Restaurang. Från kökstjänst till årets främsta franchisetagare
Bygg. Jobbytet var som att komma hem för vice vd:n
Design. Studentprojektet utvecklades till en egen byrå Sid 14–15
Nya 08 är här. Upp till 200 km på el och över 1 000 km totalt. Från 5 995 kr/månad.*
Provkör den idag!
Sidorna 4–5
Bilaga till Ulricehamns Tidning
Redaktör och ansvarig
utgivare: Henrik Erickson
Layout: Markus Pedersen
Omslagsfoto: Pernilla Rudenwall
Tryck: Borås Tidnings tryckeri AB
Henrik Erickson: Ett sommarjobb
är mer
än bara ett arbete
Jag minns fortfarande lukten. En blandning av bomullsdamm, maskinolja och bryggkaffe. Mitt första riktiga sommarjobb var på Topeco – och kanske formade det mig mer än jag förstått.
Jag var nog 16, övertygad om att jag egentligen var ämnad för större saker än att vika strumpor och sätta etiketter på dem. Ändå stod jag där, med hörselkåpor som klämde mot tinningarna, och försökte hålla samma tempo som de rutinerade kvinnorna vid bandet. De pratade med varandra utan att titta upp, händerna rörde sig mekaniskt, som om de var programmerade till att etikettera strumpor.
Det var såklart nyttigt att lära sig att arbeta – men det var ändå på rasterna som jag verkligen började förstå vad ett jobb betyder. Det här var innan mobiltelefonerna. Ingen satt böjd över en skärm. Vid frukostbordet vecklades smörgåspapper upp och samtalen broderades ut.
Det pratades om barn, väder, kroppsliga
Lunchrasten var dagens höjdpunkt – inte för maten, utan för gemenskapen. Det var inte genom jobbet som ett steg mot vuxenvärlden togs, utan i de sociala sammanhangen.
skavanker och fotbolls-VM. Jag lyssnade mer än jag pratade. Lunchrasten var dagens höjdpunkt – inte för maten, utan för gemenskapen. Det var inte genom jobbet som ett steg mot vuxenvärlden togs, utan i de sociala sammanhangen.
Ett första jobb är sällan glamoröst. Det är monotont, tröttsamt och ibland frustrerande. Men det är också en spegel. Du ser vem du är när väckarklockan ringer. Du ser hur du hanterar en chef som inte berömmer i onödan. Hur stolthet kan växa i något så enkelt som en perfekt rad med vikta strumpor. Strumpfabriken lärde mig att arbete inte alltid handlar om passion. Det finns en stor del disciplin också. Det finns något fint i att vara en kugge som får maskineriet att fungera. Det lärde mig också om gemenskapen runt ett slitet fikabord.
Och kanske är det just därför det första jobbet är så viktigt. Det formar. Det ger perspektiv. När jag idag ser människor sitta tysta med sina telefoner runt ett lunchbord tänker jag på dånet från maskinerna i Topecohuset – och på samtalen som fyllde lunchrummet, i källaren under bomullsstrumpor och etiketter. Med de tankarna ger jag sommarens blivande sommarjobbare ett råd: Gör inte bara ditt jobb – ta del av hela spektrat som en arbetsplats har att erbjuda.
Vi lyfter era nyanställningar!
I vår satsning Ny på jobbet lyfter vi personer som nyligen tagit nästa steg i karriären – och ger dem ett ansikte.
Scanna och lyft er nya stjärna
Samlingen kring frukostmackan kan betyda mer än både lön och arbetslivserfarenhet. FOTO: TT
Henrik Erickson / henrik.erickson@ut.se
Bland Sveriges kommuner så skvalpar Tranemo i botten när det kommer till antal kvinnliga företagsledare. Organisationen Företagarna vill på lokal nivå förändra detta.
– Företagen verkar inte se fördelarna, säger Madeleine Rybeck.
Svenljunga och Tranemo har mycket att jobba på när det kommer till jämställdhet. Enligt statistik från SCB från 2024 där man mätt antalet kvinnliga respektive manliga företagare så har organisationen Företagarna rangordnat Sveriges kommuner efter hur många företagsledare som är kvinnor. Tranemo hamnar på plats 225 och Svenljunga på plats 283 av 290 totalt. – Det är pinsamt. Vi borde skämmas för den siffran, för det är ju förstås ingen slump att det är så, säger Madeleine Rybeck, ledamot i styrelsen för Företagarna Svenljunga och Tranemo. Under fredagen den 24 februari hade Företagarna Svenljunga och Tranemo bjudit in till ett möte med de lokala företagen för att prata om deras utbildning inom jämställdhet. Endast ett företag visade intresse.
– Att Tranemo och Svenljunga är bland de sämsta i landet på jämställdhet och samtidigt visar noll intresse för att förändra på det. Det tyder på en riktig bondementalitet där inget ska förändras och där allt ska vara som det alltid varit.
Det är visat i studier att genom att ha mångfald på arbetsplatsen så gynnas tillväxten på många plan.
”Madeleine Rybeck
Madeleine menar att varje företag skulle gynnas av mångfald men att det handlar om okunskap och tradition hos redan befintliga företag.
– Företagen verkar inte se fördelarna med att ha fler kvinnor i sina arbetsgrupper. Det handlar ofta om en kunskapsbrist. Det är visat i studier att genom att ha mångfald på arbetsplatsen så gynnas tillväxten på många plan, man får fler perspektiv, mer möjlighet att utveckla produkter för olika behov och arbetsmiljön blir bättre.
Madeleine Rybeck vill se fler kvinnor på högre postioner på företagen.
FOTO: SOFI LIND
Fakta: Så ligger Ulricehamn till på listan
Listan visar hur andelen kvinnor kontra män är som är företagare i samtliga 290 kommuner. Ju högre upp på listan desto mer jämställt det. Statistiken är från SCB 2024.
Arbetsplatsen blir mer attraktiv också om det är jämställt.
Företagarna Svenljunga och Tranemo vill vända trenden genom satsningar främst riktade mot vuxna kvinnor men också unga tjejer som fortfarande går i skolan.
