Pedagogikspaning, Gunilla Almgren Bäck
En spaning kring talsyntes och dess olika funktioner Ingen ska behöva vara utestängd från det skrivna språket. Skriftspråket finns runt omkring oss som en naturlig del av vardagen. Genom samtal kring texter stödjer vi barnen att tidigt lägga grunden till förståelsestrategier som en läsare behöver, till exempel att knyta an till egna erfarenheter, ställa sig frågor kring texten, sammanfatta och göra förutsägelser om vad som ska komma härnäst.
Talsyntes är ett verktyg som kan underlätta barnets väg till språket och för en del elever är det ett verktyg som är helt avgörande för att de ska nå måluppfyllelse. Men det handlar inte bara om att lyckas i skolan utan för en
del elever är talsyntesen en nödvändig del i deras strategi för ett livslångt lärande. Det är också viktigt att komma ihåg att alla elever kan ha nytta av talsyntesens olika delar i olika skeden under sin skoltid. Därför är det något som jag menar bör finnas tillgängligt för alla elever i kommunens skolor. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) skriver i skriften IT i lärandet för att nå målen: För elever i behov av särskilt stöd kan möjligheten att i skolan få ”lära sig att lära” genom att till exempel använda talsyntesprogram för att lyssna på text vara en grund för ett livslångt lärande.
I ett danskt rikstäckande forskningsprojekt Projekt PC-läsning har man tittat närmare på vilken betydelse talsyntes har för vuxna med olika former av lässvårigheter och man konstaterar att resultaten är mycket tydliga dvs. personer med lässvårigheter av olika grad har alla stor nytta av IT-stödet. Det handlar dels om att läsförståelsen ökar markant, men forskningsprojektet pekar också på det stora personliga värdet som ITstöd ger då det gäller självständighet, mod att studera vidare eller att anta nya utmaningar inom arbetet. Även om detta projekt har omfattat vuxna
diu nr 8 • 2011
39
med lässvårigheter finns det all anledning att tro att effekterna är desamma även för yngre personer, konstateras i en sammanfattning av rapporten som SPSM har gjort. Vad är en talsyntes? För att omvandla text till tal i realtid behöver man en talsyntes. Det är ett syntetiskt tal som med tiden blivit allt bättre när det gäller uttal och intonation. En talsyntes har röster på olika språk och det finns flera olika röster att välja på inom varje språk, så att eleven själv kan välja den röst som passar henne/honom bäst. Nu finns det till och med röster på olika dialekter: göteborgaren Kal eller Mia som pratar skånska. När man ska välja talsyntes gäller det att ta reda på hur den fungerar ihop med det operativsystem och det ordbehandlingsprogram som ska användas. Det som jag också funderar på är hur talsynteserna fungerar ihop med olika webbläsare. I manualer nämns Internet Explorer. Jag har bara testat olika webbläsare litegrann än så länge, men ser att vissa funktioner kan falla bort då man väljer en annan webbläsare än Internet Explorer. Så förutom att jämföra funktioner enligt nedan behöver man också se om de kan användas med de program och webbläsare man tänker sig. En professionell talsyntes har flera olika funktioner. Den ena är att läsa upp text av olika slag, dokument, inskannade boksidor, webbsidor, det som syns på skärmen och så vidare. En annan del är att ge stöd i skrivprocessen, det vill säga läsa upp ljud, ord, meningar allt eftersom man skriver, en tredje funktion är ordprediktion som på ett stukturerat sätt ger förslag
40
diu nr 8 • 2011
till ord som passar in i den text som skrivs. De testade talsyntesprogrammen har också stöd för att spara texten som ljudfil vilket gör att eleven kan lyssna på ljudfilen i till exempel sin mp3-spelare. Jag har testat i olika miljöer, exempelvis hur talsynteserna fungerar ihop med Open office och Libre office och Pages, och inget program har full funktionalitet med dem. Det är alltifrån att några funktioner inte fungerar till att flera funktioner faller bort till exempel markörmedföljning vid uppläsning av texten. I Mölndal finns talsyntes på alla datorer både pc och mac. Elever som behöver full funktionalitet i talsyntesen har fått Microsoft Office på sina datorer. För att få exakt information när det gäller kompatibilitet hänvisas till leverantörerna. Den här artikeln avser att belysa några olika funktioner i en professionell talsyntes och funktioner i talsyntes som finns nedladdningsbar till datorer. Datorns talsyntes– räcker det? I dag finns det inbyggd talsyntes med svenska röster i Apples operativsystem Lion och nedladdningsbara filer till Microsoft Office. Räcker inte det, kan man fråga sig. Men det är än så länge en helt annan sak än professionell talsyntes. Jag har testat att ladda ner två svenska röster i Mac med Lions operativsystem. Den funktion som erhålls är uppläsning vid markering av texten. I Office 2010 för Windows har jag laddat ner och installerat en fil och en svensk röst Hedvig och därefter lagt till en talaknapp i verktygsfältet. Rösten är Ok, och läser då texten markeras. Det går också att ställa in hastigheten.
