Page 1

Inskriptionstal Rektor Eva Lil jebloms tal vid Svenska handelshรถgskolans inskription 2012

hanken.fi


Svenska handelshögskolan –

framtida utmaningar och möjligheter Svenska handelshögskolan – framtida utmaningar och möjligheter

har kunnat förverkliga detta, dels genom sin portfölj av utbyteskontrakt, och dels genom det finansiella stödet till samtliga utresande studeranden.

Svenska handelshögskolan inleder det etthundrafjärde verksamhetsåret i Helsingfors och det trettiotredje året i Vasa som en fristående, autonom handelshögskola, den enda av sitt slag i Finland. Hankens långsiktiga strategi siktar på att utveckla Hanken som en forskningsintensiv, internationell handelshögskola i nära samarbete med näringslivet.

Hankens utbyteskontrakt försäkrar ett mer än väl täckande nätverk av utbytesplatser runt om i världen, och inte med vilka universitet som helst, utan med de allra bästa. Det berättar något om Hankens rykte, att efterfrågan finns bland de internationella universiteten, och om att sådana avtal med Hanken långt överskrider vårt behov. Hanken evaluerar och förvaltar kontinuerligt sin avtalsportfölj, vilket innebär att avtal med nya toppuniversitet ingås, medan man i motsvarande mån säger upp sådana avtal som inte når upp till kvalitetskriterierna. En intressant detalj gällande den obligatoriska utlandsvistelsen är att den bemötts mycket väl av studerandena. Årets enkät till studeranden som sökte sig till Hanken signalerar även om att Hankens internationella profil på ett positivt sätt bidrar till Hankens attraktionskraft som studieplats.

Hanken är för tillfället i stark utveckling, med många pågående projekt. Jag tänker i mitt tal beröra Hankens positionering nu, med speciellt tonvikt i vissa pågående satsningar, samt de utmaningar och möjligheter som framtiden erbjuder gällande utvecklandet av Hanken mot sina långsiktsmål.

Viktiga steg i utvecklingen Hanken har inom de närmaste åren tagit många viktiga steg gentemot en allt större internationell inriktning, samt för att stärka forskningen vid Hanken. Införandet av den obligatoriska utlandsterminen i kandidatprogrammet för studerande inskrivna år 2009 och senare var naturligtvis ett viktigt sådant steg. Det är glädjande att se hur väl Hanken

Andra viktiga steg som nyligen tagits är förknippade med våra internationella ackrediteringar. I december 2011 fick Hanken bekräftelse om att vi förnyat vår EQUISackreditering. I den kvalitetsprofil som ingick i evaluerarnas slutrapport hade Hanken uppnått höga betyg på flera punkter, som berörde våra företags- och alumnkontakter, samt forskningens positionering vid Hanken.


Ett annat viktigt steg togs sommaren 2012 då högskolan kom vidare i processen för att uppnå en AACSB-ackreditering. AACSBs styrande organ godkände nämligen vår sk. aktivitetsplan(officiellt heter rapporten SAP) som innehåller våra läromål, samt kriterierna gällende kvaliteten hos den undervisande och forskande personalen. Eftersom Hanken redan har EQUIS-ackrediteringen, och vårt MBA-program är AMBA-ackrediterad, skulle en AASCB-ackreditering, uppskattningsvis uppnåelig inom 2-3 år, lyfta Hanken till en sk. ”triple-crown” handelshögskola. Dylika internationella ackrediteringar är nödvändiga som externa kvalitetskontroller för en självständig ”ensamstående” handelshögskola enligt vår bedömning. Detta eftersom de fungerar som garanter för att vår undervisning och forskning håller nivån och ständigt utvecklas. De är likaså viktiga för Hankens attraktionskraft bland studeranden och forskare i en allt hårdare internationell konkurrens om resurser. En tredje satsning som jag vill nämna är den pågående internationella evalueringen av forskningen vid Hanken, den första av sitt slag. Våren 2012 inledde en internationell panel bestående av välmeriterade forskare sitt arbete med att evaluera 10 forskningsområden vid Hanken. Hösten 2012 skall panelen företa ett tvådagars besök till Hanken, varvid de träffar forskare och studerande från de olika ämnenaoch högskolans ledning. Syftet är att identifiera såväl redan starka ämnen som sådana med god potential. Slutrapporten inväntas i februari 2013, och tanken är att rapporten skall hjälpa med att skapa en ny styrkesområdespolicy (som beaktas i resurseringen) för Hanken. Finansiell ekonomi och ekonomisk statistik, Immaterialrätt, Tjänstemarknadsforskning och Företagsledning och organisation bär sitt nuvarande styrkesområdestatus fram till sommaren 2013.

