Händer i Hallenbygden Oktober 2022

Ledare

Bostadscirkulation för utveckling inte bara möjlig utan nödvändig!

Nyfikenheten och förväntningarna är stora efter nyheten om byggföretaget Bearpeak AB-s planerade bygge av åtta kedjehus/ villor i Hallen. Något som vid det här laget nått de allra flesta Hallenbors öron och frågorna är många. (se separat ar tikel)

Något bostadsbyggande i Hal len har inte genomförts på de cennier och behovet är stort. En del av förskolan består idag av tre konverterade lägenheter som Årehus byggde på 1970-ta let. Den är helt otidsenlig och för liten, det behöver byggas en ny och lägenheterna konverteras tillbaka till bostäder igen. Fler hyreslägenheter krävs, de äld re som vill sälja sina villor och gårdar har inga andra alternativ än att bo kvar så länge de orkar. Möjligheten till bostadscirkula tion och inflyttning är därmed fastlåst så länge inga nya ända målsenliga bostäder byggs som de äldre kan flytta till. Många fasar också för att på sin ålders höst i värsta fall behöva lämna sin hembygd där de växt upp och levt hela sitt liv om inget al ternativ ges. Unga som vill flytta

hemifrån har med få undantag inte heller någonstans att ta vä gen utan måste flytta härifrån, oavsett deras egen vilja.

Men det går att ändra på verklig heten. I en enkätundersökning om behovet av mindre hyresrät ter som Hallenbygden i Samver kan (HBIS) genomförde i Bygde tidningen i påskas fick vi 27 svar där den övervägande majorite ten önskade en 2:a inom tre år. Så många som 25 av 27 berättade, när vi ringde upp, att fastigheten de bor i just nu skulle bli till salu, tas över av den yngre generatio nen eller bli föremål för uthyr ning om nya mindre hyresrätter blir verklighet. Den övervägande delen av fastigheterna skulle bli till salu. En bostadscirkulation är därför fullt möjlig.

Bearpeaks husbygge skulle kun na bli starten på en nödvändig våg av generell bostadsutveck ling i Hallenbygden med en mix av bostäder. Småhus/villor, hy resrätter i vanliga flerfamiljshus samt rad – och kedjehus, både som bostadsrätter eller särskilda hyresrätter för att möta efterfrå gan från äldre och ungdomar.

Vågar kommunens eget bostads bolag Årehus eller någon privat exploatör sig på den utmaning en, ja det är frågan. Under årets valrörelse signalerade Åres kom munpolitiker om utveckling i Hallen, men förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika delar i kommunen. I Åredalen driver marknaden själv utvecklingen, både vad gäller jobb, bostäder och mycket annat. I kommunens mer perifera delar fungerar inte marknaden och därför måste särskilda styr- och stimulansåt gärder sättas in från kommu nens sida för att få i gång utveck ling och gärna tillsammans med bygden. Knäckfrågan bli då hur det ska gå till för att inte skapa ett nytt överhettat Åre? Att låta bli tanken om utveckling vore dock detsamma som att medve tet strunta i potentialen för mer jobb och skatteintäkter i vissa områden och låta dem fortsätta vara vita fläckar på kommunkar tan. Vill vi det? I så fall medverkar vi till vår egen segregation.

Håkan Toresson, Ordförande Hallenbygden i Samverkan Ek. förening. (HBIS) 070-5949279

Bygdetidning

Välkommen att annonsera i Bygdetidningen ”DET HÄNDER I HALLENBYGDEN”, som täcker Hal lenbygden med omnejd. Förutom att den delas ut i cirka 760 postlådor i själva Hallenbygden så läggs den också ut på olika offentliga lokaler. Föreningsmedlemmar i Hallenbygden i Samverkan (HBIS) har 50 procents rabatt på alla annonspriser. VÄLKOMMEN MED DIN ANNONS. Utgivning julnumret vecka 51. Därför måste vi ha din färdiga annons senast den 5 december. Mejla annonsen till info@hallenbygden.se eller till redaktionen khakantoresson@hotmail.com tel: 070-59 49 279. Vi kan också hjälpa till att göra en enkel annons mot ett pristillägg på cirka 300 kronor. Kontakta oss i så fall senast sista november.

