Page 1

KNIVMAK AREN N R 3 2012

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 3 2012

LUDVIKA LEVERERAR

8 SIDOR Årets utmaning

HELHORNS-

KNIV DEL 3 KREATIVA

ungdomar

i Unnaryd

EN KNIV i veckan SAMLAREN ”En tokig västgöte”

I 20 ÅR! 1


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

A cut above the rest UDDEHOLM ELMAX ®

Uddeholm Elmax används till Kershaws kniv Speedform, som fick Blade Magazines pris American-Made Knife Of The Year® 2009.

Perfekt balans ger vassa eggar. Uddeholm Elmax är ett pulvermetallurgiskt stål med mycket bra rostskydd, utmärkt slitstyrka och en härdbarhet till över 60 Rockwell. Uddeholms moderna tillverkningsprocess ger minimal pulverstorlek och

www.uddeholm.com/knife

2

maximal renhet, vilket minimerar risken för urflisning. Knivtillverkare kan dessutom räkna med en problemfri tillverkning med utmärkta egenskaper för slipning och polering. Byt till ett bättre stål. Uddeholm Elmax – a cut above the rest.


KNIVMAK AREN N R 3 2012 K NIVMAK AREN N R 3 2012

Vi laddar för SM!

Innehåll nr 3 2012 Ledaren

Hej alla knivvänner och välkomna till ett nytt nummer av vår eminenta tidning. Samtidigt välkomna till ett nytt verksamhetsår för Svensk Knivförening som i Ludvika höll sitt 24:e årsmöte. En trogen och slitstark medarbetare, Hans Wikström lämnade styrelsen och posten som föreningens kassör. Valberedningen, som på grund av sjukdom ej var närvarande, hade inte lyckats att rekrytera någon ersättare, så posten tillsattes med en tillförordnad kassör. Nu måste alla goda krafter till för att snabbt hitta en ny person för uppdraget. Den nya valberedningen tar tacksamt emot förslag från våra medlemmar. Den planerade domarkursen genomfördes under Ludvikaveckan (se sista sidan) och ytterligare ett antal domare blev certifierade. De nya tävlingsreglerna är, efter viss justering från konferensrundan förra året, ute på remiss hos lokalföreningarna. Efter denna behandling avser vi att dessa ska vara i bruk under nästa år. Det som ligger närmast i tiden nu är Kniv-SM i Ullared. I nuläget är lokalen fullbokad av många intressanta utställare från både Sverige och våra grannländer. Glädjande nog har också intresset för knivtävlingen varit stort. Vi har flera insända bidrag än på flera år, uppåt hundratalet i dagsläget, och det är även positivt att ett större antal än vanligt finns i Rookie- och Ungdomsklasserna. Detta kanske är ett tecken på att det håller på att byggas upp en ny grupp hungriga knivmakare som kan tillföra verksamheten friska impulser? Låt oss hoppas att det är en trend som vi tolkar rätt. Slutligen hälsar jag alla välkomna till Ullared, och hoppas på en riktigt trevlig och givande helg i landets mest besökta turistort.

3

Vi laddar för SM!

Samlaren

5-9

Roger Tängemo kliver fram

Kreativa Unnaryd

10

Årets vinnare en tjej

Knivveckan i Ludvika

Publik i massor trots vädret

12-19

Fem nya domare

20

Inte bara knivar i Ludvika

En profil fattigare

21

Pentti Turunen har lämnat oss

Knivskolan del 3

Nu är det dags att få till slidan

En kniv i veckan

22–26 28–29

Kul inslag på Gammelvala

Kåseriet

31

Michael Almqvist e inte bitter

MEDLEMSTIDNING

FÖR SVENSK KNIVF ÖRENING

NR 3 2012

lUDvikA

levererAr

8 siDor Årets utmaning

HelHorns-

kniv DEL 3 kreATivA

ungdomar

i Unnaryd

sAMlAren

”en tokig västgöte”

en kniv i veckan

i 20 År!

Framsida Nu är årets Knivvecka över och vi laddar för hösten stora händelse, SM i Ullared. Foto:Kent Tunlind och Mats Gyllsand

3


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Stig Sjunnesson, Vessigebro Dick Gidlöf, Husum Stellan Mattila, Hyltebruk

KASSÖR:

Gunnar Holmberg, Strängnäs

LEDAMÖTER:

Martin Johnsson, Ödsmål Rickard Perman, Umeå Bengt Olof Tallroth, Husum

SUPPLEANTER:

Owe Wallin, Hudiksvall Mikael Johansson, Kolbäck

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

Jan-Ove Andersson, Bjurholm Torsten Häller, Lysekil Sune Oskarsson, Ullared

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00. Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Dick Gidlöf 0663-617 51

ANSVARIG UTGIVARE: Stig Sjunnesson, Yngered Ekedal 330, 311 65 Vessigebro Tel: 0346-77 40 51, E-post: knivstig@hotmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand, Södra Lid 681 94 Kristinehamn Tel: 0550-311 31, 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Västra Grubbgatan 2B, 931 64 Skellefteå Tel: 0910-562 40, 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

utkommer 17/12 2012

Material och bokning av annonser senast 28 oktober 2012. PRENUMERATIONSFRÅGOR: Hans Wikström, Långvägen 50, 891 43 Örnsköldsvik Telefon: 0660 - 37 27 28, E-post: h.wikstrom@telia.com

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net

Dalarnas Knivförening c/o S-E Lannergård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 072 - 221 32 44 Grundsunda Knivgille c/o Dick Gidlöf Nybovägen 12 896 31 Husum Tel: 0663 - 617 51 070-581 10 06 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71 Knivmakare i väst c/o Lars Billström Enebobacken 2 511 58 Kinna Tel: 0320 - 130 50 billstrom.lars.e@telia.com

Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06

Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62

Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35

MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2012 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2012”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig. Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

4

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565 - 711432

Östergötlands Nya Knivförening c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord)


KNIVMAK AREN N R 3 2012

KNIVSAMLAREN ROGER TÄNGEMO

”En tokig västgöte”

Hängivne samlaren Roger Tängemo.

Kniv av André Andersson.

Bureå i snöslask en torsdag i mitten av april. Skellefteå AIK i SM-final mot Brynäs. Med andra ord en ur ett Skellefteåperspektiv inte särskilt upphetsande apriltorsdag. TEXT OCH FOTO: P-O EKLUND

Men en ljuspunkt denna dag var den månatliga träffen i Skellefteå knivgille. Förutom loppis innehöll den ett möte med knivsamlaren Roger Tängemo. En kväll vi som var där sent kommer att glömma. De knivar Roger visade upp var ett urval av toppskiktet inom svenskt knivmakeri: Roger Bergh, Conny Persson, Kaj Embretsen. Roland Strömberg, Stefan Heldt, Jonny Walker Nilsson, Erik Fankki med flera. Gedigen knivsamling

Roger presenterar sig själv som en tokig västgöte. – Man behöver inte vara tokig för att hålla på men det underlättar.

Tokig eller inte. Hängiven sitt knivsamlande är han definitivt. Vid upprepade tillfällen har jag bland annat via Facebook fått ta del av hans entusiasm över nyförvärv. I 25 år drev han ett buss- och taxiföretag i Ulricehamn, men en motorcykelolycka för sju år sedan förändrade hans liv. Nu är han som han säger ”friherre”, på grund av sviterna. I sin nya livssituation blev det angeläget att ha någonting att göra. En resa till Kiruna väckte hans intresse för knivar. Föraren till det hundspann han åkte sålde nämligen sameknivar. Där införskaffades några bruksknivar, knivar han i dag inte tycker är särskilt märkvärdiga, men som blev starten på ett socialt

5


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Helhornskniv av Erik Fankki.

kontaktnät han värderar högt. Roger Tängemo har i dag en knivsamling där många svenska knivmakare är representerade. – Mitt mål är att få en så komplett samling som möjligt. Det finns ett mervärde när hela kniven, bladet, skaftet och slidan är tillverkade av samma knivmakare. Om en kniv har en särskild historia höjer den naturligtvis också värdet. Har kniven ett ställ förstärks upplevelsen. Viktiga kontaktnät

Genom ett väl utvecklat kontaktnät, och genom goda kontakter med slöjdarna hittar han sina knivar. – Att få personlig kontakt med knivmakaren är trevligt och givande. Roger menar att det är väl känt i knivmakarkretsar att han är öppen för att titta på nya alster, och han blir därför ibland kontaktad när någon slöjdare vet att han har något speciellt att erbjuda. Roger tycker om att vara med och påverka utformningen av de knivar han köper. Många gånger sker ”affären” i dialog med knivmakaren där idé och utformning växer fram i nära samarbete. – Det är roligt att ha kontakt under vägens gång och se kniven växa fram. Ibland köper jag naturligtvis också ”färdiga” knivar jag tycker om. Kontakten med andra samlare har också utvecklats den senaste tiden, en kontakt Roger uppskattar. – Jag upplever inte att det finns någon konkurrens mellan oss, vi pratar om varandras samlande och ger tips och idéer till varandra. Besöker knivmässor

Roger besöker ofta både svenska och utländska knivmässor.

6

Kniv av Conny Persson.

– Det som gör knivmässorna intressanta är att knivmakarna ofta har med sig sina bästa och mest exklusiva alster. Att träffas och få en personlig kontakt är viktigt i den här branschen, och då är mässorna ett bra forum. Det är oftast större bredd på internationella knivmässor. Där får man också möjlighet att träffa de internationellt sett allra bästa. Hur hanterar man en knivsamling som har ett ansenligt ekonomiskt värde? Roger säger själv att han vill se den konst han investerat i. Därför är kassaskåp inget alternativ. Istället har han larmade glasskåp. Fastigheten är larmad, samlingen försäkrad, alla knivarna dokumenterade och numrerade. Personliga favoriter

Bland alla knivar plockar han ut några favoriter. En huggare av Conny Persson och Roger Berghs första japankniv tillsammans med en fällkniv av Kaj Embretsen med karvning av Isak Bergh. – Eftersom jag har som mål att köpa den första fällkniven en knivmakare gör blev köpet av Roland Strömbergs fällkniv minnesvärt. Det var också roligt att få köpa Bertil Fällmans första minikniv i en fantastisk träoch hornask. Roger hävdar bestämt att mötet med knivmakarna alltid är spännande. Det är något som mötet med Roger Tängemo och hans knivsamling även är.


KNIVMAK AREN N R 3 2012

Kniv av Conny Persson.

Huggaren av Conny Persson är en av Roger Tängemos favoritknivar. Vackert mosaikdamaskblad av Conny Persson.

Roger tycker om att vara med och påverka utformningen av de knivar han köper

Ytterligare en av Conny Perssons knivar i samlingen.

Dukat till fest, Poul Strandes monter under Knivveckan förra sommaren.

7


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Samarbetskniv av Jonny Walker Nilsson och Mattias Styrefors. Kniv av Conny Persson. Gravyr av Rickard Perman.

Bertil Fällmans första minikniv i en fantastisk träSedan premiären har Foto: Roger Tängemo och hornask. Poul tillverkat tusentals knivblad...

Huggaren av Conny Persson är en av Roger Tängemos favoritknivar.

Om en kniv har en särskild historia höjer den naturligtvis också värdet

8


KNIVMAK AREN N R 3 2012

Helhornskniv av Erik Fankki. Helhornskniv av Erik Fankki. Foto: Kent Tunlind.

Kniv av Henry Hildén.

Fällkniv av Kaj Embretsen med karvning av Isak Bergh.

Smyckekniv i ask av Per-Erik Nilsson.

Roger Berghs första japaninspirerade kniv.

9


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Kniven som gick hem hos juryn.

Full aktivitet i slöjdsalen.

Ingen är den andra lik, men kreativiteten saknas inte.

Kreativa Unnaryd Så var det dags igen att syna elevarbeten på Vildmarksgymnasiet i Unnaryd. TEXT OCH FOTO: STELLAN MATTILA

Det är första årskursens elever, två flickor och 16 pojkar i 17-årsåldern, som har försökt göra en kniv och yxa, under handledning av sin lärare Rickard Pettersson. Arbetsuppgiften ingår i första årsgruppens studieplan och kan för dem som så önskar även fortsätta under andra året. De flesta har aldrig Årets stipendiat, Diana Bodi från Unnaryd – grattis! tidigare kommit i kontakt med dessa vildmarkstillbehör. Men som jägare och fiskare är både yxa och kniv ett nödvändigt hjälpmedel vid såväl jakt som fiske. Vid mitt besök lägger eleverna sista handen vid knivslidornas slutfas som upphängare och infärgning. Det finns inte två objekt som är lika i materialval eller utformning. Alla har sin egen filosofi hur en kniv ska se ut. Till sy-

10

vende och sist är det ju knivmakaren själv, som bör veta att hans eller hennes kniv ska kännas bra i greppet. Ett felaktigt utformat knivskaft kan utsätta användaren för obehag till exempel kramp om skaftet är för kort eller man kan slinta om det blir för långt – lagom är bäst. En del har haft lätt att limma ihop och forma skaftdelarna som kan bestå av olika ämnen. Övriga har fått fråga Rickard lite då och då hur de ska bära sig åt. Men samtliga har fått sina elevarbeten färdiga och kan tänkas använda både kniv och yxa under det stundande sommarlovet. Det förekommer träämnen från främmande världsdelar, men även från den svenska skogen. En del av skaften består av kompositmaterial med pälsmönster från vilda djur. Överlag var resultatet okej, även om utseendet varierade för ett främmande öga. Huvudsaken är att kniven är till belåtenhet och kan användas för sin uppgift. Kanske kommer en del av eleverna att vilja fortsätta med knivmakeriet nästa läsår. Vid terminsavslutningen får en av eleverna ett fritt medlemskap under två år i Svensk Knivförening. Det innebär åtta nummer av tidningen Knivmakaren med spännande artiklar och nyheter från den nordiska knivvärlden. Utmärkelsen delades ut av sekreteraren i Svensk Knivförening Stellan Mattila, Hyltebruk, vid skolavslutningen den 5 juni. Mottagaren i år blev Diana Bodi från Unnaryd.


