Bilaga till Ulricehamns Tidning
Ansvarig
utgivare: Henrik Erickson
Redaktör: Eddie Jonsson
Layout: Markus Pedersen
Omslagsfoto: Pernilla Rudenwall
Tryck: Borås Tidnings tryckeri AB
En hel pandemi hann passera. Jag hann flytta fyra gånger. Men nu är äntligen 2019 års julklapp invigd: mina sprillans ”nya” längdskidor!
Att erkänna hur ensamma mina längdskidor stått i diverse förråd i en längdskidbilaga på det här sättet kan väl närmast jämföras med att svära i kyrkan.
Jag kan faktiskt skylla på en hel del. Dåliga vintrar. Den där coronapandemin. Men absolut främst min höft som spökat återkommande
egentligen sedan jag fick mina skidor julen 2019.
Samtidigt kan jag inte heller säga att intresset varit särskilt stort när höften väl varit rehabad nog att testa. Längdskidåkningen har känts avlägsen och ointressant för egen del. Fram tills i år.
Jag tror inte jag är ensam med att ha inspirerats av den otroliga snömängd som dränkt vårt närområde den senaste tiden. Kanske blev jag till och med ännu mer lockad av att snön föll när jag var utomlands.
Plötsligt kom jag tillbaka till ett vinterparadis och ville direkt utnyttja det på alla sätt. Det förde mig till källaren, och till skidorna som stått och dammat alldeles för länge. Etiketten på de tillhörande stavarna hängde fortfarande där, och plasten på undersidan av skidorna fanns kvar. Till slut, tänkte jag, och drog i väg till spåren. Eftersom jag hunnit byta Ulricehamn mot Borås sedan jag fick skidorna så blev Hestra debutplat
Efter en lång, lång, lång, lång väntan fick skidorna till slut åka på sin premiärtur. FOTO: EMIL DAVIDSON
Det var länge sedan sist – men en frisk vinterdag med fina spår är fortfarande svårslaget.
Mina alltför förbisedda skidor kan andas ut. De kommer inte behöva vänta lika länge tills nästa skidåkning.
sen i stället för Lassalyckan. Ett nybörjarvänligt spår skulle jag snabbt lära mig. Det var bra, och bra var även känslan när de första staktagen togs. Betydligt bättre än jag förväntade mig.
Jag var ingen bambi på is, jag klarade mig från att ramla trots att backarna mynnade ut i spårlösa kurvor. Och framför allt var det ju riktigt, riktigt härligt.
Mina alltför förbisedda skidor kan andas ut. De kommer inte behöva vänta lika länge tills nästa skidåkning. Redan i bilen tillbaka från premiärturen började jag och kvällens åkkompis diskutera när nästa tur kan bli av.
Är din hemmabacke.
Vägbygge • Vägunderhåll • Schaktning för grunder Leveranser av grus, matjord m.m. • VA-arbeten Trädgårdsanläggning (plattläggning, plantering, stödmurar m.m) • Omdränering av villor • Skogsvägar www.helgesmaskingravning.se Bohestra, 523 96 Grönahög, mobil 070-550 74 96
Komponenter och kompetens för plåtformade verktyg
Din lokala redovisningsbyrå i Ulricehamn.
Vi är en komplett redovisningsbyrå som erbjuder tjänster inom bokföring, bokslut, deklaration, finansiell rådgivning och revision.
Välkomna att kontakta eller besöka oss: Lindängen Revision AB • Lindängsvägen 43 523 48 Ulricehamn • www.lirev.se 0321-53 44 40
UTFÖR Husgrunder • husdränering • dammar • dikning • avlopp minireningsverk snö- & halkbekämpning • markberedning skogsvägar kantskärning plattläggning och murar m.m.
VI ERBJUDER
Grävmaskiner 8-25 ton grävlastare hjullastare sopning • sandupptagning • transport av grus m.m. brammesasentreprenad.se
LÄNGDSKIDOR
Snötillverkning och spårpreparering på nätterna – och ”vanligt” arbete morgonen efter. Så ser verkligheten ut för flera av de ideella krafter som ser till att det finns skidspår på Hagatorpet.
– Det var många som drog lasset och skapade bra förutsättningar för mig. Jag vill ge tillbaka till klubben, säger Christian Olsson.
Första gången det var möjligt att åka skidor på Hagatorpet den här säsongen var redan den 22 november. Trots det miserabla vädret i december, har det endast varit fyra dagar utan spår på Hagatorpet sedan dess.
– Det var vi och Hestra som var först i Sjuhärad. De senaste åren har det varit så, säger Kenneth Johansson, som arbetar med snöproduktionen på anläggningen, tillsammans med bland annat Christian Olsson.
– Hestra har fördelen att de har tillgång till iskallt vatten i en bäck. Vi har
fördelen att vi har väldigt bra teknik, som löser även varmt vatten, säger Christian.
Tranemo investerade i toppmoderna snökanoner för drygt tio år sedan. – De är extremt dyra jämfört med andra ställen. Men vi kan göra bra snö i minus 2,5 grader och med femgradigt vatten. Snökvalitén blir också jämn, oavsett om det är minus tre grader eller minus 15.
Snösystemet är även automatiserat, vilket innebär att det kan styras via en dator eller en app.
– Som på julafton. Ingen vill vara här och göra snö då. Men så länge det inte är extremväder kan vi sköta det hemifrån.
Kommunen äger pistmaskinen och pumpen. Men annars tillhör det mesta klubben.
– Sedan står vi för all driftskostnad själva, diesel och elen. Det har blivit äckligt dyrt med el.
– Det är det som vi är mest oroliga för. Att det har ökat så mycket de senaste åren, säger Kenneth.
De försöker varje år att utveckla anläggningen på något sätt.
– Förra året byggde vi en extra damm. I år är det fokus på att bredda spåren.
Även om det är roligt att kunna erbjuda längdspår tidigt, är det inte viktigast att vara först.
– Men vi vill vara med när vädret kommer.
