Page 1

ATT LASTAS ELLER INTE LASTAS, DET ÄR FRÅGAN - DEL 1 De flesta inom hästbranschen idag har nog sett ett antal olika sätt att lasta hästar på, goda som mindre goda. I dagens läge finns det en uppsjö med ”lastnings hjälp” och kurser och även kategorin företag som tar emot hästar för lastträning för en månad eller två. Om man åker ut till en tävlingsplats idag, kan där stå uppemot 200 transporter, stora som små, enaxlade som boogie, breda som smala, nya som gamla och säkra som mindre säkra. Där finns alltid ett par ekipage som får ta längre tid på sig att lasta än andra. Där finns alltid de som ”kan hjälpa till” och som har ”bra tips” till de här ekipagen. Den hjälpen och de tipsen kan uppfattas som både bra och mindre bra av ägaren, hästen, föräldrarna eller andra som tittar på. Det finns hästar som vill åka brett och de som vill åka smalt. Det finns de som måste ha skydd och de som absolut inte vill ha skydd. Det finns hästar som vill åka ensamma och de som vill ha sällskap. Det finns hästar som hellre åker bak och fram och de som helst står lite på snedden, ändå finns där inte så mycket att välja av på marknaden av transporter, fast det säkert finns 100 olika typer av transporter bara i Skandinavien. Där finns även en hel del ”myter & sanningar” i hur man ska lasta, binda upp, köra och träna när det kommer till lastning av häst. Om vi ska följa Svenska Ridsportsförbundets föreskrifter om just Lastning står det följande: ”Att lära en häst att bli lättlastad kräver ett stort hästkunnande. Hästen har ett gott minne och minns tidigare lastningsprocedurer, både de som gick bra och de som inte gjorde det. Hästen måste förknippa lastning och transporten med något positivt. När du tränar lastning behöver du medhjälpare och gott om tid. Använd alltid handskar.”

Kontrollera bommen framtill så den är rätt höjd till hästen, även bakbommen. Ha en havrehink eller morötter och belöna när hästen har gått in. Hästen ska ALLTID ha träns – då har man kontroll om de vräker sig, slänger sig eller gör motstånd. Hästen ska ALLTID ha lädergrimma när den åker, lättare att skära av om det behövs. Är rampen brant, parkera i en slänt så det blir mer inbjudande. Ge alltid hästen några minuter när du ska lasta men visa vem som bestämmer. Håll dig alltid lugn – stress smittar av sig. Stäng alltid INNAN du binder upp hästen. Påminn de som ska fälla upp luckan att inte stå UNDER rampen utan vid sidan vid stängning. Parkera vid en vägg som blir infångare eller backa mot en stalldörr så att det bara finns en väg för hästen att gå – in i transporten. Dra ALDRIG hästen i tygel eller grimskaft, det ger motsatt effekt, hästen blir sur, gör motstånd och går bakåt. Ny transport? Lägg in din hästs gödsel så att det luktar som hemma. Svårlastad? Lasta på morgonen och fodra när du väl stängt in hästen i transporten, då kommer den ihåg att transporten förknippas med mat. ”Att lära en häst att bli lättlastad kräver stort hästkunnande. Ha alltid handskar och använd linor av naturmaterial vid behov. Känner du dig det minsta osäker på hur du ska göra, be någon kunnig i din närhet om hjälp.” Svenska Ridsportsförbundet


I Sverige har vi även JORDBRUKSVERKET där man hittar information: ”Dessa bestämmelser gäller när du transporterar din egen häst med ditt eget fordon inte längre bort än 50km: • Du får bara transportera din häst när det är lämpligt att transportera den. • En häst som är sjuk eller skadad får inte transporteras. • Om det behövs ska du kunna sköta om hästen under transporten. • Utrymmet där hästen transporteras ska vara utformat så att hästen kan stå upp och, om det behövs, ligga ned i naturlig ställning. • Om det behövs ska du kunna sätta in skiljeväggar i utrymmet som skyddar hästen. • Utrymmet där hästen transporteras ska ha god ventilation. • När hästen lastas i eller ur fordonet ska du använda lämplig utrustning som till exempel lastramper. • Om det behövs ska rampen ha räcken och tvärgående ribbor som gör att hästen inte faller av rampen eller halkar. • Lastramperna ska ha så liten lutning som möjligt.”

