Issuu on Google+

Knivmakaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 1 2011

Masur-

björk

med Bengt-Elis

Pettersson, del 1

Rickard Perman En ny talang! Slipa & bryna

din täljkniv

med Knut Östgård

Knivskolan:

Läderslida på mitt sätt

med Kent Tunlind


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Kaj Embretsen Knivsmed

Handsmidda laminerade blad till salu igen! Ring:

0271-210 57 eller:

076-320 12 30 email:

kay.embretsen@telia.com Hemsida:

www.embretsenknives.com

Besรถk vรฅr nya Fiske shop! www.si-knives.se Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

2

Knivar Knivblad Ett av Nordens stรถrsta sortiment fรถr knivtillverkning

www.mixfishing.se Tel. 0171-360 05


KNIVMAKAREN NR 1 2011

2011

- ett jubileumsår! 1991 kom det första numret ut av Knivmakaren med underrubriken ”Tidskrift för knivslöjdare”, och det var Ludvika knivförening som gav ut tidskriften. Redan i andra numret kunde man läsa: ”Tidskrift för Svensk knivförening-Ludvika knivförening”. Medlemsavgiften var 100 kr. Kontaktmän var Jan-Erik Skoog, Anders Höök och Kniv-Jokke. När man bläddrar i det 24 sidor tjocka häftet så förekommer många namn på personer som fortfarande är aktiva i våra led. Bl.a fanns ett reportage om smeden och knivmakaren Eje Brodin i Iggesund som fortfarande är med i knivsvängen. Det kan även noteras att det fanns betydligt fler knivsmeder i våra led för 20 år sedan än idag. Knivveckan i Ludvika gästades av c:a 11000 besökare! Mycket har hänt under dessa tjugo år, från ett ganska enkelt häfte i svartvitt till en fullstor tidning i färg på 32 sidor. Många har varit och är engagerade i skapandet av de fyra nummer som årligen utkommer, men till syvende och sist är det redaktören som skapar produkten utifrån det material som kommer in. Under de senaste 5 åren har Bob Tunlind ansvarat för detta arbete på ett alldeles utmärkt sätt. Flera milstolpar har passerats under dessa år, bl.a att tidningen nu är helt i färg. Tyvärr har Bob aviserat sin avgång som redaktör fr.o.m. halvårsskiftet 2011. Detta innebär ett tungt arbete för styrelsen att hitta en efterträdare till honom. Här är det läge för medlemmarna att komma med tips om duktigt tidningsfolk för befattningen. Närmast i tiden står Kniv-SM i Ludvika samt årsmötet på samma plats. Vi hoppas att även i år få in ett stort antal tävlingsknivar. Flera nya namn som dök upp i Söderhamn gör oss extra hoppfulla. Årsmötet kommer att hållas under fredag den 15 juli med start kl. 18.00 i Ludvika Församlingshem, som ligger i anslutning till utställningsområdet. Har du något förslag som du vill att styrelsen tar upp så är det lägeatt lämna in det nu.

Innehåll nr 1 2011 Ledaren

2011 - ett jubileumsår

Masurbjörk del ett

med Bengt-Elis Pettersson

Slipa och bryna en kniv Knut Östgård visar hur han gör

SvKnf:s Ordförande

Stig Sjunnesson in på livet

Rickard Perman

ett nytt namn att lägga på minnet

Knivskolan

Läderslida på mitt sätt, med Kent

Vildmarksgymnasiet

i Unnarryd får ett nytt besök

Utbildningar

under Knivveckan i Ludvika

Kallelse till årsmötet

i Ludvika fredag 15 juli

Jan-Erik Skoog

En stor knivprofil har lämnat oss

Totalstopp! Suck! Kåseriet med Michael Almqvist

3 6 10 14 16 18 23 24 26 27 31

När du läser detta så hoppas jag att den tuffa vintern har börjat avta, och de första vårtecknen börjat visa sig. Då är det dags att planera för årets olika sammankomster för att åter inspireras till nya tag för fortsatt utvecklande knivmakeri. Väl mött!

Framsida

Kniv av Mattias Styrefors i samarbete med Jonny W Nilsson. Renhorn, fossilt valrosselfenben och buffelhorn. Bakgrund är islossning vid Lotsstugan i Härnösand, april månad 2010. Foto: Bob Tunlind

3


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Knivmakaren

Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Stig Sjunnesson, Vessigebro Dick Gidlöf, Husum Stellan Mattila, Hyltebruk

KASSÖR:

Hans Wikström, Örnsköldsvik

LEDAMÖTER:

Folke Hildebrand, Kungsbacka Torsten Häller, Lysekil Bengt Olof Tallroth, Husum

SUPPLEANTER:

Martin Johnsson, Ödsmål Owe Wallin, Hudiksvall

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

stig åkerblom, Norrala Britt-Marie Fröjdhammar, Sala Lars Billström, Kinna

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00. Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Hans Wikström 0660-37 27 28 Dick Gidlöf 0663-617 51

ANSVARIG UTGIVARE: Stig Sjunnesson, Yngered Ekedal 330, 311 65 Vessigebro Tel: 0346-77 40 51, E-post: knivstig@hotmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Bob Tunlind, Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59, 070-233 03 71, E-post: bob.tunlind@gmail.com I TIDNINGSREDAKTIONEN: Thomas Löfgren, Tjädervägen 11, 575 34 Eksjö Tel: 0381-135 73, 070-697 74 05, E-post: lofgrenknives@telia.com Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Västra Grubbgatan 2B, 931 64 Skellefteå Tel: 0910-562 40, 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av Knivmakaren utkommer 17 juni 2011 Material och bokning av annonser senast 29 april 2011.

PRENUMERATIONSFRÅGOR: Hans Wikström, Långvägen 50, 891 43 Örnsköldsvik Telefon: 0660 - 37 27 28, E-post: h.wikstrom@telia.com ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Torsten Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-132 38, E-post: bohuskniven@telia.com MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2011 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2011”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig. Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

4

Dalarnas Knivförening c/o S-E Lannergård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 072 - 221 32 44 Grundsunda Knivgille c/o Bengt Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614 Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71

Lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Mellanbygdens Knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72

Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62

Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35

Knivmakare i väst c/o Folke Hildebrand Kyrkogatan 7 434 30 Kungsbacka Tel: 0300 - 105 67 Knivfällan c/o Lars Billström Enebobacken 2 511 58 Kinna Tel: 0320 - 130 50 billstrom.lars.e@telia.com

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565 - 711432

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Östergötlands Nya Knivförening c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord)


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Claes Löfgren

2:a pris i klass A, Specialklass, Ludvika 2010. Skaft i mammut, stab. björk, nickel och silver. Eget slipat blad av mosaikämne från Mattias Styrefors. Foto: Bob Tunlind

5


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Masurbjörk

- vårt mest värdefulla trädslag text: bengt-elis pettersson, foto: bengt-elis & thomas löfgren

Masurbjörken är ett träslag som är intimt förknippat med det svenska och skandinaviska knivhantverket. I denna artikel kommer en av Sveriges absolut bästa experter, Bengt-Elis Pettersson, att guida oss så att vi får kunskap om ett av de material som vi använder ofta i vårt hantverk. Masurbjörk är ett känt begrepp och ett material som används såväl inom möbelindustrin som av hantverkare och knivmakare. Inom möbelindustrin används det oftast som faner i exklusivare möbler och till inläggningar, medan hantverkare använder det i bruks- och konstföremål. Det värdefullaste virket är det som kan säljas som fanerstockar. Priset för fanerstock varierar i normala fall mellan 15 000 – 30 000 kr/m³, men priser upp till 70 000 kr/m³ förekommer. För ”vanlig” björkstock är priset c:a 420 kr/m³.

