Page 1


Grunden Tidning nummer 4 dec2012

Ledare

Innehåll

Nummer 4 dec 2012

Hej alla läsare och Grunden-medlemmar!

Debatt Skolan - som vi vill ha den .............. 4-6

Nu är det snart slut på 2012. Riksföreningen Grundens första år som socialstyrelse-godkänd intresseförening med eget rikskansli. Hemsida: www.grunden.se E-post: tankesmedjan@grunden.se Telefon: 031-707 20 65 Adress: Svangatan 4A 416 68 Göteborg

Under året som gått har Riksföreningen Grunden fått flera nya föreningar, vi är allt som allt 17 föreningar nu. Dessutom har vi kanske en ungdomsförening på gång, håll tummarna för att allt går vägen med det. Jag är jättestolt över att få vara del av något viktigt, som blir större och större. Tillsammans är vi starka!

Tommy Andersson Kunskap är makt ................................. 7 Kristin Svensson Hej ...................................................... 8

4-6

10

Formgivning: Grundens Reklambyrå Ansvarig utgivare: Mats Andrén Redaktörer: Mats Andrén och Elsa Leth

Tankesmedjan: Mats Andrén Emily Gunnarsson Mia Johansson Anders Karlsson Ola Larsson Elsa Leth Hanna Swiesciak Kristin Svensson

Vi har gjort detta nummer av Grunden Tidning: Anja Olsson Brusling

Malin Andrén

Carl-Magnus Eriksson Ola Larsson Emily Gunnarsson

Paulina Rojo

Elsa Leth

Kristin Svensson

Hanna Swiesciak

Tommy Andersson

Johnny Koroschetz Mats Andrén Mark Singleton

Och några till…

Vi har under 2012 svarat på en remiss om boendepersonal, där vi sa att ett bra bemötande är det viktigaste kravet på personalen. Dessutom har vi varit och pratat med regeringen om hur myndigheterna skall kontrollera de företag som erbjuder boendestöd. Vi tycker att det viktigaste är att de som får boendestöd själva får komma till tals. Vi har varit på socialstyrelsen på möte, åkt och hälsat på Grundenföreningar och haft besök från Frankrike, Norge, Danmark, Holland och Australien. Den 6 november hade vi Riksföreningen Grundens Dag. Vi planerar att fortsätta denna lyckade tradition och ha en sådan dag nästa år också. Då ska det handla om arbetsmarknad.

Elisabeth “Bettan” Stenrosen Grattis Bettan .................................... 10 Emily Gunnarsson Bo bra ................................................ 11 Grunden Göteborg Möte med Anneli Hulthén ........... 12-13 Bokmässan I Göteborg ................................... 14-15 Vi andas samma luft I Karlshamn och Eskiltuna .......... 16-17

12-13 14-15

God jul och gott nytt år önskar OLA LARSSON, ordförande Riksföreningen Grunden

Musikschlaget i Sundsvall Bettan vann ......................................... 9

16-17

18-21

Moonsteatern “Jag vill få vara mamma” ............ 18-21 Recensioner ..................................... 22 Serie .................................................. 23


Debatt

Debatt

Foto: Leif Syrén

Tisdagen den 6 november på Världskulturmuseet i Göteborg.

Å Riksföreningens Grunden Dag

rets Riksföreningen Grundens Dag började med solsken och slutade med regn. På gatorna syns det att det är höst nu. Det ligger färggranna löv överallt.

Jag står vid ett bord inne på Världskulturmuseet och säljer Grunden Tidning till ett specialpris och nya fräscha Grunden T-shirtar. Grunden Media uppträde med musik och dikter. Nästan alla politikerna har kommit. Riksföreningen hade bjudit in åtta stycken politiker. Det var en politiker som kom senare. Årets debatt handlar om skola och utbildning. Riksföreningens medlemmar fick ställa frågor till politikerna om skola och utbildning. Det var en väldigt bra debatt.

