Issuu on Google+

E N A LU M N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N

1/09 DETTA NUMMER:

3 Ledaren: Camilla Sågbom 4–5 Hänt på Hanken

6 Dyster ekonomisk framtid

7 Professor i intellektuellt kapital talar

8 Program under jubelåret

9 Studentkåren firade

10–11 Stratmark 2009

12–13 Öst utmaning för väst

14-15 Nu kommer den humanitära logistiken 16-17 Efterlyses: fler affärsänglar

18–19 Godkänt för stimulansåtgärder

22–23 Brief in English

Start för Focus Forum. Pessimistisk panelröst befarar att den ekonomiska nedgången blir brantare än väntat i Europa. Sid. 6-7


D I S PNUITAT & AK AVS T TS IBO EN S KER RIVN IN TGUELLT

Disputationer MARKNADSFÖRING EM Annika Ravald disputerade i marknadsföring med avhandlingen ”Hur uppkommer värde för kunden” vid Svenska handelshögskolan i Vasa den 12 december 2008. Opponent: professor, ED, Pirjo Laaksonen från Vasa Universitet. Kustos: professor, ED, Lars-Johan Lindqvist, Svenska handelshögskolan.

ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGSLEDNING EL Tom Lahti disputerade vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors den 17 januari 2009 i entreprenörskap och företagsledning med avhandlingen ”Angel investing in Finland. An analysis based on agency theory and the incomplete contracting theory”. Opponent: professor Hans Landström, Lunds universitet. Kustos: professor Martin Lindell, Svenska handelshögskolan.

FINANSIELL EKONOMI EM Syed Mujahid Hussain disputerade vid Hanken Svenska handelshögskolan i Vasa den 20 februari i finansiell ekonomi med avhandlingen ”Intraday Dynamics of International Equity Markets”. Opponent: professor Gregory Koutmos. Kustos: professor Johan Knif, Svenska handelshögskolan.

TITANS OF BRANDING på Hanken 31.3.2009 Ett internationellt seminarium och lanseringen av en BIG-bok BIG -projektet samlar marknadsföringens titaner på Hanken i Helsingfors. Internationella gästtalare och Keynote Speaker är professor Don Schultz, Northwestern University, USA och professor Philip Kitchen, Hull University Business School, UK. Seminariet fokuserar på hur företagen ska bygga upp sina varumärken på hemmamarknaden och vilka strategier som fungerar på den globala marknaden.

Program Welcome to CERS. Professor Christian Grönroos, Hanken What REALLY builds Brands: Lessons from the ”Push-Pull” Marketplace Don Schultz, Professor Emeritus-in-Service, Northwestern University, U.S.A Titans of Branding - A BIG Book. Seeing the Framework anew. Research Director Kirsti Lindberg-Repo, Hanken & Titans Team, IIFT, New Delhi  Integrated Brand Marketing and Measuring Returns Philip Kitchen, Professor, Marketing and Business Strategy, Hull University Business School, UK Going Global – A Finnish Case Story Seminariet arrangeras av Hanken, CERS och Tekes BIG-projekt. Deltagaravgiften för Hankenalumner är 75 €, övriga 200 € (moms 0 %). I avgiften ingår den nya boken Titans of Branding (värde 48 €), övrigt material och servering. För mer information och anmälningar, se www. hanken.fi/big. Välkommen!

2

KALENDERN MARS 2009 M

T

O

T

F

L

S

M

T

O

T

F

L

S 01

02

03

04

05

06

07

01 08

02 09

03 10

04 11

05 12

06 13

07 14

08 15

09 16

10 17

11 18

12 19

13 20

14 21

15 22

16 23

17 24

18 25

19 26

20 27

21 28

22 29

30

31

Finska Vetenskaps-societetens minisymposium 16.3 kl. 17.00–19.00 På symposiet behandlas aktuell företagsekonomisk forskning i Hanken. Tillställningen hålls i auditorium 210 på 2 våningen. Symposiet är öppet för alla intresserade. Tilläggsinformation ges av professor Christian Grönroos, christian.grönroos@hanken.fi. Titans of Branding 31.3 kl. 9.00–13.00 Missa inte detta tillfälle att höra marknadsföringens titaner på Hanken i Helsingfors med bland annat Don E. Schultz, Professor of integrated marketing communication, Northwestern University, Chicago, USA och Philip Kitchen, Professor, Marketing and Business Strategy, Hull University Business School, UK. Seminariet inkluderar den nya boken ”Titans of Branding” och det arrangeras av CERS och Tekes BIG-projektet. För mer information, se www. hanken.fi/big.

APRIL 2009 M

T

O

T

F

L

S

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

13

28

29

30

Partner Forum, Vasa 16.4 kl. 12.30–15.30 Vi ordnar ett inbjudningsseminarium med rubriken ”Importance of Cross-cultural Management in International Business”. Som värd står Sören Kock, Hanken. Gäster är Geert Hofstede, professor emeritus och grundare till Institute for Research on Intercultural Cooperation i Nederländerna samt Gert Jan Hofstede från universitetet i Wageningen i Nederländerna. Focus Forum, Helsingfors 21.4 kl. 9.00–17.00 Rubriken för seminariet är ”The Darker side of Globalisation”. Värd är professor Eero Vaara, Hanken. Gäster är professor Bengt Holmström från MIT och professor Gili Drori från Stanford.


LEDAREN

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Sågbom ANSVARIG UTGIVARE Marianne Stenius REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Tony Eichholz Margareta Granholm Lena Jungell Lars-Johan Lindqvist Saku Mantere Henrik Palmén Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo AB Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn (09) 888 60 17 fax (09) 888 60 19 E-post redaktionen@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn (09) 888 60 18 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankenalumni.fi eller kontakta alumnkoordinator Tony Eichholz Tfn 050 552 7271 e-post: tony.eichholz@hanken.fi UPPLAGA 8 500 ex TRYCKERI Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 UTGIVNINGSDAGAR 2009 nr 1 18.3, nr 2 10.6, nr 3 21.10, nr 4 16.12 PÄRMFOTO Max Edin

Hanken 100 år För 100 år sedan, år 1909, grundades den privata läroanstalten Högre Svenska Handelsläroverket. Läroverket antog under sitt första läsår 29 studenter. Dess uppgift enligt stadgan var att ”hos den uppväxande ungdomen som vill ägna sig åt affärsverksamhet, grundlägga en omfattande fackbildning och samtidigt utveckla de studerandes allmänna och medborgerliga bildning i den riktning som motsvarar deras framtida levnadsställning.” Idag har Hanken ungefär 2 150 studerande. Årligen inleder cirka 350 nya studerande sina kandidat-, magister- eller forskarstudier vid Hanken. Allt flera av dem kommer från andra länder. Ambitionsnivån, internationaliseringsgraden och högskolans roll i samhället har ökat betydligt under Hankens hundra verksamhetsår. Idag är Hankens mission att ”skapa ny kunskap på det ekonomisk-merkantila vetenskapsområdet och höja nivån på det ekonomiska kunnandet såväl inom näringslivet som i samhället i stort”. Vi firar Hankens 100-årsjubileum med många intressanta seminarier, en högtidlig promotion och andra aktuella evenemang. Under jubileumsåret vill Hanken visa sin mångsidighet och också låta alumner, partners och övriga ta del av det internationella samarbete högskolan bedriver. Samtidigt är 2009 en förberedelse inför den nya universitetslagen som torde träda i kraft i början av augusti. Hanken förbereder sig för sin nya status som en offentligträttslig sammanslutning och det ökade ekonomiska svängrum det för med sig. Hanken skall som den enda självständiga handelshögskolan i Finland ytterligare förstärka sin internationella konkurrenskraft. Detta innebär en granskning av strategin, en starkare profilering samt förändringar i organisationen. Därmed fungerar jubileumsåret också som startskott för Hankens fundraising. Med kampanjen Hanken 100 vill vi knyta både erfarna och unga lovande forskare till högskolan och dessutom skapa bättre förutsättningar för hankeiter att studera utomlands på handelshögskolor av toppnivå. Hanken har ett gott samarbete med sina alumner. Vi hoppas att detta kan intensifieras ytterligare och att alla alumner vill bidra till Hankens 100 år av framtid. På webbplatsen 100.hanken.fi finns mera info om jubileumsårets evenemang. Där finns också bilder och vi­ deosnuttar från olika evenemang. Välkommen att fira Hankens 100 år av framtid! C A M I L L A SÅG B O M M A R K N A D S F Ö R I N G S - O C H I N F O R M AT I O N S C H E F 3


hänt på hanken

Vaasa Science Park öppnat

Humlog – nytt forskningsområde Humlog institutets öppningsseminarium om humanitär logistik i december lockade dryga 50 åhörare. Det av Hanken och Försvarshögskolan gemensamt grundade Humlog institutet (Humanitarian Logistics and Supply Chain Research Institute) koncentrerar sig på forskning inom humanitär logistik. – Humanitär logistik handlar om att undsätta nöddrabbade. Det är också en växande industri med allt större ekonomisk betydelse där militära och civila organisationer ofta samarbetar, berättar Gyöngyi Kovács, direktör för forskningsinstitutet. Läs mer om Humanitär logistik på sidorna 14-15.

Projektet Vaasa Science Park (VSP) höll den 3 februari sitt öppningsseminarium på Vasa Universitet med ca 250 åhörare. Programmet lyfte fram betydelsen av innovationer, och projektchef André Österholm berättade att VSP vill bli en länk mellan högskolevärlden och näringslivet.

Seminariets huvudtalare var Timo Kekkonen på EK och Yles vd Mikael Jungner. Hankens Peter Björk berättade kort om innovationers koppling till affärsframgångar, och bad VSP komma ihåg en viktig samarbetspart i arbetet med innovationer, nämligen den tredje sektorn.