Nya bostäder i Hallen ger utvecklingen en skjuts framåt

Många i bygden är nyfikna och positivt överraskade över de hus som byggföretaget Bearpe ak med säte i Åre kommer att bygga utmed Jannevägen i Hal len. Nu har det varit tyst utan att något hänt en tid och då kommer frågorna. Vad blir det för hus, när ska de byggas och blir det överhuvudtaget något bygge? Bygdetidningen sam lade ihop en knippe frågor och kontaktade Bearpeaks projekt ledare Kenneth Bengtsson.

- Kul med engagemang och frå gor från byborna, precis vad vi hade hoppats på! Ingen borde ha undgått att om världen stökar till tillvaron för de flesta, så även för oss – ge nerellt sett. Gällande projektet i Hallen så är det ändå något vi kommer prioritera och fullfölja, dock med något lägre takt om inte läget ändras.

Vill tillägga att vi utför projektet enligt gällande normer och krav. Till exempel har en geoteknisk undersökning gjorts där bland

annat radonvärden mätts. Mar ken klassas som ”normalradon mark” och anvisningen säger att vi ska bygga radonskyddat. Vi bygger alla våra hus radonskyd dade, lite hängsle-och-livrem, vilket ger mervärde för slutkun den. Sedan tillkommer en del andra frågor där andra berörs. Till exempel avtal med de som driftar Jannevägen, där pågår också arbeten med slitageersätt ning och så vidare, svarar Ken neth.

Är alla möten med kommunen avklarade så ni kan sätta spa den i marken?

- Ja, i princip. Vi ska komplettera en del uppgifter, sedan kan det gå fort med besked om starttill stånd. Är upphandlingen inför bygget påbörjad?

- Förfrågningar kommer skickas ut inom kort. Vi avvaktar en del underlag gällande VA. Har lokala hantverkare anli tats?

- Som vi informerat om tidiga

re (se Bygdetidningen i somras) så hoppas vi på lokala förmågor men ingen är avtalad än. Inom alla kategorier (mark, bygg, el, ventilation, VS) så finns lokala som anmält intresse. De kom mer få förfrågan av oss men även andra då vi måste kon kurrensutsätta upphandlingen. Vårt förfrågningsarbete börjar med mark, övriga kommer nå got senare.

När påbörjas markarbetena?

- Vår önskan är att de kan börja i oktober, ca en månad senare än vår första grova tidsplan. Själva husbyggena skjuter vi till nästa vår/försommar, ett strategiskt beslut på grund av världsläget samt att det är en bättre period att bygga trähus.

Kommer husen att bli dyrare än beräknat p.g.a. prisutveck lingen?

- Den frågan är svår att svara på innan vi fått in anbudssvar, vi hoppas givetvis att våra kalkyler håller.

BearPeaks dataanimering av de planerade åtta kedjehusen eller villorna utefter Jannevägen i Hallen. Illustration: BearPeak

Hur kommer de att se ut inom hus - finns tillgång till bilder?

- Nej, inte än. Vi jobbar med rums beskrivningar och annat, dessa kommer senare i mäklarens sälj material med datorgrafikbilder.

Uppvärmning?

- Luftvärmepump med hög verkningsgrad och braskamin som tillval.

Hur kommer husen att säljas?

- Som enskilda fastigheter via mäklare direkt till kund. En samfällighet för gemensamma angelägenheter är bildad.

Beräknad byggtid, respektive inflyttning?

Beräknat pris för husen samt total driftskostnad per år?

- Oklart ännu, mycket beror på omvärlden och prisutveckling en. Själva driftskostnaden häng er mycket på eltillförseln.

Hur kommer parhusen att byg gas?

- Jag skulle vilja korrigera be nämningen av husen från par hus till kedjehus. Ja, till och med fristående villor då de enbart ”sit ter ihop” med en eventuell carport som är ett tillval för de som öns kar.

Under våren/för sommaren avser vi montera och färdigställa två hus. Ett enplan salternativ, slim mat i sitt enklaste utförande, samt ett i två plan där alla tillval finns med. Dessa kan kallas ”vis ningshus” till dess att köpare

finns och datum för överläm nande. De två husen kommer stå i det sydöstra hörnet, alltså högst upp i södra hörnet på ”läg dan”.

Hur stora kommer de att byg gas?

