren laddar ett kort med det belopp som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Det går bra att använda kontantkortet för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan med en kortkod ta ut pengarna eller använda kortet att handla med där MasterCard accepteras. Motsvarande kort (prepaid card) finns i bland annat Storbritannien och USA.

” 12

Vår målsättning med att införa ICA Kontantkort var att göra vardagslivet enklare för användarna. På köpet fick vi en effektivare administration – det har nästan sparat in en heltidstjänst för oss. Jag rekommenderar verkligen fler kommuner att börja med tjänsten.” Hassan Eftekhari Ekonomichef på Arbetsmarknadsoch familjeförvaltningen, Eskilstuna Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Effektivare utbetalningar med kontantkort

ICA Kontantkort är unikt i sitt slag i Sverige. Det passar för utbetalningar till personer utan bankkortskonton och kan användas på inköpsställen och i uttagsautomater över hela världen. Enkelt, säkert och kostnadseffektivt. Vill du veta mer? Ring ICA Banken på 033-47 47 55 eller maila oss på icabanken.kontantkort@ica.se.


FROM

MAP APP

eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

TO

Omvandla organisationens processkartor till smidiga applikationer * som kvalitetssäkrar flöden och underlättar för alla aktörer. Med Business Process Management och Barium Live! är det enkelt.

Perfekt för e-förvaltning Webbtjänsten och Business Process Management-systemet Barium Live! låter dig skapa externa e-tjänster och följa upp varje ärende internt. Applikationerna vägleder och automatiserar, förkortar handläggningstider och skapar ordning och reda.

på Möt oss sLtNiNg a v r ö eF Na dagar lm s t oc k h o be r o t 12-13 ok 1 1 0 2

Nyfiken på möjligheterna? Möt oss på eFörvaltningsdagarna eller delta i ett kostnadsfritt seminarium på temat From Map to App: torsdag 29/9 kl 15-18: GÖTEBORG | torsdag 6/10 kl 15-18: STOCKHOLM torsdag 20/10 kl 15-18: LINKÖPING | torsdag 27/10 kl 15-18: JÖNKÖPING torsdag 10/11 kl 15-18: MALMÖ | torsdag 17/11 kl 15-18: KARLSTAD torsdag 24/11 kl 15-18: STOCKHOLM | torsdag 1/12 kl 15-18: GÖTEBORG

Mer information och anmälningsmöjlighet finns på www.barium.se.

* En applikation, förkortat app, är ett datorprogram som används på datorer och i smarta telefoner.

www.barium.se | www.bariumlive.se


krönika

Har du bara haft möten idag eller har du jobbat också? Det frågade min son mig för något år sedan. Jag tänker ofta på det. Ur hans perspektiv var det en fullt berättigad fråga eftersom han uppfattade att jag aldrig tyckte jag fick något gjort på jobbet och därför ständigt jobbade hemma. Ur mitt perspektiv blev det en påminnelse om att jag kanske inte använder min tid optimalt – eller så gör jag det?! Jag har varit chef i 17 år i små grupper, i halvsmå grupper och i verksamhet med runt 3000 personer på lönelistan varje månad. Oavsett storlek på gruppen, oavsett om jag varit ”högsta” chefen eller mellanchef så innebär chefskapet i sig väldigt många möten. Möten för att vi leder styrgrupper, möten för att vi deltar i arbetsgrupper, möten för att vi ansvarar för projekt eller möten för att vi ska nätverka osv. Det är viktiga möten, vi avhandlar frågor av betydelse för verksamheterna och ytterst för stockholmarna. De kunde sannolikt varit kortare och de kunde sannolikt varit färre. Människor är sociala varelser och det gör att effektivitet ofta missuppfattas och vi anses kalla om vi inte småpratar eller tillåter vissa avvikelser från dagordningen. Ändå kommer jag tillbaka till känslan av att vi borde kunna uträtta mer på våra många möten än vi gör. Kanske är det skillnad mellan offentlig sektor och privat, jag vet inte, men jag ser att vi har utvecklingspotential genom att dels tänka Lean, dels reda ut syftet med mötet och det resultat vi vill uppnå redan innan vi börjar mötet och sist, men inte minst, vara professionella nog att avhandla det vi ska utan att bli kyliga för det. Jag är mycket inne på tema effektivitet i dessa bråda sommartider. Det är så mycket som ska vara klart i samband med semestern. Vad är allra viktigast för att nå målet? Hur mycket tid ska saker få ta i relation till sin viktighet? Är det mest effektivt att det är jag som gör detta? Hur många gånger har jag inte tänkt att det tar längre tid för mig att förklara detta för någon annan än att göra det själv? Många

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

gånger och tyvärr inte sällan om samma sak. Tänk om jag redan första gången hade tagit mig tid att förklara för någon annan vad jag menade och hur jag själv skulle göra så hade jag inte tio gånger senare för elfte gången tänkt – är det verkligen jag som ska göra detta? Ja, det går ju fortare då. Så är det inte. Som chef har jag ansvar för att tänka på det, på vad som är effektivt i det långa loppet och inte på kort sikt. Så är det med ledning och styrning också – det är inte lönsamt i det långa loppet att runda de som borde utföra ett uppdrag bara för att någon inte litar på den som är ansvarig eller för att någon annan förstår snabbare vad man menar. Att leda och styra effektivt på lång sikt innebär att vara så tydlig från början och skapa sådan förståelse för vad som ska uppnås att linjeorganisationen är den rimliga vägen att gå. Inte ett projekt vid sidan eller en uppgörelse med annan verksamhet/organisaiton för att vinna lite tid här och nu. Vi måste tänka efter före, det är väl känt. Vad det innebär för var och en av oss är olika. Ett är dock säkert, vill vi nå resultat måste vi fokusera, prioritera, vara tydliga och transparenta och ha modet att ge ansvar till dem som kan ta det. Då når vi verklig nytta för invånarna. Färre och effektivare möten borde också bli ett resultat av det och mer tid att våga ha semester också! Glad sommar!

Carina Lundberg Uudelepp Biträdande stadsdirektör Stockholms stad

15


nyheter

Ny standard för personalfrågor

I

nitiativet till en ny global standard kommer från USA och tar upp frågor som uppförandekod, personalpolicy och bedömningsmetoder. Det amerikanska förslaget har redan väckt protester inom den internationella fackorganisationen ILO. Nu börjar arbetet med globala standarder som ska göra det enklare att anställa och behålla kompetenta medarbetare. SIS, Swedish Standards Institute samlar svenska intressenter som vill vara med och påverka standardiseringsarbetet. – Nu är det viktigt att svenska företag och organisationer är med och påverkar standardiseringsarbetet så att vi får bra riktlinjer som fungerar för både stora och små personalavdelningar. Det amerikanska förslaget har redan väckt protester inom den internationella fackorganisationen ILO så det kan bli ett intressant första möte i USA i höst, säger Karita Thomé, projektledare på SIS.

Globala standarder för personalfrågor kommer att bli ett stöd i hela personalhanteringsprocessen. Tanken är att alla som arbetar med personalfrågor ska ha hjälp av att det finns gemensamma riktlinjer. Det kan vara personalavdelningar på företag och organisationer, konsulter och bemanningsföretag, myndigheter, kommuner och olika intresseorganisationer. – När vi enas om globala riktlinjer blir det ett bra stöd för företag med verksamhet i flera länder. Det är tänkt att standarderna ska stötta personalchefer både i deras eget arbete och när de anlitar konsulter för rekrytering eller avveckling, säger Karita Thomé. Den 15 september är det ett första informationsmöte på SIS. Källa: SIS

Vi är  ett  nationellt  företag  med  lokal  närvaro

undervisning - konsultation - mentorskap - coachning - rehabilitering Competens är  ett  nationellt  företag  med  lokal  närvaro  inom  vuxenutbildning,   arbetsmarknadsinsatser,  rehabiliteringstjänster  och  omställning.   Vi  stärker  människors  och  företags  konkurrenskraft  genom  målinriktad  och   individanpassad  kompetensutveckling www.competens.se www.facebook.com/competens

annons offentilga  affärer  110830.indd      1

16

2011-­08-­17    09:29:23

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Pappersfri post

Hej, Har du aktiverat din Brevo? Du och alla över 15 år i Sverige har fått en säker digital brevlåda på nätet – Brevo! I din Brevo kan du ta emot, lagra och hantera post annars skulle få i din vanliga Brevlåda. Med Brevo åt dina viktiga dokument, var du än befinner dig i Med Brevo kan du interagera med dina avsändare via länkar när du vill – enkelt och bekvämt.

som du kommer du världen. säkra

För avsändarna innebär Brevo att de kan sänka sina portokostnader med minst 75 % samtidigt som de ger sina mottagare ännu bättre service. Brevo är säkert och bekvämt, bra för miljön och för dig som mottagare är Brevo naturligtvis helt gratis. Gå in på www.brevo.se och aktivera din Brevo redan idag. Bästa hälsningar

Håkan Nydén, VD Ps. Till myndigheter, kommuner, landsting och företag: Vill du bli avsändare så ring mig på 0708-34 80 01 eller skicka ett mail med dina kontaktuppgifter till hakan.nyden@brevo.se Ds. Pps. Besök oss även på e-förvaltningsdagarna den 12-13 oktober Ds.


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar


Tema: PERSONAL & LEDARSKAP

Makt vs Makt Hur ska man som chef bemöta mediernas ifrågasättanden? Hur ska man förbereda sig och vad ska man förvänta sig när Uppdrag Granskning knackar på? Läs vad den grävande journalistikens förkämpe Janne Josefsson har att säga om saken.

O

ffentliga Affärer åkte över älven till tv-huset på Hisingen för att träffa journalisten och programledaren för SVT:s Uppdrag Granskning, Janne Josefsson. Det är inte utan att undertecknad kände ett uns av spänd förväntan inför intervjun. Jag möts av ett varmt leende. – Folk har överdrivet stor respekt för mig, men det kanske de ska ha. Jag hade själv blivit skraj om det kom någon från Uppdrag Granskning och ville granska mig, det är ju rätt naturligt. Men det är ingen fördel för mig, snarare tvärtom är det ofta en barriär och en nackdel, säger Janne Josefsson.

Ömsesidig respekt

Hur blir du som yrkesman bemött av chefer och företagsledare du kommer i kontakt med? – Många gånger när de ställer upp, oavsett om det är myndighetschefer eller privata, förvånas jag över att man underskattar situationen. Man tror att man kan svamla eller prata bort grejer. Men jag är ju väl påläst när jag kommer och då gäller det för dem att också vara pålästa. Därför är det viktigt att det är rätt person man pratar med och intervjuar, svarar Janne Josefsson och fortsätter. – Det är viktigt att jag också kan ta chefernas perspektiv och inse riskerna med journalistiken. Jag är medveten om vilken makt vi har att förvränga, förstora och förstärka. De ska kunna begära av mig att det är fairplay och de ska ha rätt till sina bästa argument. Ömsesidig respekt menar du? – Ja, folk tror att vi vill att de ska sitta där med tunghäfta och inte kunna svara. De ska få chansen och tiden att sätta sig in frågan och sen tror jag att de flesta människor begriper att saker och ting kan gå fel ibland. Då gör de bara saken värre genom att svamla och försöka förvränga det. Säg istället som det är och försök förklara och ta ansvar, betonar Janne Josefsson. Myndigheter agerar

Med intensitet i rösten säger han att det är journalistens plikt att bevaka och berätta om verkligheten, och ger ett mindre smickrande exempel på en organisations agerande. – Offentligt omhuldar myndigheterna vikten av undersökande journalistik men i själva verket avskyr de det när det kommer på deras bord. Till exempel mutskandalen i Göteborg där de gjort allt vad de kan för att dölja ärendet och inte ta ansvar. Chefen som gömde sig, och när jag ringde sa; ”Hallå vem är detta, jag hör ingenting” och la på luren. Dessutom hyrde de in tre vakter för att, i princip, slänga ut mig, berättar Janne Josefsson och upprörs över maktmissbruk. – Jag tycker inte att de ska behandla journalister på det sättet. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Kommunen är en demokrati dit vi väljer representanter och ska ha insyn, och då är det viktigt att de agerar därefter! Så agerar bara en rädd organisation, menar han. – En chef som abdikerar skapar en underlig situation för de anställda i kommunen. Det är chefens uppgift att ta ansvaret, det är det han har betalt för. Men istället agerar de på ett sätt som inte är värdigt en kommun. Chefs- och ledarroller

Han ger exempel på andra typer av chefer. – De bästa är de chefer som är trygga i sin roll, de har en trygghet som lyser igenom. De som känner ansvar och svarar på frågorna, och kan man inte besvara vissa frågor kan man återkomma. Har du några råd att förmedla om hur cheferna bör agera i mötet med media? – De ska visa öppenhet och jag råder chefer och ledare att förbereda sig och fundera på vad det är vi kan tänkas vilja när vi tar kontakt. Vad handlar det om och vad kan vi tänkas vara intresserade. De ska vara ärliga, erkänna sina fel och ta ansvar för konsekvenserna – stå upp för och försvara sin personal och organisation, säger Janne Josefsson med eftertryck. Hur ska cheferna inte agera då? – De ska inte dra ner ridån, för då blir jag som en iller som aldrig släpper taget! Som till exempel när jag får den interna säkerhetsrapporten från en anonym uppgiftslämnare i från kärnkraftsverket i 19


Makt vs Makt

Tema: PERSONAL & LEDARSKAP

Forsmark. Jag läser den halv ett på natten och tänker vad i helvete är detta? Det här är ingen kärnkraftsmotståndare, det här är från deras egen säkerhetsorganisation! När de sedan får veta att vi är på gång, och de hör mitt namn, kallar man in de som skrivit rapporten på ett, mer eller mindre, regelrätt förhör och de förbjuds i princip att prata med mig. Och ridån går ner! – Att förbjuda personalen och lägga munkavle på dem fungerar kontraproduktivt. Det är som att hälla bensin på en som redan brinner. Då blir jag än mer tänd och tänker att det är någonting sjukt här, svarar Janne Josefsson. Djävulens advokat

Han rannsakar sig själv och är medveten om sina tillkortakommanden. – När det hettar till gäller det att ta det lugnt och se vad ens uppgift är. Då är det viktigt att ha kollegor som hjälper till att stanna upp om man själv inte kan hålla sig i skinnet. Därför, menar han, är det inte hela världen om man inte har de egenskaperna själv. Det ligger hos programredaktörerna att ifrågasätta de antaganden som görs. Janne Josefsson kallar dem djävulens advokater. – Vi är ju inte ofelbara på något sätt och vi kan ju inte alltid ha rätt. Saken är bara att om vi har fel så får det sådana helvetes förödande och oerhörda konsekvenser om vi utmålar en människa på felaktiga grunder. – Och vi får se upp, vi är ju ett tesdrivande program. Då är det också lätt hänt att man förstärker den sida som talar för sin egen tes och trycker undan den information som talar emot den. Jag behöver verkligen människor som säger till mig att stanna upp och tänka efter. Offentlighetsprincipen

Under vårt besök på SVT pratade vi även med Nils Hanson, projektledare och ansvarig utgivare för Uppdrag Granskning. Vi frågade honom om hans uppfattning om vad myndigheterna har för kunskap om vilka skyldigheter de har att lämna ut uppgifter och begärda handlingar i enlighet med offentlighetsprincipen. – Kunskapsnivån hos myndigheterna är högst varierande. Det kan vara väldigt frustrerande när vi inte får ut handlingar som vi vet att vi har rätt till. Men vi försöker ta oss runt problemet på olika vis, och vi löser det alltid på något sätt, säger Nils Hansson och fortsätter. – Vi har också möjlighet att överklaga till kammarrätten, vilket vi gör ibland för att markera att vi inte accepterar det. Men det tar ju ofta lång tid och då har vi i regel löst det på annat vis. Demokrati som drivkraft

Janne Josefssons drivkraft är att öppenhet måste råda i en demokrati och att öppenhet skapar trovärdighet och han poängterar också vikten av granskande journalistik. – Vi tenderar att se Sverige som förskonat från korruption men i en demokrati gör makten ständigt manipulerande försök att styra undan obehagliga och obekväma frågor. Det i sin tur kräver att medborgarna har rätt till insyn, och min uppgift som journalist är att försöka ta fram historier som jag tycker är bilder av samtiden och gå till botten med dem. Han uttrycker också sina farhågor angående yttrandefriheten och ger sin bild av varthän samhället är på väg. 20

– Jag tycker att det på de senaste tio åren har blivit en fruktansvärd utveckling av nästan sovjetisk modell, där allting ska gå via informationsavdelningarna och att det är störtnär omöjligt för oss att ringa till Volvo, eller en kommun och fråga efter en speciell befattningshavare. Jag kan förstå det utifrån företagets, kommunens eller organisationen perspektiv, för att de ska ge ett och samma budskap, men det blir fullständigt förödande. – Vi får problem och det blir svårare för oss att arbeta, men ytterst är det ett problem för demokratin och yttrandefriheten när folk inte vågar uttala sig. Uppdrag att granska

Janne Josefsson har ägnat sig åt sin journalistiska gärning under en lång tid och har formats av sin tids stämningar och skeenden. – Jag har jobbat som journalist i 35 år, och det är inte någon större skillnad på mig idag och hur jag var i början. Det var en längtan efter att få arbeta med undersökande journalistik. Begreppet var inte vedertaget då, men det fanns ju mycket av de tankarna hos oss journalister som utbildades på mitten av 70-talet. De drömmarna och de idealen jag hade då har jag försökt att leva upp till. – För mig är det journalistikens Rolls Royce att få jobba med Uppdrag Granskning där vi har resurser och möjligheter att verkligen få arbeta med undersökande journalistik. – Jag tycker att det är viktigt att sådana program som Uppdrag Granskning i sin roll får existera. Det att man inte ger sig, att man försöker reda ut vad det är som händer, granskar och går till botten med rådande missförhållanden. Och de stora utmaningarna med den här typen av undersökande journalistik är att det måste finnas sådana som satsar på detta, för det är dyr journalistik. Därför är det inte heller så underligt att den finns inom Public Service och det är också viktigt att bevara det, poängterar Janne Josefsson. Chefsdagarna

Den 31 augusti 2011 är det återigen dags för Chefsdagarna i Helsingborg, årets stora begivenhet i ämnet ledarskap där Janne Josefsson deltar. Berätta om ditt deltagande på chefsdagarna? – Jag kommer för att prata om hur vi på Uppdrag Granskning arbetar. Eftersom jag ofta möter chefer i beslutsfattande ställning, det kan gälla åldringsvård, polisövergrepp eller företag som agerar på ett klandervärt sätt, kan jag berätta om hur vi resonerar och vilka krav vi ställer på dem vi vill intervjua. Och att de naturligtvis ska kunna ställa krav på oss. Det tänker jag berätta om, säger Janne Josefsson. Mona Sundquist

FAKTA Janne Josefssons karriär som journalist började som reporter på Sveriges Radios samhällsredaktion 1975. I början av 1990-talet började han som tv-reporter, med Striptease och Fittja paradiso. På Uppdrag Granskning började han 2001 och han har även hunnit med att vara programledare för SVT Debatt samt den egna serien Josefsson.

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


11 RE PÅagarna 20 A L L UTSTÄaltningsd eFör

v


Tema: PERSONAL & LEDARSKAP

Anställ

kompetensen Arbetskraftsbrist är ett större ekonomiskt samhällsproblem än debatten ger sken av. Men det finns en outnyttjad potential av välutbildad arbetskraft som Länsstyrelsen i Stockholm har fått upp ögonen för.

O

ffentlig sektor och myndigheter i Stockholmsregionen konkurrerar om arbetskraften med en stor och dynamisk privat sektor. Varje kommunal personalchef och kommunpolitiker vet att uppgiften att hitta kvalificerad arbetskraft är en ständig utmaning. Samtidigt finns en närmast outnyttjad potential av välutbildad arbetskraft. Av de 33 000 invandrare som i dag är arbetslösa i Stockholmsregionen är en betydande del högutbildad. Det säger Sam Yildirim som är integrationsansvarig på Länsstyrelsen i Stockholm. Ett av hans projekt är Anställ kompetensen som leds av Länsstyrelsen i Stockholm i samarbete med kommuner, landsting, fack, arbetsgivar- och branschorganisationer. På webben erbjuds ett komplett stöd för dem som behöver hitta den kompetens som finns i länet. – Att arbetslöshet är ett allvarligt samhällsproblem vet alla. Det är något som lärs ut i skolan och sedan upprepas närmast dagligen av politiker, media och samhällsdebattörer. Arbetskraftsbrist, däremot, omtalas sällan med en allvarlig min. Ofta framställs den som ett sorts lyxproblem – företag har svårt att hitta en eller annan expert som de behöver. Och hur kan det för övrigt vara ”arbetskraftsbrist” när arbetslösheten är över 6 procent och uppåt 20 procent i vissa grupper? Ett allvarligt problem

Men Sam Yildirim understryker att bristen på arbetskraft är ett allvarligt problem. Varor och tjänster som skulle kunna vara till nytta och glädje blir inte producerade samtidigt som löner och priser stiger. Tillväxten och därmed skatteintäkterna sjunker. Och stat, landsting och kommun kan inte leve-

22

rera de tjänster som medborgarna förväntar nomiska kostnaden för detta är över 41 000 sig och som deras folkvalda politiker har be- kronor per person och månad. Men alla yrken är inte legitimationsyrken slutat om. För offentlig sektor handlar det inte bara som måste omsättas till svensk behörighet. I många fall beror arbetslösheten om personal på äldrebopå slentrian och bekvämlig hos enden, hemtjänst eller arbetsgivarna. inom barnomsorgen. För den offentliga sek – En stor del av den torn i Stockholmsregionen är offentliga servicen är utmaningen särskilt stor efteravancerade tjänster och som den konkurrerar med en när det saknas medarbeväxande och dynamisk privat tare drabbar det omedelsektor. Det är inte alltid möjbart övriga medborgare. ligt att konkurrera med löner Vårdköer beror ofta på och förmåner. Men det gälläkarbrist. Långa vänteler åtminstone att inte bidra tider på bygglov eller anytterligare till bristen på arnan myndighetsutövning betskraft genom att inte söka beror ofta på brist på överallt där den finns. handläggare. Infrastruk – Vi vet att ett utländskt turprojekt fördröjs därför utseende och ett osvenskt att det saknas inspektönamn är ett hinder för mänrer, arkitekter och ingenniskor att få jobb. Det handjörer hos kommunerna lar om diskriminering – ett som har planmonopolet. något förvånande faktum i ett – Samtidigt går många samhälle som för övrigt är så kvalificerade personer går dynamiskt och modernt som arbetslösa. I Stockholmsvårt. Men vi vet också att de regionen handlar det om Sam Yildirim, som kommit över sina föratt cirka 33  000 utrikes integrationsansvarig på Länsstyrelsen i Stockholm. domar nästan undantagslöst födda. Två tredjedelar av Foto: Tobias Björkgren. blir positivt överraskade. Ofdem har gymnasieutbildfentliga arbetsgivare har alla ning och en tredjedel efmöjligheter att dra nytta av situationen. De tergymnasial utbildning. bör ta chansen att få alla de fördelar som det Orimlig byråkrati innebär att ha en större rekryteringsbas och Anledningarna till deras arbetslöshet är dessutom få ökad mångfald och kulturell flera. Ibland är orsaken att det tar orimligt kompetens på köpet. mycket tid att få en svensk behörighet att – Projektet Anställ kompetensen ger möjarbeta. Enligt en rapport från Riksrevisions- ligheten att hitta rätt person till rätt jobb verket tar det mellan 2,7 och 6 år för en serverad på silverfat! läkare från ett land utanför EU/ESS att få Magnus Nilsson sin svenska legitimation. Den samhällseko-

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Låt oss förklara fördelarna med decenniumekonomi

Riksbyggen ägs av våra medlemmar. Det betyder i praktiken att när du köper en bostadsrätt av oss, blir du också genom föreningen ägare av Riksbyggen. Vi är helt enkelt ett kooperativ som arbetar för ditt bästa. Inte ett börsnoterat företag som jobbar för sina aktieägares kortsiktiga vinster. Att vi tar ett långsiktigt ansvar innebär att vi tänker annorlunda redan från början och väljer lösningar som vi vet att vi kan stå för i tio, femtio eller hundra år. Det här tänkandet har vi även när vi tar oss an förvaltnings­ uppdrag för kommersiella och offentliga fastigheter. Vi föreslår alltid långsiktigt kloka och lönsamma lösningar – det tjänar vi alla på, decennium efter decennium. Läs mer på riksbyggen.se!


Perso n

alvet

UTSTÄ

arda

LLAR

EP

a 201 Å 1

garn

Arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet

Är arbetsplatslärande bortkastade pengar? Kompetensutveckling med bonuseffekt Kompetensförsörjning är en av de största utmaningar som företag och offentliga verksamheter står inför idag. Nyrekryteringar kan täcka en del av behovet, men minst lika effektivt är att utveckla och behålla redan anställda. Det menar Per-Erik Ellström. – Dessutom följer det ofta med en bonuseffekt av arbetsplatslärande, i form av ökat intresse för att lära nytt, ökat självförtroende hos medarbetarna och engagemang i arbetet. Satsningar på anställda kan svara upp mot behov av kompetens på kortare sikt, men också bädda för individuell karriärutveckling och rörlighet i företaget. Det medför en ökad förmåga till omställning och förnyelse. Samtidigt ger det signaler utåt om att företaget är en attraktiv arbetsplats, vilket underlättar nyrekrytering. – Det räcker inte att skicka medarbetare på kurs. Medarbetarnas nya kunskaper måste omsättas i handling.

En engagerad ledning är A&O för att maximera effekten av ett företags investeringar i kompetensutveckling. Arbetsplatser som utmärks av en stödjande lärmiljö visar väsentligt bättre resultat av utbildningssatsningar än andra. – Vi vet av många års forskning att arbetsplatslärande är ett effektivt sätt att uppnå ökad kvalitet i produktion och kundkontakter. Men det räcker inte att skicka medarbetare på kurs, säger PerErik Ellström, professor i beteendevetenskap, föreståndare Helix Excellence Centre och delprojektledare för A&O.

Välkommen på A&Os seminarium: Är kompetensutveckling en effektiv strategi eller bortkastade pengar?

Kurser är bra, lärandemiljö är bättre Forskare kan peka på en rad faktorer som har betydelse för huruvida satsningar på arbetsplatslärande ska bli framgångsrika. En av de viktigaste är ledningens engagemang och en god lärandemiljö. – Att chefer uppfattar medarbetares utveckling som en del av sitt chefsuppdrag är viktigt för att skapa lärande organisationer, där lärande sker i vardagen, både på individ och organisationsnivå. – Det räcker inte att skicka medarbetare på kurs. Medarbetarnas nya kunskaper måste omsättas i handling. Annars är det bara slöseri med resurser. Hur skapas då en god lärmiljö? Per-Erik Ellström om den senaste forskningen kring arbetsplatslärande i socialfondsprojekt – på Personalvetardagarna.

Medverkande: Professor Per-Erik Ellström Den 7 september kl. 15.20 i Växjö konserthus

Europeiska socialfonden

A&O för arbetsplatslärande

Europeiska socialfonden (ESF) är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Under perioden 2007– 2013 uppgår Socialfondens budget till 750 miljarder kronor i Europa. Av dessa har Sverige tilldelats 6,2 miljarder kronor, som fördelas på 4000 projekt.

A&O är en av Socialfondens temagrupper. Vi samlar, analyserar och sprider erfarenheter om arbetsplatslärande som finns i socialfondsprojekten.

Fonden instiftades år 1957. Då som nu är målet att minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsländer. Svenska ESF-rådet har ansvaret för Socialfondens svenska program sedan år 2000. www.esf.se

I Sverige försvinner och nyskapas cirka en halv miljon jobb varje år. För att arbetstagare ska ha ett långt och berikande yrkesliv på en rörlig arbetsmarknad behövs ständig kompetensutveckling. Vi menar att arbetsplatslärande är en förutsättning för ett blomstrande näringsliv och en välmående offentlig sektor. www.arbetsplatslarande.se


Tema: PERSONAL & LEDARSKAP

DAGENS CHEF – ETT HISTORISKT ARV

Sveriges chefskultur skiljer sig från många andra länders genom den inkluderande laganda som genomsyrar företagen. En lyhörd chef som ser till att ha rätt person på rätt plats är framtidens chef, menar Gunnar Wetterberg samhällsekonomisk chef SACO.

M

ånga länder fascineras av hur svenska företag och organisationer styrs. Gunnar Wetterberg kommer under Chefsdagarna i höst prata om chefskulturen i Sverige och på frågan hur han skulle beskriva den svenska chefskulturen svarar han att åsikter och tankar från anställda ofta välkomnas av chefer vilket är ganska unikt för Sverige. – Generellt sett har Sverige en prestigelös chefskultur där cheferna ser personalens åsikter som en tillgång och bidrar till organisationens utveckling. Chefer idag arbetar på ett mer öppet och tillgängligt sätt som uppmuntrar till att medarbetare vågar träda fram och dela med sig av sina idéer. Hur kommer det sig att vi i Sverige har ett företagsklimat där alla får ta plats? – Det gamla bondesamhället har satt sina spår i det moderna Sverige. Tittar man bakåt i tiden så har man sedan länge fört sin egen talan och arbetat självständigt. Vi har inte

Gunnar Wetterberg, samhällsekonomisk chef SACO.

heller haft den herrekultur som funnits i andra länder utan bönder och andra arbetare har också fått säga sin mening. Svenska arbetsplatser är en tradition av detta tankesätt och på det sättet skiljer vi oss åt från många läder. Vad är viktigt att tänka på som chef? – Att vara chef är inte bara roligt men det är också ett viktigt jobb. Som chef måste man slå vakt om denna kultur vi har i Sverige för den är viktig för företagets produktivitet. Om man som jag har stor frihet över rekryteringen av personal kan man påverka jättemycket. Det är viktigt att anställa medarbetare som kompletterar varandra så att man tar tillvara på de anställdas mångfald. Hur ser framtiden ut för chefsyrket? – Framtiden är positiv. Vi har företagsklimat i Sverige som kommer hålla i framtiden just på grund av den demokratiska anda vi har i företagen och i samhället i stort. Finns det något som kunde förbättras? – Det finns en stor orosfaktor och det är när det gäller skattepolitiken. Mellanchefer lockas av att säga upp sig för att istället jobba som konsulter. De så kallade 3:12 reglerna gör att man som egenföretagare kan få ut mer pengar än om man är anställd. Dessutom betalar många av dessa mellanchefer också värnskatt vilket också bidrar till att de väljer att gå sin egen väg. Självklart är det bra att ta in konsulter i vissa frågor och uppgifter men det är stor skillnad på att stå utanför och mitt i linjen. Vi behöver chefer som kan sitt företag. Så som skattesystemet är uppbyggt idag gynnar det dem som går sin egen väg och får därmed en diskriminerande effekt.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Medarbetare får komma till tals och åsikter tas på allvar.

