Page 1

.

NR 1/2016 PRIS 59 SEK

Grunden Tidning

Konferens i Norge om mobbning

S책 fungerar Migrationsverket

Kulturnatta med Grunden Grand Bazar grunden.se


Grunden Tidning

nummer 1/2016

LEDARE

Hej alla Grunden-medlemmar och läsare!

Hemsida: www.riksgrunden.se E-post: tidning@riksgrunden.se Telefon: 031-707 20 65 Adress: Svangatan 4A 416 68 Göteborg Formgivning: Grundens Reklambyrå Ansvarig utgivare: Andreas Oskarsson Redaktör: Elsa Leth Redaktionsgruppen: Emily Gunnarsson Ola Larsson Elsa Leth Hanna Swiesciak Mats Andrén

Vi har gjort detta nummer av Grunden Tidning: Andreas Oskarsson Emily Gunnarsson Elsa Leth Gustavo Maturana Mats Andrén Mark Singleton

Malin Andrén Ola Larsson Paulina Rojo Per Jideús Teresa Pedrini Och några till…

Nu är årsmötesturnén inledd! Emily och jag inledde med att besöka Grunden Gotland. Mer om det besöket i tidningen. Alla föreningar som vill ha besök av någon av oss på kansliet kan ringa eller maila till mig eller Malin om när ni har ert årsmöte. Den 14 maj är det kongress (Riksföreningens årsmöte). Innan kongressen är det valberedningskonferens. Den är 9-10 april och dit får varje lokalförening skicka en valberedare. De ska göra ett förslag på ny styrelse och ordförande. Sedan bestämmer kongressen genom att alla som är på årsmötet får rösta. Den intressepolitiska ledningsgruppen (Ola, Malin, Andreas och Emily) har tagit fram principdokument (en text) om hur vi ser på HAB-ersättning. Vi tycker att det är en bra idé att alla dagliga verksamheter ska följa de principerna. De finns också inne i tidningen. Trevlig läsning önskar Ola Larsson Ordförande, Riksföreningen Grunden Sverige


INNEHÅLL

Nummer 1/2016

Konferens I Norge om mobbning . 4-5 Omskärelse av flickor är ett stort problem ............................. 6-7

Firar födelsedag på Gran Canaria ................................ 8 Min verklighet .................................. 9

6-7

Så fungerar Migrationsverket ......... 11 Årsmöte hos Grunden Gotland ....... 10 Kulturnatta med Grunden Grand Bazar ............... 12-13 Matrecept ........................................ 15 Notiser, filmrecension ............... 16-17 Serie .......................................... 18-19

8

10

12-13


Konferens i Norge om mobbing TEXT: MALIN ANDRÉN //FOTO: ANDREAS OSKARSSON

Den 9 mars 2016 åkte Malin Andrén och Andreas Oskarsson från Riksföreningens Grundens Kansli till Norge där det hade arrangerats en konferens för personer med funktionshinder med temat mobbning.

R

esan dit började tidigt. Vi skulle ta oss till Oslo och vidare Baerum och kunskapcentret i Sandvika, 20 minuter med pendeltåg från Oslos Central. Konferensen arrangerades i ett samarbete mellan Rådgivningsgruppen i Baerum (RGB) som är en rådgivningsgrupp för och med människor med intellektuella funktionshinder som ger råd till bland annat politiker i Baerum och Samarbetsrådet för brukarråd i Baerum kommun (SAR). När vi kommit fram var det redan mycket folk som hade kommit. Totalt deltog cirka 150 personer. Man hängde av sig ytterkläderna i ett speciellt rum och gick till aulan och satte sig. Så började allt komma i gång. Ordföranden i Baerum ledde inledningen

4 GRUNDEN TIDNING

av dagen. Dagen började med en stor inledning av hur dagen skulle se ut. Det gjordes av Lars Ole Bolneset som arbetar som coach och hade samordnat konferensen. Dagen hade ett fullspäckat program som innehöll mycket spännande saker. Det började med en presentation av ett diagram av en undersökning där det visades hur statistiken ser ut gällande mobbning i skola, arbete och fritiden i Norge. Mobbningombudet från SAR pratade om att mobbing är mycket viktigt att diskutera eftersom det förekommer ofta i vardagen. En lärare visade också en metod hur de jobbar för att undvika mobbning i skolan. Mobbing förekommer mycket på

facebook, i skolor, på fritiden och på arbetsplatser. Det visades en film om en kille som själv hade blivit mobbad och berättade sin historia. Så gripande. Efter filmen blev det många kommentarer från publiken om att mobbning inte får förekomma.  När alla hade presenterat sitt var det dags för alla som var där att få varsin egen T-shirt. Det stod ”stop mobbing” tryckt på den. Riksföreningen Grunden hade fått en monter där det fanns material samt tidningar som vi delade ut till intresserade. Många intresserade kom till oss. Det var en skolklass som kom och berättade att i Norge har de riktiga utbildningar i särskolan som i slutändan kan leda till riktigt jobb.


