Issuu on Google+

E N A LU M N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N

2/11 DETTA NUMMER:

1

3 Ledaren: Jannica Fagerholm 4 Hänt på Hanken 6 Multinationella företag politiska aktörer 7 Bränsle ur bröd och sötsaker 9 Första Grönroos-priset 10 Alumndag i Stockholm 12 Intensifierade kontakter med näringslivet 14 Bo Lundgren om kriser 17 Så tänker svindlare 17 Boktipset 18 Möt årets portföljförvaltare 19 Hur lagstiftaren förstör värde 20 Ett sätt att öka företagets tillväxt 21 På jobb 22 Starkare band till Åland 23 Brief in English

Globaliseringen kräver att företagen kombinerar profit med hållbara arbetsmetoder. Sid. 6–8


AVS N I T TS B E S KRIVNIN G

2


LE DA R E N

Nu fördjupar vi samarbetet ytterligare SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Sågbom ANSVARIG UTGIVARE Eva Liljeblom REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Patrick Furu Margareta Granholm Lars-Johan Lindqvist Saku Mantere Maura Rosqvist Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo AB Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn (09) 888 60 17 fax (09) 888 60 19 E-post redaktionen@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn (09) 888 60 18 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankenalumni.fi eller kontakta alumnkoordinator Maura Rosqvist Tfn 050 552 7271 e-post: maura.rosqvist@hanken.fi UPPLAGA 8 500 ex TRYCKERI Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2011 nr 1 16.3, nr 2 8.6, nr 3 26.10, nr 4 14.12 PÄRMFOTO Pixmac

Den 30.6.2011 närmar sig och nu återstår endast några dagar av matchningsperioden för donationer till universitet. Redan nu vet vi att Hankens fundraisingkampanj är en stor framgång! Alumnernas, övriga privatpersoners och företagens donationer, de anonyma alumnernas Alumni Challange, som ett till ett matchat varje euro alumner donerat och därtill statens morot i form av skatteavdrag och matchning 2,5 gånger, har möjliggjort det för Hanken att skapa en betydligt starkare ekonomisk bas att stå på. Detta är igen en förutsättning för att vi skall kunna förverkliga vår strategi att erbjuda internationellt konkurrenskraftig utbildning i ekonomi på såväl svenska som engelska. Förutom att trygga en stark ekonomi för Hanken har fundraisingkampanjen en annan minst lika viktig roll. En roll som kvarstår även efter att matchningsprogrammen tar slut och medelinsamlingen fortsätter att vara en del av Hankens fortlöpande verksamhet. I och med Hanken 100 kampanjen har hundratals alumner och ett stort antal företag fått en aktiv och levande kontakt till vår högskola. Exhankeiter och nyckelpersoner i näringslivet har knutits till Hanken för att förhoppningsvis även i framtiden medverka till Hankens framgång genom växelverkan mellan alumnerna, näringslivet och högskolan. Fundraising är en del av denna växelverkan men den innehåller också många andra element i form av alumnseminarier, fortbildning och partnerprogram. Det i år inledda partnerprogrammet är ett utmärkt sätt för företag och Hanken att samarbeta långsiktigt och fördjupa kontakterna. Genom programmet strävar vi till att sammankoppla högskolans kunskap och forskning samt studerandenas potential och energi med näringslivets erfarenhet och expertis. Jag tror att denna växelverkan kommer att bli allt viktigare i framtiden då det gäller att arbeta för Finlands möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen. I ett framgångsrikt kunskapssamhälle krävs det såväl framstående vetenskaplig forskning som kommersiellt gångbar tillämpning av den. Partnerprogrammet kan erbjuda en ypperlig plattform för denna kombination. Min förhoppning är att programmet leder till en bred uppslutning och att Hanken kan svara på de förväntningar nuvarande och potentiella partners har gällande innehållet, upplägget och förverkligandet. Därmed får också Hanken tillgång till värdefulla kontakter och infallsvinklar som gagnar den vetenskapliga forskningen. Den 30.6.2011 är alltså inte någon slutpunkt utan tvärtom en startpunkt för ett ytterligare fördjupat samarbete mellan Hanken, alumnerna, näringslivet och samhället omkring oss. J a n n i c a Fag e r h o l m st yrelsemedlem

3


H Ä N T PÅ H A N KEN

DISPUTATIONER -Nikodemus Solitander disputerade den 27 maj vid Hanken (företagsgeografi och logistik) på doktorsavhandlingen: “Designing Creativity through Clusters. A periodisation of cluster discourse”. Opponent: professor Dominic Power, Uppsala universitet. Kustos: professor Karen Spens, Hanken. F OTO: TOR B J Ö RN Z ADIG

Alumndag i Stockholm Mer än 100 alumner från Hanken och Handelshögskolan i Stockholm samlades delta i seminariet och nätverka då Hanken i slutet av maj ordnade sin årliga alumndag utomlands. Den här gången arrangerades dagen i Stockholm och för första gången i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. På programmet stod ett halvdagsseminarium och en middag på kvällen. Seminariets huvudtalare Stefan Ingves, riksbankschef och ordförande för bankens direktion, behandlade den aktuella situationen i europeisk ekonomi. Därtill hade deltagarna möjlighet att lyssna till professor Peter Englund vid Stockholms handelshögskola och Pekka Helle, Hanken. Läs mera om alumndagen i Stockholm och Stefan Ingves presentation på sidorna 10–11.

Rector’s list Rector’s List Scholarship 2011 – ett nytt stipendium som instiftats av Svenska handelshögskolan – har tilldelats 15 studerande vid högskolan. Stipendiet ska årligen delas ut till en grupp studenter som enligt fastställda kriterier utgör den bästa fem procenten av studerandena mätt i studieframgång. I kriterierna ingår antalet närvaroterminer, antalet studiepoäng samt medelvitsordet för samtliga kurser. Endast studenter med medelvitsordet MG (mycket god) beaktas. Stipendiet är 1 000 euro.

Nya donationer Bergsrådet, tekn. och ekon. dr h.c. Marcus Wallenbergs Stiftelse för Företagsekonomisk Forskning har gjort en andra donation till Hankens grundfond. Sammanlagt har fonden donerat 225 000 euro. Den andra donationen på 75 000 euro har inkommit under våren. Också Evli Bank Abp har gjort en betydande donation till Hankens Grundfond. – Hanken har redan i flera år varit en av Finlands ledande utbildare inom ekonomi och finansiering. Med denna donation vill vi för vår del främja fortgången och utvecklingen av Hankens även internationellt sett mycket högklassiga utbildning också i framtiden. För Evli, i egenskap av finsk investerings- och förmögenhetsförvaltningsbank, är detta mycket viktigt, säger vd Maunu Lehtimäki.

Hanken Impact Makers på nätet Hanken presenterar sina inflytelserika forskare och alumner i ett nytt galleri på nätet. Hanken Impact Makers består av personer som har en stark koppling till Hanken och som har haft stort inflytande inom näringsliv, samhälle och den akademiska världen. Galleriet uppdateras kontinuerligt och nya personer läggs till. Besök galleriet på impactmakers.hanken.fi! 4

Andreas Persson disputerade den 8 juni vid Hanken i Helsingfors (marknadsföring) på doktorsavhandlingen “Profitable customer management. A study in retail banking”. Opponent: professor James Barnes, Memorial University of Newfoundland. Kustos: professor Christian Grönroos, Hanken. Michael Wagner disputerar den 17 juni vid Hanken (redovisning) på doktorsavhandlingen “Inventory Routing. A Strategic Management Acocounting Perspective”. Opponent: professor Olli-Pekka Hilmola, Lappeenranta University of Technology. Kustos: doktor Tage Vest, Hanken. Mathias Höglund disputerar den 17 juni vid Hanken (företagsledning och organisation) på doktorsavhandlingen “Microfoundations of HRM effects: Individual and collective attitudes and performance”. Opponent: doktor Dana Minbaeva, Copenhagen Business School. Kustos: professor Ingmar Björkman, Hanken. Eric Breit disputerar den 22 juni vid Hanken (företagsledning och organisation) på doktorsavhandlingen”On the discursive construction of corruption: A critical analysis of media texts”. Opponent: doktor Andrea Whittle, Cardiff Business School, UK. Kustos: professor Eero Vaara, Hanken.


HÄNT PÅ H A N K E N

LIKVIDITET VIKTIG vid finanskris Medicinen är ofta likviditet – snabbt, poängterade Bo Lundgren, generaldirektör för Riksgäldskontoret i Sverige och före detta finansminister, på ett VIP- seminarium på Hankens Vasa campus i april. Han var huvudtalare vid seminariet som Hanken ordnade för sina företags- och samhällskontakter i regionen. I sin presentation fokuserade Lundgren på statens roll i finansiella kriser. Han underströk vikten av att snabbt och effektivt ingripa i de problem som uppstår och att staten alltid har en roll att spela i en systemkris. Läs mer om seminariet och Bo Lundgrens syn på Saabkrisen på sidorna 14–15.

Wall-stipendiet till Markus Lampinen En aktiv och mångsidig student med många järn i elden, både i rollen som entreprenör och i rollen att stöda entreprenörer. Så beskriver Anders Wall-stiftelsens jury den 24-årige Hanken-studenten Markus Lampinen som tilldelats årets Anders Wall-stipendium. Stipendiets storlek är 125 000 SEK (ca 13 000 €) och hör till de största som tilldelas studenter vid Svenska handelshögskolan. Parallellt med sina studier jobbar Markus som operativ chef för Grow VC international. Grow VC är ett ungt företag med en virtuell kommun för entreprenörer och investerare. Han har även grundat bolaget Fresh Tunes Finland, som representerar ett flertal artister och skapar innovativa lösningar på den turbulenta musikmarknaden. Utöver det har han varit med om att grunda Hanken Entrepreneurship Society och verkat som Finlands representant för Sandbox Network, en internationell kommun för unga extraordinära individer.