– Det är viktigt att informera och uppmuntra tjejer tidigt, menar Madeleine.
Projekten som Företagarna drar i handlar både om att nå ut till kvinnor om den grundläggande kunskapen som behövs för att starta ett företag eller att ta på sig en högre roll i sitt redan befintliga jobb. Det kan handla om bokföring, om hur man ansöker om start-up lån och hur man får kompetens för chefroller.
De vill dessutom utbilda redan etablerade företag kring jämställdhet och dess fördelar.
– I slutändan så påverkar det hela kommunens ekonomi. Vi behöver fler företag för det är företagen som får ekonomin att gå runt, säger hon.
Lovisa Proos Text
Lovisa.proos@ut.se
Förnybart och nya affärer tar Äktab på fortsatt tillväxtresa
ULRICEHAMN
Företaget är väl känt i Ulricehamn sedan 1980. Älmestad kvarn och transport är samtidigt världskänt i hela Lantbrukssverige. I år räknar man med att passera 500 miljoner i omsättning.
ånga har sett de vita lastbilarna med grön text på. Under en resa någonstans i Sverige dyker de upp, Älmestad kvarn och transport. Många vet att de finns – men ganska få vet att huvudkontoret sedan drygt tio år ligger på Vist industriområde. Efter 45 år som ensamägare sålde grundaren Ronny Bengtsson företaget under 2025. Idag ägs det av sju olika personer som har olika ägarandelar. En av ägarna är Magnus Nilsson, som också är vd.
Det är Nilsson som tar emot i kontorslokalerna som skulle kunna vara hämtade från Henrik Schyfferts och Fredrik Lindströms show Ljust och fräscht i början av 2010-talet. Det är ett kontor som känns effektivt.
Magnus Nilsson berättar att förutom huvudkontoret i Ulricehamn har Äktab, som företaget förkortas, personal och lastbilar i Göteborg, Lidköping, Hallsberg och Umeå. – Äktab har ju sina rötter i Ulricehamn och vi som äger företaget nu tycker att Ulricehamn är nära till
mycket. Det är helt enkelt ett bra ställe att ha många av våra bilar på. Samtidigt är det en plats där vi har många av våra duktiga medarbetare, säger Magnus Nilsson som själv pendlar in från Alingsås. Transportföretaget har gjort en rejäl ökning vad gäller omsättning det senaste året. Det beror främst på två saker. För det första ett uppköp, av Olé transporter i Göteborg. För det andra en satsning på fjärrtrafik med konventionellt pallgods.
– Olé transporter omsatte ungefär 50 miljoner när vi köpte det och det är något mer idag. Företaget kör lokaldistribution i stor Göteborg och delar av Västsverige. Alla transporter sker på HVO eller eldrift, säger Magnus Nilsson.
Att köra miljövänligt är viktigt för Äktab, inte bara i Göteborgsbolaget.
– När det gäller vår nya affär med pallgods kör vi bland annat åt en stor fordonstillverkare i Västsverige. I dag är de transporterna helt på biogas, inom ett år kommer vi att växla över till el. När vissa stora företag går ut med en förfrågan för sina transporter så lämnar vi pris på transport med olika drivmedel. Det finns en ömsesidig vilja hos oss och många av våra
Fredrik Olesen och Peter Dahlström opererar i Äktabs versktadsdel. Här görs bland annat enklare reparationer och däckbyten.
På Vist industriområde finns Äktab sedan drygt tio år. Här finns kontor, plats för fordon, lager och en egen verkstad.
Lastbilschaufför inom lantbrukssektorn är ofta ett ensamarbete. Daniel Dahlén navigerar den här kvällen säkert i vinterlandskapet.
Ronny Bengtsson startade Äktab 1980. I dag är han nöjd, både med de nya ägarna och bolagets fortsatta utveckling.
kunder att köra mer på förnybara bränslen, säger Magnus Nilsson som får frågan om det inte går oväntat trögt med elektrifieringen av tunga fordon.
– Du har rätt på så sätt att det har varit ett litet bakslag, men jag skulle säga att det mest beror på konjunkturen. I lite sämre tider är det få som vågar och orkar satsa de extra kronor en grön transport kostar. Konjunkturen tillsammans med att räckvidden varit lite kort på de fordon som kommit fram per idag är den största anledningen. Men laddinfrastrukturen finns nu och jag tror absolut på el som en stor del av framtiden. Inom ett år kommer vi på Äktab ha minst fem bilar och släp som går helt på el. Redan i dag är tre fjärdedelar av våra bilar helt fossilfria.
Totalt finns 115 anställda hos Äktab. Av dem är runt 20 tjänstemän, fyra är mekaniker och resten är chaufförer. Företaget har cirka 60 egna fordon med trafiktillstånd. Det har till och från pratats om brist på chaufförer –men Magnus Nilsson säger att Äktab klarar den utmaningen ganska bra.
– Det svåra, om något är svårt, är att hitta lika bra chaufförer som vi har idag när vi behöver nyanställa. Vi har
Inom ett år kommer vi på Äktab ha minst fem bilar och släp som går helt på el.
Magnus Nilsson, delägare och vd
extremt duktig personal. På sikt tror jag att det behöver utbildas fler chaufförer för tunga fordon än det görs idag och jag tror också att gymnasieskolan och verkligheten behöver komma lite närmre varandra. Är konkurrensen tuff i transportsektorn?
– Ja, inte minst på partigods där det finns flera stora internationella aktörer. På Äktab är filosofin att konkurrera med det som inte är allt för enkelt. Precis som när företaget grundades är vi klart störst inom lantbrukssektorn och är specialiserade på bulk- och flaktransporter av foder och biobränsle, som pellets. Det gör att vi inte är lika känsliga för att bygg-, bostadsoch villamarknaden viker, som den gjort de senaste åren. Hur ser det ut framåt för Äktab –kommer ni fortsätta att växa?