Hankens färger i trafiken Jubileumsåret ger synlighet åt Hanken även i trafiken. Som en del av jubileumsåret får Hanken synlighet i gatubilden i såväl Helsingfors som Vasa. En buss på linje 18 i Helsingfors är tejpad i Hankens färger hela året. Hanken använder sig också av möjligheten att synas inne i bussen, där till exempel olika studieinriktningar och program presenteras. Hankenbussen har mottagits väl av såväl studerande som alumner. I Vasa syns Hanken på utomhusreklamer på busshållplatser.

F OTO: H annu sääskilahti

4

Björn Wahlroos.

F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

Focus Forum i Vasa och Helsingfors Hanken inledde den 21 januari sitt 100-årsjubileum med en paneldebatt i Helsingfors om finanskrisen och med ett seminarium i Vasa om tjänsteföretag. I panelen i Helsingfors deltog Sampos koncernchef Björn Wahlroos, verkställande direktör Sixten Korkman vid ETLA, Nordeas forskningsdirektör Roger Wessman samt Hankens egen expert, professor Eva Liljeblom. Moderator för paneldebatten var lektor Henrik Palmén vid Hanken. I Vasa talade Lars-Johan Lindqvist, professor i marknadsföring vid Hanken i Vasa och Leif Edvinsson, professor i intellektuellt kapital vid Lunds universitet under rubriken ”Att leda tjänsteföretag”. Bilderna från båda evenemangen finns nu på Hankens jubileumswebbsida www.100.hanken.fi. På webbsidan finns också information om jubileumsårets kommande evenemang och Hankens historia. Läs mer om evenemangen på sidorna 6-7.


Studentkåren firade hela årsfestveckan

Satu Huber.

F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

Svenska Handelshögskolans Studentkår firade sitt 100-års jubileum med en hel veckas program för både studerande och alumner. Det mångsidiga programmet bestod av bland annat lärarkårsmiddag, brunch och champagneprovsmakning. Jubileumsveckan avslutades med 100-årsubileumsfesten på Finlandiahuset tisdagen den 24 februari med högtidlig Solenn akt, cocktail, middag och dans. Festtalare var minister Alexander Stubb, som ställde frågan ”Vad är Finlands brand?”. Sampos koncernchef Björn Wahlroos, som konstaterade att det är ekonomerna som skapar välfärden och KPMG:s vd Sixten Nyman, som sade att Hanken för honom är det samma som livslångt kamratskap. Över 1 000 studerande och alumner firade årsfesten som avslutades med dans till tonerna av Bo Kaspers Orkester. Läs mer om årsfesten på sidan 9.

Ollila , HUBER med flera på StratMark Jorma Ollila, styrelseordförande för Nokia och Shell var en av huvudtalarna vid StratMark-seminariet. Seminariet ordnades för tredje gången på Hanken Svenska handelshögskolan och Helsingfors handelshögskola torsdagen den 22 januari 2009. Temat var denna gång marknadsföringens verkan och resultat och frågan behandlades även ur ett samhällsperspektiv. StratMark är Hankens och Helsingfors handelshögskolas gemensamma forskningsprojekt. På Hanken talade Satu Huber från Pensions-Tapiola, Terho Kalliokoski från Kesko Livs och Mikko Vasama från Pfizer. De behandlade alla marknadsföringen i sina egna bolag ur ett samhälleligt perspektiv. Läs mer om StratMark på sidorna 10-11.

Helsingforsalliansen tillsatte styrgrupp Den strategiska alliansen mellan Helsingfors universitet, Hanken och Arcada har tillsatt en styrgrupp, som består av högskolornas rektorer Thomas Wilhelmsson, Marianne Stenius och Henrik Wolff samt Henrik Hägglund, rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Dessutom har de tre parterna tillsammans valt tre utomstående medlemmar; rektor Gunborg Gayer vid Helsingfors stads svenska arbetarinstitut, VD Sixten Korkman vid Näringslivets forskningsinsitut ETLA och direktör Per-Edvin Persson vid Heureka.

F OTO: M A X E D I N

Kolla www.100.hanken.fi för information om jubileumsarrangemangen. 5


HANKEN FOCUS FORUM INLEDDE JUBiLeumsÅRET

AVS N I T TS B E S K RIVN IN G

”Det bor en liten Madoff i oss alla” Den ekonomiska framtiden tedde sig verkligen inte rosig när Björn Wahlroos, Sixten Korkman, Roger Wessman och Eva Liljeblom målade upp den på Hankens jubileumsårs första Focus Forum i Helsingfors, som samlade 340 deltagare. – Först nu tror jag att de verkliga kreditförlusterna börjar synas i europeiska banker som hittills visat bra siffror, sade Nordeas forskningsdirektör Roger Wessman. – Jag tror att finanskrisen slår så hårt att förtroendet är svårt att återställa. Tillväxten kommer i varje fall att starta i USA, men när det sker vet ingen, sade Etlas vd Sixten Korkman. – Marknadens inbyggda priskorrigeringsmekanism kommer att börja få oss på rätt spår igen redan under årets andra halva, trodde panelens optimist Björn Wahlroos.

Två onda spiraler Hankens professor Eva Liljeblom inledde paneldiskussionen genom att rita upp två onda spiraler som ligger i grunden för finanskrisen i USA. – Samtidigt som USA:s bostadslånekris och kreditfinansierade konsumtion ledde till en internationell finansieringskris började konsumtionen i landet sjunka. Det i sin tur ökade arbetslösheten vilket ytterligare dämpade efterfrågan, sade hon. Trots att orsakerna till finanskrisen inte ligger i Europa, tror Sixten Korkman att nedgången blir brantare än väntat här.

– Till all lycka har de finländska bankerna aldrig haft stora kreditförluster för bostadslån. Roger Wessman tillade att det till skillnad från i USA dessutom är ovanligt att belåna bostaden till hundra procent i Finland. – Vårt system tillåter inte heller att man som i USA helt enkelt kan lämna sina lån. Vi skall också komma ihåg att de disponibla inkomsterna ökar klart i år för dem som har jobb.

Ratingindustrin i kris Björn Wahlroos konstaterade att den egentliga grunden till den amerikanska bostadslånekrisen lades redan 1977, då de amerikanska sparbankerna mer eller mindre började tvingas ge bostadslån till personer med hög riskfaktor. – Sedan fick de federala bostadslåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac order att köpa upp sparbankernas dåliga lån så att långivningen kunde fortsätta. Därefter utvecklades nya värdepapper med de dåliga bostadslånen som grund. Katastrofen befästes av ratinginstitut som först var med om att skapa derivatinstrumenten och som sedan beviljade dem högsta kreditvärdighet, sade han. – Samtidigt är också de amerikanska revisionsbyråerna ännu på knä efter skandalen med Enron, så man kan man tala om en dubbel kris gällande hur företag och banker kontrolleras. Det är illa, för det bor ju en liten Madoff i oss alla. B O I N GV ES

F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

Roger Wessman. 6

Björn Wahlroos.

Sixten Korkman.

Eva Liljeblom.


AVSNITTSBESKRIV NIN G

Professor Leif Edvinsson vill vidga begreppet kapital. Förutom finansiella tillgångar vill han därför även inberäkna de dolda, mjuka värdena när företagen värderas. F OTO: Patricia R odas

Årets Hjärna lever helst i framtiden För att vara en Årets Hjärna uttrycker han sig förvånansvärt enkelt, Leif Edvinsson, världens första professor i Intellektuellt kapital vid Lunds universitet. Förberedd på en hyperteoretisk föreläsning sitter man på stolens yttersta kant, spänt lyssnande för att försöka greppa vad som sägs. Helt i onödan. Professor Leif Edvinsson blir snabbt ”tjänare” med sin åhörarskara, han talar lugnt, ledigt och rentav underhållande på Focus Forum i Vasa i januari. Temat för dagen är ”Att leda tjänsteföretag” och innan Leif Edvinsson släpps upp på scenen håller professor LarsJohan Lindqvist vid Hanken i Vasa, ett anförande. Han lägger tonvikten vid kundorienteringen, och menar att på lång sikt handlar framgången för ett företag om dess förmåga att sköta relationerna till kunderna på ett bra sätt. ­– Vi kan ha hur fina varor eller tjänster som helst, men det är ingen idé med dem om vi inte lyckas få kunderna intresserade, säger han.

Mäter immateriella tillgångar Leif Edvinsson utsågs till Årets Hjärna 1998 av den brittiska organisationen The Brain Trust och kan därmed betrakta schackmästarna Kasparov och Tinsley som sina gelikar. Den konst han hyllar har fått namnet Quizzics – konsten att ställa frågor, därför att frågorna, menar han, öppnar hjärnan medan svaren stänger den. – Hur många frågor ställs egentligen i ett styrelserum, slänger han ut till åhörarna. Och han sätter själv ord på det som de flesta redan vet – inte många, eftersom det anses lite pinsamt att verka okunnig. När han var direktör för Intellektuellt Kapital vid det svenska försäkringsbolaget Skandia Stockholm utvecklade Leif Edvinsson Skandia IC-Navigator, en samling immateriella mätningsmetoder som visualiserar hur värde skapas i

företaget. Förutom traditionell finansiell fokus, inriktar sig Skandia IC-Navigator även på kunder, processer, utveckling och på de mänskliga resurserna. Edvinsson har hämtat sin inspiration till ämnet Intellektuellt kapital från den medeltida staden Ragosa, för oss mera känd som Dubrovnic. Ragosa kunde överleva och blomstra från 1200-talet till 1801, trots fiender och trots att staden saknade armé, tack vare så kallade dragomans, eller kunskapsnavigatörer. De rapporterade vad som hände på ett 80-tal ställen runtom Medelhavet och utvecklade ett arbetssätt som kallas social intelligens, eller omvärldsbevakningsförmåga. – Intellektuellt kapital handlar om att odla insikter om dolda eller mjuka värden, sammanfattar han. Det kan liknas vid ett träd där man ser kronan och stammen, men inte rötterna. Omvärldskunskap är att hantera rötternas koppling till omvärlden och se vad som händer på kontaktytan.

