A LUM N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS

2/17 I DETTA NUMMER: 2 4 5 6 8 10 11 12 14 15 16 18 20 21 22

Hänt på Hanken Ledaren: Nina Olin Hanken förnyade strategin Fulbright-professorns marknadsråd Så hittar man aktiepärlorna Möt årets Wall-stipendiat Kolumnen Omforma din marknad Professor för snabba beslut Boktipset Han jobbar för människoliv Skippa mobilen på möte! Partnersidan På jobb Brief in English

Enklare innovationer kan ge finländska företag nya marknader i u-länder, bedömer USA-professor. Sidorna 6–7 1

H Ä N T PÅ H A N K EN

TIME MANAGEMENT I FAMILJEN Den 21 mars hölls alumnseminariet Family Time Management and Roles på Hanken i Helsingfors. Frågor som vilka tidshanteringsproblem familjer står inför idag, hur man på bästa sätt löser dessa problem, hur man bäst fördelar ansvaret inom familjen och huruvida arbetsgivare kan stöda en i dessa frågor, samtidigt som man gör karriär, diskuterades. Talarna Anna Rotkirch, familjeforskare på Väestöliitto och Anne Lawson, HR-specialist på KPMG delade med sig av sina tankar och tips tillsammans med moderatorn Charlotta Niemistö, projektledare på Hanken. Seminariet anordnades i samarbete med MiB, Mothers in Business. Men på seminariet fanns även flera barn.

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

NYA INVESTERINGSVINDAR

ÅRETS FÖRELÄSARE OCH LÄRARE

I slutet av mars var det dags för det årliga seminariet Hanken Finance Day. Årets tema löd Investeringar 2017 – nya vindar blåser. Under seminariet presenterade chefsstrateg Magnus Backström och vd Daniel Pasternack på Elite Varainhoito sina syner på de nya investeringsvindarna inom faktorinvesteringar, energiproduktion och transport. Läs mer om seminariet och talarnas åsikter på sidorna 8–9.

Svenska Handelshögskolans Studentkår har utsett Pia Polsa, universitetslektor i marknadsföring, till Årets föreläsare 2016. Den här gången har Årets föreläsare speciellt uppmärksammats för sin breda kunskap i marknadsföring och sitt genuina engagemang i studerandenas utbildning och studieframgång. I december 2016 utsåg även Studentföreningen i Vasa Årets lärare. Valet föll på forskardoktor Jesper Haga som undervisar i finansiell ekonomi. Valet motiverades med att Haga har en entusiasm som håller studerandena motiverade och att han har en förmåga att göra komplicerade saker lättförståeliga.

HÅLLBARHET ALLT VIKTIGARE

COMPASSION AT WORK

Frågan om ansvar och hållbarhet har blivit mycket mera explicit och synlig i Hankens strategi, men också inom företag och som ett ökat intresse bland studerande. Hållbarhet inom både den privata och offentliga sektorn har blivit högaktuellt, och i Hankens tredje PRME-rapport har utbildningen och företagens roll en synlig roll. Rapporteringen avspeglar hur man lyckats nå FNs mål för en ansvarsfull ekonomutbildning. Läs PRME-rapporten på hanken.fi.

Hanken stod värd för en föreläsning med Monica Worline, Center for Compassion and Altruism Research and Education (CCARE) vid Stanford University. Worline är pionjär inom forskningen kring medkänsla på arbetsplatsen och hon delade med sig av hur man identifierar de största hindren till medkänsla på jobbet och presenterade strategier för hur man själv kan bli en förespråkare för medkänsla i sin organisation.

FEMTE I FORSKNING Hanken har förnyat sin position som femte bäst i världen på forskning och publikationssamarbete i den globala U-Multirank universitetsrankingen. Därmed överträffar Hanken 1 500 universitet i både USA och Europa. Hanken rankas speciellt högt inom citationsfrekvens, toppciterade publikationer samt inom internationella sampublikationer. På listan över toppciterade publikationer finns endast tre andra europeiska universitet. – Vår fortsatta framgång i denna ranking bevisar att Hankens forskning verkligen håller en hög internationell nivå, säger rektor Karen Spens.

Professionell utveckling

Personlig utveckling Niord bildar ett nätverk där man skapar kontakt till bekanta och nya ekonomkolleger. Vi erbjuder program inom professionell och personlig utveckling samt nätverk och rekreation. Niord jobbar tillsammans med Finlands Ekonomer för ekonomernas ställning på arbetsmarknaden. Som vår medlem får du alltså också del av alla de förmåner och tjänster som Finlands Ekonomer erbjuder. www.niord.fi | niord@ekonomit.fi | tfn 0400-138 528 2

Ditt nätverk till 4 000 ekonomer

Fritidssstugor i Tahko och Himos

UNG ENTREPRENÖR FICK PRIS Årets Anders Wallstipendium tilldelades hankeiten Emil Rantatulkkila den 10 mars i Stockholm. Stipendiet är det största som delas ut till en Hankenstuderande och går på totalt 125 000 SEK. Läs mera om Emil på sidan 10.

KALENDERN MAJ 2017 M

T

O

T

F

L

S

1

2

3

4

5

6

7

8

USA-PROFESSOR GAV GODA RÅD Gästande Fulbright-forskaren Ruby Lee, professor, Florida State University i Tallahassee, delade under ett frukostseminarium i börjana av april med sig av sin forskning kring marknadsföringsstrategier, produktinnovationer och internationell marknadsföring. Under sin vistelse på Hanken fokuserar Lee framför allt på hur nordiska företag kunde dra nytta av att samarbeta med företag i tillväxtekonomier för att förbättra sin prestation, både vad gäller innovationer och affärsverksamhet. Ruby Lee är en av fyra amerikanska forskare, som inom ramen för Hankens samarbetsavtal med Fulbright, gästar högskolan under åren 2016–2018. De tre andra gästerna är Distinguished Professor James Stock, University of South Florida, professor Srinivas Talluri, Michigan State University och Associate Professor John Broussard, Rutgers State University of New Jersey. Läs intervjun med Ruby Lee på sidorna 6–7.

10

11

12

13

14

16

17

18

19

20

21

23

24

25

26

27

28

29

30

31

19.5 Internationella alumndagen i Stockholm

OKTOBER 2017 M

T

O

T

F

L

S 1

2

FOTO: KRISTIAN LÖVEBORG

9

15 22

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

13.10 Hankendagen i Helsingfors Boka in dagen redan nu! Se www.hankennetwork.fi för mer information och anmälan.

DISPUTATION

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

Johanna Dahl disputerar i entreprenörskap och företagsledning på avhandlingen Coopetition in Inter-firm Relationships. A conceptual development of coopetition as a process and a strategy and an empirical investigation of the outcomes in an international context Tid: 29.4.2017 kl.12

AKTIV VÅR FÖR HCCG

EMBA 19 STARTADE

Hanken Centre for Corporate Governance har haft en aktiv seminarievinter med gästföreläsningar på teman som privatisering och styrelsearbete. I april besökte Yaron Brook, en internationellt eftertraktad talare och debattör, Hanken och talade på temat Equal is Unfair. Brook, som är direktör för Ayn Rand Institute, är känd för sin fria syn på kapitalism och som förespråkare för så kallat upplyst egenintresse. Under sin föreläsning ifrågasatte Brook den offentliga sektorns roll i att bestämma spelreglerna för både konsumenter och företag.

Det 19:e Hanken Executive MBA-programmet startade i mars med 21 deltagare. Under två år får deltagarna utbildning i bland annat ledarskap, marknadsföring, försäljning, finansiell ekonomi och redovisning. Utbildningen är fördelad på 25 moduler à tre dagar. Deltagarna kommer från företag inom handeln, skogsindustrin, finanssektorn, IT-branschen, rederibranschen, fastighetsbranschen och designbranschen. Snittåldern är 42 år och deltagarna har i medeltal 17 års arbetserfarenhet. De representerar fyra nationaliteter. Av gruppen är 29 procent kvinnor. Hanken Executive MBA är ett engelskspråkigt, internationellt ackrediterat program. Läs mer om programmet på hanken.fi/mba.

UTBYTESSTUDENTER GAV BRA BETYG

TVÅ MÅNADER KVAR ATT DONERA

De studerande som varit på utbyte vid Hanken hösten 2016 ger sin utbytesvistelse ett mycket gott betyg, och hela 97 procent av dem (NPS 9,7) säger att de skulle rekommendera Hanken som utbytesuniversitet. Detta framgår ur den enkät, som Hanken lät göra bland de studerande som vistats som utbytesstuderande vid Hanken under höstterminen 2016.

Fundraisingkampanjen HANKEN RETURNS har nått sin sista fas. Nu uppmanas alla att donera till kampanjen! Målet med kampanjen är att stärka och säkerställa Hankens unika position som självständig handelshögskola. Alla som donerar före kampanjens slut den 30 juni blir inbjudna till tackfest på Hanken. www.hanken.fi/hankenreturns.

Plats: Svenska handelshögskolan, Vasa Opponent: Professor Devi Gnyawali, Virginia Tech Kustos: Professor Sören Kock, Svenska handelshögskolan

KVALITETSSYSTEM FICK GODKÄNT Det Nationella Centret för Utbildningsutvärdering (NCU) har godkänt Hankens kvalitetssystem. Kvalitetsstämpeln gäller sex år. Auditeringsgruppen ansåg att utvecklingsarbetet vid Hanken varit framgångsrikt och att kvalitetskulturen på högskolan kännetecknas av ett starkt engagemang för att uppnå resultat av hög kvalitet. – Jag är verkligen nöjd över att det hårda arbete, som vi gjort för att utveckla vårt kvalitetssystem, belönats genom en godkänd auditering, säger rektor Karen Spens.

