God Tid 7/2013

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 7 4.10.2013 Årgång 41

LEDARE

I ledaren konsaterar förbundsordförande Ole Norrback att vi som åldras nu är ovanligt lyckligt lottade.

– Tidigare generationer slets ut av tungt kroppsligt arbete och krig, farsoter och undernäring skördade också unga liv. Bland yngre generationer tycks stress och mental utslitning vara ett växande problem idag. I medeltal har vi alla, också vi pensionärer, det bättre än någon annan generation före oss. Medeltal säger ändå inte hela sanningen.

SIDAN 2

Äldre IT-handledare har tid och tålamod

Äldre är bäst på att lära andra äldre att använda datorer. Äldre handledare har både tid och tålamod, ofta en bristvara hos yngre släktingar och datainstruktören. SIDAN 5

Marit Björkbacka

Osteoporostema lockade

En temadag med folksjukdomen osteoporos i huvudrollen lockade över 300 besökare i Borgå. ”Spänst i benen”-dagen är en uppföljare till ”Skön men skör”-kampanjen och ordnades nu för första gången. Ett populärt inslag var uppträdandet av Eila Nevaranta med artistnamnet ”Rap-Mummo”. SIDAN 9

Glada steg i vardagen – motionsglädje för alla En sommardag 1999 hittade Gustaf Langenskiöld en papplåda fylld av gulnade brev. En skattegömma skulle det visa sig.

Foto Maj-Britt Paro

Historiska brev blev bok

Brevväxlingen mellan Gustaf och Karl Langenskiöld täckte över fyrtio år av Finlands historia, från 1881 genom sekelskiftets förryskningsperiod med de kejserliga manifesten, första världskriget och ryska revolutionen fram till 1925. Läs mer på sidan 21.

Motion ger upplevelser och piggar upp vardagen. I Åbo finns det massor av möjlig­heter tillgängliga för alla, oberoende av ålder och funktionsförmåga. Det gäller för oss pensionärer att nappa på det som bjuds – eller åtminstone en del av det.

SIDAN 11

2 – GOD TID

7/2013 LEDARE

Hälsan tiger still Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi

En relativt god hälsa har varit normal­tillståndet för de flesta av oss, men inte för alla. Ökad information om betydelsen av goda kostvanor, av motion och av ett sunt liv i allmänhet, de medicinska framstegen samt en god folkhälsovård har hjälpt många av oss till en bättre hälsa, och också till ett längre liv. Det sägs att hälsan tiger still, vilket underförstått betyder att sjukdomarna nog låter höra av sig. Det har vi alla upplevt. Senast när krämporna kommer, upptäcker vi att god hälsa inte är en självklarhet. Om hälsan tiger still, så skall arbetet för den goda hälsan vara både synligt och hörbart i vårt samhälle. ”Det är inte åren i ditt liv som räknas, utan livet i dina år” har någon optimistisk tänkare sagt. Så kan man också tala för livskvalitet. Nu behöver det ju inte finnas en motsättning i den här meningen. Gott liv i åren kan nämligen också tänkas ge flera år i livet, och då räknas ju båda. Aktiviteter, som känns meningsfulla och stimulerande, ger liv i åren, det vill säga livskvalitet i vardagen. Sådana aktiviteter bjuder bland annat våra aktiva pensionärsföreningar på.

Vi som åldras nu är ovanligt lyckligt lottade. Tidigare generationer slets ut av

tungt kroppsligt arbete och krig, farsoter och undernäring skördade också unga liv. Bland yngre generationer tycks stress och mental utslitning vara ett växande problem idag. I medeltal har vi alla, också vi pensionärer, det bättre än någon annan generation före oss. Medeltal säger ändå inte hela sanningen. Det finns pensionärer, som har svårt att få pengarna att räcka till, i synnerhet om oväntade extrakostnader dyker upp, till exempel för nya och dyrare mediciner. Pensionärsförbundet har därför sagt att de, som har det sämst, skall ihågkommas först när välfärden breddas. Garantipensionen var viktig, men nivån bör höjas ytterligare.