Ifrågasätter dubbel bokföring Leif Edvinsson ifrågasätter den dubbla bokföringens förmåga att ge företagen den information som behövs för en bra morgondag. Den dubbla bokföringen är ägnad åt att beräkna historiska kostnader, medan Edvinsson, som helst rör sig i framtiden, är mer intresserad av framtida intjäningsförmåga. Han vill se fler dragomans i företagen, kunskapsnavigatörer som navigerar in företagen i rätt riktning. Det gör man, enligt Edvinsson, genom att klargöra sin position, sin riktning och hastighet. Med hjälp av traditionella bokföringsmetoder kan man klargöra positionen, men inte riktningen och hastigheten. Till det behövs alltså det intellektuella kapitalet. – Avgörande för det intellektuella kapitalet är att fokusera på den framtida intjäningsförmågan, att kultivera trädets rötter, så att det bär frukt. En bra general tänker cirka 15 år framåt, slår han fast. K A R I N DA H L S T RÖ M 7


JuBileumsåret 2009

Händelsekalender 21 Januari 21 Januari 16 mars 31 mars 16 april

21 april

13 maJ

Focus Forum - Finanskrisen, HelsingFors Vi inledde jubileumsårets evenemang med Hanken Focus Forum och ett högaktuellt tema, ”Finanskrisen”. I panelen debatterades orsakerna till finanskrisen samt utsikterna för framtiden.

Focus Forum - att leda tJänsteFöretag, Vasa Vi inledde jubileumsårets evenemang i Vasa med ett seminarium under temat ”Att leda tjänsteföretag”.

Finska Vetenskaps-societetens minisymposium, HelsingFors Finska Vetenskaps-societetens möte i Svenska handelshögskolan den 16 mars 2009 kl.17-19

titans oF Branding, HelsingFors What REALLY builds Brands: Lessons from the “Push-Pull” Marketplace 31.3.2009 kl.9-13

Hanken partner Forum, Vasa Inbjudningsseminarium med temat “Importance of cross culture in International business”. Föreläsare professor emeritus Geert Hofstede och associate professor Gert Jan Hofstede från Nederländerna.

Hanken Focus Forum, HelsingFors Hanken Focus Forum ”The Darker side of Globalization”. En allmän föreläsning med bl.a. professor Bengt Holmström och professor Gili Drori från USA samt professor Eero Vaara.

Hanken partner Forum, HelsingFors Ett evenemang för inbjudna där deltagarna lagvis möter och löser äkta utmaningar som presenteras av ett flertal experter från näringslivet och Hanken.

Hanken excHange reunion, HelsingFors

5 Juni

Hankens första Exchange Reunion är ett tillfälle för tidigare utbytesstudenter vid Hanken att återknyta bekantskap med skolan.

1 septemBer

2 oktoBer

30 oktoBer

1 decemBer

inskription, HelsingFors ocH Vasa Svenska Handelshögskolan inleder i september 2009 sitt etthundraförsta verksamhetsår i Helsingfors och sitt trettionde i Vasa.

Hankendagen, HelsingFors Hankendagen är Hankens största alumnevenemang. En dag för kunskap och nätverk som erbjuder alumner ett exklusivt tillfälle att höra om och diskutera det senaste inom ekonomi och business.

promotion, HelsingFors Den första promotionen av doktorer på Svenska handelshögskolan hölls år 1953 och den inkommande den 30 oktober år 2009 är den tionde i ordningen.

Hanken Focus Forum, HelsingFors Ett Rysslandsseminarium med temat “Framtida möjligheter och utmaningar för finsk och europeisk handel med ett allt starkare Ryssland”.

Hanken Focus Forum, Vasa

1 decemBer

8

100.Hanken.Fi

Tema “Corporate Governance and Banking”, Vasa. Värd och diskussionsledare är professor Johan Knif vid Hanken i Vasa. Huvudtalare är Ph.D Alan Reichert, professor i finansiering vid Cleveland State University, USA


PÅ J OB B

ALEXANDER STUBB:

ADOPTERA MIG SOM HANKEIT – Allt detta började 1909 med en kamratförening som hade endast 21 medlemmar efter sitt första verksamhetsår, berättade Pontus Westerback, styrelseordförande för Svenska Handelshögskolans Studentkår då han inledde den solenna akten på kårens 100-årsjubileum på Finlandiahuset i slutet av februari. Pontus Westerback lyfte också fram arbetet med Hankens internationella profil. – Jag ser det som en möjlighet att få nya fräscha internationella intryck i vår kårs långa historia. Festtalaren, utrikesminister Alexander Stubb var inne på samma område då han ställde frågan ”Vad är Finlands brand?” I en ny studie över länders varumärken kommer Finland på 18:e plats. – Ett bra betyg för Finland, sade Stubb, men vi kom efter alla andra skandinaviska länder, vilket betyder att vi har mycket dold potential. Stubb ansåg att brandet inte kan vara bättre än verkligheten. – Finlands brand är summan av dess invånare, och det finns både positiva och negativa sidor. Finland har midsommar, bastu, julgubben, ärlighet och ”the most reliable handshake in the world”. Men det finns också negativa sidor. Värst är kanske de som inte ens vet att Finland finns. – Ändå måste vi minnas att Finland gått från okändhet till ett av de starkaste branden i världen. Nummer 18 av 195 är ingen dålig placering. Jag tycker hankeiterna haft en stor roll i den här helheten. Stubb gav avslutningsvis sitt eget förslag på en slogan: ”Finland, even cooler than you think”.

SKEPTISK WAHLROOS Koncernchef Björn Wahlroos berättade hur han inlett sin studietid med en skeptisk inställning till handel och finans. – Jag var en del av en lång historisk tradition av att förhålla sig negativt till ekonomi och näring. Merkurius i Hankens logo är handelsmännens gud, men vi glömmer ofta att han även är tjuvarnas. Med tanke på de turbulenta tiderna påminde Wahlroos festdeltagarna om vad han insåg på Hanken. – Det är bara så att filosofer och statsvetare inte skapar någon välfärd, det är nog ekonomer som gör det, sade han. Både Stubb och Wahlroos blev uppsjungna på bordet. – Jag anser att hankeiter är kanontyper, sade Stubb. Snälla ni, adoptera mig som hankeit, avslutade han och publiken jublade. Tove Kietz var årsfestvärdinna då SHS firade sitt 80-årsjubileum. – Då var festen också här på Finlandiahuset. Festtalare var Anders Wall, hans stipendium instiftades det året. Som värdinna är jag förstås jävig, men jag tycker att allt gick jättebra. Som sista talare under supén berättade vd Sixten Nyman om sin tid på Hanken.

Hankeiter är kanontyper, sade Alexander Stubb när han blev uppsjungen på bordet.

F OTO:P eter H asselgren

– Vad gav Hanken mig som studerande på sjuttiotalet? Livslångt kamratskap, en gång hankeit, alltid hankeit. ERIK JOHANSSON 9


AVS N I T TS B E S K RIVN IN G

F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

Stratmark 2009:

Finlandsbild, samhällsansvar och hållbar utveckling En stark Finlandsimage är en väsentlig faktor då vi bygger upp vår välfärd. Finland är värt ett bättre anseende, ett bättre rykte och vi har goda förutsättningar, men det finns också många utmaningar. Det sade Jorma Ollila, styrelseordförande för Nokia och Royal Dutch Shell, samt ordförande för arbetsgruppen som ska ge Finlands image en ansiktslyftning. Under hans anförande På årets Stratmark-seminarium var festsalen på Helsingfors handelshögskola fylld till bristningsgränsen. Närmare 750 företagsledare och marknadsföringsproffs mötte upp på seminariet arrangerat av handelshögskolorna i Helsingfors. Arbetet för att förbättra Finlands varumärke inleddes under hösten 2008. Hörnstenarna för en lyckad varumärkesstrategi är enligt Ollila konsekvens, långsiktighet och trovärdighet. I början uppfattades Nokia som ett japanskt märke, men det var inget problem för företaget, man ansåg att arbetet med varumärket måste få ta tid, man räknade med tiotals år. Att Nokias vision på 1990-talet var modig är kanske en 10

underdrift, men just så ser Ollila på utvecklingen. Tanken var att skapa det mobila informationssamhället där gemenskap var den samlande kraften. – Det viktiga i marknadsföringen var människonärheten. Produkten fanns alltid med i bilderna, men människan stod i centrum. – Varumärkets värderingar och dess personlighet hade sitt ursprung i företagets 120-åriga historia och dess identitet. Varumärket var tilltalande eftersom dess rötter fanns i finskheten.