KNIVMAK AREN N R 3 2012

DAMASTEEL

2000-talets damask För skönhet och kvalitet

Vi levererar slipband och bandsågsblad i alla längder och bredder!

www.si-knives.se Kaj Embretsen

DAMASTEEL AB Stallg. 9, 815 76 Söderfors sales@damasteel.se

0293-30600 www.damasteel.se

Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

Träffa oss under SM i Ullared! – eller se vår katalog på vår hemsida

11


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Bra drag i Ludvika SUCCÈ TROTS OVÄDRET Trots oväder kom publiken, drygt 5 000 besökare, och utställarna till årets upplaga av Knivveckan i Ludvika – den 25e i ordningen. FOTO: KENT TUNLIND

Stundtals var det riktigt trångt bland stånden på Hammarbacken där knivarna samsades med yxor och annat vackert hantverk. Utbildningstältet lockade som vanligt många intresserade som ville förkovra sig i knivmakeriet eller bli bättre fotografer med hjälp av Kent Tunlinds eminenta tips. Även i år delades Jonny Walker Nilssons hederspris ut, det gick till Mauno Kartano, som dessutom knep förstaplatsen i NM. Publikens pris gick till Steinar Krogstad.

Fulltånge klass A 1:a pris Lasse Kentää

Utbildningstältet lockade som vanligt många intresserade som ville förkovra sig i knivmakeriet

12

Hantverk B 1:a pris Tommy Eklund


KNIVMAK AREN N R 3 2012

Förfinad brukskniv A 1:a pris Urban Gustafsson

Årets seminarier var som vanligt uppskattade och lockade många.

Brukskniv A 1:a pris Urban Gustafsson Stig Sjunnesson under Svensk Knivförenings årsmöte som hölls på fredagskvällen under Knivveckan. Mer om det kan du läsa på svenskkniv.se.

Sydsamisk halvhornskniv med damaskblad av bröderna Nylund, Finland. Ställ föreställande ripa.

Specialklass A 1:a pris Henry Hildén

Inte bara knivmakare kollade runt bland alla stånd i Ludvika, även en hel del ”vanliga” turister spanade bland allt som erbjuds.

Fulltånge klass A 2:a pris Kans Holzmair

13


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Öppen klass A 3:e pris Thomas Löfgren

Öppen klass A 3:e pris Aage Bergdal

Öppen klass B Mikku Kiikka

Öppen klass B 2:a pris Steinar Krogstad

Halvhorn B Sixten Keisu

Specialklass B 1:a pris Ulf Jansson

14


KNIVMAK AREN N R 3 2012

Publikens pris Steinar Krogstad

15


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Damklass 1:a pris Mait Nylund

Förfinad brukskniv B 1:a pris Jörgen Stridh

Brukskniv B 1:a Göte Olsson

Förfinad brukskniv B 3:e pris Gunnar Holmberg

Smycke, ej bälte A 2:a pris Gunolf Pålsson

16

Helhorn A 1:a pris Stefan Groth


KNIVMAK AREN N R 3 2012

Brukskniv A 3:e pris Gunolf Pålsson

Erica Högberg från Tjäder Läder lärde ut mer om färgning i utbildningstältet, det lockade som vanligt många intresserade.

Det mesta finns att köpa under Knivveckan i Ludvika. Saker som du behöver och en hel del du inte visste att du behöver.

Öppen klass B 2:a pris Andrè Rybak

Horn och ben i alla möjliga former, men främst är nog Knivveckan ett bra tillfälle att möta likasinnade.

17


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Öppen klass A 1:a pris Harald Sellevold Öppen klass B 1:a pris Jonas Myhr

Jonny Walker Nilssons hederspris och första pris smycke bälte A Mauno Kartano

18


KNIVMAK AREN N R 3 2012

Resultat Ludvika Öppen klass A Gösta Schützer

Specialklass B Ulf Jansson Tommy Eklund Leif Överberg Specialklass A Henry Hildén Thomas Löfgren Damklass Mait Nylund Anne Keränen Linda Sliwon Smycke, ej bälte A Terje Karlsen Gunolf Pålsson Lars Feddersen Stefan Groth Jan Engberg

Halvhorn A 1:a pris P-O Eklund

Halvhorn B Sixten Keisu Halvhorn A P-O Eklund Stefan Groth Lars Feddersen Helhorn A Stefan Groth Smycke bälte A Mauno Kartano Martin Englund Antti Jaakkola Bror Näslund