Bengt-Elis Pettersson, en av landets främsta experter på masur, föreläser under Knivveckan i Ludvika

Naturligt utbredningsområde Masurbjörksträd är en naturligt förekommande variant av vårtbjörken, Betula pendula. Masurbjörk, Betula pendula var. carelica, ses som en stor botanisk raritet och påträffas naturligt inom ett begränsat område som sträcker sig från södra Norge, Svealand, norra och östra Götaland, södra Finland, Karelen runt St. Petersburg, i Baltikum och in i Vitryssland. Förekomsten är ofta knuten till nuvarande eller tidigare kulturmarker i jordbrukslandskapet eller de gamla svedjemarkerna. Detta beror på att masurbjörken har stort behov av ljus och att den inte tål mycket konkurrens från mer snabbväxande träd. Vad är masurved? Masurbildningen är en naturlig och ärftligt betingad tillväxtstörning som nedärvs av ett flertal gener. Egenskapen påverkar årsringarnas yta så att dessa blir ojämna och vågformade. Under tillväxtprocessen av ved och bark sker små bristningar i masurbjörkens cambium. (Cambiet är tillväxtzonen under barken.) Bristningarna medför att vedens fiberstruktur blir ojämn och samtidigt sker också infärgning av fenoler i vedcellerna. Där bristningarna skett minskar eller stoppas tillväxten. Runt bristningspunkterna växer veden normalt vilket medför att vedytan kommer att bli ojämn med små gropar där bristningarna har skett. När tillväxten fortskrider bildas det ofta fler bristningar i anslutning till groparna och bildningen av masurved fortsätter. Förutom brun infärgning av fenoler blir veden flammig på grund av att fibrerna följer ojämnheterna på vedytan. Det bruna mönstret i masurveden kan också vara bark som dragits in i veden.

6

Det mörkgröna markerar masurbjörkens naturliga utbredningsområde. (Pagan & Paganová 1994)

Detaljbild som visar masurblommans mörka V-formade kännetecken med spetsen riktad mot märgen


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Man kan i sällsynta fall finna masurbildning också hos följande arter: klibbal, gråal, asp, rönn, hägg och sälg, också tall och gran kan bilda masurliknande struktur men detta är ytterst ovanligt. Masurbildningen förekommer i stammens nedre del och vanligen upp till ca 3-10 m höjd. Masur finns också i en del av grenarna. Då man studerar ett tvärsnitt på en masurstam syns den karakteristiska masurblomman som bildas av V-formade bruna streck med spetsen i V:et riktad mot märgen.

ytterligare två masurformer, white figures och buskmasur.

Olika typer av masur. Vanligen brukar man skilja på endast fyra olika typer av masurved. Dessa masurformer är knölmasur, halsmasur, randmasur och ringmasur. I Finland talar man om

Många masurbjörkar har den typ av masurved som motsvarar masurformer, men många har mer eller mindre en blandning av en eller flera masurformer. Det är också en stor variation på mängden av masurceller i veden i exempelvis knölmasur, den kan ha lite eller mycket, det kan också var smala distinkta eller kraftigt grova masurceller i veden. Det är omöjligt att med säkerhet avgöra hur masurstrukturen ser ut invändigt med utgångspunkt av stammens yttre. Det är först när man ser ändytan med masurblomman som man har en rimlig chans att avgöra hur masurveden ser ut.

– Knölmasur är den vanligaste masurvarianten och ur ekonomisk synpunkt den mest värdefulla formen. Stammens yttre täcks av knölar eller små bulor. Ojämnheterna skvallrar om att under den ojämna ytan finns masurved

med högt ekonomiskt värde. Att upptäcka knölmasur hos frilevande individer kräver en del träning. Men har man väl fått blick för det finner man ibland enstaka individer i röjningar, gallringar och i odlingslandskapet.

– Halsmasur är lätt att känna igen på de tydliga ansvällningarna eller valkarna som visar att det är ett träd med masurved. Vanligen finns det endast masur i den del av stammen eller på grenen som har denna valk eller muff. Mellan ansvällningarna bildas smalare partier eller hals-

ar där man oftast inte finner någon masurbildning. Vid svarvning av längre stycken bildas därmed ojämna fanerskikt med stor variation vilket inte är önskvärt vid möbeltillverkning. Delar med kraftig masur kan sågas ut och användas för mindre hantverks- och konstföremål.

7


KNIVMAKAREN NR 1 2011

8

– Randmasur har åsar eller ränder som följer stammens längdriktning. Masurformen är inte så vanlig och heller inte lika eftertraktad av användarna genom att masur-

stukturen är ojämn. Som kuriosa kan nämnas att på Sagomuseet i Ljungby finns en stav med randmasur som enligt en gammal sägen användes till att slå ihjäl drakar.

– Ringmasur bildar ringformade valkar vågrätt runt stammen. Denna form är mycket ovanlig och saknar de bruna masurcellerna. Ringmasur kallas också för ismasur. Den används som mycket extrem flambjörk i möbler eller

dekorationer där detta efterfrågas. Denna masurform kan ge en mycket vacker lyster och borde kanske uppskattas mer än vad den gör i dag. Förhoppningsvis kommer det i framtiden att produceras klonade plantor med ringmasur.

– White Figures är mycket ovanlig och stammen liknar en blandning av ringmasur och randmasur på utsidan, de har både valkar vågrätt och lodrätt. Vid fanering eller uppsågning av stocken ser man svaga vita figurer i veden, den upplevs nästan som en vanlig vårtbjörk. Genom

infärgning och/eller stabilisering kommer strukturen fram och bildar vackra märgstrålar. Vid polering av ytan träder mönstret fram ytterligare och man får ett djup i strukturen. Den är inte eftertraktad av industrin, men den kan vara intressant för knivmakare och slöjdare.


KNIVMAKAREN NR 1 2011

– Buskmasur är den masurtyp som man lägger märke till genom att den bryter så markant mot övriga skogsträd, och är därmed lättare att upptäcka. Det innebär inte att det finns mer av den. Buskmasur har mycket kraftig masurbildning vilket leder till att tillväxten blir mycket nedsatt. Genom att det är ett lågt träd/buske så kommer

Havreaxmönster

Fågelögonmönster

Olika namn på masurblommans mönster För att kunna avgöra hur bra struktur en masurbjörk har, studeras alltid masurblomman. Masurblomman syns i ändytan av stocken. Uppköparna kan med hjälp av detta mönster avgöra hur ytan sedan ser ut samt till vilka produkter ytstrukturen är lämplig. Masurblommans mönster har olika namn beroende på hur det sedan ser ut i ändytan. Det finns havreax-, fågelögon- och råttlortsmönster. Havreax och fågelögonmönster är värdefullast, de ger ett jämt och tätt mönster. Mönstret på havreax är som typ solfjäder med jämna linjer mot centrum. Fågelögonmönstret har utspridd struktur som inte binds ihop av masurcellens v-tecken utan liknar fågelögon (om man har god fantasi). Råttlortsmönstret har barkindrag i mönstret och ser ut som typ råttlortar och man kan inte använda det till faner på grund av barksläppet, men det kan användas till massiva produkter. Mer information om masurbjörk hittar ni på: www.masurplantor.se

den att beskuggas av omgivande träd och då ökar risken att den kommer att tyna bort. Därför är det svårt att hitta dimensioner som är användbara. Buskmasur är kanske det mest eftertraktade virket till knivskaftämne, i regel har det extremt mycket masurstruktur och i vissa fall en hel del flamstruktur, två strukturer som efterfrågas.

Råttlortsmönster

betesmarken och hagmarken. Även om ni inte hittar någon så har ni säkert fått en skön promenad och nya idéer till nästa kniv ni gör. Ett annat sätt för att ni med säkerhet skall ha masurbjörk i framtiden är att ni planterar några klonade masurbjörkar på landet eller på er skogsfastighet. I nästa nr ska jag berätta om olika sätt att torka masurveden på, både som rundved och sågat virke, samt visa exempel på andra vackra typer av vedstruktur...

Gå nu ut och leta efter masurbjörk på din skogsfastighet, börja med att kolla skogsbrynen mot åkerkanterna,

9


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Slipa och bryna en kniv Text: Knut Östgård, foto: Thomas Lööf

Så här slipar, bryner och striglar jag en slöjdkniv att tälja i trä med Slipningen väljer jag att göra på en vattensten. Detta för att inte riskera att få för mycket värme i knivbladet och så tvättas den losslipade metallen bort av vattnet. Slipningen kan göras med eller mot rotationsriktningen. Att slipa på fri hand utan stöd kräver mycket övning för att få bra resultat.