Framtidens ledare Hanken ordnade den 18 maj i samarbete med Ålands Näringsliv ett seminarium i Mariehamn om Framtidens ledare och ledarskap. Dagen inleddes med välkomstord av rektor Eva Liljeblom. I programmet medverkade styrelseordförande Björn Wahlroos som talade om Framtidens finländska ledare och ledarskap, han följdes av professor Ingmar Björkman och vd Christina Dahlblom som presenterade 10 påståenden om framtidens ledare och ledarskap. Dagen avslutades med en paneldebatt med Björn Wahlroos, Mikael Lilius, Peter Wiklöf, Elisabeth Nauclér och Edvard Johansson som diskuterade hur framtidens framgångsrika ledare skapas. Seminariet är ett steg mot högskolans målsättning att bredda sin åländska studerandebas samt fördjupa samarbetet med det åländska näringslivet. Läs mera om seminariet på sidan 23.

F OTO: MATIAS U U SI K Y L Ä

The Power of Responsibility Den första CR3 konferensen ägde rum på Hanken den 8–9 april. Temat för konferensen var the Power of Responsibility och attraherade mer än 80 deltagare från 40 olika universitet. Deltagarna kunde välja mellan åtta teman som fokuserad på olika områden inom företagsansvar, så som ansvarsfull ledarskapsutbildning, företagens politiska roll genom CR samt socialt ansvarsfulla investerare. Huvudtalaren under seminariet var professor Guido Palazzo, University of Lausanne. I sin presentationen fokuserade han på globaliseringen och dess inflytande på CSR. – Globaliseringen har konsekvenser för hur företag uppfattar sitt ansvar för sociala ärenden och miljön de fungerar i. Under det senaste århundradet var det primära socioetiska målet för företag att ”göra gott” (doing good). Idag är det rådande tänkesättet ”primum non nocere” – ”do no harm”, sade Palazzo. CR3-konferensen är resultatet av ett samarbete mellan tre handelshögskolor som var bland de första att underteckna FN:s principer för ansvarsfull ledarskapsutbildning (PRME): Audencia Nantes School of Management, ISAE/ FGV i Curitiba och Hanken. Samarbetet kring frågor gällande CSR och globalt ansvar inleddes 2008. Läs mera om konferensen och ett case på sidorna 6–7.

Market Design Varför ska ett företag börja med Market Design? Hur kan en marknad designas? Hur påverkar Market Design företgagets ledning och strategiarbete? De här frågorna ventilerades vid ett alumnseminarium som Hanken ordnade tillsammans med konsultföretaget Vectia i början av maj. Professor Kaj Storbacka och dr Suvi Nenonen, författare till den prisbelönta boken Markkinamuotoilu – Johdatko markkinoita vai johtavatko markkinat sinua och skaparna av begreppet Market Design, inledde med en presentation: Market Design – future growth through Market Design. Efter presentationen engagerades deltagarna att diskutera väsentliga frågeställningar i ämnet. Läs mera om seminariet på sidan 20.

5


AVS N I T TS utveckling B E S KRIVNIN G hållbar

F OTO: MATIAS U U SI K Y L Ä

Det multinationella företaget blev politisk aktör – Under det förra århundradet ansåg multinationella bolag sig vara opolitiska aktörer. År 1994 sade Shell, apropå katastrofen i Nigeria att ”we are not a political actor”. Men företagens samhällsansvar utvidgas och numera skulle de knappast komma undan med det påståendet. Det sade professor Guido Palazzo vid University of Lausanne i öppningsanförandet på den första CR3-konferensen om hållbar utveckling och företagens ansvar på Hanken i början av april. I dagens värld krävs allt oftare att företag ska hålla koll på sina underleverantörer och hur de skaffar råvaror och behandlar sina anställda. Den moraliska pressen och förväntningarna på stora företag har ökat i takt med att antalet NGOs (Non-Governmental Organizations) har mångdubblats och att deras politiska inflytande har ökat. Till exempel i Kina har antalet miljöinriktade NGOs ökat från 50 till 3 000 på bara fem år.

Förtroendeproblem Enligt en internationell undersökning från ifjol har förtroendet för NGOs visserligen minskat under de senaste tio åren, men är ändå avsevärt större än förtroendet för multinationella företag. Problemet med den globala styrkeförskjutningen är att det saknas reglering i konfliktområden som Sudan och 6

i svaga stater som Bangladesh. I områden med förtryckarregimer, som Myanmar, och stater i förändring (t.ex. Kina) saknas reglering helt, eller så är reglerna problematiska och bristfälliga. Andra stora problem är den globala uppvärmningen, finansmarknaden, och organiserad brottslighet. – Globaliseringen har konsekvenser för hur företagen ser på sitt eget ansvar för miljökonsekvenser och sociala konsekvenser på de områden där de har verksamhet. Under förra århundradet var ”att göra gott” det primära socioetiska målet för företagen. Under 2000-talet lyder devisen primum non nocere, ”gör ingen skada”, sade Palazzo. Diamantbusinessen, dator- och mobiltelefonproduktionen samt bomulls- och kakaoframställningen hör till de ökända branscherna, med korruption, skador på miljön, kränkning av de mänskliga rättigheterna och usla arbetsförhållanden i sitt kölvatten.

Lyssna till lokalbefolkningen Numera krävs att företagen tar större hänsyn till reaktioner från lokalbefolkningen och att de tar ansvar för den inverkan på omgivningen, miljön och arbetstagarna som företagets verksamhet leder till. – Oklara eller icke-existerande regler har lett till ökande negativ inverkan från multinationella bolag. Sedan blir det direkta politiska problem mellan bolagen och det civila samhället, vilket leder till ändrade förhållanden i företagens legitimitet. Detta i sin tur gör att företagen är tvungna reglera sig


AVSNITTSBESKRI hållbar utveckling VNING

själva för att uppnå en moralisk legitimitet. De måste också lyssna noggrannare än förut på den kritik de får och agera enligt det, ansåg Palazzo. Från att ha diskuterat direkt med olika verksamhetsregioners politiska ledning via politiska aktörer måste företagen nu diskutera med medborgarsamhället och olika NGOs innan de kan gå vidare till de politiska aktörerna och beslutsfattarna. Nya problem och gamla lösningar passar inte längre ihop.

Annorlunda ansvar Palazzo hävdar att det finns en ny politisk roll för multinationella bolag, en roll som går utöver de lagliga villkoren. – Vi kommer att få se förändringar i förutsättningarna för internationell affärsverksamhet. Det har skett en övergång från maktpolitik och lobbying till att privatpersoner allt mer organiserar sig för att försöka förändra eller reglera någon aspekt av det gemensamma sociala ansvaret. Filosofen Thomas Wallgren vid Helsingfors universitet kommenterade Palazzos tal och höll med honom i flera frågor, men han ville gå ett steg längre: – Självreglering är inte tillräckligt; det är ojämlikt och resulterar i att det blir mer kvar för dem som redan har. Han frågade sig vad som är utgångspunkten för ett värdigt och meningsfullt liv, både politiskt och moraliskt: – Att använda sin frihet, och det innebär att ta ansvar, också för det sätt på vilket man förhåller sig till andra människor.

F OTO: PATRI K L INDSTRÖ M

– Företagen lever i samma värld som alla andra, i en verklighet som säger att vi måste jobba för miljön, säger Ben Wiberg.

Å SA NYMAN

Corporate Social Responsibility; företagens samhällsansvar

CSR innebär att företagen tar ansvar för hur deras verksamhet påverkar samhället ekonomiskt, socialt och i miljöhänseende. I takt med att globaliseringen framskrider blir det allt viktigare att kombinera vinstgivande verksamhet med hållbara arbetssätt i ett långt perspektiv. Hanken ordnade den första CR3-konferensen någonsin i april, i samarbete med två andra universitet (Audencia Nantes School of Management i Frankrike och ISAE/FGV i Curitiba, Brasilien) som också var bland de första som undertecknade United Nations’ Principles for Responsible Management Education. De tre universiteten (därav namnet CR3)har samarbetat kring forskning i företagens samhällsansvar och globalt ansvar sedan 2008, främst genom gemensamma seminarier och lärarutbyte. PRME är ett FN-stött initiativ som utvecklats för att främja företagsansvar och hållbarhet i ekonomisk-merkantil utbildning. Principerna har omfattats av närmare 400 handelshögskolor och universitet runtom i världen. – Hankens forskare publicerar årligen en väsentlig mängd forskning som tangerar företagens samhällsansvar på ett eller annat sätt. I PRME-rapporten för 2010 har vi med 25 relevanta publikationer från år 2009, från nästan alla huvudämnen på Hanken. Vi erbjuder också en studiemodul om CSR, säger överassistent Martin Fougère, en av arrangörerna av CR3. Hanken var den första högskolan i Finland som gick med i och aktivt hjälpte till att utveckla PRME, år 2008. Flera av Hankens yngre forskare insåg redan i ett tidigt skede att CSR kommer att bli ett viktigt område, och dåvarande rektorn, Marianne Stenius, deltog i flera av UNPRMEs första seminarier.

Siktar på förnybar energi Etanol kan framställas av avfall, och det går att göra från början till slut på ett hållbart sätt. Det finländska företaget St1 skaffar fram avfall som råvara, har egna etanolfabriker, egen absolutering och infrastruktur för att lagra, distribuera och sälja etanolen. – I princip är vi bränsleförsäljare, men det fanns ingen som kunde göra hållbart utvecklad etanol, så vi började göra den själva, säger Ben Wiberg, Hankenalumn och försäljningschef på St1. Företaget St1 startades 1997 och har sedan dess vuxit stadigt, ifjol köpte man upp Oy Shell Ab, Svenska Shell AB och Shell Raffinaderi AB. 2007 köpte St1 Oy Esso Ab. Företagets affärsidé, tillsammans med bensinstationer, bygger på egna etanolfabriker, som tar tillvara råvaror som annars skulle hamna på avstjälpningsplatsen. – Vi satsar på allt som har med förnybar energi att göra: etanol för bilar, vindkraft. När hela bolaget, ända från ägaren, står bakom idén, blir det ett sätt att leva, säger Wiberg. För närvarande har St1 sju etanolfabriker. Av dem använder tre stycken bageriavfall som deg och gammalt bröd. Man använder endast bioavfall eller så kallade processrester från industrin. För att fabrikerna ska vara bra måste de vara 7


hållbar utveckling utveckling hållbar

Miljön måste skyddas

Samhällsansvar i praktiken. Här utvinns etanol ur bageriavfall och kasserade sötsaker.

relativt självförsörjande och producera etanol från eget material.