Inkludera särskolan i en skola för alla! Den 6 november 2012 hölls för andra året Riksföreningen Grundens Dag i Göteborg på Världskulturmuseet. Bland mycket annat ingick en politikerdebatt som handlade om skola och utbildning. Både politiker från riksdagens utbildningsutskott och kommunala utbildningspolitiker deltog. Det var en givande diskussion.

R

iksföreningen Grunden anser att särskolans verksamhet ska inkluderas i en skola för alla, både på grundskolenivå och på gymnasienivå. Så fort som möjligt. Vi har stöd för vår uppfattning i riksdagen men tyvärr inte i regeringen. Detta framgick av debatten under Riksföreningen Grundens Dag. Det som alla dock verkade vara överens om är att varje elev ska få stöd utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Några politiker pekade på vikten av att elever med behov av särskilt stöd i första hand ska få det i klassrummet och att man inte ska skapa särskilda grupper.

Dagen avslutades med musik av rockbandet Manque Ailin. Men varför ska det vara annorlunda

4

MATS ANDRÉN

för oss med intellektuella funktionshinder? För oss har regeringen skapat en enda stor särskild grupp: Särskolan. Professor Magnus Tideman som forskar vid Halmstads högskola har skrivit en bok som heter ”Normalisering och kategorisering”. Där skriver han att dagens skolsystem kräver en sortering. När fler elever skrivs in i särskolan ökar antalet barn och ungdomar med handikapp i vårt samhälle. Han beskriver också hur elevernas självbild påverkas av att bli kategoriserade in i särskolan. Något som sedan lever kvar in i vuxenlivet. Särskolan sorterar och exkluderar, med livslånga effekter som följd. Dessutom undanhåller

5


för alla elever. Vi vill ha fler specialpedagoger till stöd i skolan. Vi vill ha en starkare lagstiftning där elever med behov av särskilt stöd garanteras stöd och en individuell skolplanering, där ekonomiska skäl inte får gillas som anledning till att elever inte ska få det stöd de behöver. Man ska få det man behöver i skolan, man ska inte behöva bråka. Nästa år kommer Riksföreningen Grundens dag att handla om jobben. En bra utbildning är en god förutsättning för att vara med i jobbgemenskapen. Av erfarenhet vet vi att särskolan oftast inte leder till jobb, utan till fortsatt utanförskap.

systemet elever från att få en bättre förståelse och tolerans inför människor med olika förutsättningar. Detta passar inte ihop med skolans krav att upprätta likabehandlingsplaner och motverka mobbning. Politikerna var överens om att det är viktigt att göra aktuell forskning tillgänglig för skolans personal och i undervisningen i lärarutbildningen. Vi tycker att det är viktigt. Lika viktigt är att alla, från ansvarig minister till nationella och lokala politiker, tar del av den forskning som finns runt särskolan och en skola för alla barn och ungdomar.

För 20 år sedan stängdes alla stora vårdhem i Sverige. Det var många som sa att det var omöjligt. Ändå är vårdhemmen rivna sedan länge. Kunde vi avskaffa vårdhemmen måste vi också kunna avskaffa särskolan och skapa en skola för alla. Annars blir det svårt att skapa den känslan av inkludering som finns inskriven i både Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt flera av samhällets övriga regelverk. I grund och botten är det en mänsklig rättighet att höra till i gemenskapen. Ola Larsson, Ordförande Riksföreningen Grunden Sverige Emily Gunnarsson, Förbundssamordnare Riksföreningen Grunden Sverige

Betyg diskuterades mycket under debatten och vi fortsätter att tycka att det nya betygssystemet drabbar de som redan har det svårt i skolan. Speciellt eftersom det dessutom är helt klart att betygen från särskolan inte hjälper till att komma in i arbetslivet.

Kunskap är något man skaffar sig. Och det kan ingen ändra på. Och kunskap har vi. Och andra påstår att vi inte har det varför? Vi är inte klokare än andra. Vi är inte dummare heller.

