3 minute read

Lång resa för att bli präst

Foto: Magnus Aronson /Ikon

Som rekryteringsadjunkt möter Anders Mulec de som önskar att bli präster i Svenska kyrkan.

Advertisement

Text: Anders Mulec, Skara stift

Min uppgift är att guida människor mot tjänst i kyrkan. Merparten av de som läser till präst idag är ”mitt i livet” och påbörjar sin andra yrkesbana. Bland de cirka 50 studenterna som utbildar sig i stiftet just nu finns det en spridning i ålder och kön, den yngste är 20 år, den äldste 60 år. De kommer från alla möjliga olika sammanhang med vitt skilda erfarenheter.

Alla döpta har en kallelse att förmedla tro, hopp och evangelium. Kallelse till tjänst har, liksom dopet, sitt ursprung i Gud med en inre och yttre dimension. Vägen mot vigning påbörjas oftast i samtal med en församlingsbo eller anställd. ”Jag tror att du skulle bli en bra präst. Har du inte funderat på det?” Ett sådant samtal kallar vi yttre kallelse och ger inte sällan mod och näring att fundera över tjänst i vår kyrka. Församlingen förmedlar frågan och studenten bär den inre kallelsen. En viktig pusselbit är att tillsammans med någon i vigningstjänst fundera över ”till vad kallar Gud mig?” Församlingen är den plats där rekryteringen sker men det är också en av de viktigaste grundstenarna i ett kristet liv. Därför är det viktigt att man som blivande präst har ett församlingsengagemang och är aktiv i församlingens liv under minst två år innan man börjar läsa. När man väl bestämt sig är det bra att börja med Svenska kyrkans grundkurs på Hjo folkhögskola. Där kan kallelsen djupna och tillsammans med andra får man fundera över vad tjänsten i Svenska kyrkan innebär.

Många års studier Präststudier innebär 255 högskolepoäng (magisterexamen i teologi). Under de fyra åren på universitetet gör man parallellt stiftsförlagda moment såsom praktik och möte med biskop. Kyrkan prövar den yttre kallelsen genom rekommendationsbrev, praktik och en antagningshelg. Antagningen prövar lämpligheten utifrån bland annat teologi, personlig mognad, tro och liv, intellektuell och empatiskt förmåga. Biskopen beslutar om antagning, ett ja gäller för åtta år och ett nej i fem år i alla Svenska kyrkans stift. Efter universitetsstudierna väntar ett slutår i Uppsala/Lund på kyrkans eget utbildningsinstitut. Under 2021 vigs 17 personer till präster och diakoner i vårt stift vilket är oerhört glädjande.

Läs mer om antagningsprocessen I Svenska kyrkans webbshop kan du beställa biskoparnas brev om kallelsen till diakon- och prästyrket. I brevet kan du läsa mer om antagningsprocessen.

Andreas Gunnmo,

varför är du päst? ”Har du funderat på att bli präst?” Jag hade tågbyte i Stockholm och gick till Sankta Klara kyrka för att fördriva väntetiden. Där pågick en konferens och jag hamnade på ett fik med några andra ungdomar. Vi pratade om framtiden och då ställde en av dem frågan. Svaret var ”nej”. Det var inget jag någonsin tänkt på eller kunde tänka mig. Ändå kunde jag inte släppa frågan.

Jag gick då på konstskola och tänkte mig att arbeta med konst. I konstvärlden handlar allt om att lyckas göra sig ett stort namn. Jag började leva mer och mer i tron och insåg att jag inte ville göra mitt namn stort utan göra Jesus namn stort. Jag bad länge Gud att visa mig en väg att tjäna Gud med konsten men Gud var tyst. Istället fick jag en fråga. Jag sökte in på Johannelunds prästprogram i Uppsala och tänkte att om jag kommer in är det väl tänkt så. Under utbildningen formades en tydlig, inre kallelse. Efter rigorös prövning bekräftade kyrkan min kallelse genom att viga mig till präst. Det är i korta drag hur det kommer sig att jag blev präst.

Vill du veta mer om utbildningen?

Välkommen att höra av dig till stiftsadjunkt Anders Mulec, tel. 0511-26225.

This article is from: