Hanken #3/2017 - En alumntidskrift från Svenska handelshögskolan

A LUM N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS

3/17 I DETTA NUMMER:

2 Hänt på Hanken 4 Ledaren: Nina Olin 5 Inkörsport till arbetslivet för utländska studerande 6 HANKEN really RETURNS 8 Alumndagen i Stockholm 11 Kolumnen 12 Styrelsearbetet på bättre bog 14 Bred styrelse viktig vid starten 15 ”Låt vårdområdena beskatta” 16 Från konkurrent till partner 17 Boktipset 18 Kräver brödrosten brandmur?

20 Partnersidan 21 På jobb 22 Brief in English

Strålande insamlingsresultat för HANKEN RETURNS. Kampanjledningen tackade donatorer med uppskattad fest.

Sidorna 6–7 1

H Ä N T PÅ H A N K EN

TILL HANKEN VIA SVENSKA HÖGSKOLEPROVET

FOTO:

Hanken förnyar sin kandidatantagning inför 2018 och börjar som första finländska universitet anta studerande på basis av det svenska Högskoleprovet. Genom att skapa en kvot för sökande på basis av svenska Högskoleprovet vill Hanken locka speciellt svenska sökande till sin svenskspråkiga kandidatutbildning i Helsingfors och Vasa. Maximalt 15 nya studerande antas denna väg.

– Vi ska vara ett naturligt val också för nordiska sökande, då vår svenskspråkiga utbildning erbjuds i Finlands livskraftigaste tillväxtcentra Helsingfors och Vasa, säger Minna Martikainen, prorektor med ansvar för utbildningen. Även andelen studerande, som tas in direkt på basis av betyg, ökar.

HANKEN & SSE NORDISK TOPP NY STRATEGI Strategin Hanken 2025 slår fast att Hanken under de kommande åren fortsätter att satsa på forskning och forskningsbaserad utbildning av hög kvalitet, internationalisering, starka företagskontakter och socialt ansvar och hållbarhet.

Via Hankens webbplats kan du ta del av en animering som förklarar strategin.

UNIK KURS OM MATAVFALL

PRODUKTEN SKYMMER KUNDEN

Hanken, Handelshögskolan i Stockholm och det schweiziska universitetet USI Lugano har samverkat kring en unik kurs på magisternivå. Kursen tacklar globala problem och sammanför studenterna med hjälp av digitala verktyg.

Under våren 2017 antog studerandena utmaningen att reducera matavfallet. Hanken utvecklade ett koncept för virtuell undervisning, vilket gjorde det möjligt för studerandena att ta del av flexibelt utbyte utan att resa.

Produken står ofta i vägen och skymmer kunden. Det var temat för ett after work-seminarium på Hanken i Vasa.

Där diskuterades hur man kan analysera företagets tjänste- och kundfokusering Professor emeritus Christian Grönroos, berättade också om hur intjänings- och resultatlogiken fungerar i ett tjänstedrivet företag. Han är en av de inflytelserikaste forskarna i världen då det gäller kundbaserad marknadsföring och tjänstebaserad affärslogik.

Hanken & SSE Executive Education rankades i somras av Financial Times som den bästa leverantören av ledarskapsutbildning i Norden, som en del av Handelshögskolan i Stockholm.

– Att vi fortsättningsvis förbättrar vår position är ett klart bevis på att våra kunder verkligen uppskattar vårt högklassiga utbud, säger Sari Salojärvi, vd för Hanken & SSE Executive Education.

HANKEN & SSE FICK NY VD Hanken & SSE Executive Education har utsett Marc Hinnenberg till ny vd. Hinnenberg har en bakgrund inom försäljning, affärsutveckling och marknadsföring på nordiska företag.

Han är Hankenalumn och kommer till Hanken från Aktia Bank där han jobbat som direktör, bland annat för den virtuella SmartBanken.

FOTO: MARLÉNE SNABB

Professionell utveckling

Personlig utveckling Niord bildar ett nätverk där man skapar kontakt till bekanta och nya ekonomkolleger.

Vi erbjuder program inom professionell och personlig utveckling samt nätverk och rekreation.

Niord jobbar tillsammans med Finlands Ekonomer för ekonomernas ställning på arbetsmarknaden. Som vår medlem får du alltså också del av alla de förmåner och tjänster som Finlands Ekonomer erbjuder. www.niord.fi | niord@ekonomit.fi | tfn 0400-138 528 2

Ditt nätverk till 4 000 ekonomer

Fritidssstugor i Tahko och Himos

KALENDERN OKTOBER 2017 M

T

O

T

F

L

S 1

2

FOTO: HANNES VICTORZON

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

13.10 Hankendagen i Helsingfors Anmäl dig nu på hanken.fi/hankendagen 25.10 Hanken Fulbright Seminar med professor James Stock

RECTOR’S LIST Den 23 maj delades Hankens Rector’s List-priset ut till högskolans 15 bästa studerande. Representanter för Hankens Premium partnerföretag var också närvarande.

Priset delas varje år ut till de studerande som enligt vissa fastställda kriterier utgör de bästa bland dem som är i slutskedet av magisterexamensstudierna. Kriterierna beaktar studietakten, avhandlingsvitsordet och medelvitsordet för alla studieprestationer.

SCHOLARS AT RISK

SUMMER SCHOOL

Scholars at Risk (SAR) är ett internationellt nätverk som skyddar förföljda forskare bland annat genom att bjuda dem till konferenser och seminarier eller erbjuda dem möjlighet till gästforskarvistelser. Hanken är ett av tio finländska universitet som grundat ett nationellt nätverk för att intensifiera samarbetet.

– Det rör sig om grava hot mot mänskliga rättigheter och minskar möjligheterna till forskning och forskarsamarbete – det som utgör kärnan i Hankens strategi. SAR-nätverket är en viktig del av den internationella akademiska gemenskapens arbete för att upprätthålla akademisk frihet, säger Nikodemus Solitander, direktör för Centre of Corporate Responsibility på Hanken.

Under fyra veckor i juni deltog 27 studerande vid Hanken och Mays Business School i Texas i en gemensam Summer School. Gruppen studerade internationell företagsverksamhet och olika företagskulturer. I programmet ingick gästföreläsningar och företagsbesök hos bland annat Fazer, Maria start up hub, Hanken Business Lab och restaurang Finnjävel.

27.10 Ekonombrevsutdelning Vasa

NOVEMBER 2017 M 6

EMBA SUMMER SUMMIT Det årliga Hanken EMBA Summer Summit ordnades i år för närmare 100 deltagare i en unik miljö, nämligen isbrytaren Sisu. Under evenemanget fick deltagarna nätverka med andra Hanken EMBA-alumner och höra intressanta talare, bland annat Tero Vauraste, vd för Arctia Oy och ordförande för Arctic Economy Council samt Jouni Ritola, försäljningsdirektör på Kyrö Distillery Company.

7

O

T

F

L

S

1

2

3

4

5

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

2.11 Omgiven av idioter – Eftermiddagsseminarium med Thomas Erikson 9.11 Aktualitetsseminarium Handelsgillets, Ekonomiska samfundets och Hankens årliga aktualitetsseminarium 10.11 Ekonombrevsutdelning i Helsingfors

JANUARI 2018 M

T

O

T

F

L

S

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

30.1 Hanken Business Forum Se www.hankennetwork.fi för mer information och anmälan.

TAIMITARHA SKÖTER STIFTELSEN FOTO: LEIF ROSAS

T

Stiftelsen Svenska Handelshögskolan har en ny ombudsman från 1.8.2017. Paul Taimitarha har ett flertal år verkat som ordförande för Hankens Alumnråd och som ordförande för Studentkårens understödsförening. Ombudsmannen ansvarar bland annat för stiftelsens löpande verksamhet och deltar i att administrera stiftelsens kapital.

REKORDINSAMLING Medelinsamlingskampanjen HANKEN RETURNS avslutades 30.6.2017 och fick stöd av 944 privatpersoner, företag och stiftelser som tillsammans donerade 11,8 miljoner euro. Insamlingsresultatet placerar Hanken som fjärde största donationsmottagare bland de finska universiteten. Mätt i relation till antalet examensstuderande är Hanken den klart största mottagaren. Ett stort tack till alla som deltag! Läs mera på sida 6.

DISPUTATIONER Eva-Lena Lundgren-Henriksson har disputerat i entreprenörskap och företagsledning på avhandlingen Making sense and giving sense of coopetition – From strategic position to processes and practices

Silvia Stroe har disputerat i entreprenörskap och företagsledning på avhandlingen The Duality of Passion in Entrepreneurship

Eeva Solja har disputerat i marknadsföring på avhandlingen Let me tell you a story. Consumer responses to company-created brand stories

Tid: 8.6.2017

Tid: 9.6 2017

Tid: 15.9 2017

Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors

Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors

Opponent: Professor Dimo Dimov, University of Bath

Opponent: Professor Sara Rosengren, Handelshögskolan i Stockholm

Plats: Svenska handelshögskolan, Vasa Opponent: Professor Linda Rouleau, HEC Montréal Kustos: Sören Kock, Svenska handelshögskolan

Kustos: Joakim Wincent, Svenska handelshögskolan

Kustos: Veronica Liljander, Svenska handelshögskolan

Philip Gylfe har disputerat i företagsledning och organisation på avhandlingen Choreographing Strategy: An Exploration into Middle Managers’ Embodied Interaction Tid: 18.9 2017 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Joep Cornelissen, RSM – Rotterdam School of Management Kustos: Liisa Välikangas, 3 Svenska handelshögskolan

L E DA R E N

En tid för nystart För oss i universitetsvärlden innebär starten på läsåret alltid en känsla av nystart. Hela det akademiska året ligger framför oss, med alla de möjligheter året för med sig. För oss på Hanken är känslan av nystart speciellt stark då vi i höst börjar arbeta enligt vår reviderade strategi.

