Hanken #3/2018

A LUM N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS

3/18 I DETTA NUMMER: 2 Hänt på Hanken 4 Ledaren: Jaakko Aspara 5 Nytt insamlingsalternativ 6 Nu ska vi spela 8 AI revolutionerar forskningen 10 Alumner serverades rejäl kunskapsportion i London 13 Kolumnen 14 Hon ger ny syn på kunden 15 Boktipset 16 Sanningar på SuomiAreena 18 Smidigare och snabbare studier 20 Partnersidan 21 På Jobb 22 Brief in English

Avancerat samprojekt: Artificiell intelligens ger lyft åt forskningen på Hanken och Arcada.

Sidorna 8–9 1

H Ä NT PÅ H A N KE N

INTEGRATIONSPROGRAM GAV PRIS

FOTO: RONI REKOMAA

INNOVATION OCH AI PÅ ALUMNDAGEN I LONDON I maj samlades en grupp alumner för en inspirerande eftermiddag på Hankens tolfte årliga internationella alumndag. Den ordandes nu för tredje gången i London. Deltagarna fick ta del av inspirerande och varierande teman kring artificiell intelligens, innovation och även brexit.

Dagen avslutades med middag på Tom’s Kitchen Chelsea i strålande stämning.

Läs mer om alumndagen i London på sidorna 10–12.

HANKEITER BRA PÅ TYSKA Nio Hankeiter deltog i år med stor framgång i den internationella examen ”Prüfung Wirtschaftsdeutsch” som ger den högsta möjliga utmärkelsen i tyska för ekonomer.

I Finland arrangeras detta prov av Tysk-Finska Handelskammaren i samarbete med Goethe-institutet. Tyska språket vid Hankens språkcenter erbjuder varje år, inom ramen för sitt kursprogram, en förberedelsekurs (Wirtschaftskommunikation) för denna examen.

Alla deltagare i Hankenkursen klarade examen som består av en skriftlig och en muntlig del.

Betygsutdelningen ägde rum den 1 juni.

NY TOPPLACERING I U-MULTIRANK Hanken har rankats bland de tio bästa universiteten globalt och högst i Norden på forskning och publikationssamarbete i U-Multirank universitetsrankingen. U-Multirank omfattar 1 600 universitet i världen.

Trots den hårda konkurrensen placerar sig Hanken fortsättningsvis i toppen bland många namnstarka universitet i 95 länder. Hanken rankas speciellt högt inom citationsfrekvens, toppciterade publikationer samt inom internationella sampublikationer. Bland de tio bästa på listan gällande toppciterade publikationer, finns endast tre europeiska universitet.

Hanken & SSE Executive Education har tillsammans med kapitalförvaltningsbolaget Epiqus Oy vunnit European Foundation for Management Developments (EFMD) pris i kategorin Talent Development för integrationsprogrammet Business Lead. EFMD Excellence in Practice Awards (EiP) har delats ut ända sen 2011 för exceptionella samarbeten med märkbar samhällseffekt.

–Vårt samarbete med Epiqus främjar snabb integration och sysselsättning för utbildade arbetslösa immigranter och flyktingar. Det här är stommen för integrationsprogrammet Business Lead, vilket också är ett strålande exempel på samarbete mellan den offentliga och privata sektorn via ett resultatbaserat finansieringsavtal (Social Impact Bond, SIB), säger Marc Hinnenberg, vd för Hanken & SSE Executive Education.

SUMMER SCHOOL I HELSINGFORS Under fyra veckor i juni deltog studerande vid Hanken och Mays Business School, Texas, tillsammans i en gemensam Summer School. Gruppen studerade olika ämnen inom internationell företagsverksamhet och företagskulturer. Kursen om nordiska företagskulturer behandlade teman som företagsledning, företagande, politisk ekonomi och design. I programmet ingick också gästföreläsningar och företagsbesök hos bland annat Fiskars Group och Fazer.

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

Marc Hinnenberg

Nytta, nöje, nätverk! www.niord.fi | niord@ekonomit.fi

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

2

KALENDERN OKTOBER 2018 M

T

O

T

F

L

S

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

12.10 Hankendagen i Vasa Mera information och anmälan på hanken.fi/hankendagen 26.10 Seminarium om förtroende på arbetsmarknaden

NOVEMBER 2018 M 5

ATRIP 2018 I början av augusti stod Hanken och IPR University Center värdar för den årliga kongressen ATRIP (International Association for the advancement of teaching and research in intellectual property). Över 160 akademiker från hela världen samlades under kongressen, vars teman var rättvisa, moral och ordre public inom immaterialrätten. Programmet började med en stimulerande workshop där man höll snabba, 240 sekunders presentationer. På agendan stod i övrigt ämnen som immaterialrättens roll som regelverk innesluten i ett brett nätverk av sociala normer och samhälleliga frågor och kopplat till andra socialpolitiska områden som innovation och ekonomisk tillväxt. Bland deltagarna fanns också fem delegater från u-länder som var inbjudna av World intellectual Property Organization.

HANKENS INSKRIPTION 2018 Rektor Karen Spens öppnade det 110:e läsåret i Helsingfors och 39:e i Vasa 3–4.9.2018. I sitt inskriptionstal poängterade Spens att internationalisering och fortsatt lärande är grundstenar då Hanken blickar framåt. Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori efterlyste å sin sida mod bland studenterna att våga bli goda ledare med allt som krävs. Styrelseordförande Björn Wahlroos hävdade i sitt tal att meningen med livet är att påverka varje organisation som man är delaktig i under sitt liv så att man lämnar organisationen lite bättre än vad den var då man anslöt sig till den. Inskriptionen avslutades med att avgående styrelseordförande Wahlroos tilldelades Hankens medalj i guld. Han har framgångsrikt följt sin egen devis eftersom Hanken idag är både akademiskt och ekonomiskt starkare än då han tillträdde för åtta år sedan.

HANKEN FORTSÄTTNINGSVIS EN ATTRAKTIV STUDIEPLATS Sammanlagt 456 nya hankeiter inleder sina studier i höst. I år sökte 1254 personer till Hankens integrerade kandidat- och magisterutbildning i Vasa och Helsingfors. Av de sökande antogs 180 till Helsingfors och 70 till Vasa. I år antas dessutom 59 nya kandidatstuderande via öppna universitetet, vilket är ett rekordantal. Dessa studerande har under det gångna året framgångsrikt läst kurser vid Hankens öppna universitet. Från och med 2018 är Hanken med i den nationella gemensamma antagningen till ekonomutbildningar. Enligt de nya antagningskriterierna ska 60 procent antas på basis av betyg och 40 procent via inträdesprov.

T 6

O 7

T

F

L

S

1

2

3

4

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

5.11 Handelsgillets, Ekonomiska Samfundets och Hankens ekonomiska aktualitetsseminarium.

Tema: Nordiskt samarbete 14.11 Hanken Research Day med doktorsträff 23.11 Ekonombrevsutdelning i Helsingfors Se www.hanken.fi/alumni för mer information och anmälan.

DISPUTATIONER Mats Ekman disputerar i nationalekonomi på avhandlingen: Essays on Social Economics Tid: 19.10 kl. 12.00 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Ola Andersson, Uppsala universitet Kustos: Rune Stenbacka Lobna Hassan disputerar i informationsbehandling på avhandlingen Means to Gameful Ends: How to Design Gamification?

Tid: 17.10 kl.12 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Sylvester Arnab, Coventry University Kustos: Mikael Laakso

SAMMANKOMST FÖR STIPENDIATER Under högtidliga former utdelades den 22 maj hedersutnämningar till de bäst presterande magisterstudenterna, för de bästa magister- och kandidatavhandlingarna samt till de bäst presterande kandidatstudenterna som åker utomlands på utbytesstudier.

3

L E DA R E N

Spelifiering intressant forskningsområde Företag i olika branscher blir allt mera intresserade av spelifiering (gamification) av produkter och tjänster för att locka nya kunder samt förbättra användarupplevelsen för redan existerande kunder.

Därför har forskare i ekonomi inom olika discipliner – allt från informationsbehandling till marknadsföring och finansiell ekonomi – också blivit intresserade av att forska i spelifiering. Intresset har även spridit sig till bland annat pedagogiken (spelifiering av lärometoder) och hälsovetenskapen (spelifiering av egenvårdlösningar).

Spelifiering fungerar framför allt för att uppmuntra till önskat beteende. Mest vetenskapligt intresse har riktats mot områden där det kan vara svårt för människor att uppamma motivation för att kontexten är så tråkig och icke-underhållande, eller till och med motbjudande. De flesta tycker till exempel att egenvårds- eller dietprogram är trista och motbjudande på kort sikt trots att de medför obestridlig nytta på lång sikt.