– Intäktsmässigt så lever vi på spårkort. Då är den tidiga snön inte jätteviktig. Men för våra ungdomar är den jätteviktig. Det är därför vi i grund och botten har det här snösystemet, säger Christian Olsson.
Totalt är det runt 60 personer som jobbar ideelt med konstsnöanläggningen på Hagatorpet …
… och här är några av hjältarna: Torvald Alfredsson, Dick Björkman, Andreas Jonsson, Bertil Hesselås, Christian Olsson, Kenneth Johansson och Dan Claesson.
Hagatorpet brukar vara tidigt med konstsnöspår varje vinter: ”Vi vill vara med när vädret kommer.” FOTO: EDDIE JONSSON
Tranemo IF investerade i moderna snökanoner för drygt tio år sedan. ”Vi kan göra bra snö i minus 2,5 grader och med femgradigt vatten”, säger Christian Olsson.
Han utvecklar:
– Det är just för intresset. Jag vet själv hur det var på 80-talet när jag var aktiv ungdom. Det kom några riktigt dåliga vintrar. Det var bedrövligt. Då dog allt. Det var ingen som började med skidåkning, och alla slutade. Tranemo IF har många ungdomar i träning.
– Ska de springa på fotbollsplanen runt koner och med stavar långt fram i januari, då tror jag att de ledsnar. Då väljer de att spela innebandy. Kan de komma på snö redan i november så är det bra.
Det är ungefär 60 personer som jobbar ideellt med Hagatorpets konstsnöspår.
– Vi är en driftledargrupp på ungefär tio personer, som har lite mer an-
Snösystemet på Hagatorpet är automatiserat vilket innebär att det mesta går att styra via en app.
Sedan står vi för all driftskostnad själva, diesel och elen. Det har blivit äckligt dyrt med el.
svar. Vi har vissa tider där vi ansvarar för skötseln och driften av anläggningen. Vi löser av varandra, säger Christian Olsson.
De har även en grupp på 40 personer som arbetar främst med att tillverka snö.
– Utöver det är det runt 15 personer, främst pensionärer, som hjälper till dagtid. Exempelvis när vi kört en natt kan det ligga slangar ute som måste dräneras. Då hjälper de till med det. Hur många timmar lägger ni här?
– Jag har inte velat räkna på det, säger Kenneth Johansson.
– Senaste veckan var det över 60 timmar. Men det var också en extrem vecka. Men i vanliga fall är det säkert 15–20 timmar per vecka, säger Christian Olsson.
Ofta sker arbetet på obekväma tider.
– Jag jobbar egentligen bara nätter.
I dag är första gången jag är här dagtid.
– Särskilt nu när skidåkningen är igång. Då sker allt arbete på obekväma tider. Vi vill inte störa skidåkarna, säger Kenneth Johansson.
Hur långa nattpassen blir varierar.
Men ofta blir det mellan tre och sex
timmar. Efter hemkomst blir det inte så mycket sömn, innan det är dags att gå till sina ”vanliga” jobb. Kenneth jobbar med teknikfrågor på glasbruket i Limmared och Christian är bonde.
– Är passet mellan 03 och 06 på morgonen åker jag direkt till jobbet. Det blir en tuff dag.
– I måndags gick jag aldrig och la mig. När jag kom hem började jag ploga snö och sen gick till ladugården för att sköta djuren. Jag gick och la mig vid åtta på morgonen, säger Christian. Varför gör ni det här? – Jag var själv elitaktiv. Det var många som drog lasset och skapade bra förutsättningar för mig. Jag vill ge tillbaka till klubben. Sedan är det mycket gemenskap också. Vi har förbannat roligt ihop. Du väljer oftast inte dina kollegor. Men här har vi gjort det lite grann. Alla har samma intresse och samma mål.
Eddie Jonsson Text eddie.jonsson@ut.se
LÄNGDSKIDOR
Skejtandet blir vanligare på Lassalyckan, men skidläraren Linda Finnskog tror fortfarande att många inte riktigt vågar testa.
Känner du dig träffad?
Eller vill du bara bli ännu bättre på den alltmer populära åkstilen?
Här är UT:s stora skejtguide, med tips för alla nivåer av åkare.
Kännetecken: Du sneglar lite avundsjukt på skejtåkarna när de far förbi i spåret. Har antingen aldrig testat, eller försökt några gånger med sin klassiska utrustning.
Linda Finnskogs bästa tips: 1 Våga – Ganska många funderar på att lära sig skejta, men kommer aldrig till första steget. Det kommer vara utmanande, men testa.
2 Utrustningen
– Skaffa rätt utrustning. Ska man fokusera på något så är det att köpa ett par sköna skejtpjäxor, för det skiljer sig mest från den klassiska tekniken. En skejtpjäxa är styvare och är byggd på ett annat sätt som ger bättre stöd upp kring vristen – vilket gör den mycket enklare att åka med.
Behöver man egentligen både köpa nya skidor och pjäxor då?
Kännetecken: Du kan ändå kalla dig skejtåkare. Du har rätt utrustning och en grundförståelse, men får inte till tekniken för att energisnålt ta dig fram på bästa sätt.
Linda Finnskogs bästa tips:
1 Tyngdöverföring – Att flytta tyngden från ena skidan till den andra driver farten. För att veta att man har rätt tyngd på benet som är i marken kan man tänka en rak linje från näsan, till knät och till tårna. Sedan när man glider över vill man ha samma parallella linje igen. En bättre tyngdöverföring ger ofta ett längre skär, och du nyttjar glidet på varje skär.
2
Fortsätt öva utan stavar
– Att åka utan stavar är det enklaste sättet att utvecklas. Stavarna blir en säkerhetsgrej, det är lättare att våga mer när man släpper dem.
Linda Finnskog är skidlärare på Tingsholmsgymnasiet, och ger här sina bästa skejttips. FOTO: PRIVAT
Kännetecken: Du bemästrar de olika växlarna och börjar bli snabb för att vara motionär. Du har kanske kört något lopp, men vill fortsätta att ta nästa steg.