Och pengar har vi i Sverige. Använd pengarna så de hamnar rätt. Grunden är kunskap, makt och pengar. Kunskap ger makt och makt ger pengar Pengar kan man använda.

Vi är inte bättre än andra och inte sämre heller.

Kunskapen är bränslet till makten.

Men precis som alla andra så har vi kunskap och erfarenhet och vi vet en massa.

Det är kunskapen som styr hur vi använder makten.

Vi vet en massa som inga andra vet eller kan. Vi kan och vet det vi är bäst på. Vi vet hur det är att tvingas vara utanför. Hur många av er vet hur det är att vara på en institution? Hur många av er vet hur det är att bli bortlämnad som litet barn?

Det är inte vissas kunskap utan allas kunskap. Den som lever på institution och tvingas ha blöjor har kunskap. Hans eller hennes kunskap om just detta kan bli till makt att förändra. Att alla får möjlighet till makt att förändra sitt eget liv och samhälle är demokrati. Då menar vi alla!

Hur många av er vet hur det är att tvingas lämna sitt barn? Hur många av er vet hur det är att gå i särskola?

Vi vill avskaffa särskolan som särskild skolform. Vi vill inte avskaffa särskilt stöd i skolan. Vi vill förstärka elevers rätt till särskilt stöd i skolan. Vi vill att alla lärare ska ha en utbildning som ska kunna användas

6

Kunskap är makt

TOMMY ANDERSSON

Hur många av er vet hur det är att bli kallad idiot, efterbliven och utvecklingsstörd?

Foto: Leif Syrén

7


Hej

I

helgen var vi i Sundsvall. Elisabeth Stenrosen och vi andra på Grunden Media åkte tåg till Sundsvall och var där från fredag till söndag. Vi bodde på First Hotel Strand. Det var jättelyxigt. Sedan åt vi lyxig frukostbuffé. Sedan var det ut och kolla på Sundsvall och titta på kläder som gällde. På lördagens kväll tävlade de i Musikschlaget. Det var olika bidrag från alla möjliga ställen, bland annat Helsingborg, Östersund och Tranås. Och Bettan sjöng ”Alla ord som regnat” som Anders och Robert hade skrivit text till. Vi åt supé. Lax, vin, cider. Vilt kött med potatisgratäng.

Sedan hade de en jury som bedömde låtarna. Och när de sa att motiveringen för vinnaren var att det var en liten kvinna som hade en stor röst så visste vi att Bettan hade vunnit. Och så var fallet. Vi blev så glada att vi hoppade och jublade. Sedan hoppade vi upp, jag och Yvonne, och höll banderollen. Och när Bettan hade sjungit sin låt en andra gång på scenen, och fick ta emot en statyett och rosor, då hoppade jag och Reine upp och höll bandrollen. KRISTIN SVENSSON

Foto: Grunden Media

Bettan vann

Musikschlaget i Sundsvall

D

en 17 november hölls Musikschlagets final på restaurangen Aveny i Sundsvall. Det var andra året tävlingen anordnades och Elisabeth ”Bettan” Stenrosen blev årets vinnare. Musikschlaget anordnas av kooperativet Maintraders och Studieförbundet Bilda. På Musikschlagets hemsida står det att tävlingen arrangeras av musiker med funktionsnedsättningar för musiker med funktionsnedsättningar. I våras hölls åtta deltävlingar runt om i Sverige. De tio

8

Foto: Grunden Media

Den 17 november hölls Musikschlagets final på restaurangen Aveny i Sundsvall. Det var andra året tävlingen anordnades och Elisabeth ”Bettan” Stenrosen blev årets vinnare.

finalisterna kom därför från hela landet och lördagen den 17 november var det fullsatt på restaurangen Aveny. Elisabeth ”Bettan” Stenrosen har varit med i Grunden Band sedan 2008. Tillsammans med Grunden Band framförde hon vinnarlåten ”Alla ord som regnat”. Låten är skriven av Robert Borgwall och Anders Hansson och tonsatt av Grunden Band. Elisabeth ”Bettan” Stenrosen gick vidare från deltävlingen i Göteborg till finalen i Sundsvall, där hon tog hem segern.