Strategin slår fast att Hanken under de kommande åren fortsätter att satsa på forskning och forskningsbaserad utbildning av hög kvalitet på både svenska och engelska, på internationalisering av vår verksamhet, på allt starkare kontakter till näringslivet, samt på främjande av socialt ansvar och hållbarhet. Mycket av detta arbete är redan på god väg, men visst har vi saker att utveckla för att nå vår vision.

I visionen slår vi fast att Hankens målsättning är att bli ett nordiskt riktmärke för handelshögskolor som lockar till sig toppakademiker, toppstuderande och partners i näringslivet. Det här betyder att Hanken år 2025 skall vara erkänd som en nordisk handelshögskola med en distinkt miljö för forskning, undervisning och lärande – en miljö som främjar banbrytande forskning, effektiv forskningsbaserad utbildning och utvecklingen av globala kompetenser som är till nytta för de utexaminerade, näringslivet och samhället i stort.

Jag välkomnar er att bekanta er med Hankens strategi genom den strategianimering vi gjort! Den hittar ni via vår webbplats.

Under strategiarbetet utkristalliserades de aspekter i vår verksamhet där Hanken är speciellt stark. En av dessa är de starka nätverk och samarbeten vi har både i Finland och internationellt, av vilka alumngemenskapen är en viktig del. Den starka gemenskapen ser jag som ett bevis på att den berömda Hanken-andan lever kvar också efter att studierna tagit slut.

Ytterligare ett bevis för både Hanken-andan och förtroendet för Hanken är den lyckade fundraisingkampanjen HANKEN RETURNS som avslutades den 30 juni. Det totala resultatet blev över 11,8 miljoner euro från 944 donatorer. Endast tre finländska universitet lyckades samla in större belopp, och då man relaterar donationerna till antalet studerande, toppar vi listan med god marginal. Inte illa för Finlands minsta universitet!

Ett stort tack till er alla som ställt upp i kampanjen! Var och en av er har bidragit till att Hanken kan fortsätta sin utveckling som en stark och självständig handelshögskola med högklassig forskning och utbildning.

Hösten erbjuder flera möjligheter att stärka alumngemenskapen. Den 13 oktober ordnas den traditionella Hankendagen där ni alumner har möjligheten att inspireras, utveckla ert kunnande, och träffa både gamla och nya bekanta. Det ännu möjligt att anmäla sig – hoppas vi ses!

NINA OLIN D I REK T Ö R FÖ R EXT ERN A RELAT IO N ER OCH MA RKNA D SFÖR ING

4

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 CHEFREDAKTÖR Nina Olin ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Mira Aarnivuo Maria Backman Margareta Granholm Marlene Gunsberg Minna Kullas Charlotta Niemistö Henrich Nyman Annika Ravald Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 60 17 e-post: hanken@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn 040 571 3422 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankennetwork.fi eller kontakta alumnkoordinator Mira Aarnivuo tfn 050 552 7271 e-post: mira.aarnivuo@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Oy Fram Ab, Vasa ISSN 1795-1534 (print) ISSN 2324-075X (online) Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2017 nr 4 29.11 PÄRMFOTO Leif Rosas PÅ BILDEN Jannica Fagerholm, ordförande för kampanjkommittén för HANKEN RETURNS, styrelseordförande Björn Wahlroos, rektor Karen Spens, fundraisingchef Camilla Wardi.

Nytt program för samman internationella talanger och finländska företag Hankens nya program för utländska studerande ska ge fördelar åt både studenter och finländska exportföretag.

F

rån och med i höst betalar en del av de utländska studenterna terminsavgift, något som innebär större förväntningar och krav på utbildningen. Förutom en högklassig akademisk utbildning vill Hanken också erbjuda de här magisterstuderandena en ny inkörsport i arbetslivet: International Talent Programme.

– De internationella studerandena är en outnyttjad möjlighet. De finns här, de har kompetens och de har språkkunskaper, säger Ole Johansson, en av programmets beskyddare.

Ole Johansson har bland annat varit koncernchef för Wärtsilä och ordförande för Finlands näringsliv EK. – Under alla de år jag jobbade internationellt reste jag massor, framför allt i Asien och Latinamerika. När jag träffade kunder och andra samarbetspartner fanns det alltid människor som studerat i Tyskland eller i England och som hade ett tyskt eller brittiskt tänkesätt. Det betydde att vi som finländare redan i initialskedet var i underläget. Vi vill att det ska finnas människor med en finländsk tänkesätt, men det kommer att ta tid, säger han.

Ole Johansson får medhåll av prorektor Minna Martikainen som är en av arkitekterna bakom det nya programmet. Hon påpekar att programmet kommit för att stanna och att effekterna kanske syns först om 10 till 20 år.

Genom det nya programmet vill Hanken vara en vägvisare bland de finländska högskolorna.

STYR STUDENTREKRYTERINGEN

För att möta upp näringslivets efterfrågan på internationella kontakter och experter har Hanken också frågat sina samarbetsföretag vad de behöver.

– Vi försöker styra vår studentrekrytering till de marknadsområden som är viktiga för det finska samhället och de finska exportföretagen, säger Minna Martikainen.

I och med de nya terminsavgifterna ställer betalande studenter högre krav på sin utbildning och sin möjlighet att göra karriär, säger Minna Martikainen och Ole Johansson. FOTO: HANNES VICTORZON

Vilka länder eller områden är viktiga just nu?

– Finska exportländer som Sverige, Tyskland, Kina och Ryssland. Ett av de starkast växande områdena i dag är Afrika. Därför ökar vi gradvis vår marknadsföringsinsats i de afrikanska länder där till exempel Wärtsilä har verksamhet.

International Talent Programme riktar sig till alla utländska studerande vid Hanken. Målet är att presentera företagen och studerandena för varandra.

Samarbetet riktar sig främst till finländska exportföretag eller internationella företag med verksamhet i Finland.

Studenterna får karriärrådgivning, en chans att göra projektjobb eller sommarjobb för företagen och en inblick i

olika karriärmöjligheter. Det blir träffar och seminarier. Företagen å sin sida får tillgång till handplockade studenter som kan bidra dels med sin expertis, dels med sin kulturella kompetens om ett specifikt land eller en specifik region.

Ole Johansson påpekar att företagen, som deltar, inte sysslar med välgörenhet, programmet är en utmärkt rekryteringskanal.

– För studenterna innebär programmet att de har lite mer i bagaget när de avslutar sina studier. Förutom det akademiska har de fått arbetserfarenhet och kontakter. Det finns inget som är viktigare för en ung studerande än att skaffa kontakter.

LINA LA UR E N T

MINIFAKTA » Terminsavgifter införs i höst vid finländska yrkeshögskolor och universitet och gäller studerande som kommer utifrån EU och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och som avlägger sin examen på ett annat språk än svenska eller finska (undantaget schweiziska medborgare). » Ett läsår vid Hanken kostar 12 500 euro på magisternivå.

5

STRÅLANDE KAMPANJRESULTAT:

DONATORER TACKADES STORT Fundraisingkampanjen HANKEN RETURNS blev en framgång som heter duga. Två gånger nåddes målsättningarna i förtid och till slut överträffade insamlingen alla förväntningar. Resultatet garanterar att Hanken kan fortsätta utveckla sin verksamhet. Donatorerna avtackades med en fest i mitten av september.

N

är startskottet för kampanjen gick i december 2014 låg målsnöret vid 8 miljoner euro.

Pengarna skulle samlas in fram till den sista juni i år. Men redan i början av februari var målet passerat och flyttades fram till 10 miljoner. Det målet nåddes i april, och när kampanjen avslutades den sista juni var saldot 11, 8 miljoner.

Bakom summan står 944 donatorer.

Samtliga finländska 14 universitet har genomfört motsvarande kampanjer. Mera pengar lyckades endast Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Åbo Akademi samla in.

– Ser man till antalet studerande gjorde Hanken det bästa resultatet, säger fundraisingchef Camilla Wardi.

Hon beskriver kampanjen som en åktur i en bergochdalbana.

– Ibland gick det långsamt, ibland överraskande fort och när jag steg ur vagnen hade jag en härlig känsla av fjärilar i magen.

Och rätt fick hon. Många alumner utmanade varandra och ordnade insamlingar med anledning av sina födelsedagar. Också jubilerande årskurser samlade in pengar.

I samband med slutspurten inleddes också delkampanjen Alumni Challenge. I den matchade en grupp alumner alla alumndonationer med 1:1.

Därmed ökar också den statliga motfinansieringen eftersom staten sträcker till åtminstone en euro för varje insamlad euro. Över 300 alumner antog utmaningen och bidrog med drygt 400 000 euro. Enligt Camilla Wardi blev den totala behållningen av Alumni Challenge närmare 1 miljon euro innan den statliga motfinansieringen, därför att några av utmanarna utökade sin matchning.

Under slutspurten inflöt totalt 570 donationer till ett sammanlagt värde om närmare 6 miljoner euro.

kan lägga ungefär 25 miljoner euro till sitt grundkapital som därmed ökar till drygt 100 miljoner euro.

TIDEN GYNNADE

POSITIVA NYHETER

FORTSÄTTER SAMLA

Det goda resultatet bottnar till stor del i att HANKEN RETURNS sträckte sig över flera år, som var gynnsamma för Hanken också på andra sätt.

– Vi kunde till exempel ansöka om bidrag två gånger av några stiftelser med utdelning en gång om året.

För att ge kampanjen en hävstångseffekt ordnades flera kampanjer inom kampanjen.

För ungefär ett år sedan, då slutspurten började, stod insamlingsmätaren på drygt 6 miljoner euro. Merparten härstammade från företag, fonder och stiftelse. Då slog Hanken på trumman för att engagera så många privatpersoner som möjligt.