Linda Finnskogs bästa tips:
1 Tajming
– Det man kan testa är att jobba mycket mer med tajmningen, och då menar vi rytmen i åkningen. Det är ofta det som missas lite grann. – Man kan tänka att armarna styr benen. Ofta blir man kort i sin åkning och stressad, armarna jobbar snabbt nära kroppen och då kommer benen jobba likadant. Tänk dig själv om du är stressad och ska skynda dig – då rör du armarna snabbt för att komma framåt.
Linda Finnskog tycker det är bra att våga ramla: ”Det är ofta beviset på att du vågat utmana dig själv” FOTO: PRIVAT
– Ja, en skejtskida är vanligtvis lite kortare –och har ingen fästzon, börjar Linda Finnskog.
– Men har man skidor med fästvalla – inte skins eller sådär – och bara vill prova rörelsen utan att köpa något så kan man bara skrapa bort fästvallan och testa med sina klassiska skidor.
3 De första övningarna
– Skejt handlar mycket mer om att stå på ett ben. Det kan man öva på i klassiska spåret. Ta tre staktag, ställ dig på en fot, ta tre staktag igen och byt fot.
– Åk också utan stavar i början. Skejt är väldigt likt skridskor egentligen. Det är ganska lätt att öva på den rörelsen på stadion på Lassalyckan. Skejt kräver ännu mer av balansen, så lägg tid på att träna utan stavar.
Linda Finnskog avslutar: – Ta också gärna hjälp av någon som kan. Dels för att inte känna sig lika ensam i spåret när man ska prova något nytt, men även att få hjälp med tekniken gör att det inte blir lika jobbigt att åka.
3
Lär dig växla – som på en cykel
– När du kan grundtekniken är det dags att lära sig olika deltekniker, som fungerar som olika växlar på en cykel. De används bland annat för att spara energi, säger Linda Finnskog och fortsätter:
– Det finns fem växlar. Men tvåan, trean och femman använder du mest när du är ny.
Hur fungerar de olika växlarna?
– Ettan är när det är som brantast uppför, man saxar fast glider på varje skär.
– Tvåan är att man tar ett stavtag för varannat bentag, det används vid uppförsåkning.
– Trean är mer för platt och lätt uppförsåkning. Då tar man ett stavtag vid varje bentag.
– Fyran… då går det fortare. Återigen ett stavtag för vartannat bentag, men en annan tajming än tvåan. Används i lättåkt terräng.
– Femman är att åka utför, och tänka som att du åker skridskor. Du använder inte stavarna, och pendlar bara med armarna.
– I skidåkningen ska du tvärtom ha en lugnare, större rörelse för att komma snabbt framåt. Har man en lugn pendel och åker stort så vinner man mycket mer mark för varje skär. Och rör man armarna stort och lugnt kommer benen gå likadant.
2
Bli expert på grundtekniken
– Våra åkare på skidgymnasiet tränar också på grunderna. Det är ofta back to basics. Lägg in i varje pass en stund där du jobbar med någon grundteknik som tyngdöverföring eller timingen.
3
Filma dig själv
– De som kommit en bit kan filma sig själva. Ofta har man en känsla hur man tror det ser ut – sen när man ser det så känner man ojdå! Det kan vara jobbigt men också ganska bra.
Emil Davidson Text emil.davidson@ut.se
WORLD CUP ULRICEHAMN
19-21 MARS 2027
Missa inte folkfesten. Säkra din plats vid världscupspåret.
I mars 2027 återvänder världscupen till Ulricehamn. Har du också längtat efter pulsen, atmosfären och folkfesten som tusentals fans och världens bästa idrottare skapar tillsammans? Nedräkningen har börjat.
Ta del av löpande uppdateringar, förhandsinformation och erbjudanden i världscupens nyhetsbrev och håll dig uppdaterad.
Anmäl dig till nyhetsbrevet på worldcupulricehamn.com
Med 125+ ungdomar i aktiv träning, 20+ elitsatsande juniorer & seniorer och motionärer med olika ambitioner utvecklar Ulricehamns IF skidåkare för hela livet. Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt för oss att bedriva vår verksamhet i och utanför spåret.
Ett utsnitt ur Västgötaloppet förra vintern. Då inramat av plusgrader och blötföre. I år ser det ut att blir ett vinterlopp i minusgrader och på längre slinga än de senaste åren. FOTO: JASMIN
LÄNGDSKIDOR
Västgötaloppet siktar i år på åtta kilometer och fem varv –och på ett starkt elitfält. – Förutsättningarna ser bättre ut än på många år, säger Claes Persson i arrangörsorganisationen.
När snön föll över i Ulricehamn i januari så fick organisationen bakom Västgötaloppet ”feeling” och skickade ett pressmeddelande om längre varv i årets lopp. ”Vi planerar nu för att förlänga bansträckningen från Lassalyckans konstsnöspår på 6–7 kilometer till minst 10 kilometer, och i bästa fall upp mot 13–14 kilometer”, sade banchefen Linus Cedervärn då.
När det återstår en dryg vecka till
tävlingarna i månadsskiftet januarifebruari har de planerna fått revideras.
– I dagarna går snökanonerna igång på vägspåret och det betyder att vi har ett varv på minst sju kilometer, som också är relativt flackt. Det är många år sedan det såg så bra ut för Västgötaloppet, säger Cedervärn och hänvisar då också till en kall prognos för vädret under tiden fram till loppet. Om det vill sig, och förhandlingarna med övriga aktörer på Lassalyckan går i mål, har Västgötaloppet en förhoppning om att också få till slingan runt hinderbanan, vilket skulle betyda en bana på åtta kilometer.
– Då blir det fem varv och en ännu bättre tävling. Vi jobbar för det alternativet, säger Cedervärn.
Claes Persson och övriga i tävlingsledningen kan glädja sig åt ett gott inflöde på anmälningssidan.
– Vi har passerat 600 åkare på söndagen och 700 totalt. Vi har i år hela vägen legat före statusen från tidigare år. Att vi är ett Challengerlopp i Ski Classics i år har nog betydelse. Det har varit tidigare och bättre marknadsföring, säger Persson.