Kamp om kunder Det kan verka minst sagt motstridigt att koppla ihop marknadsföring med samhällsansvar. Att begreppet är mångfacetterat och svårdefinierat bekräftades flera gånger under eftermiddagen. Pensions-Tapiolas vd, Satu Huber, berättade hur hård konkurrensen om kunder kan bli inom försäkringsbranschen. Hon var rätt självkritisk. – Företag strävar efter att själva uppvisa en bild, som gynnar dem. Man vill visa siffror som berättar om de goda


AVSNITTSBESKRIV NIN G

sidorna hos företaget. Man väljer till exempel tidsperioden så att siffrorna ser attraktiva ut. Inom försäkringsbranschen är marknadsföringssituationen, enligt Satu Huber, krävande så tillvida att vi inte kan veta exakt hur resultatet kommer att urarta, hur stora eller små bonusarna blir. – För oss innebär ansvarsfull marknadsföring det att vi berättar om tjänsterna på ett förståeligt sätt, att vi inte förskönar verkligheten och att vi berättar fakta som är väsentliga för kunden i fråga. Vi betonar också vikten av att kunderna lär sig ställa rätt frågor och av att skriva tydliga och detaljerade kontrakt. F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

Ansvar på allvar Keskos långvariga arbete med hållbar affärsverksamhet har gett gruppen något av en föregångares status. Projekten och arbetet är mångfacetterade, hållbarheten ska genomsyra verksamheten i allt från produktion och anskaffningar till butiksnätverk och produktsortiment. – Ansvar omfattar för oss kvalitet, hälsa, säkerhet, produktion, anskaffningar och uppföljbarhet. Det ska synas både i vårt eget varumärke och i produktsortimentet överlag. I vår verksamhet syns det till exempel i att vi år 2007 ingått ett samarbetsavtal med Föreningen för främjande av Rättvis handel, berättar Tero Kalliokoski, utvecklingsdirektör på Kesko Livs. – När tänker Kesko utnyttja hållbarheten i sin marknadsföring synligare och effektivare, frågade en kritisk åhörare. Han tyckte att Kesko inte utnyttjat ansvarsfullheten tillräckligt effektivt i sin marknadsföring. – Vi behöver säkert göra mera värdebaserad marknadsföring och synliggöra och konkretisera vårt arbete bättre, förutsatt att prosesserna fungerar och är transparenta, medgav Kalliokoski.

Vill främja hälsa Pfizers färska satsning inom hälsorådgivning, Päijät-Hämeen terveysvalmennus, är ett led i företagets strävan att hitta nya affärsområden. Pfizers kärnverksamhet har hittills baserat sig på att utveckla nya mediciner. När läkemedelskopior nu naggar företagets intäkter i kanterna, måste verksamheten hitta nya former. – Det här projektet gynnar samhället, eftersom målsättningen är att främja folkhälsan, hävdade Pfizers utvecklingsoch strategidirektör Mikko Vasama. – Utmaningen beträffande hälsovården är att 80 procent av kostnaderna kommer från vården av långtidssjuka, kroniska sjukdomar. I vårt projekt var tanken att erbjuda rådgivning per telefon och på det viset avlasta hälsotjänsterna. Enligt Vasama har bemötandet varit konstruktivt. En samarbetspart kommenterade till exempel att “äntligen förstår läkemedelsföretagen att komma med i verksamheten”. Vasama berättade att resultaten av ett dylikt projekt i USA var positiva. Där nåddes över 700 000 patienter och hälsobeteendet förbättrades samtidigt som användningen av hälsotjänster minskade. L AU R A R A H K A

En affärsmodell för digi-eran Den kanske mest spännande gästen på Stratmark i år var Bob Greenberg. Tillsammans med sin bror grundade han på 1970-talet företaget R/GA. Då en pionjär inom datorisering av filmproduktion, idag en av de mest framgångsrika digitala marknadsföringsbyråerna i världen. Greenberg kritiserade i sitt inlägg traditionella marknadsföringsbyråer för en föråldrad företagsstruktur. Han efterlyste en starkare integration av de olika tjänsterna. – Yngre generationer är redan vana att arbeta med olika marknadsföringskanaler. Det är föråldrat att ha till exempel branding, PR, evenemangsmarknadsföring eller interaktiv marknadsföring i olika enheter med skild projektledning, hävdade Greenberg. – För att kunna utnyttja nya plattformer och sociala medier, såsom facebook, flickr, YouTube och liknande, måste vi arbeta med flera kanaler parallellt och integrera funktionerna till större helheter, till exempel brand design med videoproduktion. Hos R/GA kombinerar den nya businessmodellen funktionerna i planering, design och teknologi, med gemensamma stödfunktioner. Enligt Greenberg har den ekonomiska krisen haft en överraskande positiv effekt på branschen. – Det verkar som om det under de två senaste månaderna har skett större förändringar än på de senaste sex åren. Kunderna vill ha mätbara resultat och engagemang. Teknologin utnyttjas nu redan bättre över flera kanaler och skärmar, ansåg Greenberg. LR

Detta är Stratmark

Stratmark är en rörelse som strävar efter att höja marknadsföringens profil i Finland. Verksamheten omfattar forskning, ett tätt samarbete med den privata sektorn, Stratmark-seminariet, tema- och diskussionstillfällen samt ett diskussionsforum på webben. Stratmark-seminariet arrangerades i år för tredje gången. Under dagen besöktes seminariet av ca 750 personer. Stratmark-projektet finansieras av Tekes, Amer Sports, Componenta, Finnvera, Konecranes, Sinebrychoff, Suunto och MARK.

11


Öst delikat utmaning för väst På 1990-talet började företag från Västeuropa på allvar intressera sig för marknaderna i Central- och Östeuropa, där ett 20-tal länder med över 300 miljoner invånare väntade på den politiska och ekonomiska friheten. Mycket har hänt sedan dess och utvecklingen har gått snabbt. På handelshögskolan i Wien har man grundat ett kompetenscentrum för Central- och Östeuropa (CEE), där man studerar de speciella utmaningar som handeln med det forna östblocket för med sig. Centrets direktör, professor Arnold Schuh, gästade Hanken i Vasa i januari för att dela med sig av sin kunskap. De länder som västeuropeiska företag först etablerade sig i var de som var mest liberaliserade, så som Ryssland, Slovenien, Tjeckien och Polen. Därefter har intresset vuxit även för de övriga länderna i det forna östblocket. – För att lyckas här är det viktigt att ha skillnaderna och likheterna mellan de olika länderna klart för sig. Marknaderna i CEE varierar vad gäller utveckling och attraktion för västeuropeiska företag, och de företag som är pålästa innan de börjar utvidga österut har därför större möjligheter att lyckas, säger Arnold Schuh.

Hög utbildning, låg lön Närheten till området, den växande medelklassen, den relativt höga utbildningsnivån och den politiska stabiliteten ökar naturligtvis utländska investerares intresse för CEE. Eftersom lönenivån i förhållande till utbildningsnivån är

lägre än i Västeuropa, har många företag valt att förlägga sin produktion till CEE. – Västeuropeiska företag använder sig i huvudsak av tre metoder när de ska etablera sig i öst: export, joint venture och uppköp av lokala företag, förklarar Schuh. Varje metod har enligt honom sina fördelar. Exporten är minst riskfylld, medan man med joint venture ger produkterna en lokal prägel. Genom uppköp skaffar man sig en dominerande ställning på marknaden. – Att ge företaget en lokal prägel kan vara av stor vikt, eftersom ett starkt motiv för konsumtion i CEE-länderna är att produkterna har en lokal eller nationell prägel, säger han.

Värderingar styr köpbeteendet De kulturellt präglade värderingarna styr naturligtvis köpbeteendet i hög grad och här finns det intressanta skillnader mellan öst och väst. – Mode och tradition står ofta inte i ett motsatsförhållande i CEE, eftersom båda är viktiga för konsumenten. Man strävar efter både materiell framgång och stabilitet. För det senare står familjen, vännerna och känslan av tillhörighet, säger Arnold Schuh. Priset är i allmänhet viktigare än märket, eftersom alltför dyra produkter skapar frustration hos dem som inte har råd. På grund av det kommunistiska arvet tycks konsumenterna i CEE ännu ha svårt att förstå relationen mellan kvalitet och pris och hur ett visst märke påverkar priset uppåt. Denna brist på märkesmedvetenhet har också lett till en låg lojalitet mot märkesvaror. J ohannes T ervo

När den första etableringsyran är över i Central- och Östeuropa gäller det för de västeuropeiska företagen att förfina sina metoder för att kunna konkurrera, säger dr Arnold Schuh.

12


KOLU M N

Språk i bagaget Hanken har alltid satsat på språk. Det hävdar vi själva inom högskolan, och det bekräftas av hankeiterna och deras arbetsgivare. Målet är att den som utexamineras från högskolan ska kunna arbeta på minst tre språk (svenska, finska och engelska) och ha färdighet i ytterligare ett fjärde. Kravet på två främmande språk utöver de två inhemska har Hanken inte släppt trots att andra universitet har gjort det. Högskolans språkundervisning är tänkt att bygga vidare på skolans undervisning i språk och att ge studenterna särskilda insikter i affärskommunikation. Övergången från skola till högskola är emellertid inte längre lika behändig som tidigare. Förhandskunskaperna i språk är minst sagt brokiga, delvis icke-existerande. Engelskan är det vinnande språket. Studenternas förhandskunskaper är i dag på en hög nivå, speciellt i fråga om tal. Detta är ändå inte bara skolans förtjänst. Det är snarare så att engelskan är ett ”inhemskt språk” genom TV, film, reklam, Internet och varierande internationella kontakter i både privata och professionella sammanhang. De förlorande språken är de främmande språk som allt färre elever väljer att lägga grunden till i skolan. Av de inhemska språken blir finskan starkare åtminstone i södra Finland, medan svenskan

(modersmålet) gungar betänkligt över allt. Hankens språkundervisning måste alltså hantera allt mellan obefintliga språkkunskaper till kunskaper på hög och avancerad nivå. Språkundervisningen är dyr. Den är ingen massprodukt, snarare skräddarsys den för att motsvara framtidens förväntningar. Då språken körs ned i skolorna tvingas landets universitet och högskolor att ta över och sköta också nybörjarundervisning i språk. Man börjar på en del håll fråga sig om det är rimligt att sådan ska ges inom ramen för akademiska studier. Om svaret blir att det är orimligt kommer bredden på finländarnas språkkunskaper att falla som en sten. Det är tufft av Hanken att gå emot trenden English only, men det är klokt. Den trenden kan visa sig leda in i en återvändsgränd som det blir svårt att backa ut ur. Morgondagens hankeiter behöver ha ett lika mångsidigt språkbagage som gårdagens för att kunna skilja sig från mängden. Ju mer slätstruken omgivningen är, desto nyttigare är det förstås att kunna sticka upp.