Endast oätliga råvaror – En viktig princip i etanoltillverkningen är att St1 aldrig använder råvaror som går att äta, utan enbart oätliga avfallsprodukter, som industrin eller konsumenterna annars skulle slänga på soptippen, där det småningom skulle bli till koldioxid eller metangas. Målet är att fabrikerna ska finnas där avfallet finns för att minska transportbehovet. Vi jobbar på att göra våra fabriker effektivare hela tiden, förklarar Wiberg. I Lahtis har St1 en etanolfabrik i anslutning till Hartwalls ölbryggeri, där St1 tar hand om all jäst som blir över. Ännu levande och alkoholhaltig jäst blandas med bageriavfall, som tillsammans producerar alkohol. Alkoholen utvinns och den överblivna, alkoholfria och döda jästen blir djurfoder. Den koldioxid som uppstår ska i framtiden tas tillvara och skickas tillbaka till Hartwalls fabrik och användas för att kolsyra läskedrycker. Denna återanvändning kommer att göra etanolfabriken koldioxidnegativ. – Sötsaksindustrin genererar också avfall, vi tar till exempel hand om allt som fallit på golvet i Fazers sötsaksfabriker, berättar Ben Wiberg. Den etanol som framställs i St1s fabriker är cirka 85-procentig. För att etanolen ska kunna användas som bränsle måste alkoholhalten vara ännu högre. Det uppnår man genom absolutering, vilket innebär att resten av vattnet tas bort ur alkoholen. Slutresultatet är 99,82 procentig alkohol. St1:s absoluteringsanläggning finns i Fredrikshamn och dit förs all den alkohol som etanolfabrikerna runt om i landet framställt. Den rena alkoholen används till att framställa RE85, St1s eget bränsle med högst 85 procent alkohol och 15 procent tillsatsämnen, som behövs för att motorn ska starta och gå jämnare och bättre. Det bränslet kan tankas i en flexifuel-bil. Målet är att år 2020 vara uppe i en produktionsmängd som kan tillgodose trafikens behov i Finland. 8

– Företagen lever i samma värld som alla andra, i en verklighet som säger att vi måste jobba för miljön. Konsumtionen och efterfrågan går åt det hållet och företagen måste följa med. Det är inte bara välgörenhet, även om vi vill dra vårt strå till stacken. Vi både följer och delvis leder utvecklingen åt detta håll och har vår egen nisch, säger Ben Wiberg. Etanolbusinessen kräver enorma investeringar och är mycket kapitalintensiv. En bra bas, alltså bensinstationer och gammal energi, som till exempel brännolja, är A och O för att man ska lyckas. – Förändringar sker inte i en handvändning. Största delen av St1:s verksamhet är fortfarande traditionell försäljning av bensin och diesel på bensinstationer. En orsak till det är att etanolförsäljningen fungerar med existerande logistik och går att tanka i samma system som används på mackarna för vanlig bensin. Det är bra, eftersom bränsleförsäljningsoch transportlogistiken har utvecklats under en lång tid och man har satsat mycket pengar på den utvecklingen. Även om biogas är jättebra och kommer att behövas, har den ingen färdig logistik utan den måste byggas upp från noll och parallellt med den traditionella macklogistiken.

Miljökrav från EU I Finland förbrukar vi 5 miljarder liter trafikbränsle per år, både diesel och bensin. Enligt EU:s målsättning ska 10 procent av energiinnehållet i trafikbränslet vara biobaserat år 2020. Finland har satt upp egna målsättningar enligt vilka vi ska vara uppe i 10 procent redan år 2015. I år är kravet 6 procent. De länder som inte når upp till de uppställda målen kan räkna med kännbara böter. – För att uppnå målet måste vi tanka bensin med mer etanol. Vi vill se till att den etanolen och de biobränslena görs med inhemsk produktion istället för att den importeras från Brasilien. Just nu är etanolen ganska dyr att tillverka, men när volymerna blir större och teknologin utvecklas kommer den att bli förmånligare, samtidigt som oljans pris stiger, förutspår Wiberg.

Teknologisk kapplöpning St1 är pionjär inom sitt område och tror på sin produkt, men riskerna är stora. Kommer ett litet finländskt bolag att klara av att fortsätta göra det det gör, och vara bland de ledande i hela världen inom det här området? – De finansiella riskerna och teknologiriskerna är enorma, eftersom utvecklingen går så snabbt framåt att en fabrik ganska fort blir gammal. Dessutom har marknaden för alternativa bränslen inte stabiliserat sig ännu. Många är intresserade av den teknologi vi använder, det är en kapplöpning. Risken med att vara föregångare är att man fastnar i sin egen teknologi och inte märker när konkurrenterna drar förbi. Ben Wiberg känner igen Guido Palazzos påstående om att företag allt mera dras in i politiken. – Det är inte svartvitt, företagen finns i samhället och politiken är en del av samhället. Dumt skulle det vara av ett företag som vi att inte hänga med och lyssna till var politiken finns och vartåt den rör sig. Småningom vill vi exportera teknologin och kunskapen om hur man tillverkar etanol av biprodukter och avfall. I slutändan vill vi sälja så mycket etanol som möjligt. Jag tror inte att mina barnbarnsbarn kör sina bilar på fossila bränslen, säger Wiberg. Å SA NYMAN


PÅ J O B B

Tore Strandvik, Evert Gummesson och Christian Grönroos belyste affärsprocessens innersta väsen under seminariet där Gummesson, som också är hedersdoktor från Hanken, mottog priset Grönroos Service Research Award.

F OTO: MATIAS U U SI K Y L Ä

Första Grönroos-priset till Sverige Professor Evert Gummesson vid Stockholms universitet är den första som belönats med det nyinstiftade priset Grönroos Service Research Award. Det ges som erkänsla för banbrytande forskning inom tjänste- och relationsmarknadsföring och är instiftat av Hankens forskningsenhet inom tjänste- och relationsmarknadsföring, CERS. Evert Gummesson mottog priset i samband med seminariet One Step Ahead in Service – Boost your Business på Hanken i Helsingfors i maj. Tillsammans med Hankenprofessorerna Christian Grönroos och Tore Strandvik samt gav han publiken en hel del att tänka på gällande affärsprocessernas innersta väsen. Gummessons intresse för tjänstemarknadsföring väcktes under 14 år på den internationella konsultbyrån PA Consulting Group, ett arbete som ledde till att han på 1980-talet tillsammans med bland andra Christian Grönroos började utveckla hela begreppet. – I arbetslivet såg jag en stor klyfta mellan den teoretiska undervisning jag fått på Stockholms handelshögskola, som fokuserade på marknadsföring av konsumentprodukter, och de kunskaper jag behövde i det praktiska arbetet.

BROTTSLIGHET – VÄRLDENS SNABBAST VÄXANDE INDUSTRI Ett grundläggande fel i många ekonomiska teorier är enligt Gummesson att aktörerna på finansmarknaden endast vill göra pengar och struntar i alla teorier. Ett exempel på maktutövande i kulisserna är att läkemedelsindustrin under en lång tid i all tysthet lobbat för att alternativa läkemedel i EU enbart ska få skrivas ut av läkare. – Tack vare internet kunde man samla ihop den miljon underskrifter som krävdes för att fälla den tilltänkta lagen. Annars hade alternativmedicinerna försvunnit från butikshyllorna den sista april.

Lobbning är en sanktionerad verksamhet som inte direkt har med olagliga penningtransaktioner att göra. Men bestickning får enligt Gummesson ett allt starkare fotfäste också i hederliga EU-länder. – Den organiserade brottsligheten är världens snabbast växande industri. Ändå finns det knappast några kurser kring ekobrottslighet i handelshögskolorna, förundrar sig Gummesson.

Allt är tjänster Christian Grönroos betonade i sitt anförande att alla företag egentligen säljer tjänster, fast de kan vara kamouflerade som produkter eller service. – Kunderna är inte primärt enbart ute för att köpa en resurs av något slag, utan egentligen vill de ha lösningar på sina behov. Som exempel nämnde Grönroos hissföretaget Kones hisservice som råkade ut för att kunderna börja säga upp sina servicekontrakt. När företaget började reda ut orsaken framgick det att missnöjet inte gällde reparationerna eller underhållet i sig, utan att kunderna inte tyckte att de kunde kommunicera och lita på servicemännen. – Det var helt enkelt en brist på förtroende som uppstod på grund av att Kone utgick från sina egna produkter och inte från kundernas behov. På några år kunde man svänga trenden när det stod klart varför kunderna var missnöjda. Hans andra exempel gällde högtalartillverkaren Ilomantsföretaget Genelec, som är ett tungt namn internationellt när det gäller högklassig ljudåtergivning. – Företaget har från första början gjort sina produkter utgående från kundernas behov. Ändå är produkterna i grunden ytterst tekniska. Det är det här tjänstemarknadsföring handlar om – att förstå vad kunden behöver och anpassa sina egna produkter och tjänster enligt det behovet. B O INGV ES

9


A LULU MM NN DAG E N I S TOC KHOLM KO

”Lång resa vä n Stefan Ingves.

Peter Englund. Pekka Helle.

