#5 PANDEMI

Grön Ungdoms Tidskrift

2021 #05 Pandemi

Bladet

Ansvarig utgivare Julius Eberhard Chefredaktör Clara Popenoe Thor Skribent Filippa Magnusson Diurlin Skribent Stefan Fjellander Skribent Hanna Lindqvist Olivia Fransson Romanov Elsa Rittsél David Ling

Layout Björn Adriansson Grafisk form Clara Popenoe Thor

Omslagsfoto: Gustavo Fring/Pexels

3

Märta.

Intervjuad av Stefan Fjellander

6

Hur mår du?

Intervju med Alma Gunnarsson och Cornelia Wennberg

8

2 röster om pandemin Filippa Magnusson Diurlin och David Ling

10

Modernisera sexköpslagen Olivia Fransson Romanov och Elsa Rittsél

MÄRTA.

Foto: Henrik Svensson Karlsson/Miljöpartiet

Hon är språkrör, bostadsminister, och mycket mycker mer. Märta Stenevi klev snabbt in i medierna efter att ha valts på den extrainsatta kongressen. Men var står hon egentligen i den viktigaste frågan: team chips eller team godis? Bladet reder ut.

Hej Märta! Hur kommer du driva ungdomsfrågor i din roll som språkrör och minister?

Som jämställdhetsminister finns det många politiska förslag som jag vill lyfta fram och driva på som är viktiga för många av Sveriges unga. En av de frågorna är att stoppa sexualbrotten och förändra de normer och strukturer som gör att vissa pojkar blir till män som begår sexuella övergrepp.

Vi behöver också skapa fler vägar in på bostadsmarknaden och få fram lägenheter som unga faktiskt har råd både att hyra och köpa. Just nu ligger det en utredning som ska se över hur förutsättningarna för förstagångsköpare kan underlättas, och det är ett arbete som jag ser fram emot att dra i land. Samtidigt arbetar vi vidare med investeringsstöden för att det ska byggas nya lägenheter till rimliga hyror även i storstäderna.

Sen har jag ju ett särskilt ansvar för barnrättsfrågorna i regeringen och jag är orolig för hur pandemin och restriktionerna har slagit mot barn som redan har det svårt. Det gäller dels utbildningen, där distansundervisningen har gjort det tuffare för barn som inte har så mycket stöd hemma.

Men det har också blivit svårare för barn som lever med våld eller hedersrelaterat förtryck i hemmet, och som får sin frihet ännu mer kringskuren i pandemin. Många barn vittnar om att bråken och slagen har ökat under pandemin, men också den psykiska ohälsan. Det är viktigt att vi inte tror att detta försvinner när vaccineringen är klar vi kommer behöva ha koll på konsekvenserna av pandemin under lång tid framöver, säger hon.

Vad tar du med dig till språkrörsrollen från din tid som partisekreterare?

Först av allt: strategi! Jag ledde arbetet med att ta fram Miljöpartiets politiska och kommunikativa strategi och nu jobbar jag stenhårt för att den ska bli verklighet. Vi har mycket att göra och kort tid att få det gjort på, så jag tror det är superviktigt att vi jobbar tillsammans mot samma mål.

En annan sak som jag tydligt tar med mig är kontakten med medlemmar och med olika delar i vårt parti. För att vi ska kunna göra jobbet tillsammans måste vi ha nära och snabba kontaktvägar mellan varandra, och det är jag glad över att jag har med mig från rollen som partisekreterare.

Hur ser du på GU:s roll?

Grön Ungdom är jätteviktiga för Miljöpartiet - här, nu och i framtiden. Jag ser vilket otroligt stort jobb ni gör runt omkring i landet, och jag vet att det jobbet blir viktigare och viktigare ju närmare valrörelsen vi kommer.

Vi måste tillsammans både se till att de som röstar för första gången 2022 lägger sin röst på Miljöpartiet, och att de som la sin röst på oss och var förstagångsväljare 2018 röstar på oss igen. Grön Ungdom är jätteviktiga genom att vara de som är ute och pratar med unga runt om på Sveriges gymnasieskolor och jag vill verkligen samarbeta tillsammans med både Grön Ungdom och alla Grön Ungdoms medlemmar både i valrörelsen men också i att driva igenom politiken vi går till val på.

Vilken är den viktigaste ungdomsfrågan enligt dig?

Det är nog att alla barn och unga ska kunna växa upp och bli trygga vuxna med lika möjligheter, oavsett var man växer upp, vilka ens föräldrar är eller vem man själv är. För det krävs att vi satsar på skolan och på att jämna ut uppväxtvillkoren. Barn har rätt till frihet, självständighet och trygghet, men också att inte behöva växa upp i fattigdom eller med våld och förtryck.

Vad är det du var minst förberedd på i språkrörsrollen?

