prästen endast använder i processioner och under själva nattvardsgången (utdelning av vin och bröd). De förvaras ofta liggande i särskilda skrudskåp. Textilerna far illa av den tidigare vanliga hängande förvaringen. nattvard En kärlekens och gemenskapens måltid. Nattvarden är vid sidan av dopet det ena av den lutherska kyrkans två sakrament. Nattvarden är syndaförlåtelsens, försoningens och återlösningens måltid. Nattvarden föregriper den himmelska festmåltiden - den stora nattvarden i himlen tillsammans med Kristus. nattvardsbön Den eukaristiska bönen är nattvardsbönen som innehåller bl.a. nattvardens instiftelseord (1 Kor 11:23b-25) och läses alltid och lyder till exempel: ”Lovad vare du, himmelens och jordens Herre, som förbarmat dig över oss och utgivit din ende Son, för att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Vi tackar dig för den frälsning du berett oss genom Jesus Kristus. Sänd din Ande i våra hjärtan…” osv. nattvardshandlingen Inleds med att bröd och vin dukas upp. I kyrkohandboken 1986 kallas detta Tillredelsen, och består av offertoriepsalm och en bön som kan bes om kollekten bärs fram här. nattvardskärl Kallas de kärl som används för förvaring, presentation och servering av brödet och vinet vid nattvarden (se kalk, oblatask och paten) oblater Benämningen på de tunna vita kakor av osyrat bröd, präglade med korset eller andra kristna symboler, som utdelades vid nattvarden, av lat. oblatum, som betyder det offrade. (jfr hostia, ovan) oblatask Brödet, som kallas oblat, förvaras i protestantiska kyrkor i en oblatask (ett skrin med lock). offertorium Av latin offero, bära fram, eller offergåvornas tillredelse, är ett begrepp inom liturgivetenskapen, som avser den del i mässan där mässans bröd och vin tillreds. Offertoriet föregår själva offerhandlingen under den eukaristiska bönen och prästens kommunion. Sången eller psalmen som sjungs under tiden benämns också den offertorium. I Svenska kyrkan använder vi också benämningen tillredelsepsalm. palla Den kvadratiska och linneklädda pappskiva
56
Korsväg 2|2016
som används som lock över kalken. patén Av lat. patena tallrik, patén är fatet för brödet i nattvarden. prefationen Lovprisnings- och tackbönen, som sker i form av en dialog mellan präst och församling och som inleder nattvardsfirandet i mässan. ”P: Herren vare med er… ”osv. Därefter följer den egentliga prefationen, som varierar under kyrkoåret. Den avslutas med en inledning till Sanctus/"Helig", till exempel Därför vill vi med Dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran prisa Ditt namn och tillbedjande sjunga: Dessa eller liknande ord följs direkt av Sanctus/Helig. realpresens Kristi verkliga närvaro i nattvarden, som sker genom den heliga Anden, kallas inom den lutherska kyrkan för realpresens (lat. Realis praesentia). I nattvarden är det alltså fråga om ett möte med Gud som reellt närvarande. sanctus Sanctus betyder helig på latin och är mäs�sans stora lovsång som bekänner att Gud är helig och att Kristus kommer i Guds namn. När församlingen sjunger ”Helig helig helig…” är det en gemenskap (grek. Koinonia) mellan Kristus, ”den kämpande kyrkan” (de nu levande kristna) och den ”triumferande kyrkan” (de heliga som redan nått målet). transsubstantiation Enligt katolsk lära förvandlas brödet och vinet till Kristi kropp och blod när prästen uttalar instiftelseorden vid nattvarden. Då upphör brödets och vinets väsen att vara just bröd och vin och övergår till att vara endast Kristi kropp och blod. åminnelse Åminnelse är ett försök att benämna hur det som Jesus gjorde ’då’ (genom sitt liv, sin död och sin uppståndelse) blir något Kristus gör för oss idag. Ordet åminnelse är alltså ett försök att benämna en del av nattvardens mysterium som vi inte kan greppa fullt ut – hur vi får del av försoningens hemlighet (befrielse, förlåtelse, hopp och mod idag). Åminnelse handlar alltså om mer än att minnas, komma ihåg eller att påminnas om. Åminnelse är en gåva som ges till oss i nutid. En kärleksgåva från Kristus, given av nåd, utan krav på motprestation.