9


Elisabeth ”Bettan” Stenrosen Bor: Göteborg Intressen: Musik, hundar och människor Motto: Allt är möjligt

Bo bra

N Grattis

Foto: Grunden Media

Bettan!

Hur var det att vinna Musikschlaget i Sundsvall? Bettan: Det var helt obeskrivligt. Jag hade en känsla av seger och glädje och ”är det här verkligen sant?!”

Hur länge har du sysslat med sång? Bettan: Sedan jag var 5 år. Då uppträdde jag på Liseberg tillsammans med Algot och Vilgot.

Varför vann låten? Bettan: Den är unik. Den är baserad på någon annan artist, det var vår egen låt, skriven för oss. Vi bara körde på vår egen grej.

Vad kommer du göra med musiken framöver? Bettan: Jag ska utveckla den genom att förhoppningsvis kanske få något möte med någon kunnig och erfaren artist som kan hjälpa mig och bandet att utvecklas ännu mer.

Hur fungerade samarbetet med Grunden Band? Bettan: Det var ju helt fantastiskt. Det var det bästa vi har gjort tillsammans.

Vad vill du säga till andra som vill sjunga men inte vågat börja ännu? Bettan: Jag tycker att de ska satsa på det de vill göra. Ge inte upp. Bara kör, helt enkelt.

Hur ofta repar du med Grunden Band? Bettan: Varje vardag. Ungefär en gång i månaden har vi spelning.

10

Jag har bott på satellitboende och även

är jag bodde i innan bott i egen lägenhet. Jag känner att egen lägenhet sa jag fick mer hjälp när jag bodde i egen assistentchefen att lägenhet som jag även gör nu i dag. jag skulle dammsuga och det gjorde jag. Jag ramlade. Efter det sa assistentchefen att jag inte fick dammsuga. den person som kräver minst hjälp. Dessutom Men när jag flyttade till satellitboendet krävde de blir det alltid en massa gruppregler, så att man ändå av mig att jag skulle dammsuga. När jag skulle exempelvis inte får ha husdjur för att någon handla fick jag hjälp av assistententen när jag bodde annan i gruppboendet eller personalen kan i egen lägenhet. Jag fick hjälp med att bära hem vara allergisk. Därför fick inte jag ha katt. Det matvaror. När jag bodde i satellitboende fick jag inte har jag nu, både pojkvän och katt. Som jag vill. hjälp att bära hem matvaror. Som tur var i samma veva träffade jag en pojkvän som kunde hjälpa mig. Därför tycker jag att gruppboenden och Tänk att man behöver jaga pojk- eller flickvän för satellitboenden borde fasas ut och övergå till att få hjälp. att alla får bo i egen lägenhet med boendestöd. Jag känner så här, att nu när jag har egen lägenhet ihop med min pojkvän, så får jag den hjälp jag vill ha och behöver, för boendestödet kommer hem till ”mig” och inte till ”mitt boende.” Därför gör de som jag säger, inte som någon chef eller annan säger. När jag däremot bodde i satellitboende, då fanns det en personalstyrka som var ”på sitt jobb” (det jag tyckte var ”mitt hem”) och de lydde inte mig utan personalchefen, boendechefen. Då blev det som en institution.

EMILY GUNNARSSON

Min slutsats är att när man bor i satellitboende och gruppboende är det så många personer som behöver hjälp så personalen hinner inte med

11


Grunden Göteborg

på möte med kommunordföranden I maj i år var Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Anneli Hulthén, på besök hos Grunden. Efter mötet sa Anneli: Nästa gång vi träffas bjuder jag på kaffe på mitt kontor.

I

slutet av september satt vi där några från Grunden. Det var Ordförande Tommy Andersson, sekreterare Annika Ronneland och Anders Nordin, som bjöd in Anneli Hultén från början.