I vår nordiska välfärd har vi inte lyckats avskaffa utslagningen. Sociala problem tenderar att gå i arv, och det tycks finnas ett samband mellan kortare utbildning och sämre hälsa, som sedan också påverkar livslängden. Stora besparingar i de sociala kostnaderna kan vi nå med ett effektiverat arbete mot utslagning av unga, speciellt pojkar. Det är betecknande att folkpensionen, som var tänkt som en garanti på ålderns höst, allt mera betalas ut till förtidspensionerade män under 55 år medan andelen äldre, som får full folkpension, minskar stadigt. Vårt samhälles sociala ohälsa, som tyvärr ibland nog tiger still, är dyr för oss alla, men dyrast för dem som drabbas.

Det finns knappast någon patentmedicin för god hälsa och ett långt liv. Många faktorer påverkar. Våra gener, vår omgivning och våra vanor är några. Genforskningen går oerhört snabbt framåt, och nya rön och behandlingsmetoder kan hjälpa oss minska de hälsorisker, som finns inbyggda i oss. Hela vår omgivning med de sociala nätverken, naturen och bosättningen sätter spår i vår hälsa. Vi mår alla bra av ren luft, både när vi andas och, bildligt, när vi umgås.

Bara vi själva kan påverka våra vanor. Det kan låta trist, men sunda vanor, en regelbunden livsstil och få utsvävningar tycks ge förutsättningar för ett längre liv. Mångsidig och ofta återkommande motion, goda vänner och täta sociala nätverk samt sunda kostvanor är i alla fall bra för oss alla, också när krämporna börjar kännas och hälsan svikta. Med bättre vanor kan vi försöka hålla krämporna och ohälsan på avstånd och hjälpa vår hälsa att tiga still.

Ole Norrback

Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Carin Åminne

förbundsordförande

Kommande program 7–8/10 8/10 10/10 10–11/10 14–15/10 23/10 5/11 6/11 13/11 19–20/11 20/11 11/12

IT handledarkurs Pargas. Se sidan 5 Seniorsurf-dagen.

Samrådets i Helsingfors seminarium kl. 13–16 på AV. Se sidan 22 Vem Vårdar Vem-konferensen i Kommunernas hus.

Drop In-verkstad på Seniorskeppet.

Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 29 Svensk Festdag på G18 kl. 12–16. Se sidan 28 SPF Österbottens höstmöte i Terjärv.

SPF:s höstmöte i Tammerfors. Se sidan 3 IT-seminarium i Tammerfors.

Danskväll i Liljendal. Se sidan 29 Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 29

Nya tider – ny tidning?

Vår tidning God Tid får ny chefredaktör när

hela tidningsvärlden är inne ett (om)brytningsskede. De flesta tidningar står inför samma problem. Annonserna blir färre, kostnaderna för tryckning och distribution av papperstidningen ökar, prenumeranterna blir färre och de sociala medierna får allt större betydelse. Dagstidningarnas problem är delvis självförvållade. Alltför sent reagerar man på de förändringar som redan länge varit på kommande när det gäller kostnader och ändrade läsvanor. På redaktionerna har det funnits en övertro på att sensationer och skvaller bidrar till framgång, med sviktande trovärdighet som följd. Nu minskar man både i personalen och i antalet utgivningsdagar, vilket inte gör tidningarna mera lockande.

Situationen för God Tid liknar bara delvis dagstidningarnas. Kostnaderna för tryckning och distribution är mycket stora, medan annonsintäkterna tenderar att minska, kanske för vår del ändå mest pga. den krisande ekonomin. I motsats till situationen för dagstidningarna får God Tid ständigt flera läsare, eftersom antalet medlemmar i våra föreningar ökar hela tiden. Alla undersökningar visar att God Tid har nöjda läsare.

Den största förändringen sker när papperstidningen långsamt men säkert försvinner. Både ekonomiska och ekologiska skäl talar mot ett system, där stora mängder papper transporteras runt om i landet, när tidningarnas innehåll i stället kan distribueras över nätet. Modiga dagstidningar går först, medan tidningar som God Tid kommer att vara de sista, som helt övergår till distribution över nätet.

Vilka slutsatser skall vi som pensionärer och läsare dra av den här utvecklingen?

Den viktigaste är väl att vi alla skall lära oss att använda datorer. Nätversionen av dagstidningarna kommer att bli billigare, säkert mycket billigare, än papperstidningen. God Tid är redan nu förmånlig för medlemmarna. Knappast någon annan tidning får man ett helt år för elva euro, som är medlemsavgiften till förbundet, utöver alla de aktiviteter, som föreningarna och förbundet bjuder på. Också för God Tid skall vi överväga att ge den enbart som nätversion till dem som vill ha tidningen i den formen. Som papperstidning kommer den säkert att finnas kvar så länge det finns läsare som vill ha sin tidning hemsänd med posten.