Gunnar som tidigare var direktör på kommunförbundet har under sina tio år på SACO sett en del förändringar. Hur har arbetsklimatet förändrats under dina år som chef? – Vi har på SACO gjort uppgraderingar på avdelningen för att höja den vetenskapliga standarden. Men klimatmässigt så har det på SACO varit oförändrat under min tid. Däremot vet jag att på 70-talet var ett skifte i tankesättet där många anställda kände osäkerhet när inte chefen var lika auktoritär som tidigare. Du är historiker i botten. Vad har det för betydelse för ditt arbete som chef? – Jag har bland annat skrivit en biografi om Axel Oxenstierna där man kan spåra svenska chefskulturers rötter. Historiken är mycket viktig när man ska förstå samhället idag och spå framtiden. Mycket av det vi tar för givet idag härstammar från en gammal kultur som har tagit tid att bygga upp och därför är det viktigt att vi värnar om den. Gunnar Wetterbergs bok Axel Oxenstierna: Makten och Klokheten har nyligen kommit ut i en ny version. Kommer du prata om boken under Chefsdagarna i höst? – Ja, det finns många paralleller man kan dra från Oxenstiernas tid och nu. Jag anser Axel Oxenstierna vara en av de bästa ledarna vi haft i Sverige. Oxenstierna var målmedveten och tog tid på sig när beslut skulle fattas. Han menade också att man när man tillsätter en ny tjänst ska man se till personens kvalifikationer är avgörande så att arbetsuppgifterna utförs på rätt sätt. Stina Rangmar

25


Tema: PERSONAL & LEDARSKAP

Minska frånvaron med närvaro Att vara närvarande handlar förstås inte om att vara på plats – utan om att ha fokus på din omgivning och din uppmärksamhet på det som är viktigt. Avsätt ett par minuter om dagen och lär dig leva i nuet.

H

ur hanterar du stress? Skriver du listor, strukturerar ditt arbete, övar på att säga nej, att släppa kontrollen, planerar din tid in till sista minuten? Allt fler menar att stress är ett sinnestillstånd snarare än en livssituation och ska bemötas genom att bearbeta hur vi tänker. Lars Hain är professionell coach och en populär föreläsare och kursledare inom ämnet personlig utveckling. Han rekommenderar att organisationer inkluderar utbildning i så kallad mindfulness i friskvårdsarbetet för att motverka stress. – Logiken är solklar – mildrar man stress mildrar man också de negativa effekter som stressen medför. Det ger hållbarare medarbetare, säger han. Mindfulness, eller medveten närvaro på svenska, bygger på nygamla tekniker som stöpts om och fogats samman till ett modernt västerländskt format. – Styrkan med mindfulness är att forskningen kring själva programmet numera är kliniskt evidensbaserad för ett stort antal sjukdomar och tillstånd. Störst genomslag har metoden visat sig ha på stressrelaterade sjukdomar.

uppmärksamhet. Det kan handla om teman kring andningen, nuet, kroppen eller kärleksfull omtanke till sig själv och människorna omkring en. – Det är spännande att tänka att mindfulness är lite som ett gym för de inre musklerna. När vi riktar uppmärksamheten inåt händer det något stort i livet.

Lars Hain på Facebook: ”Min nya slogan: Stop Thinking!”

Konkret nytta

Hela organisationen har nytta av att öva på närvaro i stunden. – För organisationer ser jag en rad fördelar – lägre sjukfrånvaro, kortare sjukskrivningstider, smartare medarbetare, öppnare medarbetare, bättre ledarskap, bättre ifrågasättande och hållbarare lösningar på organisationens alla plan, säger Lars Hain. – Mindfulness får inte ses som en engångsföreteelse utan bör integreras i livet självt. När uppmärksamheten är tränad att uppleva tingen på ett objektivt sätt ökar också mångfalden. Vi får kontakt med vårt inre samtidigt som vi upplever det yttre på nytt sätt och upplevelsen av livet blir rikare, avslutar Lars Hain.

Lars Hain, professionell coach och populär föreläsare i ämnet personlig utveckling.

Malin Ulfvarson

Träna din uppmärksamhet

Mindfulness har två grundkomponenter som ger programmet dess styrka. Den ena är uppmärksamhetsträning i olika former. – Uppmärksamhetsträning leder till ett antal insikter hos utövaren som på sikt ger möjlighet till personlig utveckling. Uppmärksamhetsträning är inte lätt eftersom den kräver uthållighet och provocerar tänkande. Därför är det viktigt att man inte klandrar sig själv när tankar, känslor eller ett psykologiskt mönster uppenbarar sig.

26

Träningen ger styrka åt utövaren och ger individen insikt i att många situationer i livet föregås av ett aktivt val. För att undvika att man faller i samma fälla igen, måste uppmärksamheten vara tränad så att man väljer ett gynnsammare handlingsalternativ. Den andra komponenten är olika meditationstekniker. Här finner man liggande, sittande, stående, gående meditation samt yoga/ qi gong. Även meditationsteknikerna bygger på uppmärksamhet och träning i

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Se f ilmen!

Papper till kontoret Det ska bara finnas där, precis som mjölken i kylskåpet. Kontorspapperet kan ses som företagets baslivsmedel, för en fungerande vardag på jobbet. Men kanske just för att det är så självklart glömmer många hur viktigt det är, och att utnyttja papperets alla möjligheter för att sprida budskap och spegla företagets profil. Hos Antalis finns marknadens bredaste sortiment för kontorets alla typer av kopiatorer, skrivare, printrar och faxar. För alla krav på kvalitet, funktion, ekonomi och miljö. Från det mest vardagligt vita till exklusivt, kulört och återvunnet. Data Copy, 4CC och Colorit är några av de mest kända varumärkena. Sortimentet, som även inkluderar allt från kuvert och etiketter till omslagspapper, emballage, tejp och lådor gör oss till en viktig partner för alla nivåer i företaget. Från vaktmästeriet och postrummet, till marknadsavdelning och direktion. Så om du behöver något utöver mjölk till kontoret: Just ask Antalis!

010 707 70 00

www.antalis.se

PRINTING AND OFFICE PAPER • VISUAL COMMUNICATION SUPPORT MATERIAL • PACKAGING SOLUTIONS • SERVICES AND SOLUTIONS


Tema: PERSONAL & LEDARSKAP

Mental träning för offentliga chefer

Världskända Tina Thörner uppmanar ledare att öva mental träning för att nå goda resultat. Vi behöver alla träna upp och styra tanken, som är grunden för vårt agerande, menar hon.

E

n av våra internationellt mest kända idrottspersoner är kartläsaren Tina Thörner. Hon har nått stora framgångar i motorsporten och vunnit flera titlar tillsammans med förare från många olika nationaliteter. Men vägen dit har inte varit enkelt. Hon har hela tiden målmedvetet arbetat för att nå dit hon är idag – och efter sådana framgångar är hennes kunskaper förstås väldigt efterfrågade. Tina Thörner har sadlat om från att vara professionell kartläsare på heltid till att hjälpa andra att finna motivation att uppnå sina mål och utmaningar. Samtidigt hinner hon med nya typer av uppdrag som inspirerar eller roar henne. Under våren tävlade hon i dans, i tv-programmet Let’s Dance, och mycket tack vare publikens stöd, tog hon tillsammans med danspartnern Tobias Karlsson en tredjeplats i tävlingen. Kort efter att dansskorna ställts på hyllan var hon på besök i Centralafrika, där hon som ambassadör för Unicef träffade barnsoldater som sökt skydd hos Unicefs barnhem. Hon har oerhört många järn i elden, föreläsningar, motorsporten, tv-underhållning, ambassadörsuppdrag för Unicef och bokprojekt. Finns det något projekt du brinner mer för just nu? – Jag brinner för allt jag gör – så det är inget som känns bättre än det andra. För mig är det viktigaste att ha olika utmaningar mer än något annat! Jag behöver variation och älskar det. Bara ett jobb för mig skulle inte vara jag, säger hon. Får mycket tillbaka

Vi pratar med Tina Thörner på telefon medan hon sitter på tåget till Stockholm. Hon ska träffa lagkaptenen för damlandslaget i ishockey. – Jag var även med damkronorna under VM i Schweiz, berättar hon. Schweiz är sedan många år hemtrakter för Värmlandsfödda Tina Thörner, men dialekten hänger sig kvar. Den lägger på något vis extra trovärdighet till det hon säger om personlig utveckling och livsmål. Hennes bemötande gentemot andra människor är unikt. Även främlingar tilltalar hon med stor värme och generositet. Idag är hon på alldeles särskilt gott humör, eftersom hon blivit uppringd av danspartnern och numera gode vän Tobias Karlsson. – Jag blir väldigt glad av att prata med Tobias. Han berättade för mig hur mycket han uppskattat

28

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Tema: PERSONAL & LEDARSKAP

att jobba tillsammans. Tiden i Let’s Dance har alltså inte bara gett Tina Thörner flyt på dansgolvet, utan även Tobias Karlsson har utvecklats under veckorna. Hon är känd för att sprida värme till sina medmänniskor. – Det är många som säger det, men vad de inte förstår är hur mycket jag får tillbaka. Om du ger av dig själv, och ser till att vara dig själv, då får du så mycket tillbaka, då växer även du i relationen, säger hon. Tänk som idrottsmän

Hennes kunder finns framförallt inom olika typer av idrott, men även i näringslivet. När hon är ute och coachar verksamhetschefer uppmanar hon även dem att tänka mer som idrottsmän. – Vi behöver sätta mål som är lockande och drivande utan att arbetet blir ”att slava”. Man kanske ska våga efterlikna idrottslagen mera – inte bara träna fysiken, det vill säga yrket, utan även träna upp och styra tanken som i sin tur styr känslorna som sedan blir vårt agerande, vårt ordval och även tonläget. Vill man lägga ribban högt som chef så är min tro att man ska börja hos sig själv och verkligen leva sin bästa förebild – det underlättar för att kommunicera mål och visioner, säger Tina Thörner. Själv drivs hon i första hand av sitt kall. Hon har mål och visioner om hur hon vill skapa sin lyckliga vardag och det är vad hon prioriterar. Kvalitet i varje dag, istället för kvantitet. – Jag drivs av att jag verkligen vill, kan, ser och känner det jag vill uppnå. Lidelse är viktigt – jag har någon form av intresse i allt jag gör, det är väldigt sällan jag gör saker jag mår dåligt av. Hon pratar också om tron som avgörande för att lyckas, som kan försätta förutfattade åsikter och skapade verkligheter. – Tron gör att det skapas energi som kommer inifrån. Utan den flyter man runt som en förarlös båt på öppet hav. Istället bör man arbeta målmedvetet med förändring – och det är inte möjligt utan en tro på vad man gör. Hon verkar inte lämna något åt slumpen, och det finns hela tiden nya saker att lära sig. Hon berättar att hon utbildade sig till projektledare för att få struktur på alla sina uppdrag. Sedan behövdes en stress- och friskvårdsterapeut för att få kontroll på vad hon ska undvika för att kunna leva ett så aktivt liv utan att gå in i väggen.

– Jag har också gått en utbildning till poweryogainstruktör som gör att jag hittar lugnet, kan andas rätt och stänga av när det behövs. Så idag känner jag att jag har kontroll i mitt liv som människa – sedan vet man ju aldrig vad som kommer att utmana mig – men här och nu är bästa sätt att leva! Hon har åkt på en del smällar och branschen hon valde är tuff. Mental träning har gett henne väldigt mycket av den nödvändiga balans som behövs för att må bra. – Jag har ju hundra saker på gång samtidigt och det krävs en bra balans för att inte gå in i väggen. Det viktigaste har jag lärt mig är att “inshallah” – ta dagen som den kommer. Inte älta tankar utan ta det för vad det är i stunden. På påpekar att det är ofta är våra tankar som stressar oss människor. – Jag har fått en djupare kunskap om vad det är som kan sätta käppar i hjulet för det jag vill åstadkomma. Det blir som det blir – inshallah, okej, vi går vidare, säger hon.

Malin Ulfvarson

nu är biljetterna till årets show släppta!

GöteborG, Scandinavium 24–25 november Stockholm, ericSSon Globe 1 december malmö, malmö arena 2 december

N [S]

JILL JOHNSO

PETER JOHANSSON [S]

DAR

IN [S

]

FAKTA

KATE RYAN [BE]

Tina Thörners karriär som rallykartläsare startade 1984. Hon har vunnit tre världsmästerskap för damer och har kommit tvåa i det världsberömda Dakarrallyt. Under 2004-2005 var hon kartläsare åt den brittiske rallyföraren Colin MrRae. Tina Thörner är född i Säffle och bor numera i Salenstein, Schweiz. Idag titulerar hon sig inspiratör, föreläsare och coach. Följ hennes blogg på www.tinathorner.se Källa: Wikipedia

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

SANNE SALOMONSEN

[DK]

R: RENCIE KONFE HJELT HENRIK

www.onstage.se Arrangör

Mediapartners

läktarbiljetter bokas på ticnet.Se - telefon 0771 - 70 70 70 hos SJ www.sj.se/upplevelser - telefon 0771 - 75 75 75 eller i närmaste SJ resebutik

29


valtn i

UTSTÄ

ngsd

nkel.se

eFör

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

Antagligen kommer de att behöva affärsjuridiska specialister inom arbetsrätt, miljörätt och försäkringsrätt. Wistrand har även stor erfarenhet av IT-juridik och offentlig upphandling. Besök gärna vårt seminarium på eFörvaltningsdagarna 12-13 oktober, där vi diskuterar juridiska aspekter kring molntjänster och offentlig upphandling.

Stockholm +46 (0) 8 50 72 00 00 • Göteborg +46 (0) 31 771 21 00 • Malmö +46 (0) 40 669 71 00 • www.wistrand.se


Tema: PERSONAL & LEDARSKAP

Vi behöver arbetskraftsinvandring Migrationsminister Tobias Billström berättar vilka utvecklingsmöjligheter och utmaningar som finns för Sverige ur ett globalt perspektiv.

T

obias Billström tar gärna tillfället att slå ett slag för ökad global migration och internationell handel. Han presenterar ett helt batteri med argument för varför världen, och Sverige, gynnas av att människor flyttar runt mellan länder. – Sverige står inför det största generationsskiftet någonsin. Om vi ska ha råd med samma nivå av välfärd som i dag behöver arbetsutbudet öka med 300 000 personer under kommande decennier. Utan invandring behöver fler arbeta mer och längre. Med hjälp av arbetskraftsinvandring kan Sverige möta många av dessa utmaningar. Därför har vi öppnat upp Sverige för dem som vill flytta hit för att arbeta, säger han.

Migrationsminister Tobias Billström. Foto: Johan Ödmann

Förutom att fylla det framtida arbetskraftsbehovet bland existerande företag och i offentlig sektor behöver Sverige nya och fler framgångsrika företag. Entreprenörskapet är centralt för jobbskapande och tillväxt. – Här bidrar invandringen i betydande grad eftersom svenskar med utländsk härkomst är särskilt entreprenöriella, säger Tobias Billström. Utlandsfödda besitter dessutom kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk i sina tidigare hemländer. Genom sina kontaktnät har de särskilt goda förutsättningar att själva bedriva handel och vara vägvisare för andra svenska företag. Denna kompetens innebär unika möjligheter för Sverige att verka på ett flertal av världens snabbt växande marknader, inte minst i Mellanöstern och Afrika. – Migration innebär också positiva möjligheter för utvecklingsländer och utgör därför ett viktigt komplement till Sveriges generella utvecklingspolitik, säger Tobias Billström. Malin Ulfvarson

Slår hårt på landsbygden

Sammantaget beräknas omkring 1 600 000 personer lämna arbetslivet av åldersskäl fram till och med 2025, vilket kan jämföras med cirka 1 350 000 åldersavgångar under de gångna 15 åren. För att behålla nuvarande försörjningsbörda i landet som helhet måste antalet personer i arbete öka med 330 000 personer fram till år 2025. Vissa regioner kommer att drabbas hårdare än andra. Län med höga andelar pensionsavgångar och krympande arbetskraftsutbud får en kraftigt ökad försörjningsbörda. Medan storstadslänen har en betydligt gynnsammare situation. Dagens glesbygd och offentlig sektor kommer att märka arbetskraftsbristen först. De stora pensionsavgångarna som väntas inom de närmaste åren kommer att innebära att många av Sveriges kommuner och landsting står inför rejäla anställningsbehov. Allt från specialistläkare och distriktssköterskor inom hälsovården till speciallärare inom

skolan och till ingenjörer och tekniker inom samhällsplaneringen att behövas. – Det finns ingen universallösning för att mildra denna framtidsbild utan det kommer att krävas en rad olika insatser. Förutom att öka arbetskraftsdeltagandet hos kvinnor, ungdomar, utlandsfödda och äldre kan också en ökad arbetskraftsinvandring bidra till att mildra effekterna av bristen på arbetskraft. Andra positiva effekter

De positiva effekterna av ökad mobilitet i världen rör inte bara arbetsmarknaden, utan vårt samhälle i stort. – Fler politikområden ska genomsyras av insikten om mobilitetens positiva effekter på jobben, tillväxten och hela Sveriges välstånd. Detta gäller inte minst arbetsmarknads-, handels-, migrations- och utvecklingspolitiken.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Det finns ingen universallösning för att mildra denna framtidsbild utan det kommer att krävas en rad olika insatser. 31


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

Vi kan ta hand om hela din posthantering. Om du vill effektivisera arbetet och sänka dina kostnader finns det ofta en genväg – gör mindre. Vi kan hjälpa dig med alla typer av intern postservice, från utdelning av dagens post till hämtning och frankering av utgående post. Vi kan ta hand om hela ditt interna postflöde mellan olika avdelningar, vilket ger spårbarhet av posten ända fram till slutleverans. Även om din verksamhet är spridd runt om i stan (eller till och med i olika kommuner) så inkluderar vi alla avdelningar i vår internpostservice. Låt oss på Posten se över din posthantering så sparar du både tid och pengar. Läs mer på posten.se/postservice.


nyheter

Ny spårmetod frågar parasiterna var de kommer ifrån I Skellefteå vet kommunen fortfarande inte vad som orsakade det vattenburna utbrottet av parasiten Cryptosporidium. Och de är inte ensamma. Ofta famlar drabbade vattenleverantörer i mörker när det gäller spårning av källan till utbrotten. Men forskare vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg har nu sett till så att en ny typ av källspårningsmetod kan börja användas i Sverige. Med dess hjälp kan man se om parasiter i dricksvattnet kommer från människobajs eller från idisslande djurs spillning.

Foto: Martiné Westerlund

Källa: Skellefteå kommun

LUND BÄST PÅ EKOMAT Lunds kommun placerar sig i topp när intresseorganisationen Ekomatcentrum kartlagt de kommuner, landsting och regioner som köpt mest ekologiskt producerade livsmedel under 2010. Ekomatcentrum har samlat in statistisk för att kartlägga inköpen av ekologiska livsmedel i offentlig sektor 2010. Rapporten jämför resultatet mot det mål som regeringen formulerade för fem år sedan, att 25 procent av inköp i offentlig sektor bör vara ekologiskt till år 2010. Trots att andelen fortsätter att öka är vi långt ifrån att nå målet. Sedan 2006 har inköpen ökat från 6 procent till knappt 14 procent. Ekomatcentrum anger ett antal bakomliggande faktorer till varför vi är så långt ifrån att nå målet på 25 procent. Målet var medvetet högt ställt från början och omställningstiden har varit kort, knappt 5 år. En kraftig finanskris har kommit emellan och stoppat upp utvecklingen något. Det har på sina håll i landet varit brist på svenska ekologiska produkter. Vidare är ekologiska produkter dyrare, vilket kan vara kännbart i kommuner och landstingens budget. Dessutom har regeringen inte presenterat något nytt nationellt mål att arbeta mot. Enkäten skickades ut till 290 kommuner, 17 landsting och 4 Andel ekologiska inköp i kommuner, regioner och 226 av dem svarade. landsting och Jordbruksverket medfinansierade regioner 2010 årets marknadsundersökning.

TRE I TOPP

Källa: Ekomatcentrum

1. Lund, 35 % 2. Ockelbo, 31 % 3. Rättvik, 30 %

Bristen på sökande inom statlig verksamhet ökar

KOMMUNER SOM VILL KÖPA STATLIGA FASTIGHETER

Arbetsgivarverkets barometer visar att bristen på lämpliga sökanden har ökar. Mer än hälften av Arbetsgivarverkets medlemmar har rapporterat brist på lämpliga sökanden vid rekrytering det senaste halvåret. Av barometersvaren att döma uppstår bristen framför allt bland experter och högre chefer inom IT-området. Trots att arbetslösheten fortfarande är hög så har det redan uppstått brist på utbildad arbetskraft inom de flesta branscher. En möjlig förklaring är att matchningen på arbetsmarknaden försämrats under senare år. Andelen arbetsgivare som kräver minst gymnasieutbildning ökar medan andelen arbetssökanden som uppfyller dessa krav inte ökar i samma utsträckning. Vårens barometer visar dock att sysselsättningen ökat det senaste året och en mindre andel än i höstas anser att verksamheten påverkas i stor omfattning av bristen.

I dag finns ingen gräns för hur lång tid en försäljning av statliga fastigheter till kommuner som vill använda sin förtursrätt får ta. Utredningen om översyn av statens fastighetsförvaltning föreslår i sitt betänkande att kommunen måste anmäla intresse om förtur inom tre månader efter att den säljande myndigheten har gjort en förfrågan. Förslaget är för drastiskt, anser Sveriges Kommuner och Landsting. – Beslutet är ofta en viktig strategisk planeringsfråga för kommunen. Det ska inte stressas fram utan kräver eftertanke och att frågan ibland behandlas på flera håll i kommunen, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. SKL anser att det krävs minst sex månader för att kommunen ska ha möjlighet att fatta ett väl underbyggt beslut. Men om statens olika intressen inte är samordnade när försäljningen inleds är inte heller sex månader tillräckligt. Ett krav på statlig samordning skulle därför ytterligare bidra till att försäljningsprocessen blir snabbare och effektivare. Utredningen heter Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31).

Källa: Arbetsgivarverket

Källa: SKL

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

33


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

Komponera din e-förvaltning med omsorg. Agneta vill kunna starta eget via webben. Peter önskar att han kunde söka hemtjänst åt sin mamma på kommunens hemsida och Arvid skulle hellre sitta i parken än i telefonkön. Service och enkelhet står högt på önskelistan bland landets medborgare och vägen dit är e-förvaltning. E-förvaltning ökar inte bara servicen och ger handläggarna mer tid. E-förvaltning leder också till ett öppnare samhälle, en effektivare verksamhet och en bättre dialog med Agneta, Peter och alla andra medborgare i landet. Inom Logica har vi arbetat länge med kommuner och myndigheter som förverkligar drömmen om e-förvaltning. Vi vet att en produktiv och serviceinriktad förvaltning byggs successivt och skräddarsys utifrån dina behov. Det är inte så konstigt. Med nära 40 års verksamhetskunskap från offentlig sektor vet vi vikten av att se till helheten, men att ta små steg för att skapa den. Så låt oss diskutera hur vi kan handplocka delarna till din e-förvaltning. Säkerligen kommer resultatet uppskattas. Läs mer på logica.se/eforvaltning


nyheter

Stödåtgärder för ökad användning av e-upphandling Europeiska kommissionen planerar att vidta åtgärder för att öka användningen av e-upphandling inom EU. Kommissionen ska bland annat tillsätta en informell expertgrupp inom e-upphandling. I slutet av 2012 ska gruppen presentera sitt arbete kring gemensamma lösningar för elektronisk inlämning av anbud. Kommissionen uppmanar berörda experter att söka till arbetsgruppen senast den 30 september. Vidare planerar Kommissionen beställa en studie för att kartlägga användningen och utvecklingen av e-upphandling inom unionen. Man är rädd att

den nuvarande bristen på information om hur e-upphandling utvecklas hämmar spridningen. Resultaten från denna studie kommer att hjälpa beslutsfattare på EU-nivå och nationell nivå att övervaka e-upphandling och därmed, stödja övergången. Samtidigt planerar man att publicera de framgångsrika exemplen på elektronisk upphandling i Europa. Kommissionen har även publicerat svaren till Grönbok om en ökad användning av e-upphandling i EU.

Grönt byggande betalar sig på fem år

En ny avhandling från KTH visar att miljöanpassade byggnader, som till en början kan innebära ökade investeringar i byggyta och material, blir en lönsam affär efter fem år. – På sikt kan stora pengar sparas in genom gröna byggprojekt, med utgångspunkt från att energipriserna kommer att stiga framöver, säger Agnieszka Zalejska-Jonsson, forskare och doktorand vid KTH, som står bakom studien. I forskningsarbetet har hon studerat investering, driftsekonomi, lönsamhet på marknaden, och energianvändning i gröna byggprojekt.

Källa: KTH

Inte för rutinuppdrag. Men när det verkar omöjligt.

Inte för rutinuppdrag. Men när det verkar omöjligt. Connecta är ett svenskt konsultbolag som åstadkommer bestående verksamhetsförändringar. Ibland mot alla odds. För det är när problemen känns mer eller mindre omöjliga som vi brukar komma in i bilden. Förmågan att leverera oväntade lösningar på komplexa problem har gett oss många spännande uppdragsgivare bland Nordens större organisationer. Dessutom har det visat sig attrahera många av Sveriges bästa konsulter – de som drivs av att kombinera affärsstrategi, genomförandekraft och informationsteknik för att nå den bästa lösningen. Gärna på problem som till en början verkar olösbara. När får vi hjälpa dig? Nyligen rankades vi som nr 1 i Kammarkollegiets upphandling av konsulter inom verksamhets- och organisationsutveckling. Hör gärna av dig så berättar vi mer. Lösning #9: ”Slutgissat” Ett av våra till synes omöjliga uppdrag.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Läs mer på www.connecta.se

35


EXPERTPANELEN SVARAR

Förra sommaren infördes fasta beloppsgränser för direktupphandling i LOU och LUF. I LOU går direktupphandlingsgränsen vid kontrakt med ett värde om cirka 287 000 kronor. Direktupphandlingsgränsen i LUF går vid ett kontraktsvärde om cirka 577 000 kronor.

Ann Linde Koolman, Upphandlingschef, Alingsås Kommun

Vilka är era erfarenheter av tillämpningen så här långt?

Samma belopp gäller för alla upphandlande myndigheter i stat, kommun, landsting och offentligt ägda bolag. Bedömer du att det är rimligt?

Anser du att beloppsgränsen bör vara fast, eller finns det andra lösningar?

För en mindre upphandlande myndighet, som är min vardag, är direktupphandlingsgränsen lagom stor. Vi har inte ändrat våra rutiner pga av lagändringen. Bara för att värdet på en upphandling bedöms underskrida gränsen blir det inte per automatik en direktupphandling. Det finns trots allt många fördelar med ett formaliserat förfarande.

Det är bra med ett och samma belopp. Värdet är givetvis lågt för flera upphandlande myndigheter. Ett högre gränsvärde vore bra. De mindre upphandlande myndigheterna kan sänka den egna beloppsgränsen i sina interna regelverk.

Beloppsgränsen måste vara tydlig och dagens 15% av tröskelvärdet enligt 3 kap. 1 § fungerar bra.

Jag har bara goda erfarenheter, som att det nu är en enhetlig beloppsgräns. Det gör att det blivit enklare för såväl leverantörer som upphandlare.

Det finns fördelar och nackdelar med detta, men jag tycker att fördelarna överväger. Även om vissa upphandlande myndigheter inte kan nyttja upphandlingsformen, då deras inköpsbelopp omgående överskrider direktupphandlingsgränsen.

Enkelhet och förutsägbarhet, tycker jag är viktigt i detta sammanhang. Därför är dagens lösning bra med kopplingen till tröskelvärdet.

Min erfarenhet är att såväl upphandlande myndigheter och leverantörer välkomnat förtydligandet och att både upphandlande myndigheter/enheter och leverantörer i större utsträckning än tidigare kunnat känna sig övertygad om riktigheten av bedömningen att inte annonsera respektive annonsera. Onödig administration på grund av osäkerhet vinner inte någon på.

Syftet var att förenkla förfarandet och för att det skall vara konsekvent och lättillämpat anser jag det vara rimligt att beloppen är desamma för alla upphandlande myndigheter/enheter.

I den bästa av världar skulle komplexiteten i upphandlingen enkelt graderas och en beräkningskoefficient sättas framför ett på förhand fastställt belopp. Det låter sig inte enkelt göras. Av den anledningen är min åsikt att tillämpningen förenklats – visserligen med något trubbigt resultat – på ett bra sätt. Vinsterna med tydligheten överstiger de negativa konsekvenserna av de fasta beloppen.

Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult, Konsult i Sydost

Johanna Näslund, Advokat, Advokatfirman Lindahl

36

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Vissa menar att det går att räkna ut en allmängiltig brytpunkt för när vinsterna med ett upphandlingsförfarande överskrider kostnaderna för att genomföra upphandlingen. Är det enligt din mening möjligt?

Det är så olika mellan upphandlande myndigheter och vad som ska upphandlas. T ex hur upphandlingsfrågor hanteras, hur organisationen ser ut och vilket arbetssätt de har. Konkurrenssituationen, lokala prisvariationer mm påverkar anbuden. Med så varierande förutsättningar, har jag svårt att se hur det ska kunna fås en generell brytpunkt i kalkylen.

Jag har svårt att se hur det matematiskt skulle kunna gå till och framförallt hur det skulle kunna ”synas” av en leverantör som inte delar upphandlande myndighetens bedömning. Det skulle enligt min bedömning behöva ta hänsyn till arbetsinsatsen att ta fram underlag för inköpet, vilket naturligtvis varierar oerhört. Jag tror inte att det skulle ge ett enklare eller rättvisare resultat än de fasta beloppsgränserna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

expertpanelen SVARAR – ställ DIN fråga till brev@hexanova.se

Målsättningen är alltid att en upphandling skall spara pengar och då är det viktigt att den administrativa insatsen för köpare och säljare matchar upphandlingens värde. Akademiskt går det givetvis att räkna ut brytpunkter men det spelar ju ingen roll, antingen skall något upphandlas enligt LOU eller inte. Det är viktigt att vi inte krånglar till tillvaron i onödan och att bägge parter är tydliga.