- Enplansalternativet: ca 80 kva dratmeter, 2 rum, plus kök och vardagsrum med öppen planlösning i samma rum, kallvind som se nare går att isole ra och bygga om efter önskemål. Tvåplansalterna tivet : ca 120 kva dratmeter, 4 rum, plus kök och var dagsrum med öp pen planlösning i samma rum. Båda alternativen är till gänglighetsanpas sade vilket bland annat innebär stora badrum, inga trösklar och breda dörrar.

- Med tanke på omvärlden är det lite oklart just nu. Normalt bor de det ta ca 10–12 månader från markarbeten till inflytt om man kan driva projektet rationellt med alla hus i ett svep. Nu kan takten bli lite annorlunda. Dock är det i allas intresse att färdig ställa så fort som möjligt efter att köpare finns.

Hur många intresseanmäl ningar har ni fått.

- Det finns ett bra intresse för projektet.

Hur har processen gått efter att ni fick bygglovet?

- Bygglovet fick vi 8 juni 2022. Efter det har vi projekterat och lämnat handlingar till kommu nen för tekniskt samråd där vi förväntar oss starttillstånd i da garna. Processen och tiden går som den gör och alla inblandade bidrar så det blir så smidigt som möjligt. Alla har bjudit till, en bra process med bra människor där alla har någon sorts anknyt ning till Hallen. Det är ändå något speciellt med att bygga i Hallen, avslutar Bearpeaks pro jektledare Kenneth Bengtsson.

Text Håkan Toresson

Bygdemedel - årlig ersättning för vattenkraftsutbyggnaden

Sista oktober är det dags att lämna in ansökan om bygdemedel. Varje år beviljas mellan 9 - 10 miljoner kronor till Åre kommuns olika bygder. Medel som kan sökas hos Länsstyrelsen av organisationer och föreningar i de bygder som på verkats av vattenkraftens utbyggnad. Hallenbygden är en av dem. Tor Palmqvist är handläg gare på länsstyrelsen och han ser gärna att fler organisationer lämnar in ansökan.

- På det viset kan flera i berörda bygder få del av pengarna, säger Tor.

Pengar som kraftbolagen själva i form av avgifter får punga ut med och som i första hand ska gå till reparationer och kompen sation för de skador som upp kommit på grund av vattenreg leringen. Därutöver går det även att söka bygdemedel för investe ringar som är till allmän nytta i

den berörda bygden.

Vattenkraften är en betydande energiresurs, men har också ge nom regleringarna givit oåter kalleliga skador. Stora områden har dämts över och förvand lats till sjöbotten, älvar torrlagts och möjligheterna till jord- och skogsbruk, renskötsel, jakt, fiske och turism försämrats. Många sjöar utefter älvarnas fallinje fungerar idag som gigantiska magasin till vattenkraftverk där regleringen syns tydligt varje vår med långt utdragna strand linjer. Storsjön, Sveriges femte största sjö och det fjärde störs ta regleringsmagasinet i landet samt Kallsjön, landets åttonde volymrikaste sjö som reglerats sedan 1940-talet, är några tydliga exempel. Vattenkraftens effekter kommer att behöva kompense ras ekonomiskt till berörda byg der under avsevärd tid, i prakti ken så länge vattenkraften finns enligt de flesta bedömare. När ansökningarna kommit in

gör länsstyrelsen en första gall ring utifrån regelverket och skickar därefter alla godkända ansökningar vidare till respekti ve kommun. Varje kommun vi darebefordrar i sin tur materialet till berörda bygder som själva får bestämma prioriteringsordning en hur ansökningarna ska han teras. I Hallenbygden är det den ekonomiska föreningen Hallen bygden i Samverkan, HBIS, som organiserar möten så allt går rätt till. Vid ett fastslaget sistadatum måste ansökningarna tillbaka till kommunen som gör en slutlig bedömning innan handlingar na går tillbaka till länsstyrelsen. Den totala hanteringen av an sökningsproceduren tar cirka ett halvår och beslut brukar medde las under våren.

Text Håkan Toresson

Storsjön - Sveriges femte största sjö och fjärde största vattenreglingsmagasin, reglerat sedan 1940-talet.

Foto Mats.g.Jacobsson.