När Ulf Wahlström nu går i pension (han har

redan skrivit in sig i förbundet!) vill vi alla läsare av God Tid tacka honom och önska honom ett gott liv i många år som pensionär. God Tid är den synligaste symbolen för vårt förbund och kanske den starkaste länken mellan våra medlemmar. Ett gott jobb förtjänar ett varmt och uppriktigt tack!

En ny chefredaktör vill och skall naturligtvis sätta sin personliga prägel på sin tidning. Vi hälsar Katarina Bengs-Westermark varmt välkommen i vår krets och ser fram emot nya tider med en tidning, som ständigt är i takt med tiden.

Ole Norrback

GOD TID

7/2013 – 3

I blickfånget I BLICKFÅNGET

Pensionärsorganisationen viktig Inför morgondagen Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO ger gemensamt vart tredje år sedan 2007 ut en enkät som har beställts från TNS Gallup och direktör Juhani Pehkonen som analytiker. Enkäten, som på finska heter ”Huomisen kynnyksellä”, på svenska översatt som ”Inför morgondagen” publicerades nyligen. I enkäten intervjuades 1 116 personer på två språk i maj–juni 2013 bland 55–79-åringar. Svarsprocenten var 43. Frågorna gällde individens uppfattning av samhällsattityder gentemot åldrande, förhållande till pensionärsorganisationer, förtroende för pensionssystemet och uppfattning av lycka. Enkätresultaten översattes i sin helhet till svenska 2010, men i år publiceras de endast på finska. Rapporten kan beställas från kansliet och finns också på förbundets webbplats.

Föreningsaktivitet Enkäten visar att 22 procent av de svarande har varit aktiva i en pensionärsförening och en tredjedel (31 procent) hör till en pensionärsförening. Den bästa åldern att ansluta sig är i 60–64-års åldern anser man i enkäten, och 41 procent meddelar att de vill höra till en pensionärsförening. Andelen personer som är osäkra är 28 procent. Det här är en signal till föreningarnas medlemsvärvare i pensionärs­ organisationerna: synligare budskap, flera kontakter och tag inte ett första nej som ett slutgiltigt svar på frågan om medlemskap. 41 procent säger att de troligen inte kommer att delta i pensionärsföre­ ningarnas aktiviteter.

Pensionärsorganisationernas roll Enligt enkäten är pensionärsorganisationerna viktiga i framtiden, endast 4 procent var av delvis eller annan åsikt på den punkten, 73 procent var av samma eller delvis samma åsikt, 23 procent var osäkra. Önskemålet är att pensionärsorganisationerna ska vara aktivare och ettrigare (67 procent) och hälften anser att pensionärsorganisationerna är avlägsna och okända.

En del anser att pensionärsorganisationerna är för politiska (41 procent) och 38 procent anser att pensionärsorganisationerna är kunniga i pensionärspolitik. Yngre svarande ser pensionärsorganisationerna som intressebevakare medan äldre svarande ser dem som serviceorganisationer.

Frågan hur mycket man litar på olika parter som sköter pensionärsärenden, fick följande svar: Folkpensionsanstalten (65 procent mycket eller

rätt mycket, 10 procent osäkra, 24 procent litet eller inte alls), Arbetspensionsförsäkringsbolag (43, 21, 36), pensionärsorganisationer (36, 28, 36), löntagarorganisationer (32, 24, 44), landets riksdag (21, 18, 60), landets regering (20, 19, 60) och arbetsgivarorganisationer (13, 28, 59). Pensionärsorganisationerna placerades således på en tredje plats, inte illa.

Oroshärdar Enligt enkäten bekymrar sig de tillfrågade för närvarande främst för att pensionen inte räcker till och för ensamhet. På tio års sikt är bekymren för att social- och hälsovårdstjänsterna inte räcker till och att priset för social- och hälsovårdstjänster kan bli för högt de förhärskande orosmolnen.