 Gör du dej en slipsticka att fästa knivbladet i, samt tar stöd mot universalstödet över slipstenen, förbättras resultatet betydligt. Med slipstickan kan du även slipa smala och korta knivblad.  Tormek har ett bra slipsystem även för knivar. Du spänner fast knivbladet i en slipgigg och med stöd på universalstödet har du god kontroll över slipningen. Det som saknas är en gigg för slipning av smala och korta blad.

 En grundregel för bra eggvinkel som på min täljkniv, anser jag vara knivbladets tjocklek x 2. Om knivbladet är 3 mm så blir slipfasens längd 6 mm. Mäter jag då denna eggvinkel så är den c:a 27 grader. En eggvinkel mellan 25 – 30 grader är lämpligt att ha vid täljning i trä.  Efter slipningen så skall kniven brynas. Jag använder japanska vattenbrynen och låter dem ligga i vatten c:a en ½ timma innan bryning. Startar bryningen på den slipfas jag sist slipade, och på bryne grovlek 800. Jobbar med båda händerna på verktyget under det att jag för knivbladet över stenen. Viktigt är att hela slipfasen vilar på stenen och att använda mycket vatten som hjälper till att föra bort lösbrynt metall. Byter sedan till bryne grovlek 4000, och upprepar bryningen. Och som slutbryne använder jag det fina nr 8000. Har du varit noga, tagit tid och inte hastat, så har du nu en superskarp kniv att tälja med.

10


KNIVMAKAREN NR 1 2011

 En strigel tillverkar jag genom att limma en bit läder, med narvsidan upp, på ett plant trästycke och använder en mycket fin carborundumpasta som slipmedel. Autosol t.ex. kan gå bra. Dra knivbladet med ryggen före över strigeln, men var noga att hela slipfasen ligger an mot strigeln. Strigeln använder jag ofta under det att jag sitter och täljer i trä. Du kan läsa mer i häftet ”Slipa och bryna en kniv ” som kommer i ny upplaga under våren. På www.hemslojd.se finner du häftet och här finns också kurser på Nääs i att skärpa verktyg.

iv Slipa a en kn n y r b och

Vårmässa på Nääs 7-8 maj 2011 Föreningen Knivmakare i väst, Slöjd och Byggnadsvård i Väst, Nääs Konsthantverk, Familjebolaget JLM AB och Stiftelsen på Nääs bjuder in till Vårmässa på Nääs Slott 7-8 maj 2011. Tillsammans skapar vi en av de vassaste och mest intressanta mässorna i Sverige – för utställarnas och besökarnas skull. I Nääs kulturhistoriska lokaler kommer ett nittiotal utställare att möta upp. En jury bedömer ansökningar om medverkan som utställare med fokus på variation i utbudet och med särskild uppmärksamhet på unika hantverksområden. Allt hantverk skall vara egentillverkat och av hög kvalitet. Ett bord erbjuds utan kostnad och det är fri entré för alla besökare.. Information: Lars Billström, Knivmakare i väst, tel. 0320 – 130 50 Thomas Lööf, Slöjd och Byggnadsvård i Väst, tel. 0302 – 52 05 38, 070 – 662 6803

Välkommen! 11


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Knivveckan i Ludvika 2010 Foto: Bob Tunlind

Poul Strande, smeden från Danmark, kommer mest varje år till Ludvika med massor av läckra blad. Här bara ett litet urval ur hans stora sortiment

Scrim av Leif Gustafsson

Morgan Axelssons kniv med skaft av grön plast, titan, damaskstål och kubik zirkonstenar. Bladämnet från Damasteel. Tävlade i Öppen klass

Thomas Löfgren fick ett 2:a pris i Specialklass A. Stab ek, 925 silver, hajtandsmosaik. Bladet har Thomas slipat av damaskämne från Awaikan. Slidan i shaftläder och 925 silver

12


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Peter Örjeheims Halvhornskniv i renhorn och nävermellanlägg. Bladet är vriden damask av Kent Andersson, slidan i renhorn, björk och rårandsläder. Med den lilla Smyckekniven fick Peter ett 2:a pris i klass A

Anne Keränen tog hem ett 2:a pris i Damklassen. Älghorn, björkvril och lappläder, bladet i kolstål

Liten Halvhornskniv av Stefan Groth, med tillhörande ask, som tävlade i Öppen klass. Masurbjörk, renhorn och lappläder. Blad av Tommy Jimmefors

Marie Antonsson gjorde sin första kniv och fick dela på ett 2:a pris i Damklassen!

Sommaren 2009 fick Ulf Brandt JWN:s Hederspris med denna fällkniv. Vi har tidigare bara visat ena sidan, så här ser scrimmet ut på andra sidan

13


KNIVMAKAREN NR 1 2011

SvKnf:s ordförande in på livet Förra sommaren fick SvKnf en ny ordförande, så det är väl hög tid att presentera honom lite närmare, nu när han blivit lite varmare i kläderna. Knivmakaren ringde därför upp Stig Sjunnesson och bad honom berätta lite mer om sin bakgrund och vad han tänker kring SvKnf. Stig är född 1938 och bor tillsammans med sin hustru Gunni på en skogsfastighet i mellersta Halland. När han gick i pension hade han 28 arbetsgivare bakom sig, så man kan kalla honom mångsysslare. Född och uppvuxen i skogsbygden så har alltid jakten och hundarna varit den största hobbyn. När han började med styrelseuppdrag i föreningslivet, i början på 60-talet, blev det i Hallands Stövarklubb, och sedan följde ett antal olika uppdrag i jakt- och hundrelaterade föreningar. Stig var också med och grundade t.ex. Hallands Taxklubb. Kennel Falkberga kom till i början av 1970 med inriktning på strävhårig tax för jakt. I yngre dagar var älgjakten med löshund Stigs stora intresset, men med åldern har det gått över mer och mer mot stövarjakt på hare och räv. Hur kom du i kontakt med SvKnf? Av en tillfällighet köpte jag Jan Martinssons knivbok på en rea, i Ullared. Slöjd har alltid funnits med och kunskap hur man hanterar en kniv hade jag också. På hösten 2003 hade jag fått ihop min första kniv, och nu, efter mer än 50 års arbete i olika föreningar kom jag i kontakt med Knivmakare i väst, där jag fortsatt med föreningslivet. När jag första gången kom i kontakt med föreningslivet i knivvärlden, så hade jag svårt att förstå organisationen. I alla föreningar som jag tidigare verkat i, så har dessa varit organiserade i en huvudorganisation och till denna ett antal lokala klubbar. Detta har gjort att medlemskap i en lokal klubb samtidigt gett medlemskap i riksorganisationen. Jag tycker fortfarande att det ibland är svårt att förklara för en ny medlem i Knivmakare i väst, att han måste lösa ytterligare medlemsavgift i SvKnf för att bl.a. få vår tidning, som jag upplever som ett tungt motiv för mångas medlemskap. Vi från väst har motionerat i ärendet, men vi fick inte gehör för våra tankar, kanske mest p.g.a. att hela landet inte täcks av lokala föreningar. Hur tycker du svenskt knivmakeri utvecklats? Under den relativt korta tid som jag varit medlem så har hantverket utvecklats fantastiskt. Utvecklingen har naturligtvis gått mot mer och mer avancerade skapelser, både i material och teknik. Till stora delar så är knivmakeriet i dag konsthantverk på mycket hög nivå.

