Begravningssätt: Kremering

År 1887 gravsattes den första urnan i Sverige. I mitten av 1900-talet låg andelen kremeringar på cirka 10 %, idag ligger siffran på cirka 83 % i Sverige.

Text: Claes-Olof Mattsson, kyrkogårdsföreståndare

I Sverige finns för närvarande två begravningssätt; traditionell kistgravsättning och kremation.

Kremering, alltså att den avlidnes kropp bränns efter döden, är en ganska modern företeelse i Sverige. Kremeringar förekom i Sverige under förkristen tid och då framförallt under järnåldern, men försvann mer eller mindre när Sverige kristnades för ungefär 1000 år sedan. År 1882 grundades Svenska Likbränningsföreningen (senare Eldbegängelseföreningen), och år 1887 gravsattes den första urnan i Sverige. Det var askan efter disponent Ernst Kjellerstedt från Örebro. Året därpå, 1888 fastslog Högsta domstolen att frivillig likbränning var tillåten i enlighet med svensk lag.

Förändrad syn på kremation Svenska kyrkan var till en början inte helt positivt inställd till kremering. En präst hade till exempel möjlighet att vägra jordfästning av kremerat stoft. Under 1930-talet hade inställningen dock förändrats då till exempel en ärkebiskop invigde ett krematorium. Den katolska kyrkan har förhållit sig mer skeptisk till kremering och tillät kremering i begränsad skala först under 1960-talet. De sa till exempel nej till spridning av aska så sent som år 2016.

Habo kommun ligger något under snittet I vårt land skulle det också dröja innan kremering som begravningssätt blev vanligt bland allmänheten. År 1945 låg andelen kremeringar på ca 10 %, men sedan dess har andelen ökat. År 1979 nådde den 50 %, och nu ligger den på ungefär 83 %. Habo pastorat har en andel på 78 %. Habo ligger alltså något lägre än riksgenomsnittet.

Skillnaden kan ha historiska förklaringar, kremering var från början ett storstads- och stadsfenomen som sakta men säkert spridit sig ut på landsbygden. Danmark har ungefär samma andel kremeringar som i Sverige, men i Norge kremeras endast runt 36 % av de avlidna och i Irland som har en stark katolsk tradition är andelen runt 17 %.

Gravsättning i Habo I Sverige finns för närvarande 59 krematorier, från Ystad i söder till Kiruna i norr och 2019 kremerades 73 497 personer i Sverige. Det spekuleras dock i begravningsbranchen att andelen kremationer inte längre ökar nämnvärt utan har planat ut.

Efter en begravningsceremoni i Habo sker det stora flertalet kremeringarna i Jönköping i krematoriet på Skogskyrkogården. En gravsättning av en urna kan ske i en kistgrav eller en urngrav och i Habo pastorat finns minneslunder på samtliga våra kyrkogårdar samt en askgravplats på Habo kyrkogård. Under 2021 arbetar vi med att anlägga tre stycken nya askgravplatser; på Fiskebäcks kyrkogård, Gustav Adolfs kyrkogård och på Brandstorps nya kyrkogård.

Källor: SKKF (Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund), Wikipedia