3

L E DA R E N

Stark grund för reviderad strategi

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404

För några veckor sedan godkände Hankens styrelse bokslutet för år 2016. Det visar att Hanken både verksamhetsmässigt och ekonomiskt klarar sig oerhört bra. Vår utexaminering av kandidater, magistrar och doktorer är stabil och våra forskare publicerar aktivt i kvalitativt goda tidskrifter. Hankeiterna studerar flitigt både här i Finland och medan de är på utbyte. Antalet avlagda studiepoäng ökar från år till år. Tack vare sund penninganvändning och goda investeringar visar Hankens bokslut ett positivt resultat och en ökad balans för år 2016. Värdet på placerinigsportföljen steg och de insamlade medlen till kampanjen HANKEN RETURNS ökade från året innan. Hanken förnyade även sin AMBA-ackreditering och befäste därmed sin position som en av världens få trippelackrediterade handelshögskolor. Också under det pågående året har Hanken fått goda nyheter. Det breda stödet till vår fundraisingkampanj gjorde att vi kunde öka slutmålet för kampanjen och vårt kvalitetssystem fick godkänt i den nationella auditeringen av universitetens kvalitetssystem. Bägge nyheterna är ett resultat av målmedvetet arbete. Ett annat resultat av vårt målmedvetna arbete och våra fokuserade satsningar är den fina placering vår forskning fick i den globala U-Multirank rankingen. Hanken rankades igen som femte bäst i världen, vad gäller citationsfrekvens och lämnade anrika universitet och handelshögskolor, så som Harvard, Princeton och Stanford, bakom sig. Det här är ett fantastiskt bevis på att också ett litet universitet kan ha stor genomslagskraft! Hanken har alltså en stark grund att stå på när vi inleder arbetet för att nå de mål vi lagt upp i vår nya strategi. Vår ambition är att erbjuda en innovativ och attraktiv miljö för forskare och studerande, utveckla en allt mer internationellt konkurrenskraftig programportfölj, och etablera ett ansvarsfullt tänk som en naturlig del av allt vi gör. Mycket av det vi gör kommer att fortsätta som hittills. Vi kommer kontinuerligt att satsa på högklassig forskning och utbildning, internationalisering, täta kontakter med näringslivet och det akademiska samfundet, nationellt och internationellt samarbete, och på vår betoning av socialt ansvar. Mer om våra tyngdpunktsområden kan ni läsa i intervjun med rektor Karen Spens på nästa sida. Alumnverksamheten kommer fortsättningsvis att ha hög prioritet. Ni alumner är vårt bästa visitkort ute i världen och dessutom en ovärderlig källa för input från näringslivet och samhället i stort. Att ni dessutom stöder oss finansiellt genom både små och stora donationer till vår fundraising är oerhört viktigt – varje röst för Hanken räknas! NINA OLIN D I REK T Ö R FÖ R EXT ERN A RELAT IO N ER OCH MA RKNA D SFÖR ING 4

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 CHEFREDAKTÖR Nina Olin ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Maria Backman Nathalie Edman-Koskell Margareta Granholm Marlene Gunsberg Minna Kullas Charlotta Niemistö Henrich Nyman Annika Ravald Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 60 17 e-post: hanken@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn 040 571 3422 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankennetwork.fi eller kontakta alumnkoordinator Nathalie Edman-Koskell tfn 050 552 7271 e-post: nathalie.edman@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Oy Fram Ab, Vasa ISSN 1795-1534 (print) ISSN 2324-075X (online) Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2017 nr 2 26.4, nr 3 27.9, nr 4 29.11 PÄRMFOTO: Patrik Lindström PÅ BILDEN: Ruby Lee

Ribban höjs i förnyad strategi Hanken har utvidgat tidshorisonten för sin strategiska planering från år 2020 till 2025. Innovativa och attraktiva fysiska och virtuella miljöer, en kontinuerligt konkurrenskraftig programportfölj, stark internationell profil, samhällsansvar och stabil finansiering är nyckelorden i den reviderade strategin, som Hankens styrelse godkände i mars.

R

ektor Karen Spens framhåller att ribban måste höjas för att Hanken ska klara sig, inte bara i den nationella, utan framför allt i den internationella konkurrensen – och som en självständig handelshögskola. – De strategiska målsättningarna kräver att Hanken har akademisk excellens i all sin verksamhet och bedriver forskning på högsta nivå. Vi höjer ribban både gällande kvalitet och kvantitet i forskningen. Lika viktigt är att vi har en högklassig forskningsbaserad undervisning och en konkurrenskraftig programportfölj i ständig utveckling, säger hon. – Den forskningsbaserade undervisningen ska alltmer beröra de forskningsområden som Hanken satsar på. Detta gäller för att vi ska uppfylla vårt samhällsansvar, attrahera toppforskare, lärare och studenter samt ge våra studenter kunskaper och färdigheter för en föränderlig och framgångsrik karriär.

GLOBAL KOMPETENS

Den ökande globala komplexiteten är strategins utgångspunkt. För att kunna greppa och hantera den globala komplexiteten behövs högklassig forskning och ekonomer och doktorer som tänker kritiskt och har analytiska färdigheter. Därför ska Hanken satsa på att utveckla sin forsknings- och inlärningsmiljö. En nyhet och utmaning i strategin är det annorlunda sättet att se på hur Hanken förser studerande med globala kompetenser. En av hörnstenarna har redan länge varit socialt ansvar som genomsyrar hela Hankens verksamhet. Den globala kompetensen, där ansvarsfullhet är en viktig komponent, ska nu införlivas på ett meningsfullt sätt i alla utbildningsprogram. Global competency är ett OECD-initiativ som framhåller bland annat analytiskt och kritiskt tänkande, kunskap i och förståelse för globala och interkulturella frågor, öppenhet och respekt för människor från andra kulturer, ett globalt sinne och ansvarsfullhet. Karen Spens noterar att mycket av detta redan är inbakat i undervisningen på Hanken.

Karen Spens betonar bland annat vikten av flexiblare studiemöjligheters FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

TEKNOLOGI VIKTIG

Som en annan utmaning under de kommande åtta åren ser hon det att Hanken hänger med i den pedagogiska utvecklingen. – För att Hanken ska finnas på kartan år 2025, måste vi erbjuda flexiblare studiemöjligheter, bland annat i form av onlinekurser. För att svara mot det behovet har Hanken redan startat ett Teaching Lab. Där kan lärarna få råd och undervisning i frågor som gäller ny teknik. I dagens läge är det inte bara ämnes- och pedagogisk kompetens som behövs utan även färdigheter och kunskap i inlärningsteknologi. – Klart är att vi måste utveckla och satsa mera på Teaching Lab i framtiden, säger Karen Spens.

MERA INTERNATIONALISERING

Internationalisering är fortsättningsvis ett viktigt tema för Hanken. Hanken har varit en föregångare i internationalisering bland annat genom att introducera en obligatorisk utlandstermin för kandidatstuderande. Nu ska även de övriga programmen omfattas av en internationaliseringsmodul. Karen Spens hävdar att det här är en av Hankens styrkor i rekrytering av goda studenter och Hankens internationella atmosfär bidrar till att de utexaminerade får en bra start på sin karriär.

– Konkurrensen om de goda studenterna är nuförtiden global. Därför måste Hanken erbjuda samma möjligheter som världens toppuniversitet för att hävda sig i konkurrensen.

FORTSATT STABIL FINANSIERING

Finansieringen som helhet utgör en utmaning för Hanken, liksom för landets övriga universitet, i och med att statsanslagen har minskat och på sikt förväntas minska ytterligare. Hanken måste därför satsa på en ökad finansiering från övriga källor, exempelvis avgiftsbelagd fortbildning, extern forskningsfinansiering, fortsatt fundraising och på sikt också studieavgifter av flera studerande utanför EU- och EES- områdena. – Men vi måste också prestera så bra som möjligt enligt statens finansieringsmodell eftersom den fortsättningsvis utgör merparten av Hankens finansiering, säger Karen Spens. Även om fundraisingkampanjen HANKEN RETURNS, som redan inbringat cirka åtta miljoner euro, avslutas på försommaren, räknar hon med att fundraisingen blir en kontinuerlig finansieringsmetod. Karen Spens bedömer att en fortsatt fundraising kunde gälla finansiering för specifika ändamål. Hon ser positivt på möjligheterna att engagera både nya och gamla donatorer, speciellt om ändamålen är nya. 5

Professor Ruby Lee wants to find out why Finnish students enjoy studying.

FRUGAL INNOVATION FOR LOW-END USERS Innovation doesn’t have to be so complicated. Professor Ruby Lee encourages Nordic R&D-companies to meet the millions of customers who need reliable technology but can’t afford the latest gizmos.

F

innish technology is appreciated by high-end customers all over the world, but there is an enormous potential on the emerging markets for durable, but less advanced, technical products. – Frugal innovation by definition is using less or limited resources to solve new or existing problems. The Nokia 1100, a basic GSM mobile phone, is a great example to illustrate the fact that firms like Nokia are capable of achieving great success in launching frugal 6

innovative products, explains Ruby Lee, marketing professor at The Florida State University College of Business and currently holding a FulbrightHanken Distinguished Chair. She arrived in Helsinki in November and will stay until June. During her seven months at Hanken she will take a close look at companies in Finland and other Nordic countries. She has no doubt that there are many R&D-based companies in Finland that could be successful in frugal innovation.