Framtida utmaningar och möjligheter: Ekonomin En viktig förutsättning för att utveckla Hanken är naturligtvis de ekonomiska resurserna. På den här punkten har såväl mycket positiva

som även negativa saker ägt rum. Den år 2011 avslutade fundraisingkampanjen gav Hanken en synnerligen stark basekonomi. Fundraisingen bedrevs ju under det statliga matchningslöftet på 2.5 euro från staten gentemot varje externt fundraisad euro, och den gick kraftigt över förväntan. Kampanjen resulterade i över 15.7 M externt fundraisade medel vid utgången av juni 2011, deadlinedatumet för matchningslöftet. Hanken överskred inte bara sitt fundraisingmål (det ursprungliga på 10 M, och det senare informella på 15 M), utan även sitt mål på 1 000 donatorer, eftersom utfallet var över 1 200. Efter att den statliga matchningen fullt utbetalats, resulterade detta i dryga 55 M euro medel i Hankens balansräkning. Detta gör Hanken till det bäst kapitaliserade universitetet i Finland, när man relaterar grundkapitalet till den årliga basverksamhetens budget. Det som också är unikt i förhållande till de andra universiteten i Finland är att ca en tredjedel av medlen kom från utlandet; att lyckas erhålla utländsk finansiering var ju också en önskan som från statligt håll gavs i början av kampanjen. Hankens fundraisade medel förvaltas av två externa portföljförvaltarbolag, och trots finanskrisen har de enligt den senaste informationen behållt sitt värde. Det är dock endast avkastningen på dessa medel som kan användas, inte kapitalet som sådant. Funraisingverksamheten kommer att fortsätta i framtiden som en del av den regelbundna verksamheten. Hankens partnerskapsprogram har även tagit luft under vingarna år 2012, och vi har nu fyra stycken Premium Partners (H&M, Fazer, KPMG och PWC), två Partner-företag (Deloitte, Ernst & Young), och en Vasa-partner (Estlander & Partners). Vi är tacksamma över de möjligheter till nätverkande med näringslivet som dessa kontakter öppnar, och jobbar kontinuerligt i nära samarbete med institutionerna med att utveckla vårt utbud åt partnerföretagen. Trots sin förstärkta finansiella ställning är Hanken naturligtvis dock i likhet med alla andra finländska universitet starkt beroende av medel från sin huvudfinansiär, UKM. 2012 var sista året som universiteten i Finland fick medel för sin verksamhet enligt den gamla