Det finns åtminstone två slags drifter inom mänskligt beteende som spelifieringen aktiverar: statusbehovet och prestationsbehovet. Det här framgick tydligt i samband med ett forskningsprojekt om spelifiering av hushållens energikonsumtion och -sparande finansierat av Tekes/Business Finland, som Hanken nyligen deltog i.

Statusbehovet grundar sig på människans vilja att jämföra sig med andra människor. Då man tillämpar spelifiering inom energiinbesparing kunde man inkludera en ranking gällande vem som har sparat mest energi i husbolaget eller bostadsområdet på hushållens energimätningsskärm.

Prestationsbehovet innefattar människans önskan om att prestera bättre hela tiden och att övervinna sig själv. I en energiapp för hushåll kunde man ha en funktion som berättar om energisparandet går bättre eller sämre den här veckan än förra veckan. För många kan en dylik spelifiering verka trivial och obetydlig, men om den skulle leda till en ökad energiinbesparing på ens 5 procent per hushåll, vore inverkan på samhällsnivå enorm.

I ett vidare resonemang kan man därmed härleda att om en konsument kan motiveras att ersätta 5 procent av sin köttkonsumtion med grönsaker med hjälp av en spelifierad dietapp eller spara 5 procent mera pensionspengar med en sparapp kan inverkan på hens långsiktiga välmående vara enorm.

Just eftersom spelifiering potentiellt kan ha en stor inverkan på samhällsnivå genom att motivera positivt mikrobeteende i annars trista sammanhang, är vi vid Hanken också intresserade av spelifiering i vetenskaplig forskning. Således: Game is not over!

J A A KKO A SPA RA PROREKTOR 4

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 T.F. CHEFREDAKTÖR Marlene Günsberg ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Mira Aarnivuo Maria Backman Margareta Granholm Marlene Günsberg Jesper Haga Minna Kullas Charlotta Niemiestö Henrich Nyman Samuli Seppävuori Björn Sundell Johanna Wretdal REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 60 16 e-post: hanken@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn 09 888 6016 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hanken.fi/alumni eller kontakta alumnkoordinator Mira Aarnivuo tfn 050 552 7271 e-post: mira.aarnivuo@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Grano Oy, Vasa ISSN 1795-1534 (print) ISSN 2324-075X (online) Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2018 nr 1: 22.2, nr 2: 30.5, nr 3: 26.9, nr 4: 28.11 PÄRMFOTO Pond5

Insamlingen rullar vidare Efter två framgångsrika kampanjer med statlig motfinansiering har Hanken utvecklat sin medelinsamling för att stärka den privata finansieringen. Nu är det till exempel möjligt att grunda namngivna fonder.

E

fter kampanjerna HANKEN 100 som genomfördes under åren 2009–2011 och HANKEN RETURNS, 2014–2017, båda med statlig och delvis privat motfinansiering, förvaltar Hanken nu ett grundkapital på cirka 100 miljoner euro.

Medlen är placerade i aktier, ränteoch andra instrument. Ambitionen är en årlig värdeökning på minst 5 procent.

Av detta tar Hanken ut maximalt 3 procent per år för sin ordinarie verksamhet.

I år är uttaget begränsat till 2,5 procent, i runda slängar 2,5 miljoner euro.

Merparten av den avkastning Hanken utnyttjar går till forskning, utbildning, internationalisering och till att stärka ackrediteringsprocesserna. Hanken är en av världens få trippelackrediterade handelshögskolor.

KONTINUERLIGT BEHOV

Camilla Wardi, chef för samverkan och näringslivsrelationer på Hanken, leder också insamlingsverksamheten. Enligt henne finns det ett kontinuerligt behov av privat finansiering.

– Vi måste vara beredda på att statsstödet fortsätter att minska, åtminstone i relation till kostnaderna, säger hon.

Förklaringen är något av en ond spiral.

– Staten ställer allt högre krav på universiteten för att bevilja resurser.

Det innebär ökade kostnader för universiteten, och då sjunker bidragen i förhållande till utgifterna. På bara några år har statsstödet minskat från cirka 80 till drygt 70 procent av de totala kostnaderna, konstaterar Camilla Wardi.

Eftersom det inte finns några indikationer på flera statligt initierade insamlingskampanjer med motfinansiering har Hanken beslutat att själv stärka

Christina Dahlblom, Kristina Pentti-von Walzel, Jannica Fagerholm och Camilla Wardi är medlemmar i Hankens donationsutskott. Utskottet leds av Henrik Ehrnrooth. Övriga medlemmar är Carl Haglund, Timo Korkeamäki och Kaj Rönnlund. FOTO: HANNES VICTORZON

ekonomin. För att ge stöd åt den fortsatta insamlingen har högskolan tillsatt ett donationsutskott. Det består av namnstarka personer inom näringslivet och finansvärlden och av experter på Hanken (se bildtexten).

– Som bäst moderniserar vi föreläsningssalarna. Dessutom satsar vi stort på digitaliseringen av undervisningen gällande både studenterna och den undervisande personalen. Här måste vi ha den rätta pedagogiska utrustningen för att hänga med i konkurrensen. Moderna verktyg är ett krav för att kombinera akademiska studier med det påföljande arbetslivet, motiverar Camilla Wardi.

NAMNGIVNA FONDER

För att attrahera så många donatorer som möjligt har Hanken kompletterat insamlingspaletten. Nytt för i år är att man kan grunda en namngiven fond, med sitt eget eller det egna företagets namn. Hanken grundar fonden tillsammans med Stiftelsen Svenska Handelshögskolan som förvaltar den. Donatorn

kan besluta om att avkastningen riktas till ett bestämt ändamål.

– Fonderna är bland annat ett alternativ för fortsatt engagemang för våra nuvarande donatorer, med vilka vi för en ständig dialog. Flera av dem har donerat i flera repriser, säger Camilla Wardi.

Hon poängterar att tanken inte är att luta sig mot dem som redan gjort en insats utan att hitta nya mecenater bland alumner och andra Hankenvänner.

– Vi ska också bli duktigare på att hitta internationella finansiärer, slår hon fast.

Det är fortfarande möjligt att stöda Hanken genom att skjuta till en valfri summa till grundkapitalet. Också det populära sättet att hylla sin alma mater genom en jubileumsinsamling kvarstår.

Liksom när det gäller fonderna är det möjligt att öronmärka pengarna.

– Gemensamt för alla donationsformer är att såväl stora som små bidrag är lika välkomna, säger Camilla Wardi.

PETER NORD L I N G 5

T

aBO

INGVES

FOTO: LEIF ROSAS

6

Mikko Vesa och Labna Hassan konstaterar att Finland ligger i framkant då det gäller spelifiering. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

SPELIFIERINGEN PÅ FRAMMARSCH

– HANKENFORSKARE PÅ SPÅRET Hur ska man få folk att göra nyttiga saker utan att de känner tristess? Gamification, eller spelifiering, breder ut sig på allt fler områden för att stimulera vår tävlingsinstinkt och få oss att prestera bättre.

M

änniskan är en lekande varelse och enligt tre forskare på Hanken är spelifiering bara ett nytt namn på ett fenomen som har en lång historia.

– Spelifiering är ett förändringsinitiativ där man försöker förändra befintliga arbetsprocesser genom att applicera spelmekaniska element. En grundtanke är att man ska få människor att frivilligt göra eller lära sig saker utan att de reflekterar över det, säger Mikko Vesa, som är forskardoktor i företagsledning och organisation på Hanken.

De spelmekaniska elementen kan se ut på många sätt, men ofta handlar det om att låta användarna samla poäng och upprätta resultattavlor över sina prestationer. Det kan också handla om att skapa berättelser, spänning eller att ge användarna möjlighet att ge utlopp för sin kreativitet.

– En annan central del av spelifiering är att man byter ut konkret belöning mot abstrakt belöning. Det är ironiskt att samma tanke fanns i kommunistiska länder, där arbetarna uppmuntrades att arbeta hårdare för att de då kunde bli månadens arbetare och få sina porträtt på väggen i fabriken, säger Mikko Vesa.

LEKANDE LEDARSKAP

Han ser många områden där spelifieringen kommit långt – till exempel inom crowdsourcing (ung. uppgift som ges åt en odefinierad grupp) och kundlojalitetsprogram – och nu växer fenomenet också inom ledarskap. Där finns det både möjligheter och risker.

– Om man har en problematisk arbetssituation kan man lyckas förbättra den med spelifiering. Däremot visar forskning att om man har en arbetsprocess där motivationen redan är hög gör spelifiering mer skada än nytta. Med

andra ord, fixa inte det som inte är trasigt, konstaterar Mikko Vesa.

På sociala medier är spelifiering vardag och Mikko Vesa nämner Facebook, med sina tummar och emoji-ikoner. Det är ett modernt typexempel där leverantören endast ger verktyg för användarna, som i sin tur skapar allt innehåll, medan leverantören håvar in pengarna.