37


juridik

Ny praxis förhindrar överprövning av nytt tilldelningsbeslut Två nya beslut från Högsta förvaltningsdomstolen kan leda till att en andra överprövningsprocess undviks.

A

tt ett tilldelningsbeslut överprövas av en leverantör som inte tilldelats kontraktet hör knappast till ovanligheterna. Om leverantören som begärt överprövning har framgång och då tilldelas kontraktet kommer detta i sin tur troligen att överprövas av den leverantör som ursprungligen vann och sedan uteslöts. Därmed förlängs processen ytterligare. Den ovan beskrivna situationen leder ofta till frustration för inblandade parter, såväl leverantören som upphandlaren. Att det andra tilldelningsbeslutet överprövas medför även att processen drar ut i tiden, ofta i onödan eftersom den leverantör som där begär överprövning ofta inte uppfyller de obligatoriska kraven och därmed inte kan tilldelas kontraktet. Denna tidsutdräkt kan även hota hela upphandlingen. De två nya besluten från Högsta förvaltningsdomstolen kan emellertid leda till att den andra överprövningsprocessen undviks.

att leverantören som kom etta i utvärdering samt Arqdesign skulle uteslutas. Arqdesign överklagade därför domen i mål 2 enligt vilken deras anbud skulle ha uteslutits. Kammarrätten avvisade emellertid överklagandet varför Arqdesign överklagade detta beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen fann att när förvaltningsrätten övervägde att förordna om

Processen koncentreras

Ny praxis

I det första beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen var omständigheterna följande. En leverantör (”Arqdesign”) som kommit tvåa efter utvärdering i en upphandling hade ansökt om överprövning i förvaltningsrätten och där anfört att vinnande leverantören inte uppfyllde de obligatoriska kraven och därmed skulle ha uteslutits (mål 1). Leverantören (”Windoor”) som kom trea efter utvärdering begärde emellertid också överprövning, i ett parallellt mål, och anförde att vinnande leverantör och Arqdesign skulle ha uteslutits (mål 2). Förvaltningsrätten biföll i de två målen Arqdesigns och Windoors ansökningar vilket innebar 38

innebärande att Röke Buss anbud inte skulle beaktas. Kammarrätten biföll leverantörens ansökan och denna dom vann laga kraft. Därefter meddelades ett nytt tilldelningsbeslut i enlighet med domen, dvs. utan beaktande av Röke Buss anbud. Detta tilldelningsbeslut överklagades av Röke Buss och frågan om de hade rätt att överklaga det nya tilldelningsbeslutet togs upp av Högsta förvaltningsdomstolen efter att de lägre instanserna avvisat ansökan. Med beaktande av att Röke Buss inte hade beretts tillfälle att yttra sig i den tidigare processen där kammarrätten fann att deras anbud inte skulle beaktas ifrågasatte Högsta förvaltningsdomstolen om Röke Buss inte borde ha rätt att ansöka om överprövning av det nya tilldelningsbeslutet. Giltighetstiden för Röke Buss anbud hade dock gått ut varför Högsta förvaltningsdomstolen avslog överklagandet.

rättelse, i mål 2, innebärande att Arqdesigns anbud inte ska beaktas vid en ny utvärdering skulle förvaltningsrätten gett Arqdesign tillfälle att yttra sig. Detta eftersom rättelsen påverkade Arqdesign negativt. Domen i mål 2 hade även gått Arqdesign emot och de hade därmed rätt att överklaga denna dom. Mål 2 återförvisades därför till förvaltningsrätten. I det andra beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen hade en leverantör (”Röke Buss”) tilldelats ett kontrakt. En annan leverantör ansökte emellertid om överprövning

Innebörden av de två besluten, att leverantören vars anbud ifrågasätts ska få yttra sig i överprövningsprocessen, kan tänkas medföra en tyngre handläggning för både domstolen och parterna i målet. Det är även troligt att handläggningstiderna i domstolarna kan bli längre. Trots detta borde denna innebörd föra med sig en del positiva aspekter. Först ska det dock nämnas att det inte är helt säkert att förvaltningsrätterna alltid behöver ge leverantören tillfälle att yttra sig. Enligt den nya praxisen ska leverantören ges möjlighet att yttra sig om domstolen överväger att bifalla ansökan och förordna om rättelse. Domstolarna torde därmed ha en möjlighet att avvakta med ett föreläggande om att leverantören ska yttra sig. En positiv aspekt med den nya praxisen

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


juridik

är att leverantören vars anbud ifrågasätts tillerkänns en direkt möjlighet att försvara sitt anbud. Trots att upphandlande myndigheter kan försvara kvalificeringen av anbudet är det rimligt att leverantören ska ges en möjlighet att själv ta tillvara denna rätt. En leverantör kan nämligen tänkas vilja framföra aspekter som den upphandlande myndigheten missat. Det är också tänkbart att myndigheten anser att den gjort ett misstag när den kvalificerat anbudet och därmed inte invänder i överprövningsprocessen. I en sådan situation är det viktigt att leverantören som tilldelats kontraktet får framföra sin ståndpunkt i denna fråga. Eftersom förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet enligt praxis är inskränkt i mål om offentlig upphandling är det också viktigt att leverantören ges denna möjlighet. Att leverantören har getts en möjlighet att försvara sitt anbud torde även underlätta för leverantören att acceptera ett domslut som går denne emot. Detta är en faktor som kan innebära att leverantören inte väljer att överpröva det efterföljande tilldelningsbeslutet där dess anbud inte beaktats i utvärderingen i enlighet med domen. Detta kan lösa problemet med att även det andra tilldelningsbeslutet överprövas av den numera uteslutna leverantören. I dagens läge är praxis inte helt klar om denna leverantör, som uteslutits genom en lagakraftvunnen dom, ska få överklaga ett nytt tilldelningsbeslut. Om domstolarna tar upp en sådan ansökan till prövning dras upphandlingsprocessen ytterligare ut på tiden. Att leverantören således får försvara sitt anbud i den första processen är därmed mer effektivt rent tidsmässigt samt processekonomiskt än om alternativet är en ny överprövning.

Om leverantören ges en möjlighet att yttra sig i den första processen är en rimlig utveckling av rättspraxis att leverantören inte får överklaga det nya tilldelningsbeslutet. Dennes anbud har nämligen då genom en lagakraftvunnen dom, i vilken leverantören deltagit som part, förklarats inte uppfylla kraven i upphandlingen. Leverantören kan då inte tilldelas kontraktet och lider därmed inte längre någon skada av tilldelningsbeslutet. Att en domstol kan avvisa en ansökan om överprövning av ett andra tilldelningsbeslut av en leverantör som fått sitt anbud uteslutit enligt en lagakraftvunnen dom i vilken leverantören deltagit som part vinner även stöd i Högsta förvaltningsdomstolens beslut i målet med Röke Buss. I det målet uttalade nämligen domstolen att det kunde ifrågasättas om inte Röke Buss hade rätt att överklaga ett andra tilldelningsbeslut med beaktande av att de inte hade yttrat sig i processen där deras anbud uteslutits ur upphandlingen. Detta kan tolkas som att Högsta förvaltningsdomstolen skulle kunna ha avvisat Röke Buss överklagande om de hade fått yttra sig i den första processen. Trots att den nya praxisen kan göra en första överprövningsprocess tyngre för parterna och domstolen för den således med sig positiva aspekter. En vinnande leverantörer behöver inte överaskas av att deras anbud utesluts utan att denne fått möjlighet att invända mot detta. En överprövning av ett nytt tilldelningsbeslut kan därmed undvikas eller till och med komma att avvisas av förvaltningsrätten.

Eva-Maj Mühlenbock är advokat och delägare vid Advokatfirman Lindahl. Hon är specialiserad på offentlig upphandling och konkurrensrätt och har mer än 20 års erfarenhet inom rättsområdena. Hon ingår i Lindahls kompetensgrupp för Offentlig upphandling och i Lindahls branschgrupp för Offentlig sektor. Hon är rankad som nummer ett i Sverige i Chambers Global avseende offentlig upphandling.

Eva-Maj Mühlenbock och Erik Sigfridsson

Trots att den nya praxisen kan göra en första överprövningsprocess tyngre för parterna och domstolen för den således med sig positiva aspekter. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Erik är verksam som trainee på Lindahls kontor i Stockholm sedan 2011.

39


FOKUS: ENERGI

Energi är vår tids nyckelfråga Det finns oerhört mycket energieffektivisering att genomföra i en kommun. Allt kan inte göras på en gång men på sikt finns det stora besparingar att hämta, visar både Sundbybergs stad och Alvesta kommun.

S

undbybergs stad har satt ett ambiti- Idag har vi i stort sett bytt ut all oljeanvändöst mål – man ska minska sin energi- ning i fastigheterna, säger Marita Lorentanvändning med 30 procent fram till zon. år 2020. Vidare ska man minska sina Man har också bytt ut all gatubelysning i CO2-utsläpp med 40 procent och bli kommunen och på sikt väntar mer effektiv belysning och mer styrning. fossilbränslefri. – Miljömedvetenheten ska genomsyra Under 2011 lyckades Alvesta vinna två av hela vår verksamhet. Om intressekonflikter fyra kategorier i Energimyndighetens enerfinns ska verksamheterna agera långsiktigt gispartävling. Genom att påverka beteendet hållbart genom att ta särskild hänsyn till hos medarbetarna i kommunhuset gjorde miljöfrågor. Till exempel ska miljökrav all- Alvesta en energibesparing på 12 procent jämfört med samma period tid ställas vid upphandlingar, sä(mars-maj) 2010. Den totala ger miljöstrateg Jenny Ångman. energibesparingen blev 7200 Sundbybergs stad har en lång kWh motsvarande drygt 9000 lista av genomförda energibekronor. sparingsåtgärder, solceller på – Vi har hållit ett antal kommunhusets tak, nybyggda informationsmöten och arranglågenergihus till förskolan och erat små ”bikupor” där personaett nytt dimringssystem för galen har bidragit med förslag till tubelysningen är bara några akåtgärder. Stor fokus har legat på tuella exempel. vad individen kan bidra med geJenny Ångman är positiv till nom att stänga av bildskärmen SKLs förslag om en klimatmiloch släcka lampan på kontoret jard. Med en större budget finns när man går för dagen, berättar det bättre möjligheter att säkra Jenny Ångman, miljöinspektör Johanna Bergen hållbar utveckling snabbare. miljöstrateg. ström. Samtidigt ser hon också att flera aspekter spelar in för att öka takten på arbe- Framöver är det transporterna som Alvesta kommun kommer att satsa mest på. tet. – För att öka takten på arbetet med ekolo- – Vi ser över våra CO2-utsläpp och det är gisk hållbarhet i Sundbybergs stad, behöver där vi har mest att göra nu, men det är klart den miljöstrategiska funktionen förstärkas att vi arbetar med alla frågor parallellt, säger Marita Lorentzon. inom organisationen.

Vinnare i tävling

Även Alvesta kommun har arbetat med energibesparing i många år. De första projekten rörde fastigheter och kommunala bostäder. – Arbetet påbörjades på allvar när vi fick lokalt investeringsbidrag, för att skynda på omställningen mot fossilfri uppvärmning. 40

Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Man har också bytt ut all gatubelysning i kommunen och på sikt väntar mer effektiv belysning och mer styrning.

SKL vill ha en miljard till energieffektivisering Endast 30 procent av de energieffektiviseringsåtgärder som är möjliga i den kommunala sektorn genomförs idag visar en studie från Sveriges Kommuner och Landsting. Effektiv användning av energi är en av insatserna för att motverka klimatförändringens skadliga effekter och måste öka. Genom utbyggnad av förnybar energi, nerna på ett effektivare sätt kan bidra satsningar på kollektivtrafik och enertill att minska CO2 utsläppen, säger gieffektivisering kan uppåt 50 TWh Carola Gunnarsson från SKL. sparas in på en tioårsperiod. Det motKomma över barriären svarar en minskning av utsläppen av Att åtgärderna i sig ger minskade koldioxid med uppåt 20 miljoner ton, kostnader för kommunen ska vara innästan en tredjedel av dagens nationelcitament nog för att driva igenom förla utsläpp. Det framgår av en konsultändringsarbetet har varit den rådande rapport som Sveriges Kommuner och åsikten från politiker och experter de Landsting, SKL har beställt för att senaste åren. Bo Rutberg från utreda hur stor möjligheten SKL menar att erfarenheter till energieffektivisering är visar att det behövs mer. inom kommunal sektor. – Kommunledningen står Samtidigt visar en ny rapinför den ständiga konflikten port att endast 30 procent vad pengarna ska användas av de energieffektiviseringstill. Även om man på sikt åtgärder som är möjliga i kan se att en investering i den kommunala sektorn energieffektivisering kan ge genomförs idag. Insatserna för att motverka klimatför- Carola Gunnarsson, pengarna tillbaka på fem års ändringens skadliga effekter Sveriges Kommuner sikt kanske bygget av en ny förskola måste prioriteras. måste öka. Därför för SKL och Landsting Därför menar vi, skulle ett fram kravet att staten bör tillskott av bidrag från reinföra en klimatmiljard geringen kunna utgöra det incitament för kommunerna. Utformningen av som gör att vi kommer över den barett sådant stödsystem föreslås bygga riär som finns idag, säger Bo Rutberg, på en idé som har tagits fram i Norge, på SKL. Att framhålla att lönsamma där man lanserat en modell där staten åtgärder med ekonomisk självklarhet köper klimatåtgärder av kommunerna. borde finansiera sig själva och därmed – Den norska modellen för att stimubli genomförda räcker inte, när det lera klimatåtgärder verkar vara en bra visar sig att de faktiskt inte genomförs. lösning som innebär stora fördelar En stimulansåtgärd verkar trots allt jämfört med tidigare bidragssystem. behövas. Vi vill komma ifrån de kortsiktiga projektsatsningarna som skett i Sverige och jobba långsiktigt så att kommu-

FAKTA Marita Lorentzon och Johanna Bergström, Alvesta kommun

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Redan idag finns vissa bidrag för att främja den offentliga sektorns arbete med energieffektivisering. Nästan alla kommuner och samtliga landsting har tecknat avtal om energieffektivisering med Energimyndigheten. Därmed erhåller man ett finansiellt bidrag på mellan 280 000-435 000 kronor per kommun och år, beroende av invånarantal. Avtalet innebär ett antal konkreta åtaganden för kommunerna.

41


FOKUS: ENERGI

Sverige sämst i klassen!

Sverige har skickat in sin handlingsplan för energieffektivisering till EU. Svenska Naturskyddsföreningen har granskat EU-ländernas handlingsplaner och konstaterar att Sverige är det land i EU som kommer att öka energianvändningen allra mest. Sverige är sämst och Tyskland är bäst.

D

en svenska tolkningen av EU:s mål om 20 procent energieffektvisering är att Sverige tvärtom skall öka vår energianvändning med 25 TWh. Bland annat därför har Naturskyddsföreningen tillsammans med Energirådgivarna och Energieffektiviseringsföretagen tagit fram en rapport med åtta enkla förslag till regeringen hur Sverige skulle kunna bli mer energieffektivt. – Det är oacceptabelt och pinsamt att Sverige är sämst i klassen. Energieffektivisering är hörnstenen i ett hållbart energisystem. Det är oerhört märkligt att regeringen har en sådan slapp politik i denna viktiga fråga. Effektivisering är bäst för miljön, det är billigast och är en strategisk investering så att hushållen och företagen klara de energipriser som fortsatt kommer att öka, säger Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.   Energieffektivisering är den lönsammaste och mest miljövänliga pusselbiten för att bygga ett hållbart energisystem. Effektivisering minskar behovet av ny energitillförsel  och banar väg för en snabb avveckling av kärnkraft och andra ohållbara energislag. Energieffektivisering leder dessutom till nya jobb och minskade kostnader för konsumenterna och industrin. – Det är intressant att se att industrinationen Tyskland är det land som mest kommer att minska energianvändningen. Denna

42

industrination har tydligen en större insikt om att effektivare energianvänd är grunden för ett konkurrenskraftigt näringsliv, säger Svante Axelsson. Naturskyddsföreningen har tillsammans med Energirådgivarna och Energieffektiviseringsföretagen tagit fram åtta punkter till regeringen om hur Sverige skulle kunna bli mer energieffektivt. Det handlar dels om att förenkla för elkunderna med smartare elnät och en enda elräkning, dels om att förbättra byggnormer och energideklarationen. Naturskyddsföreningen vill bland annat föreslå regeringen följande: • Ge i uppdrag åt berörda myndigheter att förbereda och genomföra kraftfulla åtgärder • avser deklarationer, byggregler, vita cervad tifikat och elpriser. Samordna myndigheternas • verksamheter så att effektiviseringsåtgärderna blir distinkta och otvetydiga. • •Den offentliga sektorns byggnadsbestånd och verksamhet ska vara föregångare och experimentanläggningar, även för smarta nät och lokal elproduktion. • Vidta åtgärder för att skapa smidigare finansieringssystem och incitament genom bland annat skatteåtgärder för att sätta igång effektivisering inom industrin. Inrätta en särskild effektiviseringsfond för att underlätta finansieringen. – Nu måste regeringen visa handlingskraft och skapa spelregler så att de hinder som idag finns för att agera energismart undan-

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

röjs, att vi elkunder kan få en elräkning och bara ett rörligt pris är en lite självklar början. Att energieffektivisering inte fungerar beror på ett klassiskt marknadsmisslyckande - företagen och hushållen har inte informationen om vad som bör och kan göras. Det är därför det behövs en arsenal av energipolitiska åtgärder. Källa: Svenska Naturskyddsföreningen

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


11 RE PÅagarna 20 A L L Ä UTST altningsd eFör

v

Hur kan modern informationsteknik och externa datakällor vara till hjälp för att styra en verksamhet? Det kommer Fredrik Stenman, projektledare och strateg på Nethouse, och Ulf Trulsson, verksamhetsarkitekt på VINNOVA, att föreläsa om under e-Förvaltningsdagarna i Stockholm den 12-13 oktober. VINNOVA är ett bra exempel på hur konsekvent och målinriktat arbete där man automatiserat inhämtandet av analys- och referensdata, som sedan används för att följa upp projekt och sin egen verksamhet. Nethouse är ett konsultföretag inom IT och Management med engagerade konsulter med fritidsintressen. Det spelar därför ingen roll om du är kock, cyklist eller bara intresserad av e-Förvaltning. Välkommen till vårt föredrag eller vår monter på e-Förvaltningsdagarna 12-13 oktober.

Nethouse • www.nethouse.se • info@nethouse.se Vi finns i Borlänge, Göteborg, Linköping, Stockholm, Örebro.


UPPHANDLING

Så blir din kommuns ekonomi bäst i Sverige Vi påstår att vi kan sköta er ekonomi bättre än vad ni kan. Tillsammans med våra kunder Posten, Storstockholms brandförsvar och Bilprovningen arbetar vi med Sveriges bästa ekonomiprocesser. Vi utmanar er att sänka kommunens kostnad för ekonomiadministration med minst 20%. Investera istället pengarna i vården, skolan och kulturen. Vi tror att kommuninvånarna håller med.

Anta utmaningen! Mirror Accounting är Nordens ledande leverantör av ekonomi- och redovisningstjänster. Vi erbjuder dig lösningar som ger din verksamhet de bästa processerna, idag och i framtiden. Member of the Lindorff group

44

Mirror Accounting AB Telefon: 08-5466 1000 www.mirroraccounting.se

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


UPPHANDLING

Relativt enkla åtgärder ger

stora effekter

För att kunna minska energianvändningen i din fastighet måste du först och främst ta reda på hur mycket energi som används och vad energin används till. En kartläggning bör även innehålla de lönsamma åtgärder som finns i just din byggnad.

R

estauranger är en lokaltyp med hög elanvändning – den är lika hög nu som år 1990. Ändå har el till köksutrustning minskat i och med att exempelvis kyl, frys och diskmaskiner har blivit eleffektivare. Köksutrustning inklusive diskmaskiner och kökskyla står för hälften av den totala elanvändningen. Att totalanvändningen inte minskat beror på att i hotell och i restauranger är belysningen tänd 70 procent fler timmar än år 1990. Även i hotell är köksutrustning tillsammans med fläktar och belysning de dominerande användarna av el, närmare 60 procent av totala elanvändningen. – De största elanvändarna, ventilation och belysning, är även de som kan minska sin användning mest, säger Helen Magnusson, projektledare vid Energimyndigheten, och fortsätter: – Om alla glödlampor, konventionella lysrör och ventilationsaggregat skulle bytas ut skulle elanvändningen kunna minska med 20 procent eller 190 GWh under ett år. Det motsvarar el till 7 600 eluppvärmda villor. Idrottslokaler är den lokaltyp som använder mest energi per kvadratmeter och år. Energianvändningen har minskat de senaste tjugo åren, främst tack vare att lokalerna använder mindre energi för uppvärmning. Däremot har elanvändningen ökat under samma period. I samlingslokaler är belysningen tänd nästan 25 procent längre tid än 1990. Samlingslokaler, som är den kategori inom Energimyndighetens projekt STIL2 som har lägst elanvändning är en grupp där användningen varierar kraftigt. Där ingår såväl kyrkor och bibliotek som museum och konferenscentrum. Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvänd-

ningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större projektet Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin där, förutom industri och lokaler, även hushåll ingår. Lägg energin på rätt saker

God ventilation är nödvändig för en bra arbetsmiljö. Men ofta står ventilationen på trots att den inte behövs. Kanske inget som du kan styra från skrivbordet, men arbetsgivaren bör undvika att ventilera i onödan, till exempel under helger och nätter. Datorerna står för runt 15 procent av kontorets energianvändning (exklusive servrar). Arbetsgivarna kan se till att datorerna är energimärkta, till exempel med Energy Star eller TCO-märkning, och titta på apparatens livscykelkostnad (LCC). Själv kan du bidra genom att använda energisparläget, och glöm inte att stänga av datorn när du går för dagen. Energy Performance Contracting

EPC är en affärsmodell som passar väl för offentliga fastighetsägare eftersom den möjliggör en enda upphandling för samtliga fastigheter enligt Lagen om Offentlig Upphandling, LOU. Ett EPC-projekt fokuserar på energianvändningen för fastighetsdrift, det innebär att system såsom värme, kyla, ventilation, vatten, el och byggnadsskal undersöks och förbättras. HyLok - nätverk för myndigheters energieffektivisering av lokaler

Namnet HyLok är en förkortning av ”Statliga Hyresgäster för energieffektivisering av Lokaler”. HyLok är ett nätverk med statliga myndigheter som arbetar med energieffektivisering.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Nätverket arbetar utifrån ett hyresgästperspektiv med effektivisering av framförallt verksamhetsel, men också övrig energianvändning. Nätverket är också ett forum där myndigheterna kan dela med sig av erfarenheter och frågeställningar inom energiområdet. Enligt Energitjänstedirektivet ska statliga myndigheter vara ett föredöme i arbetet med energieffektivisering. Myndigheterna har idag krav på sig att redovisa sin energianvändning enligt förordningen SFS 2009:907, vilket kräver att alla myndigheter beräknar sin energianvändning. Genom förordningen SFS 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter, intensifieras energieffektiviseringsarbetet. HyLok startade hösten 2009 och är ett sätt för Energimyndigheten att stötta de statliga myndigheterna i arbetet med att uppfylla direktiven. HyLok fungerar som en plattform för att initiera, koordinera och följa upp utvecklingsprojekt och sprida kunskap. Arne Öster

Vilka är med i HyLok? I dag består HyLok av Naturvårdsverket, Sida, SMHI, Kemikalieinspektionen, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Energimyndigheten och Polismyndigheten i Stockholms län.

45


FOKUS: ENERGI

Gotländska bönder bygger biogasanläggning Intresset för biogas är stort hos lantbrukarna i Sverige, men de ekonomiska förutsättningarna kunde vara bättre. Konsultföretaget Triventus hittar trots det affärsmöjligheter i omställningsarbetet mot förnyelsebar energiproduktion.

E

tt stort steg för energiomställningen tas just nu på Gotland där Triventus tillsammans med lokala lantbrukare bygger en biogasanläggning. Lantbrukarna Anna och Jörgen Samuelsson samt Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten är drivande personer bakom satsningen och är tillsammans med Triventus och 19 andra lantbrukare och före detta betodlare delägare i anläggningsbolaget Brogas. – Efter många års letande har vi hittat en samarbetspartner som stämmer väl överens med vad vi tycker är viktigt för biogasutvecklingen inom lantbruket. Biogaspotentialen är stor och den vill vi förädla istället för att också här bli typiska råvaruleverantörer. För att utnyttja möjligheterna krävs dessutom en delägare med Triventus finansiella styrka då många banker ännu inte insett biogasens marknads- och miljöpotential, säger Magnus Ahlsten.

Unik koppling till fabrik

Triventus gick in som huvudägare i det gotländska biogasinitiativet och såg bland annat till att få ordning på miljötillståndet. – Många entusiaster fastnar på vägen, de behöver hjälp med finansiering men även med kompetens att driva den här typen av projekt, bland annat gentemot myndigheterna, säger Triventus VD Måns Holst. Biogasen kommer att produceras av gödsel och energigrödor, men även restprodukter från lokala företag kan processas i anläggningen. Producerad biogas kommer till största delen att ersätta eldningsolja på Arlas mejeri i Visby och därmed täcka cirka 75-80 procent av deras energibehov. Anläggningen placeras åtta kilometer från Arlas fabrik i Visby och ett rörsystem leder gasen dit. Om Arla inte kan ta emot all gas som produceras skickas den vidare till Biogas Gotlands uppgraderingsanläggning som förädlar den till drivmedel som sedan säljs på Gotlands enda biogasmack. Den största delen av Sveriges biogasproduktion går annars till fordonsbränsle, men på Gotland finns inte underlag. En ny leverantör

Måns Holst

46

Produktionen tas i bruk i höst och Måns Holst räknar med full produktion vid årsskiftet. Den nya anläggningen innebär förstås stora fördelar för Gotland – arbetstillfällen och miljövinster med lokalt producerad energi. Anläggningsleverantör är det danska företaget Xergi. En ny aktör etablerar sig därmed på den svenska biogasmarknaden. Valet var till viss del strategiskt, eftersom man vill öka konkurrensen.

– Som ägare vill vi ha så låga produktionskostnader som möjligt. Triventus är ett litet företag under stark utveckling. Idag har man cirka 120 anställda och omsätter 600 miljoner kronor. – Vi försöker se brett på förnybar energi. Biogas är ett alldeles ypperligt alternativ till fossila bränslen. Vi har byggt ett antal anläggningar men har oerhört många projekt på gång. Flera lantbrukare har visat intresse. Men alla projekt kan inte förverkligas som det ser ut idag, menar han. – Rätt förutsättningar finns ännu inte i Sverige. Om utbyggnaden av biogas ska bli riktigt intressant krävs initiativ från regeringen. Riktade investeringsstöd är inte bra för branschen, vi vill hellre ha produktionsstöd. Annars är risken att vi får anläggningar som inte är helt optimerade. Han tar vindkraften som exempel. – Inom vindkraften har vi ett certifikatsystem som ger mer bidrag ju mer man levererar. En annan åtgärd som påverkar utvecklingen av biogas är skattereduktionen för att främja nybilsinköp av gasbilar, som i dagsläget upphör 2013. Måns Holst tycker att regeringen bör förlänga den för att stödja produktionen av biogas. Den totala anläggningsinvesteringen på Gotland är beräknad till cirka 33 miljoner. Enligt Thomas Persson, chef på Länsstyrelsen Gotland, är anläggningen det definitiva genombrottet för biogassatsningen på Gotland och därför har Länsstyrelsen beviljat ett projektstöd på 7 miljoner. Dessutom har lantbrukarna fått ett om-

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


FOKUS: ENERGI

ställningsbidrag för att lägga ner veteodling till förmån för majsodling till biogasproduktionen. – En viss odling av huvudsakligen majs kommer att krävas för att täcka produktionen av biogas på Gotland, säger Måns Holst. Slutna system är framtiden

En viktig lärdom i samarbetet med lantbrukarna är att biogasen måste fungera ihop med de särskilda förutsättningar som gäller. Till exempel håller man på att utveckla en process för att förädla restprodukterna för att återanvända i lantbruket – som gödsel till åkrarna. Men om slakteriavfall används i produktionen innehåller restprodukterna för stora mängder av fosfor för att använda

som gödsel, och då tillkommer transportkostnader för att forsla bort det. – Det optimala är en produktion som fungerar som ett slutet system, där alla restprodukter återanvänds i lantbruket. Det är så framtiden måste se ut, säger Måns Holst. Därför är det så viktigt att politikerna ger förutsättningarna, menar han. – Jag tror att investeringsviljan finns, men ekonomin måste vara attraktiv. Vi kan inte konkurrera med petroleumindustrin under de förutsättningar som finns idag. Malin Ulfvarson

I korta drag Lantbrukarna Jörgen Samuelsson, Magnus Ahlsten, Ilse Hallgren och Anna Samuelsson.

Triventus och lokala lantbrukare bygger biogasanläggning på Gotland – ett stort steg för den lokala energiomställningen. 33 miljoner kronor kostar bygget som kommer att producera cirka 20 miljoner kWh (20 GWh) per år, vilket motsvarar cirka 2 miljoner liter bensin. En expansion till över 30 GWh är möjlig. Anläggningen tas i drift under 2011.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet. RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

47


FOKUS: ENERGI

60 varv runt jorden Sigtuna kommuns matavfall räcker 60 varv runt jorden med biogasbil - nu utökar kommunledningen matavfallsinsamlingen till alla kommunala skolor.