finansieringsmodellen. Hanken klarade sig synnerligen väl i förhållande till de andra handelshögskolorna hösten 2011 då medel för verksamhetsåret 2012, tilldelades. Hanken hade bl.a. det högsta antalet internationella refereepublikationer per undervisande och forskande personal. Följaktligen fick vi en god finansiell tilldelning för 2012, vilket har även möjliggjort vissa satsningar såsom två nya professurer: en i entreprenörskap i Helsingfors, nu under besättande, samt en forskningsprofessur, som kan sökas bland Hankens professorer för maximalt två år i sänder och som för en forskare med starka forskningsmeriter och ett lovande forskningsplan möjliggör heltids forskande. Forskningsprofessurens första innehavare, professor Eero Vaara, inleder sin två-årsperiod i januari 2013. Under 2012 har även ett nytt center inlett sin verksamhet, Hanken Centre for Gorporate Governance, samt ett gammalt döpts om, till Wallenberg Center for Financial Research. De framtida ekonomiska förutsättningarna ser tyvärr mycket dystrare ut. Frysningen av universitetsindexet ledde till att de medel som tilldelas för 2013 från UKM i inflationsjusterade termer är mindre än tidigare. Universitetens kostnader är ju till merparten lönekostnader, som årligen stiger i takt med de fackliga lönejusteringarna, och detta kompenseras med andra ord inte av staten. Därtill gynnar inte den nya finansieringsmodellen en självständig handelshögskola, som bl.a. i finansieringsmodellen inget har att hämta från finansieringskategorierna ”nationella uppdrag” och ”ämnesspecifika del”, vilka utgör 15 procent av totalfinansieringen. Tidigare fick Hanken årligen över en halv miljon ämnesspecifika pengar som nu uteblir. Den nya finansieringsmodellen, där man i forskningsmeriterna än så länge inte beaktar kvaliteten på vetenskapliga tidsskrifter, gynnar inte heller Hanken. Kombinationen av förlorade ämnespengar, färre strategipengar än tidigare, och ett något sämre resultat än året innan gällande konkurrensen om forskningspengarna, ledde till att Hanken för år 2013 tilldelades drygt 1.5 M mindre medel från UKM. Även om avkastningen på vårt kapital förhoppningsvis räddar ekonomin

för 2013, betyder det att inga större nya satsningar kan på kort sikt företas. Hanken bör sätta större tryck på att klara sig bättre i den ekonomiska konkurrensen om medlen. Speciellt ömma punkter är den låga andelen extern forskningsfinansiering, framför allt internationell sådan. Förbättringar i antalet magistersexamen per år (som även varit ständigt stigande efter den nationella gropen i samband med examensreformen), samt en ökning i antalet internationella refereepublikationer per forskare (mot vårt mål på ett per år och forskare) skulle även ge en bra ekonomisk avkastning i den nya finansieringsmodellen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomin paradoxalt nog är både ett hot som en möjlighet för Hanken. På kort sikt ser utsikterna dystrare ut än året innan, eftersom de basmedel vi bör klara oss med nästa år är klart mera begränsade. Simuleringar företagna med den nya finansieringsmodellen som bas visar dock att Hanken har alla möjligheter att klara sig mycket bättre än nu även i den modellen. Ekonomin är även Hankens styrka, eftersom våra grundmedel är så omfattande i relation till den årliga budgeten. När finanskrisen hoppeligen någon gång är över, och vår output på sådan nivå att den genererar sin egen basfinansiering via UKMs nyckel, möjliggör den starka kapitalbasen väsentliga satsningar på ökad kvalitet. Det kan inte sägas för ofta att universitetens verksamhet är mycket långsiktigt, och satsningar i utbildning och forskning tar åratal att nå frukt. Universiteten är därmed förtjänta av en stabil finansieringsbas, i vilken svängningarna borde vara små och framför allt prognosticerbara i god tid. Tyvärr delas denna åsikt inte av de ekonomiska beslutsfattarna, för nedskärningar i ekonomin drabbar alltför lätt direkt även universiteten, såsom nu via bland annat nedskärningen av det nystiftade universitetsindexet. Paradoxalt tycks varje försök att bygga buffertar för dåliga tider resultera i att man skär i just dessa medelstilldelningar när en nedgång i ekonomin kommer.