Vid optimala förhållanden kan loppet ta emot 800 åkare per start på söndagen, då finns ett tävlingslopp och ett motionslopp.
– Motionsloppet kommer nog att bli fullt i år. Tävlingsloppet fyller vi kanske inte helt men vi är jättenöjda med anmälningarna.
Nytt för år i är dubbla prispengar. Det betyder 10 000 kronor till dam-
Fakta: Västgötaloppet 2026
Lördag 31 januari: Skatelopp över 42, 21 och 12 kilometer, företagsstafett och Miniskidan. Söndag 1 februari: Lopp i klassisk stil, 42, 21 och 12 km. Två startgrupper, tävlingsklass och motionsklass. I tävlingsklassen ingår också danska mästerskapen.
och herrsegrarna i söndagens tävlingslopp. Dessutom 5 000 kronor till de som är sammanlagt bäst i skateoch klassiska loppen.
– Känslan är att det kan bli bra elitfält. En del åkare, inte minst från södra Sverige, åker ned lite tidigare inför cuptävlingarna i Ulricehamn helgen efter Västgötaloppet. Vi får signaler om att bra åkare planerar att komma, säger Claes Persson.
– Sedan inför vi Miniskidan för barn 0-8 år. De startar tillsammans med skateloppet och stafetten på lördagen. Det blir häftigt.
Henrik Erickson Text
henrik.erickson@ut.se
INSTALLATION • SERVICE & GARANTI
ÖPPETTIDER: MÅN-FRE 9-18, LÖR 10-14
Storgatan 8, Ulricehamn 0321-414 23
Den läser och bläddrar du i, nästan som i en vanlig tidning,
LÄNGDSKIDOR
En fördel med snöfall och minusgrader? Att det öppnar upp för ännu fler alternativ för skidåkning. Grönahög, Tvärred och Ölsremma är bara några av platserna där det har varit möjligt att ge sig ut på tur i vinter.
Motionsspåret i Grönahög spåras nästan varje vinter. Men hur lång slinga det blir – och hur länge spåren är i åkbart skick – beror såklart på vädret. Tack vare köldperioden och snöfallet i början av januari har det varit fina möjligheter till skidåkning i år. – Spårar vi allt kan vi erbjuda nästan 15 kilometer. Det är en tur och returslinga, säger Robert Gotting i Grönahögs IK.
Det finns olika slingor att åka. Alla utgår från elljusbanan. Det finns både lättåkta och mer utmanande alternativ.
– Det går att få ihop 4,4 kilometer lättåkt skidåkning, som alla klarar av. Det är inga branta knixar eller skarpa kurvor. Det är ganska behagligt. Men det finns även delar med branta backar på övre delen. Den högsta punkten jämfört med startområdet är 100 meter.
Robert Gotting berättar att många har tagit sig till Grönahög för att åka skidor i januari.
– Vi fick ordning på det till trettondagsafton. Då hade vi mycket folk, från Göteborg, Alingsås, Trollhättan och Jönköping. Det kommer folk från lite överallt. Många pratar om att det är en fin och bra bana.
Trots den senaste tidens mildväder går det fortfarande alldeles utmärkt att åka. Den här helgen finns det även planer på att fixa till spåren så det går att åka hela 14,8 kilometersslingan.
Senaste gången det fanns skidspår vid Bergavallens elljusspår i Tvärred var 2018. Men i år har det varit möjligt att ta sig runt på den utmanande 2,5 kilometersslingan med skidor igen.
– Det behöver komma mycket snö som det gjorde nu. Kommer det bara tio centimeter och det kommer en mildperiod. Då kostar det mer än det smakar, säger Mikael Wester i Tvärreds IF.
Hur har intresset för skidåkning varit?
– De flesta åker eftermiddagar och kvällar. Då är jag inte på plats. Men jag har förstått att det har varit en hel del. Det är väldigt uppskattat bland byborna.
Den senaste tiden har det varit plusgrader och regn. Mycket snö har därför smält bort.
– När det är sådant väder ska man hålla sig ifrån spåren. Men vad jag har sett så har det inte gått igenom. Sen har jag inte varit runt hela banan. Men det är fortfarande åkbart nästan hela vägen.
Den kommande tiden ska det bli bättre väder, med flera minusgrader. Men det behöver även falla en del snö för att få till lika fina spår som tidigare i januari.
Hur är banan?
– Det är en ganska tuff motionärsbana. Det är väldigt kuperat, säger Mikael Wester, som berättar att det går att åka både klassiskt och fristil.
I närområdet har det även varit möjligt att åka längdskidor på natursnö i Ölsremma, Röshult, Dalstorp och Länghem i vinter.
Eddie Jonsson Text
eddie.jonsson@ut.se
Skidåkare från flera delar av Västsverige brukar åka skidor i Grönahög. FOTO: PRIVAT
LÄNGDSKIDOR
Det finns flera utmaningar för Vasaloppsdebutanten Mathieu Poudret. Att sätta tekniken, klara reptiderna – och att inte trilla i Risbergsbacken. – Jag hoppas att jag överlever den. Jag har sett Youtube-videor. Det ser farligt ut, säger 39-åringen.
Mathieu Poudret och hans familj flyttade till Sverige och Ulricehamn för fyra år sedan. Tidigare bodde de i England, där Mathieu jobbade för Akwel. När det Ulricehamnsbaserade företaget erbjöd honom en tjänst i Sverige tackade han ja.
– Det har alltid varit min frus dröm att bo i Sverige. Min dröm var att bo i Storbritannien. Vi följde min dröm i sju år. Nu var det hennes tur, säger han och skrattar.
Mathieu och hans fru Charlotte har flyttat runt en hel del. De har bland annat bott i Belgien och Litauen. Nu har de två barn och ser sig själva stanna i Ulricehamn ett bra tag framöver.
– Vi är båda äventyrliga. Vi gillar tanken att vi inte vet var vi kommer befinna oss om ett par år. Men vi be stämde oss för att köpa ett hus här. Vad tycker ni om Ulricehamn?