S

igtuna kommun är en ekokommun och har utsetts till den sjunde bästa miljökommunen i landet (tidningen Miljöaktuellt, 2009). Miljö- och klimatarbetet är prioriterat av kommunledningen (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet) och står i fokus för det politiska beslutsfattandet och arbetet i förvaltningarna. Som ett led i det offensiva miljö- och klimatarbetet så införde kommunen år 2009 så kallad tvåfraktionshämtning av hushållssopor vilket innebär att matavfall som kan användas för kompostering eller biogasframställning samlas in separat. Nu visar det sig att resultatet har blivit en framgång.  

ton matavfall till rötning varje månad. Biogasen som framställs räcker till 60 varv runt jorden i en biogasbil på ett år. Kommunledningen tar nu nästa steg och kommer under året att in föra rutiner för

Hög sopkvalitet

Sedan 2009 sorterar invånarna i Sigtuna kommun ut sitt matavfall från det övriga avfallet. Syftet med sorteringen är att producera biogas till bland annat bilar och bussar, samt biogödsel för att minska användningen av konstgödsel i lantbruket. Projektet inleddes med att soporna i ett första skede skickades på kompostering, dels för att få in vanan att sortera och för att säkerställa kvaliteten, det vill säga att det bara var matavfall som hamnade i de särskilda påsarna. När kvaliteten på avfallet kontrollerades, för att säkerställa kvaliteten, visade det sig att 97 procent av avfallet var just matavfall. Kvaliteten var med andra ord osedvanligt hög. Det är av stor vikt att matavfallet håller hög kvalitet då processen för framställning av biogas är mycket känslig för främmande föremål. Då hushållen i Sigtuna kommun har visat sig vara mycket duktiga på utsortering av matavfall kan nu allt skickas till rötning och blir biogas och biogödsel. Totalt skickas 160

lektivtrafikens bussar. Det är dubbelt positiv effekt, säger kommunalrådet Gunilla Lundqvist i en kommentar och fortsätter – Vi har kommit en bra bit på väg, men vi kan ännu bättre. Nu tar vi nästa steg och målsättningen är tydlig. All kommunal verksamhet ska källsortera. Kommunen ska vara ett föredöme och på så vis visa andra aktörer att en satsning på att sortera sina sopor kan göra en stor skillnad. – I Sigtuna kommun bygger vi system som ska göra det enkelt att vara miljö- och klimatvänlig. Kommunens renhållningsverksamhet har nu konkret visat på hur enskilda hushåll på ett enkelt sätt kan göra en påtaglig insats för minskad klimatpåverkan. I höst kommer vi i kommunledningen presentera ytterligare viktiga klimat- och miljöinvesteringar, säger kommunstyrelsens ordförande Anders Johansson i en kommentar. Källa: Sigtuna kommun

sortering i samtliga skolkök och i en lång rad andra kommunala verksamheter. Målsättningen är att alla verksamheter ska ha en väl fungerande källsortering. – Det politiska beslutet att införa tvåfraktionsinsamling av hushållssopor har blivit en succé för miljön och klimatet. Sopor som tidigare brändes upp blir nu biogas som nu kan användas som bränsle i bland annat kol-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

FAKTA Hushållsavfall innehåller mer energi än man kan tro. Du kommer tre kilometer på en påse vanligt matavfall.

49


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

“ DE T Ä R V I S O M HJÄLPER

ER

AT T

LEVERERA

BÄTTRE TJÄNSTER TILL VÅRA

MEDBORGARE

OCH M I N SKA

KOSTNADERNA FÖR OFFENTLIGA INSTITUTIONER

DISCOVER YOUR EXPERTS’ NETWORK w w w.se.capgemini.com

Vi är 115 000 medarbetare i 40 länder med en bred erfarenhet av att hjälpa stora organisationer. Våra experter har alla ambitionen att hjälpa dig ta fram de lösningar som krävs för att uppnå dina mål. Capgemini har utvecklat ett unikt sätt att samarbeta, vi kallar det the Collaborative Business Experience™. Låt våra experter och din organisation tillsammans utveckla lösningar som ger ett hållbart värde för just din verksamhet. Vi ser fram emot att träffa dig på e-förvaltningsdagarna, välkommen till Capgeminis monter.


FOKUS: ENERGI

Forskning på biomassa får en halv miljard kronor Luleå tekniska universitet leder nytt forskningscenter för framställning av miljövänlig energi och ”gröna” drivmedel – en satsning under tio år på drygt en halv miljard kronor.

L

uleå tekniska universitet kommer att leda ett nytt forskningscenter med namnet Svenskt Förgasningscentrum (SFC). Fokus är att bedriva forskning kring biomasseförgasning som är en nyckelteknik för framställning av gröna drivmedel ur biomassa. SFC är ett center där flera akademiska aktörer samverkar med industrin och har en totalbudget under tio år på 540 miljoner kronor. – Genom att flera akademier medverkar med sina speciella forskningsområden och forskarutbildning täcker centrat ett brett spektra av kompetens för att ur biomassa utveckla framtidens energi och gröna drivmedel med hjälp av olika slags förgasningstekniker, säger Rikard Gebart, koordinator för SFC och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet. Han är även vd för ETC Energitekniskt Centrum i Piteå som är samarbetspart i det nya forskningscentret. Genom det akademiska samarbetet inom SFC kan tre olika förgasningstekniker studeras, där LTU/

ETC och Umeå Universitet står för en del, Piteå är högt värderad. KTH en annan och Chalmers en tredje. – Jag tar det som ett kvitto på att vi under Det gemensamma målet för alla tre är att många år genomfört betydande forskning utvinna energi och drivmedel från biomassa. på området, som fått både nationell och Forskningsprogrammets första internationell uppmärksamhet etapp omfattar två år med en och att vi nu står beredda i SFC budget på drygt 58 miljoner vamed en stark forskargrupp, särav drygt 19 miljoner anslås av ger Rikard Gebart. Energimyndigheten med övriga Genom forskningen i delar från akademi och industri. SFC stöttas svensk industri i En tredjedel av finansieringen sin strävan mot fullskaleanläggkommer ur det strategiska forskningar för utvinning av bland ningsprojektet Bio4Energy.  annat miljövänliga drivmedel. Det nationella målet med Samtidigt höjer Sverige sin forskningen i SFC är att fasa ut forskningskompetens på ett för de fossila bränslena och därmed miljön avgörande område med minska klimatpåverkan genom Rikard Gebart, internationellt erkännande av drastiskt sänkta utsläpp av koldi- adjungerar profesSFC i sikte. oxid till atmosfären. Energimyn- sor Luleå tekniska Källa: Luleå tekniska universitet dighetens finansieringsbeslut universitet och vilar på detta mål och visar att koordinator för SFC den forskning som Luleå teknis- Svenskt Förgaska universitet byggt upp i nära ningscenter. samarbete med ETC med flera i

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

51


FOKUS: ENERGI

Smarta el-nät snart här Energikällor som sol och vind är oförutsägbara, vilket gör att produktionen blir mycket ojämn. Det skapar problem i elnätet med spänningsvariationer, försämrad stabilitet och lägre elkvalitet. Ett smartare elnät kan balansera denna variation och öka stabiliteten i näten, till exempel genom avancerad styrning och energilager.

M

ålen för stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som byggs i Stockholm, är att CO2-utsläppen ska ha minskat från dagens genomsnitt för Stockholm på 4 ton till 1,5 ton per person och år till 2020. Till 2030 ska stadsdelen vara fri från fossila bränslen. Stadsdelen ska planeras och byggas så att den är anpassad för framtida klimatförändringar. Det gör att Norra Djurgårdsstaden är väl lämpad att testa och utveckla nya energilösningar som kräver ett smart elnät för hållbar utveckling i stadsmiljö. Byggstart är planerad till 2011 med första inflyttning 2013. Först i världen

Nyligen presenterades resultaten från förstudien för forskningsprojektet ”Smarta elnät i stadsmiljö i Norra Djurgårdsstaden” som visar att en storskalig enhetlig lösning där alla delar av energisystemet kopplas ihop är möjlig. I praktiken betyder det att marknad, teknik och konsument kopplas ihop och att det samtidigt kan fungera både tekniskt och ekonomiskt och miljömässigt. De smarta näten är avgörande både för att stadsdelen ska kunna nå sina ambitiösa miljömål om energieffektivisering och minskad klimatpåverkan och en utveckling där småskalig produktion ska integreras i energisystemet. Skulle konceptet i Norra Djurgårdsstaden användas i alla hushåll i Sverige så är den förväntade reduktionen cirka 1 miljon ton koldioxid per år. – Vi blir först i världen med att koppla ihop delarna till ett system, och vår förstudie visar att det är möjligt. Studien har tagit fram lösningar för kunden, marknaden och nätet, och vad vi ser är att konsumenten får en central roll och blir en aktiv del av el52

marknaden. Konsumenten kommer inte att behöva reagera aktivt hela tiden, utan detta kommer att kunna ske med automatik så att kunden enbart väljer en livsstil som passar honom eller henne och så sköter de smarta näten resten, säger Tomas Wall, chef för forskning och utveckling på Fortum. Opålitliga energikällor

Smarta nät är en förutsättning för att åstadkomma ett stabilt energisystem även med en hög andel oregelbunden produktion som vindkraft. Sveriges mål om 25 TWh förnybart till 2020 förutsätter en snabb utbyggnad av den småskaliga produktionen och de smarta näten ger möjligheten för kunderna att också bli producenter. Det blir möjligt att skapa ett samhälle där teknik, marknad och konsument samverkar för en smartare användning av energin. Kundens viktigaste verktyg för att kunna ta en aktiv roll är att information om elens pris och CO2-belastning kan levereras från marknaden varje timma. För lösningen i Norra Djurgårdsstaden som är en hamnstad - är en viktig del för att nå miljömålen att färje- och kryssningstrafiken kan elektrifieras och integreras med det smarta nätet. Stockholms Hamnar har möjlighet att bli först i världen med att kunna erbjuda alla typer av fartyg att ansluta sig till elsystemet oavsett vilken standard och spänningsfrekvens de är byggda för. – Förstudien visar på betydelsen av det nära samarbete som projektet utvecklat mellan olika parter. I förstudien, som innebär en gränsöverskridande systemlösning har ABB och Fortum arbetat tillsammans med KTH, Energimyndigheten, Vinnova och ett flertal industriella partner och det nära samarbetet ser jag som något unikt, och en viktig förklaring till de positiva resultat vi nått, säger Karl

Visionsbild över utvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Bild: Dynagraph AB. Källa: Stockholms Stad.

Elfstadius, globalt ansvarig för affärs- och marknadsutveckling Smart Grid inom ABB. Men tryggare elsystem

För samhället i stort innebär den smarta elnätstekniken ett tryggare elsystem med färre avbrott och ett bättre utnyttjande av nätkapaciteten genom ökad förmåga att driva och underhålla elnäten med tillgång till bättre information och styrmöjlighet. Projektets nästa steg är att utarbeta den konkreta planen för implementeringen som samordnas med planerna för Norra Djurgårdsstadens framväxt i syfte att säkra det hittills så lyckosamma samarbetet mellan parterna i förstudien. Tidplanen för projektet kommer att följa utvecklingen och tidplanen för byggnationen av stadsdelen Norra Djurgårdsstaden. De första lägenheterna som kan anpassas till smarta nät kommer att kunna ha inflyttning redan 2013. Utöver Fortum och ABB har KTH, Stockholms Stad, Stockholms Hamnar, Electrolux, Ericsson, NCC, JM, ByggVesta, HSB och Interactive Institute medverkat i arbetet med förstudien.

Källa: ABB

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


FOKUS: ENERGI

FAKTA Norra Djurgårdsstaden, en stadsdel som ska bli Stockholms ekologiska skyltfönster mot världen, är ett av de mest långtgående och internationellt uppmärksammade stadsutvecklingsprojekt som finns globalt just nu. Bygget av de första 682 bostäderna har precis påbörjats. År 2030 ska stadsdelen innehålla 10 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser, dessutom planeras en modern hamn och färjeterminal. Norra Djurgårdsstaden är därmed ett av Europas största stadsutvecklingsområden.

Vi optimerar din licenshantering Kammarkollegiets upphandling Licensförsörjning 2010 är nu

Licensförsörjning 2010

avslutad och ramavtalet är klart. Dustin tackar för förtroendet och ser fram emot att stå till din tjänst! I stort sett alla organisationer strävar i dag efter att öka sina medarbetares produktivitet samtidigt som kostnaderna sänks. En viktig väg dit är programvaror som effektiviserar arbetsmetoder och processer. För att inte betala mer än nödvändigt gäller det dock att också välja rätt licensavtal. Med Dustin som licenspartner får du alltid snabba besked i licensfrågor. Du får ta del av vår breda och djupa kompetens vad gäller både programvaror och de olika licensavtal som erbjuds. Vi hjälper dig att hitta rätt avtal och rätt licenser till rätt priser. En lyckad investering hänger mycket på implementeringen. Därför samarbetar Dustin idag med Sveriges ledande konsultfirmor.

www.dustin.se/public |

08-553 44 777 licens@dustin.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Simply Faster

53


FOKUS: ENERGI

Gärna miljömärkt el – men kolla först

G

enom att välja miljömärkt el gör man som offentlig fastighetsägare en insats för miljön. Det kan finnas flera nyttor – inte minst imagemässigt – med att koppla även elkostnaderna till en övergripande miljöinriktad profil. Satsningen behöver inte bara baseras på affärsnytta, utan på ett genuint intresse för att bidra till en god miljö. Jag går inte närmare in på resonemang kring bevekelsegrunder här. Men den som väl bestämt sig för en tydlig miljöprofil, anser jag bör undersöka hur ”gröna” de olika märkningarna och elinstrumenten egentligen är innan man beslutar sig för någon produkt. Vad du än väljer spelar ingen roll för mig som elhandlare. Jag gynnas inte mer av en miljömärkning framför någon annan.

Problematisk garanti

Idag är det vanligt med att köpa el med så kallad ”Guarantee of Origin”, GOO, som är en europeisk garanti att elen är förnyelsebar. Förutom ursprungspriset för elen betalar då brukaren en ”premie” på några kronor per MWh för garantin att elen kommer från vatten, vind el-

ler biobränsle. En stor producent som Vattenfall kan då garantera att du betalar för vattenkraft till ett visst antal KWh. Det är en garanti med förbehåll. Med dagens komplexa elnätssystem är det långt ifrån säkert att all den el som du köper kommer från t ex vattenkraft. Det handlar snarare om en produktionsgaranti än en distributionsgaranti. Endast om du är direktuppkopplad till en egen produktionskälla utanför elnätet, t ex en egen solcellspark, kan du vara full säker på att din el ursprung är ”grön”. Lite mer problematiskt med att enbart välja ”Guarantee of Origin” är att merintäkterna inte är alls är öronmärkta. Ska man hårddra det så kan de mycket väl användas till andra investeringar som inte behöver ha någon positiv miljöpåverkan. Hur ”grön” är du ens insats i slutändan? Elpremien till ny grön teknik

En i min mening bra lösning är att man öronmärker en del av elkostnaden till olika typer av gröna projekt och fonder. Naturskyddsföreningens märkning Bra miljöval el är en sådan produkt. För en liten merkostnad per kWH

garanteras man el från förnybara energikällor som sol, vind, vattenkraft och biobränslen - kostnaden kan dock variera mellan olika elhandelsbolag. Denna lilla extraavgift går sedan till olika miljöfonder, energibesparingar och investeringar i ny miljövänlig teknik. Dessutom ställer märkningen Bra Miljöval tuffa krav på de förnybara energikällorna, t ex vinkraftverkens placering och vattenkraftens påverkan på naturen med mera. Naturskyddsföreningen vill hjälpa ny miljövänlig teknik att komma fram på marknaden. Därför kan du som bidragsgivare till fonderna även söka bidrag till egna projekt och investeringar i energibesparingar och förnybar energi. Det kan till exempel vara att installera solceller på fastigheterna eller byta traditionella armaturer till LED-lysrör. Grundtanken med att investera i teknik i framkant är att hjälpa nya gröna tekniker att bli lönsamma på lång sikt. Bra Miljöval kan du söka hos din elleverantör eller direkt hos Naturskyddsföreningen. Ulf Dahlin, vd Energi Sverige

En bra lösning är att man öronmärker en del av elkostnaden till olika typer av gröna projekt och fonder. 54

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


FOKUS: ENERGI

evårrat passionerade AV-tekniker b o R En av

Vi är med er!

Från idé och planering till inköp och installation. Funktionstestat och klart! Din totalleverantör inom ljud & bild med över 25 års erfarenhet. Vi levererar i hela Sverige och har koncentrerat vår verksamhet mot skolor och offentliga verksamheter. Vi finns tillgängliga över hela landet med support och installation. Under dessa 25 år har vi bland annat lärt oss att bli experter på vad ni i skolorna behöver i form av audio- och visuella hjälpmedel. Vi är ständigt uppdaterade med de senaste nyheterna på marknaden och vi söker alltid upp de mest prisvärda och bästa tekniska hjälpmedlen för er. Våra AV-rådgivare vet vad ni behöver och våra installatörer har den rätta tekniska kunskapen och erfarenheten för att montera dessa på bästa sätt.

Prova vår webbutik!

www.avsyd.se

SMART Board 680 En av många produkter som vi erbjuder under Kommentusavtalet.

Kontakta oss för ert pris.

Malmö | Pilotgatan 7 | 212 39 Malmö | Tel 040 -19 00 70 | Fax 040 -19 00 71 | post @ avsyd.se Stockholm | Tel 08 -19 00 70

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

55


nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Sverige ordförande i europeiskt upphandlingsnätverk Sverige har i sommar tagit över ordförandeskapet i PPN, Public Procurement Network. Ett nätverk som erbjuder erfarenhetsutbyte och diskussioner kring upphandlingsdirektiven.

Förvånande många otillåtna direktupphandlingar På Konkurrensverket är man överraskade över mängden otillåtna direktupphandlingar. Det säger generaldirektör Dan Sjöblom i samband med överlämnandet av en redogörelse till regeringen.

Nya ledamöter i råd för upphandlingsfrågor Rådet för upphandlingsfrågor är ett stöd för Konkurrensverkets tillsyn av de offentliga upphandlingarna. De åtta ledamöterna sitter på två år och väljs av Konkurrensverket.

Tre typfall av osund strategisk anbudsgivning Konkurrensverket har publicerat en analys av ett antal anbud som karaktäriserats som osunda strategiska anbud. En form av manipulation vid offentlig upphandling som blivit allt vanligare.

Rättvik vann tvisten om djurskyddskrav Förvaltningsrätten i Falun bedömer att Rättviks kommuns livsmedelsupphandling, där man ställt objektiva djurskyddskrav, är korrekt genomförd.

Trollhättan bäst på miljöbilar Gröna Bilisters Kommunranking 2011 är en landsomfattande undersökning av kommunernas arbete för att miljöanpassa bilismen. Göteborg och Stockholm skuggar Trollhättan i Sverigetoppen.

Kostnaderna ökar i offentlig sektor I somras publicerades kommunernas och landstingens bokslut för 2010 års verksamhet och SCB har tagit fram samlad statistik över kostnaderna.

Ramavtal om 6000 fordon Tio leverantörer har fått ramavtal med SKL Kommentus Inköpscentral om leverans av personbilar och lätta transportfordon.

ESV genomför tre ramavtalsupphandlingar I höst genomför ESV ramavtalsupphandlingar för ekonomisystem, beslutsstödssystem och projektsystem.

Statens betalningar visade ett underskott Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,7 miljarder kronor i juli, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än Riksgäldens senaste prognos.

56

Nationellt råd ska förnya statlig förvaltning

J

an Eliasson, generaldirektör på Migrationsverket, blir ordförande för ett nationellt råd som ska förnya och utveckla statlig förvaltning. Civil- och bostadsminister Stefan Attefall har utsett ledamöterna i det nationella råd som ska modernisera den statliga förvaltningen. Rådet ska fokusera på hur kvalitet och effektivitet kan höjas med befintliga resurser genom att identifiera verksamheter med stor utvecklingspotential. Ordförande blir Dan Eliasson, generaldirektör för Migrationsverket. Övriga ledamöter i rådet är: Birgitta Böhlin, generaldirektör för Försvarets Materielverk, Carola Lemne, vd för Praktikertjänst, Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting samt Thomas Rolén, kammarrättspresident i Stockholm. – Det är särskilt glädjande att Dan Eliasson vill ta på sig ordföranderollen. Han har starkt bidragit till att förnya och effektivisera verksamheten på Migrationsverket, och har tidigare gjort stora insatser i Regeringskansliet och med internationellt arbete, säger civilminister Stefan Attefall. Rådets arbete ska resultera i konkreta förbättringar för medborgare och företag, till exempel genom kortare handläggningstider i specifika ärenden, och föreslå hur goda erfarenheter kan tas tillvara och spridas till andra områden. – Vår statsförvaltning behöver ständigt bli

Dan Eliasson, gd Migrationsverket. Fotograf: Göran Billeson.

bättre och jag är säker på att det nationella rådet kommer att gå i bräschen för det förnyelsearbetet på ett bra sätt, säger Stefan Attefall. Källa: Socialdepartementet

Hur fördelas pengarna till grundskolan? Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att granska hur kommunerna fördelar resurser till grundskolan. Skolverket ska studera om kommuner anpassar resursfördelningen utifrån elevers behov av särskilt stöd och efter elevernas socioekonomiska bakgrund, exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och härkomst. – Lika villkor i skolan kräver olika resurser. Min bild är att långt ifrån alla kommuner tar sitt ansvar. Barn har olika behov och man måste ta hänsyn till det i både undervisningen och kommunens budget, säger utbildningsminister Jan Björklund. I de fall omfördelning sker ska Skolverket studera hur de extra resurserna används. De ska beskriva vilka befogenheter skolornas rektorer har att styra över hur man använder sin budget samt lyfta fram framgångsrika exempel som andra kommuner kan dra nytta av. Skolverket ska redovisa uppdraget senast den 15 december 2011. Källa: Utbildningsdepartementet

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


nyheter

Utredaren underskattar framtida behov av järnväg Föreningen svenska järnvägsfrämjandet har lämnat över sina synpunkter på regeringens kapacitetsutredning för järnvägsnätet. De skriver att utredningens förslag är nödvändiga för att klara järnvägstrafiken tillfälligt för att vinna tid för mer genomgripande åtgärder. Istället för punktinsatser, som de menar är dyra och trafikstörande, bör man överväga att bygga dubbelspår hela sträckan. – Sverige är för rikt för att behöva ta till dyrbara nödåtgärder i stället för att låna pengar för att få en helhetslösning, skriver de i ett yttrande. Svenska järnvägsfrämjandet tycker inte att utredningen tillräckligt beaktar risken för kommande bränslebrist – att olja sinar och alternativbränslena inte räcker. Då kan det bli stor efterfrågan på eldriven transport från ett järnvägsnät som redan ligger på kapacitetstaket. Källa: Föreningen svenska järnvägsfrämjandet

Workshop om internationellt vänortsarbete Ungefär tre fjärdedelar av svenska kommuner, landsting och regioner har någon form av vänorts- eller samarbetsavtal med en motpart i ett annat land. Syftet är att knyta kontakter och bidra till utveckling av verksamheten och tillväxten hos båda parter. Sveriges Kommuner och Landsting har under våren 2011 kartlagt omfattningen av detta samarbete, och presenterar resultatet i samband med en workshop den 30 augusti. Kommunförbundet Skåne driver till exempel med hjälp av ekonomiskt stöd från

Tillgänglighetskrav vid upphandling Som en del i EUs handlingsplan för informationssamhället, i2020, pågår nu ett arbete med att skapa gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Tillgänglighetskonsulterna Funka AB deltog i en workshop i Bryssel i maj. – Vid det senaste mötet i Bryssel saknades återigen upphandlarsidan som så väl behövs, skriver Susanna Laurin på funkanu.se. Tidplanen anger att en ny standard ska vara klar i september 2013 och månaden därpå är ett webbaserat stöd för upphandlare planerat. Målet är att samma krav på tillgänglighet för upphandling inom offentlig sektor ska gälla inom hela EU. Det vill säga att alla leverantörer måste uppfylla vissa identifierade krav på tillgänglighet för att kunna teckna ramavtal.

Sidas Östersjöenhet ett projekt för att utveckla skånska kommuners vänortsförbindelser med kommuner på andra sidan Östersjön. Projektet ”Spinning Twinning” tar sin utgångspunkt i önskan om att vitalisera gamla vänortsförbindelser genom att arbeta med utvecklingsprojekt som är relevanta för båda parter och att använda EUs och andra externa finansiärers ekonomiska bidrag för att utveckla servicen till medborgarna. Källa: Kommunförbundet Skåne

Politiker får kasta post Lagen ger politiker och tjänstemän möjlighet att gallra i den offentliga posten, skriver Sveriges Radio Blekinge. En journalist på lokaltidningen Sydöstran anmälde landstinget Blekinge till Justitieombudsmannen, JO, efter att politikern medgett att han kastar en del av mejlen som han får. Detta gäller, enligt landstingrådet, endast mejl som inte är av allmänintresse. Advokaten Anders Stening är expert på offentlig rätt och han säger till Sveriges Radio: – När det gäller att hantera handlingar som kommer in är det bland annat arkivlagen som gör sig gällande och i den finns ett uttryckligt undantag som säger att man har rätt att gallra bort handlingar som saknar betydelse. I arkivbestämmelserna framgår, enligt advokaten, vad som får slängas och inte. Källa: Sveriges Radio

Källa: Funkanu.set

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

57


ekonomi

Staten investerar 5 miljarder i fastigheter varje år Det visar regeringens utredning som presenterades under våren. – Min bedömning är att den här utvecklingen har skett utan att någon haft helhetsbilden klar för sig, säger utredaren Sten Olsson.

U

tredare Sten Olsson har på regeringens uppdrag gjort en översyn av statens fastighetsinnehav och visar att förvaltande myndigheter och bolag genomför omfattande nyinvesteringar och förvärv. – Det sker även en viss avyttring av fastigheter men netto ökar statens fastighetsinnehav relativt mycket, säger Sten Olsson. Räknat sammantaget uppgår statens fastighetsinvesteringar till fem miljarder kronor per år, och framöver kan investeringarna bli ännu högre. – Siffran visar hur det har sett ut de senaste fem åren. Men samtidigt redovisar bolagen väldigt omfattande planer på nyinvesteringar de kommande åren. Akademiska Hus redovisar en siffra på 18 miljarder kronor och Fortifikationsverkets planer omfattar investeringar på 3-4 miljarder kronor. Sten Olsson menar att det kan vara intressant att titta på värdeutvecklingen över tid. När Byggnadsstyrelsen avvecklades1993 58

värderades beståndet till 40-50 miljarder kronor. Det gällde då fastigheter i gamla Byggnadsstyrelsens samt Fortifikationsverkets ägo. Idag beräknas motsvarande bestånd uppnå ett värde av 110 miljarder kronor. Och då har fastigheter som avyttrades i samband med försäljningen av Vasakronan 2008 räknats bort. Vasakronan såldes för 41 miljarder kronor. Till det kan också räknas att en stor del av den statliga verksamheten har förts över till landstingen och kommunerna, vilket också bör ha minskat statens behov av lokalförsörjning. – Statens bestånd har ett samlat värde motsvarande mer än de sex största fastighetsbolagen på börsen, säger Sten Olsson. En annan bild

Att staten så omfattande har ökat sitt fastighetsinnehav är det inte många som känt till. – De flesta har nog snarare trott på en motsatt utveckling, genom att Försvaret krymper och staten generellt minskar sitt

ägande och mer och mer av kontorslokalerna hyrs från privata ägare. Den mentala bilden stämmer inte alls med hur verkligheten ser ut, säger Sten Olsson. Akademiska Hus står för en stor del av expansionen. De har ökat sitt ägande från 10 miljarder till 50 miljarder kronor. En marknadsandel på 62 procent gör dem till den ledande hyresvärden för universitet och högskolor i landet. Under flera års tid har Akademiska Hus visat höga vinster i sin verksamhet, vinstutdelningen till ägaren, staten, uppgick till 1,2 miljarder kronor förra året. Något som inte passerar obemärkt då hyrorna ska betalas av universitetens och högskolornas budget, pengar som annars kunnat gå till forskning och undervisning. Emellanåt framförs kritik mot denna cirkulation av skattemedel. Ta ett samlat grepp

Utredningen visar att staten behöver ta ett samlat grepp om sina förehavanden på fast-

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


ekonomi

FAKTA De fyra statliga bolagen äger tillsammans fastigheter till ett värde av 110 miljarder kronor. Akademiska Hus AB Specialfastigheter AB Jernhusen AB Vasallen AB

ighetsmarknaden. Utredningen erbjuder en helhetsbild och det är viktigt att man bestämmer sig för vilken inriktning man vill ha framöver. – Vi har hamnat i den här sitsen eftersom ägandet är spritt på så många olika aktörer, och ansvaret hos regeringskansliet är också uppdelat på olika departement. När det till exempel gäller Jernhusens verksamhet, som bygger främst för ickestatliga aktörer, för kommersiellt bruk och kontorshus, anser Sten Olsson att regeringen uttryckligen måste ta ställning till bolagets verksamhet. – Ska staten vara en aktör på den kommersiella marknaden så ska det vara tydligt uttalat. Själv är han tveksam till om detta ligger inom det offentliga uppdraget. Fastigheter som staten ska äga bör ta sin utgångspunkt i ett antal snäva kriterier – snävare än det faktum att lokalerna utnyttjas för statlig verksamhet. Sten Olsson har i utredningen

definierat tre sådana kriterier; att fastigheterna är kulturhistoriskt betydelsefulla, har ett särskilt betydelsefullt symbolvärde eller har en central betydelse för rikets säkerhet. Dags att förhandla hyran

Utredningen, som har titeln Staten som fastighetsägare och hyresgäst, innefattar flera aspekter med koppling till lokalförsörjning i staten. Värt att notera är att staten även är en stor hyresgäst. Hyreskostnaderna uppgår till drygt 20 miljarder kronor per år – för en total lokalyta om cirka 13 miljoner kvadratmeter. – Många häpnar över hur stora hyreskostnader staten har årligen. Det rör sig om 20 miljarder kronor som myndigheter och institutioner betalar i lokalkostnader. Lokalhyran har ökat avsevärt under 2000-talet, något som kan förklaras både av stigande hyror och ökning av förhyrd yta. Från 1998 till 2008 har lokalkostnaderna ökat med 36 procent, att jämföra med kon-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

sumentprisindex som under samma period ökat med knappt 17 procent. Varje myndighet ansvarar för sin lokalförsörjning och som enskild post höjs inga ögonbryn, men staten tillsammans är en så stor hyresgäst att det bör vara möjligt att förhandla om villkoren menar Sten Olsson. – Staten bör kunna få de bästa villkoren som marknaden kan erbjuda. Det finns mycket pengar att hämta. Att sänka den samlade lokalkostnaden med fem procent känns inte orimligt – det skulle spara en miljard kronor per år, säger han. Malin Ulfvarson

59


ekonomi

Avyttringar av fastigheter genom paketering – ett förändrat synsätt? Artikelförfattaren är advokat och arbetar primärt med skatt- och bolagsrättsliga frågor vid Advokatfirman Lindahl i Göteborg.

Johan Myrén från Advokatfirman Lindahl går igenom nyheter inom fastighetsjuridiken.