– Erfarenheten visar att den stora massan ansluter sig i slutskedet, sade Camilla Wardi då.

6

Kampanjen ackompanjerades kraftigt av att Hanken, under insamlingen, kunde kommunicera ut positiva nyheter som höjde intresset hos såväl tidigare som nya donatorer.

Under kampanjtiden blev Hanken AACSB-ackrediterad och blev därmed ett så kallat Triple Crown universitet.

Hanken är en av världens få trippelackrediterade handelshögskolor.

I våras kunde Hanken förnya sin position som världens femte bästa universitet i fråga om forskning och publikationsverksamhet.

Utvärderingsverktyget U-Multirank, som varit i användning sedan år 2014, visade att Hanken överträffade ungefär 1 500 universitet i USA och Europa.

Efter den statliga matchningen räknar Camilla Wardi med att Hanken

ÖKAT EKONOMISKT SVÄNGRUM

Det betyder att Hanken har bättre förutsättningar för nysatsningar. Grundkapitalet förvaltas nämligen och endast en del av den årliga avkastningen används. Resten läggs till grundkapitalet som ska växa enligt principen ränta på räntan.

Hankens styrelse och rektor beslutar hur pengarna används. I första hand är de tänkta att stärka forskningen och utbildningen, internationaliseringen och undervisningsmiljön.

Tack vare avkastningen från den förra fundraisingkampanjen har Hanken till exempel inrättat några nya professurer, startat Hanken Business Lab, med verksamhet i både Helsingfors och Vasa och byggt om biblioteket i Helsingfors.

Och hur blir fortsättningen? Enligt nu gällande lag kan universiteten fortsätta att samla pengar. Dessutom är lagen om penninginsamling under reform, och allt tyder på att kapitaliseringsmöjligheten blir bestående.

Enligt Camilla Wardi fortsätter Hanken samla pengar, men övergår från att driva en kampanj till att långsiktigt och löpande samla in donationer Hon ser hoppfullt på framtiden.

– Hanken är i allra högsta grad beroende av extern finansiering även i framtiden. Vi räknar till och med att behovet ökar. Den externa finansieringen möjliggör satsningar som driver utvecklingen framåt och höjer kvaliteten på verksamheten, säger Camilla Wardi.

PETER N O R D L I N G FOTO: LEIF ROSAS

1.

2.

4.

3.

KAMPANJENS STÖRSTA DONATORER: Tackfesten för donatorerna samlade 350 deltagare. 1. Akademiska damkören Lyran och Akademiska Sångföreningen uppträdde med körsång och snapsvisor. 2. Johanna Karvonen och Isabel Storsjö.

3. Camilla Wardi. 4. Clarry Herrmann.

»» Jane och Aatos Erkkos stiftelse »» Svenska kulturfonden »» Stiftelsen Tre Smeder »» Familjen Erling-Perssons Stiftelse »» Marcus Wallenbergs Stiftelse för Företagsekonomisk Forskning »» Liikesivistysrahasto »» Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond »» Päivi och Kurt Björklund »» Camilla och John Lindfors »» Louise och Göran Ehrnrooth stiftelse »» Saara och Björn Wahlroos Stiftelse »» Wärtsilä

7

A LUM N DAGE N

Alumndagen i Stockholm blev något av ett publikrekord.

FOTO: TORBJÖRN ZADIG

VARM OCH GLAD ALUMNDAG Stockholm visade sig från sin bästa och varmaste sida när årets internationella alumndag hölls där i maj.

Dagens huvudtalare var professor Micael Dahlen vid Handelshögskolan i Stockholm, och med honom som dragplåster hade fler alumner än någonsin förr lockats att delta.

Å

rets internationella alumndag hölls i Stockholm för sjätte gången. Närmare 90 alumner minglade med varandra och lyssnade till intressanta inlägg på Finlands ambassad på Gärdet.

Micael Dahlen talade under rubriken ”Pengar är så yestermillennium”. Mer om hans tankar läser du i föregående nummer av tidningen Hanken. CFI Groups vd Peter Eriksson, själv Hankenalumn och flitig deltagare i alumndagarna, berättade hur man kan öka lönsamheten med kunden i förarsätet.

Postdoc-forskare Christian Kowalkowski presenterade en guide till hur produktföretag kan bygga konkurrenskraft genom tjänster och helhetslösningar, och två unga alumner som jobbar i Stockholm berättade om sina karriärval.

Cocktailmottagningen efter föredragen hölls ute i ambassadens trädgård och alla deltagare samlades till ett glatt familjeporträtt innan förflyttningen till restaurang Villa Källhagen, där den efterföljande middagen avnjöts. ÅSA N YM AN 8

Çhristian Kowalkowski. FOTO: TORBJÖRN ZADIG

Micael Dahlen.

FOTO: TORBJÖRN ZADIG

A LU M NDAG EN

1.

3.

2.

Programmet på alumndagen inspirerade till många diskussioner och nätverkande.

1. Från vänster Kirsti LindbergRepo och Carita Nyberg.

2. Helen Nordman-Knutson och Elise Sihvonen.

3. Martina Nordström deltog i Alumndagen för tredje gången medan Tuomas Mattila var förstagångsdeltagare.

4. Emma Nyman, Sofia Seiplax och Peter Holms.

4.

FOTO: TORBJÖRN ZADIG

Slår vakt om kontakten Hankenalumnerna är erkänt duktiga på att hålla kontakt med sin gamla alma mater. Vi träffade en av dem på alumndagen i Stockholm i våras.

– Det är otroligt viktigt att Hanken syns också utanför Finlands gränser, så man ser att högskolan är aktiv också internationellt. Det säger Hankenalumnen Peter Eriksson som är bosatt i Stockholm sedan 15 år. Han är vd för Claes Fornell International (CFI Group) i Sverige och en flitig deltagare i Hankens internationella alumndagar, i år också som talare. Dessutom brukar han gästföreläsa inom ramen för Hankens Executive MBA-utbildning.

– Jag tror att jag har varit med på nästan alla alumndagar som har ordnats i Stockholm. Det är intressant att få veta vad som händer på Hanken, när jag själv studerade var jag studentkårsaktiv, så intresset sitter i.

Eriksson poängterar vikten av goda nätverk. Programmet på Hankens alumntillställningar berömmer han också.

– Det har varit bra och varierande program under åren och trevligt att delta i workshoppar och presentationer om relevanta ämnen. I år tycks Micael Dahlen ha lockat hit många. Nätverken kan man utvidga när man träffar andra hankenalumner.

Kvällsprogrammet är en viktig del av helheten.

– Det är ett bra tillfälle att uppdatera sig om vad gamla bekanta håller på med nuförtiden.

Eriksson höll ett inlägg på årets alumndag och talade om Customer Asset Management och vikten av att ta med kunden in i beslutsprocessen när ett företag ska ta steget från kundfokuserad till kunddriven organisation.

– Ta reda på hur ett beslut kommer att påverka kunderna och se till att de beslut ni fattar stöder företagets övergripande strategi och mål. Fundera också på de resurser och den tid som behövs, räkna på avkastningen i relation till kostnaden för ett strategiskt beslut. Och sist men inte minst: gör upp en plan för att följa upp resultaten av de beslut ni fattat.

Peter Eriksson. FOTO: TORBJÖRN ZADIG

ÅN 9

Henrik Steinbrecher talar för projekt och evenemang som sammanför Hanken och näringslivet.

FOTO: TORBJÖRN ZADIG

Han vill ta Hanken till nästa nivå – En framgångsrik internationell alumnverksamhet är ett bevis på Hankens framgång. Det gäller att skapa ett gemensamt värde för alumnerna. Orden är Henrik Steinbrechers. Han är ett erfaret företagsproffs med långt perspektiv, och är en av dem som hjälper Hanken med att utveckla bland annat alumnverksamheten.

I

takt med att konkurrensen om resurser och studenter hårdnar, både globalt och lokalt, pågår arbetet med att kontinuerligt utveckla alumnverksamheten. Hanken tar hjälp av både alumner och utomstående experter i detta arbete.

En av dem som har lovat bidra till alumnverksamheten med nya idéer och synpunkter är svenske näringslivsprofilen Henrik Steinbrecher. Han har redan jobbat för Hanken som rådgivare under flera år. Ifjol utnämndes han till Executive in Residence vid Hanken och han är också medlem av Hankens International Advisory Board, som möts ett par gånger per år och fungerar som bollplank för rektor.

– Det är ett intressant skede för Hanken. Jag är glad att ha blivit ombedd att vara med och bidra till Hankens utvecklingsarbete.

BRETT PERSPEKTIV

Steinbrecher gjorde en lång karriär som partner på PwC, bland annat som 10

Territory Senior Partner för PwC Sverige.

Under sina sista år där, fram till 2016, ledde han företagets globala Middle Market-enhet. Numera jobbar han som rådgivare, för familjeföretag och deras styrelser och för entreprenörer i Norden. Enligt honom bör alumnverksamheten bli ännu internationellare i framtiden.

– Att det finns alumner som tycker det är meningsfullt att engagera sig för sin gamla högskola visar att Hanken lyckats med sin alumnverksamhet.

En framgångsrik institution genererar framgångsrika studerande.

Han anser att det finns utrymme för Hanken att ta följande steg i utvecklingen av alumnverksamheten.

– Det finns en kulturell bindning mellan Hanken alumnerna. I en värld av socialt nätverkande blir de egna nätverken allt viktigare när man är så många människor, hela 14 000 alumner, i ett gemensamt sammanhang. Henrik Steinbrecher gick själv en utbildning i kommunikation och strategi för 35 år sedan.

– Vi håller fortfarande kontakten och det har vi haft stor nytta av under åren.