– Det är som paradiset. Ibland frå gar vi våra barn om de skulle vilja flytta tillbaka till England eller till Frankrike. Men ingen chans. Vi är lyckliga här.
Efter flytten till Sverige dröjde det inte länge innan han hörde talas om skidloppet mellan Sälen och Mora för första gången.
– När jag började på Akwel i Ul ricehamn hörde jag ofta mina kol legor prata om Vasaloppet. Jag kän de inte igen det ordet. För mig lät det
som ett franskt ord för någon typ av byxa. Men sen förstod jag att det var ett viktigt lopp i Sverige. Då trodde jag inte att jag skulle åka det. Sen började kollegorna prata om en svensk klassiker. Då blev jag intresserad.
Planen från början var att göra ett lopp om året. Men förra sommaren bestämde han sig för att simma Vansbro. Några månader senare klarade han även Lidingöloppet. Då tänkte han att han likaväl kan ge Vasaloppet ett försök.
– Jag började med att läsa på historiken, om kungen och allt. Själva loppet, jag vet att det finns en brant nedförsbacke (Risbergsbacken). Där många samlas för att se skidåkarna trilla. Jag hoppas att jag överlever den. Jag har sett Youtube-videor. Det ser farligt ut.
När jag började på Akwel i Ulricehamn hörde jag ofta mina kollegor prata om Vasaloppet. Jag kände inte igen det ordet. För mig lät det som ett franskt ord för någon typ av byxa.
Mathieu Podret
Mathieu Poudret åkte en del utför när han bodde i Frankrike. Men när det kommer till längdskidåkning är han nästintill nybörjare.
– Eftersom jag har åkt slalom trodde jag att jag kunde åka längdskidor. Men det är annorlunda. Jag kan inte kontrollera någonting.
Innan snön kom till Ulricehamn testade han att åka rullskidor.
– Jag åkte 30 kilometer i ett sträck. Då kände jag mig självsäker. Men efter tio kilometer på snö kunde jag inte andas.
Han medger att det kommer vara en utmaning att klara reptiderna i Vasaloppet.
– Jag vet inte tiderna. Jag har inte tittat. Just nu vill jag bara fokusera på tekniken. Sen ska jag åka Västgötaloppet. Mina kollegor sa att det är bra förberedelse.
Hur stolt kommer du vara om du löser klassikern?
– Väldigt stolt. Jag planerar att sätta upp medaljerna på mitt kontor, så att alla som kommer in kan säga: ”oh, du har gjort en svensk klassiker”. Men något som jag inte är stolt över är att jag inte har lärt mig det svenska språket än, säger Mathieu Poudret och utvecklar:
– Folk har olika talanger, min talang är inte språk. Min fru kunde prata svenska efter ett år. Men för mig ser orden likadana ut. Jag vill gå SFI. Men jag jobbar och på kvällarna vill jag umgås med barnen. Jag funderar på att börja jobba halvtid, så jag kan lära mig svenska.
Eddie Jonsson Text
eddie.jonsson@ut.se
Mathieu Poudret har genomfört två av fyra lopp i en svensk klassiker. Vasaloppet och Vätternrundan återstår. Det är skidåkningen som är hans största utmaning. FOTO: EDDIE JONSSON
Mathieu Poudret konstaterar att det finns bra förutsättningar för att träna inför den svenska klassikerna i Ulricehamn.
Fransmannen kämpar med att sätta tekniken i skidspåret: ”Eftersom jag har åkt slalom trodde jag att jag kunde åka längdskidor. Men det är annorlunda. Jag kan inte kontrollera någonting”, säger han.
Vi vill vara en god kraft i samhället. Därför stödjer vi framförallt lokala föreningar som får barn och ungdomar att röra på sig och bidrar till att ge dem en meningsfull fritid. Här är några av de lokala föreningar vi sponsrar.
Om: Mathieu Poudret
Ålder: 39.
Bor: Ulricehamn.
Från: Utanför Bordeaux i Frankrike.
Gör: Jobbar med ekonomi på Akwel som financial controller.
Familj: Frun Charlotte och barnen Nicholas, 9, och Felix, 7. Intressen: Leka med barnen, läsa historieböcker.
Äter helst: När jag flyttade till Sverige var jag överraskad hur bra maten var. Jag gillar julmat. Jag gillar kanelbullar. Jag gillar
hur svenskarna tillagar kött och fisk. Dricker helst: Vatten.
Tittar på: Jag gillar att titta på komedier med barnen. Jag tittar även på debatter på Youtube.
Lyssnar på: Mycket fransk musik. Men jag gillar Hold me closer med Cornelia Jacobs som vann Melodifestivalen. Vi tittar på Melodifestivalen varje år, mina barn gillar det.
Dold talang: Bra på att underhålla mina barn.
LÄNGDSKIDOR
900 timmar träning per år. Drömmar om landslaget och SMmedaljer. Föräldrarna som största sponsor. Linus Nygren hör till en unik och viktig kategori konditionsidrottare – de som hänger i.
Utan elitbredd finns det ingen spets, säger han.
Ännu ett träningspass in på kontot. Linus Nygren har den här tisdagen i januari mött mörkret på Lassalyckan. Två timmars skidåkning, vilket var dagens andra inskription i träningsdagboken.
UIF:aren Nygren har hunnit bli 26 år. Efter att ha gått på skidgymnasiet i Ulricehamn hakade han på den nystartade elitträningsmiljön för längdskidor som förra året lades ned i brist på resurser.
I hela sitt vuxna liv har Linus Nygren satsat på att bli så bra som möjligt på skidor. Han har växlat in deltidsjobb på lager och en del studier – men livet har anpassats för att bli så snabb som möjligt i spåret.
– Målsättningen har alltid varit att bli riktigt bra, att komma med i landslag. Det har man väl fått släppa lite de senaste åren, tyvärr, säger Linus när han slår sig ned i värmestugan i änden av klubbhuset.
Det skulle gå att avfärda Linus Nygren som en av dem som inte räckte till. Utgångspunkten för intervjun är dock den motsatta.