E

tt stort antal kommersiella fastighetsaffärer genomförs i Sverige varje år. Typiskt sett genomförs sådana affärer som aktieöverlåtelser, vilket innebär att det inte är en fastighet som sådan som säljs utan istället säljs aktierna i det bolag som äger den fastighet som ska säljas. Tekniken att avyttra aktier istället för fastigheter kallas populärt för ”paketering”. Olika former av paketering har godtagits såväl av lagstiftaren som i rättspraxis och tekniken kan idag sägas vara väletablerad. Som vi kommer att se nedan kan dock möjligen ett förändrat synsätt vara på väg. Anledningen till att många säljare föredrar olika former av paketeringar återfinns inom skatterätten. Om en fastighet säljs som den är har det säljande bolaget nämligen, något förenklat, att betala skatt på den skillnad som föreligger mellan fastighetens anskaffningsvärde och det pris som erhålls vid försäljningen. På en marknad där priset på fastigheter stiger innebär detta skattebelastningar. Ett sätt att skjuta upp dylika skattebelastningar är att använda den ovan beskrivna paketeringstekniken och dra nytta av det faktum att ett aktiebolags försäljning av onoterade aktier som huvudregel kan ske skattefritt. Modellen förutsätter dock bland annat att det bolag som innehar en fastighet (som ska säljas) ägs av ett annat aktiebolag (ett holdingbolag) och att dess aktier i det fastighetsägande bolaget skatterättsligt är att se som så kallade kapitaltillgångar (näringsbetingade andelar). Om andelarna inte är att se som kapitaltillgångar utgör de istället lagerandelar, som typiskt sett inte kan säljas utan en omedelbar skattebelastning.

Två färska avgöranden

Skattefriheten vid aktieförsäljningar förutsätter vidare att de specialregler som återfinns i 27 kapitlet inkomstskattelagen (”IL”) inte är tillämpliga. I det nämnda kapitlet återfinns specialregler som innebär att skat60

tefriheten inte upprätthålls om ett säljande aktiebolag anses bedriva handel med fastigheter. Under dessa förutsättningar har det hittills, och enligt artikelförfattarens mening, i många fall ansetts vara förenat med relativt begränsade risker att genomföra fastighetsöverlåtelser genom paketeringar. Två färska avgöranden är dock möjligen på väg att förändra detta synsätt. Det första avgörande som exemplifierar denna tes är Förvaltningsrätten i Göteborgs dom av 2 maj 2011 (mål nr 2526-10 och 10657-10). I målen var det fråga om ett dotterbolag i en fastighetsägande koncern, som (tillsammans med andra bolag inom koncernen) hade bildat 30 stycken ekonomiska föreningar. Syftet med föreningarna var bland annat att dessa skulle förvärva fastigheter från andra bolag inom koncernen. Därefter skulle föreningarna överlåtas till av hyresgästerna i de aktuella fastigheterna bildade bostadsrättsföreningar. Dotterbolaget ägde även andelar i några av de aktuella bostadsrättsföreningarna. Under en period om två år genomförde det aktuella dotterbolaget sexton överlåtelser av andelar i ekonomiska föreningar. Andelarna i bostadsrättsföreningarna avyttrades i takt med att det fanns efterfrågan på de lägenheter, som andelarna representerade.

Den rättsliga grunden för Skatteverkets resonemang återfinns i 17 kapitlet IL. Det aktuella kapitlet innehåller allmänna regler om lagertillgångar. Skatteverket synes i målen ha förordat att en prövning av tillgångarnas karaktär av lager eller inte skulle ske i två led. Först skulle en prövning ske av tillgångarnas karaktär enligt specialreglerna i 27 kapitlet. Om dessa inte ansågs tillämpliga genom att andelarna var näringsbetingade och inte lagerandelar skulle en prövning ske enligt de allmänna reglerna i 17 kapitlet IL. Förvaltningsrätten ansåg att de aktuella andelarna utgjorde lagerandelar enligt 17 kapitlet IL och delade därmed Skatteverkets uppfattning. Ett parallell fall till det ovan nämnda avgjordes av Skatterättsnämnden den 19 maj 2011 (dnr 26-10/D). Detta fall rörde ett bolag som avsåg att bilda fem dotterbolag, som skulle äga en fastighet vardera. Bolagets avsikt var att avyttra dotterbolagen (och därmed fastigheterna) under en tidsperiod på upp till tre år. Skatteverket drev motsvarande argumentationslinje som i det ovan redovisade målet. Skatterättsnämnden kom emellertid, med beaktande av syftet med de aktuella aktieinnehaven, fram till att tillgångarna skulle betraktas som lagerandelar enligt 27 kapitlet IL (handel med fastigheter).

En variant på förfarandet

Målen är överklagade

Modellen kan något förenklat sägas ha varit en variant på det ovan beskrivna paketeringsförfarandet. Såväl Skatteverket som det aktuella dotterbolaget var i målen överens om att specialreglerna i 27 kapitlet IL inte var tillämpliga. Fråga var sålunda inte om handel med fastigheter. Trots detta drev Skatteverket linjen i målen att innehaven av de aktuella andelarna var att se som lagerandelar för dotterbolaget. En konsekvens härav skulle, enligt Skatteverket, vara att någon skattefri försäljning av andelarna i de ekonomiska föreningarna inte kunde bli aktuell.

Målen är, såvitt avser den rättsliga analysen, inte i överensstämmelse med varandra. Målen är dock överklagade och en fortsättning lär därför följa. Under tiden uppstår emellertid en viss osäkerhet kring hur paketeringar av fastigheter och andra tillgångar ska genomföras. Det bör noteras att de aktuella avgörandena, även om de skulle stå sig, inte innebär något slut för paketeringar av fastigheter. Däremot ställer den osäkerhet som råder höga krav på att utreda förutsättningarna inför varje affär. Johan Myrén

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


1

E PÅ a 201 LLARtardagarn Ä T S T U nalve Perso

Vi ger stöd för en

UTVECKLING SOM HÅLLER APeL FoU har mer än tio års erfarenhet av att stödja verksamheter och organisationer som vill utvecklas. Vi arbetar över hela landet i nära samarbete med universitet, högskolor, näringsliv och samhälle.

Du träffar oss på personalvetardagarna! Tveka inte att kontakta oss. Vi kan det här med: • Utvecklingsarbeten • Strategier för kompetensutveckling • Projektutveckling • EFS-ansökningar • Förstudier • Utvärdering • Samverkan • Lokal och regional utveckling

hemsida: www.apel-fou.se • tel 019-17 40 50


ekonomi

Hur ska vi bäst organisera kommunens fastighetsförvaltning? – Vi möter många kommuner som kämpar med frågan hur man bäst ska organisera sin fastighetsförvaltning, säger Marcus Holmberg, partner på stockholmsbaserade konsultföretaget ARD Access som genom åren hjälpt flera kommuner med att omstrukturera sin fastighetsförvaltande verksamhet.

D

et är vanligt att politiker och kommunledning upplever att de inte har tillräcklig insyn i fastighetsförvaltningen och att verksamheten därmed inte kan ledas och integreras i den övriga kommunala verksamheten på ett effektivt sätt. Från de kommunala fastighetsbolagens sida menar man att kommunledningen inte förstår verksamheten eller lägger sig i detaljfrågor istället för att styra verksamheten på ett mer generellt plan. Många gånger finns ett förändringsbehov. I en förändring, eller omstrukturering, ställs ofta frågor på sin spets. Det kan gälla operationella, legala, strategiska eller kommersiella frågor. En utmaning i samband med att strukturera en verksamhet är kunna se saker från alla dessa perspektiv samtidigt för att därigenom skapa en fungerande helhet.

Vi har haft klienter där storleken på akuta investeringsbehov i bostadsbolaget har kommit som en överraskning för kommunledningen. 62

Marknadsmässig avkastning: Det legala ramverket kräver att kommunala bostadsbolag bedrivs på affärsmässiga villkor. Detta förutsätter bland annat ett marknadsmässigt avkastningskrav samt marknadsmässiga borgensavgifter och räntor på lån. Allt stöd, direkt eller indirekt, från kommunen är otillåtet. Vad som är ett rimligt avkastningskrav och en rimlig borgensavgift är en bedömning som måste ske i varje enskilt fall. En fallgrop som vissa kommuner inte uppmärksammat är att kravet på marknadsmässig avkastning även inkluderar förvaltningsfastigheter som ägs av ett kommunalt bostadsbolag men som hyrs av kommunen. Att blanda förvaltningsfastigheter och bostadsfastigheter i ett och samma bolag är sällan en bra idé. Borgensavgift: Vad gäller storleken på den borgensavgift som kommunen Marcus Holmberg, partner är skyldig att ta ut av sitt på konsultföretaget ARD Det legala ramverket bostadsbolag, om de har Bland de frågor som alltid Access. gått i borgen för bolagets är aktuella i en omstrukturelån, finns det inga regler för ringsprocess är givetvis det legala ramverket. hur denna ska beräknas, mer än att borgensAtt förstå och kunna utnyttja de möjligheter avgiften ska vara marknadsmässig. Vad som som det legala ramverket ger är därför en av är marknadsmässigt får avgöras från fall till nycklarna till varje lyckad omstrukturering. fall. En undersökning vi gjort av borgensavBland de viktigare lagarna att ta hänsyn till gifterna i ett trettiotal mellansvenska komfinns givetvis kommunallagen, lagen om of- muner visar att borgensavgiften normalt fentlig upphandling (LOU), konkurrensla- ligger i spannet 0,2-0,3 procent av lånebegen samt ett flertal speciallagar däribland loppet. lagen om kommunala allmännyttiga bo- Lagen om offentlig upphandling: En vikstadsaktiebolag (Allvill). tig lag att ta hänsyn till är givetvis lagen om Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


ekonomi

offentlig upphandling och dess regler om hur kommunala bolag får köpa tjänster av varandra och av kommunen. Från en rent operationell utgångspunkt är ofta det bästa sättet att organisera den fastighetsförvaltande verksamheten genom en bolagskoncern med ett toppbolag som fungerar som ett holdingbolag och två eller flera dotterbolag, ett som äger förvaltningsfastigheter och ett som äger bostäder och eventuellt ytterligare dotterbolag som äger andra typer av fastigheter. LOU och dess regler om hur kommunala bolag får köpa tjänster av varandra och av kommunen kan vara ett hinder mot en sådan struktur. Det viktiga är dock att uppmärksamma och hantera frågan på rätt sätt så att strukturen inte utformas i konflikt med LOU. Skattelagstiftning: En viktig lagstiftning att ta hänsyn till i ett omstruktureringsarbete är givetvis skattelagstiftningen. En struktur med ett toppbolag som fungerar som ett holdingbolag och två eller flera dotterbolag, möjliggör normalt att vinster från ett bolag kan kvittas genom koncernbidrag mot förluster i ett annat bolag. En bra tumregel vad gäller skattelagstiftningen är att fastigheter oftast kan flyttas ”nedåt” från kommunen till ett kommunalt bolag utan skattekonsekvenser men inte ”uppåt” från de kommunala bolagen till kommunen. En viktig aspekt vad gäller skattefrågor är även eventuell stämpelskatt i samband med att fastigheter flyttas. Ofta kandock fastigheter flyttas genom fastighetsreglering varför stämpelskatt kan undvikas. Demokratisk insyn

Som nämnts ovan är det är vanligt att politiker och övrig kommunledning upplever att

de inte har tillräcklig insyn i verksamheten och att fastighetsförvaltningen därmed inte kan ledas och integreras i den övriga kommunala verksamheten på ett effektivt sätt. En viktig målsättning med omstruktureringsarbetet är därför ofta att öka den demokratiska insynen i den fastighetsförvaltande verksamheten. Inte minst för att därigenom möjliggöra förbättrad uppföljningen av verksamheten samt att skapa bättre förutsättningar för samordning med kommunens övriga verksamheter. Rapportinstruktioner: Ett instrument för att öka insynen är rapportinstruktioner. Rapportinstruktionernas fokus bör inte enbart ligga på verksamheten i siffror utan på behov av exempelvis nybyggnationer eller renoveringar med syfte att underlätta uppföljning och integrering av verksamheten i kommunens övriga verksamhet. – Vi har haft klienter där storleken på akuta investeringsbehov i bostadsbolaget har kommit som en överraskning för kommunledningen. Det är givetvis oacceptabelt. Renodling av verksamheten: En viktig del är att försäkra sig om i ett omstruktureringsarbete är att det inte finns parallella organisationer som ägnar sig åt samma sak. Vid en omstrukturering där verksamheter renodlas minskar risken för parallella organisationer markant. – Ibland möts vi av åsikten att all fastighetsförvaltande verksamhet bör drivas i kommunen och att de kommunala bolagen borde avskaffas. En viktig konsekvens av det legala ramverket är dock att endast kommunala bolag och inte kommunen som sådan får ägna sig åt uthyrning av bostäder. Ägardirektiv: Erfarenhet visar att tydliga mål för den fastighetsförvaltande verksam-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

heten, nedtecknade i klara och tydliga ägardirektiv ökar effektiviteten. Genom ägardirektiv tydliggörs vilka typer av beslut som kan fattas i de kommunala bolagen och vilka beslut som ska tas av kommunen. Många gånger fungerar ägardirektiven som en agenda i en dialog mellan de kommunala bolagen och kommunen. Dialogen kan då fokusera på annat än detaljfrågor. En översyn av ägardirektiven är ofta en mycket viktig del av en omstruktureringsprocess. Raka svar

De frågor vi berört i denna artikel utgör ett axplock av de frågor som kan vara aktuella i en omstruktureringsprocess. Varje klient är unik och varje projekt har sina utmaningar. – En viktig roll för oss konsulter är att guida våra klienter genom de utmaningar som en omstruktureringsprocess innebär och ge klara svar på alla frågor som uppkommer. Det är tyvärr vanligt att en kommunledning som vill driva ett förändringsarbete blir beskylld för att ha en dold agenda. Att kunna ge klara och raka svar på alla frågor som uppkommer brukar vara bästa medicinen mot sådana beskyllningar. Marcus Holmberg, ARD Access

63


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

�������� ���� �� ���������� ����. Ny teknik med blixtsnabb kommunikation låter oss jobba både när, hur och var vi vill. All information vi behöver finns tillgänglig dygnet runt. Ett jättelyft för samhället – men dessvärre har också sårbarheten ökat markant. Det här är vår hemmaplan. Vi skapar förutsättningar att hantera information både smart och säkert. Korrekt information till rätt person. Med tillgänglighet som honnörsord. Och utan att begränsa möjligheterna. Securing Possibilities™, som vi kallar det.

e l l ä h m a s e r r e a t r e k h ä Ett s t för möjlig e p p ö –

��������� är ett av Sveriges större konsultföretag, som kombinerar teknik, miljö och säkerhet. Företaget har ca 900 medarbetare på 20 orter i Sverige och Norge, och ingår i Saab-koncernen. Inom informationssäkerhet har vi fler än 100 konsulter, vilket gör oss störst i Norden. På www.combitech.se får du veta mer.


IT

Medborgaren inte längre i fokus?

MIS ATT L SA INTE YSSN A TIL Andr L ea D

eFör valtn i Maio un i Stoc ingsdag der arn kh 6-7 o olm den a, ktob er.

Nu är det dags att flytta fokus från medborgaren till medarbetaren vid eFörvaltningsutveckling, menar Gartners vicepresident och chefsanalytiker Andrea Di Maio.

C

hefsanalytiker Andrea Di Maio sitter inne med den senaste forskningen och de goda exemplen. Just när vi tyckte att vi fått kläm på det här med medborgarfokus – så ställer Andrea Di Maio världen på ända igen. – Merparten av våra kunder i den offentliga sektorn världen över står inför liknande utmaningar – att bygga en hållbar framtid. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för ekonomi, kompetensförsörjning, geografiska utmaningar för att tillhandahålla den offentliga sektorns resurser. Och hur vi kan använda oss av teknologi för att anpassa verksamheten och överleva de närmaste 5, 10 och 20 åren, säger Andrea Di Maio. Han ser en förändring i vilka tekniska prioriteringar som görs. – Från att fokusera på medborgaren i fokus har medarbetaren allt mer kommit i fokus – att hjälpa medarbetaren att bli mer effektiv och att använda tekniken för att förbättra verksamheten. Tekniken erbjuder många individuella möjligheter, från mobila enheter, via sociala nätverk och olika former av samarbetsplattformar. Vi måste ge medarbetarna möjlighet att själva välja. Hittills har organisationsledningen fattat beslut om att vi ska använda samma enheter, samma program och samma samarbetsytor – men är det verkligen rätt väg att gå idag? Andrea Di Maio argumenterar för att medarbetare ska ges ett visst mått av medbestämmande i vilka produkter, program och sociala nätverk som behövs för att göra ett bra arbete. – Om man skulle jämföra kostnaderna som uppstår när en central funktion ska styra vilken teknik som är bäst lämpad, fram-

förallt i perspektivet av hur snabbt tekniken utvecklas, med att låta medarbetarna själva välja verktygen i en molnbaserad tjänst så tror jag att det senare alternativet är att föredra. I molnet då?

Budskapet är att tekniken idag gör det möjligt att avveckla en centraliserad funktion och ökad den individuella anpassningen. Men det gäller inte som ett generellt budskap. När vi kommer in på den stora frågan om privata kontra publika molntjänster är förutsättningarna de motsatta. – De stora fördelarna med molntjänster uppstår vid en kritisk massa, med många användare blir tjänsten effektiv och prisvärd. De stora spelarna, som Amazon, Microsoft och Google har redan den globala infrastruktur som krävs för att pressa ner priserna. I ett litet land som Sverige finns inte denna tjänst inom nationens gränser. – Mitt råd till våra kunder är att använda så mycket publika molntjänster som möjligt, med viss försiktighet naturligtvis för att ta hänsyn till var känslig data lagras och så vidare. Men när det kommer till beslutet om ett privat moln bör man noga se över de befintliga resurserna. Ofta är det mer kostnadseffektivt att rationalisera den befintliga infrastrukturen, genom virtualisering, colocation eller centralisering, jämfört med att bygga ett privat moln. Han menar att de stora kostnadsfördelarna uppstår om staten köper publika molntjänster som en gemensam aktör. – Sverige har av tradition en decentraliserad statsapparat. Myndigheterna har stor egen bestämmanderätt, vilket blir en utmaning om den offentliga sektorn ska kunna

agera med styrka på marknaden för molntjänster. Han beskriver att han har sett liknande scenarier på andra håll – att enskilda myndigheter köper molntjänster på eget håll – tvärt emot det gemensamma beslutet. Det minskar kostnadseffektiviteten. – Den stora utmaningen för er i Sverige är just att få alla aktörer att gå åt samma håll. Men förutsättningarna är också goda eftersom ni har en bra samarbetskultur, där man möts med ansatsen att fatta goda beslut. Därför kan man gemensamt bena ut vilka tjänster man lönsamt kan upphandla tillsammans och vilka man bör behålla individuellt. Reser över hela världen

Italienaren Andrea Di Maio är konstant på resande fot och träffar myndigheter och regeringar över hela världen för att prata om e-förvaltning. Det är något han uppskattar, till exempel att ha samma konversation men i länder över hela världen vilket betyder att sammanhangen och förutsättningarna varierar. – Jag uppskattar att jag får möjlighet att träffa så många av våra kunder – resandet och mötena är min huvudsakliga källa för research. Det ger mig en god förståelse för hur det fungerar, och ju fler länder jag besöker desto större förmåga att analysera och jämföra. Innan han började på analysföretaget Gartner arbetade Andrea Di Maio på Europakommissionen där han ansvarade för en avdelning inom forskning och utveckling. Han var även involverad i arbetet inför millennieskiftet, och IT-förberedelser kring införandet av euron. Han har en bakgrund inom system- och mjukvaruindustrin. Malin Ulfvarson

Andrea Di Maio pratar gärna om den smarta e-förvaltningen. Ett exempel på motsatsen som han tar upp är städer som infört kostsamma system för vägtullar, där bilisternas avgifter går till att finansiera själva lösningen snarare än att finansiera vägunderhåll.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

65


Foto: Jeppe Wikstrom Stockholm Visitors Board

IT

Stockho Europas Tillväxten i Stockholm har aldrig varit större och det flyttar in cirka 100 nya stockholmare varje dag. Det ställer höga krav på kommunen och dess möjligheter att ge sina invånare service. Staden gör därför stora satsningar på att utveckla medborgarnära etjänster. – Vi arbetar målmedvetet med att uppfylla vår vision om ett Stockholm i världsklass. Målet 2030 är att erbjuda stockholmare, besökare och näringsliv attraktiva tjänster som avsevärt förenklar deras vardag, svarar Staffan Ingvarsson, tillförordnad stadsdirektör när Offentliga Affär kontaktar honom för att ställa några frågor. Redan i dag har man en mycket välfungerande digital infrastruktur. Man har till exempel satsat på operatörsoberoende fibernät. 90 procent av alla hushåll i Stockholm kommer att ha möjlig tillgång till nätet 2012. Den tydliga framtidsvisionen, Vision 2030, utbudet av e-tjänster, det målmedvetna arbetet med Kista Science City och det öppna fibernät, gav Stockholm utmärkelse som ”världens intelligentaste IT-stad” 2009, instiftat av tankesmedjan Intelligent community forum, ICF. Effektivisering

Stockholm har som sagt mål att bli Europas ledande digitala huvudstad och med sina invånares behov som utgångspunkt har Stockholms satsning att utveckla medborgarnära e-tjänster nått stor framgång. Kan du ge något exempel på vilken återverkan detta får på myndigheternas interna arbete? – Tjänsterna måste i olika omfattning vara 66 Stadshuset i Stockholm.

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


IT

olm satsar på att bli s digitala huvudstad! integrerade mot våra verksamhetssystem för att i sin tur bidra till en effektiv organisation, säger Staffan Ingvarsson och fortsätter. – Det finns flera tjänster som effektiviserat vår verksamhet. En tjänst som är helt automatiserad är ansökan om boendeparkering. När den sökande skrivit in sina uppgifter säkerställer olika system att den sökande bor på en adress med boendeparkering och att hon eller han äger en bil. Uppfylls dessa två krav så får du boendeparkering. – Tidigare skrev du ut en dekal men det behövs inte längre. Parkeringsvakterna har uppgifterna i sina handdatorer och kan kontrollera status på en parkerad bil. Cirka 60 000 personer kan använda tjänsten och vi uppskattar att ungefär 75 procent av dessa kommer att använda tjänsten inom tre år. E-tjänster

Det är många olika förvaltningar och myndigheter som kan erbjuda tjänster på nätet som både bidrar till ökad effektivitet och är till nytta för användaren. Ett annat exempel är ansökan om barnomsorg. – Söka förskola är en digital tjänst som används av omkring 90 procent av samtliga ansökningar. Den förenklar avsevärt för föräldrarna som i god tid vet vart deras barn fått plats. För att tacka ja eller nej till en plats eller ändra dina önskemål krävs att du är inloggad med e-legitimation, berättar Staffan Ingvarsson. – E-legitimation gäller för många av stadens tjänster och det är så klart av säkerhetsskäl. Söka plats i grundskolan har samma krav och den tjänsten använde 70 procent av föräldrarna i årets skolval. Via tjänsten får föräldrarna snabbare veta var deras barn får plats och för stadens skolor innebär det att de tidigare kan planera r inför skolstarten, konstaterar Staffan Ingvarsson. Framgångsrik e-förvaltning

vad har du för råd att ge dem i sitt arbete? – Staden deltar i ett flertal samarbeten i Stockholms län och genom Sveriges kommuner och landsting. Vi är delaktiga i edelegationen, arbetar med Vinnova i olika projekt för att nämna några och försöker på så vis att bidra med den kunskap vi samlat på oss, säger Staffan Ingvarsson och tillägger. – En nyckelerfarenhet vi har skaffat oss är att hela tiden i utvecklandet av nya tjänster utgå ifrån medborgarnas behov och önskemål. På vilket sätt kan du bidra till utvecklingen på området i din roll som tillförordnad stadsdirektör? – Min uppgift är dels att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling genom att använda den budget vi har så resurseffektivt som möjligt och dels att inspirera internt i vår organisation för fortsatt utveckling och förnyelse med hjälp av de verktyg tekniken ger. Framtidens mötesplats

Stockholm är värdstad under eFörvaltningsdagarna, 12-13 oktober 2011, ett evenemang som Hexanova Event AB arrangerar för andra gången. I sitt arbete med att ytterligare utveckla medborgarnära e-tjänster med målet att bli den ledande digitala huvudstaden i Europa ser Staffan Ingvarsson eFörvaltningsdagarna som ett viktigt forum och en årlig återkommande idékonferens och mötesplats med möjlighet att diskutera, debattera och samverka i ämnet eförvaltning. – Stockholm vill dela med sig av erfarenheterna och samtidigt vill vi vara delaktiga i den ström av idéer och kunskap som finns på området och som hela tiden kommer. Förhoppningsvis blir e-förvaltningsdagarna ett av de viktigaste forumen för e-förvaltning i Sverige.

Kommer ert framgångsrika arbete med eförvaltning andra kommuner till gagn och www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Mona Sundquist & Lars-Gunnar Fröjd

FAKTA Under namnet Vision 2030 har Stockholms stad tillsammans med ett antal olika aktörer investerat åtskilliga miljoner för att främja stadens utveckling och verka för en hållbar tillväxt.

67


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

Webbpubliceringsverktyget som Webbpubliceringsverktyget som och passar kommuner, myndigheter passar kommuner, myndigheter och företag, stora som små Webbpubliceringsverktyget som företag, stora som små passar kommuner, myndigheter och företag, stora som små

Lättlärt användargränssnitt Lättlärt användargränssnitt

Mycket användbart Mycket användbart och tillgängligt och tillgängligt Mycket användbart och tillgängligt

Lättlärt användargränssnitt Kort startsträcka Kort startsträcka

Modulbaserat med Modulbaserat med öppna gränssnitt öppna gränssnitt Modulbaserat med öppna gränssnitt

Kort startsträcka

En leverantör som En ge leverantör att support som och att ge support och En leverantör som att ge support och

brinner för brinner för service service brinner för service

Det Det ”nyttigaste” ”nyttigaste” CMS-verktyget CMS-verktyget Det ”nyttigaste” CMS-verktyget Använd resurserna där de gör mest nytta! Det är ingen slump attresurserna ett stort antal verksamheter inomDet offentlig Använd där de gör mest nytta! är ingen sektor valt SiteVision som publiceringsverktyg (CMSslump att ett stort antal verksamheter inom offentlig verktyg). av Sveriges kommuner, ett stort (CMSantal sektor valt40% SiteVision som publiceringsverktyg Använd resurserna där de gör mest nytta! Det är ingen myndigheter, och företag är några de antal drygt verktyg). 40% skolor av Sveriges kommuner, ett av stort slump att ett stort antal verksamheter inom offentlig myndigheter, skolor och företag är några av de drygt sektor valt SiteVision som publiceringsverktyg (CMSverktyg). 40% av Sveriges kommuner, ett stort antal myndigheter, skolor och företag är några av de drygt

1 500 webbplatser som använder SiteVision. Här har vad du också kan göra. Hur enkelt 1man 500upptäckt webbplatser som använder SiteVision. Här och har lätt det är att jobba med det kan nyttigaste CMS-verktyget. man upptäckt vad du också göra. Hur enkelt och Kontakta berättar vi mer. lätt det äross att så jobba med det nyttigaste CMS-verktyget. 1 500 webbplatser som använder SiteVision. Här har Kontakta oss så berättar vi mer. man upptäckt vad du också kan göra. Hur enkelt och lätt det är att jobba med det nyttigaste CMS-verktyget. Kontakta oss så berättar vi mer.

Läs mer på vår webbplats: www.sitevision.se Läs mer på vår webbplats: www.sitevision.se Läs mer på vår webbplats: www.sitevision.se


IT

Spännande program på årets eFörvaltningsdagar Enligt regeringen är IT-stödd verksamhetsutveckling ett av de viktigaste medlen för att klara den offentliga sektorns aktuella och framtida utmaningar. Det gäller alltså att hålla sig uppdaterad på läget.

I

T- och regionminister Anna-Karin Hatt inleder eFövaltningsdagarna med att berätta om regeringens pågående arbete och visioner kring framtidens e-förvaltning. Deltar gör också Andrea Di Maio, omvärldsanalytiker Gartner Group som bland annat ska prata om sociala mediers roll i myndigheternas utvecklingsarbete av e-förvaltning. Den 6-7 oktober är det dags för eFörvaltningsdagarna en mötesplats för såväl representanter från myndigheter, organisationer, utbildningsväsendet som näringslivsrepresentanter, Bland mycket annat hålls en debatt kring finansiering av e-förvaltning under namnet: Hur dyrt får det bli? Vad vill offentlig sektors chefer satsa på för att bli framgångsrika och hur ska det leda till mer effekt per skattekrona? Ta också del av föreläsningar om e-delegationens aktuella strategier, juridiska aspekter av molntjänster och Gunilla Glasares syn på framtidens eSamhälle. – Det mottagande som eFörvaltningsdagarna fick 2010 var överväldigande och vi ser också att den modell som skapades med kvalificerade föredrag, en minimässa och bra ytor för informella samtal passade detta ämnesområde rätt i tiden säger Lars-Göran Fröjd, strategisk konsult och programansvarig för dagarna.

Diamanter och galafest

eFörvaltningsdagarna avslutas med en minnesvärd fest med prisutdelning och god mat i Stockholms stadshus. Det årliga priset eDiamond Award delas ut till den organisation som, under året, på ett lovvärt och framstående sätt utvecklat digitala tjänster som underlättat kontakten för Sveriges medborgare och företagare med fokus på nytta i sparad tid eller pengar för användaren. Priset är instiftat av Offentliga Affärer vars målsättning är att bidra till att Sverige blir ett föregångsland inom området e-förvaltning, lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Vann förra året

Under förra årets E-förvaltningsdagar vann Stockholms stad priset, eDiamond Award. Staffan Ingvarsson, tillförordnad stadsdirektör svarar på frågan vad som är deras främsta styrka? – Stockholms styrka är att vi har ett tydligt politiskt mål om en effektiv och modern e-förvaltning och en bra budget för att realisera det målet. Redan hösten 2006 beslutade kommunfullmäktige att vi ska utveckla e-tjänster som skapar nytta för både medborgare och verksamhet. Målet ligger fast och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

har arbetats med kontinuerligt sedan dess. I samband med bokslutet för 2006 avsattes också medel för att utveckla olika tekniska plattformar, funktionalitet för integration och integrationer mot olika register med mera, säger Staffan Ingvarsson och tillägger. – Den modell vi arbetat i, där de olika delprojekten – framtagandet av de faktiska tjänsterna ägt utvecklingen och varit ansvariga för att effektivisera sin verksamhet – har varit en styrka i vår organisation. E-förvaltning är ju ett omfattande område, vad tänker du om framtiden, har du någon ”käpphäst” du tycker är speciellt viktig? – Jag tycker det är centralt att alltid utgå från medborgarperspektivet. Det är för dem det ska vara enkelt, även om det innebär att det – initialt – blir krångligare för oss som kommun, säger Staffan Ingvarsson. Mona Sundquist och Malin Ulfvarson

69


eFör

UTS valtn IT ingsd TÄLLAR agar E PÅ na 20 11

70

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


IT

FAKTA

Chefens väg ut på nätet:

Klydda inte!