Enligt enkäten borde pensionärsorganisationerna speciellt koncentrera sig på att trygga socialoch hälsovården för de äldre (72 procent), trygga pensionsförmånerna (62), sänka pensionsskatten (51), minska ensamheten (31), minska pensionärernas boendekostnader (24) och minska serviceavgifter och egenrisk (23). Detta sammanfaller med de svar förbundet har fått via förfrågningar bland sina medlemsföreningar.

Livssituationen I allmänhet var svarande nöjda med sin nuvarande livssituation, på en skala mellan 1 och 10 var genomsnittet 8,14 jämfört med hela befolkningen, som är 7,48. Däremot var man försiktigare än snittet för hela befolkningen när det gällde situationen om 10 år (7,67 i enkäten, 7,77 för hela befolkningen) eftersom hälsan, som är en av de viktigaste faktorerna för lycka, anses vara en osäkerhetsfaktor i framtida perspektiv bland de svarande.

Enligt enkäten såg man följande frågor som de viktigaste förmånerna pensionärsorganisationerna erbjuder medlemmarna: Intressebevakning och medverkan i beslutsfattande (45 procent), råd i äldrefrågor (42), möjligheter till samvaro (36), hobbyverksamhet (34), resor (31), frivillig- och vänverksamhet (27) och medlemsförmåner och -tjänster (27).

Fram för aktiva, dynamiska och ivriga föreningar och föreningsmedlemmar. De utgör grunden för social gemenskap, fysisk och psykisk hälsa.

Veronica Fellman verksamhetsledar

Kommande resor 14–16/10 29/11–1/12 23–27/12 13–15/1 2014 31/1–15/2 2014 1–3/4 2014 25/4–2/5 2014 5–9/5 2014 Juni 2014 Augusti 2014 September 2014

Seniorskeppet.

Teaterresa till Stockholm.

Fira julen på Lehmiranta. Se sidan 19 Spa-resa till Tallinn. Se sidan 19 Resa till Almuñécar. Se sidan 19 Jazzkryssning till Stockholm. Se sidan 19 Resa till Kroatien. Se sidan 19 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius.

Estland/Tartto Sverige/Dalarna Irland

HÖSTMÖTESKALLELSE 2013 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte den 13 november 2013 kl. 13.00–ca kl. 16.30 på Scandic Hotell Rosendahl, Pyynikintie 13, 33230 Tammerfors.

Fullmaktsgranskningen och lunchservering inleds kl. 11.30.

Busstransport från järnvägsstationen i Tammerfors till Hotell Rosendahl ingår i deltagarpriset.

Förbundets medlemsföreningar har i enlighet med förbundets stadgar 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med –– högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, –– 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, –– 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, –– 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, –– 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och –– medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Vid höstmötet behandlas i stadgarna under 10 § för höstmötet nämnda ärenden, vilka upptas på föredragningslistan. Enligt 11 § i stadgarna ska en motion till höstmötet skriftligen inlämnas till styrelsen senast den 31 augusti.

Vi uppmanar föreningarna att meddela namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga höstmötesdeltagares namn på förhand till höstmötet senast den 30 oktober 2013 till SPF:s kansli, Åsa Laukonlinna, tel. 0207288819 eller e-post kansliet@spfpension.fi.

Deltagaravgiften är 45 euro per person och betalas in på något av Svenska pensionärsförbundets konton senast den 30 oktober 2013: Aktia FI93 4055 1140 0011 77, BIC-kod HELSFIHH, Nordea FI72 1572 3000 3952 36, BIC-kod NDEAFIHH, OP-Pohjola FI77 5780 3820 0359 61, BIC-kod OKOYFIHH För mer information om Scandic Hotell Rosendahl, se www.scandichotels.fi/rosendahl, välj svenska.

Styrelsen för Svenska pensionärsförbundet rf Ole Norrback förbundsordförande

Veronica Fellman verksamhetsledare

Tips: SPF:s kalender 2014 Nu på hösten är det dags att fundera på beställningen av SPFkalendrar för 2014. Du kan köpa kalendern utan eller med pärm, som antingen är samma som för 2013, blå med en ljusblå rand horisontellt i mitten eller helt mörkblå. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Porto tillkommer vid postning. Kalendrarna kan också avhämtas och köpas vid kanslierna i Helsingfors, Vasa och Åbo. I kalendern finns uppgifter om förbundets styrelse, kansli och kommittéer.