– Då dyker nya frågor upp. Är det etiskt hållbart att dra ekonomisk nytta av att andra människor lägger ut sina liv? Användarna kan också sparka bakut om de känner sig exploaterade.

FÅR INTE TRÄNGA SIG PÅ

Att mäta sig med grannen ligger djupt rotat i den bofasta människans ryggrad.

Numera kan man tävla om vems solenergisystem som producerar mest el.

– Spelifiering har redan en tid funnits inom marknadsföring för att stimulera konsumtionen. I mitt nuvarande forskningsprojekt undersöker jag och mina kollegor hur spelifiering kan ge mikroproducenter möjlighet tävla mot varandra om vem som får mest el ur sina solcellssystem, berättar Reza Moverrei, forskare på Hanken.

Resultaten redovisas i realtid inom solenergigruppen och ger användarna både spänning och kunskap. Samtidigt finns det intergritetsfrågor som oroar en del användare.

– Folk gillar tävlingsmomentet, men de vill inte blotta känsliga privata uppgifter. De som ger ut uppgifter om sin elförbrukning berättar också för andra om sin livsstil, om sina vanor och om när de är borta hemifrån. De här två motiven hos användarna är intressanta att undersöka, säger Reza Moverrei.

FINLAND BLAND VÄRLDSELITEN

I oktober disputerar Lobna Hassan vid Hanken på en avhandling som tar upp

spelifieringen inom demokratiska processer. Inom spelifieringsforskningen finns ett populärt fall från USA, där appen Community Planet har fått väljare att engagera sig i lokala val.

– Ett problem i demokratier är att folk upplever att politikerna inte lyssnar på dem, men när appen visar att just deras frågor får uppmärksamhet ökar också deras intresse att delta i val, förklarar Lobna Hassan.

Hennes egen forskning fokuserar på slutupplevelsen, snarare än de mekanismer som ska styra användaren i en viss riktning. Hon ingår också i det finländska forskarnätverket Gamification Group, som består av ett tjugotal forskare och leds av Juho Hamari, professor i gamification vid Tammerfors tekniska universitet.

– Finland ligger långt framme i global jämförelse och det finns en bred kunskap om spelifiering inom gruppen.

Vi kommer från olika forskningsområden, min egen forskarbakgrund ligger inom informationsvetenskap, berättar Lobna Hassan.

Också bland dem som jobbar inom spelifieringsbranschen råder en stor kompetensbredd. Det finns visserligen utbildningar och kurser som är specialiserade på spelifiering, men de flesta team som utvecklar spelifiering består av en blandning av yrkesgrupper. Utvecklingen går snabbt framåt och Lobna Hassan har svårt att förutspå hur spelifiering kommer att utvecklas inom de närmaste åren.

– Nu växer antalet proffs inom esport, men för fem år sedan hade man betraktats som galen om man sagt att man ska skapa en karriär på att spela dataspel. Det visar att det är väldigt svårt att förutspå framtiden, konstaterar hon.

J OHA N SVE N L I N 7

Hankens och Arcadas AI-projekt ska ge skjuts åt forskningen. FOTO: POND5

AI REVOLUTIONERAR EKONOMISK FORSKNING Forskningsnätverket AILab@​Arcada&Hanken är ett pinfärskt samarbete mellan Hankens och Arcadas forskare gällande artificiell intelligens (AI), ett av dagens modeord även inom ekonomisk forskning.

S

amarbetet är logiskt då man tänker på att Hanken forskar i national- och företagsekonomi i bred bemärkelse, medan metodiken kring artificiell intelligens är spjutspetsen på Yrkeshögskolan Arcada.

– Eftersom forskarnas arbetsfält i de båda enheterna kompletterar och stöder varandra är jag säker på att samarbetet gagnar forskningen vid båda skolorna. Det här kan också ses som en logisk fortsättning på våra tidigare samarbetsformer, säger Timo Korkeamäki.

Han var prorektor med ansvar för forskning vid Hanken när samarbetet utarbetades under våren. För tillfället är han forskningsledig professor fram till årsskiftet.

Till skillnad från traditionella forskningsmetoder i ekonomiska vetenskaper baserar sig AI på självlärande, algoritmbaserade så kallade neuronnätverk.

– Det innebär att systemet måste lära sig av vad det gjort för att hela tiden kunna ge bättre resultat. Arcada är en erkänd forskningsinstitution gällande neuronnätverk medan 8

Hanken inte har egen kompetens inom AI, även om vissa forskare har använt metoder som påminner om det, säger Korkeamäki.

OSTRUKTURERADE ORSAKSSAMBAND

Forskningen i AI på Arcada har på några år skapat sig en erkänd ställning i Finland under ledning av forskningsdirektör Kaj-Mikael Björk. Han ansvarar för forskningen inom big data analytik och artificiell intelligens på institutionen för ekonomi och affärsanalys och innehar dessutom en forskartjänst på Hanken.

Han betonar att även om artificiell intelligens har varit på agendan i många decennier, har datateknikens utveckling först nu nått den nivån att termen börjat konkretiseras på allvar.

– Inom ekonomisk forskning innebär artificiell intelligens att hitta information och orsakssamband i ostrukturerat data, säger Björk.

När man ur en jättelik mängd information kan vaska fram allt intrikatare samband tror han att AI-tekniken ändrar digitaliseringen i affärslivet på djupet.

– För forskarna gäller det i alla fall att ha kunskap om metoderna inom AI, eftersom det behövs en gedigen bakgrund för att komma igång med forskning som utnyttjar maskininlärning, säger Björk som själv har doktorerat i både företagsekonomi och teknisk kemi.

Han betonar att Arcada har varit väldigt effektivt då det gäller att utveckla metoder för AI. – Ett bevis på det är att vi finns bland fem i topp på Etlas digibarometer (www.digibarometri.fi) gällande publicerade vetenskapliga artiklar i ämnet. Det är ovanligt att en yrkeshögskola har högt utbildade forskare i artificiell intelligens, säger Björk.

Samarbetet inom AI mellan Hanken och Arcada offentliggjordes i maj och konkretiseras under hösten.

– Vi började rekrytera de positioner som är delade mellan Hanken och Arcada på våren. Nu introduceras samarbetet bland forskarna så att den här samarbetsmöjligheten blir känd. Den kan hjälpa båda institutionernas forskare att lyfta nivån på sin forskning, säger Björk.

AI GER SKJUTS ÅT FORSKNINGEN

Korkeamäki håller med Björk om att AI är en allt viktigare faktor i affärs- och finanslivet eftersom data som inte kan analyseras, är värdelöst.

– AI är effektivt då det gäller att se samband i en väldig mängd skenbart irrelevant data. Men man måste veta vad man gör eftersom man inte får några vettiga resultat bara genom att slänga in data i en svart låda och skaka om den, säger han karikerat.

Därför tror Korkeamäki att samarbetet med Arcada kan ge rejäl fart åt den ekonomiska forskningen vid Hanken.

– Arcadas forskare är väldigt framstående inom AI metodologi. Det kan resultera i helt nya metoder att analysera och bearbeta data då det gäller forskning inom traditionella företagsekonomiska discipliner, säger han.

En av kärnorna i samarbetet är att Hanken har stora databaser, men forskar på ett ganska traditionellt sätt och är vana vid analysmetoder som är relativt enkla.

– Big data och beslutsstödsystem är nära kopplade till AI. Nu får vi ännu bättre redskap för att hitta nya kopplingar mellan skenbart fristående data. Det kan revolutionera den ekonomiska forskningen och därför är samarbetet guld värt för båda parter, säger Korkeamäki.

Den största potentialen finns enligt honom i områden där man traditionellt forskar på ett kvalitativt sätt.

– Vi har forskare som publicerar vetenskapliga artiklar på högsta internationella nivå. När man kopplar ihop den kompetensen med motsvarande kompetens i kvantitativa metoder på Arcada kan man få fram helt nya sätt att utveckla forskningen på båda håll.

BO IN G VE S

»» Artificiell intelligens (AI) är enligt Wikipedia intelligens som uppvisas av maskiner, till skillnad från naturlig intelligens (NI) som uppvisas av människor. »» AI är också namnet på det akademiska studieområde som studerar hur man skapar datorer och programvara med intelligent beteende, så kallade neuronnätverk som baserar sig på ytterst avancerade algoritmer med förmåga att själva anpassa sig enligt det inmatade materialet. »» Poängen är att när inlärningen sker miljontals gånger snabbare än vad människohjärnan förmår, växer programmets, eller algoritmens, intelligens otroligt snabbt. »» Schack är ett typexempel på vad artificiell intelligens kan vara. Fast de effektivaste shackprogrammen kan beräkna miljontals olika drag per sekund kan de ändå förlora mot mänskliga spelare, eftersom programmen saknar den mänskliga intuitionen och känslan för spelet.