Att veckan fortfarande bara verkar ha sju dagar. Det är så otroligt mycket jag vill göra, och det är så roligt - jag skulle önska mig ytterligare några timmar varje dygn. Det vi gör som miljöpartister är viktigt.

Varför är det bra med just en grön jämställdhets- och bostadsminister?

Det krävs ett helhetsgrepp för att bygga ett hållbart samhälle, och därför behövs en grön jämställdhets- och bostadsminister. Våra tre solidariteter och politiken som följer av dem är vägen till en bättre framtid.

TRE SNABBA MED MÄRTA STENEVI: Chips eller godis?

Chips. I och för sig gärna ihop med godis. Jag är inte den som är den när det kommer till onyttigheter.

Senaste boken du läste?

Lowkey av Melody Farshin och En uppblåst liten fittas memoarer av Aase Berg - läser dem parallellt.

Dold talang?

Köksdans, men den är inte speciellt dold. I övrigt har jag ett grymt system för att sortera och vika tvätt. Skills från tiden som ensamstående med tre barn.

Stefan Fjellander är fast skribent i Bladet och har gjort intervjun. Den har kortats ner för längd och tydlighet.

Foto: Karolina Gabrowska/Unsplash

HUR MÅR DU? Det är nog få som har missat Grön Ungdom Västs fantastiska kampanj, och för alla som sett den är det nog ganska uppenbart vilket jobb som ligger bakom kampanjen. Hanna Lindqvist har ringt upp Alma Gunnarsson, f.d språkrör för Grön Ungdom Väst, och Cornelia Wennberg, verksamhetsutvecklare, för att ställa några frågor om kampanjen.

Vad var det som inspirerade er att göra kampanjen och hur gick det till när ni kom på idén?

- Jo, det började egentligen för jättelänge sedan, innan sommaren, vi satt och snackade och kom fram till att det behövde vara något som var lättillgängligt. Och då var det Alma som kom på att det skulle vara intressant med en “psykisk ohälsa-kampanj” för att det är något som vi alla har i närheten av oss. Ibland när man pratar politik blir det så himla svåra saker så att man glömmer bort det som händer här och nu, och därför ville vi göra något som verkligen var viktigt att prata om, säger Cornelia.

- Det övergripande temat i denna kampanjen är psykisk ohälsa och hur man jobbar med det i skolan, det är där våra förslag finns. Men när vi väl kom till det ‘andra steget’ i den här kampanjen, att specificera vad vi skulle prata om insåg vi hur brett ämnet är, det finns ju verkligen inte bara en form av psykisk ohälsa, det påverkar många grupper i samhället. Därför beslutade vi att ha teman inom vår kampanj, att vi pratar om stress och prestationsångest, machokultur, personer som har anhöriga som lider av psykisk ohälsa och HBTQI+-personer som lever med psykisk ohälsa. Och det gör vi för att använda den kunskapen som redan finns i samhället för att lära oss mer om dessa frågorna. Vi vill vara tydliga med att det är inte vi som sitter på denna kunskapen, det är civilsamhället, vi vill driva politik för att lyfta grupper i samhället som annars inte kommer till ytan, fyller Alma på.

-Absolut, det har varit viktigt för oss i kampanjen att hitta balansen i vad som är vår roll som politiskt ungdomsförbund och vad är övriga civilsamhällets roll. Det är inte vi som ska lösa frågan utan det vi måste göra är att utöva påtryckningar på politiker så att de som jobbar med dessa verksamheter får de förutsättningar som behövs, säger Cornelia.

Jag förstår att det är ett väldigt brett projekt, känner ni att ni själva har lärt er mycket av att jobba med kampanjen?

-Vi lär oss mycket under tiden som kampanjen pågår, vi försöker engagera olika delar av civilsamhället genom hela kampanjen, vi har externa föreläsare så man lär sig mycket under kampanjens gång. Men vi insåg redan innan att det är ett så brett tema så att det är svårt att begränsa sig, det berör ju nästan alla! Vi har bara börjat skrapa på ytan, säger Alma. Cornelia fortsätter: -Verkligen, ibland förväntas det, i Grön Ungdom, av människor som sitter i styrelser och gör mycket arbete för andra medlemmar och då glöms det ibland bort att de engagerade också ska lära sig och få något ut av det. Vi gör detta för oss också, så att vi ska lära oss och bli bättre. Det har blivit en stor lärdom att vi gör detta för oss själva också.

- Ibland känns det som om att det har blivit en norm att unga engagerade ska må lite dåligt, eller att det ska var stressande och då känns det som något viktigt vi har lyft internt.

Det låtit som om det har varit positiv intern respons, har ni fått någon respons utifrån också?