14

På väggen hänger diplomen tätt hemma hos Stig Sjunnesson. Kniven Stig håller i handen tog hem ett 2:a pris i Öppen klass A, i Ludvika 2010. Foto: Karsten Jensen

Varför tror du det blivit så? Ja kanske främst genom de kommunikationer som idag finns. Genom internet är det lätt att glida över världsdelarna och söka efter olika stilar, och sådant ger då inspiration att ta ut svängarna. Inget fel i detta, men vi får aldrig glömma att kniven är mänsklighetens äldsta verktyg och funktionen är trots allt det viktigaste i mina ögon. Går man till grannlandet Norge, som har ett långt större historiskt perspektiv på knivmakeriet, så dominerar ju de två grundtyperna, brukskniven och staskniven, som man fortfarande tillverkar efter gamla mönster. Norsk knivförening har dragit sig ur det nordiska samarbete som bl.a grundade sig på tävlingsmomentet. Deras motivering är att det inte gav något för deras del att bedöma deras traditionella alster mot ex. danska skapelser. Jag hoppas att samarbete med Norden fortsätter, kanske inte minst för att skapa en samsyn på de tävlingsbestämmelser som idag är synnerligen olika i de nordiska länderna. På din hemsida, www.hornknivar.com såg jag mest hornknivar... Så småningom tog jag steget över till hornknivarna, vars skönhet och form jag alltid har beundrat. Så råkade jag träffa på Rolf Backlund på en mässa och fick inspiration till att börja gravera mina knivar. Svårt, det var väldigt svårt, men det gick bättre och bättre. Hjälp på vägen har även Jonny W Nilsson gett, kanske främst när det gäller mönsterritning.


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Vad har du då fått tillbaka av SvKnf? Det vi sätter allra främst, min hustru Gunni och jag, är alla de trevliga människor som vi mött och som vi idag kallar våra vänner. Umgänget ”knivjokkar” emellan har vi upplevt som synnerligen prestigelöst, och har inte förmärkt någon avundsjuka eller dylikt. Naturligtvis har även mitt hantverk utvecklats under åren på mässor och utställningar. Gunni och jag är ganska flitiga med våra

utflykter och missar sällan de större mässorna i Norge, Danmark och Sverige. Under våren och sommaren kan ni träffa Stig på Vårmässan i Nääs, Knivträff i Nord i Frederikshavn i Danmark och under Knivveckan i Ludvika med KnivSM, samt även i Elverum i Norge.

Med denna halvhornskniv fick Stig 3. premie i stasknivsklassen i Telemark Fylkes Handelsstevne 2010. Foto: Øysten Køhn

En av Stigs vackra halvhornsknivar i renhorn och flambjörk, material han gärna använder. Gravyren är ganska traditionell men ändå med en egen stil. Stig säger att han alltid varit svag för hornknivar. Foto: Karsten Jensen

15


Blad: Conny Persson

Foto: Kent Tunlind

Blad: Thomas Löfgren

Rickard Perman -en ny lovande talang! text & foto: bob tunlind

Rickard Perman är en slöjdare från Umeå som många tror är en framtida mästare. Se på hans knivar så förstår ni. Han har en fin känsla för form och proportioner. Han är 31 år, född i Älvsbyn och uppväxt där samt i Lycksele, gick gymnasieskolan i Umeå där han hittade kärleken och sin fru Ulla. Han är utbildad civilingenjör i energiteknik och jobbar nu som underhållsingenjör på Obbola pappersbruk. Här är han arbetskamrat med Bo Pettersson som också är knivmakare. Rickard gjorde några knivar då han var mellan15 och 20 år. Han hade ett uppehåll tills för två år sedan då Bosse uppmuntrade honom att ta upp sin hobby igen. Rickard tyckte att han inte hade någon snickarbod, men Bosse sa att det har inte han heller, men du har ju ett kök! Rickard är duktig på både scrim och gravyr. Han gick kurs för Jonny W Nilsson i Ludvika i somras och Jonny var helt lyrisk och menade att här har vi en ny lovande talang i gravyr. Självklart är det smickrande att få ett sådant omdöme av en mästare. Han hade provat på det själv tidigare men nu fick han massor av tips rent tekniskt. Rickard kom tvåa i Bruksknivsklassen, B, i Nordiska Mästerskapet i Ludvika och i hans knivskåp finns nu också en SM-pokal från Kniv-SM 2010 där han tog hem ett 3:e pris i Konstknivsklassen, en klass som han vill satsa på. Rickard har även börjat scrimma åt andra knivmakare, t.ex. nu senast åt André Andersson. Mor hans var duktig på att teckna och måla och Rickard har tydligen ärvt dom talangerna. Vid mitt besök hos Rickard visade han också upp ett läckert knivblad han slipat själv, som han nu skulle börja skafta. Resultatet kanske vi får se till sommarens tävlingar.

Rickards konstnärliga talanger som han ärvt från sin mors sida, syns tydligt i de scrim han gör på sina knivar. Har även gått på scrimkurs hos Ulf Brandt


Detaljstudier på upphängare och gravyr på buffelhorn och mammut. Gick gravyrkurs hos Jonny W Nilsson i somras under Knivveckan i Ludvika Blad: Roger Bergh

Blad: Pentti Mastosalo

Blad: Ulf Brandt

Blad: Pär Björkman

Blad: Hovard Bergland

Blad: Bengt OlofTallroth

Blad: Dan Andersson


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Knivskolan med Kent Tunlind

Sy läderslida på mitt sätt 3. Klipper bort överflödigt papper så det är lättare att vika runt kniven.

TEXT & FOTO: kent tunlind

Jag har lovat att hålla i årets knivskola som kommer att handla om läderarbetet. Jag är ingen världsmästare men får bra betyg för mina slidors finish och passform. Jag har gjort alla fel man kan göra, som att blöta lädret för mycket, att sträcka det för hårt vilket gett en ful apelsinyta, sytt med ful grov tråd, sylat med för grov syl, torkat med hårtork eller på elementet. Jag hade lyckan att få sitta med KnivJocke en hel dag uppe i Riksgränsen och sy en slida jämte honom. Här fick jag lära mig att läder är ett levande material, lära mig att göra en mall för hur stor läderbit som skulle skäras ut och att göra en fin tunn rak söm och använda falsbenet. Mina knivar har ännu idag mycket KnivJocke över sig. Jag har även fått sitta många timmar tillsammans med Owe Wallin och han har lärt mig massor om hur läder fungerar. Nu i denna första skola kommer jag att visa mitt sätt att sy en slida. Jag jobbar först i torrt läder och går sedan över till att arbeta i blött. I nästa skola har Johan Stenevad från Kangos lovat visa hur han arbetar i blött läder hela arbetsgången. Johan är också väldigt duktig på att mönstra lädret. Slidan tänker jag redan när jag ritar kniven, formen bestämmer hur slidan kommer att se ut. Vill att den inte ska se klumpig ut, vill också ha en ordentlig markering mellan blad och skaft. Använder rårandsläder vilket gör att jag tycker det är helt onödigt med en träholk inne i slidan, som också ofta gör att den ser klumpig ut. (Vill du ha holk i din slida är ändå arbetsgången lika). Jag gör en pappmall för att få rätt mängd läder och jobbar torrt ända fram tills att hålen ska sylas.

18

1. Först ska kniven förberedas. Slidan ska bli lite, lite rymligare än kniven. Skyddar knivbladet med att täcka det fint med maskeringstape och klär bladet med 1 mm tjock papp, en på vardera sidan och fäster pappen med dubbelhäftande tunn fototape. Nu lindar jag skaftet med en grön floristtape, (från blomsterhandlaren) den är väldigt seg och töjbar vilket gör att den lägger sig jämt och fint runt skaftet. Lindar kant mot kant för att det ska bli jämt men runt främre delen på skaftet lindas två varv. Något lager plastfilm vilket också sträcks ordentligt för att inte ge några veck, detta för att skydda knivbladet och skaftet mot fukten. Brukar avsluta med ett varv tunn aluminiumfolie vilket gör att kniven lättare går att dra ut. Ser till att det speciellt runt skaftet är jämt och fint, inga veck får finnas.

2. Nu görs pappmallen. Viker ett halvt A4 ark på mitten och markerar detta mittstreck på arkets ut och insida, lägger kniven längs linjen och gör en vinkelrät linje där skaft och blad möts. Denna linje är mycket viktig och markeringen kommer även att föras över på lädret. På knivskaftet markeras skaftets mittlinje längs ryggen.

4. Nu nyper jag papperet runt kniven och naggar med naglarna och följer hela kniven längs magen och knivseggen exakt i mitten för att få en markering, sträcker ordentligt.