BI 9

Kaj-Mikael Björk och Timo Korkeamäki. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

Richard Anson, Lauren Anderson, Steve Naudé, Peter Sarlin. FOTO: RONI REKOMAA

FÄRSKA FRÅGOR FÄNGSLADE ALUMNER I LONDON Konsumentinnovationer, nya sätt att flytta pengar, artificiell intelligens och de utmaningar som brexit för med sig för Bank of England fick deltagarna i Hankens internationella alumndag i London höra mer om under en fredag eftermiddag i mitten av maj.

F

öretaget True är verksamt inom hela investeringsspektret och har specialiserat sig på innovationer och investeringar i ett tidigt stadium. Richard Anson från True kallade dagens konsumenter distraherade, eftersom deras uppmärksamhet hela tiden är splittrad och förutsättningarna för detaljhandeln har förändrats radikalt.

– Vanliga konsumenter trycker eller sveper på sina mobiltelefoner över 2 600 gånger per dag. På 1970-talet såg folk kanske 500 annonser per dag, men idag handlar det om 10 000, påpekade Anson för att belysa den oerhörda förändring som vi upplevt.

– Det har skett en tyngdpunktsförskjutning inom detaljhandeln, från den fysiska till den digitala världen. För att svara på den här utvecklingen strävar vi efter att sammanföra erfarenhet med ambition genom vårt nätverk av uppstartsföretag, investerare, industriella partner och våra egna privatkapitalbolag, berättade Richard Anson.

När erfarenheten och ambitionen väl har hittat varandra och uppstartsföretagen har fått finansiering, gäller det att ha is i magen.

–Man får räkna med att nya företag går med förlust i början. Brittiska Ocado gick med förlust i 15 år innan vinsterna 10

började strömma in. Det kallas att ha visionärt kapital, vilket vi definierat som beredskap att gå med förlust för att kunna kamma in vinster senare.

Den traditionella reklamen och marknadsföringen förändras också och nya kanaler föds i kommunikationen med konsumenterna. Bloggarnas roll har ökat enormt och vissa företag har framgångsrikt använt sig av så kallade så kal�lade influencers för sina marknadsföringskampanjer. Den stora brittiska lågprisklädkedjan Primark lyckades engagera såväl bloggare som influencers för sin senaste kampanj för badkläder.

– Kampanjen var mycket lyckad, den beräknas ha nått ut till 8 miljoner potentiella konsumenter, konstaterade Richard Anson.

För att gynna en positiv utveckling gäller det att undvika en del klassiska fällor: Kortsiktigt tänkande, brist på mänskliga resurser och siloer i organisationen hör till de fenomen som förhindrar innovationer och genererar negativ utveckling.

GRÄNSLÖST OCH ENKELT

På den internationella plattformen för valutaöverföring, TransferWise, har man som mål att göra pengar gränslösa,

enligt sloganen ”Making Money Borderless”. Företaget grundades av två ester för sju år sedan och har nu 3 miljoner kunder i 70 länder. Affärsidén är att göra penningöverföringar så snabba, billiga och enkla som möjligt för privatpersoner.

– Det kostar för mycket att flytta pengar. Vår marknad är en av de snabbast växande, men mest reglerade, sade Steve Naudé som leder företagets Mellanöstern- och Afrikateam. Naudé stack inte under stol med att man har höga ambitioner.

Företaget förmedlar över 2 miljarder pund per månad, har upplevt en tillväxt på 100 procent på ett år och har nu omkring 1 000 anställda. Dessutom har det lanserat ett eget debitkort, som naturligtvis är klargrönt till färgen. Men allt är ändå inte en dans på rosor och företaget har också stött på utmaningar.

– Vi har vuxit kraftigt, på ganska kort tid gick vi från cirka 50 anställda till 1 000. Även om vi försöker upprätthålla den företagskultur vi byggde upp i början, som utmanar alla gamla inkörda mönster, har det visat sig vara svårt. Största andelen

»» När? Fredagen den 18 maj 2018. »» Var? Seminarium och cocktail på Millennium Gloucester Hotel London Kensington, middag på restaurang Tom’s Kitchen Chelsea. »» Föredragshållare: Lauren Anderson, Bank of England Richard Anson, True Corporation Steve Naudé, TransferWise Peter Sarlin, Professor of Practice, Hanken »» My Story alumner: Jari Heino Anna Cox Ioana Timperi

11

Jari Heino, Anna Cox, Ioana Timperi. FOTO: RONI REKOMAA

1.

2.

3.

4.

1. Alumndagen samlade ett 30-tal deltagare. 2–4. Ioana Timperi lät publiken pröva sin egen kreativitet. FOTO: RONI REKOMAA

av våra anställda jobbar med kundservice, vi har ingen telefonsluss där man kan trycka 1 eller 2, konstaterade Naudé.

TIDERNAS UTMANING

Lauren Anderson från Bank of England leder den avdelning inom Bank of England som arbetar med Storbritanniens utträde ur EU och de monetära och ekonomiska konsekvenser som detta medför. Tidigare arbetade Anderson med den engelska riksbankens krishanteringsprojekt, så steget till brexitarbetet kanske inte kändes så långt.

Bank of England ska stå för monetär och finansiell stabilitet, trygga försäkringstagarnas försäkringsskydd och dessutom ska riksbanken inge förtroende. Brexit är en mycket stor utmaning också för Bank of England.

– Vi bedriver ingående planering och analyserar olika scenarier som kan uppkomma under brexit-processen och hur vi ska hantera dem. Det kan handla om tidtabellsutmaningar före, under och efter övergångsperioden, juridiska problem som måste lösas och olika tillstånd som utländska banker behöver för att kunna ha verksamhet i Storbritannien också efter EU-utträdet, sade Anderson.

Många av de juridiska procedurerna i det brittiska banksystemet bygger på EU-lagar och -förordningar, och nu måste de paragraferna inkorporeras i den brittiska lagstiftningen så att den anpassas till ett liv efter EU.

AI ERSÄTTER INTE MÄNNISKOR

Hankens Professor of Practice, Peter Sarlin, talade om maskiner och artificiell intelligens, AI i finansvärlden. Han är också engagerad i ett privat företag som bedriver forskning i artificiell intelligens och anser att artificiell intelligens kommer att påverka arbetslivet i allt högre grad, men inte ta över.

– AI kan ändra finansvärlden fundamentalt och påverkar all affärsverksamhet. Överlag tror jag att AI kommer att förändra vårt sätt att arbeta. AI kommer inte att kunna ta över 12

5.

6.

5. Christa Löflund, Tor-Oskar Karlberg. 6. Juan Luis Espinosa, Jari Heino, Helena Halme. FOTO: RONI REKOMAA

de arbetsuppgifter som nu utförs av människor, utan istället kommer AI att kunna användas för att sköta enklare rutinuppgifter, så att människorna kan fokusera på större och mera komplexa projekt. Å S A N Y MAN

KO LU MN

För stort för oss att se?

E

n fråga har länge förundrat mig. Först tänkte jag att jag antagligen bara inbillade mig, att det som förundrade mig måste ha en logisk förklaring, att jag helt enkelt bara inte såg hur saker och ting hängde ihop. Men ju mer jag lärde mig om detta, desto mer förbryllad blev jag. Den stora frågan i mitt huvud var: Varför intresserar sig så få forskare inom företagsekonomi för frågor om mat?

Nu menar jag inte att maten skulle vara förbisedd i forskningen om olika slags matsystem och deras hållbarhet. Nej, sådan forskning finns det så att det räcker och blir över. Det jag saknar är att det i grund och botten är mat, och inte marknader eller finansiella derivat, som utgör ekonomins absoluta kärna. Utan mat, inget liv. Utan liv, inget företagande.

Som den amerikanska arkitekten Carolyn Steel påpekade: Mat är liv och genom att studera mat kan vi förstå förutsättningarna för mänskligt liv. (Steel, C. (2008) Hungry City: How Food Shapes Our Lives.

London: Vintage). Hon menar att mat har blivit något som är för stort för oss att kunna se. Eftersom mat finns överallt tar vi också den för given. Kanske det här är orsaken till att vi är oförmögna att se kopplingen mellan mat och företagsverksamhet. Vi är förblindade av matens storhet.

På en geografikonferens, för en tid sedan, hade jag möjligheten att höra om de utmaningar som Estland stött på när landet efter en paus på över femtio år försökte återupprätta fiske som en småskalig näringsgren. Under Sovjettiden var det förbjudet att äga småbåtar för fiske i Estland, eftersom många fiskare försökt fly till Finland med hjälp av sina båtar.

När det på nytt blev lagligt att äga båtar fanns det inte längre några farfäder eller morfäder som kände till konsten att fiska. Det är inte en kunskap som går att återta genom formell utbildning, utan det kräver kunskap som man förvärvat genom arbete. När den gått förlorad är den borta, för gott. En av konsekvenserna av det här är att man serverar importerad, odlad norsk lax på restaurangerna längs sandstränderna, i stället för lokala specialiteter från lokala fiskeentreprenörer.