Framtida utmaningar och möjligheter: Skärpta kvalitetskrav Såsom tidigare nämndes, inleder Hanken nu följande fas i processen för att uppnå en AACSB-ackreditering. De två viktiga punkterna som Hanken nu under anpassningsperioden får arbeta vidare med är Assurance of Learning (AOL)-processen, som syftar till att skapa sådana processer som ser till att undervisningsmålen på olika nivåer och i olika ämnen är väldefinierade, i nivå med varandra, samt att kontrollmekanismer finns insatta som garanterar att undervisningsmålen nås i tillräcklig utsträckning. Denna process har redan avancerat rätt långt och bl.a. lett till tydligare definierade kursmål, och en harmonisering av mätinstrument såsom den som används i samband med bedömningen av magisteravhandlingar. Ännu kvarstår en implementering av själva kontrollmekanismerna, det vill säga ta i bruk de årliga test som undersöker att undervisningsmålen uppnåtts.. AOL-processen är ett bra exempel på hur externt angivna krav, när de implementeras väl, kan leda till klara kvalitetsförbärttringar såsom en ökad fokus på inlärningsprocesserna. Jag uppmanar all undervisande personal att ta detta på allvar och följa de modeller som AOL-processen definierar. En annan nyhet som AACSB-processen tillför är fokus på den forskande och undervisande personalens forskningsfärdigheter. Här avser jag kriterierna för akademiskt kvalificerad personal (AQ-kravet). En tillräckligt hög andel av vår forskande och undervisande personal bör nu vara ”AQ”, det vill säga uppvisa under de senaste fem åren, tillräckliga forskningsmeriter. Hanken bör inte heller anställa ny personal som inte är akademiskt eller professionellt (PQ) kvalificerat. Någon kan undra över hur detta skiljer sig från det tidigare, då tjänster och positioner ju även tidigare tillsatts på basen av forskningsmeriter, och där det funnits minimikrav i form av basexamina (EM, ED) som en fast anställd har behövt uppfylla. Det nya med AACSB.s AQ och PQ krav är att forskningsmeriterna bör vara kontinuerliga,

det vill säga att man inom varje femårsintervall bör uppvisa tillräckliga meriter. Detta är en klar signal om att man, i en snabbt föränderlig värld, bör anstränga sig med att kontinuerligt hålla sig ajour, för faktumet är ju att erhållen kompetens allt oftare föråldras ifall man inte hela tiden uppdaterar sitt kunnande. För en högskola som vill vara på forskningsfronten är detta helt i linje med strategin: man kan hålla sig nära fronten enbart om personalen kontinuerligt forskar. AQ-kravet för med sitt ett tryck på fortsatt kvalitetsförbättring, och är därmed en möjlighet, men även en stor utmaning. Man bör sporra institutionerna och personalen för att sträva efter detta mål. Hankens Stiftelses publikationsstipendier, införda 2010, är ett element bland incentiven. Forskningsprofessuren ett annat. Institutionernas resurstilldelning kommer även att ses över för att öka forskningsmeriternas tyngd i den finansieringsmodellen. Hanken har även gjort satsningar för att gynna internationell rekrytering av framgångsrika forskare, bland annat genom tillgången till så kallade entry-services. Jag är övertygad att AQ-kravet kommer att reflekteras i en ökad målmedvetenhet hos institutionerna för att intensifiera rekryteringssatsningarna, så att man verkligen anstränger sig för att nå de allra bästa resurserna runt om i världen som Hanken kan attrahera för framtida lediga positioner. Vi kommer under hösten 2012 att anordna många tillfällen där de nya kravens innebörd för anställningsbeslut, för val av examinator för kurser, och handledare för doktorander, skall belysas. Jag är övertygad om att Hanken kommer att klara AACSB-anpassningen, och att denna ackreditering, tack vare sin starka fokus på såväl inlärningsprocesserna som de kontinuerliga forskningsmeriterna, kommer att ytterliga stärka undervisningen och forskningen vid Hanken.

Slutord Framtiden är full av utmaningar på den alltmer konkurrensutsatta samt internationaliserande utbildningsmarknaden. Trots sin lilla storlek


har Hanken redan befäst sig en stark ställning i Norden och Nordeuropa, och har inte minst tack vare vår stabila basekonomi (balans), alla möjligheter att på sikt uvecklas i linje med strategin för 2020. Jag vill med dessa ord önska såväl studenter som lärare och forskare en riktig god start på det nya låsåret 2012-13. I wish all members of our academic community a very succesful academic year, and greet our international students warmly welcome.

EVA LILJEBLOM, REKTOR


Rektors tal vid inskriptionen 2012  

Rektor Eva Liljebloms tal vid inskriptionen för Svenska handelshögskolan 2012

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you