Joakim Jardenberg är rådgivare och debattör inom områden som rör internets utveckling och mediernas framtid. Han hjälpte bland annat Aftonbladet att bli den första svenska dagstidningen med egen webbplats, året var 1994.

Internetgurun Joakim Jardenberg ger sina fem bästa tips till chefer som trevar sig fram i mörkret när det gäller sociala medier. Frågan är inte om – utan hur?

M

inns du hur det var för femton år sedan? Var du chef då också satt ni förmodligen och funderade på om er verksamhet skulle ha en hemsida. Skulle verkligen alla med ett skrivbord också ha en mailadress? Var det där lilla obskyra datornätverket, internet, verkligen något att satsa på? Idag är det inte många som tvivlar. Internet har blivit en del av vardagen för åtta av tio svenskar. Nio av tio företag har en egen sajt, liksom varenda kommun och nästan varje myndighet. Att finnas på webben är idag lika självklart som att ha ett telefonnummer. Så upprepar historien sig. Idag händer samma sak med sociala medier. När mer än varannan vuxen svensk dagligen hänger på Facebook inser vi att något nytt håller på att hända. Igen. Unga tittar mer på Youtube än på TV, och det laddas upp mer än 40 timmar video varje minut till tjänsten. Varenda journalist och PR-konsult hänger på Twitter, Aftonbladet och Expressen dammsuger Flashback i jakten på nya smaskigheter och Wikileaks sätter agendan för världspressen. Hela vårt sätt att kommunicera påverkas och snart är alla som är uppkopplade också hopkopplade.

Hur kommer jag igång?

Givetvis hamnar då sociala medier högt på agendan. Allt färre frågar om och istället frågar man vad. Men den allra vanligaste frågan är hur, som i hur kommer jag igång? Det är en bra fråga, i synnerhet om den tar fasta på Jag – för det är där det måste börja. För att fatta rätt beslut för verksamheten, för att ditt varför ska landa rätt i det nya medielandskapet, så måste du själv finnas där. Det finns ingen genväg. Så, för att hjälpa till på traven: här är fem konkreta tips som kan fungera som din ledstång. Rakt på sak, bara att sätta spaden i marken. 1. Klydda inte. Den skånska, smarta, varianten av Keep it simple stupid. Gör inte sociala medier till en vetenskap. Börja inte

med att göra stora planer och sträva efter att identifiera exakt allting som kan gå fel. Ibland får jag intrycket att man komplicerar saker bara för att slippa göra något. Fastna inte i den fällan. Ta babysteps, men se till att du kommer igång! Gör de enkla sakerna först. 2. Facebookifiera dig själv. Längre fram på din resa finns det mycket mer än Facebook som du ska ta med i din mix, men börja här. Det är här de flesta svenskarna finns, och det är här du hittar en förlåtande miljö att lära av. Men innan du släpper loss din verksamhet i den här nya miljön, måste du själv bli en facebookare. Din bästa investering i sociala medier är tid som skapar insikt. Väl ombord kan du spana in vad andra gör bra och dåligt. Du kan lyssna på hur dina vänner reagerar på vad andra aktörer gör. Lär dig tonläget i plattformen, känn in miljön. Snart står det klart för dig vad just din organisation ska göra.

5. Be honest and do good shit. Det här är egentligen ett generellt tips. Redan idag snackas det om dig och din verksamhet på nätet. Om det du kommunicerar och det du gör inte stämmer överens så får du stryk. Du behöver inte vara en måltavla för Wikileaks för att drabbas av exakt samma mekanism. Arga och besvikna människor har helt plötsligt fått ett mycket effektivare sätt än förvaltningsrätten eller ARN för att ifrågasätta dig. Alla har en röst, och alla kan bli lyssnade på. Enda hållbara lösningen är att vara bra och sann. Du kan inte sminka grisen längre. Nu är det upp till dig. Om du tar dig an de här fem råden, anpassar dem efter din organisation, dina kunder, din verklighet och är beredd att göra jobbet så vågar jag lova dig framgång. Du kommer hitta sätt att utveckla din verksamhet och du kommer att ha fantastiskt skoj under tiden.  Men bara om du inte klyddar till det. Joakim Jardenberg

Gör läxan

3. Idag är det inte svårt att ta reda på hur saker och ting fungerar. Det finns till och med en sajt som heter Let me google that for you – googla efter den om du vill veta mer ;) Men andemeningen är att det inte längre finns någon ursäkt för att inte veta. Undrar du hur du skapar en Facebook-sida eller utnyttjar Youtube på bästa sätt är det bara att googla. Svaret finns där ute, och det kostar inte ett öre. 4. Mobilisera dig – och då menar jag inte bara att du ska samla kraft, utan att du ska se till att du inte behöver sitta vid skrivbordet för att vara uppkopplad. Du behöver en schysst, smart, modern telefon så att du kan göra som de du vill kommunicera med, hänga på internet under lediga stunder. Det kommer också att leda till att du ser om din egen sajt är värdelös i den lilla skärmen. Du kommer att se hur det traditionella internet och den sociala webben hänger ihop, och hur de möts i handen hos den mobila användaren. När du äter din egen hundmat kommer det stå klart för dig vad du behöver fixa på studs.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Joakim Jardenberg.

71


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

agar

E PÅ

www.pwc.com/se/eForvaltning

na 20

11

”eFörvaltning innebär saker som vår verksamhet inte löst ännu” Våren 2011 genomförde PwC en större studie av vad offentlig sektors högsta chefer tycker om sin organisations utveckling av eFörvaltning. Besök vår monter för att få ditt exemplar av rapporten. Kontakt Jon Arwidson, jon.arwidson@se.pwc.com Anna Kelly, anna.kelly@se.pwc.com Magnus Kolsjö, magnus.kolsjo@se.pwc.com Eva Lidmark, eva.lidmark@se.pwc.com Karin Öhlander, karin.ohlander@se.pwc.com eller ring 08-555 330 00

© 2011 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.


IT

Hög tid att realisera nyttan! Nu finns en vägledning för myndigheter som vill säkerställa nyttan med sina IT- och verksamhetsutvecklingsprojekt.

M

ed tanke på hur stor nytta vi förväntar oss av moderna IT-system är det anmärkningsvärt hur få som systematiskt mäter och följer upp nyttan. – Vi har problem att realisera nytta i våra statliga e-förvaltningsprojekt, därför har e-delegationen publicerat en vägledning som ska stödja offentliga organisationer i deras arbete med att realisera nyttorna med den verksamhetsutveckling som de bedriver, säger Mårten Janerud från e-delegationens sekretariat. Han har varit projektledare för arbetet med vägledningen som erbjuder ett ramverk av processbeskrivningar, mallar, gemensamma begrepp och andra verktyg för myndigheter som på ett strukturerat sätt vill identifiera, specificera, planera, realisera och följa upp de nyttor som ligger till grund för att verksamhetsutvecklingen genomförs. Det ligger ett stort arbete bakom med många myndigheter och organisationer delaktiga. – Engagemanget hos deltagarna har varit stort, vi har lärt mycket av varandra, säger Mårten Janerud under ett seminarium på konferensen Offentliga Rummet i Trollhättan. Nyttorealisering kräver tydlighet i genomförande och ansvarsfördelning

För att realisera den verksamhetsnytta som ligger till grund för att projektet genomförs, räcker det inte med att ha fokus på att IT-systemet levereras i tid och på budget. Nödvändiga förändringar och verksamhetsutveckling måste också komma tillstånd, aktiviteter som Mårten Janerud menar ofta glöms bort eller hanteras lättvindigt i budgetar och genomförandeplaner.

– När kostnads- och nyttoanalyser görs idag ligger fokus alltför ofta på att motivera finansiering av satsningen och sedan läggs analyserna åt sidan istället för att följa med under genomförandet av projektet. Nyttorealisering är en process som ibland startar före själva projektet och som ofta fortsätter efter att projektet har avslutats. säger Mårten Janerud. – Glöm inte att mäta nyttor utanför er organisation, de är minst lika viktiga. E-delegationens gemensamma mål säger trots allt att vi ska göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt,. Mårten betonar att för att lyckas med nyttorealisering är det viktigt att så tidigt som möjligt i processen ta fram välunderbyggda beslutsunderlag, som bl.a. beskriver lösningsförslag, hur interna och externa nyttor ska realiseras, hur de ska följas upp och vilka som ansvarar för detta. Utmaning med uppföljning

Att följa upp realisering av nyttan är en utmaning – framförallt när nyttan ligger utanför den egna organisationen. Nyttorealisering kan bara verifieras genom uppföljning. Med hjälp av definierade mätetal och målvärden bör nyttorealiseringen följas upp i beslutade intervaller. Anna Pegelow från Skatteverket var en av projektdeltagarna i framtagandet av vägledningen. Arbetet har baserats på deltagarnas erfarenheter och de metoder de använder. – När nyttan ska kopplas till verksamhetsmålen kan det ibland bli lite krystat. Vi behöver ett verktyg för att skapa en professionell process, säger Anna Pegelow som också talade på seminariet i Trollhättan. I vilka projekt ska vi använda nyttorealisering?

Nyttor på olika nivåer Nyttor att eftersträva på olika nivåer • Bättre beslutsfattande i verksamhetsledningen. • Ökad rättssäkerhet i kärnverksamheten. • Effektivare processer och frigjorda resurser i stödverksamheten. • Ökad delaktighet, insyn och enklare tillgång för externa kunder och intressenter. • Ökad social och ekonomisk utveckling mellan myndigheter, politiker och medborgare.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Mårten Janerud, e-delegationen och Anna Pegelow, Skatteverket.

– Där måste en proportionalitetsprincip gälla. Det vill säga att desto högre komplexitet och verksamhetspåverkan en satsning har desto högre krav bör vi ställa, säger Anna Pegelow. Hon kan se att våra organisationer ännu inte har kommit så långt i nyttoarbetet. Anna Pegelow rekommenderar organisationer som är intresserade av nyttorealisering att med hjälp av e-delegationens mognadsmodell analysera sin egen verksamhet och fundera på vad som behövs göras. – Den består av fem steg, där den första nivån är att börja prata om hur framgångar i projekt ska mätas och följas upp. I det sista mognadssteget har organisationen insett värdet av nyttorealisering och till och med efterfrågar den specifika kompetensen vid nyrekrytering, säger hon. Erbjuder koncernstöd

För att stimulera tillämpningen av nyttorealisering, erbjuder nu e-delegationen ett visst konsultstöd till myndigheter som är intresserade av att tillämpa det nya ramverket. – Vi har tillsatt en införandegrupp som kommer att erbjuda myndigheter konsultation i deras införande, men detta förutsätter ett uttalat intresse på ledningsnivå. Vi vet ännu inte hur stort intresset kommer att vara men vi hoppas kunna matcha resurserna utifrån efterfrågan. En annan del av införandearbetet är att främja ett erfarenhetsutbyte, så att vi lär av varandra, säger Mårten Janerud på e-delegationen. Malin Ulfvarson

73


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

På väg mot e-Förvaltning och e-Samhälle På väg  mot  e-­Förvaltning  och  e-­Samh  

Möt oss   e-­Förval

Välkomm

På väg  mot  e-­Förvaltning  och  e-­Samhälle.  

Möt oss  på     e-­Förvaltningsdagarna  2011.  

Välkommen till  vår  monter:  xxx  

Sentensia hjälper  dig  att  välja  och  införa!  

Sentensia hjälper dig Möt oss på Det  är  svårt  att  välja  rätt.  Sentensia  är  ett  oberoende  konsultföretag  som   eFörvaltnings   att välja och införa! 2011 fokuserar   på   offentlig   sektor.   Genom   en   beprövad  dagarna metodik   baserad   på   Sentensia  hjälper  dig  att  välja  och  införa!     Det  är  svårt  att  välja  rätt.  Sentensia  är  ett  oberoende  konsultföretag  som  

fokuserar på   offentlig   sektor.   Genom   en   beprövad   metodik   baserad   på   Detbranschstandard  och  seniorkonsulter  som  har  lång  erfarenhet  och  brett   är svårt att välja rätt. Sentensia är ett oberoende branschstandard  och  seniorkonsulter  som  har  lång  erfarenhet  och  brett     kunnande   kan  vi  bistå  i  att  välja,  utveckla   och  införa   e-­Förvaltning  och   konsultföretag som fokuserar på offentlig sektor. nya  e-­Tjänster.   kunnande   kan  vi  bistå  i  att  välja,  utveckla   och  införa   e-­Förvaltning  och   Kontakta  gärna  vår       branschGenom en beprövad metodik baserad på vd  Jörgen  Samuelsson   Vår  erfarenhet  att  störst  nytta  och  effekt  i  anskaffning  och  införande  av   nya  e-­Tjänster.   e-­Förvaltning   och   e-­Tjänster   skapas   genom   en   aktiv   verksamhets-­   och   070-­584  42  41   standard och seniorkonsulter som har lång erfarenhet   organisationsutveckling.  Vi   kan   bistå   med   vårt   kunnande   i   alla   delar   jorgen.samuelsson@sentensia.se     Välkommen till vår alt.  info@sentensia.se   från   analys,   anskaffning   och   införande   för   att   garantera   uppfyllelse   av   och brett kunnande kan vi bistå i att välja, utveckla och   verksamhetens  mål.   www.sentensia.se   monter! Kontakta gärna införa e-Förvaltning och nya e-Tjänster. Vår  erfarenhet  att  störst  nytta  och  effekt  i  anskaffning  och  införande  av               vår vd   Jörgen   Samuelsson.  

   

vd

e-­Förvaltning och   e-­Tjänster   skapas   genom   en   aktiv   verksamhets-­   och  

Vår erfarenhet är att störst nytta och effekt i anskaffning 070-584 42 41 kan bistå   i   alla   delar   ochorganisationsutveckling.  Vi   införande av e-Förvaltning och e-Tjänster skapasmed   vårt   kunnande   jorgen.samuelsson@sentensia.se alternativt info@sentensia.se tillsammans med enanskaffning   aktiv verksamhetsorganisa- för   att   garantera från   analys,   och  och införande     uppfyllelse   av   tionsutveckling. Vi bistår med vårt kunnande i alla delar frånverksamhetens  mål. analys, anskaffning och  införande för att garantera www.sentensia.se uppfyllelse av verksamhetens mål.

 

jorgen. al


IT

Kan datorn svara på ditt e-brev? Det kan bli verklighet i framtiden när man med hjälp av språkteknologi skapa autogenererade svar på epost. I projektet IMAIL har forskarna utvecklat ett system för Försäkringskassan där en stor del av de över 400 000 inkommande e-postmeddelandena kan automatbesvaras.

E

liza var ett datorprogram som skulle ersätta psykoterapeuten. Det utvecklades på 60-talet på MIT-universitetet i USA. Det hade så kallad inbyggd artificiell intelligens och kunde förstå vad användaren påstod eller frågade efter och kunde simulera en psykoterapeut som använde sig av den Rogerianska psykoterapin. Det har nu nästan gått 50 år sedan dess, och den artificiella intelligensen har utvecklats. Det finns nu översättningsprogram på nätet, intelligenta sökmotorer m m. De bygger på språkteknologi som är en gren av artificiell intelligens. Nu finns det också ett intelligent program som förstår vad du frågar efter när du skickar e-post till myndigheter. Forskare på Stockholms universitet och KTH har tillsammans med Försäkringskassan forskat fram ett automatsvarsystem kallat AutoMail. – Varje år kommer det över 400 000 epostmeddelanden till Försäkringskassan, säger professor Hercules Dalianis. Alla ebrev besvaras manuellt av en stor grupp av handläggare på Försäkringskassan. Detta är ett mycket tidsödande arbete som kan utföras på ett mer effektivt sätt.

Använda tidigare svar

Alla e-brev med frågor och svar finns sparade och innehåller värdefull kunskap. Det handlar om information om hur handläggarna tolkat och besvarat frågorna. Den här kunskapen kan återanvändas för att bygga ett automatbesvarningssystem. – Vi har valt en automatisk metod för att identifiera liknande frågor och svar och gruppera dem, förklarar Hercules Dalianis. Vi fann fem stora grupper av frågor och svar som vi fokuserade på. Vi har också intervju-

at handläggare från Försäkringskassan för att kontrollera att svaren är korrekta. Utifrån detta utvecklades ett system för att hitta samma mönster som finns i de fem grupperna av e-brev. På det viset kunde de nya inkommande e-brev grupperas, och därefter svara på liknande sätt som handläggarna. Automatsvar

Gränssnittet i AutoMail har tagits fram i nära samarbete med handläggarna på Försäkringskassan i workshopar och test av prototypen. – När handläggarna arbetar med AutoMail så kan de granska de automatiska svaren, och välja om ett sådant skall skickas ut till medborgaren, eller om manuella insatser krävs, berättar Hercules Dalianis. I de fall där AutoMail inte kan besvara ett e-brev, så försöker AutoMail matcha kundens e-brev mot en stor mängd svarsmallar som är utvecklade av Försäkringskassan. Handläggaren väljer därefter rätt mall, och anpassar den till den aktuella kunden för att ge bästa service. – Vi kan automatbesvara över 25 procent av alla inkommande e-brev, förklarar Hercules Dalianis. Vårt system är så pass bra att det bara missar en tiondel av alla e-brev som kan automatbesvaras. Svaren som ges automatiskt är enhetliga och inte beroende av olika handläggares tyckanden. När ett direkt automatsvar inte är möjligt så får handläggarna välja svarsmallar som ebreven kan matchas mot för att skapa semiautomatiska svar. – En variant på denna automatbesvarningsteknik används nu på Försäkringskassans webbplats genom den intelligenta

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Hercules Dalianis, professor på Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

agenten Hanna som förhandsgranskar epostfrågorna från medborgarna och på så sätt tar hand om en del av de inkommande frågorna, säger Hercules Dalianis. Framtidens e-postsystem

I framtiden kommer myndigheter troligen inte ha e-postsystem av dagens modell, istället kommer de definitivt att bygga på tidigare kunskaper som har samlats i kommunikationen mellan människor. – Framtidens e-postsystem kommer att använda sig av språkteknologi för att underlätta kommunikationen så att handläggarna får mera tid att lägga ned på att svara medborgarna som har svåra eller komplicerade frågor. Vi medborgare kommer att snabbare få svar på våra frågor, avslutar professor Hercules Dalianis. Källa: Stockholms universitet

75


IT

Fyra miljoner till e-förvaltningsprojekt E-delegationen har fått fyra miljoner kronor av regeringen för att genomföra förstudier inom eförvaltningsområdet. Uppdraget är att hitta förvaltningsgemensamma lösningar som förenklar vardagen för företag och privatpersoner.

I

E-delegationens uppdrag ingår att koordinera gemensamma förstudier till tjänster som bedöms skapa stor nytta för privatpersoner och företag och effektivisera offentlig sektor. Projekt som anses särskilt viktiga för utvecklingen av e-förvaltning  kan delegationen välja att prioritera. Fyra sådana förstudier är prioriterade under 2011 och fler kan tillkomma. Dessa  är Effektivare informationsförsörjning, Effektiv it-drift, Min ärendeöversikt och Mina fullmakter. Effektivare it-drift

Varje år lägger staten ner stora summor på it-drift. E-delegationen startar därför en förstudie som ska undersöka hur myndigheternas it-drift kan effektiviseras och ge förslag på lösningar. I studien kommer man identifiera och beskriva möjligheterna till effektivisering av myndigheternas IT-drift över departements- och myndighetsgränser och hur sådana lösningar kan utformas. Förstudien omfattar således både stat, kommun och landsting. Förstudien leds av Försäkringskassan i samverkan med myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting och arbetet beräknas vara klart i mars 2012. Ytterligare två förstudier

Snart kan det bli lättare att hålla ordning på alla dina ärenden med myndigheter, kommuner och landsting. E-delegationen startar även två förstudier i syfte att förenkla vardagen för den som har många kontakter med myndigheter, kommuner och landsting. Via Min ärendeöversikt ska privatpersoner och 76

Pågående e-förvaltningsprojekt E-förvaltningsprojekt Leds av Beräknas klart Effektivare it-drift Försäkringskassan Mars 2012 Effektiv informationsförsörjning CSN December 2011 Mina fullmakter Pensionsmyndigheten Mars 2012 Min ärendeöversikt Transportstyrelsen Februari 2012 E-delegationen är en kommitté under Näringsdepartementet med representanter från 16 myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommittén arbetar med att samordna och driva på utvecklingen av e-förvaltning. Uppdraget är femårigt och ska avslutas vid utgången av 2014.

företag kunna få en samlad överblick över sina samtliga ärenden med offentlig sektor och vilken status ärenden har. En ärendeöversikt kan också minska belastningen på den offentliga förvaltningens kundtjänster. Förstudien leds av Transportstyrelsen och förväntas vara klar i februari 2012. Mina fullmakter ska på samma sätt ge privatpersoner och företag en översikt över fullmakter och göra det enklare att ställa ut och hantera fullmakter. Tjänsten kan få stor nytta bland utsatta grupper och grupper med stort ansvar för andra. Förstudien leds av Pensionsmyndigheten och beräknas vara klar mars 2012. Båda dessa förstudier är en fortsättning på den behovsanalys kring nationella Mina sidor för privatpersoner som E-delegationen genomförde under 2010. I den studien föreslogs ett antal funktioner som har nära kopplingar till varandra och som alla syftar till att förenkla kontakten med kommun, landsting och stat. Några av dessa funktioner är gemensam inloggning, mina meddelanden och mina fullmakter. Sedan tidigare pågår under Skatteverkets ledning ett arbete med att utveckla Mina meddelanden.

Utbyte av information

Sedan i våras pågår ytterligare en förstudie kring hur informationsutbytet vid försörjningsstöd kan bli effektivare, så att handläggningen hos kommunerna ska kunna bli snabbare och säkrare. Delegationen har i förstudien valt att studera Ekonomiskt bistånd. Idag inhämtas en stor del av information som krävs för att handlägga biståndet via telefon, brev, blanketter, formulär och e-post. Handläggningstiden är lång och risken för fel är stor. Förstudien kommer att undersöka hur informationsutbytet kan effektiviseras med utgångspunkt från två möjliga vägval: antingen via nuvarande decentraliserade modell eller via en centraliserad modell. Centrala studiestödsnämnden (CSN) leder projektet som ska avslutas i slutet av 2011. Källa: E-delegationen.se

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


11

20 E PÅ LLAR gsdagarna Ä T S T n i U altn

eBuilder vann nyligen två priser i EuroCloud Sweden Awards 2011, för: • Best Case Study (Public Sector): Region Västra Götaland • Best Case Study (Private Sector): DHL/Alfa Laval

v eFör

DET FÖRSTA STEGET TILL EN DIGITALISERAD VERKSAMHET FÖR INTE SÅ LÄNGE SEDAN var det möjligt att skapa en effektiv verksamhet med fokus bara på den egna verksamheten. Utmaningen som verksamheter då behövde brottas med var att optimera det som fanns inuti företaget. Globaliseringen har dock skapat en allt hårdare både nationell och internationell konkurrens, vilket har lett till att en verksamhets beroenden av andra parter har ökat. Beroenden vars prestation är helt avgörande för den egna verksamhetens konkurrenskraft och vars ökade mängd har gjort att den egna verksamheten har växt till ett komplext värdenätverk.

Vi är idag Sveriges största leverantör av effektivitetshöjande Cloud Processer inom svensk offentlig sektor, som hjälper offentlig sektor att ta ett steg mot en digital verksamhet och samtidigt sänka sina kostnader. Kontakta oss idag så kan vi berätta hur ni kan ta första steget.

eBuilder Magazine

Cloud Processes for the value network

Highlighting Cloud Processes for Value Networks ®

Issue 1 - 2011

The Guide

Ett värdenätverk som beroende av bransch och industritillhörighet kan vara återförsäljare, resebolag, kortföretag, transportbolag, flygbolag, tillverkare, distributörer mm. Detta har skapat helt nya förutsättningar för att skapa effektivitet i ett företag – eftersom en verksamhet nu måste skapa effektivitet både i sin interna verksamhet och i sitt externa värdenätverk. Med eBuilder Cloud Processer får verksamheter en möjlighet att få kontroll över hela värdenätverket. Genom att binda samman alla beroenden i ditt värdenätverk i en best practise cloud process som styr, övervakar och kontrollerar att värdenätverket med några enkla knapptryckningar följer era beslut och affärsmål – kan en verksamhet ta ett steg in i en ny era. Den digitala eran.

Unclouding

Cloud Computing Concepts

Läs första numret av eBuilder Magazine på www.ebuilder.com/ ebuilder-magazine

CXOs

The business cases behind eBuilder´s Award-winning Cloud Processes

Take the lead in embracing cloud services

®

Best Case Study - Private Sector: DHL/Alfa Laval Best Case Study - Public Sector: Region Västra Götaland

Learn How eBuilder Improves Business

Process Performance

www.ebuilder.com I Tel: 08-585 020 00


2010 års succé är tillbaka! Äntligen är den årliga mötesplatsen för dig som berörs av smartare tjänster och arbetssätt för framtidens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning är tillbaka. Välkommen den 12-13 oktober. Se även bifogad bilaga med tidningen!

ladda ner hela programmet och anmäl dig på www.eforvaltningsdagarna.se Programrådet inför eFörvaltningsdagarna 2011: Fredrik Sand, Handelskammaren • Magnus Enzell, Regeringskansliet • Mikael von Otter, IT & Telekomföretagen • Magnus Nordkvist, Lindesbergs Kommun • Magnus Moström,Wistrand Advokatbyrå • Klaes Göransson, Pulsen • Gustaf Söderlund, IBM • Lars-Göran Fröjd, Hexanova Event • Torbjörn Cederholm, SIS • Fia Ewald, MSB • Sarah Nilsson, Hexanova Event • Ellinor Bjennbacke, IT & Telekomföretagen • Torbjörn Carlsson, Fackförbundet ST • Anette Holm, Stockholm Stad • Ellen Hyttsten, Inera • Sara Larsson, Logica • Urban Nilsson, Offentliga Affärer • Josefin Aspenstrand, Barium • Mathias Ekman, Softronic


SÄKERHETSEXPERTEN Tomas Djurling FRÅGA Vi håller på att arbeta fram en säkerhetspolicy här på verket och jag undrar vad du menar med kontinuitetsskydd. Kan du utveckla begreppet, vad inkluderar du i begreppet?

Säkra verksamhetens kontinuitet

S

var: Säkerhetsarbetet i stort syftar till att stödja verksamheten genom att skapa den säkerhet som ska garantera verksamhetens kontinuitet. Detta görs genom att ställa säkerhetskrav, vara en stödjande funktion och kontrollera att uttalade krav uppfyllts. En del av dessa krav gäller tillgänglighet i IT-system, personalförsörjning och annat då verksamheten utsätts för störningar, påfrestningar och kriser. Om problemet är av en sådan omfattning att det inte kan lösas inom ordinarie linjeorganisation, träder krisfunktionen in och kontinuitetsarbetet påbörjas. Kontinuitetsskyddet är de krav och regler som verksamheten ställer för att kunna fortgå i händelse av kriser och störningar i verksamheten. Varje organisation ska i en plan ange vilka åtgärder som ska vidtas vid avbrott eller störningar i IT-systemens funktion eller andra störningar i verksamheten. Om dessa planer inte finns riskerar verksamheten att helt slås ut. I myndighetsvärlden kan detta innebära att vitala samhällsviktiga funktioner inte fungerar.

Krisledningsorganisationen

Om verksamheten drabbas av en akut kris som utgör hot mot personer, egendom eller information, och problemen är av en sådan omfattning att de inte kan lösas inom ordinarie linjeorganisation, då ska en krisgrupp träda in. Krisgruppen ska vara bemannad med ledningspersoner, chefer, experter, personalvetare, tekniker etc. Den ska bemannas utifrån verksamhetens art och ställning. Denna krisgrupp måste ha mandat, vilka måste framgå av fastställda instruktioner. Målet med organisationens krisledningsarbete är att: minimera skador på personer, egendom och information, hålla prioriterade verksamheter igång (kontinuitet) samt se till att starta system och verksamheter i prioritetsordning (utifrån verksamhetens krav). Ett vanligt fel som görs i samband med att ta fram individer och rutiner för krisgrupper är att många bara tar fram en, fullt bemannad krisgrupp. Om en kris tar ett dygn eller längre måste ersättare

80

? Har du en fråga om säkerhet? I nästa nummer av Offentliga Affärer besvarar Tomas Djurling frågan:Vi håller på med att arbeta fram en säkerhetspolicy här på verket och jag undrar vad du menar med kontinuitetsskydd. Kan du utveckla det begreppet, vad inkluderar du i det begreppet? Har du en fråga om säkerhet? Mejla till brev@hexanova.se Tomas Djurling har sin bakgrund från den svenska underrättelsetjänsten och Försvarets radioanstalt, FRA. Tomas arbetade under drygt 17 år på FRA och i arbetsuppgifterna ingick att hjälpa myndigheter med säkerhetsarbetet.

kunna rycka in. Efter cirka 24 timmar är den första gruppen trött och måste få vila och sömn. När det händer måste det finnas utpekade och tillgängliga resurser för att fortsätta krisarbetet när den första gruppen behöver gå hem. Händelsekategorier

Många olika typer av händelser kan inträffa. Dessa kan ha mycket skiftande karaktär (fysiska, logiska eller organisatoriska). Samtliga händelser kan påverka organisationens verksamhet och måste därför hanteras vid en akut kris. I krisberedskapsarbetet och vid utformandet av reservrutiner måste samtliga sådana eventuella händelser beaktas. Detta med hänsyn till vilket förhållningssätt organisationen kan komma att inta och vilka åtgärder som kan komma att tas med anledning av en händelse eller incident. Dessa kan indelas i förslagsvis följande kategorier: • Yttre hot (t ex angrepp på IT-system, sabotage) • Inre hot (t ex brott inom organisationen) • Olyckor (t ex brand) • Systemhaveristörningar (t ex i IT- och elsystem) • Förtroendehot (t ex allvarlig ryktesspridning, badwill) Prioriterade verksamheter

Varje verksamhet av vikt har funktioner som aldrig får drabbas av längre driftavbrott. Dessa funktioner ska samtliga ha reservrutiner som omedelbart kan sättas igång. Här gäller det att inventera vilka system, funktioner och verksamhetsdelar som just din organisation inte kan vara utan under en längre tid. Vissa verksamheter har system som måste finnas tillgängliga 7/24/365. Dessa system måste ha en så kallad High Availibility Service eller motsvarande. System och stöd för att med automatik flytta ITfunktioner mellan datorer under pågående drift utan att stanna eller orsaka fel i datahanteringen. För en myndighet är ofta hemsidor och mailsystem sådana system som kräver hög tillgänglighet men som ofta glöms bort. Mail och hemsidor är idag den viktigaste kanalen för att informera allmänhet, press och media.