– Det siktar vi på, i lagom takt. Det kan bli affärer där vi köper ett annat företag. Världsläget är ju också sådant att det just nu är ökat fokus på självförsörjning och därmed svenskt lantbruk. Det kan nog spela oss lite i händerna, även om de bakomliggande orsakerna inte är så kul. Det vi inte ska tappa är att agera småskaligt, när vi inte längre är pyttelitet. Jag tror också att vi kommer att fortsätta att
attrahera kunder genom att ligga i framkant teknikmässigt. När det är tack och hej till nya vd:n stiger grundaren, och tidigare ägaren, Ronny Bengtsson in på kontoret. – Jag hjälper till när de frågar mig – och jag kör fortfarande en del bil ibland. Det är kul att känna sig välkommen och jag nog inte en gubbe som bara sitter hemma, skrattar Ronny som gläds åt utvecklingen. – Det kunde man inte tro 1980 när jag köpte en lastbil och startade eget. Det var egentligen rena slumpen att jag kom in på Västsvenska lantmän och började köra åt dem. Att de är största kunden än idag är egentligen rätt otroligt, säger Ronny och avslutar. – Det är jättekul att de nya ägarna skördar framgångar med företaget. Jag kände Magnus sedan tidigare och blev väldigt glad över att det blev han och de övriga ägarna som tog över.
Henrik Erickson
Text
henrik.erickson@ut.se
Pernilla Rudenwall Foto
pernilla.rudenwall@ut.se
Hamburgerjätten går som tåget och är bäst i Sverige
ULRICEHAMN
För tre år sedan blev Marcus Adén, 50, restaurangägare för McDonald’s i Ulricehamn.
Nyligen prisades hans arbete inom koncernen med titeln årets franchisetagare 2025. – Det är det finaste och mest prestigefyllda priset, säger han.
För snart nio år sedan slog McDonald’s i Ulricehamn upp dörrarna, men Marcus Adéns historia med hamburgerkedjan började långt innan dess. – Första dagen på gymnasiet började jag som extraanställd på McDonald’s i Kalmar. Jag gillade att arbeta och ta ansvar. Det var kul när det fanns mycket att göra och det var mycket gäster och kollegor på plats. Jag brukade tävla mot mig själv och mätte allt från temperatur på burgarna till renlighet, säger Marcus Adén. Hans driv och fascination för jobbet gjorde att han efter studenten avancerade sig till skiftledare. Därefter vidare som restaurangchef för McDonald’s, först i Kalmar och sedan på Avenyn i Göteborg. – Jag var också med när verksamheten startade i Ulricehamn i augusti 2017. Då ägdes restaurangen av en annan franchisetagare, sedan av huvudkontoret och i maj 2023 köpte jag McDonald’s i Ulricehamn och i Falköping.
Som ny ägare hade Marcus visionen om att alltid ge mer än vad gästen för
väntade sig, något som han hyllas för. Förra året utsågs han till årets franchisetagare av ledningsgruppen för Food Folks Sverige.
– Det var gåshud att få gå upp på scenen och ta emot priset. Det är en extrem stolthet som ger mig energi att fortsätta kämpa och ett bra kvitto på att vi är på rätt väg mot våra mål. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? – Jag har ganska mycket frihet, men kan inte hitta på egna produkter. Mitt arbete varierar mellan att jobba med driften, utveckla teamet och marknadsföring. Jag säger alltid att vägen till framgång är att få saker gjorda.
För medarbetarna på restaurangen finns det också perioder med högtryck, då folk strömmar till restaurangen.
– Vi har lunchrush mellan 11.30 och 13.30, sedan middagsrush mellan 17.00 och 20.00, vi har också helgrush och en sommarrush när det finns aktiviteter som lockar folk till Ulricehamn. Till sist finns det en matchrush när bussar med supportrar och lag kommer. Vi säljer mycket då, förra året slog vi rekord med ungefär 1 100 fler cheeseburgare än tidigare rekordåret, det är roligt.
Rabbia Anwar har arbetat i restaurangen sedan starten 2017. Genom åren har hon arbetat sig uppåt och blev förra året restaurangchef.
För snart nio år sedan öppnade McDonald’s i Ulricehamn. Nästa år väntar renovering.
Marcus Adén
är restaurangägare för McDonald’s i Ulricehamn sedan tre år tillbaka. Nyligen prisades han för sitt engagemang i kedjan, där visionen är att skapa Nordens bästa restaurang.
Marcus är extra stolt över restaurangens lokala samarbeten, till exempel med idrottsföreningarna i Ulricehamn.
Jag säger alltid att vägen till framgång är att få saker gjorda.
Marcus Adén
Enligt BT:s kartläggning har ni den billigaste cheeseburgaren i Sjuhärad, vad tror du lockar människor med just cheeseburgare?
– Den har alltid varit populär. Vi har haft fler gäster och lyckats sänka priset. Burgaren ingår också i sponsormenyn där en del av pengarna går till de lokala idrottsföreningarna i Ulricehamn.
Restaurangen har 45 anställda i olika åldrar och snart tillkommer 15 nya medarbetare som bland annat ska hjälpa till under sommaren.
– Vi har en stomme med äldre medarbetare, men vi har också många yngre som kommer in och jobbar extra. Vi vill behålla de yngre hela gymnasietiden och har nästan alltid någon som vill stanna kvar efter studierna.
Nyanställda startar som medarbe
Om: Marcus Adén
Ålder: 50.
Bor: Göteborg och Falköping.
Familj: Fru och två barn, en son och en dotter.
Gör: Franchisetagare på McDonald’s i Ulricehamn och Falköping.
Fritidsintressen: Utförsåkning och musik.
Får inte ätas på hamburgare: ”Jag kommer aldrig äta hamburgare med getost igen”.
tare för att sedan ha möjligheten att avancera vidare till handledare, områdesledare och skiftledare. Därefter kan de utöka kompetensen ytterligare med att bli restaurangchef.
– Det är kul att ta in folk i arbetslivet. De får lära sig att hantera stress, jobba i team och hantera praktiska saker som att komma i tid.
Men de unga lockas inte bara av arbete på restaurangen. Marcus beskriver också att det är en mötesplats och att det skett en del brottslighet utanför fastigheten.