Smycke, ej bälte A 1:a pris Terje Karlsen

Öppen klass A Harald Sellevold Peter Örjeheim Thomas Löfgren Aage Bergdal Fulltånge klass A Lasse Kentää Kans Holzmair Hantverk B Tommy Eklund Mikko Kiikka Hantverk A Stefan Groth Gunolf Pålsson Förfinad brukskniv B Jörgen Stridh Göte Olsson Steinar Krogstad Gunnar Holmberg Curre Bergström Förfinad brukskniv A Urban Gustafsson Hasse Svensson Lennart Johansson Gunolf Pålsson Publikens pris Steinar Krogstad Jonny Nilssons pris Manuo Kartano

Öppen klass B Jonas Myhr Andrè Rybak Steinar Krogstad Tommy Eklund

Specialklass B 3:e pris Leif Överberg

19


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Efter Kniveckan i Ludvika är det fem gentlemän som numera kan kalla sig certifierade domare.

Fem nya domare Knivveckan i Ludvika är packad med arrangemang och upplevelser. I år satsade bland annat Svensk Knivförening på domare, flera domare. TEXT OCH FOTO: MATS GYLLSAND

Satsningen på att det ska finnas fler domare i landet har varit ett önskemål från distrikten och har prioriterats av styrelsen. Under Knivveckan var det 14 domare och aspiranter som hade tagit sig till Räfsnäsgården strax utanför Ludvika och de hade ett digert program att ta in under överseende av ansvarige på plats Bengt-Olof Tallroth. En mycket uppskattad föreläsare var Bengt Hall som talade om färg och form. Rickard Perman delade med sig av sina kunskaper och talade om gällande regler, och kommande förändringar av tävlingsbestämmelserna. Rickard tog även upp frågan om etik och moral samt vilka krav vi kan ställa på nya domare. När kursen avslutades delades det ut fem diplom, som bevis på att deltagarna numera är certifierade.

20

Michael Almqvist bedömer en kniv under kursen.

Bengt Wettesten tar emot sitt diplom av Stig Sjunnesson.


KNIVMAK AREN N R 3 2012

Pentti Turunen har gjort sin sista kniv En av landets stora knivmakarprofiler har lämnat oss under sommaren. Pentti, som föddes i Lieksa i Finland och kom till Sverige 1963, var en av pionjärerna inom vårt fack och var med och bildade såväl Svensk Knivförening som Upplands knivklubb. Han var även med och tog initiativet till Finsk Knivförening. TEXT OCH FOTO: REDAKTIONEN

Men Pentti var inte bara känd som föreningsmänniska, han var framförallt en mästerlig knivmakare och dessutom en ovanligt produktiv sådan, som började att själv göra knivar därför att han inte kunde hitta någon som han tyckte om. Han numrerade alla sina knivar och hann med att skapa

runt 1300 stycken! Sitt första pris vann han i Jaktmarker och Fiskevattens klassiska tävling 1985, alla svenska knivtävlingars moder, och i Svensk Knivförenings tidning Knivmakaren nr 1, årgång 1, kan man se att han vann Publikens Pris i Ludvika redan år 1990. Många tävlingsframgångar kröntes när han som deltagare i det svenska laget var med och vann den Nordiska Landskampen 2007. Pentti var även mycket intresserad av kniven som kulturhistoriskt föremål och lade ner ett omfattande arbete på att forska och dokumentera knivhistoria. Denna gärning uppmärksammades också och ledde till att han år 2007 fick Uppsala läns Landstings Kulturstipendium för sin framträdande roll inom knivslöjden, både som kulturhistoriker och som nyskapande konstnär.

21


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Knivskolan Text & foto:

del

Peter Örjeheim, Sollefteå

3

Hornknivar på mitt vis! Nu till den svåraste biten på hela knivskolan, hornslidan. Tycker man att en läderslida är svår att få till, så är den här än mer krävande att få till. Vill inte skrämmas, men du ska nog ha gjort en kniv tidigare. Som ni ser på bilderna, så har jag haft tillgång till en reservhornbit under knivskolan. Extrabiten kom till användning, så se till att även ni har en bit över. Man börjar med att klyva upp hornet i två halvor, som ni ser på bilderna – i mitt fall fick jag dela upp båda hornbitarna. När ni ska planslipa halvorna, slipa då mera på den delen som blir knivslidans nedre del. Se till så att ni får bort märgen också. Man vill inte upptäcka en massa märggenomslag på hornslidans yttre delar i färdigslipad form, då är det lätt hålla sig för skratt. När ni är klara med planslipningen lägger ni ut mallen som jag visar på bilden, med fördel placerar du mallen där den passar bäst på hornet, kanske inte det lättaste att se. Följ sedan, som jag beskriver på bilderna, tillvägagångssättet – bit för bit. Ha inte för bråttom, ni har bara en omgång horn. Det krävs att ni har tålamod, ni kan inte rusa på som många gör med sitt knivmakeri – ta er tid att se hur det ska se ut från början. När ni har kommit till att karva ur hornhalvorna, är det viktigt att inte ta ur för mycket. Ni måste tänka på att ni ska forma till knivslidan också. Jag karvar högst ur ett par millimeter åt gången, sedan tar jag till karbonpapperet, som ni ser på bilden. Försök att hela tiden hålla samma profil som skaftet har, då är det lättare att få till en bra tillpassning av den. Brukar använda en fil med halvmånform för att fila fram det sista finliret. Tänk även på att ni måste ha en klack kvar där knivskaftet ska få sin sugpassning i den färdiga slidan. Inpassade och klara hornhalvor ska nu få paras ihop, försök att fixera dem så bra som möjligt innan ni limmar dem. Jag brukar spänna fast hornslidan i ett skruvstäd och se så att knivskaftet passar bra och att skaftet går fint att dra ut, och även trycka in. Ni ska inte ha något tryck på hornhalvorna när kniven sitter i slidan. Får du ett sådant tryck är det större risk att du spräcker halvorna, speciellt där du fäster ihop dem. Limma kan du göra med olika lim, en del använder vattenfast trälim – tvåkomponentslim tycker jag är bäst – jag använder ett som härdar på 15 minuter. Lägg på ett tunt lager lim på båda halvorna, lägg