Linus är en typ som det finns allt färre av. En elitaktiv som hänger i –och vägrar ge upp. Vi kommer att prata om urval, talang och spets, vad det är som till sista avgör vilka som tar sista klivet och blir bäst.
– Det är svårt att säga, sett till resultaten har jag har ju inte nått ända fram. Pratar vi långlopp finns chansen i dag att komma med i ett team och utvecklas därifrån. I traditionell åkning är det rätt få som når den absoluta toppen och det är en kombination av saker som avgör vilka som lyckas.
Är du en ensamvarg?
– Ja, efter att elitmiljön lade ned så har det blivit rätt mycket ensamträning. Sedan kör jag gärna ett pass ihop med någon då och då. Idag till exempel. Samtidigt kan jag tycka att det är ganska skönt att träna själv. I måndags åkte jag fem timmar här uppe. Det är rätt härligt. Jag tränar bra när jag får tänka själv.
Ekonomiskt, hur har du fått ihop de här åren?
– Mamma och pappa är stora sponsorer och jag tycker att UIF ställer upp bra. Men de pengarna som kommer in räcker knappt till skiddelen ens. Är det mer av en långloppssatsning nu?
– Jag har tänkt att rikta fokus mot långloppen i Sverige men samtidigt köra traditionellt de helgerna som det passar. Cupen här i Ulricehamn kör jag. Helgerna längst upp i Norrland skippar jag. Topp 100 på Vasaloppet är det stora målet. Jag tycker att jag borde ha kapacitet nog för att klara det. Jag var mellan 110 och 120 förra året.
Hur många timmar lägger du på träning?
– På ett år runt 900. Nu något mindre när jag jobbar deltid eller pluggar. Det är rätt mycket. I våras hade jag ambitionen att dra ned på träningen men så blev det sommar och då klarade jag inte det. Jag är för rastlös för att sitta hemma – och det är för roligt att träna. När du har fått släppa drömmen om landslaget – vad är ditt mål? Vad strävar du efter?
– Nu är det mest att må bra och trivas med idrotten. Att ha roligt och utvecklas och göra det så bra som möjligt på de lopp jag åker.
Samtidigt kan jag tycka att det är ganska skönt att träna själv. I måndags åkte jag fem timmar här uppe. Det är rätt härligt. Jag tränar bra när jag får tänka själv.
”Linus Nygren
Finns det tider då du inte har mått bra av idrottandet?
– I slutet av förra säsongen då var jag rätt less. Jag nådde inte mina mål och det gick tungt. Tanken slog ju mig, att lägga av – men efter ett uppehåll på någon vecka så vaknar det något igen och framför allt känner jag att det är för roligt att träna för att lägga ned det. Du springer milen på 32.17 med skidåkarkropp. Inte läge för att se hur långt du kan komma där?
– Jag har varit lite sugen på att satsa mer på löpning. Lidingöloppet var i fokus under förra året men då skadade jag hälsenan och kunde inte springa så mycket som jag önskade.
Det är svårt att ändra på sig, vi skidåkare tränar ju mycket mängd och det är det jag är van vid. Vilket är det största missförståndet kring konditionsidrott på elitnivå? – Calle Halfvarsson är ett bra exempel. Calle är en riktigt bra skidåkare men folk hemma framför tv:n riktar kritik mot att han är för dålig. Få förstår jobbet som ligger bakom och hur små marginalerna är. Jag och många andra tränar lika mycket som Calle och är ändå inte riktigt nära hans nivå – då känns det lite skevt att höra att Sverige är jättedåliga på herrsidan nu. Vilken är din bästa tävling någonsin? – Prestationsmässigt så säger jag
Skandinaviska cupen i Lillehammer förra året. Då var jag runt 70:e plats. Tionde svensk, det är rätt bra – men det ser ändå inte så bra ut i listorna. När jag var 25:a på SM var också bra. Längdskidor och löpning är väldigt svart eller vitt, kan du längta efter en sport med lite mer slumpmoment? – När jag tittar på skidskytte så kan jag ha tänkt så någon gång. Att med fullt skytte så skulle det gå att konkurrera. Men på allvar har jag inte funderat på något annat för att lyckas bättre placeringsmässigt. Det svåra, tycker jag, med en ren konditionsidrott är att du till sist inte riktigt vet vad du ska göra för att utvecklas och bli
bättre. Är det att träna mer, eller träna mindre?
Idrotten byggs av de som hänger i och inte ger upp. Landslagsåkarnas prestationer hade inte speglats i något om de andra 80 inte finns i resultatlistan. Är det viktigt för svensk idrott att det finns sådana som du?
– Det gäller att hitta sin egen motivation och att det inte bara är vinna eller pallen som räknas. Att komma topp 30 eller 50 måste också kunna trigga. Sedan är det ju i grunden ett roligt liv att leva, att få åka runt med människor som ser likadant på livet som jag själv gör. Sedan är det väl så, att det krävs en bredd för att få fram en spets.
Linus Nygren har i dag ingen tränare utan planerar och genomför sina pass på egen hand. Målet i vinter är topp 100 på Vasaloppet. FOTO: HENRIK ERICKSON Strax över 32 minuter på milen är respektabelt. Linus Nygren har funderat på en större löpsatsning men tycker att skidornas mängdträning är lite för rolig. Bilden är från en upplaga av Jälmåloppet. ARKIVFOTO: EVELINA SEGERQVIST
Linus Nygren går inte på knäna, trots att hans ambition att nå Sverigetoppen och landslaget inte har infriats. UIF:aren satsar vidare med full kraft. FOTO: HENRIK ERICKSON
till privatpersoner och företag
• Datorer - bärbara/stationära
• Skrivare - Tillbehör - Nätverk
• Service - Hembesök
• Molntjänster, Hemsidor
• Displaybyte Apple iPhone
info@bogedata.se www.bogedata.se
Lilla Torget 3, Ulricehamn 0321-359 45
Att komma topp 30 eller 50 måste också kunna trigga. ”
Linus Nygren
Är skidföreningarna bra på att backa upp elitbredden?