– I am collecting data and have scheduled a few interviews with managers to learn more about the current state of firm strategies here. My research topic indeed relates to how Nordic firms can partner with firms from emerging markets to enhance their success rate for frugal innovation.

THIRTYNINE COUNTRIES AND COUNTING

Before arriving in Finland Ruby Lee was familiar with Scandinavian design and

famous international consumer brands, like Nokia, Ikea and Rovio. – I have always been fascinated by the myths and the beauty of the Nordic countries. When I was a kid, I read stories and watched animations about the vikings and wished I could travel and live in a Nordic country. Yet, that is probably not the whole story why I decided to come here for my research. Ruby Lee always keeps an international perspective and is proud to call herself a global citizen. In March, when this interview was conducted, she had been to 39 countries, including Finland. – I just counted again for you. As of now, it is 39 countries on five continents. I am planning to visit Iceland, Norway, Estonia and a few other countries nearby in June and July. The connection to Finland started with a Hanken encounter. – I met Pia Polsa in Hong Kong about 20 years ago. At that time, Pia was a doctoral student at Hanken and she traveled to Hong Kong to do some data collection for her thesis, related to China’s distribution channels. We have been staying in touch since then. She is currently an associate professor at Hanken School of Economics.

TOO HUMBLE IN MARKETING

RUBY LEE » Professor at Florida State University in Tallahassee » Academic Speciality: Marketing and International Business » Appointed a FulbrightHanken Distinguished Chair 2016–2017

Ruby Lee has not yet noticed any spectacular differences in innovations, marketing and the way of making business between the Nordic countries and USA. – However I have noticed some differences between USA and Finland, especially as regards marketing. From what I have observed, it has more to do with this country’s national culture in general – people are humble, introvert and less aggressive than their counterparts in the US and even in today’s China. It would be very interesting to compare and contrast Finnish firms’ marketing strategy and budgets against their counterparts in other countries. She mentions Starbucks as an example of the American way of marketing. It’s about selling an experience rather than a physical product, just like Coca Cola and McDonald’s have done before. – Starbucks does not talk about the quality of its coffee. If it was really up to the taste of coffee, the company would probably not be able to gain a foothold in certain markets like Italy or Spain. Instead, Starbucks emphasizes

the atmosphere in the coffee shops and the customer experience. I don’t mean that Finnish companies should give up their high quality standards, but there are things to learn from internationally successful branding examples. There have been radical changes in international marketing and branding since the breakthrough of the Internet. Business models have changed and the ways to communicate with customers are now completely different than they were ten years ago. – International marketing will rely even more on social media as a key channel to reach customers in the future. Nonetheless, global brands remain dominant. If you look at the top ten global brands in the past five years, the rankings have not changed much and many of the brands on the list are from the United States or well developed countries. However, in the coming five to ten years, I would say brands such as Alibaba from China will emerge to the top of the list.

LIVING LIKE A FINN

Ruby Lee grew up and went to school in Hong Kong. Both Finland and Hong Kong have scored well in the Pisa-tests, although the education models are very different. – From what I understand, the schools are more process-oriented in Finland, compared to the exam-oriented education in Hong Kong. During my stay in Finland I would like to see how teaching is done here, because the students seem to enjoy school and that is not the case in Hong Kong. Her own children, 14 and 16 years old, go to school in Florida. – They don’t have very much homework either, but they have more exams than students seem to have in Finland. I think the American school system is somewhere between Finland and Hong Kong. Apart from the frugal innovation research and the look into the education system of Finland, Ruby Lee will use her spare time to enjoy the Finnish nature and architecture. – I will try to live just like a Finn. I don’t know exactly what that means, but I think I mean slowing down my pace and finding time to enjoy the beauty of the nature. And have a sauna. J OHA N SVE N L I N PHOTO: PATRIK LINDSTRÖM

7

DET NYA SVARTA:

SMARTA INDEXFONDER Kan man undvika fallgroparna och samtidigt plocka fram prisvärda aktiepärlor via en aktiv, men regelbaserad placeringsstil? På alumnseminariet Hanken Finance Day 2017 dryftades placeringstrender i form av två föredrag.

A

llt är disruptivt nuförtiden: världspolitiken med brexit och Donald Trump och robotiseringen som tar över de kognitiva jobben. Var ska människorna – och placeringarna placeras? inledde Anders Löflund, professor i finansiell ekonomi på Hanken. Endast åren 1929 och 1999 har de globala aktievärderingarna varit högre än i dag. Världen simmar i kapital och riskaptit. Hur ska man identifiera lönsamma fickor i aktiemarknaden?

FÖRSKJUTNING MOT PASSIVT

– Den aktiva förvaltningens del av den totala aktieförvaltningen har minskat i 20 år, noterar Elite Förmögenhetsförvaltning Abp:s chefsstrateg Magnus Backström. Lägre kostnader och större öppenhet är starka trender, likaså viljan att förstå exakt varifrån avkastningen kommer. En i Finland rätt ny hybridmodell är så kallade faktorinvesteringar som kombinerar alfa (aktiva aktieval) med beta (marknadens utveckling, index) genom att plocka fram specifika attribut som påverkar aktiens avkastning. – Att nå högre avkastning förklaras inte bara med att somliga placerare skulle vara fiffigare än alla andra, noterar Backström.

Smart beta är en fortsättning på samma tänkande: indexplaceringar som baserar sig på faktorer, alltså matematiska modeller som ska skapa tilläggsavkastning enligt cykliska mönster. – Elite kombinerar fyra faktorer: låg värdering, låg volatilitet, momentum (stigande pristrend) och kvalitetsbolag. De fungerar på olika sätt i olika marknadslägen. Faktorerna och deras vägning omvärderas fyra gånger om året. Inspirationen kommer från Warren Buffett. Enligt Frazzini, Kabiller och Pedersen, som författat rapporten Buffet’s Alfpha idkar hans sagolikt framgångsrika placeringsbolag Berkshire Hathaway idkar systematisk faktorinvestering, enligt Frazzini, Kabiller och Pedersen (rapporten Buffett’s Alpha, 2013). Men istället för momentum använder Buffett hävstångsfaktorn. Faktorernas exakta definitioner är aff ärshemligheter. – Något måste man hålla hemligt, säger Backström.

NY TEKNIK HOTAR

Daniel Pasternack, verkställande direktör för Elite tror att många branscher står inför en egen brytningspunkt, alltså

oförutsägbara tekniska förändringar som drastiskt förändrar bilden. Till de hotade branscherna hör energi, transport och logistik, samt biltillverkning. Potentiellt också dagligvaror och fastigheter, med spegelverkan på försäkringsbranschen. – Det blir ju inte så mycket kvar, men några industrier, ler Pasternack. Ingen kan förutspå förändringstakten eller den segrande tekniken. – Ny teknik förändrar branscher i grunden, traditionella aktörer drabbas av lägre försäljning och sämre lönsamhet, medan några gigantiska aktörer kontrollerar allt större delar av marknaden. Eftersom reglering och politiska beslut spelar en stor roll måste placerare noggrant analysera den politiska risken samt fånga tidiga signaler och undvika att förälska sig i enskilda placeringar. Då komplexiteten ökar kan man antingen sprida pengarna så brett som möjligt, eller likt Buffett satsa på utvalda bolag som man strävar efter att förstå fullständigt. – Systematik är bra då det sker stora förändringar, avrundar Pasternack. TOR STEN FA G ER HO L M FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

Stimulerande tankar

A

nn-Sofie Peltoniemi, som jobbar som finance business partner på Pohjolan Voima, var en av årets få kvinnliga åhörare. Seminariet sporrade henne att tänka i bredare termer av transformationen inom värdeskapande, till exempel huruvida det lönar sig att äga produktionsteknologi eller köpa den som en tjänst. – Jag lockades av dagens rubriker tack vare min studiebakgrund i finansiering och investering samt jobb inom energiområdet sedan år 2000. 8

Tänker du privat se närmare få faktor investeringar? – Visst. Egentligen handlar faktorinvesteringar om att bryta upp alfa-formeln i delkomponenter för smarta förvaltare. Det är alltid nyttigt att komma bort från det dagliga arbetet och utvidga den egna tankeverksamheten. Speciellt funderar jag på momentum, hur en politisk åsikt i stil med Trumps tankar om ”clean coal” plötsligt kan börja dra marknaden i en annan riktning.

Ann-Sofie Peltoniemi

H ANKEN BUSINESS F ORU M

Magnus Backström och Daniel Pasternack har tagit modell av den legendariska placeraren Warren Buffet.

Framtida trender och svaga signlaer

M

agnus Backström, vilka ser du som de viktigaste förändringarna inom investeringstrender under de kommande åren? Sannolikt tänker man i huvudsak på hur förmögenhetsförvaltarnas produktsortiment, alltså utbudet, utvecklas i framtiden, men den stora förändringarna sker kanske i efterfrågan. Nuvarande pensionssystem bygger i stor utsträckning på att kommande generationer finansierar nuvarande pensioner. Backström tror att privatpersoner i högre grad än hittills börjar intressera sig för placeringar. – Placeringsalternativen kommer att öka. ETF-marknaden och passiva indexfonder fortsätter att växa, men aktiv förvaltning kommer inte att dö ut. Även om transparensen hos placeringslösningar ökar, sjunker inte nödvändigtvis kostnaderna. – Det kommer även i framtiden att finnas olika produkter för olika kunder. Lagstiftningen utvecklas säkert med målet att skydda konsumenterna, alltså placerarna, vilket leder till en ökad kostnadsbörda för förvaltarna. Hur ser du på genomskinligheten? – Strävan efter ökad transparens innebär att kraven på rapportering ökar. Bland investeringstrender är SRI allt aktuellare, men utmaningen är att SRI har olika betydelse för olika placerare. En annan trend är oreglerade placeringsobjekt genom till exempel crowdfunding. Volymerna kommer att öka, förr eller senare sker en större blow-up.

HANKEN FINANCE DAY Det årliga alumnseminariet Hanken Finance Day ägde rum torsdagen den 30 mars på Hanken i Helsingfors, för fjärde året. Temat för frukostseminariet, som lockade ett trettiotal deltagare, var Investeringar 2017 – nya vindar blåser, med underrubrikerna Faktorinvesteringar samt Disruptiva förändringar inom energiproduktion och transport. För föredragen stod chefsstrateg Magnus Backström och vd Daniel Pasternack vid Elite Förmögenhetsförvaltning Abp.

9

EMIL RANTATULKKILA » Bor: Nu i Singapore, annars i Helsingfors. » Företagartips: Håll på med sådant du brinner för. » Förebild: Mark Zuckerberg. » Motto: Always do your best. What you plant now, you will harvest later. » Om fem år: Håller jag på med meningsfulla saker som jag har driv för. Emil Rantatulkkila har läst entreprenörskap och företagsledning som huvudämne. Teorin har gett bra ramar för det marknadsföringsarbete på globala nätkanaler, som han sedan lärt sig på egen hand.

TEORI + PRAKTIK = GLOBAL SUCCÉ Hårt jobb, målmedvetenhet och en rejäl nypa kreativt nytänk. Bland annat det ligger bakom globala framgångar för Emil Rantatulkkilas Pongfinitykanal. Nu belönas han med Anders Wall-stipendiet för sin framåtanda.

D

et började för fyra år sedan, lite på försök och egentligen för att kompensera att skador och armétid hade satt hinder i vägen för landslagskarriären som bordtennisspelare. – Jag tränade fortfarande i landslagskretsarna, men började också göra några videofilmer, som jag laddade upp på nätet. Därifrån började verksamheten småningom växa. Nu är Pongfinity en egen kanal med nästan 250 000 följare globalt. Videorna har setts av närmare 500 miljoner människor i olika medier, säger Emil Rantatulkkila, 23. Framgången förklarar han delvis med att bordtennis inte tidigare hade sådana här kanaler, men ännu mer med att ingen hade kommit på lika kreativa sätt att marknadsföra sitt material. Hans arbete har noterats. I början av mars tilldelades Rantatulkkila Anders Wall-stipendiet på närmare 13 700 euro. – Med de här pengarna kan jag i sommar satsa nästan heltid på att utveckla och investera i verksamheten. Sedan får vi se hur långt det kan bära. Videoidéer är det ingen brist på – De kan dyka upp var som helst. I bästa fall blir de visuella mästerverk, så som snutten där vi slår av Cocacolaflaskans kork med pingisbollen. Just den videon, som för några år sedan laddades upp på Youtube, ledde mycket riktigt till ett massivt genomslag både nationellt och internationellt. Men i den obarmhärtigt hårda digitala konkurrensen räcker det inte med en bra video. För att överleva och växa krävs betydligt mer. Det är inom den nischen – digital marknadsföring – Emil Rantatulkkila hittat sin passion. Just nu förhandlar han med flera nya och intressanta samarbetspartner. 10

– Det största med den här verksamheten är videolicenseringen. Du skapar så bra innehåll och marknadsför det så att tittarantalet exploderar. Då blir det intressant för de stora aktörerna. Från USA har redan NBC och Discovery Channel filmat oss.

FRAMGÅNG KRÄVER HÅRT JOBB

De praktiska kunskaperna inom den här nischen får man inte genom att slita skolbänken, tror Emil Rantatulkkila. – Digital marknadsföring och de sociala mediekanalerna är en egen värld, där man lär sig genom att göra. Det är hårt jobb och en kontinuerlig inlärningsprocess, men det finns enorma möjligheter inom det sociala medieentreprenörskapet. I hans egna planer ingår att registrera Pongfinity som företag, då han i april är tillbaka från Singapore Management University (SMU), där han studerar just nu. Sedan ska han, och hankeitkompisen Thomas Lundström, satsa ordentligt för att se hur långt företaget kan flyga. – Det finaste skulle vara att om några år ha ett framgångsrikt företag och kunna anställa någon till för att skapa innehåll. Samtidigt vet jag att jag redan har ett enormt nätverk och ett kunskapskapital, som öppnar för andra möjligheter, om det här inte bär den långa sträckan. Särskilt ängsligt lagd är han inte. Det är bättre att leva i nuet. – Entreprenörskap är alltid ett spel. Det kan gå bra eller dåligt. Men hela idén handlar om att ha drivkraften att vinna över utmaningarna. Entreprenören är den som inte fastnar vid hindren, utan söker svaren och hittar lösningarna. J EA NETTE BJÖ R KQ VI S T FOTO: KARL VILHJÁLMSSON

KO LU M N

Kunderna formar företagets vardag

D

et är paradoxalt. Teknologin, som skulle förena oss, driver istället oss isär. Händelserna under det senaste året – Brexit, Donald Trumps seger och populismens frammarsch i Europa – är exempel på fenomen som åtminstone delvis har accelererats av teknologins utveckling, sociala plattformar och den explosionsartade tillväxten i kommunikationskapacitet hos den enskilda individen. Dessa sociala plattformar skapar så kallade eko-kammare, där folk förstärker sina egna synpunkter genom att samverka med andra som tycker lika. Det skapas bubblor där de inbördes relationerna är starka, medan det samtidigt är svårt att interagera med andra som tycker olika. Lyckligtvis finns det hopp. Medan det ovan nämnda kan vara sant inom många samhällen, ser verkligheten ofta väldigt olika ut när man granskar relationerna mellan ett företag och dess kunder och andra intressenter. Idag vet företagen mera om sina kunder än någonsin tidigare, och de är bättre utrustade att bemöta deras krav och behov. Att skapa relationer mellan varumärken och kunder har knappast någonsin varit lättare, eller billigare. Teknologin möjliggör att företag levererar tjänster innan kunderna ens vet om att de behöver dem, den skapar erfarenheter som inte egentligen finns, och den utrustar oss med resurser som kan komma att rädda våra liv när vi mist anar det. Möjligheterna är oändliga. I princip. Företag och varumärken möter större krav för varje dag som går. Det är inte längre nog med att man skapar oslagbara kundupplevelser. Företag förväntas också i allt större utsträckning bära bredare ansvar som samhällsaktörer, lösa problem som de inte själva har skapat och möta allt högre etiska och moraliska standarder. Kunder belönar, eller bestraffar, allt oftare företag på basis av deras ställning I värdeladdade frågor. Marknadsföringen blir alltmera en handling, inte kommunikation. En handling, som inte bara gynnar företaget och

dess kunder, utan även samhället ur ett bredare perspektiv. Genom detta skapar man starkare relationer mellan företaget och dess affärskritiska intressenter, i synnerhet kunderna. Vissa framåtlutade företag har redan insett den dubbelroll de har. Den traditionella rollfördelningen mellan varumärken och kunder är nuförtiden minst sagt otydlig. Ett växande antal människor tycker att de kan påverka bättre genom sina beslut vid butikskassan än i vallokalen. Allt fler frågar: Varför skulle jag interagera med er, varför skulle jag ge er min tid, energi eller mina pengar? Allt mer är det kunderna som formar varumärkens och bolagens vardag, inte tvärtom. När kunderna och andra centrala intressenter kräver mera, måste företaget leverera. Annars gör någon annan det. Och inte nog med det – varumärket bör kunna förmedla en tydlig orsak och framtidsvision för sin verksamhet till en bred flora av nyckelintressenter som antingen möjliggör, eller förhindrar företagets framgång. Rena tanken om att en kund är en konsument, som alltså konsumerar något, känns mindre relevant för varje dag. Verkligt och bestående värde skapas i en samverkan mellan två likvärdiga aktörer – samproducenter – inte mellan producent och konsument. Väldigt sällan är något värdefullt skapat i en silo eller i ett vakuum, utan allt oftare genom en öppen och konstruktiv samverkan mellan olika intressen och intressenter. Där idéer, inspiration, information och engagemang möts, där skapas också energi. Konstruktiv energi utvecklar världen mot det bättre. Moderna och disruptiva företag och den nya marknadsföringseran kommer inte ensamma att lösa världens stora utmaningar, men de kan vara starka förändrande krafter i en allt mer polariserad och karg värld. KRISTINA HEINONEN Ä R PR OFE S S O R I TJ Ä NSTE- OCH RELATIONSMA RKNA D SFÖR I N G . 11

SAMARBETA OCH OMFORMA DIN MARKNAD Market shaping, strategier, som hjälper företag att skapa eller forma sin egen marknad, hör till ett av de hetaste ämnena inom strategisk ledning i dag. Professorerna Suvi Nenonen och Kaj Storbacka berättar varför.