– Vi har ett bra samarbete med polis och gör systematiska riskbedömningar. Vi har också övervakningskameror som ger extra trygghet. Men McDonald’s blir en samlingspunkt och det speglar samhället. Det som finns ute i samhället, det finns även här. Vilka andra utmaningar står verksamheten inför?
– Kostnadsutvecklingen är svår att hantera, vi har ett högt kostnadstryck. Världsekonomin påverkar mycket, vi känner av att allt är dyrare. Vi märker också det på kunderna, fler än någonsin är noggrannare med vad de lägger sina pengar på.
Det råder också brist på nötkött just nu, hur klarar ni er?
– Vi har alltid 100 procent nötkött. Priset har gått upp, men vi har en bra inköpsavdelning som säkrar tillgången. Vårt kött kommer från olika länder i EU, bland annat Sverige, Danmark och Tyskland. Sedan har vi även utökat med mer kyckling och vegetariskt.
En av Marcus stora målsättningar är att bli Nordens bästa restaurang, ett mål som han tänkt nå genom ökat kundantal och service.
– Jag vill få gästerna att komma tillbaka ofta. Jag är också hoppfull om att Willys kommer och att människor då stannar i Ulricehamn för att handla. En kommande förändring är att restaurangen renoveras i slutet av 2027, något som görs vart tionde år. – Våra gäster kan förvänta sig ett nytt koncept i matsalen, säger Marcus Adén.
Michaela Bjerkebo Text michaela.bjerkebo@ut.se
Pernilla Rudenwall Foto
pernilla.rudenwall@ut.se
Aila trivs med att sitta i ledningen för byggbolaget
ULRICEHAMN
Sedan i september förra året är Aila Hirvonen Bremefors ny vice vd för Byggarvid.
– För mig kändes det som att komma hem, säger hon.
Hon sätter sig tillrätta i soffan i ett av besöksrummen i Byggarvids lokaler vid Boråsvägen. Vi konstaterar att hon inte längre kan beskrivas som ”ny”, då hon tillträdde tjänsten som vice vd och projektutvecklingschef för drygt sex månader sedan. Hon är mer än nöjd över sin tid i bolaget, så här långt.
– Det har varit en härlig start. Roligt och intensivt. Dels har jag välkomnats av teamet här med värme och fin energi. Dels har jag med stolthet kunnat konstatera hur alla ute på våra pågående byggen bidrar med sin kunskap och levererar hög kvalitet.
Hon har sina rötter i Göteborg och bor sedan tio år i Alingsås med sin familj.
– En härlig stad som på flera sätt påminner om Ulricehamn, med sin småstadskänsla. Närheten till naturen och en tydlig stadskärna är sånt som jag uppskattar, säger hon.
Hon är utbildad arkitekt, och har en bred bakgrund med stadsbyggnad som röd tråd. Intresse för renovering och fastighetsutveckling är ytterligare inslag hon nämner.
Någon flytt till Ulricehamn är inget
Om: Aila
Hirvonen
Bremefors
Ålder: 37 år
Bor: I Alingsås
Familj: Man och två barn, som är i skolåldern.
Intressen: Långa promenader i skogen, samt fotografi.
Beskriver sig själv som: Bra på att lyssna. Stark drivkraft, vill få saker gjorda. Vill uppfattas som trygg, med känsla för timing.
Så att saker ibland även måste få ta sin tid.
Aktuell: Vice vd för Byggarvid i Ulricehamn sedan september 2025.
som hon planerar i dagsläget. Pendling är inget som avskräcker henne, tvärtom.
– Det har blivit lite av en livsstil för mig. En stor kaffe och så lyssnar jag på poddar, det funkar bra, säger hon. Förutom att jobba tajt ihop med vd Elisabeth Dahlgren och ingå i ledningsgruppen, ägnar sig Aila åt utvecklingsfrågor. Där ingår utåtriktade aktiviteter som träffar med tilltänkta kunder, och fastighetsutveckling, bland annat.
Att Byggarvid beskriver sig som ett värderingsdrivet bolag var en starkt bidragande orsak till att Aila intresserade sig för tjänsten.
– Att vara lyhörda och stolta, att vi stöttar varandra och är drivna och ödmjuka – på riktigt. För mig kändes det som att komma hem, säger hon.
Jönköpingsregionen är ett område där Byggarvid har vuxit, och man ser fortsatt goda möjligheter till utveckling. I motsatt riktning, västerut, har bolaget satsningen på Göteborg, där en egen organisation byggs upp.
Men några farhågor att företaget ska lämna sin bas i Ulricehamn behöver ingen ha.
– Här har vi vår bas och vår historia. Här finns vår bakgrund, vår nutid och vår framtid. Förutsatt att vårt samarbete inom kommunen fungerar fint, säger hon.
sedan september 2025.
”Jag har välkomnats av teamet här med värme och fin energi”, säger Aila Hirvonen Bremefors.
Van pendlare. ”En stor kaffe och så lyssnar jag på poddar, det funkar bra”, säger Aila Hirvonen Bremefors.
Aila Hirvonen Bremefors är vice vd för Byggarvid i Ulricehamn
Hon vill uppfattas som trygg, med känsla för timing.
Här har vi vår bas och vår historia.
Här finns vår bakgrund, vår nutid och vår framtid.
Och ja, utmaningar finns. Dock har dialogen med Ulricehamns kommun blivit klart bättre under senare tid, enligt Aila Hirvonen Bremefors. – Det gläder oss, vi ser möjligheter, det handlar om en klar förbättring.
I dag har vi en god dialog. Vilket är till gagn för oss alla och för den fortsatta stadsutvecklingen.
Kommunens upphandlingar är ett område, där det fortfarande finns en del att diskutera, menar Aila Hirvonen Bremefors. Hon nämner modellen partnering, där Byggarvid sätter frågetecken kring tillämpningen.
– Beroende på upplägg finns risk att det sammantaget innebär en fördyring för en kommun. Exempelvis ser vi att en upphandling inför fas två skulle kunna vara en fördel, både för kommunen och för byggföretagen.
För egen del finns flera projekt i ”pipeline”. Det handlar både om bostadsbyggande och kommersiella satsningar. För närvarande är Byggarvid lokalt i slutfasen av om och tillbyggnaden av Ulricehamns sparbank.