Med på mötet var också kommunalrådet Dario Espiga som är ansvarig för social verksamhet i Göteborg. Han är därför ansvarig för all LSS- verksamhet. Anneli Hulténs sekreterare mötte oss i entrén och följde med upp till Annelis kontor. Det var ett ganska litet kontor. Vi trodde att det skulle vara större. Där fanns en soffgrupp och vi blev bjudna att sitta ner. Anneli bjöd på kaffe och goda kakor. Sedan gick vi igenom frågorna som vi hade med oss och som vi hade skickat en vecka innan. Första frågan handlade om LSS- lagen och bland annat om att bo i gruppbostad. Vi berättade igen exempel om hur många upplever att det är att bo i gruppbostad och att vara beroende av hjälp av personal.

12

Andra frågan handlade om god man och förvaltare och tredje frågan om semester och rekreation. Grunden Göteborg har alltid fått ett bidrag från kommunen för att ordna semesterresor. Sedan några år har kommunen dragit in bidraget. Vi pratade mycket om varje fråga och både Anneli och Dario Espiga var mycket intresserade av våra frågor och det vi berättade. Anders Nordin fick påminna om att vi skulle hinna med och prata om alla frågorna. Innan vi gick hade vi kommit överens om det här: Göteborgs kommun och Föreningen Grunden Göteborg ska samarbeta för att starta en obligatorisk utbildning för alla som arbetar inom LSS- verksamhet. Grunden ska få träffa ordförandena i stadsdelsnämnderna och sedan skall det bli beslut i kommunstyrelsen. Anneli Hultén föreslog också att vi i Grunden Göteborg skulle ha en jour- telefon för personer som blir orättvist och kränkande behandlade i gruppbostäder dit personer kan ringa anonymt. Rapporter från detta kan sedan skickas direkt till kommunen. Grunden Göteborg ska få träffa ordföranden i överförmyndarnämnden och sedan Chefen för överförmyndarförvaltningen och kanske god mansföreningen.

Foto: Yvonne Ronneland

Grunden Göteborg ska skicka in en ansökan om pengar för att starta ett projekt som går ut på att starta en rese- och rekreationsverksamhet som ett socialt företag.

har vi gjort något verkligt viktigt, kände vi, och vi var överens om att Föreningen Grunden verkligen behövs. Det sa också både Anneli Hultén och Dario Espiga.

Väldigt nöjda med mötet gick vi ut i Göteborgsvädret och blåsten kändes inte lika bitande längre. Nu

Några veckor senare var Grunden tillbaka i stadshuset. Den här gången i Dario Espigas kontor

tillsammans med ordföranden i överförmyndarförvaltningen Pelle Berglund. Resultatet av det blir antagligen ett möte med godmansföreningen och chefen för överförmyndarförvaltningen. ANDERS NORDIN

13


Mingel på bokmässan Den 27-30 september var det Bok och Biblioteksmässa i Göteborg. Den kallas Bokmässan och är varje höst på Svenska Mässan. Grunden Tidning var där.

N

u är vi inne på Bok o Biblioteksmässan i Göteborg. Svenska Mässans lokaler är väldigt stora så det är lite svårt att hitta i lokalerna. Den första dagen så går vi mest runt och kollar läget så blir det lättare att hitta inne på Svenska Mässan resten av dagarna. Bok o Biblioteksmässan har funnits i 28 år. Under de fyra dagarna som bokmässan håller på var det väldigt mycket folk. Det mesta på bokmässan handlar om böcker. Det är väldigt mycket utställare och personer som jobbar med böcker. Väldigt många tidningar är också där och har utställning. Man kan höra att det är väldigt mycket folk i lokalerna. På utsidan så bara det regnar hela tiden. På väggarna inne på Svenska Mässan så är det olika färger. Gult och orange. Vi var med på en manifestation med de två journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye som har suttit i fängelse i Etiopien. På plats fanns också Esayas Isaak som är bror till journalisten Dawit Isaak. Som sitter i fängelse i Eritrea. Det har han gjort i elva år. Det var väldigt intressant att lyssna på. Manifestationen arrangerades av Journalistförbundet och Reportrar utan gränser.