Uppgifterna om styrelserna i föreningarna har slopats, eftersom kontoret har fått respons på att kontaktuppgifterna är för gamla. Därför finns kontaktuppgifterna på vår webbplats www.spfpension.fi och i skilda kontaktuppgiftshäften, som uppdateras till och distribueras på höstmötet.

Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tel. 020-7288810, eller e-post kansliet@ spfpension.fi. Kalendern distribueras av Ajasto i mitten av oktober till Svenska pensionärsförbundets kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo. Kalendern kommer också att finnas till salu och för distribution på höstmötet 13.11 och troligen på Seniorkryssningen 14–16.10. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa den på förhand. Kalendern är en utmärkt present eller julklapp till dig själv eller någon du vill glädja!

VERONICA FELLMAN

4 – GOD TID

7/2013

Berit Haga, i mitten, och Kerstin Wallis möter 93-åriga Gretel Grundvall i matsalsdörren. Gretel flyttade in när Herberts hus öppnade för drygt ett år sedan.

Herberts hus i Kronoby prövar nya vägar Elever från gymnasiet får studiepoäng för att någon timme under skoltid besöka åldringshemmet! Idén föddes i Kronoby gymnasium och nu ser man med stort intresse fram mot detta på Herberts hus, en nybyggd enhet för åldrings- och demensvård i Kronoby.

– Visst gör vi det! Vi är övertygade om att alla får nytta av projektet, intygar verksamhetsledare Kerstin Wallis på Herberts hus.

– Det finns mycket som ungdomarna kan hjälpa oss med, icke enbart genom att besöka våra inneboende. Det finns säkert behov av datastöd och andra praktiska åtgärder som ungdomarna behärskar.

Herberts hus byggdes och upprätthålls av Kronoy pensionärshemsförening, vilken tidigare byggt hyresbostäderna i Storågården samt två demensenheter.

I Herberts hus finns nu också en tredje enhet för demensvård. Huset och demensavdelningarna bär namn efter donatorsparet Herbert och Sylvia Slotte.

Berit Haga är sekreterare i föreningen, nyligen pensionerad från tjänsten som verksamhetsledare och den verkliga eldsjälen bakom Herberts hus. Konceptet är också lokalt komponerat, baserat på erfa-

renheter från äldreomsorgen och vård av klienter med minnessjukdomar.

– Det fanns uppenbara behov av fler demensplatser och platser för tryggt åldringsboende. Därför gick vi in för ett mångservicehus. I huset hyr vi rum åt frisörska, kos-

metolog och fysioterapeut, köket och matsalen hyr vi åt privatföretagare som på plats tillreder och serverar mat åt drygt 70 personer.

Huset har också ett stort allrum med soffgrupper, panoramautsikt över en äng där kor betat hela sommaren och med kyrkan lite läng-

Berit Haga i husets stora allrum med panoramafönster mot byn och med fondväggen prydd av skisser som Kronobykonstnären Annie Krokfors gjort.

Annie var också en av initiativtagarna när föreningen startades 1966.

re bort. Intill finns också ett mindre auditorium där lokala grupper får hyra in sig, och där föreningen också ordnar personalskolningen.

Konditionssalen med olika gymredskap uppskattas till och med av utomstående.

14 lägenheter inryms i Herberts hus plus 10 demensplatser i Sylvia 3.

Huset är sammanbyggt med pen­ sionärsbostäderna i Storågården och de två äldre demensavdelningarna. Totalt har Herberts hus och Storågården 41 hyresgäster plus 26 klienter på demensavdelningarna.

– Flera aktörer verksar här på stället. Kronoby kommun och Karleby stad är naturliga samarbetsparter, och vi är speciellt glada över att Kronoby pensionärsförening besöker oss en gång i veckan och ordnar eget program, berättar verksamhetsledaren Kerstin Wallis.

Hon tackar sin föregångare Berit Haga och övriga personalen för att personalrekryteringen fungerar bra. Personalen uppfyller kompetenskraven och föreningen kan fylla alla 22 befattningarna.

– Personalen trivs här och det finns alltid sökande om arbetsplatser blir lediga! Vi känner oss stolta

över huset, intygar Haga och Wallis samstämmigt. Öppna för ideer Berit Haga verkade länge inom hälso- och sjukvården i Kronoby kommun och sex år som ledande skötare innan hon vid starten för ett år sedan blev verksamhetsledare för Herberts hus. Som sekreterare i den upprätthållande föreningen är hon fortfarande engagerad i verksamheten, dessutom innehar hon kommunalpolitiska uppdrag inom sektorn.