– UIF är bra på det, tycker jag. De satsar på junior och seniorgruppen och jag vill ju tro att det är viktigt att ha den ambitionen. Det är ett stort steg när du blir senior. Då handlar allt om resultat, samtidigt som det blir mycket förändringar i livet för många. Utan att ett roligt sammanhang är det lätt att lägga av.
Henrik Erickson Text
henrik.erickson@ut.se
LÄNGDSKIDOR
Han är en av landets mest lovande skidåkare i sin ålder. När Bauhaus cup avgörs i Ulricehamn hoppas Vilmer Wingskog Lindqvist på att skrälla – med mamma Anne-Marie som både stöd och inspiration. – Jag vill bara nå ännu högre hela tiden, säger ulricehamnaren.
Sveriges bästa skidtalanger intar Ulricehamn för Sverigecupen och Bauhaus cup den 6–8 februari.
Vilmer Wingskog Lindqvist är bland de yngsta i startfältet i juniorcupen Bauhaus cup – men tror ändå att chansen finns på en topp fem-placering mot två år äldre åkare.
– Det är inte omöjligt. Det är tufft, men det är väl det stora målet, säger den 16-årige ulricehamnaren.
UIF-talangen gjorde karriärens första Bauhaus cup-tävling på snö i början av januari.
Då blev han elva i 10 kilometer fristil och hamnade på 14:e plats i den klassiska sprinten i Falun.
I båda juniortävlingarna fanns dessutom bara två jämnåriga åkare som åkte snabbare än Vilmer Wingskog Lindqvist, som är född 2009.
Han har visat flera gånger att det är den höga nivån han håller.
Kan man säga att du är en av de absolut största skidtalangerna i din ålder? – Ja, jo men det kan man nog säga. Ulricehamnaren ler på ett lite busigt och stolt sätt.
Samma leende ska han återkomma till flera gånger under intervjun. Trots sina blott 16 år har Vilmer Wingskog Lindqvist lyckats med mängder av imponerande bedrifter. Utanför skidspåret har han blivit fyra och femma i sin ålder i Lidingöloppet de två senaste åren. Han har också imponerat på rullskidor, som när han var snabbast upp för stigningen från Åsundens kant upp till Lassalyckan – mot tre år äldre motståndare i tävlingen World cup youth weekend.
– Det var ett bra träningspass, säger Vilmer Wingskog Lindqvist och ler igen.
Hur reagerade resten av åkarna på att de blev slagna av någon som var tre år yngre?
– De tyckte inte det var jättekul. Men det passar mig bra uppför.
Skidåkaren har länge varit lite mindre än sina jämngamla konkurrenter, men nu har han växt till sig.
– Det var tufft när man var lite yngre och var mindre än de flesta, men nu har man kommit ikapp lite, säger han.
Hur tidigt fattade du att det var värt att satsa på längdskidor, och att du var i toppen av åkarna i Sverige?
– Det har jag väl alltid varit egentligen…, säger Vilmer Wingskog Lindqvist som berättar att det varit självklart för honom att lägga ner jobbet.
– Jag har väl alltid haft talang men det är mycket träning också. Jag gillar ju det här så himla mycket.
Vid sin sida har ulricehamnaren bra stöttning av familjen. Inte minst från mamma Anne-Marie Wingskog, som också var en talangfull skidåkare när hon var ung.
Det var väldigt skönt att ha med henne på läger för att valla skidor och inte behöva tänka så mycket själv.
Vilmer Wingskog Lindqvist
Skidåkningen gjorde att Vilmers mamma flyttade till Ulricehamn, för att gå skidgymnasiet på Tingsholm. Nu är sonen en förstaårselev på samma skidgymnasie.
– Jag har alltid tyckt det varit kul att satsa. Jag har haft bra koll på träning, och diskuterat mycket med mamma hemma hur jag ska göra för att bli bättre, säger Vilmer.
Hon har hjälpt dig mycket alltså?
– Ja. Hon är också väldigt intresserad och insatt. Vi tycker det är väldigt kul att snacka om det.
Mamma Anne-Marie har dessutom varit tränare för sin son tidigare.
– Det har varit bra. Det var väldigt skönt att ha med henne på läger för att valla skidor och inte behöva tänka så mycket själv, säger 16-åringen och skrattar.
Behöver du vara mer självständig nu när du blivit äldre?
– Ja, tyvärr måste jag ju det. Valla själv fick jag göra första gången i höstas.
Ulricehamnaren ser fram emot att få åka Bauhaus cup på hemmaplan.
FOTO: PERNILLA RUDENWALL
Det gick väl sådär, men jag lär mig. När det är tävling i stället för träning litar dock Vilmer Wingskog Lindqvist fortfarande bäst på mammas vallning.
Näst på tur i tävlingskalendern är ju hemmatävlingen i Bauhaus cup på Lassalyckan.
Hur speciellt blir det för dig?
– Det blir jävligt kul, och jag gillar ju banan här och hoppas på att det blir mycket publik. Det blir riktigt kul, säger Vilmer Wingskog Lind qvist.
Har du större chans för att det är på hemmaplan?
– Ja. Jag brukar åka bra hemma, de här banor na passar mig riktigt bra.
16-åringen har förstås stenkoll på vilka åkare som kan konkurrera om top placeringarna han siktar mot.
Fakta: Vilmer
Wingskog Lindqvist
Ålder: 16
Bor: Ulricehamn
Gör: Studerar samhällskunskap med längdskidsinriktning på Tingsholmsgymnasiet
Familj: Mamma Anne-Marie, pappa
Stefan och storebror Olle
Intressen utöver skidåkning: ”Golf. Och spelar fotboll i UIFK:s P16-lag gör jag också. Jag vill inte släppa fotbollen riktigt, det är så kul.”