22

1

Två renhornsbitar till knivslidan, fick utnyttja båda hornen, annars hade jag gått bet.

2

Bilden visar hur hornet ser ut innan du klyver det på mitten..

även dit mellanlägget också. Kläm nu ihop sidorna mot varandra och fixera så gott ni kan, brukar rulla in knivbladet i ett par varv plastfolie, så slipper man lim på det. Du känner när limmet börjar härda, då klämmer du ihop den försiktigt så du inte spräcker hornet. Låter gärna knivskaftet sitta kvar i slidan tills den har fått torka, eller härdat i ett dygn, innan du gör något mer med den. 24 timmar efter att limmet torkat är det dags att slipa fram formen på den, slipa lite i taget så du inte tar för mycket. Detta var lite tänkvärt att hålla reda på, lycka till med detta så länge.


KNIVMAK AREN N R 3 2012

3

Sedan sågar man bort märgen innan du slutligen planslipar båda hornhalvorna.

7

Lägg ihop halvorna mot varandra, dutta en liten klick med snabblim på den övre samt nedre delen på hornhalvorna. Kolla att det passar mot varandra innan ni limmar ihop.

4

Varsin halva från båda hornen gick det åt. I mitten har jag ritat ut en mall, i genomskinlig ritningsplast. Ni kan även göra det med tjockare papper eller pappkartong.

8

5

Lägg mallen på båda halvorna, rita av med mallen som hjälp. Glöm inte att ni ska ha både en vänster- och en högersida.

Nu har jag slipat fram den form som jag har på mallen, men slipa inte fram till färdigt mått, kan vara bra att ha lite horn tillgodo.

6

9

Såga sedan ut varje halva för sig, lämna gärna cirka tre mm från mallens yttre mått kvar.

Här ser ni hur mycket ni ska ta bort för knivskaftet, krysset markerar märgen som ska bort.

23


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

10

Sedan delar jag på hornhalvorna. Var försiktig, sätt stålet där det är som mest med märg som ska bort...

11

14

Jag har ritat pilar på skaftet som ska symbolisera var ni ska rita upp linjerna på hornslidan, och hur ni placerar knivskaftet. Båda halvorna är nu klara att börja karva ur, både märg och horn, krysset visar var knivskaftet ligger.

15

Lägg dit knivskaftet och rita också ut var knivbladet är, Mina specialverktyg som jag använder mig av. Ni som upprepa även på den andra halvan med. Ni ser linjen som inte har dessa kan med stor försiktighet använda en jag har ritat i mitten, den linjen där blad och skaft möts. borrmaskin med kutterskalle.

12

Bilden visar var i underkant på slidan där skaftet slutar i hornslidan, det är bara för att jag ska hålla reda på var jag tänker låsa ihop slidan.

13 24

Bilden visar var i överkant på slidan där skaftet slutar i hornslidan.

16

Nu väljer jag ut ett stål som har en liknande profil som skaftet. Nu börjar det mödosamma arbetet att få ur all märg samt att passa in skaftet bra.


KNIVMAK AREN N R 3 2012

17

18

Tar även ut för var bladet ligger, arbetar mig in i hornet vartefter.

21

Nu har jag tagit ur så pass mycket att jag tar hjälp av ett karbonpapper i fortsättningen.

22

Mycket ska tas ur på varje halva, skaftet ska ner nästan till halva skaftets mitt.

Så här kan det se ut när man har karvat ur för skaftet i halva knivslidan.