– Vi är hela tiden öppna för nya ideer, tipsa oss! Gymnasieprojektet är resultat av den öppenheten och vi tackar studiehandledare Birgitta Abbor för detta, konstaterar Berit Haga.

Amerikabesök Just nu har Herberts hus också en Amerikagäst, Greta Nyberg från San Fransisco som bor en månad i huset tillsammans med sin syster Liseth Bjolin.

Greta Nyberg är imponerad av verksamheten: – De tar så väl hand om oss.

Det känns tryggt och trivsamt här, säger hon.

Text och foto Bertel Widjeskog

GOD TID

7/2013 – 5

Äldre IT-handledare har tid och tålamod Äldre är bäst på att lära andra äldre att använda datorer. Äldre handledare har både tid och tålamod, ofta en bristvara hos yngre släktingar och datainstruktören.

På tröskeln till pensioneringen har jag funderat en del på vad jag ska fylla tiden med sen. När detta läses har jag tagit mina första stapplande steg som pensionär. Ända sedan början av 1980-talet har datorn spelan en viktig roll i mitt arbete. Kanske har jag snappat upp ett och annat smått och gott under årens lopp, sådan kunskap som jag kunde dela med andra?

Kunde jag till exempel fungera som handledare för andra pensionärer?

För att ta reda på satte jag mig på skolbänken tillsammans med femton likasinnade från pensionärsföreningar i södra Finland.

Inom ramen för projektet IT för seniorer ordnades kurser för IT-handledare i samarbete med folkhögskolan Axxell. Jag deltog i den som hölls på Överby i Esbo.

En kurs hölls i Vasa och en blir av i Pargas inom de närmaste dagarna.

Mona Lehtonen berättade om SPF:s IT-projekt som inleddes 2010 med Eric Jansson vid spakarna i två år. Projektet fick tilläggsfinansiering och pågår 2013–2014 med Mona som ansvarig. Att utbilda och ge stöd åt handledare är huvudmålet för projektet och fler handledare behövs.

Allt fler pensionärer har upptäckt nyttan och nöjet med att kunna använda en dator. Det som ibland förskräcker är snabba förändringar och bristande säkerhet.

Datalärare Patrik Sandberg från Axxell lotsade kursdeltagarna runt bland annat de här problemen. Han nämnde som exempel Microsofts uppdatering till Windows 8 som ser väldigt annorlunda ut än sjuan som de flesta är vana vid. En tröst är att det går att köra åttan med ett traditionellt skrivbord som känns bekant för Windows 7-användare.

När det gäller virusskydd och brandvägg är de här funktionerna

en del av Windows, så man behöver inte skaffa något skilt program.

Maria Bergman, som är ansvarig för IT-kurserna vid Helsingfors arbis, berättade att deras grundkurser i Windows snabbt blivit fullbokade, och trots att kursen är tänkt för nybörjare, är de flesta deltagarna sådana som uppdaterar från Windows 7 till 8. Så gott som alla nya PC:n har numera åttan installerad.

Att lära sig använda pekplatta är också mycket populärt på Arbis just nu.

Hembesök Det är knappast en överdrift att kalla Kaj Kankaanpää förbundets mesta IT-handledare. Han har i många år hjälpt medlemmar i Grankulla svenska pensionärer att skaffa och installera utrustning och lärt dem att surfa på nätet, skriva texter, använda e-post med mera.

Kaj brukar göra hembesök och han berättade hur viktigt det är att handledaren reserverar tillräckligt med tid. Hans egna besök brukar räcka en och en halv timme och då hinner man sitta ner och ta sig en kopp kaffe i lugn och ro.

Annan IT-verksamhet i Grankulla svenska pensionärer är dropin-verkstäder, IT-kafé, en aktiv webbplats och en fem minuters ”IT-stund” i samband med föreningens tisdagsträffar. Apropå webbplatsen: besök www.grankulla. spfpension.fi om du vill se en samling fina fotografier.

Det är viktigt, menar Kaj, att man har ett nätverk av experter bakom sig. Han tillägger att fördelen med att pensionärer lär andra pensionärer är att äldre handledare har tid och tålamod.

Gott om tid finns i utsikt för den här skribenten. Hur det sen blir med tålamodet är en annan femma.