Aila Hirvonen Bremefors konstaterar att Byggarvid är en viktig arbetsgivare i Ulricehamns kommun. Och i egenskap av värdedrivet företag finns ett intresse att söka sig dit för en anställning.
– På sikt hoppas jag att vi kan utveckla vår organisation ytterligare. Och efter några år av turbulens i omvärlden, som även påverkat oss, ser vi nu förutsättningar till en positiv utveckling av samhällsekonomin.
Christer Seldevall
Text
christer.seldevall@ut.se
Pernilla Rudenwall
Foto
pernilla.rudenwall@ut.se
Tillsammans förbättrar vi företagsklimatet.
Bli medlem i din lokala förening. www.foretagarna.se
Vi bjuder in till inspirerande föreläsning och nätverkande frukost Första fredagen varje månad.
Aila Hirvonen Bremefors
Stora skillnader: Här är de bäst och sämst betalda yrkena i Ulricehamn
ULRICEHAMN
Det skiljer nästan 800 000 kronor i årsinkomst mellan det yrket som tjänar mest och det yrket som tjänar minst i Ulricehamns kommun. Samtidigt tjänar det bäst betalda yrket också i snitt mer än motsvarande personer i resten av landet.
Statistiska centralbyrån, SCB, har släppt statistik över årsinkomster i olika yrkeskategorier för 2024. Sett till medianårsinkomst skiljer det 795 300 kronor i årslön mellan det bäst betalda och det sämst betalda yrket.
Verkställande direktörer är de som tjänar betydligt mest. I Ulricehamns kommun har SCB kunnat identifiera 46 personer inom yrket och dessa har en medianårsinkomst på 1 066 800
kronor. Det är 106 000 kronor högre än snittet i Sverige bland personer med samma yrkestitel.
På topplistan hittas också, bland annat, specialistläkare, försäljnings- och marknadschefer samt ekonomi- och finanschefer. Chefsyrken delas ofta upp i olika nivåer i statistiken. – Det handlar om vilken nivå av chef du är på. Om du arbetar på en större organisation och är en hög chef, alltså att du är chef över andra chefer, klassas det som nivå ett. Nivå två kan vara exempelvis mellanchefer, säger Lukas Gamerov, statistiker på SCB.
Hur kommer det sig att det finns fler nivå två-kategorier med på topplistan men inte nivå ett?
– Jag skulle tippa på att det är att det inte finns tillräckligt många i kommunen i den yrkeskategorin i nivå ett
Här är de sämst betalda yrkena i Ulricehamns kommun
Statistik från SCB över årsinkomster 2024. Visar endast yrken med minst tio
och då är den borttagen, säger Lukas Gamerov.
För att räknas med i statistiken behöver det finnas tio anställda eller fler inom en yrkeskategori.
De två vanligaste yrkeskategorierna i Ulricehamn är lager- och terminalpersonal och undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Totalt har SCB kunnat identifiera 320 personer som jobbar inom vardera yrkeskategori. Medianårsinkomsten för
Det skiljer närmare 800 000 kronor sett till medianårsinkomst mellan det bäst och det sämst betalda yrket i Ulriceham. FOTO: KRISTINA HÖJENDAL
den förstnämnda kategorin är 388 600 kronor och för den sistnämnda kategorin 347 200 kronor.
I botten bland de sämst betalda yrkena i kommunen hittas vårdbiträden. Totalt har SCB kunnat identifiera 152 personer i kommunen inom den yrkeskategorin. Dessa personen har en medianårsinkomst på 271 500 kronor. Det get en månadslön på 22 625 kronor.
Strax över finns restaurang- och köksbiträden med en medianårsinkomst på 286 100 kronor och därefter barnskötare med en medianårsinkomst på 286 600 kronor.
Mathilda Alveflo
Text
mathilda.alveflo@ut.se
Städare tillhör de sämst betalda yrkena.
Här är de bäst betalda yrkena i Ulricehamns kommun
Statistik från SCB
Specialistläkare är ett av de bäst betalda yrkena.
ILLUSTRATION: LUZ EUGENIA VELASQUEZ/VECTEEZY.COM
Vägbygge • Vägunderhåll Schaktning för grunder Leveranser av grus, matjord m.m. VA-arbeten • Trädgårdsanläggning (plattläggning, plantering, stödmurar m.m) Omdränering av villor • Skogsvägar
www.helgesmaskingravning.se
Bohestra, 523 96 Grönahög Mobil 070-550 74 96
ULRICEHAMN
Ett systembyte som strulat, och kunder som fått vänta ovanligt länge på sina årsbesked. Det har skapat en frustration bland flera kunder hos Ulricehamns sparbank.
Ulricehamnaren Christer Green är en av kunderna som påverkats av strulet på Ulricehamns sparbank. När årsbesked för kunders placeringar, investeringssparkonton, samt fond- och aktiedepåer, dröjt så har han fått avboka revisorstid efter revisorstid.
– Jag har ringt banken och fått höra att årsbeskedet ska komma, bokat en tid med min revisor några dagar senare – och sedan passerar datumen och inget kommer, säger Green.
Fördröjningen har gjort att den annars väldigt punktliga egenföretagaren har fått vänta med bokslutet i sitt konsultföretag. Men framför allt har väntetiden gjort att Christer Green tappat förtroendet för bankens system.
– Jag blir ju naturligtvis frustrerad och förbannad. En bank får inte ha den typen av, ska vi säga riskbeteende. Jag jobbar själv med sådant här, och i vilket företag som helst så har man ju hela tiden, om man gör ett systembyte seriöst, en plan B. Ulricehamnaren fick till slut sitt årsbesked den 19 februari.
– Man tycka att det är en petitess med ett årsbesked och så vidare, men det är själva principen här som jag tycker är intressant, säger Green.
Vissa av bankens kunder väntar fortfarande på sitt årsbesked. Ulricehamns sparbank beklagar förseningen.