MEDVETNA STRATEGIER

Ett långsiktigt strategiarbete, både i alumnarbetet och allmänt inom högskolan bär frukt.

– Kärnan är Hankens unika ställning. Efter drygt fem år i Hankens International Advisory Board har jag sett högskolans utveckling och följt strategioch utvecklingsarbetet på nära håll. Det är bra att projekt som Hanken Business Lab och de olika alumnevenemangen öppnar upp skolan för företag, både direkt och indirekt.

Steinbrecher har jobbat mycket med Finland och har också global erfarenhet. I sin roll som Executive in Residence tillbringar han ungefär en vecka i månaden på sitt kontor i anslutning till Hanken Business Lab i Helsingfors.

– Då träffar jag folk och ställer upp som bollplank, jag tror att jag har en hel del att bidra med. Det är helt rätt att öppna upp Hanken för företagskontakter av olika slag, både i det uppdrag som jag har, i form av partnerprogram och i form av företagscase i undervisningen. ÅN

KO LU MN

FOTO: NINA SÖDERBERG

Överväg nya administrativa lösningar för småbolag

N

är jag som redovisningsforskare presenterar forskning om europeiska icke-börslistade (privata) aktiebolag för en nordamerikansk publik poängterar jag alltid regleringsskillnader länder emellan. Liksom i flera europeiska länder måste alla privata aktiebolag i Finland producera ett årligt offentligt bokslut, som med undantag för småbolag ska vara reviderat. I USA och Kanada, finns däremot få krav på privata bolag att redovisa eller revidera sina siffror. Inte sällan möts jag av en förbluffad men intresserad publik.

Samtidigt som skillnaderna ger mig goda forskningsmöjligheter kan man undra om inte dessa krav medför en stor administrativ börda för de redan ekonomiskt tyngda småbolagen, som många vill se växa och bidra till tillväxt.

Enligt färsk forskning anser också europeiska privata bolag att kostnaderna för rapporteringen överstiger fördelarna och att de inte skulle offentligöra sina bokslut om kravet försvann. Vidare är bolagen ofta oroade över rivalernas möjligheter att snoka i deras siffror. Parallellt kan rapporteringen potentiellt ha positiva effekter eftersom företag kan fatta bättre beslut och sänka sin kapitalkostnad baserat på konkurrenters bokslut.

Till skillnad från rapporteringskravet väljer ungefär en fjärdedel av de befriade småbolagen i Finland att frivilligt revidera sina bokslut, bland annat därför att revisionen adderar trovärdighet vid kreditförhandlingar.

Aktiebolag i Finland är befriade från revision om högst ett av följande villkor uppfyllts under två år: tillgångar

över 100 000 euro, omsättning över 200 000 euro och antal anställda i medeltal över tre. Intressant nog ger dessa gränser visst utrymme for tolkning. Exempelvis behöver bolag inte rapportera personalstyrkan, vilket gör gränsen synnerligen svår att övervaka och följa. Min forskning visar sedan att många icke-reviderade bolag som överstiger revisionsgränserna redovisar de mest skatteaggressiva siffrorna.

Vidare verkar revision bland småbolag nog ha ett värde. Forskning visar att frivilligt reviderade bolag har lägre räntekostnader och bättre tillgång till kredit. Mina egna resultat indikerar vidare att revisorer förhindrar lagstridiga handlingar som leder till minskade skatteintäkter för staten. Bolagen själva kan också dra nytta av revisorns kunskap.

I Finland är skattebjörnen kanske mest intresserad av småbolagens siffror eftersom beskattningen baserar sig på bokslutet. Med tanke på att det finns en strävan efter höjda revisionsgränser inom EU och att man vill minska den administrativa bördan för småbolag, samtidigt som bolagen själva är ovilliga att göra upp bokslut, kunde alternativa modeller diskuteras. Hur skulle till exempel ett framtidsscenario där revisionsgränserna höjdes och där de kunde övervakas bättre se ut?

Då skulle kraven på småbolag minska samtidigt som enkla skattebokslut och effektiva skatterevisioner kunde implementeras. En vinn-vinn-situation?

D ENNIS SUND VIK Ä R FOR SKA R D OKTOR I RED OVISNING VI D HA NKEN OCH GÄ STA R PENN STATE UNIVERSITY D ETTA L ÄS ÅR 11

Gunvor Kronman. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

STYRELSEN SKA HA FULL KOLL Många inom näringslivet lockas av intressanta styrelseuppdrag, men styrelsearbetet har också blivit allt mer krävande. Därför har också utbildningen på området ökat.

I

nom näringslivet har strategibyggandet blivit en allt mer uppmärksammad del av varje företags verksamhet. Det har gjort att styrelsens roll, att arbeta för en långsiktig utveckling, blivit tydligare. Hanken erbjuder allt mer utbildning i styrelsearbete, främst via kompetenscentret Hanken Centre for Corporate Governance.”

– Förr var styrelsen mer av ett godkännande stämpelorgan, men nu har man inom företagsvärlden mer och mer insett att en styrelses mest fundamentala uppgift är att ge förutsättningar för företaget att klara sig ännu bättre i framtiden, säger Philip Aminoff som har en diger meritlista när det gäller styrelsearbete, bland annat i familjeföretaget Veho.

Han har även gästföreläst vid Hanken om styrelsearbete och är sedan 2016 ordförande för Director’s Institute Finland.

Enligt honom bör styrelsen ta ett helikopterperspektiv på hela verksamheten och vid behov gå ner och syna detaljer närmare.

– Ibland kan en synbar petitess vara ett symptom för ett större strukturellt problem. Då behöver styrelsen be ledningen om mer information och kanske en handlingsplan för att komma vidare.

Han varnar för risken att styrelsen blandar sig alltför aktivt i den operativa ledningens dagliga arbete. Däremot behövs en aktiv informationsgång och ett ömsesidigt förtroende mellan ledning och styrelse för att parterna ska kunna styra och leda företaget.

– Att vara vd är ett av världens ensammaste jobb. Därför är relationen mellan styrelseordförande och vd den enskilt viktigaste. Det är bra om vd:n hyser en sådan professionell respekt för styrelseordföranden att han eller hon kontinuerligt vill bolla idéer också mellan styrelsemötena.

12

PROFFSIGARE INSTÄLLNING

Det praktiska styrelsearbetet har under de senaste decennierna färgats av samhällsandan och blivit mer resonerande och lyssnande, snarare än att en diktatorisk ordförande klubbar igenom sin egen agenda.

– Under de femton år jag aktivt arbetat i styrelser har det skett en revolution, till det bättre. I början hände det att jag kom som enda kvinna till möten och insåg att alla beslut var fattade på förhand. Sådana styrelser ser jag inte i dag. Styrelsemedlemmarna är bättre förberedda, det finns inte längre någon som sätter sig och sprättar kuvertet med möteshandlingarna när mötet ska börja, säger Gunvor Kronman, vd för Hanaholmens Kulturcentrum och rutinerad inom styrelsearbete, bland annat hos Finnair och Föreningen Konstsamfundet.

Hon ser flera orsaker till den positiva utvecklingen.

– Vi har haft en offentlig debatt om styrelsearbete, det har ställts högre krav på transparens och även på större personligt ansvar för styrelsemedlemmar. Kraven har helt enkelt höjts, konstaterar hon.

SAMLA OLIKTÄNKARE

Sammansättningen av styrelser har under de senaste två decennierna generellt blivit mer diversifierad, samtidigt som diskussionsklimatet inom styrelsen blivit öppnare.

– En välfungerande styrelse har en mångsidig sammansättning med olika specialkompetenser. Det ger styrelsen en större samlad kunskapsbas än om alla styrelsemedlemmar är finansdirektörer, säger Anne Brunila, styrelseproffs och Professor of Practice vid Hanken.

Gunvor Kronman betonar ordförandens roll att uppmuntra till ett öppet diskussionsklimat inom styrelsen.

– Genom nätverk lär man känna en bred skara människor och när man funderar på nya styrelsemedlemmar är det lätt hänt att kända namn tar sig upp på listan. Jag har aldrig medvetet byggt upp några nätverk. De har uppstått tack vare mitt jobb, mina intressen och för att jag varit aktiv.

IBLAND BLÅSER DET HÅRT

Vissa styrelsebeslut är förutbestämda att väcka starka reaktioner hos allmänheten eller olika intressegrupper. I sådana fall är det speciellt viktigt att beslutet är välunderbyggt och förankrat i styrelsen.

– Ingen är nollställd mot offentlig kritik i medier, men det viktiga är att man som styrelsemedlem vet med sig själv att styrelsearbetet är välgjort, att man tagit reda på alla tillgängliga fakta och övervägt dem i styrelserummet, säger Gunvor Kronman.

Det juridiska ansvaret ligger tungt på styrelsemedlemmarna och Kronman rekommenderar varje styrelse att försäkra sig mot eventuella skadeståndsåtal.

Philip Aminoff. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

– Självklart är det mer krävande att leda ett möte med en brokig styrelse, men jag ser det som ordförandens uppgift att fånga upp signaler och få alla i styrelsen att känna sig inkluderade.

Aminoff , Brunila och Kronman framhåller vikten av att varje styrelsemedlem delar med sig av sin kompetens, sina nätverk och frågor på styrelsemötena. Och att det finns tillräckligt stor olikhet i expertis och sättet att tänka inom styrelsen.

– För att fatta ett svårt beslut behöver frågeställningarna belysas ur många synvinklar. Det behöver inte innebära att uppfattningarna är motstridiga, säger Anne Brunila.

– Många branscher är inne i strukturomvandlingar och därför är det speciellt viktigt att ha en diversifierad uppsättning av styrelsemedlemmar. Medlemmar i olika åldrar bidrar med viktiga erfarenheter och insikter och det kan till och med vara viktigare än kön, tillägger Gunvor Kronman.