Vilt- & skinnbutiken i Hallen

Öppet:

önskar ViltEwa

530

MIRA RESTAURANG

HALLEN

PIZZA • A LA CARTÉ • DAGENS LUNCH SALLAD • HAMBURGARE

Öppet: Må-To 11–20, Fr 11-01, Lö 12-01, Sö 12-20. Stängningstider helger kan variera. Hallenvägen 31, Hallen. Tel: 070–278 15 58.

Filip arbetar för ditt bästa genom hela skogsägandet

Som medlem och delägare i Norra Skog erbjuds du förmånliga priser på våra tjänster. Du är med och delar på vinsten vi skapar. Dessutom får du förmånlig ränta på de affärer du gör hos oss, som ger dig mer tillbaka även i morgon.

Ring Fliip så berättar han mer. 070-283 96 73

Jag finns på Allhuset en dag i veckan.

bokning ring: 073-822 96 77.

Ingrid Sundin.

I Tove Janssons dikt ”Höstvisa”, med musik av Erna Tauro finns en strof som av en händelse beskriver världsläget just nu. ”Dagarna mörknar minut för minut ”

Men räds icke mörkret, tänd ett ljus i stället och skicka en uppmuntrande julhälsning till nära och kära i Bygdetidningens julnummer. Kontakta redaktionen info@hallenbygden.se, 070-59 49 279 manusstopp 5 december.

Höst

Hösten är skördandets och färgernas tid. Även om det bitvis blir bråda tider kan lugnet och en känsla av trygghet infinna sig när lagren fylls inför den kommande vintern. Skörd, jakt, slakt, pota tis, bär, svampplockning, djurens foder och installning efter betet är viktiga milstolpar varje år innan snön kan få komma. Det gamla bondesamhället gäller fortfarande, åt minstone för de som ser till att hålla oss med mat. Dagsljuset som avtar och de långa nätterna som kommer allt närmare innebär både möjligheter, men också särskilda krav på vila och återhämtning efter sommarens höga energiuttag. Har den moderna nutidsmänniskan ro till det? Att sätta sig ned, läsa en bra bok, svepa en filt omkring sig framför brasan eller teven och bara koppla ner systemen till sparlåga. Kanske göra som Mats Jakobsson, ta med kameran på äventyr bland naturens alla färger. Bygdetidningens redak tion välkomnar Mats om bord.

Tankar om älgjakt

Älgjakt. Vad tänker du på då? Är det drömmen om storoxen, lukten av blöt hund, gemenska pen vid morgonsamlingen och i slaktboden eller när du som rik tigt liten fick följa med en föräld er ut på pass.

För mig betyder jakten tradition, naturupplevelser, gemenskap och ansvar. Jag har varit med ut på jakt sedan övre tonåren och är uppfödd på älgkött. Tidigt fick jag vara med och ta hand om köttet som skulle putsas, malas och packas men jag ville mer. Att få vara en del av jaktlaget där jag växte upp var det aldrig några tveksamheter om. Yngst och tjej men ingen lyfte på ögonbrynen för det.

Efter något år blev jag och min far tillfrågade att följa med upp till fjälls. Till “buan”, för att jaga i ett jaktlag på en släktings mar ker mellan Gärde och Sulviken. Förväntansfull och jättenervös följde jag med. Det visade sig att jag var den första kvinnan som någonsin jagat i det jaktlaget. Om jag kände att pressen på mig växte? Jodå, dock rådde jag själv för pressen då man som ny i ett lag inte vill göra bort sig. När det kommer till jakt handlar det ju trots allt om liv, död och kloka beslut. En äldre man i laget fun derade på om jag verkligen visste

hur man hanterade ett gevär och om jag kunde skjuta en älg? “Det skall nog inte vara nå got problem” replikerade en an nan i laget och jag fyllde i med att “ja, jag har ju skjutit älg förut.”

De dagar jag inte går med hun den utan sitter på pass blir det en del tankar på älgjaktens framtid. Det är inte bara tankar på älgtill gången utan även på föryngring en i våra jaktlag. Många gillar att dela med sig av sina jakthistorier som gärna är detaljerade just för att man vill förmedla en käns la, så varför inte bjuda in någon som kan bli intresserad av att följa med ut i skogen på pass? Chansen finns ju att i morgon dimman, där vid myren, få dela upplevelsen när hunden kom mer med en älg, hur man smy ger bäst ut på ett pass eller får en stressad själ att bara sitta still och höra när skogen vaknar. Dessut om är fyra ögon bättre än två.