F OTO: To r bjö r n Z a d i g

Alla länder reparerar sig själva på något sätt förr eller senare. Det är bara en fråga om hur länge det tar, sade Sveriges Riksbankschef Stefan Ingves när han i mitten av maj på Hankens alumndag i Stockholm talade om ekonomin i Europa och de stora ekonomiska problem som flera europeiska länder brottas med. Stefan Ingves, som även är hedersdoktor från Hanken, konstaterade att statsfinanserna i Europa är svaga och att de flesta länder inte har ordning på sina pensionssystem. Det finns dock betydande skillnader mellan länderna. – Det kan sammanfattas som att ju längre norrut man kommer, desto bättre går det, sade Ingves. De så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) har stora bytesbalansunderskott och behöver fortsättningsvis ekonomiskt stöd av EU och IMF. Enligt Ingves kommer dessa länder förr eller senare att ha ett bytesbalansöverskott, men de har en lång resa framför sig. – Det är oundvikligt att levnadsstandarden sjunker, sade Ingves. Han påpekade att den offentliga sektorn inte kan vara större än vad beskattningsviljan är. Det måste gå jämnt upp. I Europa befinner sig Finland och Sverige bland de bästa i klassen. Stefan Ingves gav en tillbakablick på att det sett annorlunda ut. – I slutet av åttiotalet ansträngde vi oss med kraft för att banksystemet skulle gå överstyr och det gjorde det, sade Ingves med glimten i ögat. Före nittiotalskrisen hade Sverige och Finland en likartad stabilitetspolitik med hård reglering. Man strävade efter låg arbetslöshet, inflationen var hög och man hade återkommande kostnadskriser och devalveringar. – De senaste 15 till 20 åren har vi jobbat med att få ordning på statsfinanserna och vi kan känna igen oss bland de länder som nu har problem. Been there, done that, konstaterade Ingves.

liknande utveckling Enligt Stefan Ingves har den ekonomiska utvecklingen varit slående lika i Finland och Sverige. Efter nittiotalskrisen har det gått bra ekonomiskt för

10 10


ALUMNDAGEN I S TOC KVH LM AVSNITTSBESKRI NO IN G

ä ntar krisdrabbade länder” båda länderna. De har kunnat visa upp budgetöverskott, hög tillväxt, låga räntor och låg inflation. – Vi har kommit fram till att penningpolitiken inte kan påverka sysselsättningen på lång sikt, sade Stefan Ingves. Målet är, enligt Ingves, att etablera låga inflationsförväntningar. Hög och instabil inflation ökar osäkerheten och påverkar investeringarna och sparandet. Det är kostsamt att få ned inflationstakten, menade Ingves, särskilt om trovärdigheten är låg. Nu har vi en större stabilitet i samhället än tidigare. Ingves konstaterade att tidningarna är fyllda med diskussioner om prisutvecklingen på bostadsmarknaden och om man ska låna till fast eller rörlig ränta. – Dagens unga kan inte föreställa sig hur det var då jag skulle köpa min första bostad. Om man kom från utlandet fick man inget lån överhuvudtaget. Och fick man lån kunde man låna upp till 19-20 procent av beloppet. Många kan inte föreställa sig vilket välfärdssving det är att få ordning på ekonomin så som vi fått i de här två länderna, sade Ingves.

Ingen prisbubbla Professor Peter Englund på Handelshögskolan i Stockholm fortsatte på temat bostadspriser. Han ansåg att dagens höga huspriser i Sverige förklaras av en låg långrealräntenivå i

Thomas Ramsay och Karin Henriksson bor båda i Stockholm sedan många år.

kombination med att nybyggandet sker långsamt i förhållande till efterfrågan. Samtidigt finns det inte förväntningar på att någon av dessa faktorer skulle förändras radikalt under den närmaste framtiden. – I det avseendet kan vi inte säga att vi har en bubbla på bostadsmarknaden, sade Peter Englund. Om eller när den långa realräntenivån stiger eller nybyggandet ökar kan dock priserna förväntas falla. Doktorand Pekka Helle, Hanken, avslutade alumndagens föreläsningsdel med att presentera sin teori om att se värdeskapandet som en interaktion mellan företag och kund istället för som en process där man utbyter varor mot pengar. Några av hans tips för framgång var att dela risktagandet med kunden och att sätta kundens intresse i främsta rummet hand. – Kundens värde är din investering och måste komma först. Värdet för ditt företag är avkastningen av denna investering, sade Pekka Helle. Han betonade även vikten av öppenhet och transparens. Alumndagen i Stockholm samlade snäppet över 100 deltagare, hälften Hanken- och hälften Handels-alumner. J O H ANNA SM U LTER

Alumndagens program inspirerade till fortsatta diskussioner under den avslutande middagen.

11


Partnerprogram för Hanken utvecklar och intensifierar kontakterna och samarbetet med näringslivet. Högskolan har redan slutit avtal med ett tiotal företag inom ramen för det färska partnerprogrammet. Genom det kan företagen bland annat utveckla sin kompetens, förstärka sin arbetsgivarimage och underlätta sin rekrytering. Den bärande tanken med programmet är att koppla samman högskolans kunskap och forskning samt studerandenas potential och energi med näringslivets erfarenhet och expertis. – Vi vill erbjuda möjligheter till ett långsiktigt samarbete mellan företag och högskolan, säger Lena Jungell som jobbat som partnerskapsansvarig på Hanken sedan i höstas. Hon berättar att programmet utvecklats under en längre tid och att man benchmarkade med andra högskolor och universitet redan i fjol för att få fram samarbetsformer där båda parter både ger och får. – Vi eftersträvar en fungerande växelverkan på en bred front, säger hon.

KOMPETENSUTVECKLING OCH REKRYTERING Genom partnerprogrammet erbjuder Hanken kompetensutveckling och kontakt med högskolan bland annat genom aktuella seminarier och workshops. Karriärservice och riktad rekryteringstjänst till såväl studenter som alumner ingår också i tjänstepaketet. Här handlar det om riktad rekryteringsservice kontaktmässor, arbetsplatsannonsering och företagspresentationer. Ytterligare omfattar samarbetet synlighet och exponering i Hankens medier, nätverk samt på högskolan. De företag, som tecknar ett samarbetsavtal omfattande samtliga tjänster, blir så kallade Hanken Premium Partner. Avtalet löper på tre år. De som i huvudsak vill utnyttja rekryteringstjänsterna och etablera kontakt med studenterna kallas Hanken Partner. – För Partnerföretagen gäller det ännu att hitta de rätta samarbetsformerna. Här är behoven lite olika och vi försöker tillmötesgå önskemålen så i så stor utsträckning som möjligt, säger Lena Jungell. Under det första året hoppas hon finna de samarbetsformer som passar alla parter bäst. Vid ett Knowledge Forum, som hölls strax innan den här tidningen kom ut, kunde Premium Partner ta del av det senaste inom forskningen. Dessutom kunde Premium Partner tillsammans med Hankens ledning spinna vidare på aktuella teman både inom näringsliv och forskning. Forumet ska bli årligen återkommande.

FÖRANKRING VIKTIG Lena Jungell påpekar att partnerskapet också ställer krav på de samarbetande företagen. 12

– För att det faktiskt ska bli en ömsesidig växelverkan måste samarbetet förankras inom företagen. Företagen bör också utse en ansvarsperson, som bland annat distribuerar information om programutbudet till sina kolleger, på respektive företag, säger Lena Jungell. Hon framhåller vikten av att samarbetet leder till ett visst mått av aktivitet hos Premium Partner-företagen. – Den som är aktiv får ut betydligt mera av samarbetet. Hanken har nu sju Premium Partner och fem Partner. Högskolan har slutit Premiumavtal med Aktia, Evli Bank, Fazer Abp, Lemminkäinen, Oral Hammaslääkärit, PWC och Wärtsilä. Dermoshop, Ernst & Young, KPMG, Sarlin och Tapiola har valt Partneralternativet. Några Premium Partner har redan tidigare samarbetat i olika utsträckning med Hanken, dels genom donationer till fundraisingkampanjen HANKEN 100, dels genom att delta i seminarier och fortbildningar. För flera av dem är Hanken också en viktig källa för rekrytering. Konsult- och revisionsföretaget PwC har redan utnyttjat flera av de möjligheter partnerprogrammet erbjuder. Presentationen av företagets 14:e PwC Global CEO-survey – en enkät bland toppchefer över hela världen i början av året – skedde till exempel i samarbete med Hanken & SSE samt Hanken alumni i form av ett seminarium.   – Vi vill bland annat fortsätta med gemensamma evenemang till vilka vi kan bjuda in beslutsfattare för att höra vad företagsledarna anser om omvärlden och businessen samt kombinera det med det senaste inom akademisk forskning, säger Mikael Strann, marknadsföringsdirektör för revisionstjänsterna och partnerprogramkontakt på PwC. Han berättar att företaget ordnade en CV Check-In tillsammans med Ekonomforum för studerande under två dagar i mitten av maj. Avsikten var att sparra studerandena med att bygga upp en fungerande CV och samtidigt nätverka med potentiella medarbetare. Flera kontakter med studerande tänker PwC knyta under den networkingtillställning som Hanken och studentkåren ordnar i höst. Också Karsten Slotte, koncernchef på Fazer ser klart positivt på partnerprogrammet. – Genom att människor från stora finländska, internationellt verkande företag deltar i samma utbildningar och seminarier får man en bredare syn på frågorna och kan skapa nya nätverk, säger han och tillägger att de här aspekterna är de viktigaste för Fazer. Som en hälsning till Hankens partnerskapsansvariga säger han att man aldrig kan informera för mycket om programmet, att det gäller att påminna sina partner och ständigt hålla dem uppdaterade om vad som är på gång. För personalchef Päivi Castrén och hennes arbetsgivare Wärtsilä är möjligheten till dialog i ett nätverk och att få tillgång till nytänkande såväl inom Hanken som inom företagsvärlden det viktigaste i partnerprogrammet.


ökad växelverkan Hon betonar betydelsen av att konceptet lever i tiden, men ändå har en klar form.