I pressrummet på Svenska Mässan fick vi låna en dator. Vi satte oss ner och skrev in en text. Det är många tidningar som är på bok o bibliotek både skribenter och fotografer. De hade också en kockteater där nästan hela den svenska kock-eliten var på plats. Till exempel Leif Mannerström, Tony Irwing och Paulo Roberto. De gjorde god mat som publiken fick ett litet smakprov på. Det fanns också väldigt många kokböcker.

Vi träffade på väldigt många kändisar på mässan bland annat Mats Melin och Mark Levengood. Mats Melin (Ica-Jerry) hade ett panelsamtal tillsammans med bland annat kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth. De pratade om att allt fler personer med funktionshinder syns och hörs på tv och i samhället. LL-förlaget var där och visade sin tidning 8 sidor. De hade också många böcker. Bland annat boken om Zlatan i lättläst. MATS ANDRÉN

14

15


Karlshamn andas samma luft Nu är Grunden Karlshamn klara med utbildningen om jämställdhet. Här är delar av gänget med bok och diplom. Vi önskar dem lycka till med det fortsatta arbete de har framför sig. I februari planerar de ett seminarium om jämställdhet som de ska ordna för bland annat personal och politiker. MATS ANDRÉN

Vi andas samma luft

– Utbildning under hela våren

G

runden Göteborgs projekt ”Vi andas samma luft” har utbildat lokala Grundenföreningar, politiker och kommuner. Deras utbildningsmaterial handlar om jämställdhet och vänder sig bland annat till olika LSSverksamheter. Om du är intresserad av utbildningen så finns det möjlighet att projektet kommer till just dig. Projektet håller på fram till sista maj 2013. Så hör gärna av dig! Ring Ann eller Davide på tel 031-707 20 60 Eller skriv ett mail till genus@grunden.se

Jämställdhet i Eskilstuna

I Eskilstuna kommun finns det en grupp som arbetar med jämställdhetsfrågor. De heter DIS (Delaktighet i Samhället). Projektet ”Vi andas samma luft” har varit där och utbildat dem om jämställdhet. Efter det har de jobbat vidare utifrån boken och utbildningsmaterialet som projektet ”Vi andas samma luft” har gjort. Nu har Eskilstuna kommun bestämt att alla kommunala Dagliga Verksamheter i Eskilstuna ska utbildas i jämställdhet utifrån Grunden-projektets material. Både chefer, personal och personer med LSS-plats på de Dagliga Verksamheterna kommer att delta i utbildningarna. MATS ANDRÉN

16

17


På Moomsteatern tar man tid på sig och utgår från skådespelarna. - Jag har svårt att läsa. Åsa-Lena har hjälpt mig med vissa saker och Kjell har lärt mig att ta en sak i taget, säger Gunilla. Gunilla bor på ett gruppboende i Malmö. Där har hon en egen tvåa. - Jag älskar min lägenhet och tycker om att sitta vid datorn och lyssna på musik. Jag gillar att gå ut på kvällarna och träffa folk och dansa. Ändå känner hon att hon inte får vara som hon vill hemma. - Ibland får man inte göra som man vill. Man får lägga 10 kronor

i en burk varje gång man svär. Ibland kommer de in och säger att jag tittar för mycket på tv. När Gunilla skulle åka till Göteborg ville personalen bestämma att hon skulle ha strumpbyxor på sig och inte jeans. - Jag tycker att det är vedervärdigt. Jag får aldrig bestämma själv hemma. Ibland känns det som att vi är fångar, som att personalen äger mig, säger Gunilla. Jag är snart 49 år. Men på sitt jobb på Moomsteatern har Gunilla kompisar som håller med henne. - På jobbet känner jag att jag är fri. Jag tycker om att vara

Pjäsen ”Jag vill få vara mamma” handlar om en fantastisk familj full av villkorslös kärlek. Men när mamman blir sjuk förändras allt. Hon är inte längre som de andra vill att hon ska vara. Under våren spelades pjäsen i Göteborg och under hösten spelades den i Malmö. I pjäsen var Åsa-Lena mamma till Gunilla. De har kommit varandra nära. Speciellt eftersom Gunillas miste sin mamma i våras när de höll på att repetera pjäsen. - Jag vet inte hur jag ska säga hur

Foto: Ola Kjelbye

Moomsteatern

Det jag gillar med Moomsteatern är att skådespelarna får vara i fokus istället för pjäsen, säger Åsa-Lena.

