Svenska Bostäder testar mätning av vattenförbrukning, sid

BARA VANLIGT VATTEN

Nu förbereds en ny lag för krav på debitering av varmvatten i nyproducerade lägenheter. Under tiden trimmar Svenska Bostäder in alla rutiner för att införandet ska ske så smidigt som möjligt.

Gratis kranvatten i obegränsade mängder är en självklarhet för svenskarna, men runt om i världen, till exempel i Kalifornien, ser verkligheten annorlunda ut. Och nu tryter också resurserna på Gotland under sommarhalvåret. Högre förbrukning och längre perioder av torka kommer sannolikt även att påverka Stockholmsområdet i framtiden.

Eftersom vatten är en dyrbar, ja till och med livsviktig resurs är det viktigt att säkra den för framtiden, vilket kräver olika insatser.

Byggnationen av nya Slussen är ett exempel som har rört upp känslor. Två miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren, och med den nya slussen minskar risken för översvämningar som skulle kunna ta med sig salt in i Mälaren. Vilket skulle innebära att det skulle ta väldigt lång tid för kranvattnet att återfå sin tidigare kvalitet.

En annan del av lösningen är att låta varma duschar, diskvatten och tvätt kosta några kronor framöver, ett EU-krav som nu alltså införs i Sverige. Svenska Bostäders pilotprojektet finns på Sibeliusgången 8 i Akalla, där samtliga lägenheter har kopplats upp till ett mätsystem. Pia Hedenskog, energispecialist hos Svenska Bostäder förklarar vad det innebär för de boende i området. – Vi är i en testfas där vi tittar på hela processen från montering av mätare, insamling av mätvärden, presentation av förbrukning och debitering på hyresavin. De som är med i pilotprojektet blir inte debiterade. Det är inte det som är poängen. Men eftersom mätning är obligatorisk när man gör en större ombyggnad och snart i all nybyggnation så vill vi ligga steget före. Genom att testa kommer vi kunna göra det smidigare för alla framöver.

Vattnet i Stockholm är väldigt billigt och ingår oftast i hyran. Att kostnaden är låg beror till stor del på att rören och systemen är gamla och robusta, och att ganska få omfattande renoveringar görs. Många rör lades ner i marken på sextiotalet och ligger kvar där sen dess. – Vattennäten är kommunalt reglerade bolag. Det innebär att de inte kan spara pengar för framtida syften och därför måste renoveringar taxeras när de genomförs. Vattenpriserna kommer definitivt att stiga i framtiden, men för den vanliga privatpersonen blir det ändå inga jättesummor skulle jag tro, säger Pia Hedenskog.

Stockholm växer, och alla nya invånare ska också ha vatten i kranen. – Det finns ingen anledning att vara orolig över att vattnet skulle ta slut just nu, men i framtiden kommer det krävas att vi värderar våra tillgångar högre. Syftet med debitering är också att vi ska bli mer medvetna om vår resursförbrukning, säger Pia Hedenskog.

Under 2015 hade Svenska Bostäder en kampanj som hette ’Varje droppe räknas’, där deltagare bland annat fick varsin

dusch-timer. I experimentet visade det sig att vattenförbrukningen sjönk när folk blev mer medvetna om sin förbrukning. – När folk ser vatten som en resurs påverkas automatiskt beteendet. Jag tror ingen slösar medvetet, utan att det har att göra med hur vi ser på kranvattnet som oändligt, säger Pia Hedenskog. Både lagen om individuell vattendebitering och Svenska Bostäders pilotprojekt är en del av ett större uppdrag från EU, som handlar om att göra medborgarna mer medvetna om sin resursförbrukning. Och om man bara vet hur så kan man göra mycket, både som organisation och privatperson. – Jag tycker att det är viktigt att vi börjar ifrågasätta hur vi hanterar vatten idag. Varför har vi dricksvatten i toaletterna egentligen, och vilka alternativ har vi? Som privatperson kan man också reflektera över hur vi använder vatten i vardagen. När vi diskar, spolar, duschar eller skalar potatis, säger Pia Hedenskog.