Själv är jag numera jaktledare på hemmamarken, den enda kvinn liga jaktledaren i hela jaktvårds området och gör mitt artonde år som älgjägare.

Det är något speciellt med jak ten och särskilt med att sitta på pass. Man ges tid åt att vila alla sinnen från det vardagliga bru set och att faktiskt bara sitta still,

vänta, lyssna på naturen. Du hör allt! Hur droppar faller från bla den, en liten fågel som pickar på ett träd, dina egna hjärtslag och andetag.... du hinner fundera på saker ur andra perspektiv, pla nera, strukturera, filosofera och plötsligt kanske det kommer en älg! Kanske får du läge, kanske inte. Ibland somnar man till av bäckens porlande eller aspens sus. Då kan man få uppleva sta diet när ögonen och huvudet so ver men öronen är vakna. Man svettas och fryser, fikar, slåss med mygg och småsvädan, hör en hund som skäller i fjärran el ler ett ståndskall så nära att man tror ens egen puls inte kan bli högre. Alla sinnen skärps. Ibland ser du inte ett liv på hela dagen för att nästa gång knappt hin na fram till passet. Solen som värmer så hela skogen står stilla eller dimman som sveper in dig och spelar alla sinnen ett spratt - är det inte en älg...nää, en gam mal torr gran. Så här är det, oav sett väder och vind. Det kan reg na från alla håll också, jag lovar! Älgjakten har så många sidor.

Text & foto Ulrika Hellby.

Bokinkastets nya trappa med räcke på Allhuset.

Jacobs trappa

Trappan till bibliotekets bok inkast på Allhuset har allt för länge liknat ett hopkok av dåliga och halvt trasiga brädor med olycksrisk. En del av huset hyr vi ut till Åre kommun som bibliotek och måste ta ansvar så ingen står på näsan och gör sig illa. En mycket regnig dag ryckte Ja cob Eiserman i föreningen ut för att bygga en ny trappa. På eftermiddagen och ytter ligare många millimeter regn senare kom följande sms från Jacob:

”Trappan klar…behövdes ju inget vattenpass idag….”

Text Håkan Toresson

Säkerhetsmedvetandet sjunker bland fjällbesökare

2022-08-04

Nästan nio av tio fjälldestinationer och fjällstationer uppger att besöksantalet sommartid i de ras del av fjällen har ökat under de senaste fem åren. Det visar en ny enkätundersökning från Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd. Bland dem som besva rat enkäten uppger sex av tio att besökarnas säkerhetsmedvetande har sjunkit under samma tid. Det vanligaste misstaget be sökarna gör är att underskatta fjällvädrets snabba skiftningar.

– Det är bra att allt fler upptäck er de svenska fjällen. Att fjäll destinationer och fjällstationer samtidigt signalerar att säker hetsmedvetandet sjunker bland besökarna är oroväckande. En anledning kan vara att antalet ovana besökare har ökat. Säker hetsmedvetande handlar om att vara påläst, välutrustad och ha en plan att följa men också att ändra om förutsättningarna för ändras, säger Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsver kets fjällsäkerhetsråd.

Nästan nio av tio tillfrågade i en käten har upplevt en ökning av besökare under de senaste fem åren, samtidigt som ovana be sökare har ökat under samma tid. De vanligaste misstagen be sökarna gör är att underskatta fjällvädrets snabba skiftningar, överskatta sina mobiltelefoners täckning liksom sin egen kon dition och har inte rätt klädsel för fjället. Vissa ovana besökare kommer uppenbarligen för då ligt utrustade och förberedda.

- Våra tidigare studier visar att bilder av vackert väder i sociala medier har en påverkan. Om en

FRÅN NATURVÅRDSVERKET

besökare är beredd på väder skiftningar blir garanterat upple velsen bättre, säger Per-Olov.

Fjällsäkerhetsrådets tips för trygg fjällvistelse:

1. Ta med kläder som kla rar snabba väderomslag. Ta alltid med vind- och regntäta skalplagg liksom värmeplagg och ett torrt ombyte i ryggsäcken.

2. Ta del av lokala väder prognoser. Vädret kan slå om snabbt. Beakta lokala vädervarningar.

3. Lämna färdmeddelan de. Meddela alltid en vän eller släkting er planerade färdväg.

4. Följ markerade leder. Använd en fjällkarta tryckt på fukttåligt papper. Fjällkartor finns att köpa i välsorterade sport- och friluftsbutiker eller kan laddas ned från Lantmäte riets hemsida.