FORSKNING OCH REKRYTERING – Ett intressant initiativ, kommenterar kontaktchef Jaana Syväoja som ansvarar för företagstandvården på Oral Hammaslääkärit Abp. Hon tilltalas av att få tillgång till nya forskningsrön och ny kunskap och framhåller betydelsen av att läroanstalterna har goda kontakter till studenternas potentiella arbetsgivare och näringslivet i allmänhet. Personalutvecklingschef Marianna Rantala på Lemminkäinen har genast svaret klart på frågan om varför byggföretaget deltar i partnerprogrammet. – Vi vill profilera oss som Finlands intressantaste arbetsgivare, inte bara bland dem som studerar för byggnadsbranschen, utan bland alla kategorier av studerande, säger hon. Enligt Rantala behöver företaget rätt mycket folk med merkantil utbildning och då är Hanken ett attraktivt ställe att rekrytera. Nu väntar hon på att få delta i seminarier för att plocka upp ny kunskap och få information om studerandena. Vd Maunu Lehtimäki konstaterar att Hanken spelar en viktig roll som rekryteringsplats också för Evli Bank. Därför är partnerprogrammet välkommet. – För oss är det centralt att hitta folk med utbildning i finansiering, och här har Hanken ett utmärkt renommé, också internationellt. Därför är vi måna om att ha goda kontakter till högskolevärlden, speciellt då det gäller utbildning i finansiering. Lehtimäki berättar att Evli redan under några somrar drivit ett trainee-program till vilket man tar mellan tre och fem ekonomiestuderande som hunnit lite längre i studierna. Marknadsföringsdirektör Marc Hinnenberg, partneransvarig, på Aktia resonerar i liknande banor. – Ett brett samarbete med både Hanken och studentkåren är  naturligt för Aktia.  Aktia erbjuder en inkörsport till arbetslivet  till exempel via sommarjobb eller vårt Traineeprogram för ett  fast arbetsförhållande inom finanskoncernen. Flera Hankeiter har valt Aktia som arbetsgivare. Dessutom erbjuder  samarbetet nya idéer  och nyheter från den akademiska världen, vilket vi uppskattar stort. P e t e r N o r d l i n g

13


”Staten har en Bo Lundgren hade en aktiv roll när Sverige tog sig ur finans- och bankkrisen i början av 90-talet. Han understryker vikten av att snabbt och effektiv ta tag i problemen. Staten har alltid en roll när det blir systemkris. Medicinen är ofta likviditet, och snabbt. På senare tid har Bo Lundgren haft fullt upp med en annan kris, Saab-krisen. Han är direktör för Riksgälden i Sverige som står som garant för de lån som Saab beviljats av den Europeiska investeringsbanken. Saab har lyft 217 miljoner euro och bolaget väntas inom kort lyfta ytterligare cirka 30 miljoner euro. Bland annat om detta berättade Lundgren vid ett VIP-seminarium på Hanken i Vasa i april.

TROR PÅ SAAB Saab har febrilt sökt efter alternativ finansiering. EIB-lånen är dyra. Fabriken i Trollhättan hann stå i veckor innan en lösning kunde hittas. Det senaste upplägget är att Saab inleder ett strategiskt samarbete med kinesiska Hawtai Motor Group. Avtalet ska ännu godkännas av de kinesiska myndigheterna. Därtill har Saab lyft lån av ägaren Spyker Cars. Pengarna härstammar från den Bahamas-registrerade fonden Gemini Investment Fund. Det är den ryske finansmannen Vladimir Antonov som bedöms ligga bakom Gemini. Antonovs roll i Saab har ifrågasatts och kritiserats. Bo Lundgren sa i ett tidigt skede ja till Antonov. Riksgälden lät ett internationellt meriterat undersökningsföretag, som Lundgren beskriver det, samla in information om Antonov. Ingenting hittades som skulle stärka att Antonov är kriminell.  – Låt vara att hans far blev skjuten och att Antonov själv blivit påskjuten, men i övrigt hittade vi inget att ta på. Det har vi rapporterat till den svenska regeringen. Bo Lundgren hoppas på Saab. Han tror också på de nya modellerna och att försäljningen ökar successivt. – Det krävs tid och tålamod.

SPÅR SKULDSANERINGAR

F OTO: J O H ANNES TERVO

14

En annan kris, skuldkrisen i Europa, följer Bo Lundgren noggrant med. Krisen, som orsakats av framför allt Grekland, Portugal och Irland, kan komma att kräva skuldnedskrivningar, tror Lundgren. Han tvivlar på att Grekland klarar av att genomföra de reformer och de saneringsåtgärder som krävs. – Grekerna har levt över sina tillgångar. Problemen är hemmagjorda och självförvållade. Nu måste de visa att de klarar av att lösa skuldkrisen. Han konstaterar att Finland och Sverige i början av 90-talet fick klara sig på egen hand, då fanns inga räddningspaket från EU.


AVSNITTSBESKRI V N I N G

n roll i kriser” – EU bygger på att varje land har ett moraliskt ansvar att hjälpa länder i kris.  Sverigedemokraterna och Sannfinländarna är enligt Bo Lundgren fenomen som kommer att öka i Europa.  – Det är ett tecken på att det finns grupperingar i samhället som tröttnat på EU och på att hjälpa andra. Men det går inte att enbart tänka på sig själv. Vi lever inte i en sån värld. Bo Lundgren hade en aktiv roll under bankkrisen i början av 90-talet.  Han var med och grundade bankakuten 1993. Den leddes för övrigt av Stefan Ingves, riksbankschefen med rötter i Österbotten. Han säger att svenska staten fick tillbaka de 65 miljarder kronor som bankkrisen kostade. – Det var mer än vi räknade med. Det avgörande var att staten tog ägarrollen och gick in och löste problemen. 

NYA KRISER Han anser att staten alltid har en roll när det uppstår finansoch bankkriser. Han är övertygad om att den finanskris som uppstod 2008 inte blir den sista. – Det kommer nya, var så säker. Det är väl inbyggt i den mänskliga naturen att vi orsakar kriser. Det viktiga är att vi har beredskap och kunskap att hantera bank- och finanskriser när de uppstår.   Bo Lundgren talar om hur viktigt det är med förebyggande åtgärder. Han betonar vikten av att snabbt och beslutsamt gå in och ta tag i problemen. Han efterlyser också tillsyn och reglering, men inte så att det får en hämmande effekt.  – En enskild bank i kris är inte så problematiskt. Det allvarliga är när det uppstår en systemkris. Då måste staten gå in med åtgärder och ta risker.  Med åtgärder syftar han bland annat på likviditet. Statens roll är att återställa förtroendet. Att investeringsbanken Lehman Brothers inte räddades fick dramatiska följder 2008. Plötsligt fanns inte den implicita garantin att staten går in och räddar banker.  – En global förtroendekollaps infann sig inom loppet av några dagar. Krisen spred sig till realekonomin. Effekterna var dramatiska. Han anser att centralbankerna, när de väl tog tag i finanskrisen, lyckades med uppdraget. Likviditeten som pumpades in i systemet återställde lugnet.  – När förtroendet kollapsar är det i stort sett samma sak som att det inte finns pengar i systemet. Då måste likviditet in. B J Ö RN STEN B AC K A

Bo ”Bosse” Lundgren Född: 1947 Familj: Gift med Charlotte Hagren (född 1954). Har barnen  Henrik (född 1997) och Katarina (född 2000). Utbildning: Civilekonom från Lunds universitet 1972. Lärare i företagsekonomi 1972–1975. Armé: Reservofficersutbildning 1972. Artillerikapten 1978. Politik: Riksdagsledamot för Kristianstads län och Moderaterna 1976-2004.  Viktiga uppdrag: Skatteminister och biträdande finansminister, 1991–1994, under bankkrisen i början av 90-talet. Hade hand om bankstödet och var med och skapade Bankstödsnämnden och Securum. Partiledare för Moderaterna 1999–2003, Tvingades avgå 2003. Lämnade riksdagen 2004. Sedan 2004 direktör för svenska Riksgäldskontoret.

Riksgälden  

l Riksgälden, eller Riksgäldskontoret, grundades redan 1789 och är svenska statens centrala finansförvaltning. Har rollen av statlig intern bank. l Ansvaret för statens betalningar, statsskulden, garantier, lån och bankstöd har samordnats under Riksgälden. l Ger statliga garantier och lån till både statliga och privata företag. l Har utfärdat kreditgarantier för lån i Europeiska investeringsbanken för Saab (400 miljoner euro) och Volvo (cirka 394 miljoner euro).  l Hanterar statsstöd till banker. Tog över Carnegie Investment Bank under 2010. l Mot konsumenterna ansvarar Riksgälden för bland annat insättningsgarantin i bankerna och investe- rarskyddet. Svenska insättningsgarantin höjdes till 100 000 euro den sista december 2010.  l Uppbär en avgift för statliga garantier och lån. l Målet är att minimera kostnaderna för statens finansförvaltning med så låg risk som möjligt. Ser till att medborgarnas skattepengar används så effektivt som möjligt och att det finansiella systemet i Sverige är stabilt. l Svenska staten hade en statsskuld på cirka 128 miljarder euro vid utgången av 2010. Det mot- svarar cirka 35 procent av BNP. Finska staten hade i slutet av december 2010 en statsskuld på cirka 75 miljarder euro. 

15


KO LU M N

FUNDRAISING HANKEN 100

DIN EURO blIR SJU EURO

1950 samlade studentkårens medlemmar med hjälp av akademisk sång in medel till högskolans nybygge på Arkadiagatan.

SISTA CHANSEN ATT DONERA - 14 FUNDRAISINGKAMPANJEN HANKEN 100

DAGAR

KVAR

AV

Fundraisingkampanjen HANKEN 100 har samlat in närmare 14,8 miljoner euro för Hankens internationalisering. Genom att donera till Hankens Grundfond engagerar du dig i Hankens framtid och framgång. Varje, före 30.6.2011 inbetalad euro matchas först av två anonyma alumner euro för euro, och sedan av staten med 2,5. Din euro blir sju euro för Hanken. Donationer på och över 850 euro berättigar år 2011 till skatteavdrag för privatpersoner och samfund.