Här saknas alltså skrivstödet och lässtrategier som beskrivs i artikeln och som är så betydelsefulla för många elever och särskilt barn i läsoch skrivsvårigheter. Vilken talsyntes kan väljas till pc? De talsynteser som jag mest har varit i kontakt med via olika kommuner är: • Cd-ord • Claroread plus/pro och Wordread plus. Claroread pro innehåller allt i Claroread plus men också förbättrad skanningfunktion och möjlighet att skicka ljudfiler till iTunes. Wordread plus har inte skanningfunktion men är i övrigt jämförbar med Claroread plus. •Vital (kan kombineras med programmen Vitex och Visa ord – produkten benämns Vitre) Vilken talsyntes kan väljas till Mac? • Claroread plus och Wordread plus finns till Mac datorer. (Wordread plus saknar skannerfunktionen.) • Cd-ord kommer i en version för Mac 2012, enligt Elevdata. Funktionen: Uppläsning i Microsoft Word Uppläsning av texten är en viktig del av stödet i talsyntesprogrammen. Olika elever har behov av olika typer av uppläsningsstöd och det kan också skifta mellan olika situationer. Uppläsningen kan fås i olika hastigheter, med olika lässtrategier och språk. Jag har testat språken svenska och engelska. Programmen har stöd för olika lässtrategier, det innebär att texten läses upp och samtidigt markeras i färg alltifrån bokstavsljud till ord, meningar och stycken. Claroread, Wordread (pc & Mac) samt Cd-ord har markörmedföljning
i flera olika färger och med flera olika lässtrategier att välja mellan. Vital har svart markering ord för ord vid uppläsningen. I Claroread och Wordread (pc & Mac) kan man få rullande markörmedföljning och meningsfokus vid uppläsning av text. I faktarutan på slutet hittar du länkar till filmer där du kan se hur olika lässtrategier fungerar. En lässtrategi som är specifik för Cd-ord är ”Läs bokstav, ord och mening”, det vill säga talsyntesen markerar och läser ljud för ljud, sedan markeras ordet och läses upp och på detta sätt fortsätter det tills alla ord i meningen har lästs och då läses och markeras hela meningen. (Ljudning finns i skrivstödet i alla testade talsynteser, se nedan.) Uppläsning i PDF filer – fungerar med talsynteserna om texten går att markera och i vissa fall även med markörmedföljning.
Uppläsning på webben Testat med Internet Explorer på pc och med Safari på Mac. Cd-ord 8: Markera texten och välj markörmedföljning alltifrån ljud för ljud till meningar. Även här fungerar Cd- ords specifika uppläsnings möjlighet ”Läs bokstav, ord och mening.” Claroread plus och Wordread plus: Markera text för att få uppläsning. Proversionen för pc har markörmedföljning enligt manualen – ej testat. Vital: Markera text för att få uppläsning. Andra webbläsare har också testats med varierande resultat gällande uppläsningen.
Funktion: Skrivstöd Skrivstödet i talsyntesprogrammen handlar om att eleven får texten uppläst allt eftersom man skriver. Denna funktion innebär att ljudning av bokstäver kan fås då tangenterna trycks ner, ord läses upp när man trycker på mellanslagstangenten och att hela den skrivna meningen läses upp när man skriver skiljetecken. För skrivstödet i Cd-ord kan den tydliga Karin rösten användas. I Vital ingår programmet Talande tangentbordet för att ljudning av bokstäver ska fås. För att knäcka läskoden och på egen hand kunna läsa behöver man kunna koppla rätt ljud till bokstavssymbolen, komma ihåg alla ljuden i ordet och ordningen på dem. Dessutom få ihop ljuden till en helhet och förstå vad det lästa ordet betyder. I en liten studie av hur två 6-åringar använt talande tangentbordet i talsyntesen i kombination med programmet programmen ”Bokstavsregn” och ”ABC-regn” visar det sig att efter endast åtta dagars träning, fem till tio minuter dagligen, har båda eleverna förbättrat sina resultat, såväl skilja mellan språkljud och identifiera språkljud. I rapporten Från bokstäver till förståelse säger författarna att det skulle vara intressant att genomföra ett projekt i större omfattning, till exempel i en hel förskoleklass där varje barn fick en kort stund dagligen i tangentbordsträning med talande tangentbord.