R

En söndag i november träffar Grunden Tidning egissören till pjäsen ”Jag vill få vara mamma” heter Kjell Stjernholm. skådespelarna Gunilla Ericsson och Åsa-Lena Det var han som startade Hjelm. Moomsteatern 1987. Då var det en Gunilla Ericsson jobbar på Moomsteatern i Daglig Verksamhet med konstnärlig inriktning. Malmö. Åsa-Lena Hjelm jobbar på Stadsteatern i För 7 år sedan gick Moomsteatern över från Göteborg. Tillsammans har de under året som gått att vara en Daglig Verksamhet till att bli en spelat i pjäsen ”Jag vill få vara mamma”. helt professionell teater. Moomsteatern är den enda teater i Sverige som har professionella skådespelare med intellektuella funktionshinder och avtalsenlig lön. Manuset till ”Jag vill få vara mamma” är specialskrivet av Ann-Sofie Bárány för de 6 skådespelarna som spelar pjäsen. - Det jag gillar med Moomsteatern är att skådespelarna får vara i fokus istället för pjäsen, säger Åsa-Lena.

18

skådespelare. Jag älskar att spela på Mooms, för de andra skådespelarna är jättegoa.

Foto: Ola Kjelbye och Lars Dareberg

19


- Ja, i sista scenen blir jag så att det bara forsar i mig, säger Gunilla. Både Gunilla och Åsa-Lena är skådespelare med starka röster som verkligen når ut till publiken. - Jag var rädd för att höja rösten i början, men nu är jag inte längre rädd får höja rösten mycket i teatern. Och jag säjer ifrån om det är något, säger Gunilla. Under Gunillas uppväxt lyssnade hennes pappa mycket på Pavarotti. Hon tycker om att lyssna på musik och sjunga med. - Man lär sig mycket om den här rösten, säger Gunilla. När jag sjunger kommer jag verkligen igång. Gunilla gjorde sin första roll i Moomsteaterns Grisfarmen 1996. Gunilla gick själv till Moomsteatern och frågade om hon kunde få jobba där. - Jag hade inga pengar och var fattig som en lus.

Kjell Stjernholm tog hennes telefonnummer, ringde upp och snart var hon en del av Moomsteatern. - Det bästa med teatern är att få stå på scen bland folk. Att visa att man kan. Ibland blir jag nervös men när allt är över så släpper nervositeten och då både gråter jag och är glad, säger Gunilla. - Jag känner mig inte utvecklingsstörd, när jag gjorde pjäsen Lida så sa Kjell: ”Du är ju en vanlig kvinna som inte har problem med något alls”. Jag är stolt över mig själv för jag känner mig inte förståndshandikappad. Det är bara vissa saker som jag glömmer. - Jag kan inte låta bli att citera Björn Johansson, säger Åsa-Lena: ”Har ni tänkt på att det finns en väldig massa människor som inte är förståndshandikappade som inte är riktigt kloka”. KRISTIN SVENSSON

Foto: Ola Kjelbye

mycket jag tycker om Åsa-Lena. Hon är min extramamma nu, hon är ju den som förstår. Vi skriver ofta till varandra. Det var Åsa-Lena som kom med idén att Stadsteatern i Göteborg skulle samarbeta med Moomsteatern. - Teaterhögskolorna måste fatta att de ska ta in elever med funktionshinder. Och institutionsteatrarna måste efterfråga dem, säger Åsa-Lena. Hon tycker att det är viktigt att man får se att det är olika sorters skådespelare som möts på de stora teaterscenerna. Hon skulle gärna vilja ett fortsatt samarbete mellan Moomsteatern och Stadsteatern i Göteborg. - Moomsteaterns skådespelare är närvarande så totalt. De har en närvaro som jag upplever att få andra har, säger Åsa-Lena. Känslorna ligger utanpå och stängs inte in.