På eftermiddagen hölls det flera workshops på temat mobbing. Vi var med och diskuterade i en workshop om mobbing och diskriminering. Där pratades det om särbehandling i grupper och diskriminering på grund av kön, religion eller annan tro, etnicitet, sexualitet, funktionsnedsättning, ålder, könsidentitet och könsuttryck. Det togs upp samtal om händelser som kan hända i vardagen. Det kan vara att man inte själv får ha inflytande över sin fritid utan om man vill åka på en fritidsaktivitet kan det bli

svårt att närvara på grund av att det inte finns tillräckligt med personal som kan hjälpa en till och på aktiviteten. Eller att om man vill prova på ett annat arbete utanför sin dagliga verksamhet kan det bli svårt att göra det för att kommunen bestämmer åt en. Oj, det sades så mycket så att det är svårt att komma i håg allt. När det var klart i vår grupp så var det dags att gå tillbaka till aulan för att avsluta dagen. När man hade satt sig avrundades dagen med mycket spännande innehåll. Det var underhållning av bandet TP

Cowboys som är ett band bestående av musiker i med olika funktionshinder. De var jättebra och hade specialkomponerat låtar dagen till ära. Det var blomster-utdelning där alla frivilliga som hjälpt till att ro konferensdagen i hamn fick blommor och massa tack för sitt arbete. Eftersom jag är ombudsman för Riksföreningen Grunden Sverige fick jag möjlighet att berätta om vad Riksföreningen Grunden gör för att motverka mobbing och föra fram budskapet att vi ska tänka med hjärtat och att det är bra att vi är olika. Dagen var helt lyckad och mycket lärorik. ■ GRUNDEN TIDNING 5


Omskärelse av flickor är ett stort problem Cecilia Borgerot medlem i Grunden Ekilstuna skriver om hur omskärelse av flickor och kvinnor går till och vilka problem omskärelsen, som är en könsstympning, kan skapa för flickors och kvinnors kroppar. TEXT: CECILIA BORGEROT

D

en kvinnliga omskärelsen har inget att göra med den religion man tillhör. Det förekommer oftast i Afrika och den utförs av judar, muslimer, kristna ortodoxa samt övriga religionstillhörigheter. Traditionen med omskärelse är en över 4000 år gammal tradition. Om en kvinna inte är/blir omskuren så får hon inte ingå ett äktenskap eller bereda mat då de räknas som orena om de inte blir omskurna. De kvinnor som av någon anledning inte blir omskurna blir ofta prostituerade. Med förälderns goda välvilja och kärlek mot flickorna så låter föräldrarna dem bli omskurna. Alla föräldrar vill ju alltid sitt eget barn det bästa de kan ge dem och en förälder vill ju att barnet ska bli accepterat i samhället, räknas som rena i samhället och även få ingå

6 GRUNDEN TIDNING

70 procent av alla omskärningar sker då flickan är 5 till 10 år och de resterande 30 procenten blir omskurna i puberteten eller innan de skall ingå ett äktenskap. äktenskap. Att få ingå ett äktenskap är flickans rättighet efter att hon har blivit omskuren och är deras chans till överlevnad. I vissa traditioner anses det att om barnet nuddar kvinnans klitoris vid förlossningen så kommer barnet att skadas för resten av livet. Det är ca 2 miljoner flickor och kvinnor som

omskärs varje år. Idag finns det omkring 100-140 miljoner flickor och kvinnor som är omskurna. 70 procent av alla omskärningar sker då flickan är 5 till 10 år och de resterande 30 procenten blir omskurna i puberteten eller innan de skall ingå ett äktenskap. Omskärningarna/könsstympningarna är uppdelade i 4 olika typer: Typ 1: Då avlägsnas förhuden kring klitoris och delar av klitoris eller hela klitoris skärs bort. Typ 2: Klitoris samt de inre blygdläpparna skärs bort Typ 3: Denna omskärelse/könsstympning kallas för den faraoniska omskärelsen och är den mest omfattande av de alla 4. Hela klitoris samt de inre blygdläpparna skärs bort samt så skär man bort fettkuddarna i de yttre blygdläpparna och sedan syr man ihop kanterna på de yttre blygdläpparna. Det blir endast en liten