D

u behöver inte kunna spå i framtiden för att ha kontroll över ditt öde. Du kan i stället försöka påverka ditt öde genom dina handlingar. Det säger Suvi Nenonen som är associate professor i strategi och marknadsföring vid University of Auckland och expert på strategier som hjälper företag att påverka sin marknad. Tillsammans med Kaj Storbacka, professor i marknadsstrategi vid samma universitet, leder hon Hanken & SSE Executive Educations ledarskapsprogram SMASH (Strategies for Market Shaping). Programmet är nytt för i år och de första 25 deltagarna inledde sina studier i februari. De båda professorerna, som tidigare forskat och undervisat vid Hanken, är pionjärer. När de för tio år sedan började forska i hur företag genom sina strategier kan omforma sin marknad tyckte många att deras idéer var galna. – I dag är det svårt att hitta företag som inte tänker på hur de kan omforma sin marknad på ett eller annat sätt, säger Storbacka. Den grundläggande frågan ett företag ska ställa sig är: Drivs vi av marknaden eller driver vi marknaden? – Jag tror frågan är särskilt aktuell för traditionella företag och för företag som jobbar i branscher som inte tidigare varit särskilt dynamiska, men som blivit det på grund av digitaliseringen och globaliseringen, säger Storbacka. – Eftersom det i dag blivit allt svårare att förutspå vad som händer på marknaderna går det inte att använda traditionella strategiverktyg, sådana som fokuserar på prognoser och detaljerade framtidsplaner, säger Nenonen. – Om du verkligen vill skapa eller omforma din egen marknad måste du hitta lösningar som är till nytta för alla. Lyckade affärsstrategier handlar inte längre om enbart dig och om att du ska få mera pengar. Det gäller att skapa en strategi som hjälper dina kunder, dina leverantörer, dem som reglerar marknaden och i vissa fall även dina konkurrenter, säger hon.

NYTT HEM I AUCKLAND

Nenonen och Storbacka har under de senaste tre åren forskat i 21 företag i Finland, Sverige, Singapore och Nya Zeeland, vilka på något sätt lyckats forma sin marknad. 12

– Vi har medvetet valt att forska i företag som verkar i små öppna ekonomier. Jag tror frågan om market shaping är ännu relevantare i den här kontexten än i länder med en stor hemmamarknad, säger Storbacka. Hur kommer det sig att Nenonen och Storbacka i dag jobbar på Nya Zeeland? Storbacka berättar att allt började när han genom sina kontakter fick ett erbjudande om att bli gästprofessor i Auckland. Kring samma tidpunkt blev det klart att det egna konsultbolaget Vectia, där också Nenonen var partner, skulle säljas. Storbacka flyttade först, Nenonen ett par år senare. Då uppmanades Nenonen och Storbacka att söka ett forskningsstipendium från Royal Society of New Zealand. Först lite senare gick det upp för dem att det handlade om landets mest prestigefyllda stipendium. De fick det. – Utan stipendiet hade vi kanske inte blivit här så här länge men nu har vi båda fasta anställningar. Vi har rotat oss och för en månad sedan köpte vi ett eget hus, säger Storbacka. Intervjun görs via Skype. I Finland är det tidig morgon. På Nya Zeeland börjar fredagskvällen bli mörk och i Auckland öser regnet ner.

FÖRETGAET KAN PÅVERKA

Vi återgår till forskningen. I ett sammanfattande dokument för SMASH-utbildningen listar Nenonen och Storbacka 14 saker ett företag kan försöka påverka eller som företaget självt ska ändra på. Bland annat medier, intresseorganisationer, industriella standarder samt lagar och normer är sådant som företaget kan försöka inverka på. Finns här en problematik med tanke på demokratin? – Ja, det finns en mörk sida i market shaping. Vi kallar den the dark side, säger Nenonen. Storbacka förklarar att den mörka sidan är något han och Nenonen forskar i just nu, eftersom det finns stora problemställningar inom området. – Det finns många exempel: Ta till exempel sockerindustrin i USA, som med hjälp av Coca-Colas pengar, lyckats skapa en uppfattning om att fett är dåligt och att socker är bra, säger Storbacka.

SMASH » VAD? Ledarskapsprogrammet SMASH (Strategies for Market Shaping) ordnas i år för första gången. » VAR? År 2017 i Singapore, Silicon Valley och Helsingfors. » NÄR? Nästa program startar i februari 2018. » HUR? Inlärningen baserar sig på att deltagarna lär sig genom handling och av varandra. Företag som deltar i programmet ska binda sig vid att bidra med ett team och ett projekt. Närstudier och arbete i den egna organisationen ingår. » VILL DU LÄSA MERA? Nenonen och Storbacka ger i år ut boken SMASH – Strategies for Market Shaping. Innan den kommer ut kan du läsa deras tidigare bok Markkinamuotoilu: johdatko markkinoita vai johtavatko markkinat sinua? (WSOYpro, 2010) Suvi Nenonen och Kaj Storbacka har i över tio år forskat i hur företag kan skapa eller omforma sina egna marknader. I dag jobbar båda vid University of Auckland på Nya Zeeland.

Enligt Nenonen är det ändå naivt att tro att företag inte i dag försöker påverka lagstiftning eller sociala normer – ”det är ju det reklam handlar om”. – Vi hoppas att man ska kunna föra en öppen diskussion om hur företag påverkar marknaden och att företagschefer ska inse att de ska sträva efter en lösning där alla vinner. Det gäller både företaget och kunderna och även samhället. Nenonen och Storbacka hoppas också att deras forskning ska ha ytterligare en samhällelig påverkan.

– Vi försöker visa att det inte finns en osynlig hand som styr marknaden. Det finns inga perfekta och effektiva marknadsmekanismer som magiskt hittar den ultimata lösningen på alla problem. Marknaderna är snedvridna, de påverkas av maktförhållanden och därför bör de aktivt ledas också genom reglering, säger Nenonen. LINA LA UR E N T FOTO: DEAN CARRUTHERS

13

Många små och snabba beslut är bättre än långsiktiga planer, hävdar Micael Dahlen, även titulerad kaosprofessor.

DET LÅNGA PERSPEKTIVET ÄR ÖVERSKATTAT Världen är inte perfekt, utan den förändras hela tiden. Det är dina små vardagliga beslut som gör att du hamnar där du hamnar, framhåller ekonomiprofessor Micael Dahlen i sin bok Kaosologi och i föreställningen med samma namn.

M

ånga små snabba beslut ger ett bättre resultat än långsiktiga planer. Det gäller både på det individuella planet och i samhället, hävdar Micael Dahlen, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm och författare till den aktuella boken Kaosologi. – Det kommer ständigt nya rön och ny information som vi måste anpassa oss efter. Om vi binder upp oss med långa planer riskerar vi att tappa reaktionsförmågan. Det gäller allt från miljö och klimat till hälsa. Vi är fast i gamla strukturer som är resultat av kompromisser, inte minst inom politiken, men även inom utbildningen. Nyligen orsakade Dahlen en lätt upprörd stämning på en utbildningskonferens när han ifrågasatte den rådande modellen med effektivitet och volym. – De flesta av dagens studenter på Handels kommer att jobba med sådant som inte finns i dag. Vi utbildar alltså unga för att bli överkvalificerade de första åren och sedan bli underkvalificerade under resten av sina yrkeskarriärer. De skulle egentligen klara sig med en kortare utbildning för att komma 14

MICAEL DAHLEN » Huvudtalare på Hankens internationella alumndag i Stockholm den 19 maj. Under rubriken Pengar är så yestermillenium diskuterar han hur livet handlar allt mindre om pengar. Enligt honom är det dags att omdefiniera begreppet kapital, för att i stället börja prata om andra värden som kan berika våra liv, karriärer och verksamheter. » Mera information om alumndagen på hankennetwork.fi.

in i arbetslivet, men sedan skulle de behöva återvända senare under arbetskarriären för att bygga på sina kunskaper.

DET KAN RÄCKA MED EN VECKA

I Kaosologi skriver han om den logik som finns bakom det som ser ut som ett kaos. Dahlens budskap är att du har kommit dit du är genom ett stort antal beslut. Om du är missnöjd kan du själv ta makten över ditt eget liv genom nya beslut. – Du kan påverka ditt liv kännbart på kort sikt. En vecka känns som en kort tid, men det räcker för att vänja hjärnan vid ett nytt beteende som sedan blir en ny vana. Själv tog han tjuren vid hornen för två år sedan och förändrade 40 vanor på 40 veckor. För varje vecka hade han en ny målsättning, bland annat att bli vigare, våga kramas och att sluta med det tvångsmässiga mobiltittandet. Endast en av de 40 vanorna har han gett upp, den att duscha i iskallt vatten. – Det känns inte som något oöverkomligt att ändra på en vana under en veckas tid. När du väl gjort det i en vecka har hjärnan vant sig och det känns naturligt att fortsätta, förklarar han. Det är en sak att förändra sina egna vanor och sitt eget liv. Svårare är det att påverka arbetsplatsen eller samhället, där avgörande beslut fattas av andra. – För det första måste vi komma ihåg att samhället är alla vi människor tillsammans. Ofta glömmer vi att vi själva har ansvar och möjligheter att förändra sådant som vi tycker är dåligt. En gör något som inspirerar andra och det som är häftigt nu är att det går att se ringarna på vattnet från enskilda människors insatser.