slag på nästa ord. På bilderna ser du funktionen i Claroread / Wordread.
Olika språk kan användas och förslagen kan läsas upp med talsyntesen vilket kan underlätta valet av ord. Den här typen av ordprediktion beskrivs i boken Läsa och skriva fast man inte kan av Ulla Föhrer och Eva Magnusson. De hänvisar till forskning som visar på både för- och nackdelar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Fördelarna handlar om stöd när det gäller stavning, om eleven klarar att välja ord och samtidigt komma ihåg vilken mening som han/ hon håller på att skriva. Det ställer krav på minnet. Vital: har inte ordprediktion, men det kan fås i kombination med programmet Visa ord. CD-ord 8: Ordprediktion kan användas enligt ovan men också som en rättstavningsfunktion eller för att söka ett ord trots att man bara klarar att stava en del av ordet.
Funktion: Ordprediktion Ordprediktion kan ge förslag på ord när man skriver första bokstaven / bokstäverna i ett ord, men även för-
diu nr 8 • 2011
41
Funktion: Ordbok Att utveckla ordförrådet är av stor betydelse för läsförståelsen för alla elever. Ordboksfunktionen i samverkan med talsyntes gör att du kan markera ord och få en förklaring som kan läsas upp. Det innebär också att man slipper byta verktyg för att slå upp ord. Det kan kräva en väldig ansträngning att leta bland en mängd ord i ordböcker om avkodningen av orden inte går automatiskt och alfabetet är ett myller av bokstäver. ”Jag kan inte hitta bland alla dessa bokstäver”, som en elev beskrev det för mig. Cd-ord: Slå upp ord på olika sätt till exempel genom att markera ett ord i texten och klicka på ordboksikonen i verktygsfältet eller genom att själv skriva in ett ord i ett sökfält. Ordförklaringar visas även i exempelmeningar.
inställningar som ökar tillgängligheten, vilka extra funktioner som följer med samt verktygsfältets utseende och möjligheter till anpassningar och inställningar.
Claroread plus/pro (pc har testats) : Man kan få denna funktion genom att hålla ner CTRL tangenten och peka med musen på ett ord. Då visas ett fönster med ordförklaringar.
Claroread och Wordread har separata funktionsknappar för synonymer och kontroll av ord som låter lika men stavas olika exempelvis hjul och jul. Förutom ovan är det värt att notera vilka visuella inställningar som kan göras i talsyntesen det vill säga
Gunilla Almgren Bäck Specialpedagog Mölndal stad och GRUtbildning, Göteborg. Vinnare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2011
En omfattande länklista till artikeln hittar du på www.diu.se
Annons
Alltid på måndagar:
SKL och DIU om bättre lärande med stöd av it Goda exempel, viktiga frågeställningar och öppenhet Några praktiker, strateger och andra står på scenen för ett erfarenhetsutbyte, ungefär en eftermiddag i månaden. Seminarierna äger rum på SKLs Torg, Hornsgatan 20 i Stockholm och datumen är 23/1 , 6/2 , 5/3 , 19/3 och 16/4 - alltid på en måndag kl 14.00-16.30. Serien är ett samarbete mellan SKL och Stiftelsen DIU kring centrala utmaningar i skolutveckling med stöd av it. 23 januari, kl 14.00: Öppna nät för öppet lärande Vi lär oss hela tiden och överallt. Lärandet tar ett kliv när elever och lärare når nätet, när de kan hämta och jämföra information, dela och publicera resultat. Hur kan man arbeta med och hur ska kommuner designa för öppna trådlösa nät? Begränsat antal platser. Avgiftsfritt, men ej utnyttjad plats debiteras 500 kr. Mer information och bokning: www.diu.se/SKL_VT2011
42
diu nr 8 • 2011