Medan jag lyssnade på de estniska forskarnas presentation kunde jag inte låta bli att tänka att vi inte är långt ifrån att tappa vår lokala matkunskap här i Finland. Min senaste forskning bland bönder i Österbotten och Nyland har gjort mig medveten om hur svårt det ekonomiska läget är på många bondgårdar just nu. Jag kan inte låta bli att förundras över just precis det här: Om vi verkligen vill förstå förutsättningarna för företagsverksamheten, varför finns det så lite forskning som stöder förutsättningarna för matproduktionen? Och varför finns det så lite forskning om hur maten formar oss och om hur vi organiserar vår värld?

Var är alla studier som kunde stöda alla dessa väldigt utsatta gårdar? Jag ser stora luckor i kunskapen om mat.

Den borde brådskande ges utrymme inom alla företagsekonomiska forskningsområden. Det är inte en fråga som bara berör jordbrukare och jordbruksutbildningen, matens framtida öde berör precis varenda en av oss. Mat är liv, vi är liv, och utan liv, inget företagande.

MA RIA EHR NSTRÖM-FUENTES Ä R FOR SKA R D OKTOR I FÖR ETA GSLED NING OCH OR GA NISATION

13

Lotta Vuoristo arbetade med avhandlingen vid sidan av ett heltidsjobb och säger att hon under tio år knappt såg på tv en enda gång.

Nu har hon mer fritid, men den fylls också av en aldrig sinande ström idéer kring hur företag borde lära sig tänka i helt nya banor. FOTO: KARL VILHJÁLMSSON

DOKTORN SOM KULLKASTADE SYNEN PÅ KUNDER Det tog i runda tal tio år innan doktorsavhandlingen var paketerad, men det betyder inte att Lotta Vuoristo är klar med forskningen. Tvärtom. Vid sidan av ett heltidsjobb på Kone sprudlar hon av idéer kring hur de prisbelönta slutsatserna kunde vidareförädlas.

H

ade hon inte arbetat heltid är det möjligt att doktorsavhandlingen hade behövt färre än tio år. Men nu föddes den under en begränsad fritid och ur en utvecklingsprocess som på inget sätt var enkel.

– I en fas av arbetet insåg jag att jag håller på att utmana grunden i alla de kundrelationsteorier jag lärt mig. Det fanns faser då jag tvivlade på det jag gjorde, men lyckligtvis var (professorerna) Veronica Liljander och Tore Strandvik goda handledare, som kunde styra mig rätt då det spretade för mycket.

FÖRETAG KÄNNER INTE KUNDERNA

Och utmanade gjorde Lotta Vuoristo, 37, sannerligen i sin avhandling Making Sense of Customer Relationships. A Consumer Perspective, där hon bland annat kom fram till att företag inte känner sina kunder. Istället, ansåg hon, betraktar de sina 14

kundrelationer alltför snävt då de främst fokuserar på nuet – på inköp och lojalitet utgående från egna system, som hänger ihop med inköpstillfällen eller kundenkäter.

De kvalitativa intervjuer hon gjorde med ett urval personer visade att kundens relation till företaget är betydligt mer komplex än så.

– Det, som jag hittade, utmanade de teorier, som i åratal hade tagits för givna. Men efter att jag insett att jag var någonting alldeles nytt på spåren började jag fundera på hur det är möjligt att ingen någonsin ställt samma frågor som jag gjorde.

Sett ur kundens perspektiv handlar relationen nämligen om mycket större helheter än den företagen av hävd beaktat i sin verksamhet.

En matbutiks konkurrent behöver exempelvis inte nödvändigtvis vara en annan matbutik.

En kund kan uppleva sig som kund trots att han eller hon inte handlat i en butik på flera år.

Bland annat av de här orsakerna, säger hon, behöver företagen bli bättre på att se till en mer komplex helhet, som också beaktar hur kunden definierar hela sin självbild.

NYTT PERSPEKTIV GAV PRIS

Disputationen ägde rum i oktober i fjol. När hösten gick mot vinter och vår lade Lotta Vuoristo disputationen bakom sig och fokuserade helt på sitt jobb som förändringsledare på Kone. Ett drygt halvår senare var det ändå dags att återuppliva forskningsteserna.

I maj noterade nämligen också The Finnish Service Alliance hennes akademiska prestationer med en utmärkelse. Motiveringarna var bland annat att Vuoristos arbete ger ett helt nytt perspektiv på relationen mellan företag och kunder. Man noterade också den massmediala uppmärksamhet hennes teser hade fått och att hon hade skapat en ny inkörsport för både mer forskning och ny affärspraxis inom området.

Några månader efter utmärkelsen är Vuoristo fortfarande iögonfallande glad.

Hon har också flitigt uppvaktats av företag, som visat intresse för den metod hon utvecklat. Med den kan företagen iaktta konsumentens liv som helhet, på ett sådant sätt som konsumenten själv betraktar det.

– Det är klart att mina resultat utmanar den traditionella marknadsföringen, men jag hoppas att man vill gå vidare och se framåt med nya ögon. Den diskussion, som egentligen inte alls kommit igång, är hur företagen borde använda de här nya rönen så att de till exempel på allvar börjar bygga nätverk med varandra.

ÖPPNAR FÖR FORTSATT DISKUSSION

Inget enkelt förslag, medger hon. Men hon är själv mer än redo att vara med och leda den diskussionen framåt. För – och det medger hon – det bubblar av idéer och funderingar kring vad framtidens företag borde vara.

Lotta Vuoristo har också svårt att tänka att hon inte skulle fortsätta utarbeta akademiskt präglade idéer för hur kundrelationer kan se ut i framtiden, trots att hon sitter på en top�post på Kone.

– Sedan hoppas jag förstås att nya studerande, exempelvis på Hanken, vill fortsätta forska i de slutsatser jag kommit fram till. Man ska alltid våga utmana de gällande teorierna, som alla betraktar som sanning.

JEAN ET T E BJÖ RKQVIST Lotta Vuoristos avhandling finns på adressen https://helda.helsinki.fi/ dhanken/bitstream/handle/123456789/169425/316_978-952-232-351-4. pdf?sequence=1&isAllowed=y

Sofia Stolt är universitetslärare i svensk affärskommunikation vid Hanken i Helsingfors. FOTO: HANNES VICTORZON

BOKTIPSET Att läsa välskriven skönlitteratur är inte bara underhållning eller ett sätt att koppla av från arbete och studier. Förutom att det ger en motvikt till saktexter är läsandet framför allt allmänbildande och nyckeln till ett gott språk, men det ger också en inblick i vårt samhälle.

Två prisbelönta nordiska författare som genom en fascinerande berättarröst greppar läsaren är norrmannen Lars Mytting (som gjorde succé med sin faktabok Ved) och dansken Carsten Jensen, den senare med romanen Den första stenen (2017) som på ett brutalt sätt skildrar danska soldater och deras prövningar i krigets Afghanistan. Om du frossar i tv-serier som Shooter eller Homeland ger de thrillerliknande skiftningarna i den här boken grymma beskrivningar av ondska och de fasor som krig för med sig. Författaren påminner om hur stark vänskap kan vara men även hur lätt vänner kan förvandlas till förrädare.

En diametralt motsatt tegelstensroman av Jensen är Vi, de drunknade (2008).

Berättarröstens vi ger boken ett kraftfullt och existentiellt djup och tar på ett magiskt sätt med läsaren genom generationer av fängslande livsöden.

Från 1800-talets sjömanssamhälle, där havet som både tar och ger ställer villkor på män och familjer, lotsas läsaren till dagens industrialiserade samhälle med andra förutsättningar för livet.

I Myttings släkthistoria med en lite liknande titel, Simma med de drunknade (2015), reser läsaren både i tid och rum från en naturskön potatisgård på den norska landsbygden via Shetlandsöarna och Frankrike tillbaka till världskrigens tragedier i Europa. Mytting skildrar med deckargrepp ett mysterium bundet till krigets rysligheter och skapar intriger som oundvikligt ger potential för sträckläsning.

Välformulerade och intellektuella författare som Mytting och Carsten gör läsandet angeläget och ger genom historiska skildringar, sammanvävda med fiktion, läsaren ett perspektiv på inte bara dagens samhälle utan även på de historiska händelser som skapat den värld vi idag lever i.

15

Sini Harkki, Elli Flén, Gyöngyi Covács, Vesa Valtonen och Kalle Löövi debatterade kriser på Hankens och Humlog-institutets scen på SuomiAreena.

KATASTROFEN SLÅR TILL – FALLER FINLAND? Butikernas livsmedel räcker, med nuvarande lagerhållning, endast tre till fyra dagar om gränserna skulle stängas till följd av en kris. Det sade Gyöngyi Kovács, Erkko professor i humanitär logistik vid Hanken, i en paneldiskussion på SuomiAreena i Björneborg i juli.