STARKT KOLLEKTIV OCH SÖTA KATTER

I boken Nextopia, som gavs ut 2009, beskriver Micael Dahlen människans oförnöjsamhet som samhällets främsta drivkraft. När vi fått tag på det nyaste är det inte längre spännande, vi vill ha det som kommer snart. – När den boken kom ut var vi väldigt individualistiska, men nu har pendeln svängt. Nu ser vi, bland annat med teknikens hjälp, hur sammankopplade vi är med andra och hur våra idéer får spridning genom en massa kanaler som crowdfunding och sociala medier. Han nämner appar som Klout och Peeple, där användaren kan få en översikt och ett poängtal över sitt inflytande i sociala medier eller bli betygsatt utifrån professionella, sociala eller personliga prestationer. – Jakten på genomslag i sociala medier har också gett en del knasiga konsekvenser, som att man lägger upp bilder på kattungar för att få högre kloutscore. Sociala medier fylls också fortfarande till stor del av fåfänga, men småningom mognar de och används till bra saker. Själv är han inte ute efter att få rating på nätet. – Nej, även om jag hade högsta betyg i skolan har jag alltid aktat mig för att bli bedömd i siffror. Jag brukar också undvika att läsa utvärderingar av mina föreläsningar och kurser, medger han. JO H AN SVENLIN FOTO: SCANPIX SWEDEN / LEHTIKUVA / CLAUDIO BRESCIANI

Markus Wartiovaara är direktör för Hanken Business Lab. FOTO: MATIAS UUSIKYLÄ

BOKTIPSET Jag har alltid tyckt om att läsa. Som ung slukade jag äventyrsböcker, detektivromaner, faktaböcker och filosofiska klassiker. Även i dag finner jag det intressant att läsa barnböcker och serier, dagstidningar, utländska och inhemska veckotidningar, online-artiklar, akademiska texter och olika slag av böcker. För mig har boken som medium behållit och till och med utvecklat sin charm genom åren. Ett bevis på detta är Peter Druckers klassiker Innovation and Entrepreneurship från 1985. Peter Drucker är en av de inflytelserikaste tänkarna genom tiderna, när det gäller företagsledning och entreprenörskap. Han står för både akademisk klarsynthet och praktisk relevans. Trots att boken är över 30 år är den ännu högaktuell. Den ger praktiska råd om hur man leder och transformerar både existerande och nystartade organisationer för entreprenöriell framgång. Boken diskuterar i detalj fyra olika konkreta entreprenöriella strategier för organisatorisk utveckling och tillväxt. I bokens sista kapitel om det entreprenöriella samhället lägger författaren fram en intressant samhällsvision som är högst relevant även i dag. Den framför viktiga tankeställare gällande vikten av livslångt lärande och behovet av entreprenöriell utveckling av vårt universitetsväsende och våra institutioner i hela samhället. Något okonventionellt vill jag också rekommendera ansiktsboken, det vill säga Facebook, som en nyhetskälla för intressanta artiklar. Jag har personligen profilerat mitt FB-flöde så att det tar till vara intressanta internationella artiklar från hela världen. Mina favoritnyhetskällor innefattar bland annat The Entrepreneur, The Economist, World Economic Forum, The Guardian, Salon, BigThink, Bloomberg, NowThisFuture, The Wall Street Journal, Financial Times och Vanity Fair. Sist, men inte minst, kan jag rekommendera Hanken Business Labs egen FB-grupp för att hållas ajour med intressanta evenemang och artiklar gällande det entreprenöriella på Hanken, i Finland och ute i världen. 15

Rolando Tomasini, expert på humanitär logistik, uppmanar särskilt studenter att skapa lösningar som gör världen till en bättre plats för alla människor. – När du har en utbildning i världsklass så har du också ett ansvar.

JOBB MED MORALISKT ANSVAR:

DET HANDLAR OM MÄNNISKOLIV Som barn drömde han om att bli diplomat, sedan upptäckte han möjligheterna inom humanitär logistik. Rolando Tomasini blev doktor från Hanken 2012, i dag jobbar han för UNOPS, FNs kontor för projekttjänster.

I

nom logistiken handlar materialflöde oftast om utbud och efterfrågan. Det är varor som rör sig från punkt A till punkt B, inom en viss tidsram, till ett visst pris – från leverantören till kunden. Enkelt. Inom humanitär logistik vet du inte alltid varifrån produkterna levereras eller vart de ska skickas, du vet inte vad som behövs eller när det behövs – någon annan har kanske redan mött behoven före dig. Du vet inte under en hur lång tidsperiod du ska skicka produkten, du vet inte vem som ska betala för den, inte heller vet du om slutanvändaren är nöjd med produkten. Det är fullständigt kaos och jag älskar det, säger Rolando Tomasini. Han blev doktor från Hanken 2012 i ämnet humanitär logistik. I dag jobbar han som chef för avdelningen för globalt samarbete vid UNOPS, FNs kontor för projekttjänster, med huvudkontor i Köpenhamn. Till Finland kommer Tomasini ett par gånger om året – denna gång bland annat för att träffa finländska diplomater som jobbar på ambassader runt om i världen. För dem har han 16

berättat om internationella organisationer och om hur man kan göra affärer med FN. – Det behöver inte vara så komplicerat och byråkratiskt som många tror. Tomasini gillar att jobba i Finland och i de övriga nordiska länderna. Han samarbetar tätt med flera finländska företag och Team Finland, som arbetar för Finlands och finländska företags framgång ute i världen, och flera finländska företag och säger att mycket av det han jobbar med har en koppling till doktorandutbildningen. – De kunskaper jag fick under min tid på Hanken, metodologi, forskningsredskap och vetenskapligt tänkande, strukturerar mitt sätt att tänka. Där utvecklade jag en problemlösningskompetens som jag dagligen utnyttjar i mitt arbete.

VILLE JOBBA INTERNATIONELLT

Att Tomasini 2008 valde just Hanken var för honom själv rätt självklart. En utomstående kan ändå behöva en förklaring. Vi tar det från början.

Rolando Tomasini föddes 1978 i Venezuela i en familj med venezuelansk och fransk bakgrund. När han var tio år flyttade familjen till Fort Lauderdale i Miami där han växte upp. Tanken på att jobba för en bättre värld och viljan att engagera sig i samhällsutvecklingen växte fram tidigt. Tomasini gick i en katolsk skola där frivilligarbete ingick i undervisningen. Tomasinis föräldrar, som är jurister, uppmuntrade sonen att resa. Föräldrarna jobbade i en internationell miljö och pappan hade ett logistikföretag. – Jag har sett social uppror, jordbävningar, tropiska oväder och andra naturkatastrofer. Jag har sett vilka konsekvenser de får. Tomasini läste till ekonomiemagister vid Florida International University med huvudämnet internationella affärer. Han började jobba med försörjningskedjor och stötte småningom på humanitär logistik. – Jag tilltalades av den operativa sidan, av ekonomisk utrikespolitik och av internationella relationer. Det fanns också en grundläggande tanke om att göra gott. Eftersom humanitär logistik som en egen vetenskaplig disciplin var rätt ny fanns det inte mycket material att tillgå när Tomasini ville lära sig mer. Han blev i stället en av pionjärerna inom ämnet och skrev bland annat en lärobok om humanitär logistik. Tomasini var forskningsassistent på INSEAD Business school och hade samlat en stor del av sitt forskningsmaterial för en doktorsavhandling då han kontaktade Hanken som vid samma tidpunkt startat HUMLOG, institutet för forskning i humanitär logistik. – Jag ville kombinera mina professionella erfarenheter, ha tillgång till fältet och stå på en stark metodisk grund. Den rätta höga nivån på en akademisk diskussion hittade Tomasini på Hanken där hans handledare blev Karen Spens, i dag rektor för Hanken, och Gyöngyi Kovacs, professor i humanitär logistik.

VÄRDERINGARNA STYR

Både som forskare och nu som en representant för en global aktör har Tomasini ofta funderat på sin egen roll. Kan en enskild människas insats göra en skillnad? – Världens problem är alltför stora för att en person ska bära dem ensam, säger han. Vid stunder av tvivel hjälper det att ta ett steg bakåt. – Även om vi står inför de värsta humanitära katastroferna sedan andra världskriget är de stora trenderna rätt positiva. Enligt Tomasini koordineras hjälpen bättre i dag än tidigare, hjälporganisationerna har fått mer synlighet, den privata sektorn är mer engagerad och det finns system som utvecklar transparens och minskar korruption. Det finns ändå flera stora utmaningar. En är att klyftan mellan behovet av hjälp och tillgången på pengar fortsättningsvis är stor. – När vi tittar på FNs målsättningar för hållbar utveckling, Agenda 2030, är det tydligt att de offentliga medlen inte kommer att räcka till. Därför måste vi i allt högre grad engagera den privata sektorn. Tomasini påpekar att vi nu talar om business, inte om välgörenhet. – Det finns affärsidéer och -modeller som både stöder ekonomisk tillväxt och har en positiv social inverkan, säger han. Det börjar bli dags för Tomasini att gå vidare. På kvällen ska han bada bastu i Löyly och ta ett dopp i havet. Innan han går vill han säga en sak till. – Humanitär logistik är inte för alla. Dina värderingar måste stödja det du jobbar med och du måste vara entusiastisk. Dina beslut kan påverka människors liv. Det här är mitt engagemang för världen – det känns stort att säga det högt. LINA LA UR E N T FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

ROLANDO TOMASINI »» Rolando Mario Tomasini Ponce »» Jobb: Chef för avdelningen för globalt samarbete vid UNOPS, FN:s kontor för projekttjänster. »» Utbildning: Ekonomie doktor från Hanken 2012. »» Bor: I Köpenhamn, men reser kring 20 veckor per år. »» Gillar: Mat – att äta mat, att tillreda mat, att bjuda på mat. Dessutom hängiven simmare, vinterbadare och bastubadare. Målar i olja. »» Om fritid: Jag jobbar hårt men jag lever. Jag svarar aldrig på e-post när jag är på semester.