NEJ TILL KVOTERING

Hon efterlyser ett ännu större inslag av utländska medlemmar i finländska styrelser.

– Vi skulle behöva mer internationell kompetens, speciellt i företag som riktar sig till den internationella marknaden.

Jag har hört argument om att vi då måste tala engelska på styrelsemötena, men för bolagets bästa är det absolut viktigare att få in personer som kan den internationella marknaden.

I den politiska debatten har bolagsstyrelser utpekats som grabbiga herrklubbar och en del politiker, också i Finland, har talat för en liknande kvoteringslag som i Norge. Här är Aminoff, Brunila och Kronman eniga. Kvotering är inte rätt väg.

– Jag ser ingen motsättning mellan kompetens och kön. Det är en miss av nomineringskommittéerna om de inte beaktar den möjlighet som en diversifierad styrelse ger, men jag tycker inte att det är en fråga för lagstiftningen, säger Gunvor Kronman.

– Jag har heller aldrig stött kvotering i någon form. Aktuell forskning visar nu också att andelen kvinnor i bolagsstyrelser har ökat och fortsätter öka. Det är en utveckling som sker utan lagstiftning, tillägger Anne Brunila.

Hon ser inte heller nätverk som består av enbart män eller enbart kvinnor som något problem.

Anne Brunila.

– Jag har sett till att jag är försäkrad i mina styrelseuppdrag. Man ska inte se det som ett sätt att komma undan sitt ansvar. Försäkringar gäller bara när man gjort ett grundligt arbete i styrelsen.

ARVODET INTE AVGÖRANDE

Ett välgjort styrelseuppdrag innebär mycket arbete och stort ansvar. Hur är det med ersättningen?

– För mig är styrelseuppdrag i första hand ett sätt att få utlopp för mitt personliga intresse för företag, ekonomi och samhälle. Jag sitter även i styrelser som inte betalar arvoden trots att styrelseuppdraget kräver mycket arbete. Jag har aldrig haft arvodet som drivkraft när jag tagit mig an styrelseuppdrag, säger Anne Brunila.

– Man ska aldrig ta ett styrelseuppdrag med motivet att tjäna pengar. Arvodet motsvarar nästan aldrig arbetsinsatsen och när bolaget hamnar i kris innebär det mer arbete för styrelsen. Det måste finnas ett personligt engagemang för uppdraget, tillägger Gunvor Kronman.

– Arvodesfrågan brukar komma sist när styrelsemedlemmar rekryteras. Om bolagets verksamhet är intressant och styrelsens arbetssätt och sammansättning känns bra brukar inte frågan om styrelsearvodet stjälpa rekryteringen, konstaterar Philip Aminoff.

J OHA N SVE N L I N

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM (AMINOFF & KRONMAN)

13

– Ledningen måste ha en tydlig strategi, säger Kaj Rönnlund. FOTO: JOHANNES TERVO

Uppstartsföretag behöver bred styrelse En vanlig bild av ett uppstartsbolag är att grundaren eller grundarna har ett starkt driv och en bra affärsidé.

Däremot saknas erfarenhet, tålamod och kapital. För orutinerade entreprenörer är styrelsens roll ofta diffus.

–J

ag har varit med i bolag som har haft starka ambitioner att växa, men där grundarna i början av processen har sett styrelsen endast som en formalitet. De har inte insett att många av de frågor, som entreprenörer funderar på, kan analyseras och besvaras om de lyckas rekrytera en styrelse med många kompetensområden. Expansion, internationalisering, kapitalanskaffning, försäljning, produktion för att nämna några.

Det säger Kaj Rönnlund, som har stor rutin av styrelsearbete i uppstartsföretag, men också i bolag med längre historia.

– Jag är bland annat ordförande i familjeföretaget Vasa Grönsakers styrelse, ett bolag som min farfar startade. Också på den marknaden har det skett stora förändringar på senare år, men det finns ändå en historia som vi kan dra nytta av när vi ser på hur vi ska tackla utmaningar nu och i framtiden.

TIDPUNKTEN AVGÖRANDE

I uppstartsföretag är tajmningen i beslut och implementering ännu mer avgörande än i etablerade företag. Bolagsledningen måste utforma en tydlig strategi och skaffa sig stenkoll på marknaden som bolaget ger sig in i.

– I ett uppstartsbolag måste man ställa sig frågan hur just vi ska fylla ett behov på marknaden och exakt när marknaden är redo för just vår produkt eller tjänst. Man kan ha en hur bra idé som helst, men om inte tidpunkten är rätt riskerar allt att krascha.

Jakten på nytt kapital pågår ständigt i ett nytt tillväxtföretag. Om affärsutsikterna är tillräckligt goda kan affärsänglar skjuta till pengar mot delägarskap och dessutom en plats i styrelsen.

– Affärsänglarna är viktiga för att få bolaget att växa snabbare, men de tillför också sin kompetens och sitt nätverk.

14

Kaj Rönnlund ser också en fördel i att bredda galleriet som styr och leder bolaget.

– När en och samma person har flera roller i bolaget uppstår det lätt slitningar. Om hela den operativa ledningen sitter i styrelsen är det risk för att intressen drivs på bekostnad av bolagets intressen. En extern styrelse ser till bolagets bästa och ger var och en möjlighet att koncentrera sig på sina uppgifter.

SPELARNA LYFTER POKALEN

Kaj Rönnlund gör en jämförelse med sportens värld.

– Man kan inte vara både tränare och spelare. Därför måste man inom bolaget fundera på vem som ska träna laget och vem som ska spela. Vilka kompetenser finns det inom ledningen? Fungerar det bra? Kanske en grundare kan gå över till styrelsen i stället för att sköta en operativ uppgift?

Sådana frågor dyker upp under resan och det är bra att ändra på positionerna, säger Rönnlund.

Han framhåller att det inte är ett svaghetstecken när vd:n vill ha hjälp av styrelsen.

– För en vd är det bra att ha ett team både uppåt och nedåt i organisationen. Jag har också sett motsatsen, där vd:n inte involverar styrelsen tillräckligt. Det går någorlunda bra så länge bolaget har framgångar, men när det dyker upp problem blir krisen större än om kommunikationen funkat.

Och när bolaget har framgångar är det ledningen, snarare än styrelsen, som får äran.

– Tränaren är viktig för segern men det är spelarna som lyfter pokalen när laget vinner mästerskapet.

J OHA N S VE N L I N

HANKENPROFESSOR:

GE VÅRDOMRÅDENA BESKATTNINGSRÄTT! För att social- och hälsovårdsreformen ska slå väl ut måste man lyckas med designen av systemet för konkurrens. Små missar i detaljer kan ha ödesdigra föjder. Det säger Hankenprofessorn Rune Stenbacka, expert på konkurrensanalys.

R

une Stenbacka talar för små kontrollerade pilotprojekt för att öka sannolikheten för att reformen kan ros i land.

– Det gäller att samla kunskap om i vilken utsträckning patienterna faktiskt utnyttjar möjligheten till valfrihet.

Samtidigt är det viktigt att få kunskap om de privata företagens strategier för att etablera sig på marknader av olika storlek och karaktär, säger han.

När det gäller konkurrensen inom social- och hälsovården är grundtanken att tjänsteleverantörerna konkurrerar med kvalitet. Konkurrensen uppstår i och med att patienterna fritt kan välja leverantör.

– En fungerande konkurrens förutsätter emellertid att patienterna kan bedöma och jämföra kvaliteten på leverantörernas produkter, framhåller Rune Stenbacka.

Han påpekar att detta är ett stort problem därför att socialoch hälsovårdstjänsterna i allmänhet är komplicerade produkter. I dem har kvaliteten flera dimensioner såsom väntetid, patientbelåtenhet, effekter av och risker med behandlingen.

– Därför måste man utveckla ett system för att ge patienterna objektiv, tillförlitlig och så exakt information som möjligt.

I det fortsatta reformarbetet gäller det bland annat att lösa den finansiella ansvarsfördelningen mellan staten och vårdområdena. Rune Stenbacka anser att vårdområdena bör bära fullt ekonomiskt ansvar för att sporras att fatta effektiva allokeringsbeslut.

– Det är svårt att se hur detta kan förverkligas utan att vårdområdena får självständig beskattningsrätt, säger han.

Han hoppas också att man i beredningsarbetet fäster vikt vid att konkurrensen implementeras så att den upprätthåller och motiverar tjänsteleverantörerna att göra investeringar som främjar patienternas hälsa på lång sikt.

Rune Stenbacka. FOTO: MATIAS UUSIKYLÄ

– Hur kan man garantera att systemet stöder tillräckliga investeringar i preventiv vård? Hur kan man undvika att de privata leverantörerna inte plockar russinen ur kakan och överför dyra patienter till vårdområdena som en sista utväg?

– Om kostnaderna för att byta leverantör är låga för patienten främjar detta konkurrensen, men samtidigt undermineras leverantörernas incitament att investera patienterna till fromma. Det här är en svår balansgång, slår Rune Stenbacka fast.

PETER NORD L I N G

POLITISK LÅNGKÖRARE Social och hälsovårdsreformen började förberedas redan av Matti Vanhanens (C) första regering (2003– 2007). Sedan dess har alla regeringar haft reformen på agendan. Arbetet har löpt ojämnt och turerna har varit många. I juni tog reformarbetet igen en ny vändning då Riksdagens grundlagsutskott konstaterade att regeringens förslag till social- och hälsovårds och landskapsreform stred mot grundlagen.

Medan politikerna velat, har den privata delen av social- och hälsovårdsbranschen under de senaste åren förberett sig för reformen. Branschen genomlever nu en kraftig omstrukturering där stora företag köper små.

Idag dominerar fyra stora aktörer: Attendo, Mehiläinen, Pihlajalinna och Terveystalo. Men i den splittrade branschen verkar också tusentals mindre företag, de flesta riktigt små.