D

et är med andra ord en chimär att Finland har en tillräckligt stor egen livsmedelsproduktion för att klara landets behov om det värsta skulle inträffa. I stället är det en ström av varor som passerar gränserna och kontinuerligt fyller på butikernas små buffertlager.

– Ändå har Finland ett bra koncept för vilka råvaror och andra material, som enligt försörjningsberedskapskonceptet ska hållas i lager i landet, även om det inte är ekonomiskt lönsamt. I det avseendet ligger vi till exempel klart före Sverige, sade Vesa Valtonen, generalsekreterare för Säkerhetskommittén.

Just nu är risken för cyberattacker oftast på agendan eftersom hela samhället är uppbyggt på webbförbindelser. Därför gäller det enligt honom att hela tiden definiera och värdera såväl de inhemska som de globala cyberhoten för att på förhand kunna avvärja dem.

16

16

– Utan fungerande webbförbindelser skulle snart sagt ingenting fungera. En av Säkerhetskommitténs viktigaste uppgifter är att se till att landets funktionsförmåga kan upprätthållas i alla händelser, sade Valtonen.

KLIMATFÖRÄNDRINGEN HOTAR

Diskussionen på en av scenerna i centrala Björneborg hade ordnats av Hanken och Humlog-institutet. De två andra debattörerna, förutom Kovács och Valtonen, var landschef Sini Harkki på Greenpeace och Kalle Löövi, som ansvarar för den internationella krishjälpen på Finlands Röda Kors.

Elli Flén, kommunikationsexpert på Olycksutredningscentralen, var en aktiv moderator som höll diskussionens låga vid liv.

Sini Harkki tog speciellt upp den globala klimatförändringen. Om inte miljöproblemen tas på allvar kan det, enligt

För att begränsa den genomsnittliga temperaturförhöjningen vid 1,5 grader borde energiproduktionen i världen vara fullständigt fossilfri år 2050. Därför är det enligt Harkki obegripligt att det finns intresse för olje- och gasutvinning i de ytterst känsliga polarområdena.

– Att skapa egen energiproduktion utan koldioxid borde vara det centrala för alla länder. Det skulle samtidigt minska hotbilderna från energibaserade krig och konflikter, sade hon.

BRA PÅ GLOBAL HJÄLP

Finlands Röda Kors är störst i världen då det gäller personalresurser för humanitära katastrofer.

– Vi kan trolla fram ett mobilt sjukhus med operationssal och 22 patientplatser inom två timmar. Det kan sändas vart som helst i världen och sättas upp på två timmar. Med flera enheter kan vi bygga upp ett helt sjukhus med 442 platser på endast två dagar, sade Löövi.

Ett aber finns det dock: – Finland har självt inget system för hur internationell hjälp kan skickas hit med kort varsel om det skulle hända något här. Det är en lagstiftningsfråga, sade Löövi.

Om Finlands Röda Kors är störst i världen inom sitt gebit är Humlog-institutet enligt Gyöngyi Kovács det största forskningsinstitutet i sin gren i världen.

– Vi är inte så kända i Finland, eftersom det inte inträffat några riktigt stora katastrofer här. Internationellt sett är läget ett annat. Forskning kring kriser och humanitär logistik samt utbildningsexport är några av våra sätt att hjälpa till i kriser över hela världen, och det har gett genklang, sade hon.

BO IN G VE S FOTO: RONI LEHTI/LEHTIKUVA

SÄKERHETSKOMMITTÉN

När temperaturen låg över 30 grader var det lätt att tro på hotbilderna om en global klimatförändring.

henne, på sikt leda till en världsomspännande katastrof och gigantiska flyktingströmmar.

– Det är rent naivt att tro att Finland kan klara sig ensamt om hundratals miljoner människor måste lämna sina hem på grund av klimatet. Egentligen finns det ingen utarbetad strategi nånstans för den eventualiteten, sade hon.

Harkki betonade att hotbilden med temperaturer som gör delar av jorden obeboeliga kan bli verklighet om klimatförändringen fortsätter i samma takt som nu.

– Om jordens medeltemperatur ökar med tre grader talar vi om en stor global kris, fast vi kanske inte märker det i Finland. Här är stormarna en ökande naturkraft som ställer till det, sade hon.

»» Säkerhetskommittén är ett permanent samarbetsorgan som samordnar statens, kommunernas, organisationernas och näringslivets beredskap i olika säkerhetssituationer. Kommittén är underställd Försvarsministeriet och följer bland annat upp och samordnar verkställandet av den nya cybersäkerhetsstrategin.

FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPSCENTRALEN »» Försörjningsberedskapscentralen hör till arbetsoch näringsministeriets förvaltningsområde och koordinerar näringslivets beredskap att hantera undantagsförhållanden. Tyngdpunkten ligger numera på att säkerställa de tekniska systemen, speciellt samhällets kritiska informationssystem.

17

Flexibilitet och digitalisering är nyckelord för Susanna Taimitarha och Maria Holmlund-Rytkönen. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

SNART FLYTER STUDIERNA SNABBARE OCH SMIDIGARE Hanken har genomfört en omfattande studieplansreform. Målsättningen är att effektivera och förkorta studietiden för att öka genomströmningen av studenter.

H

anken utlyste läsåret 2017–2018 till undervisningens år. Tidigare temaår har innefattat storsatsningar på forskning, internationalisering och ackrediteringar, vilket har gett konkreta resultat. Hankens forskning är på toppnivå också internationellt, en utlandsvistelse är obligatorisk redan på kandidatnivå och dessutom är högskolan trippelackrediterad sedan år 2015. Till den skaran hör endast en procent av världens alla handelshögskolor.

– Satsningen på undervisningen är en naturlig följd av allt detta. Dessutom är ökad digitalisering ett faktum på alla fronter, inte minst inom undervisningen, säger utbildningsplanerare Susanna Taimitarha.

Hennes tjänst inrättades för ungefär två år sedan och är ett uttryck för det intresse rektor Karen Spens visat för undervisningen allt sedan hon tillträdde för tre år sedan.

18

Ungefär vid samma tidpunkt grundade Hanken ett pedagogiskt råd på initiativ av Karen Spens och prorektor Minna Martikainen. Rådet har ett 20-tal medlemmar som representerar samtliga ämnen vid Hanken och de administrativa enheter som har en direkt koppling till undervisningen. Utvecklingen av utbildningen och digitaliseringen av undervisningen hör till de ärenden som står på Pedagogiska rådets agenda.

SNABBARE GENOMSTRÖMNING

Pedagogiska rådet har haft en nyckelroll då Hanken i år reformerat studieplanerna. Reformen är resultatet av ett långvarigt utvecklingsarbete.

– Vi har fokuserat speciellt på genomströmningen av studerande. Det har nämligen blivit oerhört viktigt att hålla den planerade studietakten, säger Susanna Taimitarha.

Betydelsen av studietakten är stor eftersom den dikterar högskolornas och universitetens statliga anslag. Den genomsnittliga studietakten är beräknad till cirka 60 studiepoäng per år för att man ska kunna ta kandidatexamen på tre år och magisterexamen på två.

– Det är en ständig tävling om de statliga pengarna mellan alla högskolor och universitet, konstaterar Taimitarha.

Enligt Maria Holmlund-Rytkönen, programdirektör för kandidat- och magisterprogrammen på Hanken håller Hankeiterna i huvudsak tidtabellen fram till kandidatexamen. Men då det gäller magisterexamen tar studierna ofta mera än två år.

Den vanligaste orsaken till att studierna fördröjs, eller i värsta fall aldrig slutförs, är att de flesta jobbar vid sidan av studierna, speciellt i slutskedet.

– I takt med att studierna framskrider får man mera krävande arbetsuppgifter, ansvaret ökar och man kanske får ett chefsjobb. Då märker man att det går bra också utan examen. Många tänker inte på att glastaket kommer emot i något skede om man saknar examen. Det är inte heller alltid lätt att återuppta studierna efter en längre paus, säger Holmlund-Rytkönen.

Det är en svår ekvation att lösa eftersom studenterna förväntas ha gedigen arbetserfarenhet då de söker jobb efter examen. Många vill dessutom ta så litet studielån som möjligt. Studietakten är en utmaning speciellt för dem som återvänder till magisterstudier efter att ha jobbat heltid efter kandidatexamen.

– Då funkar det i allmänhet sämre att kombinera jobb, studier och ofta också familj, konstaterar Maria Holmlund-Rytkönen.

För att Hanken ska kunna uppfylla sitt löfte om att det är möjligt att studera från kandidat till magister på två år har högskolan redan vidtagit en rad åtgärder. Här är flexibilitet och digitalisering nyckelord.

– Vi satsar på att göra magisterstudierna flexiblare genom att i större utsträckning än tidigare kombinera traditionell undervisning med kvällsundervisning, sommarkurser och nätbaserad undervisning, säger Maria Holmlund-Rytkönen.