17

Margareta Ivarsson lät seminariedeltagarna fundera över hur det är att jobba offline. FOTO: JOHANNES TERVO

VARJE PLING NÖTER PÅ MÖTET Lämna mobilen utanför mötesrummet eller stäng åtminstone av pushnotisfunktionerna innan du går in. Allt fler börjar fråga efter en tydlig policy för mobiltelefoner på möten.

D

iskussioner som avbryts av ständiga pip, mötesdeltagare som nervöst sneglar på sina mobiler eller ogenerat kommunicerar med människor utanför konferensrummet. Det gror ett allmänt missnöje över att många mötesdeltagare mentalt befinner sig någon annanstans. Studier i Sverige visar att åtta av tio personer är irriterade på kollegor som är upptagna med sina mobiler under möten, medan sju av tio medger att de också själva begår samma synd. – Det här är ett relativt nytt fenomen, och det saknas fortfarande tydliga regler i de flesta organisationer för hur mobilen ska användas på arbetsplatserna. Undersökningar visar också att chefer sällan kräver att deras medarbetare ska vara ständigt tillgängliga på mobilen, säger Margareta Ivarsson, konsult, författare och mångårig samarbetspartner med Hanken Fortbildning Vasa. I mars höll hon ett eftermiddagsseminarium i Vasa där deltagarna fick fundera över fördelarna med att ibland arbeta offline. Ivarsson är inte alls teknikfientlig, men hon förespråkar smartare sätt att använda tekniken så att den tar hänsyn till hur den mänskliga hjärnan fungerar. – Varje gång det plingar till i någons mobil stjäl det uppmärksamheten från alla i rummet. Våra hjärnor har under evolutionens gång blivit uppmärksamma på snabba stimuli 18 18

och studier visar att det tar upp till 25 minuter att få tillbaka koncentrationen efter varje avbrott.

DYRT ATT HA DÅLIGA MÖTEN

Många klagar också på att de sitter på för många resultatlösa möten i stället för att få koncentrera sig på sina verkliga arbetsuppgifter. – Därför är det mycket viktigt att man inte har stående veckomöten bara av gammal vana. Varje möte ska vara väl förberett, och alla som deltar ska veta syftet med mötet och vilka regler som gäller. Dålig kvalitet på möten är slöseri med tid och pengar. Ivarsson påpekar att det också finns tillfällen när man riktar sig utåt och mobilanvändningen är en del av evenemanget. Men för en sluten grupp som ska behandla ett gemensamt ärende rekommenderar hon att mobiler lämnas utanför rummet. – Ja, det finns redan företag som tagit beslutet att införa mobilfria möten. I början finns ett visst motstånd, men efter ett tag tycker de anställda att det är skönt att ha en tydlig linje och mer fokuserade möten. Ivarsson baserar sina offlineråd på konceptet workfulness, som teleoperatören Telenor utvecklat tillsammans med hjärnforskaren Katarina Gospic. I handboken för en sund digital arbetsmiljö, (finns på www.telenor.se), förklaras bland annat vad som händer i hjärnan i olika vardagliga situationer på arbetsplatserna.

MOBILEN PÅ HJÄRNAN

I vår primitiva hjärnstruktur för den strategiska frontalloben en ständig kamp mot amygdala och stratium, vilka drivs av kortsiktiga belöningar respektive lättja. Om vi är trötta eller hungriga förlorar frontalloben. – Mobilen är som godis för hjärnan, den matar oss med snabba belöningar och hjälper oss att undvika jobbiga saker, förklarar Ivarsson. De flesta känner igen frustrationen när de pratar med någon och sedan inser att personen är upptagen med sin mobil. Att bli ignorerad på det viset kallas social exkludering och aktiverar samma del av hjärnan som även reagerar på fysisk smärta. – Att bli nonchalerad har en negativ känslomässig effekt på oss och om det finns mycket sådant på arbetsplatsen leder det till problem, konstaterar Ivarsson. Även om multitasking har blivit ett populärt begrepp är hjärnforskningen enig om att det är ett ineffektivt och utmattande sätt för hjärnan att jobba. Våra hjärnor kan inte processa två saker samtidigt. Den ena tanken läggs på paus medan den andra processas. – Det leder till att vi gör allt lite halvdåligt. Vi blir bra på att splittra vår uppmärksamhet, eftersom vi tränar på det, men däremot blir vi dåliga på att fokusera. JO H AN SVENLIN

INTERNATIONELLA

ALUMNDAGEN I STOCKHOLM Vi ses fredagen den 19 maj på Finlands ambassad för en gemensam eftermiddag med inspirerande tal, seminarium och nätverkande. Dagen avslutas med middag på Villa Källhagen

Produktifierad fortbildning Modernt ledarskap och professionell utveckling inom flera företagsekonomiska delområden. Det är deviserna för Hanken Fortbildning Vasa som stod värd för seminariet om workfulness med Margareta Ivarsson. Enligt André Österholm, direktör för Hanken Fortbildning Vasa, har enheten under de senaste åren produktifierat programmen som fått bra fotfäste på marknaden. – Via programmen täcker vi de flesta affärsprocesser som krävs för att driva ett företag på ett lönsamt, effektivt och modernt sätt. I fjol deltog närmare 200 personer i Hanken Fortbildning Vasas totalt 17 utbildningsprogram. Verksamheten inkluderade även drygt 30 konsulteringsdagar. I år siktar enheten på ungefär lika många kurser och deltagare samt kontinuerlig affärskonsultering. Nytt för våren är en kurs i ledningsgruppsarbete, ett område där Hanken Fortbildning Vasa varit en föregångare. I juni lanserar enheten en fördjupad kurs i hur företag kan använda Excel-verktyg för att omforma och analysera data från affärsprocesser. – I idébanken finns också innovations- och tillväxtprogram, samt kurser i arbets- och kvarlåtenskapsrätt. Vi jobbar också för att få fortsatt finansiering för en engelskspråkig kurs, Middle Management and Business Administration. Vi ser gärna att deltagarna är en mix av finländare och invandrare. Dessutom har enheten planer på att skapa en mässa, Wasa Science Fair, där Vasahögskolornas forsknings- och utvecklings-, näringslivs och fortbildningstjänster möter näringslivet. Med tanke på framtiden utvecklar Hanken Fortbildning Vasa också egna digitala inlärningsmetoder.

Huvudtalare Micael Dahlen

”Pengar är så yestermillenium”

F OTO : R O B E R T E L D R I M

Program och anmälan på www.hankennetwork.fi

PN 19

PA RT N E R S I DA N

Letar blivande tillväxtkonsulter Vi vill framför allt stärka vårt varumärke som arbetsgivare. Ambitionen är att säkerställa att sådana Hankenstuderande, som efter examen är intresserade av att hjälpa företag att växa, söker jobb hos oss. Det här var huvudargumentet då Marketing Clinic tecknade ett Branding Partner-avtal med Hanken tidigare i våras. – För att få in flera unga människor som kan växa till konsulter hos oss, måste vi öka kännedomen om vad vi som konsulter på Marketing Clinic arbetar med. Vi uppskattar Hankens forskning och utbildning och ser därför Hanken som en naturlig partner, säger Mika Rytkönen, verkställande direktör för Marketing Clinic Finland. Marketing Clinic grundades för ungefär 13 år sedan av Hankenalumnen Catarina Stackelberg. Affärsidén byggde redan från början på att utveckla faktabaserad marknadsföring, något som var nytt, inte bara i Finland, utan i hela Norden. Idag är Marketing Clinic ett ledande nordiskt konsultbolag inom strategi och marknadsföring. Produktpaletten omfattar tillväxtstrategier, varumärkesstrategier och förstärkande av kundupplevelser. Under åren har bolaget vuxit rejält. Digitaliseringen, automationen och de sociala medierna har gett extra skjuts åt verksamheten. För att hålla jämna steg med utvecklingen har företaget köpt dotterbolagen Okimo Clinic och p+sbd. De tre bolagen bildar Marketing Clinic Partners som i dag has cirka 80 anställda i Finland och som verkar också i Sverige, Norge och Danmark. Enligt Mika Rytkönen är efterfrågan på tillväxtstrategier, marknadsförings- och kommersialiseringstjänster nu stor i hela Norden. – Därför vill vi berätta för studerandena vilka behov företagen har. Fenomenet kan bli intressant för de studenter som

vill jobba hos oss. Vi vill också upplysa om vilka arbetsuppgifter vi kan erbjuda nyblivna ekonomer, säger han. Enligt honom finns det möjligheter också för unga människor, med rätt kompetens, att vara med om att påverka företagens tillväxtstrategier. Mika Rytkönen hoppas att samarbetet med Hanken också ger Marketing Clinic möjlighet att bidra med sitt specialkunnande i undervisningen. PETER N O R D L I N G FOTO: OKIMO CLINIC

Mika Rytkönen vill öka hankeiternas intresse för Marketing Clinic.

