O Opera

En milstolpe i svensk operahistoria var uppförandet 1959 av Aniara på Kungliga Teatern (Operan) i Stockholm. För första gången användes elektroniska musikinslag. Karl-Birger Blomdahl skapade musiken, Erik Lindegren skrev librettot till Harry Martinsons verk medan Xet hade uppgiften att göra scenografi och dräkter. En knäckfråga var hur astronauterna skulle se ut på scenen. Ingen visste, förrän Xet föreslog att de kunde liknas vid ishockeyspelare. Och så blev det också.

Opera är en konstform där dramat på en scen helt eller delvis sjungs fram. Rötterna till operan går tillbaka till 1500-talets Italien. Till Sverige kom operan hundra år senare då olika gästspel anordnades. 1773 invigdes Gustav III:s opera. I början av 1900-talet började mer moderna scenlösningar skapas för dekor till de olika uppsättningarna på svenska teater- och operascener. Bland de konstnärer som bidrog till denna förnyelse räknas Xet till en av de ledande.

Xet gjorde dekor och kostym till fyra uppsättningar på Kungliga Teatern. Först ut 1950 kom han med baletten ”Fröken Julie”. Dekoren kom att användas för alla uppsättningar i hela världen av Cullbergbaletten. 1954 spelades Carmen, den passionerade kärlekssagan mellan soldaten Jose och den fria kvinnan Carmen. 1956 fortsatte det med operan ”Wozzeck” av Alban Berg, en modern klassiker, innan det blev dags att ta sig an den nyskrivna operan Aniara. Operan var också den första science fictionoperan med en rymdfärd som handling. Xet-museet gjorde 2009 en utställning om Aniara och Xets insats.

Sverige har bidragit med flera världsstjärnor i Operasammanhang. Birgit Nilsson är en och Jussi Björling ett annat exempel.