Vi har också lagar & regler i vårt DJURSKYDD, med många paragrafer om vad vi får utsätta våra hästar för rent hanteringsmässigt. ”Djurskyddslagen är förebyggande och målet är djuren ska ha det bra och kunna bete sig naturligt. I Sverige finns gamla etiska och kulturella värderingar om mänskliga skyldigheter och rättigheter mot djur. Den djurskyddslag som finns i Sverige bygger på dessa värderingar. Det finns också bestämmelser inom EU som påverkar Sveriges djurskyddslag. Alla djur som hålls av människor omfattas av djurskyddslagen.” I Djurskyddsförordningens 22 paragraf står följande om Transport av djur:

22 § Den som transporterar levande djur skall ha tillsyn över djuren och vidta de åtgärder som behövs för att djuren under lastning, transport och urlastning inte skall skadas eller orsakas lidande.

Alla människor, hästvan eller inte, står under de lagar och förordningar som finns i Djurskyddslagen och även i Sveriges rättsbalk, när vi agerar bland djur. Hur mycket kunskap har man då som hästägare? Varför har man häst och vart och hur håller man häst? Kan alla hästägare Djurskyddsbalken och Djurskyddsförordningen? Och vare sig man kan det eller inte, hur mycket kunskap har man om just att lasta och lastträna hästar? När det gäller kunskap är också frågan vem som har mer kunskap än andra. Vilken typ av kunskap har man? Självskolad eller skolad genom utbildning och i så fall vilken utbildning? Om man söker på Google och ”lastproblem häst” får man 13 800 träffar. I de flesta forum som finns på den svenska marknaden idag, finns där en uppsjö av tips och råd. Det märks tydligt att alla värnar och tycker mycket om sin häst och vill därmed ha ”god hjälp” så att de inte skadar hästen, fysiskt eller psykiskt. Om man ser till vad Svenska Ridsportsförbundet har som ”tanke och tips”, blir listan genast 5 sidor längre när man har kommit igenom 101 av de 13 800 träffarna från sökmotorerna. Även de svenska försäkringsbolagen har många tips och råd.