– Det finns en hel del för västeuropeiska företag att göra när det gäller skolning av konsumenterna i CEE. På grund av förvirringen är det viktigt att reklamen är tydlig och rationell.

Kunderna på massmarknaderna är mest priskänsliga. På grund av dess höga tillväxt är det många aktörer som konkurrerar om marknadsandelar, medan till exempel efterfrågan på lyxvaror har ökat bland de nyrika i Ryssland. Arnold Schuh uppmanar dock företag i väst att hålla ögonen öppna för länder där industrikluster bildats, som till exempel Polen. – Där produceras i dag kända märken som Toshiba, Daewoo, LG Electronics, Siemens och Sharp. År 2005 producerades 17 procent av den europeiska tillverkningen av LCD/ plasma-monitorer i Polen och år 2010 räknas det att siffra har stigit till 77 procent.

Privata märkesvaror på frammarsch De privata märkesvarorna är dock på frammarsch i Centraleuropa. Åren 2002 – 2005 har de ökat från 7 till 13 procent i Polen, från 6 till 17 procent i Tjeckien och från 6 till 18 procent i Slovakien. – I takt med att medelklassen ökar i CEE-länderna ökar också köpkraften. Det finns dock en polarisering mellan små elitmarknader, där över- och underklassen handlar och stora massmarknader, säger Arnold Schuh.

M A R I K A TA N D E FE LT P RO FES S O R I S V EN S K A

K arin Dahlström

13


F OTO: L E H T I K U VA

Ny forskning underlättar katastrofhjälp Nu bryter Hanken en lans för katastrofhjälpen. Forskningen vid det nya Humlog-institutet ska göra det lättare för de humanitära organisationerna att transportera varor och uttryckligen rätt varor till katastrofområden runt om i världen. Den logistikapparat som behövs i samband med katastrofer och nödhjälpsarbete är ett tämligen nytt forskningsområde. Forskningen började 2005, året efter tsunamikatastrofen. – Tidigare förstod man inte hur stort området är. Dessutom visade andra större katastrofer att det finns ett klart behov av humlog-forskning vid sidan av forskning i kommersiell och militär logistik, säger Humlog-institutets direktör, Gyöngyi Kovács Hon berättar att den humanitära logistiken skiljer sig från övrig logistik genom att den inte eftersträvar vinst. Det viktiga är att uppfylla de krav som mottagarna av den humanitära hjälpen ställer på leveranserna.

Stor grupp Hanken tog upp den humanitära logistiken på agendan för tre år sedan. I slutet av år 2006 bildades The Humlog Group på högskolan. I den ingår universitet i Sverige, Norge, Storbritannien, Kanada Thailand och USA samt ett antal en14

skilda forskare. Finland representeras av Hanken och Försvarshögskolan. I slutet av förra året grundade Hanken och Försvarshögskolan tillsammans Humlog-institutet (The Humanitarian Logistics and Supply Chain Research Institute). Det årliga antalet naturkatastrofer har ökat lavinartat sedan 1960-talet. Under hela 2000-talet har de här katastroferna på ett eller annat sätt drabbat över 200 miljoner mänskor – per år. Också de tekniska katastroferna och krigen har förorsakat elände i accelererande takt under de senaste decennierna. Här har även dödssiffrorna skjutit i höjden. Den ekonomiska effekten av naturkatastroferna är enorm. Mellan 1991 och 2005 blödde USA 365, Japan drygt 200 och Kina drygt 170 miljarder dollar.

Vinterkläder till badstränder Mot den här bakgrunden är det lätt att förstå att katastrofhjälpen är en miljardindustri. Under tsunamiåret 2004 uppgick den sammanlagda budgeten för de tio viktigaste hjälporganisationerna till 14 miljarder dollar. – Av deras utgifter svarar logistiken för 80-85 procent, därför är det av största vikt att behärska det området, säger Gyöngyi Kovács. Hon drar sig till minnes ett hårresande exempel från tsunamikatastrofen då många finländare ville donera vinter-


Logistiken central för försvaret Lagstiftningen, försvarsmaktens egen verksamhet och en föränderlig krigföring är de viktigaste faktorerna som motiverat Försvarshögskolan att bli partner i Humlog-institutet. Enligt lagen om Försvarshögskolan ska högskolan forska i allt som försvarsmakten ägnar sig åt. Dessutom ställer universitetslagen krav på samhällskontakter och -påverkan. – Försvarsmakten ska inte bara försvara landet utan också samarbeta med andra myndigheter och delta i internationell krishantering. Det innebär samarbete med civila organisationer, samarbete som till väsentliga delar handlar om logistik, säger Hannu Kari, forskningsdirektör och professor vid Försvarshögskolan. Han konstaterar att logistiken hör till det mest centrala inom armén, både när det gäller det rent militära och den humanitära logistiken i fredsbevarande uppdrag. – Soldaterna marscherar med hjälp av magen, säger han skämtsamt. Men försvarsmakten varken kan eller ska producera alla logistiktjänster själv. Därför har en stor del av verksamheten utlokaliserats till Millog Oy, ett företag där försvarsmakten är delägare. Humlog är ett annat viktigt samarbetsområde för försvarsmakten. Vid traditionella krigsoperationer och operationer för fredsbevarande och krishantering är 99 procent av de inblandade militärer och en procent civila under krisens första fas. När situationen stabiliserats och samhället åter fungerar är förhållandet det motsatta. Det är skarven mellan de här skedena som utgör den stora logistiska utmaningen.

kläder till Thailand. Kläderna sändes till och med iväg, men de första planen kunde inte landa därför att flygfälten var överbelupna av bråte. – Det är viktigt att kunna besluta vad som behövs i ett visst område och här kan logistikerna bidra med sitt kunnande, säger Kovács och tillägger att situationen är bättre efter att FN grundade UNJLC (United Nations Joint Logistics Centre). Därmed kan flera liv räddas – inte under katastroferna – men efter dem då det gäller att förse de nödställda med mat, kläder och tak över huvudet. – För oss betyder det att det vi gör är av betydelse och att betydelsen ökar i framtiden, säger Gyöngyi Kovács.

Samhällsansvar Även om den humanitära logistiken inte är kommersiell är företagen som levererar varor till hjälporganisationerna i högsta grad kommersiella. – Bland annat därför är ämnet intressant för Hanken, säger Kovács. Samtidigt ställer både Equis-ackrediteringen och undervisningsministeriet krav på att Hanken ska ta ett visst samhällsansvar. Enligt Kovács är det här ett sätt att göra det. Dessutom har Hanken en koppling till Finska UNICEF

Och det är på det här området de två doktoranderna vid Försvarshögskolan forskar. Vesa Autere har redan under en längre tid forskat i samarbetet mellan militär- och civil logistik och disputerar troligen om ungefär ett år. Den andra doktoranden har inte ännu valt tema för sin forskning. Hannu Kari understryker att den logistiska problematiken är mångfasetterad, bland annat därför att dagens krigföring, som också omfattar kriget mot terrorismen, skiljer sig markant från till exempel andra världskriget. – I oroshärdar som Chad, Afghanistan och Kosovo kan största delen av krisområdet vara fullständigt tryggt för civila. Men risken för rebeller och självmordsbombare är alltid överhängande. Här gäller det att maximera samarbetet mellan fredsbevararna och de civila biståndsarbetarna. Hannu Kari säger att det inte är lätt eftersom den lokala befolkningens förtroende för biståndsarbetarna ofta hänger på en skör tråd. Dessutom kan den inte alltid skilja mellan militärer och civila, speciellt då de jobbar i ett nära samarbete. Också de höga logistikkostnaderna i svårt krigshärjade områden är föremål för forskarnas intresse. Ofta saknas allt, ny infrastruktur ska byggas och vatten, el och mat måste dessutom distribueras rättvist. Situationen är i allmänhet liknande vid stora naturkatastrofer. – I båda fallen måste knappheten fördelas jämnt. Samtidigt ökar brottsligheten och i värsta fall hamnar hjälpsändningarna på svarta börsen innan de nått sitt mål, säger Hannu Kari. PN

genom rektor Marianne Stenius medverkan i Global Movement Finland-gruppen. Enligt Gyöngyi Kovács jobbar flera alumner i liknande organisationer och i motsvarande uppgifter på utrikesministeriet. Inom ramen för Humlog-institutet forskar nu fem doktorander, tre vid Hanken och två vid Försvarshögskolan. Det största enskilda forskningsprojektet Katastrof supply chain management finansieras av Finlands Akademi och sträcker sig över en fyraårsperiod med början i fjol. I projektet undersöker man bland annat hur de humanitära organisationerna samarbetar i katastrofområden, hur de förbereder logistiken för nödhjälpen och hur de samarbetar med varandra och med leverantörerna. Gyöngyi Kovács berättar att institutet i huvudsak ägnar sig åt allmän forskning inom sitt område, men att också beställningsforskning i mindre skala kan komma i fråga. – När vi får ett uppslag undersöker vi finansieringsmöjligheterna och forskarresurserna. Om institutet inte kan ställa upp med experter låter vi budet gå via e-post till samtliga medlemmar i Humlog-gruppen. Den som vill kan sedan anmäla sitt intresse. PETER NORDLING

15


Social beställning på änglar Varför flyger affärsänglarna lågt i Finland? Amerikanska företag får ungefär femfalt mera finansiering av affärsänglar än av vanliga riskkapitalbolag. I Finland är affärsänglarnas andel avsevärt lägre, visar en färsk doktorsavhandling.