5. Använd karta och kom pass. I fjällen saknas ofta mobiltäckning, lär er att använda karta och kom pass innan ni ger er i väg.

6. Rådfråga erfarna människor. Ta kontakt med lokala fjällsäkerhets kommittéer eller andra erfarna människor och ställ frågor om vägval, vattenstånd, broar och annat som underlättar din planering.

Foto Håkan Toresson

Ovan:

Nedan:

Studiebesöket i bygden omfattade även Bydals fjällen där Anders Durling berättade om dalgångens spännande historia. Foto Mats.g.Jacobsson.

Finfrämmande i bygden

Lördagen den 3 september blev en kittlande intressant och spännande dag för föreningen ”Jämtlands lokalhisto riker & släktforskare, JLS” när de åkte ut på sin traditionella höstutflykt. Föreningen bildad es 1945, en av de äldsta i Sveri ge med cirka 275 medlemmar spridda över hela landet och 1800 följare på facebook. Varje år gör föreningen en vår- och höstutflykt i det Jämtländska historielandskapet. Denna gång gick färden med färja över Storsjön till Hallenbygden för att bland annat ta en närmare titt på de nya sensationella fyn den i Marby gamla kyrka, vilka upptäcktes när kyrkan fick nytt spåntak i somras.

Det visade sig att i den gamla medeltidskyrkan från 1500-ta let dolde sig byggnadsmaterial av trä som med stor sannolik het återbrukats från en gammal stavkyrka på samma plats från 1100-talet. Faktiskt de största samlade resterna av en stavkyr ka i Norrland, vilket gör kyrkan i Marby till en av de mest in tressanta enligt historikern Olof Holm vid Stockholms univer sitet som varit på plats med en utredning i kyrkan under flera veckor den gångna sommaren. JLS med ordförande Michael Häggmark i spetsen har fortlö pande haft kontakt med Holm. - Vi har fått aptitretare från Olof som ställt en rad frågor vilket medfört stort intresse och fram

kallat intressanta diskussioner, säger Michael.

Ciceron för besökarna var An ders Westerlund från Åre pasto rat. Förutom en dragning inne i kyrkan där Anders berättade om kyrkans historia fick de också veta det mesta om stickspån som den här typen av spån kallas, vil ket använts som ny beläggning till taket. Tätvuxen kärnved av fura som klyvs utefter stående årsringar i fyra kvartsdelar och sedan spräcks upp i bladliknan de skivor som följer fibrerna. Dessa lades i tre lager på taket. Med andra ord inget hyvelspån. Det tog flera år för snickaren An ders Nilsson hos Träkompaniet i Bjärme att först sortera ut över

Anders Westerlund från Åre pastorat möter upp Jämtlands lokalhistoriker & släktforskare (JLS) framför Marby gamla kyrka som håller på att få nytt spåntak.

Foto Håkan Toresson

grovt timmer av fura hos Rödins trä i Skanderåsen och sedan kly va ut de cirka 40 000 stickspånor som behövdes till taket. Enligt Anders Westerlund beräknas det hålla i 100 år jämfört med det förra som inte klarade mer än 40.

Förutom genomgången av kyr kan, de nya fynden och det nya spåntaket fick lokalhistoriker na också en föreläsning om Marbymattan som hittades vid förrförra sekelskiftet hängan des över altarskranket i kyrkan. Först tolkades tyget som gamla kläder eller altarduk, men idag är fyndet världsberömt som den bäst bevarade anatoliska (Tur kiet) mattan i världen, tillverkad mellan 1300–1440. Mattan ställs numera ut på historiska muséet i Stockholm om den inte är ute på någon annan utställning jor den runt. En kopia av mat tan samt en rik

samling av allehanda bruksfö remål från förr kunde besökar na studera i Marby hembygds förenings ”Gammalgård.” Där fanns också möjlighet att vär ma sig efter besöket i den kalla kyrkan och ta en välbehövlig fika med våffla och smörgås hos föreningens cafévärd Staffan Olofsson.

Senare sammanfattade ordfö rande Michael Häggmark da gen.