LÄS MERA OM PARTNERPROGRAMMET PÅ HANKEN.FI

Hanken Premium Partner

Hanken Partner

Hanken Branding Partner

FÖR NÄRMARE INFORMATION: Koordinator för näringslivssamarbete Alexandra Lönnström, 040 3521 380, alexandra.lonnstrom@hanken.fi

eller näringslivskoordinatorn i Vasa Minna Kullas, 050 5350 197, minna.kullas@hanken.fi

20

PÅ J OB B

DET HÄR GJORDE VI... HANKEN presenterar i varje nummer två alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Stockholmsalumnerna Lena Krauss och Rasmus Savander som båda kommer att delta i den internationella alumndagen i Stockholm den 19 maj. FOTO: J A N B LID, FREDRIK REUTERHÄ LL

Lena Krauss

Rasmus Savander Han blev ekonomiemagister 2015 med marknadsföring som huvudämne. Sina biämnen, informationsteknik och design business management, läste han på Aalto-universitetet. I dag jobbar Rasmus Savander i Stockholm på företaget Dreams Nordic där han har titeln growth hacker. Dreams Nordic är ett uppstartsföretag i teknologibranschen. Det har lanserat applikationen Dreams. Med hjälp av appen kan privatpersoner ensamma eller i grupp motiveras att spara pengar för små eller stora drömmar, till exempel en ny cykel eller en resa med kompisarna. Till Rasmus Savanders jobb hör att hitta de effektivaste sätten att få in nya användare till appen och att få dem som laddat ner den att använda den så länge som möjligt. – Jobbet är datadrivet, det är mycket produktutveckling och mycket excelfiler. Nyligen blev det klart för Savander och hans 25 kolleger att företaget får in nytt riskkapital. – Det betyder att vi kan fortsätta utveckla produkten, öka personalen och planera internationell expansion. Innan Rasmus Savander kom till Dreams Nordic hann han jobba på ett norskt e-handelsföretag med kontor i Stockholm och på det svenska företaget Truecaller som utvecklat en global nummerupplysningsapplikation. Han gillar att vara där det händer. – Hittar man rätt typ av företag börjar det kännas som ens eget. Då gör det inte så mycket om man jobbar långa arbetsdagar ibland. Samtidigt är det här en bransch där framtiden alltid är oviss. Rasums Savander påpekar att jobbet är mycket flexibelt – det är lätt att jobba hemifrån eller på distans eller att ta ledigt då och då. – På torsdag ska jag till Ruka och skida. Rasmus Savanders vår har också i övrigt varit fylld med sport. Hans ishockeylag Brinken IF försökte kvala in till herrarnas tredje division. Resultatet? Laget stannar i den fjärde divisionen men Rasmus Savander är nöjd. – Jag har varit positivt förvånad över hur proffsigt laget skötts. Vi är klubbens A-lag, har en bra tränare och stödpersonal.

– Den här tiden på året är alltid extra utmanande. Årsredovisningen ska bli klar och det finns mycket jobb med bolagsstämman, säger Lena Krauss, finanschef på det svenska börsnoterade investeringsbolaget East Capital Explorer. Lena Krauss utexaminerades från Hanken i Helsingfors 2001 med finansiering och investering som huvudämne. Redan under studietiden jobbade hon som analytiker på mäklarfirman Alfred Berg, och när hon blev magister erbjöds hon ett fast jobb på företagets Stockholmskontor. Att flytta västerut kändes naturligt. – Jag bodde sex år i Sverige som barn på 1980-talet, och landet har aldrig känts främmande. Under åren som följde jobbade Lena Krauss på bland annat Tele2, Diplomat Communications och som egenföretagare. Arbetsplatsen fanns emellanåt i London och Singapore men vägarna ledde alltid tillbaka till Stockholm. Under de drygt tre år Lena Krauss jobbat på East Capital Explorer har bolaget genomgått en stor organisationsförändring – ”normala” arbetsveckor hör till undantagen. Lena Krauss ägnar mycket arbetstid åt finansiell rapportering, finansiell planering och finansiell riskhantering. Att berätta om vad som varit särskilt utmanande i jobbet under den senaste månaden är inte lätt men något kan hon ändå säga: – Vi sålde nyss innehavet i en asfaltanläggning i Estland. Det var bra. Vi ska i framtiden fokusera på fastighetsinvesteringar. Vi har också jobbat mycket med strategiska frågor, och det är alltid roligt. Under sportlovet gladde sig Lena Krauss åt att familjens barn, 8 och 10 år, lärt sig skida så pass bra att de nu klarar också svåra backar. – Vi var en vecka i Vemdalen och kunde skida tillsammans överallt. Ett otroligt sammanträffande … När Lena Krauss och Rasmus Savander såg varandras namn inför den här intervjun insåg de att Lena Krauss varit Rasmus Savanders au-pair för många år sedan. – Gissa om jag känner mig gammal när mitt au-pair-barn blivit alumn från Hanken, säger Lena Krauss.

LL

LL 21

BR I E F I N E N GL I S H

FOTO: DEAN CARRUTHERS

Collaborate and shape your market – You do not need to be able to foresee the future in order to control your destiny. Instead, you can try to affect it with your actions, says Suvi Nenonen, Associate Professor in strategy and marketing at the University of Auckland. She is an expert on strategies that help companies shape their markets. Nenonen, together with Professor Kaj Storbacka, manage the leadership programme SMASH at Hanken & SSE Executive Education. Both of them have done research and taught at Hanken. When the pair started doing research within market shaping, many thought that they were crazy but today most companies are thinking about how to shape their market. The essential question is whether a company is driven by the market or if they drive it them self.

Digitalisation has made it impossible to foresee the future with traditional tools. In order for companies to shape their market, they instead have to create solutions that are beneficial for all parts, not only their own company. There is however, a dark side to all of this. Nenonen and Storbacka say it is naive to think that companies are not trying to influence the markets to only their own benefit. They do however hope for a more open discussion on the topic, which would eventually lead to managers realising that shaping the market can and should be beneficial for all parts. Nenonen and Storbacka mention 14 aspects that a company can try to affect or change. Listed are for example the media, interest groups, industrial standards as well as laws and norms.

Leave your phone outside

FOTO: JOHANNES TERVO

How effective is a meeting interrupted by constant beeping, with its participants nervously glancing at their mobile phones or even unabashedly communicating with someone outside of the conference room? The growing trend of mobile distractions is contributing to a general dissatisfaction at workplaces. – It is a relatively new phenomenon, which is why most organisations still lack clear rules regarding mobile phone use, Margareta Ivarsson explains. Ivarsson, a consultant, author, and long-standing partner of Hanken Executive Education Vaasa, held an afternoon seminar in March, during which participants reflected on the benefits of sometimes working offline. Ivarsson bases her offline advice on the concept of workfulness, which the telecom operator Telenor developed together with brain researcher Katarina Gospic. Though Ivarsson endorses an effective approach, she explains that “the phone is like candy for the brain; it feeds us quick rewards and helps us avoid difficult things.” For a traditional meeting, she recommends that phones be left outside the conference room. – Every time a phone vibrates, it steals away the concentration of everyone in the room.

22 PHOTO: ARI KORKALA

BRIEF I N EN G L ISH

Long perspective is overrated

FOTO: STUDIO EMMA SVENSSON

– Many small quick decisions give a better result than long-term plans, both for the individual and society, says Micael Dahlen, professor at Stockholm School of Economics and author of a new book “Kaosologi”. New research and information come in such a high pace that we risk losing the ability to react if we plan too far ahead. Dahlen is also open for another type of approach regarding education: – Most students today will work with something that doesn’t even exist yet. They could actually do with a shorter education just to get started and then come back after a few years of work to deepen the knowledge. In his latest book, Dahlen describes the logic behind what seems to be chaos. He stresses that everyone can change their lives by making new decisions and taking up new habits. It is harder to change your workplace or society but even there we have a responsibility to try to influence things that aren’t working. Through social media, we realise how we are linked to each other and how our ideas can be spread around the world and find new channels like crowdfunding. Micael Dahlen is the keynote speaker at Hanken’s International Alumni Day in Stockholm on 19 May. More information on hankennetwork.fi.

“We are talking about human lives” Rolando Tomasini has a PhD in Humanitarian Logistics from Hanken and now works for The United Nations Office for Project Services (UNOPS), stationed in Copenhagen. Tomasini visits Finland a couple of times a year and this time, he has met with Finnish diplomats to discuss international organisations and explain how to do business with the UN in a simple way. Tomasini is something of a pioneer within the field of humanitarian logistics. As he started his studies, there was not much material to go on so he ended up writing a textbook in humanitarian logistics. According to Tomasini the big trends in the world are quite positive even though we face the worst humanitarian catastrophes since World War II. The help is better coordinated, the relief organisations get more visibility, the private sector is more engaged and there are systems to promote transparence and reduce corruption. Still there are some big challenges ahead. Resources are scarce and UN’s Sustainable Development Goals show that the means from the public sector will not suffice. Tomasini stresses that there are business ideas and models that support economic growth while having a positive social impact as well. 23 FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

TVÅ MÅNADER KVAR! Donera

till

kampanjen

HANKEN RETURNS och var med och fira framtiden!

VARJE INSATS RÄKNAS!

Alla som donerar till kampanjen innan 30.06.2017 blir inbjudna till tackfest på Hanken 13.09.2017! WWW.HANKEN.FI/HANKENRETURNS