20

Moomsteaterns skådespelare Fast anställda skådespelare: Gunilla Ericsson Pierre Björkman Ronnie Larsson Niclas Lendemar Praktiserande skådespelare: Frida Andersson Therese Kvist Dennis Nilsson

21


Recension

Handboll

Chess Jag har sett musikalen Chess på Göteborgsoperan. Det var väldigt spännande och intressant. Jag gick dit tidigt för att äta i baren före musikalen började. Entrén var väldigt fin och vi fick ett bra bemötande av de som kollade våra biljetter. I garderoben tog de emot jackorna. Jag tycker att stolarna och borden i baren var skrattretande små. Men det gick ändå. I salongen satt vi väldigt bra. Vi såg hela scenen och hörde musiken. Det var väldigt bra musik. Regissören Mira Bartov hade gjort ett bra jobb. Björn och Benny från ABBA har gjort text och manus.

Musikalen var 2 timmar och 40 minuter lång med en paus. Chess handlar om ett tvsänt schackmästerskap. Det är Freddie och Atatolij som möter varandra. Det kändes lite konstigt att musikalen var på svenska men det är bra för då är det lättare att hänga med i handlingen. Jag tycker det var en fin musikal att se på men att det var långt till pausen. Det var skönt att sträcka på benen i pausen och köpa kaffe. Jag rekommenderar musikalen.

Jag fick tillfället att följa med jobbet till Lisebergshallen i Göteborg för att titta på handboll. Redbergslids IK (RIK) spelade mot Hammarby. Handbollsspelarna ramlade ofta på rumpan. Då kom städpersonalen och torkade av planen så att de inte skulle halka på svettfläckarna.

Matchen gick bra för RIK men tillslut fick de stryk av Hammarby som tog hem segern med buller och bång. Det var en intressant match. ANJA OLSSON BRUSLING

Serie av Mark Singleton

CARL-MAGNUS ERIKSSON

Bokrension: Funkisar Mats Andrén och jag var och lyssnade på ett seminarium av Nicole Kling. Hon är författare och journalist och har skrivit boken ”Funkisar” – en bok som beskriver en systers kärlek till sin bror. Här kommer kortfattat vad boken handlar om. I boken beskriver Nicole Kling sin relation till sin bror som har Downs Syndrom och berättar om sin brors liv. Hon skriver om sin kärlek till sin bror Larry och om saker som hon under sin brors uppväxt upplevt som negativt och positivt. Hon har betytt mycket för honom och han för henne. Hon beskriver i boken hur han är som alla andra. Hon ser inte Larry som annorlunda än andra. Hon vill också förmedla att Larry nu är en vuxen man som har ett arbete där han trivs jättebra.

22

Han brinner för sitt jobb. Hon säger att han har ett meningsfullt arbete där han utvecklas mycket. Både Nicole Kling och hennes bror Larry har blivit mobbade för att Larry är annorlunda. Larry rymde under skoltiden till den vanliga skolan från särskolan, där han vantrivdes. Bokens titel är ”Funkisar” för att ”funkis” är ett ord som några funktionshindrade i Stockholm själva har hittat på. Boken är rörande. Det finns fina bilder på Nicole Kling och hennes bror. MALIN ANDRÉN

23


Posttidning B Retur adress: Svangatan 4A 416 68 Göteborg

God jul & Gott nytt år önskar Riksföreningen Grunden Grunden vill tacka Coop Bäckebol, Bingolotto och Frölunda Indians för allt stöd under året och hoppas på fortsatt gott samarbete.

24

Grunden Tidning, dec 2012  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you