slidöppning kvar och under själva ärret så sitter urinröret vilket leder till problem med att kissa. Detta leder till att det blir en varaktig funktionsnedsättning i kroppens grundläggande funktioner som att kissa och stöta ut mensblod. Typ 4: Här utför man endast en prickning eller skrapning av klitoris. Inget av dessa ingrepp, eller rättare sagt övergrepp, mot flickorna är ofarliga. Då klitoris är ett nervrikt och blodrikt område så förblöder många av dessa flickor efter ingreppen. Kortsiktiga hälsokonsekvenser är konstant klåda, infektioner som kan leda till stelkramp, kronisk smärta och förgiftningar. Då samma rakblad används till flera flickor så ökar risken för att sprida HIV eller andra infektioner. Efter att flickan har genomgått en faraonisk (typ3) omskärelse så kommer de att har stora problem vid menstruation då mensblodet har svårt att komma ut och i många fall stannar kvar i slidan. Om mensblodet stannar kvar i slidan leder det till infektioner som i sin tur kan leda till infertilitet som sen i sin tur gör att flickan/kvinnan blir bortstött från familjen och samhället. En ihopsydd kvinna kommer att ha stora problem att genomföra samlag. Kvinnan ska hitta en man som är lämplig för henne och som kan spräcka henne då det är mannens jobb att göra det. Självklart så finns

det ingen man som klarar det så då måste kvinnans blygläppar skäras upp igen för att hon skall kunna genomgå samlag. Detta medför ytterligare smärta både fysiskt och psykiskt för kvinnan. Under en förlossning så måste kvinnan klippas upp igen för att varken mamma eller barn skall dö under själva förlossningen. Detta medför ytterligare smärta igen både fysiskt och psykiskt. Efter att barnet är fött så sys kvinnan ihop igen. Detta upprepas för varje gång hon ska genomgå samlag och föda. Omskärelse sker inte bara i Afrika utan det sker även i Sverige och i andra länder utanför Afrika. Det är ungefär 2000 flickor idag i Sverige som riskerar att genomgå omskärelse av något slag. Den svenska lagen säger att det är förbjudet att omskära/ könsstympa flickor och kvinnor. Den lagen kom 1987. Detta ämne om omskärelse och

könsstympning är viktigt att ta upp i sociala medier så att alla dessa flickor och kvinnor som blir utsatta för dessa hemska övergrep kan slippa det i framtiden i hela världen. Det är självklart svårt att bryta gamla och djupa traditioner men det går om vi alla hjälps åt. För att få bort denna gamla och djupa tradition så måste det berättas om vilka följdkonsekvenser det blir samt vilka funktionsnedsättningar flickorna och kvinnorna riskerar att få. Om det inte pratas om vilka hälsorisker och vilka funktionsnedsättningar det innebär för dessa flickor och kvinnor så går det aldrig att få ett slut eller minska på både den manliga och kvinnliga omskärelsen/ könsstympningen i hela världen. Det går heller inte att få ut information om detta om det hela tiden ska tystas ner i samhället både i Sverige och i övriga världen. Den 25 november 2015 skrev Aftonbladet att det inte längre ska skäras i gambiska kvinnors könsorgan. Det hade Gambias president Yahya Jammeh sagt och samtidigt förklarat att ett förbud mot kvinnlig könsstympning skulle gälla direkt. Om förbudet kvinnlig omskärelse/ könsstympning respekteras i Gambia kommer livskvaliteten för de gambiska kvinnorna öka. Det kommer inte att ske över en natt men på sikt kan livskvaliteten sakta men säkert öka och samtidigt kan ställningen i samhället bättre för kvinnorna.■ GRUNDEN TIDNING 7


Fira födelsedag på Gran Canaria TEXT: MALIN ANDRÉN

Jag tänkte berätta om min resa till Gran Canaria, till orten San Agustin. Gran Canaria är den tredje största ön i den grupp av öar som kallas Kanarieöarna. Jag och min man reste dit för han fyllde år, jämna år – hela 50, och istället för att ge honom saker gav jag honom en resa.