19

Lägg karbonpapperet som ni ser på bilden, lägg dit knivskaftet. Lägg trycket på skaftet bara, behöver inte vara hårt. Gnid nu när den ligger som bilden visar, in och ut.

20

Här ser ni vart narvsvärtan har markerats i hornet, upprepa hela tiden vart efter ni tar ur horn i slidan. Ni skrapar bort där svärtan har tagit i. Detta gör jag tills att skaftet är i halva hornslidan – helt enkelt mycket jobb.

23

Nu passar den in på halva skaftet, upprepa på nästa halva hornslida också.

25


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

24

Ni ska även erhålla samma profil på båda sidorna av hornhalvorna som bilden visar.

25

Äntligen tillpassade, bägge halvorna inpassade och klara. Försök att få så tätt som möjligt upp mot knivskaftet.

28

26

En viktig detalj som bilden illustrerar, linjalen visar att jag har lämnat en liten synbar kant som ska fungera som en sugande inpassning när knivskaftet sitter i hornslidan.

29

Här ser ni buksidan av hornslidan med den rödbruna vulkanfibern som mellanlägg, i stället för den traditionella björknävern.

27

30

Äntligen dags att limma ihop hornhalvorna nu, har även valt att lägga in en fin bit som mellanlägg av vulkanfiber – en fin detalj.

26

här kan det se ut när den är hoplimmad och slipad runt om.

Nu börjar hornkniven att ta form, nästan klar! Återstår det digra jobbet att karva = gravera hela knivstället, göra upphängaren klar med lädersnodd i renskinn med mera.


KNIVMAK AREN N R 3 2012

Ge-Ro Jiggen

Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt!

2.495:-

Jag har nu sålt min E-handelsfirma, JANO-Knives.com, och kommer nu bara att göra/slipa blad, leverera stabbat samt sälja Ge-Ro Jiggen.

JANOfritid

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Telefon: 070-582 09 32 Mail: info@janofritid.com

27


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Gammelvala visar upp Sverige och hur det fungerade förr i tiden.

År 2003

År 5 199

År 2005

År 2007

En kniv i veckan

På friluftsmässan Gammelvala i värmländska Brunskog sitter det en man och tillverkar en kniv inför publikens granskande blickar. Ingemar Olsson har varit med i 20 år, och hans knivar hjälper faktiskt till att hålla bygden levande. TEXT OCH FOTO: MATS GYLLSAND

Han har gjort knivar i över 20 år och varje sommar skapar han en ny inför publikens granskande blickar i ett av husen på Gammelvala. – Ja, men de första åren stod jag utomhus som många andra, så började det regna var det bara att packa ihop och åka hem, säger Ingemar. Men allt hade sin början med Knivveckan i Ludvika. – En kompis tyckte att jag skulle tävla med mina knivar som jag knåpat ihop, så jag skickade in ett par stycken och kom etta i jaktklassen och tvåa i bruks. Att han vann i jaktklassen är inte så förvånande då han

28

På väggen där Ingemar Olsson sitter och snidar hänger det bilder på alla knivarna som han har gjort under åren på Gammelvala.

mer än gärna använder sina knivar till det de är skapta för. – Jag både jagar och fiskar, och det är jättekul att kunna använda sina egna alster, och ibland får jag sälja någon kniv. Det är bra reklam att själv använda dem, säger Ingemar och skrattar. Nu tillbaka till påståendet i ingressen om att Ingemars knivar håller bygden levande. – Ja, det är kanske en överdrift, men samtliga knivar jag har gjort här på Gammelvala har auktionerats ut sista dagen. Pengarna går oavkortat till hembygdsföreningen och under åren har det blivit en rejäl slant. Årets kniv saluterar Gammelvalas 50-årsjubileum, det syns tydligt på infällningen i skaftet ­– 50 år i silver, och den såldes till rekordpris på auktionen. Blir det en fortsättning nästa år? – Ja, jag håller på så länge jag kan, och så länge de vill ha mig kvar. Tittar man på Ingemars knivar inser man att han kommer att bli kvar länge på Gammelvala.


KNIVMAK AREN N R 3 2012

Änt ligen!

Årets huvudkatalog 2012-2013 I händerna på svenska skolbarn sedan 1960!

Två glada slöjdare!

Om allt går som det ska hittar ni Ingemar Olsson på samma plats nästa sommar.

n rå

F

an

sid

9!

26

Katalog 2012/2013

Nya jumbopärlor...

...se sidan 8!

Batikfärg och t-shir t... ...på sidan 243!

Nyhet!

Samt liga priser i denna katalog är exkl.moms!