5. Mycket viktigt är att mittlinjen på kniv och mall ligger exakt och att man nyper exakt mitt längs knivseggen och magen, missar man här kommer slidan att bli antingen för stor eller för liten.

6. Har nu en markering efter kniven. Flyttar fram knivspetsen någon mm för att få slidan lite längre än bladet, och nyper igen längs bladet.


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Fästet för upphängaren görs också innan jag börjar sy. Jag lägger upphängaren 20 mm från överkant därför att jag vill kunna dra ut kniven med en hand, med hjälp av tummen, när man har andra handen upptagen. Med en hammare slås upphängarlädret, som gjorts lite större än uttagen, och slidan ihop så det blir platt som en pannkaka, vilket fungerar som hullingar och gör att den inte går att dra ut ens med mycket våld. Använder pannlupp när jag märker ut för stygnen och när jag sylar. Är noga med att göra alla stygn lika och gör en överhandsknut i varje stygn, sylar med så liten syl som möjligt, denna syl har jag gjort av en symaskinsnål för jeans. Kröningen eller överkanten skärs också ut innan slidan sys. När man mäter ut lädret torrt så kommer slidan när den torkat bli precis så stor som pappmallen, behöver alltså inte lägga till något för krympningen, det har vi tagit med i mallen. Jobbar minst en vecka med falsbenet och trycker väldigt hårt för att komprimera lädret och få en fin yta – nu kommer lädret att bli blankt och stenhårt. Bladdelen komprimeras mot en träläst och överdelen mot skaftet. Har två träläster som har samma form som knivbladet, en lite bredare platt för att forma ytterkanten och en lite tjockare och välvd för att komprimera fram och baksidan. Växlar mellan lästen och kniven och kan alltså dra ut kniven ur slidan hela tiden, går inte det har man mätt ut för lite läder. Färgar slidan först när lädret torkat, tycker jag kan styra färgen bättre, och då blöter jag bara narven och färgar i flera omgångar. Efter färgningen är det lika viktigt att fortsätta arbeta med falsbenet i flera dagar för att inte få apelsinhud. Första hela dagen är det viktig att jobba med lädret. Om jag syr på kvällen lägger jag slidan i en plastpåse över natten (utan kniv i) och har då hela nästa dag att jobba med lädret. Därför syr jag ofta på en fredag- eller lördagskväll eller en lördag- eller söndagsmorgon. Nu är det viktigt att forma, vrida och styra lädret rätt och allt eftersom lädret torkar jobbar jag hårdare och hårdare med falsbenet. Är noga med att vara överallt, runt spetsen, bak upphängaren, övergång mellan blad och skaft, och glömmer inte baksidan. Vill du ha en markerad upphängare så gör du det nu och nu är också tid att mönstra om du vill det. Denna slida ska vi bara måla.

7. Förstärker markeringen med en tunn blyertspenna och gör en ny markering 6 mm utanför, detta för lädrets tjocklek och sömmen. Lädret jag ska använda är 2,2 mm tjockt, har du ett tunnare läder, 1,8-2 mm tjockt lägger du till 5 mm istället. Gör markeringen med den tunnaste blyertspennan du har, stift 0,3. Här har jag ritat med en tjockare för att ni ska se. Var väldigt noga, jag gör en markering per cm. Vid skaftet lägger jag till ytterligare 1 mm, alltså 7 mm, för att få plats med upphängaren. Ritar nu ut linjen längs markeringarna.

8. Vid spetsen lägger jag till 10 mm på längden och kan antingen avsluta så eller som på denna kniv där jag vill ha en lite svängd avslutning, då gör jag spetsen 8 mm bred och eftersom vi jobbar med halva papperet kommer den att bli 16 mm när jag viker ut den.

9. Klipper ut mallen vikt på mitten väldigt noga.

10. Bestämmer nu hur högt slidan ska gå, lite ovanför där skaftet är tjockast. Lägger till 5 mm för att snedskära kanten och göra en markerad överlinje (kröning). På denna slida ska sömmen ligga längs ryggen vilket också bestämmer hur jag ritar ut överlinjen.

11. Redan på pappmallen markeras var upphängaren ska komma. Nu har vi hjälp av mittlinjen, markerar i vinkel mot den var hålen ska skäras ut, har 10 mm mellan de 3 uttagen. Första insticket görs 20 mm från överkanten. D-ringen är 15 mm bred, markeringarna för hålen görs lite smalare, 13mm bredd emellan. Istället för hålpipa borrar jag med 2 mm borr och slår sedan ut spåren med ett 14 mm brett stämjärn, då kommer hålen att bli lite trånga och eftersom lädret är uppblött och mjukt när jag sammanför dem går det fint. Nu är pappmallen färdig.

12. Vill kunna dra ut kniven med en hand med hjälp av tummen och därför sätter jag upphängaren här, 20 mm från överkant.

19


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Använder låsta handgrepp för att ha mycket stöd och för att inte slinta med verktygen som kan göra fula märken i lädret. Fortsätter att vrida sömmen och upphängaren rakt (bild 29) och rätar också med falsbenet. I början medan lädret är blött får man vara lite försiktigare för att inte skada lädret men ju mer lädret torkar desto våldsammare är jag med falsbenet. Bild 30 och bild 32 visar hur jag har stöd med andra handen och har tummen ovanpå falsbenet för att kunna trycka hårt, riktigt hårt och för att det inte ska gå av. Jag smeker inte lädret med falsbenet utan trycker väldigt hårt. Överkanten formas både med falsbenet och modelleringsverktygen och jag har även här stöd mot andra handen för att inte slinta (bild 31). Om jag mönstrat slidan trycker jag även då lika hårt över hela slidan och fyller i mönstret hela tiden. Jobbar hela dagarna med falsbenet, ser ofta att knivmakarna slutat för tidigt. Slidan torkar hela tiden, först narven och sedan läderhuden och allra sist råranden, om man slutar nu så kommer lädret att få apelsinhud när råranden torkar. Jag är på kniven hela dagarna, när jag stiger upp, efter morgonkaffet, på lunchen, efter jobbet, efter maten, framför TV:n, hela kvällen och innan jag lägger mig. Efter två till tre dagar tar jag bort tapen runt övre delen av skaftet och lägger bara ett lager plastfilm, nu kan jag komprimera lädret här så det ligger tätt an mot skaftet och då kommer kniven att sitta fint i slidan. På främre delen av skaftet behåller jag tapen, för här vill jag inte att det ska bli trångt. Bladdelen komprimeras mot en träläst, både den platta och den lite tjockare, och kniven fungerar som läst när jag komprimerar skaftet. Upphängaren sätts på plats när vi färgat slidan. Nu kommer lädret att blänka lika som om det vore oljat och ännu mer när vi färgar slidan, det kommer vi att göra i nästa nr och då ska ni också få lära er att göra den vackra knuten för upphängaren.

13. Fäster nu mallen på rätsidan, narvsidan, på det ännu torra lädret med maskeringstape och markerar med spetsiga änden av modelleringsjärnet den viktiga linjen mellan blad och skaft och var jag ska borra hålen för upphängaren. Trycker genom pappersmallen. Fäster lädret med en tving mot skärbräda och köksbordet för att det ska ligga stilla och skär med en stadig mattkniv eller skalpell ut slidan, försöker att skära i ett jämt långt skär och vinklar kniven lite utåt några grader för att få kanten lite på skrå, tycker jag får en finare söm då.

14. Om det inte skär helt igenom klipper jag med en liten lädersax försiktigt i samma spår, viker ut sömmen så jag kommer åt. Saxen har jag köpt på TjäderLäder och den är helt otrolig!

15. Ställer in skjutmåttet på 1,5 mm och drar en linje eller markering för sömmen utmed kanten genom att ha den andra käften som mothåll.

20

16. Ändrar nu skjutmåttet till 3,5 mm och använder spetsarna för att markera för stygnen, vandrar med skjutmåttet längs linjen. Räknar så det blir lika många markeringar/hål på varje sida och har här hjälp av markeringarna som förts över från mallen för att se att det blir lika. Använder pannlupp, stygnen måste ligga exakt på linjen. Jag har svårt att styra rätt med en sporre och tycker det är stadigare på detta sätt.