– Vi förstår att detta skapat frustration och beklagar situationen. Felet är nu åtgärdat och årsbeskeden har nu börjat skickas ut till samtliga berörda kunder, förklarar Jessica Christensson, biträdande privatmarknadschef, via mejl till UT. Hur kunde det bli så här?
– Vi har under 2025 implementerat en ny teknisk plattform. I samband med det har vi upptäckt utmaningar i att
Årsbesked som vanligtvis kommer redan på nyårsdagen har dröjt fram tills nu för vissa bankkunder. Arkivbild.
”Jag tycker det är kusligt att Sparbanken är så beroende av Swedbank i det här”, säger Christer Green. FOTO: PRIVAT
få fram kompletta uppgifter till årsbeskeden. För att säkerställa att den information som lämnas till kunder är fullständig och korrekt valde banken att avvakta med utskicken tills kvaliteten kunde garanteras.
Systembytet har gjorts av Swedbank, och när Christer Green ringt och klagat på de försenade årsbeskedet har han fått svaret att Ulricehamns sparbank inte själva kunnat göra något åt systemfelet.
Det har gjort honom orolig. Finns det någon risk i att banken förlitar sig på system som andra parter kontrollerar?
– Som en av Sveriges största banker
Man tycka att det är en petitess med ett årsbesked och så vidare, men det är själva principen här som jag tycker är intressant.
Christer Green
finns bra möjligheter för Swedbank att ta fram pålitliga och välfungerande system. Även om systemen inte är lokalt utvecklade är det alltid vårt ansvar att de fungerar för våra kunder. Vi har en nära dialog kring systemen och känner oss trygga i samarbetet, svarar Jessica Christensson. Även förra året blev kunders årsbesked försenade från Ulricehamns sparbank. Förseningarna har gällt för samtliga banker som använder sig av samma systemlösning.
Emil Davidson Text
emil.davidson@ut.se
FOTO: PERNILLA RUDENWALL
Nagelsalongen som överlever på stammisarna: ”Som en familj”
ULRICEHAMN
Luxy’s nails närmar sig tioårsjubileum som nagelsalong på Ulricehamns gågata.
Det tackar ägarparet Hanna och Hop Le sina stammisar för.
– Jag tycker det är fantastiska människor i Ulricehamn. Väldigt snälla och trevliga, säger Hop Le.
Inne i den lilla lokalen på Storgatan sitter Hanna Le med ansiktsmask och fokuserade ögon.
Kunden Leila Claesson tittar ner mot sina naglar, och konstaterar nöjt när hon förstår att tidningen är på plats:
– Detta är den bästa nagelsalongen jag varit på.
Hon har återkommande suttit på den där stolen hos Luxy’s nails beauty salon i Ulricehamn. Säkert i fem år, berättar den trogna kunden.
– Våra kunder är trevliga och lojala. Vi vill att alla ska känna sig välkomna. Det känns som en familj här – du vet, säger delägaren Hop Le.
I nio år har han stöttat sin sambo Hanna Le i skapandet av parets gemensamma dröm: deras egen nagelsalong. 2017 blev drömmen verklighet när familjen Le flyttade till Ulricehamn från Helsingborg. Paret, som lärde känna varandra redan under barndomen i Vietnam,
Våra kunder är trevliga och lojala. Vi vill att alla ska känna sig välkomna. Det känns som en familj här.
Hop Le
lockades av småstadslivet och hittade rätt i lokalen på gågatan.
– Ulricehamn är en väldigt mysig stad. Det är bra för barnen, och allt finns nära.
I staden har Luxy’s nails endast en konkurrerande nagelsalong: Kim nails Ulricehamn. Fast salongerna ser inte på varandra som konkurrenter, berättar paret Le.
– Hon (An Phan, ägaren) är vår kompis också, säger Hop.
– Ulricehamn är en liten stad så man vill att alla ska leva vidare. Vi vill inte att det ska bli en död stad, fortsätter Hanna.
Med sin mångåriga plats på gågatan har de sett en hel del verksamheter komma och gå.
– Det är service som fungerar i första hand, säger Hop Le och fortsätter:
– När kunderna är nöjda och vet att de alltid är välkomna.
Vad är det bästa med att driva en egen nagelsalong?
Hanna Le utbildade sig till nagelteknolog i Malmö, innan paret flyttade till Ulricehamn.
Under pandemin blev kundbesöken väldigt mycket färre i nagelsalongen.
– Det är skönt att ha lite frihet. Men det är också mycket ansvar när man driver eget företag.
Hanna Le är den huvudsakliga ägaren till familjeföretaget. Hon berättar att det var som tuffast under pandemin. Då gick många nagelsalonger i Sverige i konkurs, och det var inte jättelångt från att Luxy’s nails gjorde detsamma.
– Men jag tänkte ingenting. Jag var inte jätteorolig, säger hon. Hur nära konkurs var det för er?
– Jättenära. Men vi är jättetacksamma för stödet till kunderna. De gav oss extrapengar ibland också, för att vi skulle överleva, säger Hop Le.
Efter pandemin har nagelsalongen återhämtat sig, och under sommarmånadernas mest hektiska perioder är bokningarna många.
– Det går upp och ner. Vissa dagar bra, vissa dagar lagom, summerar Hop.
Hanna Le ser tillbaka på nagelsalongens utveckling sedan 2017.
– Från början fick man bygga mer och mer och mer, det var en utmaning att få nya kunder. Nu har vi ganska många stamkunder – som kommer hela tiden.
Emil Davidson Text
Ägarna Hanna och Hop Le ser på sina kunder som familjemedlemmar.
Abbe, 23, gillar livet som
”Får nästan lägga jobb före allt annat”
DALUM
Abbe Kjellman, 23, startade sin egen entreprenadfirma sommaren 2024. Nu har hans nyblivna företag omsatt 1,2 miljoner.
– Jag har aldrig känt att jag passar in på ett och samma företag varje dag. Jag vill ha variationen i vardagen, säger Dalumbon.
23-årige Abbe Kjellman tittar upp från ett hål i marken i Fristad. Här har han grävt sig fram i över ett halvårs tid, efter att ha tackat ja till ett uppdrag från Vattenfall som byter ut elkablar i Fristad.