OMVÄNT KLASSRUM

Hanken har redan flera år använt sig av en digital inlärningsplattform, som möjliggör flexibelt lärande för alla kurser. De flesta lärare har tagit åtminstone ett första steg i den digitala undervisningsvärlden och många är redan en god bit på väg.

– Studenterna kommer från en skolvärld som redan är ganska långt digitaliserad. Om vi inte kan erbjuda samma nivå, lever vi i en förgången värld. Därför måste vi uppmuntra lärarna att utnyttja digitala verktyg och ta i bruk flerformsinlärning, men det får inte bli ett tvång, säger Susanna Taimitarha.

Digitaliseringen möjliggör också det omvända klassrummet (eng. flipped classroom), vilket innebär att man förflyttar de passivare inlärningselementen utanför klassrummet. I praktiken kan det innebära exempelvis faktavideor som studenterna ska bekanta sig med på egen hand. Tiden i klassrummet används istället till aktiviteter och sådant som kräver samverkan och handledning.

Susanna Taimitarha förordar en undervisningsmodell där traditionell undervisning kombineras med digital undervisning i en optimal mix för att stöda studerandenas inlärning.

ANONYMA TENTER I SIKTE

Svenska Handelshögskolans Studentkår är också delaktig i utvecklingen. På deras initiativ utvecklar en arbetsgrupp nu en modell för anonym tentamen. Då man lämnar in en anonym tentamen döljs studentens namn och studienummer så att den som bedömer prestationen inte vet vem studenten är.

– Vi eftersträvar största möjliga objektivitet – inte för att vi misstänker lärarna för att inte vara objektiva – utan för att man kan påverkas omedvetet, förklarar Susanna Taimitarha.

Hon berättar att anonyma tentamina är regel i många andra länder, också i de nordiska. Däremot kommer Hanken att vara först ut bland de finska universiteten då man börjar med anonyma tentamina. Susanna Taimitarha påpekar att Hanken är en jämförelsevis liten högskola med små ämnen och små grupper av studerande.

– Därför kan man inte uppnå en fullständig anonymitet.

Samtidigt bör man komma ihåg att tentamen endast är en av våra examinationsformer.

STÖDER LÄRARNA

Undervisningens år innebär också att Hanken investerar i sina lärare.

– Detta hänger direkt samman med Hankens vision om att vidareutveckla sitt pedagogiska synsätt. Vi vill kunna erbjuda forskningsbaserad utbildning med toppmoderna tekniska lösningar och förse de utexaminerade med en inblick i Hankens forskningsområden, ett vetenskapligt tänkesätt, starka akademiska färdigheter och globala kompetenser, säger Karen Spens.

En handfull lärare deltar årligen i de fortbildningskurser i pedagogik som Helsingfors universitet ordnar. Som ett samarbetsprojekt inom Helsingforsalliansen har en kurs om digitalisering erbjudits lärare från Hanken, yrkeshögskolan Arcada och Helsingfors universitet.

I år uppgår Hankens satsningar och premieringarna till cirka 150 000 euro. Summan inkluderar en satsning på Hankens Teaching Lab som öppnade i fjol. Labbet har samlat all den information och allt det stöd lärarna behöver på Hankens webbplats. Labbet ordnar också fysisk mottagning och handledning för lärare som behöver hjälp med digitalisering och utveckling av undervisningen.

Till Teaching Lab hör ytterligare en professionell studio där man bland annat kan banda in föreläsningar. Susanna Taimitarha hoppas få finansiering för att utveckla studion och för att bygga bandningsbås där studenterna till exempel kan banda videor för sina cv:n.

Hon hoppas också på öronmärkta donationer inom ramen för den medelinsamling som nu pågår.

– Det här är ett superbt mål för donationer. Vad är tacksammare än att donera till en högklassig digital undervisning och modern teknologi?

PETER NORD L I N G 19

PA RTNER S I DA N

Satsar på framtidens hopp slipper skjutsa dem till aktiviteterna. Samtidigt minskar vi antalet eftermiddagar då barnen måste vara ensamma, upplyser Katri Einamo.

Enligt henne finns det en klar beställning på verksamheten, efterfrågan ökar hela tiden. Skolgymnastiken räcker nämligen inte till.

– Dessutom är den verksamhet samhället och olika föreningar erbjuder, oftast förknippad med tävlande. I våra klubbar rör man på sig glatt och avslappnat. Alla kan delta, men vi söker inte vinnare.

ALLA BLIR VINNARE

WAU vill få barn och unga att röra på sig. FOTO: MINSKU EKLUND

Nya kontakter, synlighet och nätverkande motiverade föreningen WAU att gå med i Hankens partnerprogram, enligt marknadsföringschef Katri Einamo.

WAU r.f. blev i början av året Hankens andra Non-Profit Partner. Föreningen främjar barns och ungas hälsa och sociala välmående. I samarbete med skolor i hela landet erbjuder WAU klubbverksamhet med motion.

– Verksamheten är gratis och sker i anslutning till skoldagen. På det sättet når vi lättare barnen och deras föräldrar

Katri Einamo konstaterar att alla därför blir vinnare.

– Flera barn blir intresserade av att röra på sig och inspirerar sina kompisar, de får nya vänner och börjar trivas bättre i skolan. På längre sikt återspeglar detta sig också i folkhälsan, summerar hon.

Varje vecka deltar cirka 10 000 barn i WAUs aktiviteter.

I år, då föreningen fyller tio år, är målsättningen att uppnå mera än en miljon producerade motionstimmar.

Trots att verksamheten riktar sig uteslutande till barn är samarbetet med Hanken inte långsökt.

– Vi vill etablera kontakt med studenterna därför att de är framtidens beslutsfattare. I gengäld kan vi erbjuda arbetspraktik och projekt för pro gradu-avhandlingar. Den som har en lämplig motionsbakgrund kan kanske bli instruktör vid sidan av studierna, säger Katri Einamo.

Wau finansieras till ungefär lika delar av kommuner, företag och stiftelser. Antti Kokkinen, känd som businessängel, är initiativtagare till föreningen.

PETER N O R D L I N G

LÄS MERA OM PARTNERPROGRAMMET PÅ HANKEN.FI

Hanken Premium Partner

Hanken Partner

Hanken Branding Partner

Hanken Non-Profit Partner

FÖR NÄRMARE INFORMATION: Näringslivsplanerare Nikoline Stenman-Möller, 040 352 1380, nikoline.stenman-moller@hanken.fi 20

PÅ J OB B

FOTO: JENNY SANDQVIST

DET HÄR GJORDE VI...

HANKEN presenterar i varje nummer två alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Linus Nygren och Helena Mustelin.

Linus Nygren

Helena Mustelin

I Berlin hittar vi 27-årige Linus Nygren. Han flyttade till den tyska huvudstaden nästan genast efter avlagd ekonomie magisterexamen år 2016. Hans sambo, också hon alumn från Hanken i Vasa, jobbade redan i Berlin.

– Vi har båda varit på utlandspraktik i tyskspråkiga områden, så Berlin låg nära till hands.

Linus Nygren jobbar på e-inlärningsföretaget Babbel, som har sitt huvudkontor i Berlin. Babbels affärsidé är att erbjuda språkinlärning på nätet, via dator eller mobilapplikationer.

– Vi erbjuder språkinlärning på 14 språk, och fungerar på prenumerationsbasis, med tidsbundna avtal som kan vara mellan en månad och ett år långa.

Företaget är cirka 10 år gammalt och växer stadigt. Linus Nygren är businesscontroller och jobbar alltså med sitt huvudämne redovisning, varje dag.

– Det är dynamiskt, något händer hela tiden. Vi har drygt 600 anställda, vi satsar hårt på marknadsföring och produktutveckling och är framgångsrika på den europeiska och centraleuropeiska marknaden. I mitt team är vi fyra personer och vi gör allt som har med ekonomistyrning att göra. Jag samarbetar nära med marknadsföringssidan och tar fram marknadsförings- och försäljningsinriktad ekonomisk information.

Den gångna månaden har bland annat innehållit en uppdatering av delårsbudgeten.

– Vi har kollat att den håller året ut. Prenumerationsbranschen är utmanande, det är komplext att göra prognoser på kundunderlaget. Vi jobbar med analytiker för att försöka förutse kundbeteende. Det är intressant att se hur businessmodellerna fungerar, det är sådant som redovisningsekonomer inte brukar sysslar med, så jag lär mig något varje dag.

På fritiden njuter Linus och hans sambo av Berlins storstadspuls och äter gärna ute.

– Prisnivån är rimlig och utbudet enormt. Vi åker gärna skidor om vintern, i vintras var vi i Andorra och rekommenderar det varmt. På sommaren är det finsk skärgård som gäller, semestern tillbringade jag hemma i Österbotten på stugan.