17. Skär ut upphängaren i genomgarvat 1,6 mm upphängarläder, den görs några mm bredare än uttagen i slidan för att få ”hullingar” så den inte kan dras ut. Se på ritningen. Gör upphängaren 20 mm bred, D- ringen är 15 mm, uttagen 14 mm, vilket gör att upphängaren kommer att sitta ordentligt fast. Skalpellen är från Sune Oskarsson i Ullared.

18. Borrar nu med ett 2 mm borr styrhålen för att skära ut uttagen. Slår sedan ut spåren med ett stämjärn som jag slipat ner till 14 mm bredd, spänner fast läderstycket med tving för att det ska ligga stilla, skyddar med en läderbit. Tycker det är lättare att få det rakt och fint jämfört med att använda skalpellen.


KNIVMAKAREN NR 1 2011

19. Skråskär lite på insidan av de uttagna hålen för att få en jämn och fin övergång och tunnar även av slidspetsen lite med skärflingskniven för att den ska kunna böjas runt bladet. Tar bort så lite som möjligt här då spetsen på slidan är den del som tar mest stryk på en brukskniv när man har den hängandes i bältet.

20. Nu blöts lädret i ljummet vatten, kanten på lädret suger åt sig vattnet fort så några minuter räcker. Lädret måste vara blött, om man sylar i torrt läder kommer det mest troligt att spricka.

21. Nu sticker jag alla hålen i samma vinkel, bara igenom narven, har andra handen som stöd. Sylen har jag gjort av en synål för jeans till symaskinen, spetsen är formad som en droppe vilket gör att den går igenom mjukt och inte spräcker hålet och när vi bara ska sy genom narven passar den väldigt bra. Måste sticka rakt så att den inte går av. Om man vill gå igenom råranden kan man välja en kraftigare syl men så liten och smal som möjlig. Har en korkskiva under att sticka mot. Börjar håla 7mm, 2 markeringar,

från slidspetsen och kommer att sluta 3 hål, 10 mm från överkanten. Här kommer lädret att formas för att bilda en fjädrande låsning. Om lädret börjar torka så blöter jag upp kanten igen, det är mycket lättare att syla när det är riktigt blött.

ända upp, 10 mm från överkanten, syr jag tre stygn tillbaka och avslutar med att göra en knut inne i slidan.

22. Nu när lädret är blött kan jag med våld få in upphängaren, som också blötts upp, i de lite för trånga hålen, använder pautjärnen för att få det snyggt.

25. Slår nu in den platta lästen riktigt hårt, ända in, med en hammare för att spänna ut och räta lädret och för att kunna styra sömmen. Lädret har ofta vridit sig och slidan ser ut som en banan.

23. Slår nu med en silversmedshammare ihop upphängaren med slidan så det blir helt platt, nu blir upphängaren lite bredare än hålen vilket gör att den inte kommer att gå att dra ut. Hamrar du med en vanlig hammare måste du ha en kraftig läderbit som skydd.

26. Formar nu med fingrarna slidan mot lästen, vrider sömmen rak och vrider lädret så att upphängaren hamnar rätt, pressar med tummarna.

24. Syr med skomakarsöm (det finns beskrivet i alla knivböcker) med tunn syntetisk sentråd, gör en knut i varje stygn, är noga med att samsa knuten just när den dras åt så att den inte tvinnar sig. Drar åt väldigt hårt och ser till att knuten hamnar inne i sömmen. När jag sytt

27. Trycker in kniven till markeringen vi gjort från mallen där skaft och blad möts, alltså inte ända in, slidan är ju nu när den är blöt lite för stor och det är lätt att trycka in kniven för långt, formar lädret, vrider det rakt och börjar forma övergången mot bladet och överkanten

21


KNIVMAKAREN NR 1 2011

eftersom den torkar först, formar med fingrarna och tummarna först. Var försiktig här så inte verktygen du använder gör märken i knivskaftet. (Du kan också göra en träläst i samma form som skaftet att ha att jobba mot när du gör överkanten).

28. Driver, eller pautar, lädret med falsbenet mot överkanten för att få den markerade överkanten eller kröningen. Var försiktig så inte narven skadas.

29. Nu är viktigt att forma, vrida och styra lädret rätt för att få sömmen rak och allt eftersom lädret torkar jobbar jag hårdare och hårdare med falsbenet. Är noga med att vara överallt, runt spetsen, baksidan, runt upphängaren, övergången mellan blad och skaft. Vill du ha en markerad upphängare så gör du det nu och nu är också tid att mönstra om du vill det. Denna slida ska inte mönstras utan jag kommer i nästa nr att visa hur jag gör en melerad färgning. Har satt en läderremsa runt D-ringen som skydd så den inte gör märken.

30. Använder låsta handgrepp för att ha mycket stöd och för att inte slinta med verktygen som kan göra fula märken i lädret. Fortsätter att vrida sömmen och upphängaren rakt och rätar också med falsbenet. I början medan lädret är blött får man vara lite försiktigare för att inte skada narven men ju mer lädret torkar så är jag våldsammare med falsbenet. Har stöd med andra handen och har tummen ovanpå falsbenet för att kunna trycka hårt, riktigt hårt och för att det inte ska gå av. Jag smeker inte lädret med falsbenet utan trycker väldigt hårt.

31. Överkanten formas både med falsbenet och modelleringsverktygen och även här jag stöd mot andra handen för att inte slinta. Om jag mönstrat slidan trycker jag även då lika hårt samt går även över mönstret och fyller i mönstret hela tiden. Jobbar i en hel vecka, flera gånger om dagen, med falsbenet.

32. Överdelen av slidan komprimeras mot skaftet, se hur jag håller tummen uppe på falsbenet för att få mycket kraft.

22

33. Bladdelen komprimeras mot trälästen. Ordentligt stöd och mothåll mot andra handen.

34. Efter två till tre dagar tar jag bort tapen runt övre delen av skaftet och lägger bara ett lager plastfilm, nu kan jag komprimera lädret här så det ligger tätt an mot skaftet och då kommer kniven att sitta fint i slidan. På främre delen av skaftet behåller jag tapen på, för här vill jag inte att det ska bli för trångt. Nu har också slidan börjat ta form, men jag fortsätter att komprimera lädret i minst tre dagar till. Växlar hela tiden med att komprimera mot trälästen och mot knivskaftet, kan alltså dra ut kniven hela tiden ur slidan, om inte har vi gjort mallen och slidan för liten.

35. Under hela veckan måste man vara på och räta sömmen därför att allteftersom slidan torkar kommer sömmen att vilja vrida på sig. Trycker aldrig ovanpå sömmen, utan alltid bara från sidorna. Lycka till med din slida! Har du några funderingar, eller det är något du inte riktigt förstår, hör gärna av dig så tar vi upp det i nästa nr då vi även ska färga slidan och göra upphängarknuten.


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Flitens lampa lyser på Vildmarksgymnasiet i Unnaryd där eleverna gör knivar i olika modeller

Vildmarksgymnasiet i Unnaryd text & foto: stellan mattila

Flitens lampa lyser åter i slöjdsalen efter jul- och nyårshelgerna med nya elever i årskurs 1. Klassen består av 20 elever, uppdelade på två knivgrupper, en på förmiddagen och resten på eftermiddagen. I dag vid mitt besök håller 7 elever på med sina knivar i olika modeller. Handledaren är som vanligt magister Rickard Pettersson, en bygdens son, som hanterar de olika maskinerna med van hand. Vissa maskiner får endast Rickard köra. t.ex. bandsågen, som är ett måste vid anpassningen av de hoplimmade knivskaften. Rickard far som en ekorre mellan eleverna och ger anvisningar om vilka handverktyg de bör använda vid de olika momenten. Det är inte så lätt alla gånger att veta hur hårt man skall hantera ett stämjärn eller fil i träämnena. Dessa verktyg brukar inte finnas i lägenhetens köksutrustning. Men under min rundvandring mellan arbetsbänkarna är ambitionen mestadels på högvarv. Koncentrationen är märkbar. Besvikelse om ett arbetsmoment inte blir som man hade trott eller om inte bägge halvorna på fulltångebladet blir lika. Men då kommer magistern med goda råd och dagen är räddad. Så är det dags för mig att säga tack och hej denna gång, men med återbesök i sikte när knivarna och slidorna börjar anta det slutliga utseendet.