- Väldigt trevligt och givande

för oss att på plats få ta del av allt detta. Alltid lika inspireran de att med egna sinnen kunna känna in historiens vingslag på ort och ställe. Vi besökte också Hallens kyrka och fick nöjet att träffa Anders Durling i Bydalen som berättade om dalgångens spännande historia, inte minst hur turismen växte fram. Har ni några nya spännande ut flykter eller evenemang på gång? -Ja, den 26 och 27 augusti nästa sommar kommer vi att hålla två stora släktforskardagar på Fol kets Hus i Östersund.

Text Håkan Toresson

Den världsberömda Mar bymattan och Marby gamla medeltidskyrka i färdigt skick med nytt spåntak. Foto Håkan Toresson

Anslagstavlan

HALLENS ÅVC

Mån 15-20

9-15

12-16

Latrintunnor finns att köpa hos oss

Välkommen!

MÖTESPLATS KUPAN I HALLEN

Hjärtligt välkomna!

Vi bjuder på fika!

All behållning går tills vidare till Ukraina

Gilla oss på Facebook

Biblioteket önskar alla bokläsare en trevlig höst!

Ni som fortfarande vill få böcker lämnade på lastkajen på Allhuset kan få det! Ring på telefonnummer 0647-163 77 eller skicka e-post till hallen.bib@are.se.

Öppettiderna är: Onsdag 11.00-17.00

Du som vill ha hjälp med de digitala medlen hör gärna av Er!

Kom in och låna böcker!

AFFISCHSKRIVARE PÅ ALLHUSET!

Det finns möjlighet att få utskrivet affischer i stor leken A1 och A2. Går även att skriva ut upp till 90 cm brett och flera meter långt.

Vid frågor och funderingar kring utskrift och pappersval maila: info@hallenbygden.se Skrivaren heter: CANON imagePROGRAF TM-300.

Allhusets bemanning – vikarie sökes

Tyvärr har vi på grund av sjukdom ingen beman ning på Allhuset under hösten fram till jul, vilket i värsta fall kan komma att förlängas ytterligare en tid. Därför har styrelsen beslutat att omgå ende anställa en vikarie på 25 %, visstidsanställ ningsavtal med intern introduktion/utbildning. Den vi söker ska ha ett öppet och trevligt sinne lag, vara serviceinriktad och flexibel, ha datorva na och kunna göra utskrifter i olika format samt helst behärska bildredigering i Photoshop. Dess utom ha erfarenhet av bokföring i fortnox, faktu rering och vara bekant med de vanligaste övriga kontorssysslorna samt vana vid annonsförsälj ning. Skrivvana och journalistisk erfarenhet är inget krav, men en merit. Lön enligt avtal. Är det här något för dig, ta i så fall omgående kontakt och känn dig välkommen. Sprid budskapet.

Fram till vikarietjänsten är tillsatt eller den or dinarie personalen är tillbaka ställer Anna Pers son, som egentligen slutat inom föreningen och börjat studera, ändå upp med den vanliga prak tiska HBIS-servicen om någon vill lämna fonder, få utskrifter av olika slag gjorda eller andra lik nande tjänster.

Kontakta Anna på telefon och bestäm tid: Tel: 070-2526288 E-post: butaus2@gmail.com

I övrigt när det gäller ärenden som rör Hallen bygden i samverkan hänvisas till ordförande Håkan Toresson. Tel: 070–5949279 E-post: khakantoresson@hotmail.com

Ps. Biblioteket och Kupan har öppet som vanligt på sina ordinarie tider.

Hälsocentralens Hörna

Information från Hallens HC

Vi har fortsatt stabil läkarbemanning med en distriktsläkare samt en läkare under specialistutbildning som är på Hälsocentralen cirka 2 dagar per vecka under hösten.

Dessutom har vi som vanligt vår sta bila kärna med distriktsköterskor,

undersköterskor, fysioterapeut, barn avårdscentral (BVC), mödravårdscen tral (BVC), fotvård och lokalvård. Maria Kerner är nu några månader in på sitt jobb som enhetschef och trivs på denna fina arbetsplats!

Vi har fortsatt öppet måndag-torsdag.

Välkomna!

Personalen på Hallens hälsocentral

Maria Kerner. Enhetschef.

Järpens- och Hallens hälsocentral, Ambulansen Järpen. 073-058 94 85