– Här har man varit till och från sedan i juni, säger Abbe Kjellman som har hjälp av grävmaskinisten Oskar Wallin.
Kabelbytet i Fristad är ett av årets stora arbeten, som gjort att Abbe Kjellman hållit sig sysselsatt fastän många grävarbeten satts på paus i samband med det kalla vädret. Det är en av många grejer han är nöjd med sedan företagsstarten 2024. När 23-åringen redovisade sin första årsredovisning, för perioden från slutet av maj 2024 till augusti 2025, så hade företaget en omsättning på över en miljon kronor. – Jag såg inte framför mig att jag skulle tjäna så här mycket. Jag har bara jobbat och kört på. Sedan fick man väl en liten chock själv att det gick så pass bra, när det var dags för bokslutet.
Vad lockade med att driva eget?
– Jag har alltid tyckt om att göra många olika grejer. Jag har aldrig känt
Att jobba är det bästa som finns.
Abbe Kjellman
att jag passar in på ett och samma företag varje dag. Jag vill ha variationen i vardagen.
I sitt företag, Abbe Kjellman entreprenad, jobbar han med mängder av saker. Det mesta är markarbeten, men Abbe Kjellman är också öppen för att reparera och tvätta maskiner bland mycket annat.
23-åringen berättar att det är mycket arbete bakom miljonomsättningen.
– Det är inga 40-timmarsveckor. Jag har jobbat väldigt mycket, både på
Om: Abbe Kjellman
Ålder: 23 Bor: Dalum
Familj: Mamma, pappa och två systrar
Tidigare jobb: Nybergs entreprenad.
Intressen vid sidan av jobbet: ”Ja, vad gör man då. Då är det väl umgås med vänner och familj”
Abbe Kjellman sysslar med det mesta – men mest markarbeten som att gräva avlopp, anlägga trädgårdar eller dränera hus. FOTO: EMIL
kvällar och helger. Man får nästan lägga jobb före allt annat. Men jag tycker det är värt det. Att jobba är det bästa som finns. Varför känner du så? – Det är kul att få hjälpa människor och göra så önskemål blir uppfyllda. Nästa steg i företaget har Abbe Kjellman redan tagit. Med ett plusresultat på nästan 300 000 kronor har 23-åringen nu investerat i en egen grävmaskin.
– Jag har mest bara varit med som markgubbe utanför maskinen tidigare. Men jag blir mer självständig med min egen maskin.
Grävmaskiner 8-25 ton grävlastare hjullastare brammesasentreprenad.se
DAVIDSON
Johanna startade företag som student – i dag har hon en egen designbyrå
STOCKHOLM
Johanna Lööf, 30, har gillat färg och form sedan barnsben. När det var dags för praktik under yrkesutbildningen valde hon och två klasskamrater att i stället starta ett eget bolag. Fem år senare driver de fortfarande designbyrån och har lyckats slå sig fram i en svår bransch.
Trots att hon är född och uppvuxen i Hökerum lockade storstadslivet. Efter studenten arbetade Johanna Lööf ett par år inom Ung företagsamhet innan hon bestämde sig för att plugga vidare.
– Då jobbade jag dagligen med företagsskapande och fick möta alla unga drivna människor, säger hon.
Sedan bar det av till Lund och en kandidatutbildning i kommunikation.
– Men jag kände när jag var klar att jag nog inte vill jobba med kommunikation. Jag ville jobba mer med form och bestämde mig för att hoppa på en yrkesutbildning som digital media creative i Stockholm.
Redan som barn var Johanna intresserad av form och färg.
– Min mamma är en väldigt kreativ person och har jobbat med keramik i många år och har alltid uppmuntrat det kreativa hemma. Vi har pysslat mycket och jag har alltid varit dragits till att göra saker finare och bättre genom det visuella.
Under yrkesutbildningen ingick en termins praktik. Men i stället för att praktisera på en redan etablerad byrå valde Johanna, tillsammans med två andra klasskompisar, att starta ett eget bolag.
– För mig var det nog inte självklart att starta just det här företaget men min kollega Nils var väldigt drivande och jag är glad att han fick med mig på tåget, säger Johanna och fortsätter: – Jag minns att vi bokade grupprum på skolan där vi satt och försökte gömma skolans logga som syntes i bakgrunden när vi pratade med kunder. Vi tänkte ”fake it until you make it”.
Om: Johanna Lööf
Ålder: 30 år
Bor: Stockholm men kommer från Hökerum
Jobbar som: Grafisk designer och driver en designbyrå med tre kollegor
Fritidsintressen: Åker gärna längdskidor på vintern, ta del av kulturlivet och går gärna på filmer eller konserter samt hänger på barer med vänner.
Bara under de första halvåret lyckades vi få uppdrag för både Coop, Cervera och Plantagen och då kände vi att vi lika gärna kunde köra vidare. Sedan dess har företaget och antalet kunder vuxit. I dag är de fyra personer och har under sina fem år som företag haft åtta praktikanter från olika länder. De har också hittat en ny kontorslokal i ett gammalt kapell på Östermalm där konstnären Hilma af Klint tillbringade mycket tid när hon levde.
Johannas roll inom företaget är som grafisk designer. Företaget har medvetet satsat på att vara en ”tight liten grupp” vilket Johanna beskriver också kommer med roliga utmaningar. Exempelvis får man, som hon uttrycker det, ta på sig många hattar. – Jag är också ”head of ekonomi”. Men främst är jag grafisk designer och jobbar mycket med att göra visuella identiteter för olika företag. Det kan vara allt från loggor och färger och typsnitt och hur det ska se ut i olika kanaler. Hon berättar att företaget har satsat på att ha en digital spets för att sticka ut i en redan ganska mättad bransch.
– Vi försöker jobba kollaborativt i ett snabbt medielandskap och på så sätt har vi kunnat konkurrera ganska effektivt med de stora äldre byråerna som kanske har väldigt många lager med projektledare och mellanchefer. När vi säljer in ett uppdrag är vi både projektledare och jobbar i uppdraget så vi är väldigt snabbrörliga. Vad för slags företag tycker du är roligast att jobba med?