23


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Utbildningar under Knivveckan i Ludvika 2011 text: thomas löfgren

Så var det åter dags med en ny utbildningssatsning under vår härliga Knivvecka som är navet i svenskt knivmakeri. Detta är en utbildningssatsning som är organiserad och genomförs av ett antal engagerade knivmakare från Småland, knivklubben Knivfällan samt Stockholms knivförening. Till detta kommer ett antal entusiastiska seminariehållare som gör det möjligt. Nytt för i år är att vi kraftsamlat utbildningen till onsdag – lördag, samt att en del seminarier genomförs fler gånger. Detta för att möjliggöra för besökare som bara är på plats en dag att ta del av godbitarna. Årets program omfattar nya ämnesområden såväl som en del av de godbitar som vi körde förra året och som var väldigt uppskattade. Passa på att utnyttja denna utbildningsmöjlighet utan att bli ruinerad, 30 kronor för ett seminariepass. Planera in, delta, och du har byggt på dina kunskaper samtidigt som du bidrar till att möjligheten till utbildning finns med till kommande år. Välkommen till utbildningstältet!

Dagsprogram seminarier: Smidesförevisning kommer att genomföras dagligen mellan kl. 10.30 - 16.30 av Joakim Frost, Ludvika. Det som Joakim smider kommer under söndagen att säljas på auktion.

Fredag: Tid:

Ämne:

Ansvarig:

Masurbjörk: Uppkomst, 10.00-11.00 kännetecken, egenskaper, kloning, torkningstips

Bengt-Elis Pettersson

Maskinell utrustning och 11.30-12.30 tillbehör för bladslipning och polering

Daniel Rosvall

13.00-14.00

Horngravyr: Material, verktyg, tekniker m.m.

Stefan Groth

14.30-17.00

Tillverkning av fällknivar: Material, verktyg, tekniker

Knivfällan Bengt Wettesten

Lördag: Tid:

Ämne:

Ansvarig:

10.00-11.30

Produktinfo: Läder, färgning och ytbehandling. Verktyg

Erica Högberg, Tjäder Läder

12.00-14.00

Förbättra dina knivbilder i datorn. Grunder fotografering

Kent Tunlind

14.20-15.45

Fossila material för knivtillverkning. Produktsortiment Mermaid Knives

Henrik Ussing

16.00-17.00

Färgning av titan; utrustning och tekniker

Knivfällan

Onsdag:

Söndag:

Tid:

Ämne:

Ansvarig:

10.00-12.30

Tillverkning av fällknivar: Material, verktyg, tekniker

Knivfällan

13.00-15.00

Förbättra dina knivbilder i datorn. Grunder fotografering

Kent Tunlind

15.15-16.30

Horngravyr: Material, verktyg, tekniker m.m.

Stefan Groth

Tid:

Ämne:

11.30-12.15 Smidesauktion

Håkan Rosén Joakim Frost

12.30-13.30 Prisutdelning Kniv-SM

Ordf. SvKnf

14.00-15.00 Prisutdelning NM

Håkan Rosén Anders Höök

15.30-

Utlämning av tävlingsbidragen NM och Kniv-SM

Torsdag: Tid:

Ämne:

Ansvarig:

10.00-11.30

Produktinfo: Läder, färgning och ytbehandling. Verktyg

Erica Högberg, Tjäder Läder

12.00-13.00

Grundfärgning av läderslida, mönstermålning med svamp

Thomas Löfgren

13.30-14.30

Färgning av titan; utrustning och tekniker

Knivfällan

15.00-16.30

Formgivning av skaft. Ritning av kniv med hjälp av kurvlinjal m.m.

Claes Löfgren

24

Ansvarig:

Bengt-Elis Pettersson föreläser om masur

Anders Höök Håkan Rosén Tävl.ledn. SM


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Nordiska Mästerskapet i Knivhantverk Välkomna!

...att både besöka och delta i årets största knivfest, den 24:e Knivveckan i Ludvika, 11-17 juli 2011

Knivtävling

Brukskniv, Förfinad Bruks, Hel- och Halvhornskniv, Smycke bälte eller ej bälte, Fulltånge, Öppen klass, Fällkniv, Specialklass, Ungdoms- och Damklass, Hantverksklass. Tävla i klass A eller B

Kniven

Ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas. Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Bidragen

Väl märkta tävlingsbidrag skickas per post eller lämnas till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika, senast 11 juli 2011, eller lämnas vid utställningslokalen måndag 11 eller tisdag 12 juli.

Prisutdelning

Söndagen den 17 juli kl 14.00. 20.000:- i premier! Publikens pris samt det finaste priset i knivSverige: Jonny W Nilssons Hederspris på 5.000:- och äran!

Logi

Ludvika Smedjebacken Turism, tel: 0240- 860 50 eller boka on-line. Information och logi:

www.visitludvika.se 25


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Kurser på Kalvudden

under våren och sommaren 2011 Svensk Knivförening kallar till

ÅRSMÖTE

fredag 15 juli 2011 kl.18.00 i Ludvika. Lokal: Ludvika Församlingshem (350 m SO utställningsområdet)

Årsmötets obligatoriska ärenden enligt stadgarnas § 6: 1. Mötets öppnande. 2. Fastställande av röstlängd. 3. Val av ordförande för mötet och av styrelsen utsedd sekreterare. 4. Godkännande av dagordning för årsmötet. 5. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare 6. Fråga huruvida årsmötet behörigen utlysts. 7. Val av förberedande valberedning. 8. Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse. 9. Föredragning av revisorernas berättelse. 10. Fastställande av årsavgift för kommande kalenderår. 11. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. 12. Fråga om användning av årets överskott. 13. Fastställande av verksamhetsplan samt styrelsens presentation av rambudget. 14. Val av föreningens ordförande.* 15. Val av sekreterare, kassör samt fyra styrelseledamöter och minst två suppleanter.* 16. Val av två revisorer samt en revisorssuppleant.* 17. Val av valberedning. 18. Övriga val. 19. Omedelbar justering av §14 – §17. 20. Behandling av förslag som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller som väckts av medlem eller medlemsförening. 21. Fråga om sanktion för medlemsförening att arrangera Kniv-SM 2012. 22. Information från styrelsens kommittéer (ej beslutsärende). 23. Avslutning.

* gäller dem vars mandatperiod går ut vid årsmötet Sedvanliga årsmöteshandlingar kan beställas av sekreteraren Stellan Mattila på tel. 070-392 75 14, 14 dagar före årsmötet.

Välkomna! /Styrelsen 26

Vi vill att du kommer och förverkligar dina skapardröm-

mar här på Kalvudden där vi har ett slöjdhus med anor från 1840-talet och ett antal fantastiska lärare som väntar på dig. Under våren och sommaren erbjuder vi kurser i såväl knivslöjd som silversmide och måleri. Att tillsammans med likasinnade, under erfaren ledning, få möjlighet att sätta sig in i gamla hantverk och konstarter ger dig tillfälle att uppleva något utöver det vanliga. Att sedan vända hem med något skapat med egna händer, kanske bättre och vackrare än du hade kunnat förväntat dig, är en känsla som länge stannar kvar. Under våren och sommaren 2011 kan du välja mellan följande kurser:

21 - 22 maj Utsmyckning av knivslidan med holk och doppsko av silver Praktisera med stöd av Roland Strömberg de sköna silverarbeten han beskrivit i ”Knivmakaren” under 2010. Pris: 2 800 kr* 27 - 29 maj Tillverka en brukskniv och en knivslida Med Jan Bergstrands entusiastiska stöd formar du din egen kniv och en vacker knivslida i läder till den. Pris: 3 300 kr* 10 - 12 juni Skapa i silver Per Brydolf, som arbetat med silversmide i mer än 30 år, lär dig hur du från plåt och tråd kan forma vackra bruksföremål och smycken som du gärna använder varje dag. Pris: 3 300 kr* 15 - 19 augusti Måla i olja och akvarell Lär dig att måla landskap i olja eller akvarell. Här blir konstnären Nils Ekwall, Nils Dardels barnbarn, din inspirerande guide till att skapa egna storverk. Pris: 3 800 kr* * Obs! Priserna är inklusive helpension på Vandrarhemmet