F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ä

– I Finland är marknaden för affärsänglar outvecklad främst därför att det saknas skatteincentiv som främjar den här typens investeringar. Det finns dessutom endast ett litet antal småföretag med stark tillväxtpotential, säger Tom Lahti som är aktuell med sin doktorsavhandling Angel Investing in Finland. Företagsänglar är per definition förmögna personer, vanligtvis med en bakgrund i framgångsrik entreprenörsverksamhet. De investerar en del av sin nettoförmögenhet i onoterade företag. – Genom att finansiera ett företag och engagera sig i dess verksamhet kan de återuppleva sina tidigare framgångar. Det är ändå ingen altruistisk verksamhet eftersom avkastningskraven på investeringarna kan vara höga, säger Tom Lahti.

– Eftersom försäljningsvinster beskattas innan de kan återinvesteras, innebär det att samma kapitalmassa beskattas dubbelt. Beskattningen borde liksom i till exempel Storbritannien ske först då vinsten slutligen realiseras. Lahti noterar att det av allt att döma finns ett stort uppdämt behov av änglar i Finland, för trots att det vimlar av goda idéer är det relativt få av dem som resulterar i lönsamma produkter. – Staten hjälper bra till i det första produktutvecklingsskedet men när företagen sedan skall ut på marknaden upphör stödet i allmänhet, samtidigt som företagen ännu är för små för riskkapitalfonderna, påpekar Lahti. Det finns alltså en social beställning på änglar som satsar i mindre tillväxtbolag och som har kapital och den konkreta affärskunskap som företagaren saknar. – Avhandlingen visar att affärsänglarna, i motsats till vad man allmänt har trott, vanligtvis inte tar del i de nystartade företagens operativa verksamhet utan huvudsakligen påverkar genom styrelsearbetet, säger Tom Lahti.

Skatter är änglastängsel

Ängeln vakar över WOT

Enligt avhandlingen finns det i Finland endast cirka 2 000 personer som kan definieras som affärsänglar. Skattesystemet är det största enskilda hindret för änglainvesteringar.

Företaget Against Intuition Oy med programmet Web of Trust (WOT), som skyddar webbanvändarna mot skojarsidor på Internet, är ett typiskt företag som intresserar affärs-

F OTO: B O I N GV ES

F OTO: M arkku ojala

Tom Lahti.

16

Michael ”Monty” Widenius.


AVSNITTSBESKRIV NIN G

änglar; det är en högteknologisk, internationell tjänst med potential till hög avkastning. Michael ”Monty” Widenius är en av finansiärerna bakom företaget och han representerar en renodlad form av affärsänglar. Han är en av huvudarkitekterna bakom databasföretaget MySQL, som i fjol såldes till Sun för en miljard dollar. Sin andel av försäljningsvinsten använder han nu bland annat till att investera i intressanta högteknologiföretag via sitt investeringsbolag Open Ocean Capital. – Jag tycker att det är rätt tid att satsa i lovande företag, för det är nu de kommer fram, då det är svårt att få extern finansiering via normala kanaler. Det intressanta med att investera direkt i företag är att du aktivt kan hjälpa dem genom dina egna erfarenheter.

Avkastningspotentialen viktig Widenius blev affärsängel därför att han dels vill hjälpa företagare att lyckas, dels vill förtjäna på det så att han kan fortsätta att investera. – Grundförutsättningen för att jag skall investera i ett företag är att de som grundat företaget har varit i affärslivet minst ett par år, så att de vet vad business är, och att företaget har en fungerande produkt. Eftersom det är fråga om affärsverksamhet och riskerna är höga skall också avkastningspotentialen vara minst 1 000 procent. Han går inte heller in i vilka branscher som helst, utan det skall vara en bekant bransch som han förstår. Produkterna skall också vara sådana att de hjälper till att lösa en stor grupps problem internationellt, för det är de som har chansen till den största avkastningen. – Till exempel WOT erbjuder säkerhet, vilket intresserar alla webbanvändare. Det baserar sig också på öppen källkod och en webbcommunity, precis som MySQL. I det företaget deltar jag i den operativa verksamheten, men i andra företag sitter jag med i styrelsen eller i en expertgrupp som hjälper företaget.

Känslan avgör Widenius berättar att han ytterst noga kollar upp de företag han funderar på att investera i. – Numera hinner jag inte själv med att kolla alla företag utan en anställd person sköter den första utgallringen. I det sista skedet är det den känsla jag får för företaget och företagarna som avgör, det gäller ju att kunna samarbeta med dem och lita på att de gör sitt jobb bra. Till dags dato har Monty investerat i sex teknologiföretag. Under det gångna året har han gått igenom ett fyrtiotal potentiella företag och målsättningen är att investera i 15– 20 företag. Totalt avser han att använda ungefär 20 miljoner euro till detta ändamål. – Men det är inte enbart högteknologi som intresserar. Mitt hjärta klappar också för god mat och därför har jag grundat ett restaurangföretag som har som målsättning att bygga Finlands bästa restaurang, säger Monty Widenius. Ett annat nytt företag som han startat är webbtjänsten ostajanmarkkinat.com som hjälper samlare att hitta svårfunna föremål. – Tjänsten skall lanseras i slutet av mars och den hjälper med allt från att leta efter ett samlarobjekt till att objektet köps och levereras. B O I N GV ES

Sören Kock är professor i entreprenörskap och företagsledning vid Hankens Vasacampus.

F O T O : J O H A N N E S T E R VO

PROFESSORN rekommenderar Geert Hofstedes bok Culture’s Consequences. Comparing Values, Behaviors, Institutions and Organizations Across Nations är en klassiker inom området kulturella skillnader och den bok som påverkat forskningen och utbildningen inom området mest av alla.. I boken förklarar Hofstede hur olika kulturer påverkar våra samhällen och förhållningssätt till varandra. I en global värld är det viktigt att komma ihåg att den i grunden består av många olika kulturer med många olika sätt att värdera företeelser. Boken har sina rötter i början av 70-talet när Hofstede tillsammans med forskningskollegor gjorde en empirisk studie under fem år på IBM. Boken finns översatt till svenska och har en egen webbplats, http://www.geerthofstede.com. Geert Hofstede, 82, vistas på Hankens Vasa Campus den 15 –16 april. Tillsammans med sin son Gert Jan Hofstede föreläser han om kulturella skillnader. Anna-Lena Lauréns bok De är inte kloka, de där ryssarna, som sålt bra, är verkligen läsvärd. Den är lättläst och lyfter på ett enkelt sätt fram de värderingar som finns i dagens Ryssland. Landet är en viktig handelspartner för Finland och det är alltid bra att ha en förförståelse för hur ryssar tänker och kan tänkas agera innan man börjar göra affärer med dem. Stefan Einhorns har skrivit Medmänniskor. Einhorn är professor och ordförande för etikrådet vid Karolinska institutet. Boken består av tolv berättelser som stämmer läsarna till eftertanke om hur vi kan hjälpa varandra. För mig ledde boken fram till reflektioner om hur enkelt det är att glömma bort sina medmänniskor och hur små saker kan ha stor inverkan på en enskild människas liv. Alla borde läsa boken och tänka på den nu när vi är inne i en recession och många företagsledare blir tvungna att ta beslut rörande medarbetare, deras framtid och deras familjer. Vi är alla medmänniskor.

17


KO LU M N

Subventionerna till bilindustrin är exempel på varför det behövs en övernationell koordinering av reglerna för statsstöd, eftersom nationella stöd till aktörer på en global marknad kan snedvrida konkurrensen.

F OTO: L E H T I K U VA

Finanskris, stimulanspaket och konkurrens När de nationella stimulanspaketen duggar tätt över europeisk ekonomi är målet en snabbverkande medicin för att få patienten upp på benen och funktionsduglig igen. Tidsperspektivet är kort, besluten snabba. Beredskapen att utvärdera kurens alla biverkningar är därför inte optimal. Går miljarderna till att hålla osunda branscher och strukturer vid liv? Snedvrids konkurrensen? Professor Rune Stenbacka, en av våra mest namnkunniga forskare i konkurrenspolitik och -strategi, ger tillsvidare arkitekterna bakom stimulansåtgärderna höga betyg. Han väljer att närma sig frågan ur ett avgränsat perspektiv. ­Ser man på hela spektret av stimulansåtgärder ur konkurrensperspektiv är det enligt honom speciellt viktigt att se på det stöd som riktats mot roten till det onda; finansmarknaden som helhet och bankbranschen i synnerhet. – Där ser jag att man i ett EU-perspektiv hittills skött stödet professionellt och helt i enlighet med de grundläggande konkurrensprinciper som kommissionen fastslagit gällande 18

nationella statsstöd. I den bästa av världar skulle statlig intervention inte alls behövas. När det uppstår situationer som den vi nu befinner oss i och man måste gå in med offentligt stöd, är regeln den att stödet inte får snedvrida vare sig konkurrensen eller handeln mellan staterna.

Realekonomins finansiering viktigast EUs återhämtningsplan bygger på kungstanken om att kommissionen samordnar de nationellt anpassade åtgärderna så att konkurrensprinciperna efterlevs. En sådan samordning behövs utan vidare, fastslår Stenbacka och ger bankstöden godkänt också då det gäller förmågan att skräddarsy. – Man har klart och tydligt eftersträvat att differentiera villkoren. Å ena sidan har vi banker som är strukturellt starka men vilkas kapitalbas sjunkit kraftigt på grund av värdeminskningar. Här behövs effektiva makroekonomiska åtgärder i form av ett statsstöd som syftar till att upprätthålla bankernas utlåningsförmåga. Målet, och behovet, är inte enligt Stenbacka i första hand att stöda bankerna, utan att trygga finansieringen inom re-


AVSNITTSBESKRIV NIN G

alekonomin. Det stödet är symmetriskt för hela branschen och medför i sig inte risker för konstgjorda snedvridningar av konkurrensen. – Å andra sidan har vi banker som är i akut kris. Där har stöden lagts in för att trygga deponenternas tillgångar, som till exempel i fallet Kaupthing. Då har villkoren för stöden varit betydligt hårdare och helt annorlunda än för friska banker. Man har helt tydligt tänkt efter i syfte att skapa stödpaket som inte förvränger konkurrensen.