HANKENS GRUNDFOND, AKTIA 405500-1269872

GåVObREV OCH MER INFORMATION

MEDDElANDE: DONATION HANKENS GRUNDFOND

HANKEN.FI/FUNDRAISINGHANKEN100

E-DONATIONER: HANKENAlUMNI.FI/ONlINEDONATION

TIllSTåND FÖR PENNINGINSAMlING POlISSTyRElSEN 2020/2011/369

16


AVSNITTSBESKRI V N I N G

Så tänker en ekonomisk svindlare Århundradets ekonomiska storskurk, Wall Street-magnaten Bernard Madoff känner de flesta till, liksom pyramidspelspionjären Charles Ponzi och Enronchefen Kenneth Lay. Här hemma är WinCapita-affären ett varnande exempel. I sin nya bok Swindling Billions. An Extraordinary History of the Great Money Fraudsters” berättar Kari Nars, internationell finansexpert och doktor från Hanken, om tio av historiens mest notoriska ekonomiska brottslingar och deras metoder. Han analyserar också deras personligheter och konsekvenserna av bedrägerierna. Under tidigt 1700-tal orsakade en man vid namn Sir John Blunt en självmordsvåg i London när ett jättebedrägeri uppdagades och tusentals britter förlorade allt de ägde och hade satsat i South Sea Company. Hundra år senare sålde general Gregor Macgregor jordlotter i det påhittade landet Poyais. Victor Lustig lyckades sälja Eiffeltornet till en paririsk affärsman för en kappsäck med kontanter år 1925. Den svenske tändstickskungen Ivar Kreuger tog sitt eget liv 1931 efter att hans storstilade affärsimperium kraschade. Robert Vasco och Bernard Cornfeld, två amerikanska storsvindlare som var för sig lurade åt sig miljarder under 1950-1980-talen, finns också med i boken. Nars hittar gemensamma drag hos sina tio utvalda ekonomiska toppskurkar, det mest framträdande är att de alla var män. I övrigt drar han slutsatsen att deras motiv inte bara var girighet utan också en vilja att bevisa sin intelligens för omvärlden. I Swindling Billions får vi veta hur dessa tio män tänkte och hur de lyckades lura tiotusentals intelligenta personer att satsa pengar på vansinniga projekt. Pengadyrkan är en gemensam drivkraft för dessa sociopater utan förmåga till empati och medlidande med sina offer. Bedragarna lockas av den status och det inflytande som det ger att ha gott om pengar. Få storsvindlare lägger undan pengar att ha på gamla dagar utan konsumerar vilt. Nars listar olika bedrägerimetoder, varav pyramidspelsbedrägerier är de vanligaste, även om de kräver mycket planering och många inblandade för att lyckas. I boken ägnas många sidor åt Bernard Madoff, som svindlade åt sig 65 miljarder dollar med hjälp av ett pyramidspel som han drev framgångsrikt i tiotals år. Madoff dömdes till 150 års fängelse år 2009 efter att ha ruinerat tusentals amerikaner. Kari Nars påpekar att det är få människor som har kapacitet att bli framgångsrika svindlare, eftersom man måste vara socialt kompetent, väluppfostrad, ha öga för psykologi och nerver av stål för att verka förtroendeingivande, vilket gör att ”vanliga” inbrottstjuvar och småbrottslingar inte klarar av det. ÅN

Gunnar Rosenqvist är professor i statistik.

F O T O : matias uusikylä

boktipset Alla människor, inte minst alla ekonomer, bör kunna sin ekonomiska historia. Per Schybergson, beskriver i en trevlig liten bok ”Förvärv och Fördärv. Finlands ekonomi i ett brytningsskede 1914–1926”, de ekonomiska omvälvningarna i Finland i samband med första världskriget. Markens värde sjönk under några år till mindre än en tiondedel och det skedde stora omfördelningar av förmögenheter. Senare tiders, trots allt mindre, ekonomiska kriser tenderar att dominera vårt synsätt och tänkande idag. Ändå är det inte så länge sedan de stora ekonomiska omvälvningarna 1914–1921. Bra att låta sig påminnas! Med mitt andra val lyfter jag oförblommerat fram en samlingsvolym där jag själv medverkar, visserligen i bara en av sammanlagt ca 60 artiklar. Om man vet en del av vad det står i den av Hausch, Lo och Ziemba redigerade ”Efficiency of Racetrack Betting Markets” behöver man inte komma tomhänt hem från travbanan. Här har man strävat efter att samla alla betydande vetenskapliga bidrag på området fram till 1994 inom samma pärmar. Första upplagan från 1994 tog slut och blev en raritet och dyrgrip som värderades till tusentals dollar på auktioner på nätet. Nu finns den igen att få i form av 2008 års upplaga på nytt förlag! Det sägs att hundratals miljoner har förtjänats genom att utnyttja de anomalier som uppstår genom totalisatorspelarnas irrationella beteende och som beskrivs i denna bok. Varför publicerar då forskarna denna kunskap i stället för att själva plocka hem pengarna? Jo, kort sagt är de framgångsrika strategierna ganska tråkiga och präglas av krav på tålamod, försiktighet och behärskning. Detta kanske inte gäller enbart vid travbanan? Slutligen någonting från den egna professionen. Strömmen av nya metodologiska utvecklingar och även av ny metodlitteratur är intensiv, kontinuerlig och oändlig. Därför är det bra att det kommer ut goda samlingsvolymer såsom Palgrave Handbook of Econometrics. Här har samlats goda översiktsartiklar av ledande profiler över centrala områden som är viktiga för empirisk ekonomisk forskning.

Kari Nars (2011): Swindling Billions. An Extraordinary History of the Great Money Fraudsters. Förlag: Marshall Cavendish Business. 17


KO LU M N

Egen filosofi gav utdelning Du får inte förälska dig i ett bolag, även om det lätt är hänt. Det säger Kenneth Blomqvist som i våras tilldelades titeln årets portföljförvaltare av ratingföretagen Morningstar, Lipper och Citywire. Kenneth Blomqvist, 37-årig Hankenalumn, berättar att ledningen för engelska bolag ofta är påfallande positiv i sina framträdanden, men att man bör komma ihåg att det är bolagets aktie man investerar i och inte nödvändigtvis i ledningen. Han har bland annat analyserat flera engelska bolag. De som klarat ribban och hamnat i portföljen har gett honom en fjäder i hatten och placerarna en värdestegring i Buffetklass. Det var förvaltandet av Handelsbankens placeringsfond Europa Selective som gav Kenneth Blomqvist utmärkelserna. Med en avkastning på 38,1 procent under tolv månader klådde den sitt jämförelseindex, MSCI Europe, med inte mindre än 27 procentenheter.

Elva års erfarenhet Bakom sig har Blomqvist 11 år som portföljförvaltare hos Handelsbanken, 9 av dem med stationering i Stockholm, resten i Helsingfors. När vi träffas i mitten av maj har han knappt hunnit bli bekant med sin nya arbetsgivare, fondbolaget Fondita Ab. Då Blomqvist får frågan om hur framgångsreceptet ser ut börjar han med att gå tre år tillbaka i tiden. Han konstaterar att Europa Selective i snitt avkastade nio procent per år under perioden 2008–2010, då det första året präglades av finanskris och börsras, det andra av våldsam hausse medan det tredje kan betecknas som normalt. Grundfilosofin var att begränsa portföljen till aktier i maximalt 20 högkvalitativa bolag med förhållandevis liten exponering mot den europeiska marknaden, bolag som kunnat skapa värde och som har förutsättningar att göra det också i framtiden. Att lyfta blicken och placera långsiktigt och undvika kortsiktigt ”marknadsbrus” har även det varit en röd tråd i förvaltningsfilosofin. – Trots de problem som många europeiska länder har, och i slutändan även konsumenten, betraktade vi Europa som en fortsatt intressant region. Här finns många bra bolag som har en stark global position, goda produkter och ligger bra till i de delar av världen där tillväxten nu är stark, förklarar Kenneth Blomqvist.

Gjorde hemläxan Då aktiekurserna var körda i botten år 2009 valde Kenneth Blomqvist att placera i bolag som andra inte trodde på. Kra18

F OTO: MATIAS U U SI K Y L Ä

ven var att det skulle finnas en cyklisk komponent och att en betydande del av bolagens verksamhet låg utanför Europa och USA. Sådana bolag var till exempel det engelska mätteknikföretaget Spectris, likaså engelska Johnson Matthey som tillverkar katalysatorer för last- och personbilar samt Rolls Royce som inte bedömdes ha någon framtid på grund av en alltför stor exponering mot flygindustrin. – Men bedömarna av Rolls Royce hade inte gjort sin hemläxa och analys. De observerade inte att företagets orderbok var fylld med serviceavtal som löpte på 25 år. I plockandet av aktier höll Blomqvist fingrarna borta från allt vad banker heter och europeiska storbolag som binder mycket kapital och skapar låg avkastning. – Oljebolag och teleoperatörer var vi inte intresserade av. Kenneth Blomqvist körde alltså sitt eget race och kom i mål som vinnare. – Följer du strömmen och placerar i så kallade inneaktier är du alltid steget efter, säger han.