Du anmäler dig till kurserna genom att sända ett e-postmeddelande till: per.brydolf@kalvudden.se eller ringa till Per Brydolf på telefon 070-493 34 22 Välkommen! - önskar Birgitta & Per, värdar på Kalvudden För mera information, besök vår hemsida:

www.kalvudden.se


KNIVMAKAREN NR 1 2011

En stor knivprofil har lämnat oss! Jan-Erik Skoog, en stor kniventusiast, knivsamlare och färgstark person har, som vi meddelade i förra numret av Knivmakaren, gått ur tiden. Söndagen den 14 november 2010 omkom Jan-Erik i en olycka. Skoog, som han kallades av sina vänner, brann verkligen för sitt stora intresse, att samla knivar. Han hade en imponerande knivsamling som sträckte sig nästan 200 år bakåt i tiden. Från 1800-talet och epoken med knivsmedjor i Eskilstuna, vidare till värmländska tattarknivar från 1930-talet och fram till våra dagars skickliga knivmakare, sameknivar, och han hade också en otrolig samling fällknivar! Under många somrar visade han upp en del av sina knivar på det egna museet, som han inrättat i Ransäter Hembygdsgård. Där kunde besökarna gratis beskåda uppemot 500 knivar ur hans gigantiska knivsamling. Jan-Erik inte bara samlade knivar, utan han tillverkade också egna. Gedigna och smäckra jakt- och bruksknivar. Under många år satt han i Jaktmarker & Fiskevattens monter på mässor och svarade på frågor och gjorde sina knivar. Hans kunnande blev med åren en riktig skattkammare för dem som ville veta något om knivar, signaturer mm. Många av oss har fått vårt samlarintresse just av Jan-Erik. I sin samling hade han bland annat en raritet, en Hedenbergare, gjord av den duktiga knivmakaren Johan-Fredrik Hedenberg (1869-1950), med smeknamnet Knivkungen, ett namn han fick efter att ha lyckats sälja en kniv till kungahuset för 60 kronor, en stor summa på 1940-talet. Skoog tog sig också smeknamnet ”Knivkongen” när han de senaste 10 åren började sälja av sin samling på bl.a

Jan-Erik Skoog under Knivveckan i Ludvika. Foto: Per Thoresen

Tradera, Allmogemarknaden i Jönköping och speciellt i Ludvika där många av oss fick ta del av hans enorma kunnande. Skoog var också känd i Norge där han ofta sågs vandra runt i t.ex. Elverum, eftersom han hade ett stort intresse även för den norska knivtraditionen. Skoog var medlem i Ludvika Knivförening och en frontfigur när SvKnf bildades och hans namn finns med i det första numret av Knivmakaren som kom ut 1991. Läs mer om Jan-Erik Skoog i Samuel Karlssons bok ”Svenska Knivar och knivmakare”

Damasteel - 2000-talets damask Skönhet ♦ Styrka

Stålet köper du hos: Söderfors Smedja, tel: 0293 - 30610 eller Nordell Knives, tel: 0651 - 16380 27


KNIVMAKAREN NR 1 2011

28


KNIVMAKAREN NR 1 2011

TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. e-post: info@tjaderlader.se Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310

Katalogen finns även på vår hemsida

www.tjaderlader.se 29


KNIVMAKAREN NR 1 2011

30


KNIVMAKAREN NR 1 2011

Totalstopp! Suck! Text & foto: Michael Almqvist

För… låt se nu… drygt två år sedan påbörjade jag ett fällknivsbygge. Ambitionen var hög att finna en ny och lite mer spännande design på den än de tre andra jag gjort tidigare. Känner ni igen den tanken ;-)? ”Den som väntar på något gott kan inte vänta för länge” säger ordspråket… Hoppas det stämmer för jag går fortfarande och väntar på att jag skall ta itu med det här jätteprojektet (ja, för det är så det känns) och bygga färdigt kniven. Ni ser den i dess alla beståndsdelar här nedanför. SUCK!

ern som håller bladet uppe i maxat läge… Orolig skriver jag, för jag har inte kollat att detta är ett faktum, utan det är bara… eller möjligtvis en välgrundad känsla jag har. SUCK! Och skulle det vara så, vet jag ju att det går att fixa, men, jag vet bara inte hur man gör exakt. I teorin vet jag… men, men, men skulle jag göra fel måste jag antingen göra ett nytt blad som passar spännfjädern eller göra en ny sidoliner med fjäder som passar bladet. SUCK! Om jag skulle göra fel en gång till då måste jag… SUCK! Inte likt mig kanske ni tycker och jag håller med. Har man ”Våga är att vinna” som valspråk borde väl inte en liten oro om ett eventuellt litet fel stoppa ett bygge som detta i två år… Så nu känner jag att jag behöver lite sympati, medömkan, uppmuntran, glada tillrop, goda tips, ett leende, lite skäll… kanske, en kram och en rejäl spark i ändan från er alla för att kunna slutföra det jag påbörjat… SUCK!

Vad är det då som fått mig att inte ”våga” gå vidare? Jo, en enda liten detalj. SUCK! Jag är orolig att jag inte fått till spännfjäd-

Knivkul 2011

Upplands Knivklubb arrangerar knivmässa med öppen knivtävling den 30-31 juli i Gysinge. Knivtävling i sex klasser: Brukskniv, Utvecklad brukskniv, Hornklass, Öppen klass, Jaktknivar och Rookie-klass. Premiebedömning. SvKnf:s regler tillämpas. Tävlingsavgift 100:- per deltagare. Pg.414285-7, Upplands kk. Tävlingsbidragen skall skickas till: Britt-Marie Fröjdhammar, Åkragatan 8A, 73335 Sala, oss tillhanda senast den 21 juli. Förfrågningar kan göras hos Britt-Marie, tel. 070-350 60 55, e-post: Knifegirl55@hotmail.com

Väl mött!

UPPLANDS KNIVKLUBB

För våga är att vinna. Och du… fy tusan vad bra den här kniven kommer att bli! Ha det!

Stereomikroskop Optika För scrim, horngravyr och metallgravyr mm

Pris med 20 gångers förstoring:

2.995:-

Pris med tillsats för 10 gångers förstoring:

3.500:-

LED-belysning finns som extra tillbehör

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062 Mail: info@jano-knives.com

31


Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

B

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

SM 15–17 juli arrangerar Svensk Knivförening

v i n K 2011 i Ludvika Nu är det hög tid att börja planera för medverkan i 2011 års SM som kommer att pågå den 15-17 juli i anslutning till Knivveckan i Ludvika. SvKnf:s tävlingsregler gäller. Diplom delas ut till de tre främsta i varje klass, där vinnaren koras till Svensk Mästare om tillräckligt många deltagare anmäler sig. Tävlingen är öppen för knivmakare i Sverige och tävlingsbidragen, högst två i varje klass, ska ha inkommit till Åke Eriksson, Råggärdesvägen 10, 890 35 Husum senast onsdag 22 juni. Utställning av tävlingsknivarna pågår fredag - söndag. Prisutdelning söndag 17 juli kl 12.30. All information du behöver finns på vår hemsida, www.svenskkniv.se där du även kan se tävlingsreglerna. Välkommen!

FÄLLKNIV KONSTKNIV SMYCKEKNIV HELHORNSKNIV HALVHORNSKNIV UTVECKLAD BRUKSKNIV TRADITIONELL BRUKSKNIV KNIVBLAD SMIDD DAMASK MINIATYR/SMYCKEKNIV KNIVBLAD SMIDDA KNIVBLAD SLIPADE UNGDOMSKLASS ROOKIEKLASS TEAMWORK


Knivmakaren 1 2011