D

en 26 december reste jag och min man till Kanarie öarna för att fira hans födelsedag. Vi hade längtat så länge till den där dagen. Och så äntligen bar det av. Resan skulle gå till orten San Agustin i provinsen Las Palmas där vi skulle bo på ett hotell. Hotellet hade ”all inclusive”, med det menas att man har betalat allt i förväg. När man är där kan man ta för sig av mat och dryck och inte tänka på att betala för middagar eller luncher, allt ingår. Resan tog cirka 6 timmar. När vi klev av planet kände vi inte så mycket men när vi kom ut på flygplatsen då kände vi värmen. Helt underbart. Hemma i Sverige var det kallt och ruggigt men här var det 24 grader varmt.  Vi hittade vår buss som kallas transfer. Sedan bar det av till hotellet. Bussresan som skulle ta oss till hotellet tog ungefär 20 minuter.  Äntligen framme! Vi checkade in och med nycklarna och baggaget i hand gick vi snabbt upp på vårt hotellrum. Där packade vi hastigt upp för att sedan springa bort till poolen. Den var gigantisk. Och området var jättefint. Första dagen blev det solande och badande.

8 GRUNDEN TIDNING

Det höll på så hela veckan. Direkt efter frukost tog vi våra solstolar och pressade. Det började bli lite rutiner. Utbudet av mat och dryck var gott. I restaurangen var det olika uppträdanden varje kväll. En kväll kom det en man med tre papegojor som man kunde ta en bild tillsammans med och det gjorde jag. Det visade sig att de kom från tre olika länder: Peru, Uruguay och Mexico. Jättefina var de. Och snälla.  På hotell-området fanns Tennisbanor, man kunde hyra rackets och spela. Där fanns en jättestor pool med rutschkana och bubbelpooler. Poolerna var handikapps vänliga med ramper och runt poolerna kunde man gå med rullator eller rullstol. Det fanns hundratals solstolar och för barn fanns en spelhörna där de kunde spela bland annat basket och bordshockey.  Att fira nyår i värmen var underbart. Och pampigt var det med fest och fyrverkerier. Man fick en goodiebag med grejer som man skulle sätta på sig. Masker, lösnäsa, trumpeter i plast och plasthalsband. Helt vansinnigt. Resan blev precis lika bra som vi hade tänkt oss. Typiskt bara att veckan skulle gå så fort.■

Att resa är roligt men om man har funktionshinder kan det i bland inte vara enkelt ibland behöver man hjälp på resan. Saker man kan behöva hjälp med -Inchecknings-disken: Att man har rätt papper med sig, alltså biljetterna. -Passkontrollen: Att man har passet med sig.  -Beställa en bra resa och att man får reda på vad som ingår med mera.  -Språket om man inte kan landets språk och behöver tolk.  Saker man behöver tänka på  -Packningen: Tänka igenom så att man har med sig rätt saker.  -Vad som inte får ligga i handbagaget.  -Att det kan vara lång väntan inför att få gå ombord på planet.  -Om man har rörelsehinder och behöver använda sig av rullator eller rullstol är det bra att meddela det till flygbolaget innan.


Min verklighet Eva Elftonsson medlem i DUF Grunden Trollhättan berättar om sina upplevelser och säger vad hon tycker. TEXT: EVA ELFTONSSON

J

ag vill berätta om hur det är till människor som inte alls behöver att ha ett funktionshinder som finnas där. Avståndet föder fördomar. känns men inte syns. Man får Som i sin tur föder mobbing och ett svårigheter med relationer efter- Om ingen vill ha en nedsättande beteende. som det känns som det känns som om Det gör att vi får en skola där vi inte som vän för att man ingen vill ha en. mår bra där bara vissa är duktiga, och Det känns så därför att man är annor- är annorlunda. i särskolan är man dum i huvudet. lunda och därför känner sig främmande. Hur skulle du känna dig? Denna attityd leder i sin tur till olaOm man blir bemött som en sjuk främgligt beteende gentemot funktionshinling och får ord om sig att vara handidrade. Dessutom underlättar de gamla kappad, utvecklingsstörd, efterbliven orden och begreppen diskriminering. samt får sin vänskap bortslösad, hur tror ni att man mår då! Jag vill ha bort de där otäcka gamla Diskriminering är förbjudet. Men om man har ord som orden och få in ord som intellektuellt funktionshinder, handikappad, utvecklingsstörd och efterbliven så underkroppsligt funktionshinder, fysiskt funktionshinder. lättar de orden att kringgå förbudet. Att kringgå förbudet är enkelt. En som har en restaurang kan strunta i att Om ingen vill ha en som vän för att man är annorlunda. bygga en rullstolsramp. Det är ett sätt att säga: ”Jag vill Hur skulle du känna dig? inte ha handikappade här.” Där gick tillgängligheten åt Du skulle tycka att man slösar bort dig. För du kan vara skogen. Plus att man förlorar kunder. en väldigt bra kompis trots funktionshindret. Men – om man bygger rampen får man fler kunder. För Det är därför som jag tror på att det ska finnas en då visar man att även rullstolsburna är välkomna. Då känblandning av fysisk och intellektuellt funktionshindrade ner sig fler välkomna. Och restaurangen med ramp får fler i varje klass. Särskolan stämplar och föder ett avstånd gäster bara för att man har ny och mer positiv attityd.■

Gillar du foto eller Grafisk Design?

Adress: Svangatan 4A Göteborg :: Hemsidan:grunden.se Tel: 031-707 20 67 :: E-post: gustavo@grunden.se

GRUNDEN TIDNING 9


Årsmöte hos Grunden Gotland Den 16 februari åkte Emily Gunnarsson och Ola Larsson från Riksföreningen Grundens kansli till Visby och deltog på Grunden Gotlands årsmöte. TEXT: EMILY GUNNARSSON //FOTO: OLA LARSSON

F

örst hjälpte vi Grunden Gotlands ordförande Marina Sångängel att göra i ordning innan årsmötet som skulle vara på kvällen. Sedan var vi med och hjälpte till så att kvällens möte blev bra. På Grunden Gotlands årsmöte pratade vi om saker som föreningen vill göra under året och hur de ska gå ut och värva nya medlemmar. De ska besöka både dagliga verksamheter och skolan för att göra det. De ska maila till gruppboenden också. Sedan ska de försöka ordna utflykter,

Hej alla läsare! Har ni facebook eller twitter så kan ni följa oss på Grunden och se vad vi gör! På facebook heter vi Riksföreningen Grunden Sverige och på twitter heter vi @Riksgrunden. Ni kan också besöka vår hemsida! Adressen är www.riksgrunden.se Vi ses! GRUNDEN 10 GRUNDEN TIDNING

till exempel en picknick eller grillkvällar eller bara umgås. Marina Sångängel berättade också om sin bok som hon har skrivit. Hon ska gå till biblioteket och försöka sälja in den och till olika sjukhus och sådant och fråga om de vill köpa in ett exemplar. Boken handlar om att leva med autism. Det finns en recension av den boken längre fram i den här tidningen. Det är ett härligt gäng i Grunden Gotland och det var mycket roligt att kunna hjälpa dem att planera sin verksamhet.■

Vi Sponsras av:


Så fungerar

migrationsverket Just nu pågår krig på olika ställen i världen. Bland annat i Syrien. För att rädda sitt liv är en del människor tvungna att fly till andra länder. När människor på flykt kommer till Sverige kan de gå till Migrationsverket för att ansöka om att få bo i Sverige. Men hur går det till när människor på flykt kommer till Migrationsverket? Malin Andrén har pratat med Eduardo Maturana som jobbar som handläggare på där. TEXT: MALIN ANDRÉN

Vad heter du? - Jag heter Eduardo Maturana. Vad har du för arbete på Migrationsverket? - Jag jobbar som handläggare på ansökningsenheten i Göteborg för ensamkommande barn som kommer utan vårdnadshavare. Hur fungerar hela processen när ni får en flykting som kommer till er? - När du ansöker om uppehållstillstånd händer följande: På Migrationsverket träffar du personal som tar emot dig och ställer en massa frågor. Om du behöver en tolk ordnar de det också. Även boende om det finns något lämpligt. Kan du beskriva asyl? - Asyl betyder fristad. När en person söker asyl söker han eller hon skydd i ett annat land än i sitt hemland. Hur många ansökte om asyl hos Migrationsverket år 2015? - Det kom nästan 163 000 människor som ansökte asyl i Sverige år 2015. Under 2015 kom många fler ensamkommande asylsökande barn till Sverige än året innan, ungefär 35 400. Hur hanterar ni en familj som kommer med barn som har funktionshinder? - Om det är ensamkommande barn är det socialtjänsten ankomstkommunen som ansvarar för barnets boende. När det gäller familj med barn eller vuxna med särskilda behov är det boendeansvarig på Migrationsverket som ser till att hitta ett anpassat boende.■

VAD BETYDER ORDEN? Ankomstkommun: Den kommun där en asylsökande person först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Vilken kommun som helst kan därför bli ankomstkommun. Asylsökande: En människa som tagit sig till Sverige för att söka skydd. Ensamkommande barn: Ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller någon annan vårdnadshavare. Migrationsverket: En myndighet som tar emot ansökningar från människor som vill bo i Sverige, vill komma på besök, söker skydd eller vill ha svenskt medborgarskap. GRUNDEN TIDNING 11