När vi säljer in ett uppdrag är vi både projektledare och jobbar i uppdraget så vi är väldigt snabbrörliga.
Johanna Lööf
– Vi har jobbat en hel del med en kund i Berlin som är fastighetsägare men där har vi gjort tre olika varumärkesprojekt. Det senaste var ett café som de startade mitt i Berlin. Det var väldigt kul. Dels gillar jag mat men när man arbetar med caféer eller restauranger kan man ta ut svängarna en del rent visuellt. Man har inte samma begränsningar som när man gör ett jobb för ett mer ”uppstyrt” företag.
Hon berättar att alla jobb inte drar in lika mycket pengar men att de har tre parametrar de jobbar efter som företag. Det ska kännas kul, man ska tjäna pengar eller det ska vara ett gott syfte. Om två av de tre parametrarna är uppfyllda är det ett bra jobb.
– Man får prioritera lite när man väljer vilka jobb vi tackar ja till.
Nu bor du och jobbar i Stockholm men vad tänker du kring att jobba i Stockholm versus att jobba i Ulricehamn?
– Jag tror att jag alltid sett mig själv i en storstad och varit på väg från Ulricehamn. När jag var yngre tänkte jag nog att jag aldrig skulle flytta tillbaka men nu när jag passerat 30 kan jag ändå se charmen i en småstad på ett sätt jag inte kunnat göra förut. Nu tycker jag det är underbart att komma hem igen och hälsa på. Men samtidigt gillar jag när det händer mycket och när det finns ett stort kulturutbud bara utanför dörren.
Mathilda Alveflo
Text
mathilda.alveflo@ut.se
Johanna Lööf tillsammans med kollegorna
Pohl och Nils Andersson Bunge.
Vi bokade grupprum på skolan där vi satt och försökte gömma skolans logga som syntes i bakgrunden när vi pratade med kunder. Vi tänkte ”fake it until you make it”.
Johanna Lööf
Johanna Lööf från Hökerum startade företag ihop med två klasskompisar redan som student. FOTO: MICHELLE GEIST
Erik Bränninggård, Hanna Andersson och Alfred Palmén tittar på kalvarna.
FOTO: TIM ANDERSSON RASK
Direkt i arbete efter gymnasiet: ”Hur mycket jobb som helst”
LJUNG
Svenskt jordbruk förändras snabbt och behovet av arbetskraft är stort. I Herrljunga har ett gäng unga lantarbetare valt att satsa på en bransch där jobben aldrig verkar ta slut.
– Det söks alltid folk, säger Erik Johansson som tog studenten från lantbruksgymnasiet Uddetorp utanför Skara 2024 och som nu jobbar på Jonagården utanför Od. Omvandlingen av svenskt jordbruk har pågått utan att allt för många har märkt det: Från små gårdar där familjen skötte om det mesta till allt större gårdar där det krävs anställda för att sköta alla djur. Det här ställer krav på att det finns arbetskraft som vill och kan hugga i.
Några som både vill och kan är Erik Johansson, Sanna Persson, Alfred Palmén, Erik Bränninggård, Hanna Andersson och Tyra Uhlin. De har lite olika sätt att attackera semlan som ligger på tallriken framför dem på Gäsene mejeri där vi träffas. Killarna tog studenten från Uddetorp 2024, tjejerna 2025. Nu har alla fast jobb på gårdar i närheten.
Gemensamt för dem är att de alla har någon koppling till lantbruk hemifrån.
– Men sen fanns det ju några på Uddetorp som var helt gröna liksom. Det var ändå ganska många. De tar ju allting ifrån grunden när man kommer dit, säger Erik Johansson.
På Uddetorp bor man på internat och är borta stora delar av veckan. En stor omställning för en som är van vid att röra sig hemmavid. Efter att ha varit och besökt Uddetorp blev valet klart för Sanna Persson.
– När man väl kom dit och och fick prova på då kändes det självklart, innan var man så här, nä det vet jag fan inte om jag ska göra. För Erik Johansson handlade valet av Uddetorp om att göra något annat än att fortsätta åka till Herrljunga.
– Man var ju inte så sugen på att sitta och åka till Herrljunga i tre år till. När studenten närmade sig hade alla ett jobb redo. Inte alltför vanligt idag – att man får ett fast jobb direkt efter gymnasiet. En förklaring är den stora mängden praktik, 18 veckor under tre år. Då knyts kontakter och kontakter är viktiga i branschen där vilja att arbeta hårt smäller högre än ett långt cv.
Men gårdarna lär inte få behålla alla sex ungdomarna, flera planerar för att plugga vidare efter ett par år i arbetet, till agronom eller veterinär.
– Jag kommer inte stå och skrapa skit resten av livet, säger Hanna Andersson och alla skrattar.
Medelåldern för lantbrukare är 60 år och 6 av tio lantbrukare är över 65 år visar statistik från LRF. Många kommer alltså att behöva lämna över sin gård inom en 20-års period. Men för att ta över en gård krävs gedigen kunskap om vad man håller på med, särskilt idag, då kraven som ställs på en lantbrukare är höga.
Ungdomarna slår också hål på ett par myter, som att man ensam går och skrotar i en ladugård eller jobbar hela tiden. Tvärtom: Det är ett oerhört socialt jobb, berättar Erik Bränninggård.
– Man kan lätt bli sittande över ett par koppar kaffe när det är lite lugnare med gubbarna, säger han och skrattar.
– Sedan är det fritänkande, man får sköta sig själv och hitta lösningar på olika problem.
Arbetsdagen är allt som oftast sju till fyra, för de som jobbar i ladugård ungefär var tredje helg. Likt andra jobb med andra ord.
Erik Johansson trycker på att lantbruket är en viktig bransch för framtiden.
– Vi kommer alltid att behöva mat. Har man vilja och driv så kommer man väldigt långt på det i den här branschen.
Tim Andersson Rask Text
tim.andersson@bt.se
Sanna Persson tycker om kor och siktar på att läsa vidare till veterinär.
Sanna Persson, Erik Johansson, Hanna Andersson, Tyra Uhlin, Alfred Palmén och Erik Bränninggård.