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Driftnivåer vid kris

Under en kris kan det finnas begränsade möjligheter att ha fullständig verksamhet i drift. Detta kan bero på att IT-system havererat och att nya datorer inte kan levereras tillräckligt snabbt. Det kan också vara att nyckelpersoner omkommit, ligger på sjukhus etc. Vid dessa tillfällen måste organisationen vara förberedd att sköta verksamheten med olika driftnivåer. För att detta ska fungera i en kris med reducerad drift kommer många i personalen att få tillfälliga arbetsuppgifter som de inte är vana vid eller utbildade för. Denna situation ställer mycket höga krav på dokumentation. Följande dokumentation är exempel på vad som behöver tas fram: • Driftdokumentation för samtliga system • Återstartsrutiner för samtliga system • Processbeskrivningar för samtliga processer i verksamheten • Service- och supportdokumentation till samtliga system • Behörighetslistor för behörighet till samtliga system (gäller även IT-personal) • Nätverksskisser etc. De olika driftnivåerna kan vara:

Nivå 1: Endast prioriterade verksamheter bedrivs Nivå 2: Utökad verksamhet bedrivs Nivå 3: Merparten av eller hela myndighetens verksamhet bedrivs Vilka system som ska ingå i de olika driftnivåerna måste i detalj utredas.

Övriga frågeställningar

I arbetet med att ta fram ett komplett kontinuitetsskydd ligger även mycket annan dokumentation, regler och rutiner. Du måste även dokumentera vem som får besluta att verksamheten befinner sig i en kris. Ett sådant beslut medför ofta väldigt stora kostnader för verksamheten. På samma sätt som ett felaktigt beslut i andra riktningen kan få ännu allvarligare konsekvenser. När väl beslutet är taget behövs väl uppdaterade ringlistor, jourlistor etc. Att informera den personal som är utpekad att ingå i krisgrupper, stödgrupper, IT-tekniker och andra låter självklart men missas av många. Vad gör ni om den enda IT-teknikern som kan det mest kritiska systemet ligger på sjukhus eller är på semester på andra sidan jorden? Det är alla dessa frågor ni måste ställa er och skaffa ett svar på. När det är gjort måste verksamheten hantera varje sådan fråga. Viktigast av allt är att allt dokumenteras och finns tillgängligt när krisen kommer. All dokumentation måste givetvis vara uppdaterat och aktuell. Kontinuitetsplaneringen är för verksamheten ett av de viktigaste områdena inom säkerhetsarbetet. Lycka till med arbetet!

Tomas Djurling

Kontinuitetsplaneringen är för verksamheten ett av de viktigaste områdena inom säkerhetsarbetet.

Älskar du budgetarbete? nÄhÄ, men det gör vi på itF! Med ITF:s serviceportal får du kontroll över din driftsbudget och aktuella och kritiska servicenivåer. Du kan enkelt ändra vid behov. Göra tillägg och ta bort produkter, få information om service- eller felanmälan. ITF står för en aktiv bevakning under avtalsperioden och portalen genererar en påminnelse när ett avtal eller enstaka maskiner behöver förnyas. Sammantaget blir administrationen för dig som kund enklare och driftskostnader för dina IT-system lättare att budgetera. Och du kan slappna av. Välj ITF som din servicepartner! Vi förvaltar och bevakar dina avtal. Via vår serviceportal har du samtliga hårdvaru- och mjukvaruavtal med garanti- och avtalsinformation samlade. På ett och samma ställe. Låt oss vara din flexibla, kompetenta och engagerade servicepartner.

För mer information, kontakta Kenth Raffolt kenth.raffolt@itf.se Läs mer om ITF och vår serviceportal på www.itf.se/portalen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

81


vård

Två av tre röntgenavdelningar saknar läkare! En nyligen genomförd undersökning visar att närmare 70 procent av de offentligt drivna röntgenavdelningarna har det senaste året haft svårt att klara sitt uppdrag med egna radiologer.

D

e flesta röntgenavdelningarna anlitar idag hyrläkare och privata företag i någon omfattning som granskar undersökningar på distans. En fjärdedel väljer att skicka patienter till andra röntgenavdelningar. Konsekvensen är att verksamhetscheferna får lägga mycket tid på bemanning av avdelningen, kostnaderna ökar och den egna personalen inte får tid att fortbilda sig. Problemet är extra stort inom magnetkameraundersökningar och datortomografier. Undersökningen genomfördes av företaget RxEye och riktades till verksamhetschefer inom offentlig röntgen.

Beställaren har möjlighet att vara väldigt specifik i vilken kompetens man söker, till exempel erfarenhet och kunnande inom ett specifikt organområde, eller andra medicinska erfarenheter. Däremot är det inte möjligt att namnge specialister, det är upp till leverantören att välja. RxEyes ambition är att erbjuda alla typer av bilddiagnostiktjänster. – Vi startade inom röntgen och radiologi och nu förbereder vi en pilot för att kunna erMaria Agrell, Jour i Australien bjuda patologi. Framöver hopkommunikationschef Ett företag som erbjuder bilddiagnostik på Telemedicine Clinic pas vi kunna inkludera stöd för distans är Telemedicine Clinic i Barcelona. Upphandlingstjänst upphandling och granskning Företaget startades 2003 av tre svenskar Företaget RxEye erbjuder en av andra områden inom bildoch idag utför man dagliga konsultationer mötesplats och en upphandlingsfunktion diagnostik, till exempel ögonbottenunderför röntgenavdelningar som sökningar och dermatologi. åt över 60 sjukhus i Sverige, Danmark, Storbritannien och vill köpa granskningstjänster. Tekniken gör det också enkelt att samla Spanien. För närvarande har Tjänsten ger stöd från upp- flera specialister i så kallade multidiscipliföretaget avtal med hälften av handling och avrop till ge- nära ronder. Sveriges landsting. nomförande och uppföljning – För bland annat cancerdiagnostik behöav granskningsuppdrag. – Den kanske största vinver man samla flera kompetenser. Vi kan lägsten är att vi kan avhjälpa bris – Vår upphandlings- ga upp bilderna för säker åtkomst via nätet tjänst är speciellt anpassad för där alla berörda har möjlighet att diskutera ten på läkare i Sverige genom att ta hand om analys av röntradiologi. Vi har tagit hjälp fortsatt behandling. Det här blir mer och genbilder under jourtid, exav jurister och röntgenläkare mer vanligt idag. och funktionen säkerställer att Man håller också på att titta på att etaempelvis nätter och helger. Då kan sjukhusen i Sverige istället man följer lagen om offentlig blera sig i de övriga nordiska länderna. Reupphandling. Med tio minu- dan idag sker ett stort utbyte av specialister, ha sina läkare i tjänst på dagtid. En annan stor vinst är att ters arbetsinsats kan man ge- bland annat inom hyrläkarsystemet. Att även små sjukhus kan få hjälp nomföra en upphandling som istället skicka bilder för granskning öppnar vanligtvis tar 3-6 månader för nya möjligheter till utbyte. av subspecialister inom radiologi, exempelvis neuroradio- Magnus Hök, vd RxEye att genomföra, säger Magnus Hök på RxEye. logi, som annars bara finns på

82

större sjukhus, säger kommunikationschef Maria Agrell. Telemedicine Clinic har kontor i Barcelona och Sydney men de anställer läkare som har legitimation för det land som de jobbar med. Det är alltså enbart läkare med svensk läkarlegitimation som analyserar bilder åt svenska sjukhus. Kommunikationen måste fungera problemfritt. Det innebär att den som skickat en remiss till röntgenavdelningen inte alltid känner till att analysen kommer hela vägen från Australien.

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


vård

Framtiden

Undersökningen som RxEye genomförde under våren ställde även frågan om vad verksamhetscheferna tror om framtiden. Utmaningen med att kunna anställa radiologer på plats kvarstår i samma utsträckning och man ser en mer lös sammanhållen organisation där läkare på olika sätt jobbar på distans. Det kan vara genom privata vårdföretag,

egenföretagare eller anställda på annan ort. Det är få som tror att de offentligt drivna röntgenavdelningarna ska kunna hjälpa varandra. – Att hjälpa varandra över organisationsgränser kan effektivisera vården och frigöra kapacitet. Jag tror att läkarna kommer att ha större möjlighet att jobba som entreprenörer, vilket också frigör kraft. Dock måste

man vara vaksam så att hög kvalitet bibehålls och att strukturen för att utbilda yngre doktorer inte bryts, säger Magnus Hök på RxEye. Malin Ulfvarson

Med tio minuters arbetsinsats kan man genomföra en upphandling som vanligtvis tar 3-6 månader att genomföra. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

83


R Ö G N A R R A T N E V E HEL A SVERIGES

V

N E T Ö M E D N A L K C E V T U R A P A K S I

Vill du veta hur? Kontakta oss eller besök www.eventplanet.se


vård

Digitala bilder ersätter mikroskopet Region Skåne har genomfört en unik upphandling för att garantera säker och snabb diagnostik i sjukvården. Den traditionella diagnostiken i mikroskop ersätts till stor del av digitala bilder.

I

dag finns inom Labmedicin Skåne patologilaboratorier i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö som tillsammans årligen producerar cirka 400 000 objektglas med preparerat provmaterial. Objektglasen levereras fysiskt till laboratoriets läkare, patologerna, för granskning i mikroskop. Patologen dikterar svar som skrivs in i labdatasystemet. Vem som har vilket objektglas och hur många objektglas som finns hos respektive patologi är svårt att följa. Med den nya tekniken ska inskannade bilder av objektsglas från de fyra laboratorierna överföras till en central bildbank och därefter i ett kontinuerligt flöde dirigeras dit granskningskapacitet finns. På så sätt undviks flaskhalsar och samtidigt kan både patologer och övriga medarbetare vid labo-

ratorierna följa provflödet, från det att provet kommer in till laboratoriet till dess svar skickas till beställaren. Dessutom löser den nya tekniken providentiteten på ett patientsäkert sätt och även lagringsbehovet eftersom långtidslagrade bilder enkelt blir tillgängliga för eftergranskning eller annan aktivitet. Bildbanken beräknas bli en av de största i Norra Europa. Enorm kunskapsbank

En växande del av Klinisk patologis verksamhet är att ge prognostiskt och behandlingsprediktivt underlag och därmed säkerställa en till varje patient maximalt anpassad behandling. Detta är inte minst viktigt inom området cancersjukdomar där det enorma biologiska kunskapsinhämtandet under de senaste drygt 20 åren nu ger effekt i form av

ökad överlevnad vad gäller många cancerformer. Region Skåne har upphandlat den nya lösningen från Software Point, och installation av systemet startar under hösten och beräknas vara fullt i bruk under våren 2012. – Detta är fantastisk spännande och jag ser det som en stor utmaning att leda Klinisk patologi in i en helt ny digital värld som möjliggör en ökad kvalitet och patientsäkerhet, med ett mer effektivt utnyttjande av den specialistkunskap som våra patologer besitter, säger Lena Luts, verksamhetschef för Klinisk patologi i Skåne. Källa: Region Skåne

PENSIONS DAGEN2011 7 OKTOBER • CLARION HOTEL SIGN NORRA BANTORGET STOCKHOLM LÄS MER PÅ WWW.SPV.SE

nsion?

gå i pe t t a t t ä r t e d är är

N

Vi utser vinnaren av Guldkanten 2011!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

När ytan ska vara riktigt fin Använd Premiumplattan som med en släta yta och hög hållbarhet förskönar torg, trottoarer och andra miljöer där utseendet är viktigt. Premiumplattan finns i tre olika moduler och har en fasad kant, en klassisk betongplatta för trädgård och offentlig miljö.

Tak, Mark och VA system

www.steriks.se

85


fordon

Nya redov – en mark Nya redovisningsregler kan komma att förändra leasingmarknaden i grunden. Förslaget, som nu är ute på remiss, vill att även operationella leasingkontrakt i framtiden ska tas upp i balansräkningen – precis som vid finansiell leasing.

D

et är FSAB (the Financial Accounting Standards Board) och IASB (International Accounting Standards Board) som gemensamt har arbetat fram förslaget till en ny standard för redovisning av leasingkontrakt. Syftet är att underlätta för aktörerna på finansmarknaden att få en korrekt bild av företagens balansräkning. Fokus i detta arbete är leasetagarnas redovisning, inte leasegivarnas. Om förslaget går igenom och blir ny IFRSstandard (International Financial Reporting Standard), kommer förutsättningarna för operationell leasing att förändras drastiskt. Fundamentet i förslaget baserar sig nämligen på att operationella leasingkontrakt ska redovisas enligt samma principer som finansiell leasing. De ska alltså redovisas i företagens balansräkning. Att undgå redovisning i balansräkningen har varit ett av de bärande argumenten från de operationella leasegivarnas sida – ”med operationell leasing slipper du blåsa upp din balansräkning”. Detta argument försvinner om förslaget går igenom. Definitionen av vad leasing är, förändras inte enligt förslaget. Gränsdragningen mellan finansiell och operationell leasing har i

86

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


fordon

visningsregler för leasing knad i förändring? många fall varit svårdefinierad med olika tolkningar. Går förslaget igenom elimineras behovet av denna gränsdragning, åtminstone redovisningsmässigt.

Många frågor

Leasetagare med operationell Leasing kommer därför att få anledning att se över sina avtal och fundera på följande frågeställningar: Hur kommer de nya reglerna att påverka balansräkningen och vilka blir konsekvenVärdera kontrakten Utöver den finansiella påverkan föreslås serna av det? också ändringar av beräkningsgrunderna Ger de nya reglerna högre upplåningsför hur kontrakten ska värderas, både ini- kostnader och/eller stramare kreditbedömtialt och löpande. Den nya principen som ningar? Vilket stöd ger leasegiföreslås bygger dels på vilka varna avseende nya redovisrättigheter till nyttjande av ett ningsunderlag? objektet leasetagaren erhåller, Vilka förändringar måsdels vilka förpliktelser leasetate hanteras internt och vilka garen åtagit sig till en motpart. resurser kommer det att kräHur detta ska definieras är dock va? till stor del en subjektiv bedöm Och sist men inte minst, ning. är operationell leasing fortfa Det kommer att innebära rande den optimala lösningomfattande omställningsproen, eller vilka är alternativen? jekt för att kunna producera Sannolikt kommer vi även att redovisningsunderlag, enligt få se förändringar på markdessa nya definitioner. Likaså naden för finansiell Leasing. kommer administrationen för Ronny Svensson, Ynnor AB Kanske kommer lösningar att hantering av varje enskilt konutvecklas med komplementrakt att öka då de nya reglerna inte förenklar, utan ställer nya krav på sub- tära tjänster till den renodlade finansiella leasingen; lägg till ett garanterat restvärde, jektiva bedömningar. ”Enkelheten”, som har varit ett annat bä- eller ett servicepaket, om du vill. Kunderna rande argument för operationell leasing, behöver kanske inte längre fundera över fikommer också att ställas på sin spets om ad- nansiell eller operationell leasing, utan kan ministrationen kring redovisning ökar. Det skräddarsy en lösning efter behov. återstår därför att se vad leasegivarna kom- Förslaget är inte klubbat ännu, men vi bemer att stödja sina kunder med när det gäller vakar utvecklingen. Det beräknas vara helt klart 2014/2015. redovisningsunderlag. Oavsett vilket, måste nya krav och rutiner Parallellt ska en europeisk standard prohanteras och betalas. Oftast drabbar det i cessas. Ronny Svensson slutändan kunderna, i detta fallet leasetagarna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Om IFRS-standard • International Financial Reporting Standards (IFRS) är en vedertagen internationell standard för redovisning i börnoterade företag. IFRS regleras av International Accouting Standards Board. • The Financial Accounting Standards Board (FASB) är en privat, ej vinstdrivande organisation, vars primära syfte är att utveckla generellt accepterade redovisningsprinciper i USA. • International Accounting Standards Board (IASB) är en internationell organisation som arbetar för att kvalitetsförbättra internationell finansiell redovisning och arbeta för internationell konvergens av redovisningsstandarder.

87


eFör

valtn i

UTSTÄ

ngsd

LLAR

E

na 20 PÅ 11

agar

Allt fler kräver allt mer Fler och fler ställer allt större krav på myndigheter, landsting och kommuner

för att kunna utföra ärenden direkt, oavsett tid och rum. Att bli mer produktiv,

och effektiv, är en central del av den offentliga förvaltningens uppdrag. E-förvaltning ger ökad effektivitet, kvalitet och tillgänglighet. Det är en form av verksamhetsutveckling med vilken myndigheter, landsting och kommuner förbättrar sin verksamhet.

Lång erfarenhet av e-förvaltning Rätt använd kan IT göra offentlig verksamhet ännu mer effektiv, rättssäker och konkurrenskraftig. Men för att lyckas krävs rätt kunskap och kompetens, samt en tydlig strategi för verksamhetsutveckling med IT. Vi på Know IT lägger stort fokus på att ta fram de e-tjänster som ger mest effekt där behoven är som störst. Vi kallar det behovsdriven utveckling.

Stöd under hela processen

Know IT har stor erfarenhet av att arbeta med e-strategier, processutveckling och framför allt implementera praktiskt fungerande lösningar, från de bakomliggande strategierna, till datafångst och långtidslagring via e-arkivlösningar. Vi har också goda kunskaper om de lagar och förordningar som styr det offentliga Sverige. För mer information om hur vi kan hjälpa dig med

lösningar för effektiv e-förvaltning kontakta Bertil Thunberg, bertil.thunberg@knowit.se eller Claes

Bengtsson, claes.bengtsson@knowit.se. knowit.se


Exempel på LCC i upphandling

miljö

SKL Kommentus Inköpscentral använde sig av Miljöstyrningsrådets LCC-kalkyl i sitt nya ramavtal för personbilar och transportfordon. Du hittar LCC-verktyget, svar på dina frågor och andras goda exempel på www.msr.se.

Livscykler, värt en analys Genom att analysera en produkts livscykel får man fram den totala ekonomiska kostnaden i en investering. Samtidigt är det ett lönsamt sätt att beakta miljön i upphandlingar. Miljöstyrningsrådet berättar hur en LCC-analys går till.

I

praktiken handlar LCC om att jämföra olika produkter ur ett livscykelkostnadsperspektiv. Anbuden jämförs enligt inköpspris, energiåtgång, samt kostnad för underhåll och avveckling. Detta ger en mer rättvis bild av en produkts verkliga kostnader. – Det är viktigt att räkna in alla slags osynliga kostnader utöver inköpspriset i upphandlingen. Alla moment har olika stor betydelse. De behöver vägas mot varandra för att visa på det verkliga priset på en produkt så att alla anbud kan jämföras på ett rättvist sätt, säger Annie Stålberg, projektledare och LCC-expert på Miljöstyrningsrådet, regeringens expertorgan inom hållbar upphandling. Det är framför allt vid upphandling av produkter med stor energiåtgång som LCCberäkningar har betydelse. Kaffe- och andra vendingautomater är ett exempel på en produktkategori som har ett pris där inköpspriset inte säger allt om kostnaden. I Miljöstyrningsrådets nedladdningsbara kalkyl för vending skriver man in kostnaden för inköp och leverans av automaten, energikostnaden både vid användning och standby-läge, service- och reparationskostnader, samt kostnaden för att göra sig av med maskinen när den inte längre kan lagas.

kombinera ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Samtidigt får man en jämförbar baslinje för alla anbud som gör att man kan säkerställa kvaliteten. En produkt som håller länge och är driftssnål är ju både miljöanpassad och av hög kvalitet och sparar pengar i längden, säger Annie Stålberg. Hon tipsar om att helst använda Miljöstyrningsrådets miljökrav i kombination med LCC-verktyget. Inte alla upphandlare har budget att tänka

Känslighet är en parameter

Miljöstyrningsrådets LCC-kalkyl innehåller även en känslighetsanalys som visar hur mycket kostnaderna ökar med ökande energikostnader och andra parametrar. – Detta fungerar ungefär på samma sätt som kalkylerna över ökande bolåneräntor på bankernas hemsidor. Risken för ökade kostnader på exempelvis energi och service är stor. Eventuellt kan man lägga in en parameter som hanterar detta för att det rätta priset ska framgå i upphandlingen, säger Annie Stålberg. Genom att mata in egna värden i kalkylen, till exempel på inomhusbelysning, så får upphandlaren ett verktyg att spara såväl tid som pengar. I slutändan handlar det även om stora miljövinster i form av energibesparingar som bidrar till minskad klimatpåverkan. – LCC är ett av de säkraste sätten att

Annie Stålberg, Miljöstyrningsrådet

långsiktigt även om det skulle bli billigare på sikt. Hur kan man då motivera kostnaden för att köpa en produkt med högre inköpspris? – Genom att använda LCC får man fram det totala priset på en produkt. En organisation vinner på att tänka långsiktigt. Kalkylerna gör ju att valet av den mest kostnadseffektiva produkten ur ett livscykelkostnadsperspektiv kan bevisas och motiveras även om produkten kanske är dyrare i inköp, säger Annie Stålberg. Det är framför allt i anbudsutvärderingen i upphandlingsprocessen som LCC med fördel kan visa på de verkliga kostnaderna. LCC kan användas som ett utvärderingskri-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

terium vid utvärderingen av det ekonomiskt mest lönsamma anbudet. Förfrågningsunderlaget ska då tydligt beskriva de parametrar som ska ingå i beräkningen. Till detta kommer den dokumentation och de mätmetoder som ska tillämpas, så att det tydligt framgår vilken information anbudsgivaren ska ge. – Ett sätt att avgränsa sig i användandet av LCC – som vi gjort i våra kalkyler – är att räkna på en ekonomisk livscykel och inte en livscykel enligt ”vaggan till graven”. Verktyget tar därmed endast med kostnader som belastar den upphandlande enheten och alltså inte andra miljökostnader som belastar samhället, säger Annie Stålberg. LCC-beräkningar kan även vara en hjälp i behovsanalysen för att bättre planera sina inköp, även ur ett miljö- och energiperspektiv. Vill man köpa in ett miljöanpassat alternativ så är det i behovsanalysen man kan göra ett överslag på vad ett miljöanpassat alternativ kommer att kosta i jämförelse med en konventionell produkt. I många fall innebär det miljöanpassade alternativet en besparing istället för en högre kostnad. Annie Stålberg ger upphandlare rådet att tänka till innan de bestämmer sig för att använda sig av LCC i en upphandling. – De viktigaste frågorna man kan ställa sig är om produkten som ska upphandlas är lämplig för LCC, i vilken fas ska jag använda mig av LCC, vilket verktyg ska jag använda och hur kan jag följa upp att LCC-kraven följts, säger Annie Stålberg. Hanna S Backman

Fotnot: Miljöstyrningsrådet har tagit fram ett allmänt LCC-verktyg samt produktspecifika verktyg för vendingautomater, utomhus- och inomhusbelysning, storkök och personbilar. Se www.msr.se/sv/ Upphandling/LCC-och-miljoekonomi/

89


miljö

Vilka miljökrav får ni ställa på oss leverantörer? Lagen om offentlig upphandling, LOU, och miljö är områden som väcker många frågor, inte bara från offentliga inköpare utan även från leverantörerna. Susanne Lång, pressansvarig, och Christoffer Stavenow, jurist, på Miljöstyrningsrådet svarar på en läsares frågor tillsammans med Maria Sundesten som ansvarar för frågor rörande offentlig upphandling på Nordisk Miljömärkning (Svanen). Fråga: Enligt upphandlingsdirektivet 2004/18/EC artikel 23 samt 6 kap 7 § LOU ska miljömärkningskriterier bland annat ha utarbetats utifrån vetenskapliga rön. Finns det någon närmare definition av vad som avses med ’vetenskapliga rön’?

tioner som innehåller information om att de innehåller en viss procent återvunnen plast. Företag har normalt sett kunskap om innehållet i sina produkter och brukar kunna lämna sådan information. Susanne Lång, pressansvarig, och Christoffer Stavenow, jurist, Miljöstyrningsrådet

Svar: Det finns ingen lagstadgad definition på vad vetenskapliga rön är men enligt EU:s handbok anses officiella tredjeparts miljömärken som till exempel Svanen uppfylla krav på vetenskaplighet. Vi arbetar enligt ISO 14024 som är en standard för miljömärkningar. För att arbeta med miljömärkning ska organisationen vara en multibaserad tredjepartsmärkning och kraven ska vara livscykelbaserade. ISO 14024 § 5,14 - Vetenskaplig grund för miljökriterier säger följande: ”Utvecklig och valet av kriterier skall baseras på sunda vetenskapliga och ingenjörsmässiga principer. Kriterierna bör härledas från data som stödjer uttalandet om vad som är miljömässigt bättre” Maria Sundesten, Nordisk Miljömärkning, Svanen

Fråga: Det förekommer allt oftare att man ställer miljökrav som är striktare än harmoniserade kemikaliedirektiv. Exempel är EUs batteridirektiv som innehåller preciserade gränsvärden för maximalt tillåtna halter av kadmium och kvicksilver samt EU:s RoHS-direktiv, som har preciserade maxtillåtna halter bland annat för bly, krom VI, kadmium, samt två familjer av flamskyddsmedel. Får man vid offentlig upphandling kräva att produkterna ska möta ovan då dessa gränsvärden har halverats? Om ja, finns det vissa villkor? Vilka är då dessa för att detta inte ska vara diskriminerande eller kunna betraktas som ett tekniskt handelshinder som förhindrar varors fria rörlighet inom gemenskapen?

Fråga: Det är relativt vanligt att man ställer krav på att en produkts plasthölje ska innehålla till exempel minst 10 procent återvunnen plast. Kravet går varken att verifiera eller kontrollera, testmetoder saknas, är detta förenligt med LOU?

Christoffer Stavenow, jurist, Miljöstyrningsrådet

Maria Sundesten, Nordisk Miljömärkning, Svanen

Svar: Krav som ställs ska gå att verifiera. Det finns olika sätt att verifiera krav enligt LOU och EU, som till exempel: • Företagsintyg • Officiella dokument • Andra och tredjeparts certifikat som ex miljömärkningssystem som EU Eco Label, Nordiska Svanen, Marine Stewardship Council (MSC) Susanne Lång, • Ackrediterade tredjepartscertifikat som t. ex miljöpressansvarig, Miljödeklarationer (EPD) styrningsrådet Vad gäller verifiering av innehåll av en viss andel återvunnen plast förefaller detta rimligt att kunna verifiera. Här behövs sannolikt inga testmetoder – industrin vet i regel vad de köper in för plast och hur stor andel som är återvunnen och hur mycket som kommer från jungfrulig plastråvara. Det är vanligt förekommande med innehållsdeklara90

Svar: (Miljöstyrningsrådet) Att harmoniserade krav preciserar maximalt tillåtna halter av olika ämnen i produkter innebär inte att det är förbjudet att tillhandahålla produkter på marknaden som innehåller lägre halter av dessa ämnen. Sådana produkter är också lagliga att sätta på marknaden och ska därmed kunna erbjudas offentliga uppköpare. Frågan som i så fall bör ställas om det är förbjudet för offentliga inköpare att få köpa dessa produkter som finns på marknaden (och som i detta exempel har lägre halter vad de harmoniserade kraven anför). LOU reglerar inte denna del av upphandlingsprocessen. En offentlig upphandlare ska få identifiera sina egna behov och inköpsval efter egna preferenser. Att en upphandlare får ställa krav på att ett visst kemiskt ämne inte ska ingå i en produkt har Högsta Förvaltningsdomstolen nyligen slagit fast i det så kallade Triclosanfallet. Inga hinder att höja kraven

En rimlig tolkning av regelverket kring offentlig upphandling är att det inte finns några hinder från att ställa hårdare krav än vad som stadgas i olika författningar. Detta överensstämmer med EU-kommissionens tolkning av möjligheten att ställa krav på kemiska ämnen i produkter. Ett exempel är EU:s egna kriterier för mobil-

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


miljö

telefoner, som i många fall innehåller krav som går längre än EU:s regler, exempelvis med koppling till RoHS-direktivet. (Exempel på detta är upphandlingskriterierna för mobiltelefoner som begränsar användningen av berylliumoxid). Generellt sett kan inte sådana krav anses som restriktioner för den fria rörligheten på marknaden om de inte direkt eller indirekt diskriminerar företag i andra EU-stater. Denna uppfattning förefaller delas även av Sue Arrowsmith, professor i upphandlingsrätt (se Sue Arrowsmith, The Law of Public and Utilities Procurement, s. 1111-1115). Varför ett krav på ett kemiskt ämne skulle diskriminera leverantörer ur ett nationellt perspektiv är svårt att förstå, då dessa krav inte har något med nationella gränser att göra. Den leverantör som uppfyller kraven oavsett nationell hemvist uppfyller också kraven i en upphandling. Om kraven dessutom kan uppfyllas samtidigt med stimulans av produktutveckling som främjar innovationer, uppnås målet med grön upphandling i än högre grad. Frågan om det går att ställa krav som går längre än totalharmoniserade direktiv har ännu inte behandlats i EU-domstolen. Men med tanke på EU:s och domstolens hittills generösa tolkning av möjligheten att ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling, synes det inte finnas någonting som tyder på att det inte skulle vara tillåtet att ställa sådana krav innan saken prövats av EU-domstolen.

den enskilda upphandlingen. Proportionaliteten måste även kunna bedömas mot andra allmänna rättsprinciper, såsom de miljörättsliga. Dessa principer är aktuella inom samtliga gemenskapens rättsliga områden som har en miljöpåverkan, vilket inkluderar den offentliga upphandlingen. Omfattningen av offentlig upphandling uppgår till cirka 1600 miljarder Euro årligen inom unionen och har därigenom en mycket betydande miljöpåverkan. Det är därför angeläget att även dessa allmänna rättsprinciper bör utgöra en av flera bedömningsgrunder vid en proportionalitetsbedömning av ett miljökrav. Substitutionsprincipen är en av dessa principer och innebär att farliga ämnen bör bytas ut mot mindre farliga eller uteslutas helt. Försiktighetsprincipen som är en annan av dessa principer innebär att om det föreligger en vetenskaplig misstanke om att ett ämne är farligt i någon del av en produkts livscykel, bör ämnet inte användas, även om fullständiga vetenskapliga rön saknas. Susanne Lång, pressansvarig, och Christoffer Stavenow, jurist, Miljöstyrningsrådet

Proportionerligt?