Beställ ditt exemplar idag! www.slojd-detaljer.se

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Mäster Samuelsgatan 56 111 21 Stockholm Kundtjänst 0511 - 267 67

Fakta Gammelvala Årets Gammelvala var den 50e i ordningen, och nästa år är det dags igen den 20-27 juli. Gammelvala arrangerades första gången 1963 och idén till det hela föddes vid en träff i Drängstugan där styrelsen och några av de äldre sockenborna var samlade.  Man resonerade sig fram till att återuppliva en del av de gamla arbeten som i självhushållets dagar förekom på bondgårdarna, yrken som var på väg att försvinna. Det var också ett försök att visa på några av de värden och glädjeämnen som trots allt fanns förr. Första året kom cirka 8 000 besökare, året efter 16 000 och så rullade snöbollen vidare och blev allt större. Gammelvala och hembygdsgården har haft en enorm utveckling under åren. I dag finns ett 30-tal byggnader på området. En del av husen är flyttade från olika platser i Brunskog och Mangskog socken, andra är byggda på plats i gammal stil. Det visas ett 40-tal gamla yrken, både manliga och kvinnliga. Läs mer på www.gammelvala.se.

29


K NIV MAK ARE N N R 3 20 12

Vi ses på SM i Ullared www.si-knives.se

Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

Hjälp mig!

Jag har fått ärva en knivsamling som jag vill sälja

Intresserad? Mejla mig så skickar jag bilder Thomas Rambell fam.rambell@bredband2.com

www.jano-knives.se

Tjärnstigen 38, 135 62 Tyresö, tel 070-211 84 50 e-post: info@jano-knives.se 30


KNIVMAK AREN N R 3 2012

JA E INTE BITTER TEXT: CARLMICHAEL

Inför årets Kniv-SM i Ullared har jag en liten satsning på gång med ett antal tävlingsbidrag. Osökt kommer mina tankar in på tidigare års framgångar – eller snarare brist på framgång, men ja e inte bitter. Jag minns min allra första tävling, skickade en kniv till en tävling i Vilhelmina. Kom inte på pallplats trots stora förhoppningar. Men ja e inte bitter. Jag minns SM i Gysinge hade fått till en riktigt fin fulltångekniv enligt mitt tycke. Men mitt framför näsan kommer en yngling och ”snor” första platsen ifrån mig. Men ja e inte bitter. Till samma SM i Gysinge ställde jag upp i fällknivsklassen och kom på första och andra plats. Problemet var bara att det var jag och en till som tävlade och på den tiden var det inte nog för att klassen skulle få SM status. Men ja e inte bitter.

Försöker också att inte minnas mässan i Helsingfors i år. Fått med mig några riktigt fina saker med stora förhoppningar på att få sälja, men icke! Men som vi kunde läsa i förra numret av Knivmakaren så fanns det en annan rookie på mässan och han fick sälja han. Men ja e inte bitter. Hade förresten en köpare som verkade vara på gång, men så precis då startade en prisutdelning, som tog kundens uppmärksamhet, och sedan var han borta. Men ja e inte bitter. Det finns så mycket, mycket mer som ”ja inte e bitter” över men jag orkar inte räkna upp dem alla. Men en sak är säker och det är att om jag kommer hem från Kniv-SM dagarna i Ullared utan pris ja då, då blir ja bitter ;-). Väl mött där, för du kommer väl?

31


Returadress: K NIV MAK ARE N N R 3 Bruksvägen 6 826 62 Norrala

B

20 12

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

M

15–16 september arrangerar Svensk Knivförening och Knivmakare i väst

v i n

K

2

i Ullared M om Kniv-S tt y n e t s a n se . Se v i n k k s n www.sve

Nu är det tid att börja planera för din medverkan i 2012 års Kniv-SM som kommer att pågå den 15-16 september i handelsmetropolen Ullared. SvKnf:s tävlingsregler gäller. Diplom delas ut till de tre främsta i varje klass och vinnaren koras till Svensk Mästare vid minst två tävlande i klassen. Tävlingen är öppen för knivmakare i Sverige. Utställningen av tävlingsknivarna pågår lördag - söndag. Prisutdelning söndag 16 september kl 14.00. Information kommer löpande att läggas in på vår hemsida, www.svenskkniv.se där du även kan se tävlingsreglerna. Kontaktpersoner: Stig Sjunnesson, telefon 0346-77 40 51 och Sune Oskarsson ( logifrågor), telefon 0346- 303 07. Välkommen!

32

FÄLLKNIV KONSTKNIV SMYCKEKNIV HELHORNSKNIV HALVHORNSKNIV UTVECKLAD BRUKSKNIV TRADITIONELL BRUKSKNIV KNIVBLAD SMIDD DAMASK MINIATYR/SMYCKEKNIV KNIVBLAD SMIDDA KNIVBLAD SLIPADE UNGDOMSKLASS ROOKIEKLASS TEAMWORK

Knivmakaren 2012 nr 3  
Knivmakaren 2012 nr 3  
Advertisement