Ger inte upp STRATEGIN Det är uppenbart att Kenneth Blomqvist trivdes hos Handelsbanken. – Jag fick ägna mig åt det jag ville och jag fick ett stort ansvar, säger han och är noga med att teckna en positiv bild av banken där han kunde utveckla sin yrkeskicklighet. På Fondita har en kollega sagt ungefär att det var dags för Blomqvist att byta arbetsgivare då han bevisligen lärt sig jobbet. Själv finner han inte någon egentlig orsak till bytet av arbetsplats utan konstaterar att det ena gav det andra. Men man kan tänka sig att delägarskapet som hör till en anställning på Fondita inte saknade betydelse. – Här förvaltar jag två fonder av vilka den ena, en ny europafond, introducerades den dagen efter intervjun. Jag håller fortsättningsvis fast vid min placeringsfilosofi, som går hand i hand med den filosofi man följt på Fondita i många år. P ETER NORD L ING


KO PÅ LU JO MBN B

Hur lagstiftaren förstör värde Ekonomiska argument är utan tvivel aktuella i den europeiska politiken. Men lagstiftarens beslut kan ofta förstöra värde. Man kan fråga sig varför. Jean-Jaques Rousseaus bok Om samhällsfördraget och Friedrich August von Hayeks The Road to Serfdom kunde ge ett snabbt svar för den som misstänker att de politiska partierna inte alltid är ute efter den maximala samhällsnyttan eller att staten inte borde ha så mycket att göra med ekonomin. Det är klart att vissa beslut inte ens syftar till att främja samhällsnyttan utan huvudsakligen grundar sig på kortfristiga politiska intressen. Det antagligen lagstridiga tyska beslutet att stänga sju kärnkraftverk omedelbart efter en jordbävning i Japan hör kanske till de mest spektakulära i den här kategorin. Det finns även andra utmaningar. Lagstiftaren måste fatta beslut på basen av ekonomiska analyser som är mer eller mindre bristfälliga. Det är vanligt att inte beakta alla kostnader men detta kan bli ett riktigt problem när politikerna ensidigt främjar vissa intressen. Ett exempel är regleringen av offentlig upphandling i EU. Regleringen återspeglar en stark politisk integrationsvilja. Men den har antagligen förorsakat höga transaktionskostnader (de upphandlande myndigheterna kan inte formulera sina behov perfekt ex ante, det finns en hög rättegångsrisk ex post) samt samhälleliga kostnader

på lokalnivå (det flexibla samarbetet med lokala aktörer har ersatts med mindre flexibla köp från icke-lokala aktörer). Det kan finnas flera liknande exempel i EU. Man beaktar uppskattade fördelar på EU-nivå men inte de kostnader som uppstår på lokal eller regional nivå. Det har traditionellt varit svårt för politikerna att hantera samfälligheter eller gemensam egendom (Ostrom). Väljarnas kortfristiga fördelar kan väga tyngre än hållbar utveckling. EU företräder nuförtiden de goda på den här fronten. Däremot har lagstiftaren fortfarande problem med immateriella samfälligheter (t.ex. rule of law, statsreligionen, de samhälleliga värderingarna), kulturella värden (kvaliteten på den bebyggda miljön, landets tvåspråkighet, nationens kulturarv) och liknande tillgångar. Det kan vara svårt att inse att de har ett värde. Vilken prislapp skulle man sätta på snus som ett kulturfenomen som skapar samhörighet i Österbotten? Hur värderar man det tillit som skapas av att majoriteten delar en kristlig värdegrund? Tillit brukade minska transaktionskostnader i Finland. Det kan också vara svårt att förstå att inbesparningar som naggar sådana tillgångar i kanterna inte sker kostnadsfritt. P ETRI M Ä NTYSAARI

Ur Hankens bildarkiv Flera euroländer brottas med allvarliga problem och är rejält tilltufsade efter finanskrisen. Det talas om att Grekland borde återgå till drakman och i Portugal vädjar man om solidaritet för att rädda ekonomin. Borde hankeiterna också återgå till ”broidin”? Broidin var gångbar åtminstone på Casa Academica i början på 1980-talet, men har sedermera tagits ur bruk. Namnet skulle antagligen väcka åtminstone lite solidaritet. Ifall du vet mera om broidin skriv gärna till info@hanken.fi.

19


KO LU M N

F OTO: pat r i k l i n d s t rö m

Omdefiniera marknaden – öka tillväxten Det är lättare för ett företag att växa på en växande marknad. Svårigheten ligger i att öka företagets tillväxt på en marknad som inte växer, konstaterades på ett alumnseminarium på Hanken i början av maj. Men det finns en lösning på dilemmat: – Man kan öka ett företags tillväxt genom att ändra på hur man inom företaget ser på sin marknad, hävdade Kaj Storbacka professor i marknadsföring på Hanken. Som exempel nämnde han bland andra Kone, som gick från att verka inom hiss- och rulltrappsbranschen till att verka i något som företaget kallar people flow-branschen. – Genom att vidga sin målgrupp inom samma marknad lyckades Kone öka sin tillväxt. Marknaden för people flow är definitivt mycket större än marknaden för hissar och rulltrappor.

TÄNK OCH HANDLA ANNORLUNDA Ett problem i många företag är att man tar marknaden för given. Men ett företag kan förändra sin marknad genom att försöka komma bort från den traditionella, förutsägbara affärsplaneringen och istället tänka annorlunda, ändra sitt handlingssätt och komma ihåg att konkurrens kan gynna affärerna.

Kaj Storbacka och Suvi Nenonen. 20

– En entreprenör funderar på vad han vill göra och bara gör det, istället för att analysera så mycket. Små företag kan också påverka marknaden, men de behöver en briljant idé som de lyckas föra fram. – Små och stora aktörer måste ha olika taktik när de formar sin marknad. Den som kommer först kan påverka mest och dra nytta av resurserna, sade Suvi Nenonen, Hankendoktor och partner i konsultfirman Vectia. Enligt Nenonen är det lättare att påverka praxis på marknaden; till exempel hur transaktioner genomförs, konkurrens och prissättning. – Det gäller att försöka tänka strategiskt istället för att bara planera.

OMDEFINIERA Reellt värde; vad en vara kostar är det som man oftast tänker på. Storbacka och Nenonen anser att vi borde fundera mer på användarvärdet istället. – Problemet är att ingen undersöker användarvärdet, alltså vad det är värt att använda en bil. Istället fokuserar alla på hur mycket bilen kostar i inköp. Vi borde frigöra oss från produktbaserade marknadsdefinitioner, ansåg Storbacka. Man borde också komma ifrån konkurrenstänkandet och istället tänka på hur man skapar värde. Rådet från föreläsarna på alumnseminariet var att inte bara titta på vad konkurrenterna gör, utan att se längre och skapa en egen karta som kanske kan förändra landskapet, istället för tvärtom. – Den ultimata förändringen i tänkesätt är att inse att marknader inte är objektiva och statiska. Istället är marknader subjektiva och möjliga att styra. Genom att skapa din egen definition av ditt företags marknad kan du styra marknaden, konstaterade Kaj Storbacka. Alumnseminariet var dynamiskt, med flera interaktiva övningar, där deltagarna själva fick fundera på vad marknader innebär och i mindre grupper diskutera det de kommit fram till. Market Design som begrepp har myntats av Storbacka och Nenonen och finns att läsa om bland annat i boken Markkinamuotoilu – Johdatko markkinoita vai johtavatko markkinat sinua? (WSOYpro 2010). Å SA NYMAN


PÅ J O B B

MARIA TÄHTINEN Kreativitet, intresse för nya saker och en flexibel inställning till arbetstiderna under högsäsong, är några av de egenskaper Maria Tähtinen räknar upp som måsten i sitt yrke. Maria är Nordic Meetings & Event Planner på det internationella konsultbolaget Accenture. Hon planerar möten, seminarier och konferenser för Accentures kunder, för företagets egna team och för grupper med både kunder och företagets anställda. Hon ingår i ett nordiskt planeringsteam och ansvarar för evenemang som ordnas i Finland. Den dag vi talas vid råkar vara Marias 27-årsdag. Magisterspappren från Hanken är rykande färska, huvudämnet är företagsledning och organisation. Sitt nuvarande jobb har hon haft i ungefär en månad, men inom Accenture har hon jobbat i snart ett år. Samtidigt med Hankenstudierna avlade hon en restonomexamen på Arcada och är nu mycket nöjd med sin examenskombination. ­– I mitt jobb måste jag ha koll på vad som händer i Helsingfors, vilka nya restauranger som öppnas och vad som är nytt i underhållningsväg. Hon ansvarar för 4–6 evenemang per vecka under högsäsong i maj–juni och november–december. Budgetering och projekthantering är viktiga delar av jobbet, i synnerhet vid stora evenemang där planeringstiden kan vara upp till 10 månader. Efter varje tillställning ska räkningarna betalas, databasen uppdateras och feedbackförfrågningar sändas ut. – En stor del av jobbtiden går åt till logistik, med planering av möten, catering, tekniska lösningar, program och aktiviteter. En grupp underhölls av en trollkarl och fick sen lära sig lite korttrick. En annan grupp ska snart ha en kock-

tävling i Master Chef-anda. Cocktailutbildningarna är populära, deltagarna får bland annat lära sig skillnaden mellan en skakad och en rörd Martini. Men nätverkandet är oftast det viktigaste, oberoende av evenemangets natur, berättar Maria Tähtinen. En del av sin fritid tillbringar hon som instruktör i hydrobic och hydrospinning. Och födelsedagsfirandet? Det blev en salsakväll med väninnorna. ÅN

F O T O : matias uusikylä

Det här gjorde vi... HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Maria Tähtinen och Christoffer Granholm.

Christoffer granholm Christoffer Granholm är nu inne på sitt tredje år som revisor på revisionsbolaget Ernst & Young i Vasa. Just nu passar det bra med en kopp kaffe och en pratstund, arbetsmängden har nämligen mattats av nu i maj, en period när den brådaste tiden för revisorer är över. Christoffer Granholm utexaminerades från redovisningslinjen vid Hanken i Vasa 2008 och fick därefter jobb på en bokföringsbyrå där han jobbade i ett och ett halvt år. – Det jobbet gav mig värdefulla erfarenheter inför det jobb som jag nu har. Det hade nog varit svårt att börja jobba direkt som revisor, konstaterar han. Till Christoffers arbetsuppgifter hör att gå igenom företagskundernas bokslut och kontrollera att bokföringen är riktigt gjord. Den största utmaningen, anser han, är att hänga med i lagstiftningen. Personalen på Ernst & Young i Vasa håller sig uppdaterad genom både externa och interna utbildningar. ­– Vi är ju många här som jobbar med liknande uppgifter, så det finns ju alltid någon att fråga om det behövs. Det som gläder Christoffer mest i jobbet är att hitta fel i bokföringen och hjälpa kunden genom att rätta till dem. – Det ger en känsla av att man gör någon nytta för kunden, säger han. – Vi är ju flera här som granskar boksluten, så om man själv skulle missa något finns det alltid någon annan som upptäcker missen.