Alma: Ja alltså, vi har fått positiv respons från exempelvis elevkårer och sånt. Men det är också ganska frustrerande, vi tänkte att vi höll det ganska neutralt, med enkla förslag i syfte att engagera då elevkårer och sånt, men svaret från dem har nästan alltid blivit något i stil med “Bra jobbat men vi kan enligt våra stadgar inte ta ställning politiskt” så vi får positiv respons men det är inte så många som varit beredda att driva det vidare med oss.

Cornelia: Ja, jag kanske var lite naiv, men jag tänkte att om det fanns ett intresse för samma fråga skulle det finnas en förmåga att förenas över parti- och organisationsgränser. Men det är en ständig frustration när man är engagerad politiskt att det är så känsligt, ingen vill närma sig något bara för att det kommer från ett politiskt ungdomsförbund, Jag förstår att ni tycker att det är viktigt att det ska vara roligt, vad har varit ert absolut roligaste moment hittills?

Alma: När vi fick börja på riktigt! För att allt blev framskjutet hela tiden, på grund av corona och tillsist bara körde vi, då hade vi hållt på i sju månader och då var det så roligt att visa upp vad man har jobbat med.

-Det har varit väldigt härligt att få ta sig an ett projekt och jobba med det och se vad det kan bli. Men mitt favoritminne var nog när vi var några stycken som efter en föreläsning bara hade ett litet eftersnack där vi bara pratade, helt ostrukturerat, bara ett samtal, och det var så fint för att då kände man att vi också är ett kompisgäng.

Har ni någon sista uppmaning till de som läser detta?

Skriv under vårt brev! Det finns på signby.me/ se/hur-mar-du

2 RÖSTER OM PANDEMIN Filippa Magnusson Diurlin har suttit i redaktionen för Bladet under det senaste året. Såhär tänker hon om pandemin: Pandemin har varit och är för många inte bara fylld av oro för smitta, utan även för världsläget i helhet. Alla problem går inte i karantän. När man ser tillbaka på olika historiska händelser delar man gärna upp dem i perioder, epoker, separata berättelser i begripbar storlek. Tänk va hemskt att leva under ett världskrig. Eller en naturkatastrof. Eller pesten. Det var dumt nog relativt nyligen som jag kom till insikten att det inte finns någon gräns för hur många kriser man kan genomleva samtidigt. Globala kriser dessutom. Och jag inser vilket privilegium jag sitter på, som inte behövt inse det tidigare. Det är svårt att inte känna sig maktlös inför alla internationella nyheter vi nås av i digitaliseringens tid, ännu svårare när det viktigaste du kan göra åt saker är att sitta på kammaren.

Demonstrationer, politiska träffar och möten, ingenting kan prioriteras över distansering. En sån tur då att vi lever i digitaliseringens tid, och ens kammare kan nås av hela världen. Aldrig har vi varit så långt ifrån varandra och så nära på samma gång!

David Ling är språkrör för Grön Ungdom. Det här har han lärt sig i och av pandemin: 1. Hur viktigt det är att ha kul Alla tycker väl att det är vettigt att man har kul ihop när man ändå ses för att göra nåt viktigt. Det blir ju roligare då. Men jag har aldrig tänkt att det ska vara en huvudsak - jag har alltid tänkt att det ska va kul att vara med i Grön Ungdom, men vi är inte med för att ha kul.

Det är skitsnack. Jag hade absolut inte varit med fortfarande, om jag inte haft så mycket kul under tiden. Kanske inte så att det är en huvudsak men närapå. Om vi alla prioriterade ner nåt vi borde göra, som är tråkigt, och istället gör nåt som vi vill göra som känns kul, då tror jag att väldigt mycket mer skulle bli gjort. Och vi skulle ha roligare under tiden. Då kan jag tycka att det kan vara okej om nåt som borde göras kanske blir lite halvdant.

2. Att vi måste ta hand om oss själva för att ta hand om varandra Man kan ju må skit lite till vardags, men särskilt ett år in i en pandemi kan man må rätt mycket skit. Och det löser man ju inte

i en handvändning direkt. Men för min del har jag lärt mig att många av de sakerna jag behöver för att må bättre och bryta negativa mönster och spiraler ofta är precis vad min omgivning också behöver. Orimligt ofta är det så enkelt som ett telefonsamtal - att bara plocka upp telefonen och ringa en kompis och berätta att man tycker om hen ger ofta båda personerna mycket tillbaka.

Många av er ses digitalt, i publiken på nån föreläsning eller i sociala medier, men jag vill uppmana er att också säga hej. Ett telefonsamtal eller en chatt med nån du skulle ha träffat på RÅM, sommarläger eller nåt annat. Det behöver inte vara en stor grej, men det kan bli väldigt kul. Det är en av de bästa grejerna med att vara engagerad - se till att ni inte missar det bara på grund av en liten pandemi.