Global marknad kräver globala villkor Som utdelare av stimulanspaket har myndigheterna också skaffat sig nya mandat att ställa villkor och skapa spelregler i ekonomin. – Kanske kan den möjlighet – eller skyldighet – som nu bjuds den offentliga sektorn att träda in på den ekonomiska scenen i en större roll än den haft på länge, initiera ett fungerande, överstatligt kontrollverk för finansmarknaden. Ett sådant behövs utan vidare, fastslår Stenbacka. Han konstaterar att vi har ärvt ett regleringssystem som är nationellt till sin karaktär, samtidigt som alla aktörer av betydelse opererar internationellt, i många fall globalt. – Därför är vi i en situation där vi saknar en match mellan den övervakande myndighetens mandat och karaktären hos de aktörer som övervakas. Det är en av de stora utmaningarna att designa om det internationella kontrollsystemet så att vi får en fungerande match mellan marknadsaktörernas verksamhet och de övervakande myndigheternas mandat och kompetens. – Om vi ser på Europa har vi ju nått väldigt långt i den ekonomiska integrationen och skapat många fungerande överstatliga institutioner på den ekonomiska politikens område (EU, ECB). Men det är anmärkningsvärt att vi fortfarande saknar en gemensam europeisk övervakning av finansmarknaden, påpekar Stenbacka.

Övernationell koordinering En av de många utmaningarna för en regleringsmyndighet med europeisk räckvidd för finansmarknaden är enligt Stenbacka att designa om den mikroekonomiska politiken för finansieringssektorn, till den del den misslyckats. – Det handlar bland annat om att skapa randvillkor för ratinginstituten så att det inte uppstår samma brist på genomskinlighet på värdepappersmarknaden igen. Stenbacka betonar att systemet skall garantera att de som beviljar krediter har tillräckligt starka incitament att värdera kreditvärdigheten. – En central orsak till den amerikanska subprimekrisen

var värdepapperiseringen som försvagade bankernas och bostadsfinansiärernas incitament att bedöma låntagarna, säger Stenbacka. I en akut makroekonomisk problemlösning med stimulansåtgärder som skall verka omedelbart gäller det också att både kunna och hinna tänka strukturellt på lång sikt, vilket enligt Stenbacka inte alltid är möjligt. – Det är ju så att politikerna brukar föredra makroekonomiska, akuta åtgärder. Man måste komma ihåg att de fattar beslut under både tidspress och hård press från olika intressegrupper. En ansvarsfull makroekonomisk politik förutsätter i alla fall att man analyserar läget och att man är mycket strikt med statsstöd ifall det är fråga om en bransch som är i en strukturell kris. – Däremot finns det starka skäl att subventionera ifall man ser att det handlar om att hindra en i grunden frisk bransch från att gå under på grund av konjunkturbaserade överslag i konsumenternas reaktioner. Den svenska debatten om staten som räddare av bilindustrin är i detta sammanhang intressant - och belysande. – Det är klart att nationella stödåtgärder som ges till en individuell nationell aktör på en global marknad snedvrider konkurrensen. Exakt därför behövs en övernationell koordinering av reglerna för statsstöd, säger Stenbacka.

Gemensamma spelregler Just nu ropar alla på offentliga stödåtgärder och vill se staten som en stark aktör på den ekonomiska scenen. Är det bara ett gästspel eller är det fråga om pendeln som svänger tillbaka från ett läge där statens roll förpassats rätt långt bak i kulisserna? – Just nu finns nog många gamla interventionister som vädrar morgonluft. Men de har inte en balanserad syn på saken. Även om starka skäl talar för att det är viktigt att vi får institutioner med överstatlig kompetens när det gäller att övervaka internationell business, så betyder det inte att vi talar om ökade regleringar. Det betyder enligt Stenbacka i stället att vi talar om att skapa gemensamma spelregler som ger gemensamma randvillkor för aktörerna på den relevanta marknaden, som är internationell. ­– Det är viktigt att komma ihåg att sund och effektiv konkurrens inte fungerar i ett vakuum - effektiv konkurrens kräver gemensamma och genomtänkta spelregler, som garanterar att konkurrensen kan fungera. M arianne Z illiacus

Ur Hankens bildarkiv Byggandet av Hankens hus i hörnet av Arkadiagatan och Runebergsgatan i Helsingfors inleddes med sprängningsarbeten i december 1950. Grundstenen för det av arkitekt Kurt Simberg ritade huset lades den 23 oktober 1951 vid en enkel men högtidlig ceremoni. I slutet av 1953 flyttade högskolan in i huset även om byggnaden inte var helt klar förrän i oktober 1953 då invigningsfesten ordnades.

19


KO LU M N

Kunden skapar värde, inte företaget När många kunder är irriterade har ett företag helt klart utgått från sina egna processer och inte kundens behov. Så byggs ingen bra kundrelation, säger Annika Ravald, som i december disputerade i marknadsföring vid Hanken i Vasa med avhandlingen ”Hur uppkommer värde för kunden”.

enskilt fall avgör värdet då produkterna eller hur tjänsterna används och får en personlig innebörd för kunden. – Vill företagen komma kunden nära måste de agera på kundens villkor, inte tvärtom. Det viktigaste företagen kan göra är därför att försöka svänga på perspektivet och börja se kunden som subjekt i stället för som objekt, betonar hon.

Annika Ravald betraktar begreppet värde ur ett kund- och relationsbaserat perspektiv. Utgångspunkten är att det inte är företagen som producerar eller levererar värdet för kunden, utan att det är konsumenten som individ som i varje

Båda parterna borde få värde Enligt Annika Ravald har den nya forskningsfronten gett begreppet värde en ordentlig skjuts framåt, men hon tycker inte att man har gått på djupet när det talas om att skapa värde tillsammans. – Värde innebär inte det samma för företaget som för kunden. Att se kunden som medskapare till värde är inte samma sak som gemensamt värdeskapande, säger hon. Annika Ravald har analyserat bilägandet som en värdeskapande process genom personliga intervjuer med bilägare. Ett resultat är att om bilägandet och användningen av bilen medför besvär blir upplevelsen av bilägandet som helhet negativ. Ett exempel på detta är att många av de intervjuade är irriterade på att bilservicen tar för lång tid. – Kundernas irritation innebär att företaget har utgått från sina egna processer, i stället för att hitta en mera optimal balans mellan sin verksamhet och kundens behov. Det innebär att företaget inte levererar det värde som kunden förväntar sig. Vill man som företag ha en hållbar marknadsposition på en konkurrerad marknad gäller det att förstå kunden, det vill säga i detta fall att försnabba servicen, säger Ravald.

Forskare med eget huvud Mikael Paltschik, styrelseordförande för den strategiska managementkonsultbyrån Normann Partners i Stockholm och docent på Hanken i Helsingfors framhåller betydelsen av Annika Ravalds forskning. – Den lyfter upp en ny dimension som visar att värdeskapande är mera komplicerat än vad huvudfåran inom tjänstemarknadsföringsforskningen ansett, säger han. Mikael Paltschik betonar att Ravald också sätter ett viktigt exempel för nya forskare. – Forskningen håller i dag på att likriktas, men hon visar att man kan avvika från huvudfåran där det lätt uppstår grupperingar som citerar varandra, men där nya insikter inte kommer fram. Även Mikael Paltschik har i sitt praktiska arbete märkt att det finns mycket kvar att göra i näringslivet när det gäller kundfokusering och företagens syn på kunden som värdeskapare. – Tyvärr är de flesta företagen fokuserade på sina egna produkt- och leveranssystem, i stället för att se vilka nya affärsmöjligheter som öppnar sig om man ser kunden som värdeskapare. FOTO: M A J - LEN ROOS

20

P E T E R EH RS T RÖ M


PÅ J OB B

Cilla Westerlund Teamledare Cilla Westerlund tar emot i OK-Indrivnings nyrenoverade lokaler i Vasa. Vid första anblicken av de nya glasväggarna och heltäckningsmattan slås man av tanken att detta är ett välmående företag som blomstrar nu när den ekonomiska svångremmen dras åt på sina håll. Cilla Westerlund förklarar att renoveringen planerades redan tidigare, och att den inte har med det nuvarande finansiella läget att göra. Cilla är 25 år och utexaminerades från Hanken i Vasa 2007 med företagande och företagsledning som huvudämne. Hon började jobba på OK-indrivning redan 2003, men befordrades till teamledare genast efter examen. Som namnet säger driver OK-indrivning in fordringar. Främst åt företag, men även åt privatpersoner, stiftelser, föreningar, ja, åt vem som helst som har intresse av att anlita dess tjänster. Cilla Westerlunds team består av tio personer, av vilka hälften jobbar deltid. Teamet har hand om skuldsaneringar och efterbevakning. Hennes stora utmaning i det här jobbet är att hålla personalen motiverad och på gott humör. – Det är alltid utmanande då man har med andra människor att göra, eftersom alla är så olika, säger hon. – Vanligtvis är gäldenärerna helt sakliga, säger hon, men det finns de som går till överdrift. Det är alltid tråkigt när det uppstår aggressioner, det går aldrig att förbereda sig. Det enda man kan göra då är att själv hålla sig saklig. Cilla Westerlund är tycker att teamet har en god sammanhållning, vilket hon anser vara den största behållningen av jobbet.

Det ger en kick när gruppen är på gott humör och är motiverad i sitt arbete. Den gångna månaden har Cilla Westerlund deltagit i några utbildningstillfällen, bland annat om de så kallade viplånen, eller snabblånen som man kan lyfta via sms. Fritid har hon inte så mycket av just nu eftersom det är husbygge på gång, men annars gillar hon att åka motorcykel och motionera. Veckan efter att denna intervju görs åker hon till Florida på semester, vilket säkert blir ett välkommet avbrott i februarivintern. KD

F O T O : J O H A N N E S T E R VO

Det här gjorde vi... HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Cilla Westerlund och Thomas Stenius.

THOMAs STENIUS Balansen mellan familj, arbete och fritid är den största utmaningen för en företagare. Det säger Thomas ”Stenkka” Stenius som driver Compactsauna Finland Oy. Stenkka, som är 34, år fick sin ekonomie magisterexamen år 2000, huvudämnet var företagsledning och organisation. Idag är han vd för familjeföretaget som specialiserat sig på små elementbyggda badrumsbastur. Basturna, som är fristående enheter där kompositmaterial kombineras med glas, aluminium och trä, kan monteras utan separat byggnadslov. Också hustrun Maria jobbar i företaget. Hon ansvarar för marknadsföringen och försäljningen. Själv titulerar sig Stenkka hellre företagare än vd. Men finskans yrittäjä tycker han att är ännu mera beskrivande för det han gör. Till rutinerna hör bland annat att motivera och stöda personalen och återförsäljarna, ansvara för logistik, inköp, administration och planering. – Jag har många uppgifter. I ett litet företag gäller det att sköta det som är viktigast för tillfället. Är någon sjuk är det naturligtvis jag som får rycka in. Under den gångna månaden har Stenkkas arbete präglats av administrativa uppgifter. – I början av året gäller det att förbereda bokslutet för förra året, se över kontrakten med underleverantörerna och att uppdatera prislistorna, förklarar han. Stenkka trivs utmärkt med det arbete han själv skapat. Men i vintermörkret känns det ibland lite tungt.

F O T O : PAT R I K L I N D S T R Ö M

– Lyckligtvis går vi mot ljusare tider. Att vi fick snö också här i södra Finland gjorde det lite lättare och vi fick uppleva några riktiga vinterveckor. Mest glädjer han sig över att den egna familjen ska växa. Den fjärde medlemmen kommer i sommar. Stenkka värdesatte också Svenska Handelhögskolans Studentkårs 100 årsjubileum. Under den knappa fritiden hann han ytterligare ta en sväng via båtmässan. – Den är alltid ett gott vårtecken. Under sommaren hoppas jag få lite mera tid för familjen och mig själv. Då brukar det vara lite lugnare på jobbet. PN 21


AVS B R I EN F IITN TSEBN ES GLIS K RIVN H IN G

P H O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ä

Branding Finland A strong country brand is crucial in order to build welfare. Finland deserves – and has potential for – a better name and reputation, but a lot needs to be done to achieve this. This was the message of the speech Jorma Ollila, Chairman of the board for Nokia and Shell, gave at the Stratmark 2009 seminar.  The seminar also included speeches about responsible marketing and ways to communicate the progress already made in companies. In addition to this, the issue of new bu-

sinesses rising from the challenges in the medical industry and in new media was discussed. The audience, consisting of 750 business leaders and marketing specialists, enjoyed a day of fresh ideas within the field of marketing. Stratmark is a cooperative project of Hanken, Helsinki School of Economics, and TEKES with the objective to lift the profile of marketing in Finland. The Stratmark seminar serves as a yearly summit and meeting point for marketing professionals in Finland. 

Logistics essential for the defence

‘Brain of the year’ of 1998 looks towards the future

The legislation, the ever changing warfare and the recent actions of the Finnish defence forces are important reasons motivating collaboration between Hanken and the Finnish defence forces within the Humlog-institute.  In addition to defending the country, the legislation requires the defence forces to cooperate with other authorities and to participate in international operations. This involves cooperation with civilian organisations and a natural part of this cooperation is logistics, one of the most central parts of warfare. Humlog focuses on research within the field of humanitarian logistics. Different phases in a crisis require different actions. When an active war phase or a natural disaster is over, there is an increased need for humanitarian logistics to maintain stability in the affected area. Scarce resources must be distributed evenly, which further increases the importance of efficient logistics.  22

Leif Edvinsson, first professor in Intellectual capital at Lund University, attracted his audience at Focus Forum in Vaasa with a listener-friendly speech about the importance of looking towards the future rather than focusing on the past.   Leif Edvinsson, who was designated the ‘Brain of the year’ in 1998, has focused on measuring immaterial assets. Immaterial assets should receive much more attention in corporations, he stresses.  Our capacity to recognize intangible values and to see the greater picture of what happens around us determines our ability to succeed in the future. Financial management is not always a good tool for decision making, as it is based on historical data.  – A good General thinks 15 years into the future, he stated. 


AVSNITTSBESKRIV BRIEF IN EN G NIN L ISH G

Focus Forum attracted 340 GUESTS The future of the economy was the issue in focus when 340 guests heard Björn Wahlroos, Sixten Korkman, Roger Wessman and Eva Liljeblom discuss the reasons behind the financial crisis and the possible future after the turmoil.   Roger Wessman, Chief Analyst at Nordea Bank, predicted that the true losses are yet to be revealed in Europe. Somewhat more optimistic was Sixten Korkman, CEO at ETLA, the Research institute for the Finnish economy, and Björn Wahlroos, CEO at Sampo. Sixten Korkman pointed out that the recovery will start where the crisis started, in the US. Björn Wahlroos anticipates a recovery as well, and is hoping to see it start as early as the end of 2009. 

P H O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ä

Social need for angels  Stimulation packages and competition  Rune Stenbacka, our most famous researcher in competition theory, is of the opinion that the current enthusiasm to stimulate the economy has shown good results. There is, however, a well justified fear that the stimulation packages could have an impending effect on the competitive climate.   Since decisions are made on a tight schedule, and a variety of industries are supported, there is a substantial risk of supporting unhealthy businesses. Stenbacka gives good grades to the efforts so far. The focus of the stimulation packages has been to secure the financial flow to the end users. Even in cases of bank failure, such as Kaupthing, the efforts protected the depositors without giving the bank a competitive advantage against other banks.  Stenbacka does support a greater control of the financial industry. He stresses the importance of replacing national regulations with globally standardized regulations. The rules and regulations need to function on a global scale, as does the area of business. This does not necessary mean more regulations by definition, just that the rules are the same for all players on the market. 

Business angels or angel investors, wealthy individuals investing in start-ups or small businesses, have not gained ground in Finland compared to the US, says Tom Lahti who recently published his doctoral thesis “Angel investing in Finland”.  The reasons for this are the lack of tax benefits for the purpose and the small amount of small businesses with a good enough growth potential. Finland offers governmental support for start-ups and product development but in the gap between launch and the financial support from risk capital funds there is a need for backup, both financial and advisory.  According to Tom Lahti there are around 2000 individuals in Finland who could be considered angel investors. They often have a successful entrepreneurial background and want to relive the success of a new business idea through sharing experiences. Angel investing is not charity. The demands for return on investment are significant and the growth potential must be real.   A good example of an angel investor is Michael “Monty” Widenius who made his fortune with the database company MySQL, which the founders sold last year. He has now invested in six small businesses and plans to invest in several more. At the moment he is assessing industries he knows and that are close to his heart, and looking at companies which show international potential with products that can solve problems of the masses. So far he has concentrated on the IT industry but also looked into his other field of interest: good foods and wine. A mission of his is to found nothing less than the best restaurant in Finland.  23


Automatväxel på köpet

Förmån 2.550 € Jämför och välj

m{zd{ 6

ÅRETS BIL I FINLAND 2008

m{zd{.fi

Mazda6 bensinmodeller från 23.880 € + lokala leveranskostnader. Förbrukning och utsläpp 6,8-8,2 l/100 km, CO2 159–193 g/km. Mazda6 dieselmallit från 27.670 € + lokala leveranskostnader. Förbrukning och utsläpp 5,6-5,7 l/100 km, CO2 147–149 g/km.

Mazda6 Elegance Business

Volkswagen Passat Comfortline

Toyota Avensis Linea Sol

Motor 2.0 Activematic 1.4 TSI DSG 2.0 Multidrive S Kaross Sedan Sedan Sedan Rek. pris 27 670 30 560 30 830 Skillnad 2 890 3 160 Effekt, kW (hk) 108 (147) 90 (122) 112 (152) Fri bilfömån/Bruksförmån 615 € / 435 € 665 € / 485 € 665 € / 485 € CO2 182 152 164 Förbrukning, 7,7 6,4 7,0 blandad körning (l/100 km) Audio justering standard standard standard integredad i ratten 6CD-spelare standard AUX-koppling för t.ex MP3 standard standard Lätmetall fälgar standard Dimljus fram standard standard Automatiskt avbländande standard backspegel Elmanovrerade fönsterstandard standard standard hissar fram och bak Vindrutetorkare med standard standard regnsensor Elmanövrerade sidospeglar standard Garanti 3 år 2 år 3 år

Skoda Superb Comfort 1.8 TSI DSG Sedan 31 490 3 820 118 (160) 675 € / 495 € 212

Citroën C5 Dynamique Business

Honda Accord Elegance

Ford Mondeo Titanium Business

2.0 16V autom. 2.0 AT 2.3 Durashift Sedan Sedan Sedan 31 500 32 201 34 980 3 830 4 531 7 310 103 (140) 115 (156) 118 (161) 675 € / 495 € 685 € / 505 € 725 € / 545 € 168 223 182

Opel Insignia Edition Business 2.0T Active Select Sedan 39 650 11 980 162 (220) 770 € / 605 € 225

8,9

7,1

9,3

7,7

9,6

-

standard

standard

standard

standard

standard standard

standard standard

standard standard standard

standard standard

standard standard standard

-

-

-

standard

-

standard

standard

standard

standard

standard

standard

-

standard

standard

-

2 år

standard 2 år

standard 3 år

2 år

2 år

Källa: Importörernas internet-sidor, Bildatabastabellen, Jato

Mazda6 sedan, jämförelse av automatmodeller


Hanken #1/2009