Därför beslutade regeringen i början av juli att reformen, som ska ge besparingar på tre miljarder euro, träder i kraft först i början av år 2020 och att landskapsval förrättas i oktober 2018. När det gäller valfrihetslagen lämnar regeringen en ny proposition i början av nästa år.

Även finansbranschen verkar vädra morgonluft. Det främsta exemplet är OP Gruppen som redan öppnat fyra Pohjola Sjukhus. I planerna ingår också läkarstationer runt om i landet.

PN 15

– Det sker en mängd formella och informella samarbeten som också gynnar kunderna, säger Eva-Lena Lundgren-Henriksson och Johanna Dahl som nyligen disputerat på Hanken inom det växande forskningsområdet coopetition. FOTO: JOHANNES TERVO

KONKURRENTEN KAN BLI LÖNSAM PARTNER Att samarbeta med konkurrenten kan vara känsligt och därför talas det ofta tyst om gemensamma satsningar. Ändå är coopetition ett utbrett fenomen inom näringslivet.

K

onkurrens är en av marknadsekonomins viktigaste funktioner. Den allmänna uppfattningen är att där det finns stark konkurrens går utvecklingen framåt, medan avsaknad av konkurrens gör att utvecklingen stagnerar och kvaliteten sjunker. Men det finns också situationer där det lönar sig att slå sina huvuden och till och med vissa påsar ihop med konkurrenten.

– Det är framför allt små och medelstora företag som kan dra nytta av att samarbeta med sin konkurrent, bland annat för att dela kostnader och risker, förklarar Johanna Dahl, som i april disputerade på Hanken på avhandlingen Coopetition in Inter-firm Relationships.

– Företag kan få tillgång till resurser som inte finns inom det egna huset, de kan med förenade krafter utveckla nya produkter och standarder och dessutom kan ett samarbete ge en starkare position mot stora konkurrenter, tillägger EvaLena Lundgren-Henriksson, som i juni lade fram sin doktorsavhandling Making sense and giving sense of coopetition – From strategic position to processes and practices.

Bland nackdelarna med coopetition nämner de risker för kunskapsläckage och konflikter mellan organisationerna. En

16

16

annan känslig fråga är balansgången mellan kartellbildning och coopetition.

– I litteraturen framställs coopetition som fördelaktig för kunden, eftersom det kan leda till nya produkter eller tjänster och integrerade lösningar. En kartellbildning handlar däremot om samarbete mellan konkurrenter som försvagar konkurrensen på marknaden och därmed skadar kunden, förtydligar Johanna Dahl.

– Motivet till coopetition, såsom vi har sett, tenderar kanske att vara mer spontant i många fall och att bygga på långsiktiga relationer som växer fram. Det handlar därmed mera om utbyte av kunskap och att lära sig av varandra i specifika relationer för att på detta vis gemensamt stärka varandra så att man kan förbättra sina positioner på marknaden, tillägger Eva-Lena Lundgren-Henriksson.

VÄNNER RUNT RITBORDET

Termen coopetition myntades på 1990-talet och har på senare år fått en allt större uppmärksamhet i akademiska kretsar.

– Termen är inte så känd inom näringslivet trots att fenomenet är vanligt förekommande inom de flesta branscher.

Som forskare har vi också som uppgift att höja kunskapen om begreppet coopetition, säger Johanna Dahl.

Det finns en rad kända exempel från stora världen, där konkurrenter satsat på gemensamma projekt för att stärka sina marknadspositioner. För tio år sedan skapade Samsung och Sony tillsammans nya LCD-skärmar och ett av många exempel från bilindustrin är Toyotas och Peugeot-Citroens samprojekt för att ta fram ett gemensamt chassi. I praktiken går det ofta till så att ingenjörer från bägge parter samlas kring ritbordet, men när produkterna ska ut på marknaden råder åter en stark konkurrens mellan företagen.

Också på lokal och regional nivå finns samarbeten mellan olika företag som agerar på samma marknad eller delvis riktar sig till samma kunder.

– Vi märkte i våra intervjuer att konkurrenssituationen mellan samarbetsparter tonades ner, kanske därför att den inte skulle krocka med samarbetet, berättar Johanna Dahl.

I andra studier om coopetition har det kommit fram att de anställda kan känna sig villrådiga när ledningen plötsligt säger att de ska samarbeta med konkurrenten.

– I stora organisationer finns fler individer och därmed fler åsikter. Generellt kan man säga att det behövs en godtagbar motivering och en tydlig linje från ledningen om vilka regler som gäller och vad som förväntas av personalen. Mellancheferna spelar en viktig roll också här.

DET HÄNGER PÅ INDIVIDERNA

Forskning om coopetition har hittills fokuserat främst på strikt ekonomiska faktorer. Dahl och Lundgren-Henriksson har däremot tittat närmare på den sociala biten, hur det fungerar mellan individer som samarbetar med andra individer på konkurrerande företag.

Detta gjorde de dels i sina doktorsavhandlingar, dels i en artikel som de skrev tillsammans med professor Sören Kock.

– Vi kom in i ett skede när intresset höll på att stiga och vi var bland de första inom coopetitionforskningen som fokuserade på samarbete och konkurrens på individnivå. Det känns bra att vår forskning har bidragit med något nytt, säger Lundgren-Henriksson.

Det finns fortfarande många vita fläckar på kartan, mycket som kan härledas till coopetition behöver ännu utforskas.

– Det är ett spännande forskningsområde som nu håller på att explodera. Forskningskluster i ämnet har uppstått i Norden, Frankrike och USA. De två färska doktorerna ser coopetition överallt i samhället. Också i sin relation som forskare är de i viss mån konkurrenter som samarbetar. Johanna Dahl är nu sysselsatt med en projektanställning som specialplanerare på Österbottens Förbund, medan Eva-Lena Lundgren-Henriksson planerar att forska vidare.

– Nu ska jag undersöka hur samarbete och konkurrens ser ut inom och mellan politiska partier. Där råder en konkurrens mellan varje kandidat inom ett och samma parti, speciellt i valtider. Samtidigt förekommer också samarbete mellan konkurrerande partier.

Edvard Johansson är universitetslektor i nationalekonomi på Hanken i Vasa.

FOTO: JOHANNES TERVO

BOKTIPSET Klimatförändringen är en av de stora framtidsfrågorna inom global politik. Klimatförnekarna låtsas som om fenomenet inte existerar och på den andra sidan förväxlar miljömupparna, av okunnighet eller av ideologiska skäl, glatt mål och medel i klimatpolitiken.

Hur skulle det vara att för omväxlings skull läsa en verkligt evidensbaserad, klar och välstrukturerad bok om klimatekonomi av en av världens ledande miljöekonomer William Nordhaus?

I The Climate Casino försöker han ge svar på frågorna: Vad kostar klimatförändringen? Hur drabbas olika sektorer i samhället och vilka är de vettigaste åtgärderna för att råda bot på situationen?

Att läsa boken känns som att ta en Panadol och bli av med sin huvudvärk.

Har man inte varit intresserad av miljöekonomi förut, blir man det, om man läser boken. Jag rekommenderar den varmt.

Tycker du det är kul att få reda på hemligheter? Är du intresserad av idrott och hur proffsidrott faktiskt fungerar? Då är The Secret Race av Tyler Hamilton och Daniel Cole definitivt för dig.

Det här är historien om Tyler Hamilton, en professionell cyklist, och hans karriär i den sedermera dopningsavstängde Lance Armstrongs stall. Boken är full av fullständigt sanslösa avslöjanden om otillåten dopning. Anabola steroider, EPO och bloddopning hörde till den normala cocktailen av icke-tillåtna medel.

Det är också historien om hur Lance Armstrong använde hot och mutor för att undgå att bli upptäckt. Ytterligare bjuder författarna på den spännande historien om hur Lance Armstrong till slut åkte fast.

Tyvärr får man ingen smickrande bild av professionell idrott när man läser boken. Det vi förmedlas via tv och andra medier är nog inte hela sanningen. Men vi ska kanske komma ihåg, såsom goda ekonomer anstår, att professionell idrott är affärsverksamhet. Och de verkligt stora pengarna, som de bästa kan förtjäna, ger också kraftiga incitament att fuska. Men trots allt är boken oerhört fascinerande.

JO H AN SVENLIN 17

KRÄVER BRÖDROSTEN BRANDMUR? En av de mest använda datatermerna i dag är Internet of Things (IoT), alltså sakernas internet. På konsumentnivå innebär det att inte bara datorer, utan allt möjligt från brödrostar till kylskåp, tvättmaskiner och musfällor kan vara uppkopplade.

P

roblemet är att de här smarta apparaterna vanligtvis inte är skyddade mot hoten på internet. Därför kan de utnyttjas av illasinnade personer för till exempel massiva överbelastningsattacker.

– Det kan låta närmast komiskt att din brödrost extraknäcker med att sända spam. Tyvärr är det fullt allvar om den är redo för Internet of Things. Det innebär att den innehåller en liten dator samt kan kopplas till internet via hemnätverket, säger forskardoktor Linus Nyman på Hanken.

IOT JÄTTELIK SÄKERHETSRISK

Nyman är en av ”nördarna” på institutionen för företagsledning och organisation. Han forskar främst i frågor som gäller smarttelefoner, men är nu aktuell med en forskningsrapport om riskerna med konsumentprodukter som kopplas upp mot internet och därvid får epitetet ”smarta”.

Forskningsrapporten heter The Internet of (Vulnerable) Things: On Hypponen’s Law, Security Engineering and IoT Legislation. Nyman har skrivit den tillsammans med F-Secures forskningschef Mikko Hyppönen som är en internationellt erkänd expert på cybersäkerhet och som står som huvudskribent.