Ett miljökravs proportionalitet kan vara svårt att i förväg avgöra, då det i många fall måste utgå utifrån från aktuella förutsättningarna i

Hur samverkar vi i samhället vid en kris? Samhällssäkerhet 16-17 november är nordens första heltäckande mötesplats med konferens och mässa som samlar forskare, företagare, politiker, myndigheter, länsstyrelser, kommuner, branschorganisationer och frivilligorganisationer. på ag om d i c an et. red kerh g i sa ld alls mä An amh w.s ww

Konferensprogrammets temaområden  Så bygger vi förmåga - sårbara samband Informationssäkerhet - en utmaning? Utmaningar för de närmaste åren

Läs mer på www.samhallssakerhet.com Huvudpartners

Myndigheter/Branschorganisationer

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Övriga partners

Mediapartner

Arrangör

91


Perso n

alvet

UTSTÄ

arda

LLAR

EP

a 201 Å 1

garn

Sjukt enkel överblick! Rehabkollen ger dig överblick över hela rehabkedjan. Allt i en webbportal, där du hanterar all frånvaro – sjukanmälningar, vård av sjukt barn och position i rehabkedjan. Jämförelsetal, löpande rapporter, tider för åtgärder, och all dokumentation samlas på ett ställe. Enkelt och mycket prisvärt! Sjuk- och friskanmälan ingår På köpet får du också tillgång till vårt populära system för sjuk- och friskanmälan där man anmäler sig

smidigt med ett telefonsamtal. Vill du erbjuda dina anställda möjlighet att få medicinska råd av en sjuksköterska kan vi även erbjuda det. Det minskar effektivt sjukfrånvaron, sänker kostnader och på köpet får du nöjdare anställda. Enkelt – sjukt enkelt! Vill du veta hur du minskar dina sjukkostnader? Kontakta oss på tel 08-528 528 00 så svarar vi gärna på alla dina frågor eller maila info@medhelp.se

www.medhelp.se • info@medhelp.se • 08-528 528 00


KONFERENS

Offentliga Affärer i Almedalen Sommaren bjöd på den största Almedalsveckan någonsin med 14 000 besökare och nära 1 500 seminarier i programmet.

O

ffentliga Affärers seminarier hölls i år i Länsstyrelsens trädgård, ett stenkast från mittpunkten Donners plats. Under måndagen handlande seminariet om kommunernas utmaningar inför år 2020 och debatten hölls av Lena Bäcker, chefekonom på Kommuninvest, Johan Åsbrink, vd på assistansbolaget Humana Omsorg och CarlJohan Löwenberg, tidigare näringslivs- och utvecklingsstrateg på Gotlands kommun och numera konsult och gästforskare på Högskolan på Gotland. Ämnet innefattar många aktuella punkter för kommunerna som ansvarar för en god vård, omsorg, skola, infrastruktur samtidigt som det finansiella underlaget stramas åt. Upphandlingsfrågor

Upphandlingsfrågor fick stort utrymme i Almedalen, och bland andra upphandlingsutredaren Anders Wijkman syntes flänga från det ena seminariet till det andra. Det speciella med Almedalsveckan är just att publiken är så initierat och aktiv att även icke inbjudna talare bidrar starkt till det intressanta innehållet. Kammarkollegiet tillsammans med Sveriges Offentliga Inköpare och Göteborgs Upphandlingsbolag arrangerade en heldag under rubriken Så gör vi offentlig upphandling till en framgång. Först ut på talarlistan var Stig-Björn Ljunggren som utan att huka levererade hårda sanningar. Men för säkerhets skull inledde han med en fredsförklaring till publiken. – Jag är vänligt sinnad men jag tycker att det är viktigt att problematisera vissa frågor, sa Stig-Björn Ljunggren. Det första ämnet han tog upp var den snåriga relationen mellan offentlig och privat sektor. Han tyckte att Almedalen var ett bra exempel på att gränsen mellan politiker och affärsmän flyter, något som inte bör förbises. – Man blir ”samsupen” och det kan uppfattas som skadligt. Det är en hård kamp

runt köttgrytorna, sa Stig-Björn Ljunggren. Nästa programpunkt var Göteborgs stad genom Inger Ek och Ann-Christine AlknerDahl, som presenterade kommunens åtgärder efter avslöjandet av mutskandaler, ett omfattande och noggrant arbete som fortfarande pågår. Upphandlingsutredare Anders Wijkman, som satt i publiken menade att det vore bra om de generella slutsatser och erfarenheter som gjorts i Göteborg spreds i hela landet. Inledningen på avslöjandet kom i november 2009 då kommunen fick ett brev med tips som beskrev hur det gick till på vissa beställarfunktioner. Göteborgs stad har sedan inrättat en så kallad whistle blower funktion för att ta vara på sådana tips, och man menar att oegentligheter av det här slaget inte kan avslöjas utan tips. Detta var något som Kalle Krall från SKL Kommentus, också han i publiken, reagerade på och undrade varför inte revisorerna klarar av det. Skyll inte på LOU

Lite senare på eftermiddagen gick Advokatfirman Lindahls igenom några aktuella ämnen inom offentlig upphandling. Natalie Svensson menade att stora ramavtalsupphandlingar inte alltid främjar konkurrens, vilket trots allt är ett huvudsakligt syfte med lagen om offentlig upphandling, LOU. Hon tipsade om hur upphandlare kan undvika vanliga problem, såsom att små leverantörer får svårt att delta. – Gör inte stora samordnade upphandlingar i onödan, inte alla produkter och tjänster lämpar sig för stora gemensamma upphandlingar. Öppna för möjligheten att lägga anbud på delområden och minska antalet krav, sa Natalie Svensson, från Advokatfirman Lindahl. Kollegan Eva-Maj Mühlenbock stämde in. – Jag blir upprörd när man hör politiker skylla på LOU om de möts av kritik kring kravställningen i en genomförd upphandling. Tro inte på det – det är upphandlare

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

93


KONFERENS

som definierar kraven. Enligt LOU är det även tillåtet att helt vikta mot kvalitet om det är relevant. En aktuell fråga gäller möjligheten att ställa sociala krav och specifikt kollektivavtal i upphandlingen. Nyligen röstade Riksdagen igenom att en utredning ska undersöka den möjligheten. – Det är svårt att se hur det ska bli möjlighet att ställa krav på svenskt kollektivavtal. Likabehandlingsprincipen inom EU är ett hinder. Vi får se hur det slutar, säger Erika Löfgren. En publikfråga gällde huruvida upphandlande myndigheter har rätt att, efter att en samordnad upphandling påbörjats, ha möjlighet att ansluta sig till samma avtal. – Enligt min tolkning är det inte möjligt, men alla delar inte den uppfattningen, sa Eva-Maj Mühlenbock. Offentliga bolag

Med nära 1 500 seminarier på programmet fanns det förstås ingen chans att bevaka allt, å andra sidan var chansen mycket god att springa på högintressanta ämnen. Ett sådant arrangerades av SKL Kommentus, Advokatsfirman Lindahl, Grant Thornton och Styrelseakademin som hade bjudit in till samtal mellan ledande företrädare för akademi, näringsliv och offentliga bolagsstyrelser. På scenen fanns den tidigare VDn för Systembolaget, Anitra Steen, styrelseproffset Meg Tivéus, Christer Ridström från Styrelseakademien, Lars-Henrik Andersson, Advokatfirman Lindahl och Satish Sen, författare. Landets 2 200 offentligt ägda företag omsätter 500 miljarder kronor och svarar för viktiga funktioner inom välfärden. Dess ägare, landets 9,3 miljoner medborgare, förväntar sig att de styrs professionellt. Samtidigt innebär hårdnande konkurrens, resursknapphet, krav på öppenhet och tillgänglighet samt ökade krav från politiskt håll att företagen står inför stora förändringsbehov. Våra offentliga bolag är alldeles för viktiga för att inte styras professionellt. Dock finns tecken på att styrelsearbetet inte har hängt med i utvecklingen. Istället för med medborgarnas bästa för ögonen, sker arbetet inte sällan med politiska förtecken och bristande förutsättningar. 94

Flera viktiga frågor avhandlades såsom ansvarfrågor, ägardirektiv samt en lång diskussion kring hur rekryteringen till styrelser går till. Tillsättningen av styrelseledamöter omgärdas inte sällan av ett politiskt spel, där fördelningen av platser påverkas av hur de politiska mandaten för tillfället är fördelade. Christer Ridström från Styrelseakademin påpekade att, för att skapa professionella styrelser, bör vi anstränga oss för att komma runt det politiska spelet vid tillsättning av ledamöter. Panelen var överens i frågan men förändring är inte alltid lätt att åstadkomma. Den tidigare Stockholmspolitikern Mats Hult, i publiken, målade upp en bild av att de olika ledamotsuppdragen redan fördelas politiskt långt innan en eventuell valberedning får sitt formella uppdrag. – Det är inte heller så att det kommunala bolagets styrelse sitter och funderar på vem som ska bli ny VD i bolaget – det har kommunpolitikerna redan beslutat, sa Mats Hult. Men han mötte motstånd. – Det var ett tag sedan Mats Hult var kommunpolitiker, kontrade Anitra Steen. Ägarförhållanden och styrning i offentliga bolag har professionaliserats mycket sedan dess. Civilsamhällets roll

I stiftelsen Odd Fellows vackra lokaler hölls ett seminarium om civilsamhällets roll för sysselsättningen i Sverige. En panel bestående av arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, Karin Mattsson Weijber från

Riksidrottsförbundet, Fryshusets Johan Oljeqvist, Lena Wetterlind från Arbetsförmedlingen och Henric Hedberg från Trygghetsrådet konstaterade att civilsamhället i form av ideella föreningar och organisationer spelar en mycket viktig roll för sysselsättningen i Sverige. Hanna Hallin, Sektor 3, modererade samtalet. Hillevi Engström inledde med att konstatera att civilsamhället drar ett viktigt lass för de grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, funktionshindrade, utrikesfödda och ungdomar. Det behövs långsiktiga alternativ. Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset och tidigare på Myrorna konstaterade att ideella organisationer har en fördel jämfört med det privata näringslivet när det gäller lönebidragsplaceringar. – Det kan vara motiverande för den anställde att vi inte är vinstdrivande, att det inte är någon som tjänar pengar på dem, sa Johan Oljeqvist. Arbetsgivaralliansen och Trygghetsrådet passade avslutningsvis på att dela ut ett pris, till årets ledarstipendiat. Priset gick till Karin Mattsson Weijber, ordförande i Riksidrottsförbundet. Motiveringen löd ”Karin lyckas leda en komplicerad organisation genom utmanande situationer på ett sätt som leder till framgång. Karin utstrålar ett smittande engagemang och glädje och inspirerar andra och leder till att fler, framförallt unga kvinnor, vill ta sig an uppdrag”. Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


KONFERENSGUIDEN

Ett personligt boende p책 Bomans

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 4 2011

95


KONFERENSGUIDEN

Ett personligt boende på Bomans Många hotell kan upplevas som standardiserade och ibland lite trista. Semesterfirare och konferensgäster kan alla behöva uppleva en hemmamiljö även på bortaplan. För den som är intresserad av att låta sig inspireras av ett unikt boutique-hotell bör ett besök göras till Bomans hotell i Trosa.

E

n 45 minuters bilfärd från Stockholm tar det till Trosa och Bomans Hotell där de unika rummen är noggrant inredda för att ge gästen en alldeles särskild upplevelse. På Bomans kan man anordna konferenser för upp till 80 personer samt avnjuta husmanskost med modernt inslag. De välutrustade konferensrummen varierar i storlek för att man ska kunna anpassa lokalen till gruppens storlek och därmed uppnå en hög trivselfaktor. Bomans Hotell är ett så kallat boutiquehotell som är ett oberoende hotell med brett serviceutbud och ofta olikt inredda rum för att skapa en känsla av variation och personlighet. – Jag har blivit inspirerad av mina resor utomlands och har samlat intryck från många olika platser och också skapa en trivsam atmosfär på hotellet, säger Kristin Boman, ägare Bomans Hotell. Kristin Boman har lagt ner mycket tid på att designa och utforma alla rummen i olika stil. Bland annat finns det rum med namnen La Dolce Vita och Hamnsviten.

En familjetradition

Bomans har funnits i flera generationer. Kristin driver idag Bomans hotell ensam och i sin gammelmormor Stina Bomans anda vilket skapar en varm och genuin känsla där intresset är stort för gästernas välbefinnande. – Jag har ett brinnande intresse för inredning och skor, berättar Kristin Boman. Jag har till och med skor i några av rummen som gästerna kan få låna under sin vistelse. Men trots Kristin Bomans intresse för skor är det maten som är ett av de viktigaste inslagen. – Stina Boman serverade äkta husmanskost på Stinas krog Bomans Matsalar i Nyköping på 30,40 och 50-talen och eftersom jag 96

vill föra den traditionen vidare återskapar jag traditionen fast på ett modern sätt. Hans Höglund, tidigare medlem i svenska kocklandslaget, lagar den oftast lokalt producerade maten tillsammans med en rad andra duktiga medarbetare. Bred kundkrets

Bomans har satsat på att kunna skapa ett brett serviceutbud för att tillgodose kunders olika behov. Resultatet pekar på att de har lyckats med det eftersom deras kunder kommer från både privat och offentlig sektor men allt även från förskolor till mediabolag. Dessutom är det många turister och nygifta som väljer att bo på Bomans i Trosa. – Många av våra gäster blir häpna och överraskade när de kommer in i rummen och det är just det jag ville åstadkomma, så det känns väldigt roligt, säger Kristin Boman. För den som vill koppla av ligger i anslutning till hotellets huvudbyggnad den lilla faluröda stugan som är Bomans Badstuga med bastu och bubbelpool. Det finns också möjlighet till bland annat massage och ansiktsbehandlingar. Personalens insats

För att lyckas med återskapandet av en gammal tradition och för att gästerna ska få uppleva det lilla extra satsar Kristin Boman mycket på personalen. Genom att ha skapat ett varumärke för hotellet får personalen mer insikt i vad det är som Bomans står för. – De anställda får ta del av historiken och uppmuntras till att tillvarata och föra vidare traditionerna från förr, avslutar Kristin Boman.

Stina Rangmar

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


Your preferred Hotel choice in Södermalm Hilton Stockholm Slussen Guldrgränd 8, Box 15270 SE-104 65 Stockholm Sweden Tel: +46 8 517 353 00 Fax: +46 8 517 353 11 Email: reservation.slussen@hilton.com www.stockholm-slussen.hilton.com

FAKTA Kapacitet Konferens: 80 personer Restaurang: 100 antal personer Hotell: 90 antal bäddar

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler.

Pris från 1281:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

www.valadalen.se 0647-35300

ditt välbefinnande vår passion En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stockholm. Välkommen till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

Tel 08-611 41 41 info@friibergh.se www.friibergh.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

97


LandetRunt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Östersund i norr till Ystad i söder. Östersund: Elbilsbästa kommun

Elbilsrekordet har besökt över 40 kommuner från Ystad till Haparanda, för samtal med kommunledningar och energibolag. Därtill har Gröna Bilister granskat över 150 kommuner ur elbilsperspektiv. Slutsatsen är entydig: Elbilsbästa kommun 2011 är Östersund. – Vi blev mycket imponerade av Östersunds arbete, med norra Europas första snabbladdningsstation, en egen elbilspremie på 50 000 kronor som redan införts och gäller alla, en relativt stor egen elbilspark, över 30 publika laddstolpar och mycket information om elbilar till allmänheten. Östersund var ett självklart val som Elbilsbästa kommun 2011, säger Mattias Goldmann från Gröna Bilister. Falun, Gävle, Helsingborg och Umeå delar på andraplatsen. Härnösand: Vattensäkrast kommun

Vid Svenska livräddningssällskapets årsmöte utsågs Härnösands kommun till årets vattensäkerhetskommun 2010. Kommunen har på olika sätt startat arbetet för att öka vattensäkerheten i kommunen i enlighet med Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för en vattensäker kommun. Under året har kommunen bland annat satt upp kajstegar och sett över livbojar för att öka vattensäkerheten vid kommunens olika vattendrag och badplatser. Räddningstjänsten genomför kontinuerligt en systematisk kontroll av livräddningsmaterielens skick. Eskilstuna: Ny vårdcentral

Den 1 september öppnar Familjedoktorerna ny vårdcentral på Rademachergatan i centrala Eskilstuna. Etableringen har redan skapat nya arbetstillfällen och fler rekryteringar är på väg. Familjedoktorerna finns sedan januari 2010 etablerade i Strängnäs. – Det är glädjande att Familjedoktorerna ser Eskilstuna som ett första steg i sin expansion, säger Mikael Jonsson näringslivsutvecklare på Eskilstuna kommun, och fortsätter: – Vårdcentralen Fristaden ökar valfriheten i vården för eskilstunaborna och det är dessutom ytterligare en verksamhet som stärker innerstaden. Vård och omsorg är en stor och växande sektor i Eskilstuna som står för omkring 20 procent av näringslivet.

98

Linköping: Nybyggarkommun

Stiftelsen IFS Rådgivningscentrum presenterar för tredje året i rad en undersökning av Sveriges kommuner och deras insatser för att stärka invandrarföretagares situation. Många kommuner saknar helt insatser riktat mot målgruppen företagare med utländsk bakgrund. Bland de kommuner som har åtgärder menar en klar majoritet att satsningarna behöver förstärkas ytterligare. Undersökningen har vänt sig till näringslivsansvariga tjänstemän i samtliga kommuner, varav 170 har besvarat enkäten. Drygt var tredje kommun har tagit fram särskilda informationsinsatser riktat mot företagare med utländsk bakgrund och nästan hälften av landets kommuner deltar i någon form av regional samverkan för att stärka målgruppen. Endast 13 procent säger sig ha en särskild näringsstrategi för att lyfta fram målgruppens situation och ungefär lika många kommuner har tillsatt en resursperson för att arbeta med frågor som behandlar invandrarföretagande på lokal nivå. Undersökningen visar också att endast fem procent av kommunerna har vidtagit åtgärder för att få fler invandrarföretagare att delta i kommunala upphandlingar. Linköping är den kommun som uppvisar flera goda insatser under det gångna året, vilket bidragit till att kommunen utses till Nybyggarkommun 2011. – Det är roligt att kunna uppmärksamma Linköping för sitt målmedvetna arbete. Men det behövs fler sådana exempel på konkreta insatser för att stärka denna grupp av företagare i kommunerna, säger Maroun Aoun, vd på IFS. Karlstad: Partnering formar sjukhus

På Centralsjukhuset i Karlstad har två nya vårdbyggnader om närmare 23 000 kvm nyligen tagits i bruk. Landstinget Värmland planerar att investera flera hundra miljoner kronor på sjukhuset i Karlstad de kommande åren. Företaget Goodtech får en betydande roll när Landstinget Värmland fortsätter sin långsiktiga plan med utveckling och upprustning av sjukhuset. Företaget har tecknat ett avtal värt närmare 45 miljoner kronor. Goodtechs uppdrag rymmer ansvar för alla elinstallationer i samband med kommande moderniseringar av sjukhuset. För Centralsjukhuset i Karlstad betyder detta att partneringor-

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


ganisationen tillsammans planerar och utreder hur arbetet ska genomföras, inom vilken tid samt till vilka kostnader. När parterna hittat rätt mix och till vilka investeringsutgifter, fattas beslut om genomförande av respektive delprojekt. Gnesta: Går med i affärsnätverk

Stockholm Business Alliance är namnet på ett unikt kommunsamarbete i Stockholm - Mälarregionen som startat 2006. Det är ett långsiktigt arbete med utgångspunkt i ett femårigt partnerskap och för närvarande ungefär 50 kommuner med. Syftet är att fördjupa och utveckla både det lokala och det regionala näringspolitiska arbetet. Arbetet har även ett internationellt perspektiv eftersom konkurrensen om företagsetableringar, boende och besökare är hård. För att lyckas sätta Stockholm - Mälarregionen på den globala kartan behövs en gemensam kraftsamling och ett gemensamt budskap, därför sker all internationell marknadsföring under budskapet ”Stockholm - The Capital of Scandinavia”. Halmstad: Skateparken invigd

Nu är den efterlängtade skateparken vid Halmstad Arena invigd. Anläggningen ger platsen liv och rörelse även kvällstid då den är belyst vilket ökar trygghetskänslan i området. Alla skejtare är välkomna och det är gratis att skejta. Anläggningen har genomförts tillsammans med Halmstad Skateklubb som ett samarbetsprojekt mellan Halmstads kommun utbildnings- & arbetsmarknadsförvaltningen och teknik- & fritidsförvaltningen, Arbetsförmedlingen och Halmstads Fastighets AB. Teknik- & fritidsförvaltningen kommer att ansvara för driften av den cirka 2000 kvm stora parken tillsammans med Halmstad Skateklubb.

in till eftertanke om hur Dag Hammarskjölds gärning passar in i vår tid.  Vinnarna fick åka till Stockholm den 23 juni för att få pris av utrikesminister Carl Bildt samt delta i en heldag med olika aktiviteter på UD. Ytterligare fem elever på såväl spetsutbildningen i historia som samhällsvetenskapsprogrammet har fått särskilda hedersomnämnanden. Ystad: tågpremiär i tunneln

Den 15 augusti var det premiär för Ystadståg i Citytunneln och Skåne binds samman ytterligare. När tågen på Ystads- och Österlenbanan börjar köra genom Citytunneln görs det via åter öppnade Svågertorp. Pågatågen från Ystad har tidigare nått Malmö C via Persborg station, men när Svågertorp öppnas igen stängs Persborg. Det är endast Pågatågen till och från Ystad som stannar på Svågertorp. Tågresenärer till och från Ystad eller Simrishamn får tre nya stationer, Triangeln, Hyllie och Svågertorp. Den som kommer från Ystad och Simrishamn och ska vidare norrut efter Malmö C reser utan byte till Lund. Ska man byta till Öresundståg för resa till Danmark görs det enkelt på Hyllie och Triangeln. Arne Öster

Lund: Katedralskolans elever har fått pris från UD

I en tävling anordnad av Utrikesdepartementet (UD) för landets gymnasieskolor har två grupper med elever från Katedralskolans spetsutbildning i historia blivit tilldelade ett delat andrapris. Målet var att levandegöra Dag Hammarskjölds minne genom att bjuda

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

99


Kompetensutveckla personalen för verksamhetens och medarbetarnas bästa NTI-skolan erbjuder kompetensutvecklande kurser på gymnasial nivå för vuxna, på distans. Vi ger individualiserade utbildningar på tid och plats som passar just dn verksamhet och dina medarbetare. Vi erbjuder 177 olika gymnasiekurser, till exempel engelska, mattematik och it. Utbildningen genomförs på distans, medarbetaren kan alltså fortsätta arbeta som vanligt och sköter studierna på sin fritid i valfri omfattning och studietakt.

> > >

Bra för verksamheten: skräddarsydd kompetensutveckling Bra för individen: uppgradering till fullständig gymnasiekompetens. Gymnasiebetyg till deltagarna Kostnadseffektivt och enkelt

Skolinspektionen beviljade 2010-11-30 NTI-skolan AB tillstånd att sätta betyg, anordna prövningar samt utfärda betyg och intyg för utbildningar som anordnas på uppdrag av en juridisk person för de personer som uppdragsgivaren utser. Kontakta oss Johan Åkerman, 08-506 375 63, 070-625 94 09, johan.akerman@nti.se Klas Lundmark, 08-506 357 45, 070-735 88 99, klas.lundmark@nti.se www.nti.se

Tel: 08-506 375 63, 07-506 375 45 Mer information: www.nti.se


AVTALSNYTT

Ramavtal för paketförmedlingstjänster Posten Logistik AB vann Skatteverkets upphandling av paketförmedlingstjänster och har därmed avtal med de 400 statliga myndigheter som är avropsberättigade.

R

amavtalsområdet består egentligen av två delar, brevförmedlingstjänster samt paketförmedlingstjänster. Det är endast upphandlingen av paketförmedling som är avslutad, brevförmedlingstjänster ligger för prövning. När upphandlingen nu är avslutad tar Kammarkollegiet över förvaltningen av ramavtalet. Avtalet är skrivet på två år med möjlighet till förlängning på två år, med ett år i taget. Skatteverket gör uppskattningen att upphandlingen av paketförmedlingstjänster totalt är värd cirka 92 miljoner kronor. Med detta ramavtal kan du avropa

1. Förmedling av inrikes paket, kolli upp till 30 kg (expresspaket och DPD företagspaket 16.00). 2. Förmedling av utrikes paket med snabast möjliga leveranstid, kolli upp till 30 kg (DPD Utrikes). 3. Förmedling av utrikes paket, med längre leveranstid än anbudsområde 2, kolli upp till 30 kg. (DPD Utrikes) Följande tilläggstjänster ingår i detta ramavtal: Postpaket Inrikes/Utrikes, hempaket, DPD Företagspaket 12.00, Bud/distributionstjänst ”P.EX. Bud” samt Pallgodstjänst ”PALL.ETT” (inrikes). Paketförsändelser debiteras enligt fraktdragande vikt, det vill säga den högsta av den verkliga eller den volymberäknande vikten. Frakten beräknas med 280 kg/m3. 1. Ta reda på ditt behov av paketförmedlingstjänster 2. Ta reda på om villkoren i ramavtalet stämmer med ditt aktuella behov 3. Gör ditt avrop genom att fylla i mallen för avropsavtal i samråd med leverantörens kundtjänst, tel 0771-33 33 10. 4. Underteckna avropsavtalet och skicka detta direkt till leverantören för underskrift och returnering till beställaren.

(Avropsavtalet ska vara undertecknat av behöriga parter). OBS! Innan avropsavtal tecknas - läs leverantörens ramavtal, eftersom det finns begränsningar angående tjänsterna i ramavtalet och för vilka geografiska områden som de omfattar. Förarbete

– Ett mål med upphandlingen var att främja konkurrens inom området genom att dela upp upphandlingen i olika anbudsområden för att få fördelaktiga villkor. PostNord antogs för samtliga anbudsområden, skriver Nils-Gunnar Sträng, strategisk inköpare på Skatteverket i ett pressmeddelande från PostNord. PostNord är koncernnamnet efter sammanslagningen av den svenska och danska statens postbolag. Efter samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S fick koncernen det tillfälliga namnet Posten Norden AB, som sedan i våras alltså bytts till PostNord. Övriga varumärken, bland dem Posten, kvarstår som idag. PostNord ägs till 60 procent av svenska staten och till 40 procent av danska staten medan rösterna fördelas 50/50.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2011

Brevförmedlingstjänster överprövad

Upphandlingen av brevförmedlingstjänster för staten har blivit föremål för överprövning hos Förvaltningsrätten. Tidigare ramavtal för brevförmedlingstjänster, som tecknades 2007, upphörde den sista mars 2011. Förlängningar av avropsavtal eller tecknande av nya avropsavtal efter den sista mars – utifrån detta ramavtals villkor – är inte möjliga efter denna tidpunkt. Avropsavtal som tecknats före den 1 april 2011 löper på utifrån vad som är reglerat i respektive avropsavtal. Enligt avropsavtalsmallen för brevförmedlingstjänster som tidigare publicerats på www.avropa.se – som hänför sig till tidigare ramavtal för brevförmedlingstjänster – kan avropsavtal gälla längst t.o.m. den 31 mars 2012 (med 3 månaders uppsägningstid). Myndigheter som tecknat avropsavtal med kortare löptid har själva ansvaret för att besluta på vilket sätt de ska hantera sina avtal – exempelvis genom undantagsbestämmelser i LOU – fram till dess att ramavtalsupphandlingen av brevförmedlingstjänster är slutförd. Källa: Avropa.se

101


AVTALSNYTT

Ramavtal för E-HANDELStjänster

D

e statliga ramavtalen för e-handelstjänst täcker såväl beställnings-, leverans- som fakturahanteringsprocessen. E-handelstjänsten gör det möjligt för er att beställa varor och tjänster på flera sätt: • Från produktkatalog • Genom fritextbeställning • Via webbhandel • Med periodiska fakturor Funktionaliteten i de nya tjänsterna är avsevärt bredare jämfört med föregående ramavtal, för att möta nya krav på statliga myndigheter att hantera beställningar elektroniskt. Ett stort antal myndigheter har deltagit i framtagningen av behovsbilden. Lösningarna möter även framtida behov i myndigheterna och ESV bedriver en aktiv ramavtalsförvaltning vilket borgar för trygghet som avropare. Alla upphandlande myndigheter inom statlig inköpssamordning är avropsberättigade, det vill säga statliga myndigheter och vissa stiftelser och statliga bolag.

102

Ramavtalen erbjuder en helhetslösning för processer från beställning till fakturahantering. Ramavtalen innefattar både gränssnitt med EDI mot varu- och tjänsteleverantörer och en leverantörsportal för de företag som själva inte har stöd för e-handel i sitt affärssystem. Myndigheterna kan antingen själva ansluta varu- & tjänsteleverantörer för e-handel eller köpa tjänster för detta arbete. Avtalstid

Ramavtalen är avropbara till 30 september 2013 med möjlighet till förlängning ytterligare två år. Avropsavtal kan gälla max åtta år från leveransgodkännande. Omsättning

ESV räknar med att flertalet statliga myndigheter kommer att avropa på ramavtalen. Dessa ramavtal är en central del i statens införande av elektroniska inköpsprocesser. Senast vid utgången av 2013 ska myndigheter med fler än 50 anställda hantera sina beställningar elektroniskt.

Avrop

Avrop på ramavtalet sker genom förnyad konkurrensutsättning. Observera att avrop först kan göras efter att kompletterande stickprov har gjorts tre månader efter ramavtalstecknande. Leverantörer

eBuilder Sweden AB Logica Sverige AB Visma Proceedo AB Kontakt Ekonomistyrningsverket

Peter Norén Ramavtalsansvarig T: 08-690 4596 E-post: peter.noren@esv.se

Offentliga Affärer 4 2011 | www.offentligaaffarer.se


posttidning

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

Vägen till framgång är rak. Bra rådgivning bottnar alltid i både förståelse och engagemang. Vi vet. Med raka frågor och tydliga svar hjälper vi innovativa, kunskapsintensiva företag att bli framtidens vinnare redan idag. Kort sagt är vi en partner som skapar verklig affärsnytta. Redo för framgång? Tänk Lindahl!

Affärsjuridik som ger resultat S TOCKHOL M

GÖTEBORG

MALMÖ

HEL SINGBORG

UPPSALA

ÖREBRO

lindahl.se

Offentliga Affärer nr-4 2011  

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström vet vad Sverige behöver. Visa ryggrad, chefen! Säger Janne Josefsson. Med mera artiklar kring energi...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you