Helena Mustelin svarar i telefonen på flygfältet i Uleåborg, på väg hemåt efter en lång arbetsdag hos ett kundföretag.

Hon är 30 år, blev färdig ekonomie magister 2014 med strategisk marknadsföring som huvudämne. Redovisning samt företagsledning och organisation var hennes biämnen. Just den här veckan är en resvecka för henne, med jobb också i Vasa och Åbo. Längre fram under hösten blir det utlandsresor till bland annat USA och Frankrike.

– Jag har nyss utnämnts till seniorkonsult på konsultföretaget Talent Vectia. Jag började där för tre år sedan, som associate consultant, och har jobbat mig uppåt.

Den nya titeln innebär mer ansvar och mer självständigt arbete.

– Jag får leda större kundprojekt och försäljningsansvaret ökar, liksom förväntningarna på mig. Speciellt ser jag fram emot att ta ansvar för utvecklingen av Talent Vectias egen SaaS-plattform LOGE, som vi satsar hårt på just nu. LOGE är en virtuell plattform för diskussion och kollektiv inlärning som används för att involvera anställda i förändring.

Hennes största utmaning under de senaste veckorna har varit utvecklingen av SaaS-plattformen.

– Vi hoppas kunna revolutionera hur man konsulterar.

Plattformen ger oss möjlighet att engagera betydligt fler personer och möjliggör bättre uppföljning och automatiserad dokumentation. Jag är också datanom och har alltid varit intresserad av mjukvara, och trivs med att jobba med en blandning av teknologi, människor och businessdesign.

Helena Mustelin är glad över att ha fått ännu större utmaningar och trivs med att få stort ansvar.

Det tråkigaste är att kollegorna byts väldigt ofta.

– Konsultjobbet innebär långa dagar och svåra projekt.

På Talent Vectia är vi cirka 50 personer, och vi har bra samhörighet. Kollegorna blir kompisar, så när de slutar känns det tungt.

Sommaren var aktiv.

– Jag har vandrat i flera nationalparker. Att jobba inför människor hela tiden är krävande, så jag behöver andningshål för att slappna av.

ÅN

ÅN 21

BR I E F I N E N GL I S H

Gamification on the rise

Mikko Vesa

Lobna Hassan PHOTO: PATRIK LINDSTRÖM

Humans are playful and according to three researchers at Hanken, gamification is a new name for a phenomenon that has existed for a long time.

– Through gamification, people are coaxed into voluntarily doing or learning new things without having to reflect on this, Mikko Vesa, Assistant Professor in Management and Organisation, explains.

There are many areas where gamification has come a long way, for example crowdsourcing, and now this phenomenon is gaining momentum within leadership.

– If you have a problematic work situation, you can improve it through gamification. On the other hand, research shows that if you have a work process where motivation is already high, gamification can do more harm than good. In other words, if it ain’t broke, don’t fix it, Vesa clarifies.

Researcher Reza Moverrei explains that within marketing, gamification stimulates consumption.

– My colleagues and I are investigating how gamification can give microproducers the opportunity to compete with each other on who

gets the most electricity out of their solar power systems.

Real-time results are published within the solar energy group and add both excitement and knowledge. At the same time, some users are worried about integrity questions.

– People like elements of competition, but they are sensitive about private information.

These two motives in users are interesting to study.

On October, Lobna Hassan will defend her doctoral thesis, which discusses gamification within democratic processes. There is a popular case from the US, where the app Community Planet has encouraged voters to engage in their local election.

– One problem in democracies is that people feel that politicians don’t listen to them, but the app increased their interest to participate in the election, Hassan explains.

She is also part of the Finnish research network Gamification Group that consists of twenty researchers. Finland is ahead in global comparison and there is a great variety of research fields represented within the gamification group.

Disaster strikes – will Finland fall?

Food supplies in grocery stores would only last for three or four days if borders were to close due to a crisis, according to Gyöngyi Kovács at a SuomiAreena panel discussion, organised by Hanken and the HUMLOG Institute. The other panel participants were Sini Harkki, Kalle Löövi and Vesa Valtonen. Elli Flén was the moderator of the discussion.

The HUMLOG Institute is the largest research institute within its field in the world, humanitarian logistics.

– We are not so well-known in Finland, because there has not been any large disasters here, but internationally the situation is different. Research about crises and humanitarian logistics and the export of training are a few of our ways of helping out in crises over the world and this has been well recognized, Gyöngyi Kovács said.

Sini Harkki pointed out that if environmental distress is not taken seriously, it can lead to global catastrophes with large refugee streams in the long run.

She emphasised that the threat of temperatures that make parts of the earth unliveable can become reality if the climate change continues at the same rate.

– If the average temperature on earth increases by three degrees, it is a global risk, even if we don’t notice it in Finland, she said.

The Finnish Red Cross is the largest in the world when it comes to personnel resources for humanitarian disasters.

– We can set up a mobile hospital with operating rooms and 22 beds within two hours. It can be sent anywhere in the world and be assembled in two hours.

With several units we can build a whole hospital with 442 beds in two days, Kalle Löövi explained.

There is one big drawback - Finland has no system for how international help could be sent here on short notice.

– Still, Finland has a good concept of what goods and other materials need to be kept in stock, even if this is not economically profitable. In this respect we are clearly ahead of Sweden, Vesa Valtonen pointed out.

22

Sini Harkki. PHOTO: RONI LEHTI/LEHTIKUVA

BRIEF IN EN G L ISH

A new view on customers Even if Lotta Vuoristo has completed her doctoral thesis, this does not mean that she is done with her research as she considers taking her highly praised conclusions further.

In her thesis Making Sense of Customer Relationships.

A Consumer Perspective, Lotta Vuoristo concluded that companies don’t know their customers. She claimed that customer relationships are viewed too narrowly with too much focus on present activities. Customer interviews showed that a customer’s relationship is far more complex than that.

– What I found challenged theories that were taken for granted. As I realised that I had found something completely new, I started to wonder why nobody had ever asked the same questions.

From the customer’s point of view, the relationship is made up of larger parts than companies have taken into account. Companies need to start considering a more complex process from the customer’s perspective.

In May, The Finnish Service Alliance recognised Vuoristo’s academic achievements with an award. The motivation was that the thesis has a fresh perspective on the relationships between companies and customers. The jury also noted the media attention the thesis had received and considered Vuoristo to have created a gateway for new research and business practices in this area.

Vuoristo hopes that her conclusions will lead to further research and she would gladly spearhead those discussions to discover the future of companies and customer relationships.

Richard Anson, Lauren Anderson, Peter Sarlin, Steve Naudé. PHOTO: RONI REKOMAA

Popular alumni day The international alumni day was held in London in May with a fully packed afternoon of speakers.

Richard Anson, Entrepreneur-in-Residence at True, spoke about Retail and Consumer Innovation. He explained that consumers today are distracted, which presents new challenges to companies with a more digitalised market.

– The average consumer swipes the phone over 2,600 times a day. In the 1970s people saw maybe 500 advertisements a day, but today that number is 10,000, Anson pointed out.

Traditional advertising is in transition and new channels, such as blogs for instance, are launched for communicating with consumers.

Steve Naudé from TransferWise spoke about Making Money Borderless, referring to the international platform for money transfers. The enterprise focuses on making money transfers as quick, cheap and easy as possible for consumers.

– It is too expensive to transfer money. Our market is one of the fastest growing, but the most tightly regulated, Naudé explained.

TransferWise transfers over 2 billion pound sterling per month and has grown by 100 percent in one year, and has gone from 50 to 1,000 employees in a short time.

Lauren Anderson, Head of EU Withdrawal at Bank of England, talked about the Brexit challenges.

– We analyse different scenarios that may occur during Brexit and how we can manage them. These can be challenges before, during and after the transitional period.

Hanken’s Professor of Pactice, Peter Sarlin, spoke about machine and artificial intelligence in finance. He is also involved in a private company, Silo.AI, which carries out research in AI and believes that AI will affect working life in an increasing degree, but not take over.

– AI can change the world of finance fundamentally and affect all business activities. It will not take over the tasks humans perform, but instead AI can be used for easier routine tasks, while people can focus on more complex tasks, Sarlin said.

23

Lotta Vuoristo. PHOTO: KARL VILHJÁLMSSON

HANKENDAGEN VASA 12.10.2018

FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP HAR DU VAD SOM KRÄVS? Missa inte årets största alumnevenemang!

THOMAS EK, superentreprenören bakom OBH Nordica Framgångsrikt företagande och ledarskap

ROGER HOLM, direktör, Marine Solutions, Wärtsilä Från motortillverkare till global föregångare på marinmarknaden

LINUS NYMAN, forskardoktor, Hanken Digitalt fanskap och du

Vi avslutar dagen med middag på Strampen och efterfest på Cella Nova!

ANMÄL DIG SENAST 4.10 PÅ HANKEN.FI/HANKENDAGEN