Kulturnatta med

Grunden Grand Bazar TEXT: MALIN ANDRÉN //FOTO: ANDREAS OSKARSSON

I år var Grunden Göteborgs projekt Grunden Grand Bazar med på Kulturnatta i Göteborg och visade upp sin nya lokal som ligger på Andra Långgatan 46, nära Masthuggstorget. Där var det en helspäckad kväll

K

ulturnatta anordnas i flera städer i Sverige. I Göteborg har Kulturnatta funnits i många år och arrangeras en gång per år. I år var det 22-23 januari i hela stan. Runt om i staden var det utställningar, musik, föreställningar, folk som läser poesi och pratar om böcker, dans, film, guidade visningar och mycket mer. Meningen är att så många som

12 GRUNDEN TIDNING

möjligt på ett tillgängligt sätt ska kunna ta del av kultur i Göteborg. När man kom in på Grunden Grand Bazar den 22 januari var det en stor lokal med ett jättestort kaklat golv med en ramp vid dörröppningen. På väggarna kunde man se olika klockor som visade olika tider runt om i värden: Tokyo, London, New York och

Sverige. Utanför på gatan kunde man se en jätteskylt på taket där det stod Grunden Grand Bazar. Efter en stund upptäckte man ytterligare en klocka tvärs över gatan på gaveln till ett hyreshus. Den var en projektion från en projektor som stod på insidan av fönstret. Den lyste ut genom ett litet hål i de stora plastskynkena som var fasttejpade för fönstren. Musik från


en högtalare som hängts upp utanför ingången skvalade ut på gatan utanför. Det fanns en liten bar där man kunde köpa vatten med mera där de hade smyckat flaskorna med egna citat. På en flaska stod det TA DIN TID. På andra flaskor stod det SKYNDA PÅ, VALET ÄR MITT och KOM I TID. Grunden Göteborg och deras avdelning Grunden Media, som har hand om Grunden Grand Bazar, hade planerat in en hel del uppträdanden under kvällen. Det blev ett teaterspel som beskrev tid, om stress och om att man ska hinna med allt och att tiden bara rinner iväg ute i samhället. Man kunde se att en jätteklocka på vägen gick alldeles för fort. Den beskrev att tiden rinner i väg. Allt detta med passande musik till.  Det spelades också upp en sketch som visade att det är bra att koppla av med avslappnande Yoga. Skådespelarna satt på rad i blåa overaller och föreställde att de mediterade. På slutet

överraskade de oss i publiken med att en av dem ställde sig upp och drog av en hip hop-låt. Grunden Band spelade sina goda hits och även nytt material. Sångerskan Bettan sjöng så att värmen steg i lokalen. Detta gjorde hon ihop med bandet med bravur och grymma är de.   Under kvällen kom det jättemycket folk, mest folk man inte kände igen. Musiken strömmade ut på gatan och folk kom in och kollade vad som pågick. Fler och fler kom in i lokalen. Alla uppträdanden drogs om flera gånger. Det var en jättetrevlig kväll.   Denna kväll var som en för-invigning av Grunden Grand Bazar. Lokalen var fortfarande inte helt färdig. Det ska göras massor av renoveringar, så efter denna kväll skulle allt plockas ner och snickeri och måleri köras igång. Det ska byggas kök och en handikapptoalett så att lokalen ska fungera för daglig verksamhet. Någon gång i vår ska den stå färdig. ■ GRUNDEN TIDNING 13


Hej Kristian Nilsson, som arbetar på Grunden Media!

Hej Tommy Mattiasson, som arbetar på Grunden Media!

Är det kul att vara med i projektet Grand Bazar? - Ja det är det, det är jättekul. 

Är det kul att vara med i Projektet Grand Bazar? - Absolut, det är jätteskoj.

Är du nervös inför kvällen? - Nej, inte alls. Detta är jag van vid.  Vad skall hända i dag?  - Allt från teater till musik.

Hej Peter Mattson, verksamhetsansvarig på Grunden Media!

Är du nervös inför kvällen? -Nej, inte ett dugg, detta är jag van vid.  Vad skall hända under kvällen?  - Det kommer att vara teater, musik och mycket annat. 

Är det kul att vara med i projektet Grand Bazar? - Ja absolut, det är jätteroligt. 

Hej Mikael Tambo, projektledare på Grunden Grand Bazar!

Är du nervös inför kvällen? - Nej faktiskt inte, det är bara jätteroligt, så nervös är jag inte. 

Är det kul att vara med i Grand Bazar? - Jajamän, det är det.

Vad skall hända här i dag? - Det ska vara ett teaterspel som heter ”Tid” där vi beskriver hur samhället fungerar och att allt går alldeles för fort. Grundenbandet skall dra av lite låtar, så här kommer det att hända mycket. Och roligt ska vi ha.  14 GRUNDEN TIDNING

Är du nervös inför kvällen? - Nej inte alls.  Vad skall hända under kvällen?  - Tja, det är mycket, titta i programmet. 


God fiskgratäng Detta behöver du:

2 paket fryst Torskfilé 1 paket laxbitar frysta (Går också bra med laxspill) 2-3 msk citronpeppar 1 paket citronsås, gärna Kelda 1 paket fryst stuvad spenat 1 paket vispgrädde 3 deciliter 2 kg potatis 2 stora palsternackor 2 krm potatiskrydda 2 krm muskotkrydda 3 vitlöksklyftor

Så här gör du: 1. Börja med att skala och skär potatisen och palsternackorna i bitar samt och lägg i en gryta med ca 1-2 tsk salt. Låt det koka tills det är mjukt och går att mosa. Det tar ca 20-35 minuter, helt beroende på vad det är för storlek på bitarna. När det är färdigt och bitarna faller isär kan du välja mellan att köra det i matberedare eller om du vill ha bitar kan du använda dig av en stöt. I detta blandar du sedan muskotkrydda, potatiskrydda, svartpeppar, pressade vitlöksklyftor. När det är gjort så tar du också lite smör och ett rumstempererat ägg. Ägget måste vara rumstempererat, för annars skär det sig. Smaka av. 2. Lägg fisken i en lätt smord form, gärna med raps olja och citronpeppar. Kör i ugnen på 175 grader i ca 15 minuter tills fisken har fått en fin färg. Den ska inte vara helt klar. Därefter fixar man en sprits med potatismoset som sedan spritsas runt i formen där fisken är. Ta nu och häll över spenaten och citronsåsen.

Jansson Frestelse Så här i ktider är det härligt med extra god mat. Om ni vill överraska någon med att göra egen Janssons frestelse kommer här ett gott recept… Till 4 personer Detta behöver du: 12 potatisar 1 burk ansjovis 1 gul lök 5 dl grädde 1 påse gratängost

Så här gör du: Sätt på ugnen på 250 grader: 1. Du börjar med att skala potatisen. Lägg de färdigskalade potatisarna i en bunke med kallt vatten. När du har skalat klart skär du dem i pinnar. Lägg tillbaka i bunken. 2. Skala löken och skär den i slantar, alltså ringar. Lägg dessa i en skål. 3. Smörj och bröa en ugnssäker form. 4. Öppna ansjovisburken och börja med att hälla lite av spadet i formen. 5. Sedan tar du och varvar med potatis, lök, ansjovis och till sist häller du grädden över och osten kryddar lite med svartpeppar. 6. Ställ in i ugnen och låt den vara där i ca 35 minuter tills potatisen är mjuk. SMAKLIG MÅLTID

3. Sätt sedan in i ugnen på 200 grader i ca 30 minuter. Ha bara lite koll så att inte moset bränns. Att äta till: En valfri sallad och en väl kyld flaska vitt vin. BON APETIT GRUNDEN TIDNING 15


NOTISER

Dagstur på Göta kanal med

Riksföreningen Grunden Göteborg- Töreboda-Karlsborg tur och retur Kostnad inklusive lunch och eftermiddagsfika: 1500 kronor En minibuss avgår från Göteborg klockan 06.00 på morgonen den 10 augusti. Vi beräknar att komma tillbaka igen omkring klockan 19.00 på kvällen samma dag.

Vem skulle tro en Schizo? Författare: Marina Sångängel

Ta med dig frukost att äta på vägen.

Marina Sångängel, ordförande i Grunden Gotland, har skrivit en bok med titeln Vem skulle tro en Schizo? Boken är utgiven på Gotlandsförlaget. Malin Andrén har läst den och skriver här vad den handlar om.

Vi åker tillsammans från Göteborg med minibuss. Vi kliver på båten M/S Sandön i Töreboda och åker på vackra Göta Kanal till Karlsborg. På båten äter vi en god lunch. Sedan far vi tillbaka till Töreboda med buss. Och från Toreboda till Göteborg med minibuss. På vägen tillbaka fikar vi tillsammans.

Boken handlar om författarens liv och hennes bakgrund. Hon beskriver rätt starka händelser, hur jobbigt det har varit och om alla vändor hon har gjort till psyket. Hon berättar om hur det är att leva med schizofreni och hur hennes vardagar har sett ut.

Anmäl dig senast 10 juni till ola@riksgrunden.se. Inbetalning sker i samband med anmälan till Bankgiro 672-8752. Kom ihåg att skriva ditt namn och telefonnummer på inbetalningen. (Resan bygger på att vi blir tillräckligt många som åker.)

Hon skriver också om sin familj och att när hennes älskade bror gick bort alldeles förtidigt så upplevde hon ett stort tomrum. Att plötsligt inte längre har någon trygghet i sitt liv. Det står också om många personer som har betytt mycket för henne. Hon skriver korta berättelser om dem. Boken är bra och den är lättläst. Den innehåller inga bilder.

Jag ser fram emot en härlig dag tillsammans med er! Ola Larsson – reseledare

16 GRUNDEN TIDNING


RECENSION MIN LILLA SYSTER Regissören Sanna Lenken har gjort filmen Min lilla syster. Skådespelare i filmen är bland annat Rebecka Josephson, Amy Deasismont (Amy Diamond), Henrik Norlén och Annika Hallin. Filmen Min lilla syster handlar om en storasyster som gör allt för att komma med i mästerskapet i konståkning. Men hon får problem med sin hälsa. Hon

får anorexia. Hon blir smalare och smalare. Hennes lillasyster märker att hon är sjuk och tillslut så blir hon inlagd för sina problem. Denna film är gripande och ska ses med sällskap för att inte man själv skall komma i svåra tankar. MALIN ANDRÉN

GLADA HÄLSNINGAR FRÅN MISSÅNGERTRÄSK Regissören Lisa Siwe har gjort filmen Glada hälsningar från Missångerträsk. Martina Haag har skrivit manus till filmen och spelar också en av huvudrollerna. En annan stor roll spelas av Ola Rapace.

att få någon att gifta sig med hittar hon kärleken. Filmen slutar traditionellt: lyckligt. Man och barn och flytt till Norrland. MALIN ANDRÉN

Denna film handlar om en kvinna som försöker adoptera ett barn, men hon kan inte det för hon är inte gift. Då hon desperat försöker

EN MAN SOM HETER OVE Filmen En man som heter Ove har regisserats av Hannes Holm. Filmen baseras på en bok av Fredrik Backman som heter samma sak. Huvudrollerna i filmen spelas av Rolf Lassgård och Zozan Akgün. Jag såg filmen En man som heter Ove på biografen Bergakungen tillsammans med min bror John. Min uppfattning om filmen var att det var en bra och underhållande film. Den handlade om en man som jämt blev sur. Han ville jämt ha ordning

och reda på allting. Sedan träffade Ove en söt tjej och de skulle åka på en bussresa till Österrike. På resan råkade de ut för en bussolycka. Filmen var en komedi. Om jag ska sammanfatta filmen i sin helhet så tycker jag att det var en ganska långsam film. Den var både roligt och läskig. När jag såg den åt jag popcorn och drack dricka till.

PER JIDÉUS GRUNDEN TIDNING 17


SERIE av Mark Singleton

18 GRUNDEN TIDNING


SERIE av Mark Singleton

GRUNDEN TIDNING 19


Posttidning B Retur adress: Svangatan 4A, 416 68 Göteborg

LSS Göteborgs stad AB Personlig assistans hela Sverige Så jobbar vi och så är vår vision Trygghet och respekt • • • •

Du är en del av oss, vi jobbar tillsammans. Delaktighet och självbestämmande. Skapa en god miljö där du känner dig välkommen. Lära känna varandra.

Stöd och omsorg • • • •

Kontinuerliga besök/tillgänglighet. Kompentes utveckling. Assistansutbildning. Extrastöd till barn med olika behov.

Kom ihåg att vi alltid är tillgängliga att hjälpa och stödja dig

Service

• Egen sjukgymnast, egen arbetsterapeut och egen massör. • Språkresurser (på huvudkontor talar vi 12 språk). • God arbetsmiljö.

Vägleding • • • •

Samhällsinfo (allt som berör LSS). Aktiviteter (reseguide). Individuell coachning i jobbsökning. Dina rättigheter (förstärka din driftkraft och motivation).

Inom LSS lagen • • • •

Juridisk hjälp och rådgivning och överklagan. Nya ansökningar, utökade timmar. Information om nya lagar inom LSS. Kontakt med berörda myndigheter och beslutfattare (om ditt ärende).

Kontakt Växel: 010-788 12 80 Fax: 031-190 100

Mobil 073-678 96 82 076-047 03 47

Post & besöksadress Von Utfallsgatan 1 415 05 Göteborg

www.lssgs.se mf@lssgs.se mr@lssgs.se

Grunden Tidning april 2016  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you