3. Det går faktiskt jättebra att engagera sig även om det är pandemi Det är bara att titta på året vi haft och vad vi gjort. Vi har stoppat Preemraff, ordnat mängder av föreläsningar, instalives, studiecirklar och en massa annat. Grön Ungdom Väst har drivit kampanj på tema psykisk ohälsa,

Skaraborg håller på att införa gratis mensskydd på alla skoltoaletter och Uppsala planerar att göra sig av med ett (1) fartgupp.

Vi har allt som behövs för att skapa förändring. Och skulle vi ändå sakna nåt nån gång - ja, då är det inte så svårt att skaffa det. Vill man så kan man vad som helst. Det är nog min viktigaste lärdom av det här jävla pissåret.

P.S. 4. Att gå ut och gå Det sägs att rörelse är nyttigt. Det har jag aldrig trott på. Jag har ändrat mig.

Modernisera sexköpslagen!

Olivia Fransson Romanov och Elsa Rittsél har under året suttit i arbetsgruppen för kapitlet om feminism i politiska programmet, som bland annat innehåller förslag för en reformerad sexköpslagstifning.

Under sensommaren 2020 blev de prostituerades utsatthet åter tydlig för den breda allmänheten i och med Stockholmspolisens insats Operation Torsk. Trots att sexköpslagen hunnit bli över 20 år gammal har, enligt en studie gjord av Folkhälsomyndigheten, en av tio män i Sverige någon gång köpt en annan människas kropp. Detta samtidigt som möjligheterna för offren att få skadestånd, och på så sätt lättare ta sig ut ur prostitution, är minimala. Sexköpslagen är nödvändig men den behöver uppdateras.

väl omhändertagna. Att höja straffen handlar inte enbart om att avskräcka potentiella förövare från att utföra brottet, det handlar om att offren måste veta att vi står på deras sida. Skillnaden mellan att höja den högsta nivån av straffen jämfört med den lägsta är stor. När vi höjer högstanivån finns risken att förövarna kommer undan med ett lågt straff kvar, men om vi höjer lägstanivån kommer alla straffas hårdare. Vi måste visa att vi kommer ta anmälningar på allvar och att vi ser hårt på sexköp.

En viktig del är den utsattas möjlighet till skadestånd. Det är i dagsläget långt ifrån en självklarhet då en i rätten endast har rätt till skadestånd om en benämns som målsägande.

Sexköpslagen är konstruerad på ett sådant sätt att sexköp och koppleri är ett brott mot staten. Detta är i grunden bra, då det inte tvingar den som utsatts för sexualbrott att delta i rätten. Vill hen, kan hen, men betraktas då endast som vittne och blir följaktligen utan skadestånd. Vi vill därför att de som deltar i rätten (om de själva vill) ska bli betraktade som målsägande och därmed få rätt till skadestånd.

Därför tycker vi att alla som blivit utsatta för brott ska ha möjlighet till skadestånd, och att minimistraffet för sexköp ska vara minst sex månaders fängelse.

Att det finns stora mörkertal när det kommer till sexköp är inget nytt. En av anledningarna till att inte alla anmäler är rädslan för konsekvenserna. Vad händer med mig om jag anmäler? Kommer jag att få skydd eller kommer han komma undan lindrigt och hitta mig igen? Möjligheten att vara målsägande och därigenom få rätt till skadestånd ska vara en grundläggande rättighet för att de som fallit offer för sexköp ska få hjälp med att ta En annan viktig, men hårt kritiserad åtgärd är sig ur. Vi måste höja minimistraffet för att att höja straffen för sexköp. Ofta argumente- garantera att ingen går från en domstol med ras det för att höjda straff för sexköp riskerar en villkorlig dom för att sedan kunna fortsätatt leda till färre fällande domar, då bevista köpa sex precis som tidigare. Den otroligt bördan vid högre straff är tyngre. viktiga sexköpslagen har hunnit bli 20 år och behöver nu moderniseras. Det måste vara Det stämmer att det finns en risk att det tydligt vilka som går vinnande ur en dom. Vi kan leda till färre fällande domar, men vad är på de utsattas sida. Var det du med. spelar antalet domar för roll om den fällande domen inte är tillräckligt hård? När straffet för att köpa en annan människas kropp är så lågt att det inte finns någon rädsla för Olivia Fransson Romanov och Elsa Rittsél att åka fast, vad sänder vi då ut för signalhar varit med och tagit fram vårt politiska er? Vi som samhälle behöver underlätta program om feminism. Förslaget om ny sexför de som utsatts för sexualbrott, inte för köpslagstiftning antogs i sin helhet på RÅM. förövarna. Vi måste få de som blivit utsatta för brott att känna tillit till att de kommer bli