Vetenskapliga studier finns där inte så många av i förhållande till hur många träffar man får på ”lastproblem, om man inte skriver in ”study+loadingproblem+horse”, då får man lite över 5 miljoner träffar. Idag kan vi även SE hur man skulle kunna lösa eventuella lastproblem, genom Youtube.com. Då kan man få ca 5000 videoklipp man kan studera. Där är dock en svensk studie som ”sticker ut” och är, ur hästens synvinkel mycket representativ, i del 3. Vad som verkar ha influerat de senaste 20 åren är hur ”andra” lasttränar, dvs. hur andra länders traditioner, metoder och tekniker är. I framförallt USA och Australien är hästtransporter överlag upp till en (1) meter bredare än de Europeiska, många transporter är utformade så att hästarna står aningen bak och fram eller i 45 graders vinkel från rörelseriktningen. Man ser också många transporter/trailers som har ”step up”, dvs. ingen ramp. Det blir fler och fler av dessa ”annorlunda utformade” trailers här i Sverige. Idag finns det även transporter som har ramp på sidan på släpet och man lastar hästen så att de åker bak och fram, likt en Bkorts lastbil. Transportstyrelsen råder över det hela när det gäller vikter och därmed också utformning av transporter. Olika länder har olika regler och lagar vad gäller vikt för bilar, körkort och trailers. Även den totala bredden spelar in här. När man ta BE- kort får man lära sig att: Vid hästtransporter ska du vara noga med att binda hästarna ganska kort. Om de får för stort svängrum kan de under körningen flytta sig så att de förändrar släpets tyngdpunkt på ett trafikfarligt sätt. Dessutom kan naturligtvis djuret skada sig om de blir oroliga och har utrymme att kasta sig, sparka bakut eller stegra sig. B-kort eller BE-kort? Transporten i sig (tjänstevikt) väger vanligtvis mellan 700 och 900 kg vilket ger en lastvikt på 900-700 kg, det vill säga en stor häst eller två mindre ponnyer. Det förekommer "tvåhästarstransporter" med lastvikt under 500 kg. Observera att övrig last, foder, stallskåp mm ska räknas in i lastvikten. Kontrollvägningar har visat att transportens tjänstevikt som är angiven i registreringsbeviset inte alltid stämmer. När fabrikanten uppger vikt är det ofta utan utrustning som till exempel reservhjul, mellanvägg och gummimattor, vilket ger en betydligt högre vikt i praktiken. Det kan skilja över 100 kg på den angivna och den verkliga vikten. Funderar man på att köpa en transport är ett gott råd att före köpet kontrollväga transporten, exempelvis hos Bilprovningen. Exempel: En Volvo V70 Kombi med fyrhjulsdrift, årsmodell 1999. Följande vikter i kg finns angivna i registreringsbeviset:

Tjänstevikt: 1710 Maxlast: 420 Totalvikt: 2130


För att bilen ska få framföras med B-körkort får släpets totalvikt inte överstiga 1370 kg. Bilen får inte dra ett släpfordon med högre vikt (tjänstevikt+last) än 1600 kg. B-körkort: En enaxlad Boj Bravo 113 hästtransport har totalvikt 1350. Fabrikanten anger tjänstevikten till 620 kg. Det kan verka lågt men även om det stämmer ger det en lastvikt på 730 kg, vilket kan vara gränsfall för en stor halvblodshäst. Ska man dessutom ha med foder och diverse tillbehör får det bli en mindre häst. BE-körkort: En tvåaxlad Boj Bravo 116 S hästtransport har totalvikt 1600 kg. Angiven tjänstevikt 830 kg ger en lastvikt på 770 kg, det vill säga en häst. Har man BE-körkort får bilen dra en tyngre transport men tjänstevikten + aktuell lastvikt får inte överstiga den maxvikt som bilen får dra, i det här fallet 1600 kg. Om vi vänder på ekvationen för att få fram vad som krävs för att det ska vara tillåtet att dra en transport med två hästar i: Lastvikten på transporten måste vara åtminstone 1500 kg. Själva transporten väger antagligen närmare ett ton och därmed fordras en bil som får dra cirka 2 500 kg, exempelvis en Range Rover som i sig har en totalvikt på drygt tre ton. Hela ekipagets totalvikt hamnar således på närmare sex ton. Överträdelse av såväl olovlig körning, om föraren har B-körkort och ekipagets totalvikt överstiger 3 500 kg, som om man kör med övervikt straffas med böter. Har man mer än 25 procents övervikt riskerar man dessutom att körkortet dras in. VIKTIGAST är dock att man är en fara för såväl sig själv, sina hästar och medtrafikanter. Transporten är byggd för att klara angiven lastvikt, överlastar man finns risken att vitala delar i den inte håller och vem som helst kan föreställa sig konsekvenserna av om något går sönder på en transport i full fart! Sammanfattning Med den information vi nu har ovan blir det genast svårt att göra en sammanfattning. Det ena säger emot det andra och vissa delar är tom regler och förordningar inte bara tips eller råd. I del 2 ser vi frågor och svar med olika typer av hästar, transporter och problem.

Att lastas eller inte lastas  

3 Delar om lastning, transporter, lagar och förordningar i Sverige.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you