Största meriter: Två USM-guld i lag. Ett individuellt USM-brons från 2025. Blev tvåa på Folksam cup 2025, och trea på den stora ungdomstävlingen året innan. Kom tvåa i en klassisk jaktstart i Oslo Obos skidfestival i Holmenkollen 2024, i 15-årsklassen. Debuterade i Bauhaus cup på rullskidor i höstas och på skidor i början av januari.
Fakta: Allt om Smart energy cup och Bauhaus cup i Ulricehamn
Sverigecupen (även kallad Smart energy cup) och Bauhaus cup pågår 6–8 februari på Lassalyckan i Ulricehamn. Samtidigt pågår även paracupen med betydligt färre deltagare. Här är tävlingsschemat –med tider, distanser och lokala åkare att hålla utkik efter.
FREDAG
• Sverigecupen, 10 kilometer intervallstart klassisk stil
• Bauhaus cup, 10 kilometer intervallstart klassisk stil
• Paracupen 10 kilometer intervallstart klassisk stil
LÖRDAG
• Sverigecupen, sprint fri stil
• Bauhaus cup, sprint fri stil
• Paracupen, sprint fri stil
SÖNDAG
• Sverigecupen, 20 kilometer masstart fri stil
• Bauhaus cup 17–18 år, 15 kilometer masstart fri stil
• Bauhaus cup 19–20 år, 20 kilometer masstart fri stil
Emilia Eriksson har fått en succéstart på säsongen i Sverigecupen och börjar närma sig ett läge där hon på allvar knackar på dörren till världscupen. Hon är dessutom i fin form, efter att ha lyckats med karriärens bästa resultat när hon blev trea i Sverigecupen i Falun.
Kajsa Ekenberg hade en succésommar på rullskidor med en seger i juniorvärldscupen och en pallplats i lag på seniornivå. Hon blev även trea i totalställningen av juniorvärldscupen. På snö hittills i år är hennes bästa resultat när hon tog sig till semifinal i sprinten i Falun. Har flera topp tio-placeringar i Bauhaus cup.
Är det någon du behöver passa dig extra för?
– Nej, det är de som ska passa sig, säger han och ler. Samtidigt poängterar UIF-åkaren det som han får lära sig på skidgymnasiet i Ulricehamn. Hur det går rent resultatmässigt spelar inte jättestor roll för honom just nu. – I år är jag fortfarande förstaårsjunior. Så jag har egentligen inga stora mål. Mest bara att utvecklas hela vintern så man kan åka fort om några år, när det verkligen gäller. Det är bara bonus om det går bra nu. Hur påverkas du när det går bra då? Får du hybris?
– Nej, jag blir bara sjukt motiverad när det går bra. Och vill bara nå ännu högre hela tiden, säger UIF-talangen.
Emil Davidson
Text
emil.davidson@ut.se
Ester Strand blev nyligen utsedd till Årets idrottare i Ulricehamn, efter ett 2025 då hon tog dubbla JSMmedaljer. Hon blev även uttagen till en juniorlandskamp i norska Gålå och till JVM i rullskidor i lettiska Madona. De bedrifterna visar att 18-åringen är en av de största talangerna i sin ålder. Hon har varit sjuk i början av säsongen och missat flera tävlingar. Men är hon frisk och lyckas hitta formen, kan hon absolut utmana om pallplatser i Ulricehamn.
Malte Hendén har haft en lite tyngre start på årets säsong. Men har tidigare visat att han har en hög högstanivå. Han har flera topp tio-placeringar i juniortävlingar. Bland annat blev han sjua i sprinten i Bergeforsen för ett år sedan. I augusti blev han också tvåa i ett rullskidlopp i juniorvärldscupen.
LÄNGDSKIDOR
UT har samlat ett starkt batteri av frågor om det som är vinterns stora skidhöjdpunkt för många – Vasaloppet. Hur mycket vet du om skidklassikern mellan Sälen och Mora?
Hans Rapp vinner Västgötaloppet 1994. FOTO: UT ARKIV
1 Ulricehamn är skidbygd och Vasaloppet är det största på året för många skidåkare. Trots det är det få kvinnor från Ulricehamn som antar utmaningen. Hur många kvinnor från Ulricehamns kommun åkte i mål på Vasaloppet (söndagsloppet) 2025?
1: 22
X: 15
2: 11
2 Att Oskar Svärd från Tvärred har vunnit Vasaloppet tre gånger vet de flesta, men hur många gånger i rak följd var han topp 10 i mål?
1: 13
X: 9
2: 7
3 Hans Rapp var Ulricehamns bäste Vasaloppsåkare på 1990-talet – men han tävlade inte för UIF under sina vassaste år. Vilken klubb åkte Rapp för?
1: Tvärreds IF X: Äspereds IF 2: Landsbro IF
4
Drickastationerna utmed Vasaloppet, som Hökberg, Risberg och Evertsberg är svensk idrottskultur. Men vilket är station är nummer två i ordningen som åkarna passerar?
1: Mångsbodarna
X: Smågan
2: Eldris
Kör Ida Dahl för Lager 157 Ski Team? ARKIVFOTO: JASMIN FRLJEVIC Hur många gånger var Oskar Svärd topp 10? FOTO: TT
5 Ulricehamns IF är största Vasaloppsklubben i kommunen. Vilken klubb är nummer två i antalet deltagare (för boende i Ulricehamns kommun), inräknat alla Vasaloppets lopp inom skidor, cykel och löpning?
1: AXA SC X: Redvägs SK 2: Blidsbergs MTB
6
Norge dominerar längdskidvärlden på herrsidan. Hur många år har det stått en norsk segrare högst upp på herrpallen i Vasaloppet sedan år 2000?
1: 16 X: 13 2: 10
7 Lager 157 Ski Team har en stark koppling till Ulricehamn genom företagets sponsring och med teamchefen Anton Järnberg från Marbäck. Vilka två toppdamer kör för Lager 157?
1: Jenny Larsson och Karolina Hedenström
X: Louise Lindström och Sofie Elebro
2: Ida Dahl och Ida Palmberg
8 Västgötaloppet är det lokala seedningsloppet till Vasaloppet. Hur många kilometer kör åkarna där?
1: 21 X: 50 2: 42