18

Rapporten tar fasta på Hyppönens lag, som egentligen var en kort tweet år 2016 och som snabbt fick legendstatus: ”Whenever an appliance is described as being smart, it’s vulnerable” (Allt som kallas smart är också sårbart).

I klartext betyder det att Internet of Things i hemmamiljö innebär en jättelik säkerhetsrisk, eftersom många av de nya apparaterna inte automatiskt är skyddade mot intrång.

Det innebär i sin tur att de i många fall öppnar en bakdörr till internet, och kan utnyttjas av skrupelfria människor på webben.

– Tillväxten inom IoT sker så snabbt att säkerheten ofta är stadd på undantag eller förbises helt och hållet. Det beror på att tillverkarna inte prioriterar säkerhet och på att konsumenterna inte förstår att kräva att apparaterna ska vara säkra, säger Nyman.

Att hotet är reellt visade den enorma överbelastningsattack som slog ut stora delar av USAs internet hösten 2016.

– Vapnet som användes var botnetet Mirai, som uttryckligen städslade oskyddade små IoT-enheter såsom webbkameror och routers för att skicka ut en sanslös mängd spam.

Botnet kan också nyttja IoT, säger Nyman.

HUR SKYDDA SIG?

Det finns några enkla knep för att avsevärt minska risken för att de smarta apparaterna hemmavid ska bli delar av ett botnet.

– Det enklaste sättet är att inte alls koppla upp dem. En brödrost behöver inte vara kopplad till internet men kan kanske ha en funktion i ett internt hemnätverk. I många fall är tillverkaren den enda som drar konkret nytta av en smart apparat eftersom den kan samla in användardata, säger Nyman.

Det andra enkla sättet att skydda apparaten är att omedelbart ändra lösenord.

– Till exempel Mirai fungerar så att det automatiskt letar på internet efter apparater med vissa standardiserade användar- och lösenordskombinationer, exempelvis adminadmin. Det är fråga om endast några tiotal kombinationer, säger Nyman.

Därav följer att det ska vara enkelt att byta lösenord på den smarta apparaten och att programvaran ska kunna uppdateras för att täppa till säkerhetshål.

– En annan sak är sedan att det inte heller alltid är bra om uppdateringarna sker automatiskt. Ett klassiskt exempel är drönaren som trillade ner när den automatiskt började uppdatera sig i luften, säger Nyman.

MJUK HÅRDVARA

En orsak till säkerhetsproblemen med smarta apparater är enligt Nyman att tillverkarna inte inser att de egentligen är mjukvaruföretag.

– Fast den egentliga produkten till exempel är en ugn, är den automatiskt också en dator om den är smart, säger Nyman.

Trots alla avskräckande exempel har IoT givetvis även en hel del nytta att erbjuda. Men då man räknar med att antalet smarta apparater uppgår till 50 miljarder år 2020 är säkerhetsfrågan av kritisk betydelse.

– Vid en attack kan deras samlade effekt få hela internet på knä. Därför borde programvaran vara av högsta prioritet inte bara för tillverkarna, utan även för konsumenterna, säger Nyman.

BO INGVES

Aktualitetsseminarium på Hanken den 9 november

Finlands ekonomiska framtid Handelsgillet i Helsingfors r.f., Ekonomiska Samfundet i Finland r.f. och Svenska handelshögskolan arrangerar sitt årliga ekonomiska seminarium torsdagen den 9 november i Hankens festsal. Seminariet är extra festligt i år då Finland fyller 100 och Handelsgillet 160 år.

Program: Konferencier: Juhani Seppänen, medlic., journalist 13.45 Publiken intar sina platser (Obs! Viktigt att komma i tid, dörrarna stängs kl. 14.00) 14.05 Hälsningsord: Rektor Karen Spens, Hanken, ordförande Johan Hjelt, Handelsgillet och viceordförande Mikael Juselius, Ekonomiska Samfundet.

14.15 Anförande av republikens president Sauli Niinistö.

14.35 Kort paus 14.40 Paneldiskussion: Finlands ekonomiska framtid Diskussionsledare: Ekon.dr. Christina Dahlblom Deltagare: Ordförande Sture Fjäder, chefsekonom Heidi Schauman och riksdagsledamot Juhana Vartiainen 15.30 Kaffepaus 16.15 Finlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv, Jacob Wallenberg, styrelseordförande 17.00 Finland – mittens rike? Peter Vesterbacka, entreprenör 17.45 Brasdiskussion: Redaktör Tuomas Enbuske intervjuar borgmästare Jan Vapaavuori 18.20 Slutord 18.30 Socialt umgänge och servering till kl. 20.00

FOTO: POND5

» IoT: Internet of Things eller sakernas internet. » Hyppönens lag: Allt som är smart är sårbart. » Botnet: Oskyddade datorer eller IoT-apparater i vilka en angripare installerat program med vilka han kan styra dem över nätet. » Zombie: En infekterad dator i ett botnet. » DDoS-attack (Distributed Denial of Service attack): Det utsatta systemet belastas av en jättelik mängd anrop med följden att kapaciteten tar slut för systemets egentliga uppgifter. Oftast kommer denna överbelastningsattack från datorer som ingår i ett botnet. Attacker kan beställas mot ersättning.

Deltagaravgifter och anmälan Deltagaravgift: 85 euro, Festsalen, 65 euro, Auditorium Maximum. Hankenstuderande gratis i Maxen, anmälningar till alexandra.lonnstrom@hanken.fi Förhandsanmälningar från och med den 10 oktober klockan 10.00 via Gillets webbplats www.handelsgillet.fi/aktuellt eller via Seminariets webbplats www.toppsemi.com.

Deltagandet bekräftas genom inbetalning till Handelsgillets konto senast tisdagen den 24 oktober: Nordea FI352401 1800 0601 12 eller Aktia FI09 4055 1020 1828 57 Skriv ditt namn i meddelandefältet.

I priset ingår kaffe och buffé.

» Mirai: Ett botnet som främst utnyttjar IoTapparater för sina attacker.

Högklassig

PA RT N E R S I DA N

Hela vinsten i Östersjön Hanken lanserar ytterligare en samarbetsform för företag. Nu kan ideella företag kostnadsfritt delta i partnerprogrammet som Non-profit Partner. Det första avtalet ingicks i våras med källvattenleverantören Dropp Water Oy som donerar hela vinsten till förmån för Östersjön.

Den nya partnerkategorin är ett naturligt steg för Hanken att främja sitt samhällsansvar. Högskolan samarbetar redan med ideella och samhälleliga företag genom sin forskning, till exempel via HUMLOG-institutet som forskar i humanitär logistik.

– Genom den nya partnerkategorin vill vi erbjuda en plattform för ideella bolag att samarbeta långsiktigt med Hanken. De här bolagen kan inte alltid bidra finansiellt, men de kan tillföra värdefull kunskap för både personal och studerande, säger Nina Olin, direktör för externa relationer och marknadsföring.

Hon ser gärna att flera ideella företag inleder partnersamarbete med Hanken.

– Vi vill se en så stor bredd som möjligt i våra företagsoch samhällsrelationer.

Också de ideella bolagen får vissa partnerförmåner. De får synlighet bland de övriga partnerföretagen och de får delta i några huvudevenemang.

– Dessutom kan vi skräddarsy samarbetsformer utgående från våra gemensamma intressen, säger Alexandra Lönnström, koordinator för näringslivssamarbete på Hanken.

– För oss är det värdefullt att ingå i Hankens nätverk och få ta del av högskolans expertis då det gäller entreprenörskap. Vi kan lära oss av andra partnerföretag och vi kan förhoppningsvis ge dem insikter i hur samhälleliga företag verkar, säger Amanda Sundell som grundade Dropp år 2014.

Hon värdesätter också samverkan med studerandena.

Amanda Sundström grundade Dropp för tre år sedan.

FOTO: KAISA SIMILÄ

Dropp har redan medverkat i en kurs i marknadsföring och en i socialt ansvarstagande på Hanken.

Hon framhåller att sociala aspekter och miljöfrågor i allt större omfattning styr entreprenörskapstänket och företagandet.

– Det är en Megatrend.

Dropp säljer hållbara drickflaskor och källvatten. Buteljeringen sköts av ett sydösterbottniskt familjeföretag som använder förnybar energi i produktionen. Dropp använder inhemsk biogas som bränsle vid sina leveranser för att minimera sitt klimatavtryck. Företaget har omkring 200 återförsäljare runt om i landet.

Amanda Sundell räknar med en omsättning på cirka 150 000 euro och en vinst om drygt 30 000 i år. Den går oavkortad till Baltic Sea Action Group, som bland annat arbetar mot övergödningen av Östersjön.

PETER N O R D L I N G

LÄS MERA OM PARTNERPROGRAMMET PÅ HANKEN.FI Hanken Premium Partner

Hanken Partner

Hanken Branding Partner

Hanken Non-Profit Partner

FÖR NÄRMARE INFORMATION: Koordinator för näringslivssamarbete Alexandra Lönnström, 040 3521 380, alexandra.lonnstrom@hanken.fi

eller näringslivskoordinatorn i Vasa Minna Kullas, 050 5350 197, minna.kullas@hanken.fi

20

PÅ J OB B

DET HÄR GJORDE VI...

HANKEN presenterar i varje nummer två alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Susanna Ristiluoma och Carolus Reincke. FOTO: TOM I PARK K ONEN, JOH ANNES T ERV O

Carolus Reincke

Susanna Ristiluoma

– Jobbet som portföljförvaltare består till stor del av samarbete, informationsutbyte och kontaktnät, både med branschkollegor och kunder, säger Carolus Reincke, Hankenalumn årgång 2006 med huvudämnet finansiell ekonomi. Sin CFAexamen (Chartered Financial Analyst) avlade han 2007.

Som chef för allokeringslösningar på Mandatum Life ansvarar han för spar- och pensionslösningar, kapitalförvaltningsmandat samt för koordineringen av ansvarsfulla placeringar.

En stor del av portföljförvaltarens arbetstid går åt till läsning.

– Som placerare är vi långsiktiga, men jag följer med världsläget dagligen, förväntningar i ekonomin på både räntemarknaden och på bolagsnivå, och försöker bilda mig en uppfattning om vartåt vi är på väg. Enskilda händelser i politik och geopolitik inverkar på ekonomin i varierande grad, men på det hela taget är det ett pussel med många beståndsdelar.

Augusti är sommarmånad ute i världen, då är det ofta lite tystare i branschen.

– Men ekonomin står ju inte stilla ändå. Jobbet är arbetsdrygast vid månads- och kvartalsskiften, med sedvanlig rapportering och verksamhetsberättelser.

Carolus Reincke väntar sig en intressant höst.

– Centralbankernas åtgärder spelar fortsättningsvis internationellt en stor roll. Därtill talas det om skuldtak och budgetförhandlingar i USA. Det gäller för mig och kollegorna att identifiera inom vilka ramar vi rör oss, men vi jobbar med sannolikheter.

En utmaning i jobbet under det senaste året är också internationell, rent konkret.

– Jag medlem av Mandatum Baltikums bolagsstyrelse.

Det har varit en utmaning och en ögonöppnare, att bekanta sig med de tre baltiska staternas kultur, tänkesätt och arbetstakt och att jobba med lokala mänskor.

Förutom skärgårdsseglingen med familjen var en av höjdpunkterna under semestern en kappsegling i Västnyland.

– Tillsammans med goda vänner deltog jag i tävlingen Barösund Runt i början av augusti. Det är en trevlig tillställning, och tävlingen är på halvblodigt allvar – åtminstone på vattnet. I land är det bara roligt.

– Byggnadsingenjör, logistikexpert, rörmokare, servitör och diskplockare, är en del av den arbetsbeskrivning Susanna Ristiluoma räknar upp vad gäller hennes jobb under den senaste månaden.

Hon är företagare och vd för restaurangföretaget Oy Fondis Ab i Vasa, med flera restauranger; bland dem en kombinerad bistro-brasserie, en nattklubb och en pub med bar som öppnas i höst. Det är renoveringen av den sistnämnda, som får namnet Tørst Company, som gjort att hon utökat sin kompetens inom byggnadskunskap.

– Puben ligger i ett mer än hundraårigt hus, och det har kommit en del överraskningar under arbetet, rör som finns där de inte borde finnas och annat. Vi har renoverat våra lokaler förr, men inte så här grundligt.

En restaurangföretagare får inte vara ledig när andra är det.

– Minn huvuduppgift är förstås ekonomi- och planeringsuppgifter, men visst får jag hoppa in där det behövs, oftast under storhelger och större evenemang. På Konstens natt i slutet av augusti plockade jag disk, blandade drinkar och bar ut mat. In på själva köket går jag inte, det får proffsen sköta.

Susanna Ristiluoma tog över som vd för familjeföretaget efter sin pappa 2007. Sin examen från Hanken fick hon året därpå, med huvudämnet företagande och företagsledning, med handelsrätt, franska och bokföring som biämnen.

– Jag började jobba innan jag blev klar, och det gjorde förstås att studierna drog ut på tiden.

Den senaste tiden har, förutom renoveringen, fyllts av planering inför hösten och vintern.

– Många företag har redan bokat tid och plats för sina julfester, och nu kommer alla studerande tillbaka till Vasa, som är en stor studiestad. Studerandena är en stor kundgrupp, och deras frånvaro märks tydligt i omsättningen under jul- och sommarsäsongen.

En vecka solsemester har det också blivit, av sammanlagt två veckors sommarledighet.

– Och så har jag, efter en paus på 17 år, börjat dansa breakdance och street dance igen, det är en kär gammal hobby, och det känns jätteroligt. Musiken är ny, men basstegen är fortfarande desamma.

ÅN

ÅN 21

BR I E F I N E N GL I S H

The board needs to track everything Philip Aminoff

Gunvor Kronman

Anne Brunila

Board work has increasingly become more focused on long-term development and has become more demanding. Also Hanken offers an icreasing amount of courses in board work, maunly within the Hanken Centre for Corporate Governance.

- The main task for the board is to give the company prerequisites to do even better in the future, says Philip Aminoff, an experienced board member. Aminoff thinks the board should have an overview of the company and examine details when needed. The board should also not interfere with executive management’s daily work but instead have mutual trust and good communication.

Working for a board has become more reasoning and listening than before. There has definitely been a change for the better according to Gunvor Kronman, CEO for the Hanaholmen Culture Center and member of several boards. Board members are better prepared with raised standards.

A functional board should have members from different lines of business, age and sex in order to build wider networks. Finnish boards should have several international members, especially when targeting international markets.

- In order to be able to make hard decisions you need to look at it from different perspectives. It does not necessarily mean that everybody has opposite opinions, underlines Anne Brunila, member of several boards.

Board decisions can meet a storm of criticism in society, which why decisions need to be well-founded and supported by the entire board. The judicial responsibility lies with the board members and an insurance against claims for damages is justified.

Your competitor can become a profitable partner Competition is one of the most important functions of free market economy. The general opinion is that strong competition leads to development, whereas lack of competition leads to stagnation and decrease in quality. Nevertheless, in some situations it can be profitable to team up with your competition.

Coopetition has been given increasing attention in the academic world, even if the term is still not generally very well recognized. Johanna Dahl, who defended her thesis on Coopetition in Inter-firm Relationships, claims that particularly small and medium sized companies can benefit from coopetition. Eva-Lena Lundgren-Henriksson, who published her thesis Making sense and giving sense of coopetition – From strategic position to processes and practices, says that through cooperation, companies can access resources not commonly available to them and therefore compete with larger competitors.

Some well-known examples of coopetition are for instance Samsung and Sony that together developed new LCD screens, as well as Toyota and Peugeot-Citroën who created a joint chassis.

Eva-Lena Lundgren-Henriksson, Johanna Dahl. PHOTO: JOHANNES TERVO

22 PHOTO: ARI KORKALA

Outstanding campaign result for HANKEN RETURNS

The fundraising campaign HANKEN RETURNS reached its goal twice before the campaign ended in June, with the total sum of 11.8 million euros from 944 different donators.

Finland’s fourteen universities performed similar campaigns with only three universities raising more funds than Hanken. Hanken had the best results considering its total number of students.

The success of the campaign was largely thanks to its longevity, which enabled smaller campaigns such as the Alumni Challenge that raised almost 1 million euros. Adding to the success of the campaign was the positive news of Hanken’s AASCB accreditation and Hanken renewing its fifth position in the U-Multirank university ranking.

After the state matching, the total sum of the campaign will be around 25 million euros, which adds to Hanken’s basic capital of almost 100 million euros. These funds are primarily used to strengthen research and education, internationalisation and the teaching environment at Hanken.

Ole Johansson, Minna Martikainen. PHOTO: HANNES VICTORZON

New programme brings companies and international talents together As of this autumn, some foreign students are paying a term fee, which sets higher expectations and requirements for the education at Hanken. Hanken’s new International Talent Programme aims at providing positive advantages for both foreign students and Finnish export companies.

According to Ole Johansson, one of the protectors of the programme, international students are an untapped potential with their qualification, language skills and international insight. Dean of Education, Minna Martikainen, is one of the architects behind the programme and says that we will see results of the programme in about 10-20 years.

Hanken wants be a pioneer and is aiming to recruit new students from regions important to Finnish society as well as Finnish exporting companies. These areas include Sweden, Germany, China, Russia and even Africa, where Hanken is increasing marketing efforts.

The aim of the International Talent Programme is to introduce companies and students to each other. Both parties will benefit as this is an excellent recruitment channel for companies and students can gain vital experience and establish contacts.

Smart but vulnerable gadgets The frequently used term Internet of Things (IoT) not only refers to computers but also everything from toasters to refrigerators, washing machines, and mousetraps. If these devices are online, they are usually unprotected and possible targets for massive overload attacks.

Together with chief research officer Mikko Hyppönen at F-Secure, assistant professor Linus Nyman has published a research paper on The Internet of (Vulnerable) Things: On Hypponen’s Law, Security Engineering and IoT Legislation. The paper elaborates on Hyppönen’s law: “Whenever an appliance is described as being ‘smart’, it’s vulnerable”.

This means that IoT in the home environment entails a huge security risk, as many appliances are unprotected from intrusion. As the growth of IoT happens quickly, security is often an exception if not overlooked completely, not being a priority by consumer demand.

According to Linus Nyman, the easiest way of considerably decreasing the risk of device exploitation is not to connect the devices at all. A toaster does not require a connection to the internet and only the manufacturer receives any substantial benefits by collecting user data. It is also beneficial to change the password for the device as well as to question the need for automatic updates.

Even if IoT has many benefits to offer, this form of security is vital taking into account that the number of smart devices will reach 50 billion in the year 2020.

23 FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

HANKENDAGEN 13.10.2017

HANKENALUMN - ÅRETS HÖJDPUNKT ÄR HÄR! Kom och hör senaste nytt inom ekonomisk forskning och affärsliv, nätverka och fira en trevlig kväll!

PROGRAM »

Årets huvudtalare: »

NILS TORVALDS Europaparlamentariker

»

HENRIK DETTMANN Head Coach för finska basketlandslaget

»

10 workshoppar i två separata block

»

Middag på restaurang Börs

Anmäl dig senast 1.10 och läs mera om dagen på HANKEN.FI/HANKENDAGEN Om du redan är anmäld och på grund av Alexander Stubbs frånvaro önskar avboka ditt deltagande, vänligen kontakta alumni@hanken.fi