F O T O : johannes tervo

Christoffer gör ofta besök hos kunderna och går igenom deras räkenskaper på plats. Han tycker om den variation som möten med olika kunder ger. – Under 1–2 år har jag lärt känna kunderna och deras system, säger han. Christoffer Granholm är en flitig orienterare och skidlöpare, men just nu går den mesta tiden åt att bygga hus. När det blir klart flyttar han med frun från lägenheten i Vasa in i det nybyggda huset i Singsby i Korsholm. KD 21


AVS N I T TS B E S KRIVNIN G

Peter Wiklöf

Elisabeth Nauclér

Björn Wahlroos

Mikael Lilius

F OTO: R o b e r t J a n s s o n

Hanken stärker banden till Åland Framtidens ledarskap diskuterades vid ett seminarium som Hanken ordnade i maj i Mariehamn tillsammans med Ålands näringsliv. Syftet var bland annat att locka fler ålänningar till studier i Helsingfors. Rektor Eva Liljeblom betonade att Hanken efter alla fusioner i högskolevärlden numera är den enda självständiga handelshögskolan i Finland. – Vi vill vara en internationell högskola i samarbete med näringslivet och så bra på forskning och utbildning på svenska och engelska att vår existens är en självklarhet oberoende av språk, poängterade hon. Vid seminariet informerades om fundraisingkampanjen HANKEN 100 samt ett nyinstiftat Ålandsstipendium, som ger åländska hankeiter möjlighet till en termins utbytesstudier vid något internationellt toppuniversitet. I dagsläget söker sig 75–80 procent av de åländska studenterna till Sverige för vidare studier och ytterligare ca fem procent till länder utanför Norden. – Kontakter utåt är viktiga framför allt för ett litet samhälle som Åland. Men vi ser inte Åland bara som en ö i havet utan som ett nav i hela världshjulet, kommenterade åländskorna Isabell Mattsson och Rebecka Eriksson, som studerat till ekonomie magistrar i Helsingfors och som kläckte idén om Ålandsseminariet.

MÅSTE TA ANSVAR Hankens styrelseordförande Björn Wahlroos, som inledde debatten under rubriken Framtidens finländska ledare och ledarskap – vem och hur? tyckte termen ledarskap representerar en ”gammal testosteronstinn machokultur”. – Det som nu krävs är experter och människor som kan kommunicera och jobba tillsammans. På det demilitariserade Åland passade han ändå på att lyfta fram finländska Infanteriets stridsreglemente del III som den bästa boken i ledarskap. Där betonas bland annat att man aldrig ska skylla på en underordnad och än mindre kritisera dem inför andra. Man ska leda med sitt eget exempel, men försök att vara “kaveri” och äta i personalmatsalen är enligt Wahlroos bara löjligt. – Men inte heller översitteri är någon framgångsrik metod, utan det gäller att balansera och ta ansvar. Wahlroos, som i år blev styrelseordförande för bankkoncernen Nordea ger inte heller mycket för svenskarnas modell med mjukhet och att ”förankra” beslut. – Det är bara dravel och betyder att man vill ha någon annan att skylla på om det går åt pipan. 22

INTERAKTIVT Professor Ingmar Björkman och vd Christina Dahlblom vid Hanken & SSE Executive Education presenterade intressanta resultat från undersökningen Leadership 2020, som kartlagt HR-chefers och framtida ledares syn på ledarskap och ledarskapsutveckling. Björkman och Dahlblom presenterade 10 frågor kring ledarskap i en interaktiv diskussion med publiken, som på förhand delats in i grupper. De 100-talet seminariedeltagarna utgjordes av alumni och gymnasister tillsammans med representanter för det åländska näringslivet samt skol- och högskolväsendet. Ett resultat av undersökningen är att företagens påläggskalvar (talenter) ser sina chefers roll som allra viktigast för den interna ledarutbildningen. Dahlblom förutspådde att de finländska storföretagen i framtiden blir mycket mer öppna med att informera de anställda om vilka som valts ut som framtida chefer.

VÄXANDE KONKURRENS Seminariet avslutades med en paneldebatt om hur man skapar framtidens framgångsrika ledare. Moderator var rektor för Högskolan på Åland, Edvard Johansson, ålänning som själv är ekonomie doktor från Hanken i Helsingfors. Mikael Lilius, styrelseordförande för Hanken & SSE Executive Education, oroade sig bland annat för hur finländska studenter ska klara konkurrensen när asiatiska och framför allt kinesiska studenter vid universitet i väst ”bor på biblioteken”. Också Wahlroos såg det som ett problem att många här hemma använder ”tio år för fyra års studier”. – Men de som tar sin examen på fyra år flyttar utomlands och klarar sig bra. Ålandsbankens vd Peter Wiklöf påpekade att Åland inte kan locka chefer utifrån med höga löner och andra förmåner som internationella storföretag kan erbjuda. - Men vi har andra fördelar, påpekade Wiklöf och syftade uppenbarligen på den vackra naturen samt bra sjukvård och utbildning. Han var kritisk till att inflyttade på grund av den åländska hembygdsrätten och markskyddet inte genast kan köpa strandtomter i landskapet. Riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér påpekade däremot att det utanför lanskapet också finns många missuppfattningar om att det är svårt för utomstående att flytta till Åland för att bo och arbeta på Åland. RO L F - L ENNART W ITTING


BRIEF IN EN H AVSNITTSBESKRI VG NLI INSG

Conference: The Power of Responsibility The first CR3 conference took place at Hanken in Helsinki April 8-9. The conference theme was “The power of responsibility”. Conference participants were able to choose between eight different streams focusing on topics such as responsible management education, the political role of business through CR and socially responsible investors. The conference attracted more than 80 participants from over 40 different universities around the world. In his opening speech, Professor Guido Palazzo, University of Lausanne, brought up globalisation and its impact on CSR, among other issues. – Globalisation has consequences for how companies perceive their own responsibility for environmental and social issues in the areas where they operate. During the last century “doing good” was the primary socio-ethical goal for companies. In the 21st century, the prevailing thought is “primum non nocere”, ”do no harm”. He also described how companies used to view themselves as non-political actors, but how this is changing as the number of NGOs and their political influence is increasing. One example of a company taking its CSR very seriously is St1. The Finnish company uses waste in its factories producing ethanol, all in line with their environmentally friendly policy. –We are focusing on everything that has to do with renewable energy from ethanol for cars to wind power. When the entire company, including the owner, supports the idea, it becomes a way of life, says Ben Wiberg, sales manager at St1 and Hanken alumnus. – Companies function and exist in the same world as everyone else, in a reality that dictates the need to work for the

P H OTO: MATIAS U U SI K Y L Ä

environment. Consumption and demand are going in that direction and the companies need to follow suit. It is not just charity, although all of us want to make a contribution, Wiberg concludes. The CR3 conference is the result of cooperation between three business schools that were among the first to adopt the UN Principles for Responsible Management Education (UNPRME): Audencia Nantes School of Management (France), Hanken School of Economics (Finland) and ISAE/FGV in Curitiba (Brazil). The three schools have been working together on issues related to Corporate Responsibility / Global Responsibility since 2008.

Alumni Day in Stockholm On May 20, Hanken arranged its annual international alumni event in Stockholm. For the first time, the event was co-arranged with the Stockholm School of Economics. The programme included a half-day seminar with interesting speakers and a festive dinner in the evening and attracted more than one hundred participants. Rector Eva Liljeblom of Hanken and Director Carina Aspenberg of the Stockholm School of Economics opened the event. The participants were then indulged by being given the opportunity to listen to Stefan Ingves, Chairman of the Executive Board and Governor of Riksbanken (the Swedish Central Bank), who spoke on the current situation of the European economy. – All countries repair themselves sooner or later in one

way or another. It is just a question of how long this takes, Ingves said in his speech. He also drew many parallels between the development in Finland and Sweden. Before the economic crisis in the 1990s, Finland and Sweden had very similar politics of stability with strong regulation of the economy. The aim was low unemployment, but the inflation was high with recurring cost crises and devaluations. – We have worked hard for the last 15-20 years to set our national economies in order, but we can recognise ourselves in the countries in crisis now. Been there, done that, Ingves concluded. In the afternoon, the participants took part in workshops led by Professor Peter Englund from Stockholm School of Economics and Pekka Helle from Hanken.

VIP-Seminar in Vaasa with Bo Lundgren On April 6, Bo Lundgren, Director General of the Swedish National Debt Office and former Swedish Minister of Finance, visited the Hanken Vaasa campus. He was the keynote speaker at a VIP seminar arranged for important corporate connections in the Vaasa region. His presentation focused on the role of the state in financial crises. In his presentation, Lundgren emphasised the importance of readily and efficiently engaging with the problems at hand. “The state always has a role to play in a systemic crisis. The remedy is often liquidity – fast,” Lundgren said. He also

predicted that new financial crises are inevitable, as it is in human nature to produce crises. – The important thing is that we have the knowledge and readiness to handle bank and financial crises when they occur, he underlined. The participants in the seminar also learned more about the most recent crisis that Lundgren has been involved in, namely the crisis at Saab. As Director General of the institution that stands as guarantor for the loans granted to Saab by the European investment bank, Lundgren was in a position to share very interesting insights with the audience. 23


MP2 Itella Oyj

www.estlanderpartners.fi

14% genomsnittlig årsavkastning under 20 års tid.

Freedom strategin 1992

1994

1996

1998

2000

Globala aktier (MSCI World) 2002

2004

Avkastning för strategins underliggande placeringsprogram beräknad på samtliga förvaltade produkter och konton. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Valutor, aktier, räntor och råvaror. Estlander & Partners är en finsk kapitalförvaltare vars placeringsstrategi går ut på att systematiskt utnyttja pristrender och -rörelser på marknaderna genom en väldiversifierad placeringsportfölj. Detta möjliggör en god avkastning i alla marknadslägen. Vi placerar globalt i valutor, aktier, räntor och råvaror. Freedom-strategin grundar sig på långsiktigt inhemskt utvecklingsarbete och kunnande. Strategins underliggande placeringsprogram har under 20 års tid i genomsnitt avkastat 14% per år efter kostnader, beräknat på samtliga förvaltade produkter och konton.

2006

2008

2010


Hanken #2/2011