3 minute read

Gröna tak och solceller förebygger klimatförändringar, sid

Solsidan

Taken på Svenska Bostäders hus är viktigare än någonsin. För några år sedan installerades 5000 kvadratmeter solceller i Järva och nu fortsätter arbetet för att förebygga klimatförändringarna, både i form av fler solceller och så kallade ”gröna tak”.

Advertisement

Pia Hedenskog, energispecialist på Svenska Bostäder. Stockholm ligger i framkant bland Europas miljöstäder och i Stockholms stads nya miljöprogram är ett av målen att vara fossilfria och klimatpositiva till 2040. Det är ett viktigt steg mot att möta Parisavtalet och det kommer kräva att alla Stockholms kommunala verksamheter samarbetar. Här är Svenska Bostäder en viktig pusselbit. – Från början var tanken att sätta upp vindkraftverk på Järvafältet. Men det fick avslag från staden, som inte tyckte det var en speciellt bra idé att ha vinkraftverk centralt. Då kom vi överens om att sätta upp motsvarande elproduktion i solceller. Och så började projektet, säger Pia Hedenskog, energispecialist på Svenska Bostäder.

Satsningen var en del av Järvalyftet; ett statsfinansierat helhetskoncept för ökad trivsel, bättre bostäder och minskad energianvändning som lett till att Järva nu är ett av Sveriges solcellstätaste områden. Installationerna fortsätter nu utanför Järvalyftets ramar och planen är att sätta upp 5000 kvadratmeter till fram till 2023. – Eftersom vi redan har så mycket solceller i Järva planerar vi att fokusera på våra andra områden framöver. Innerstan, Västerort och Söderort. Undantaget är AB Stadsholmen, eftersom det är svårt att få tillstånd att installera solceller på kulturmärkta byggnader, säger Pia Hedenskog.

I dagsläget kan elen som produceras bara användas i allmänna utrymmen, eftersom solcellerna kopplas till en enda elmätare. Därför är det inte möjligt att dela upp elen som hushållsel för de boende i fastigheten. Enligt ellagen ska all el som det egna hushållet inte producerar själv gå genom elnätet. Men om lagen ändras dyker det upp nya möjligheter. – Det skulle innebära att de som bor i fastigheten hade fått tillgång till elen direkt. Och det hade ju varit otroligt om hela kvarter kunde producera all el som de själva använder. I verkligheten blir man ju aldrig helt självförsörjande på solenergi eftersom man även förbrukar el på kvällen och natten. Då får man förlita sig på andra källor. Men man kan ju se till att kompensera för det med produktion under dagen. Och eftersom allt överskott åker ut i elnätet och förbrukas i andra hus så gör solcellerna lika stor nytta miljömässigt, oavsett var elen förbrukas sedan, säger Pia Hedenskog.

En vanlig föreställning är att Sverige inte har nog bra solförhållanden för att solceller ska vara gynnsamma. Men det stämmer inte, förklarar Pia Hedenskog. – Sverige har inte alls ogynnsamma förhållanden, inte ens norrut i Sverige. Den största fördelen är faktiskt vårt klimat. Solceller producerar nämligen sämre om de blir väldigt varma, så i svalare klimat blir effekten större.

Svenska Bostäder sätter upp solceller i samband med alla stora renoveringar, i nyproduktion och även i befintliga hus. Om det inte blir solceller så ser man till andra alternativ, som till exempel gröna tak. – Gröna tak är till för att ta hand om dagvatten. Taken täcks av sedumväxter som suger upp vätska när det regnar, för att sen släppa den ifrån sig långsamt. Växterna fördröjer och tar hand om vattnet om det skulle regna väldigt mycket, vilket förebygger översvämningar. Vi har ju sett katastrofala översvämningar i Tyskland i år, och även Gävle var drabbat. Det skulle lika gärna kunna varit Stockholm. Därför är det är viktigt att bygga på ett sätt som både förebygger klimatförändringar genom att begränsa utsläpp, och också kan hantera effekterna som vi redan ser idag, avslutar Pia Hedenskog.

This article is from: