TEMA: VILKEN STAD SER DU? Film och arkitektur har ett mer än hundra år långt förhållande. Som modernitetens mest genomslagskraftiga medium, har filmen ständigt skildrat arkitekturens samtida utveckling, från art déco, funktionalism till rå 1960talsmodernism. Ofta har detta förhållande präglats av kärlek, lika ofta av misstänksamhet, som hos Ingmar Bergman (de nybrutala skyskraporna på Kungsholmen i Sommaren med Monika) eller Michelangelo Antonioni (Pirellibyggnadens slagskugga över tillvaron i Milano-filmen Natten). Att använda modern arkitektur som symbol för livsleda och tomhet är ett vanligt konstnärligt grepp, exempelvis framträdande i tre av höstens mest angelägna filmer: A Most Wanted Man, 71 och Walesa. I A Most Wanted Man skildrar den holländske regissören Anton Corbijn – känd för sin utmärkta thriller The American för några år sedan – en livstrött och nerdekad, gammal tysk spion. Filmen är en adaption av en roman av John le Carré, spe-
cialist på politiska paranoiathrillers, med såväl bredd som djup.
Terroriststaden Hamburg
Här är Günther Bachmann chef för en liten avdelning inom underrättelsetjänsten, med uppgift att upptäcka potentiella hot från muslimska terrorister i Hamburg, den stad som sedan 9/11 förknippas med det nätverk som så småningom skulle rasera World Trade Center i New York. Som Bachmann gör Philip Seymour Hoffman sin sista roll (han avled i våras), och han gör det sannerligen med stor finess, utan det självmedvetna utspel som ibland kännetecknat hans skådespeleri. Bachmann är gammal och fet, han super på jobbet och han kedjeröker. Men samtidigt är han, som många av le Carrés antihjältar, en sann humanist. Med sin mänskliga medkänsla och sin tro på det goda försöker han, till sist utan framgång, lösa det intrikata terrordrama som spelas upp. Och att han förmår ställa
kraft bakom sin bland statens ordningsmän kanske en aning ovanliga strategi, ser vi när han trots sin fysiskt otympliga fysik handfast klår upp en ung kvinnomisshandlare på en skum krog. Krogen är viktig som symbol och flera av dem återkommer i filmen. De är av just den vanliga solkigt tyska typ som formligen stinker av gammalt öl och falnad tobaksrök.
Livlös betong
Och vad beträffar Hamburg fokuserar filmen helt på de livlöst gigantiska betongrektanglar som präglade stadens återuppbyggnad efter andra världskriget – inte alls på den rekonstruerade medeltidsarkitekturen i till exempel hamnen. Staden inramar den tragiska handlingen perfekt: inget gott verkar kunna uppstå i denna av 1960-talet genomsyrade stadsbild. Samma dystopiska vy av världen återkommer i den fransk-algeriske regissören Yann Demanges thriller 71. Det hela utspelar sig i Nordirland under konfliktens höjd-
7 1 . F O T O : TAT R A D C L I F F E .
S TA D 7 D E C 2 0 14
33