Knappast någon annan i SPF har lika mycket erfarenhet av IT-handledning som Kaj Kankaanpää.

Text och foto UFFE WAHLSTRÖM

Projektet IT för Seniorer anordnar aktuell IT-utbildning.

Kursen

IT för handledare lämpar sig för den som är IT-handledare i en pensionärsförening eller annars är intresserad av IT. Kursen tar upp de vanligaste programmen och gratisprogram, Windows, filhantering, sociala medier etc.

Kursen hålls i Pargas 7–8.10, kl. 9.30–15.30

Arno Wirzenius (t.v.) från Kotkanejdens pensionärer och Lasse Kusénius från Hagalunds pensionärsklubb utbyter erfarenheter.

Priset för kursen är 20 euro.

Anmälningar till projektkoordinator Mona Lehtonen, 020 7288816 eller mona.lehtonen@spfpension.fi som ger mer information om kursplats och program. Kursen arrangeras i samarbete med Folkhögskolan Axxell.

6 – GOD TID

7/2013

Direktdebiteringen upphör sista januari 2014 Hur skall jag betala mina räkningar i framtiden?

Direktdebiteras dina räkningar? Följ då med din post, så att du vet hur du skall göra när direktdebiteringen upphör i januari.

Direktdebiteringen har varit en traditionell, pålitlig och lätt metod för fakturabetalning. I slutet av januari upphör dock direktdebiteringen, då en förordning av Europeiska unionen träder i kraft 31.1. 2014.

Om alla som hittills har betalt sina räkningar genom direktdebitering iakttar en viss försiktighet, så undviker man betalningspåminnelser, påminner Finansbranschens Centralförbund.

Processen sätter i gång när fakturautställarens brev om att direktdebiteringen kommer att upphöra ramlar in i din postlåda. I detta brev berättar faktureraren, vilket slags räkningar han sänder i fortsättningen, och när förändringen äger rum. Räkningen kan ändras från direktdebitering antingen till e-faktura eller till direktbetalning.

Dessa brev kommer under hösten att flitigt postas av fakturaut-

ställarna. De bör vara framme inom november månad.

Nätbanken är avgörande Det nya betalningssättet avgörs av om kunden har använt sig flitigt av nätbanken eller inte. Om nätbanken har använts, övergår materialet till e-faktura. I annat fall går tidigare direktdebiteringar från kontot som direktbetalningar.

E-fakturan är en elektronisk räk-

Olika scenarion när direktdebiteringen upphör 31.1.2014 Direktdebitering

Du använder inte nätbank

>

>

> Du använder nätbank

> >

Fakturautställaren väljer att skicka vanliga pappers­ räkningar per post

>

E-faktura

Direktbetalning

>

> Du behöver inte göra någonting

Du betalar via nätbanken, i automat, med bankens kuvert för betaltjänst eller på ett bankkontor

att betalningssättet ändras, se efter om dina räkningar ändras till e-fakturor eller direktbetalningar. Om du godkänner förslaget behöver du inte göra någonting. Om du inte gör det, tag vänligen kontakt med din bank.

> Se till att du har pengar

> Följ med den post, som

på kontot för betalning av räkningarna. Över e-fakturorna kommer inget meddelande hem per post, men för inkommande e-fakturor kan du om du önskar få meddelande per e-post eller som textmeddelande. Över direktbetalningarna får du per post ett meddelande om att räkningen betalas automatiskt från ditt konto.

följer med direktdebiteringen.

Direktdebiteringen kan ändras till en traditionell pappersräkning, som du själv ska se till att blir betald.

Sångfest med krut i

andra körer. Det blir program från morgon till kväll under lördagen den 7 februari. På söndagen den 8 februari kommer den stora sångfestkören att ta ton i några gemensamma sånger. Festplatsen är kulturcentret i Hagalund och Tapiolasalen är huvudscen för festligheterna.

Februari 2015 smäller det i Esbo,

Sångfestprogrammet är under

i aktuell repertoar för pensionärskörer.

Konserter: allsångskonsert, kavalkader och festkonsert. Deltagarna har möjlighet att själva uppträda eller enbart ta del av andras musicerande.

Den sociala gemenskapen kring körsång. Att komma samman i musikens tecken, träffa gamla vänner från hela Svenskfinland och knyta nya vänskapsband.

Håkan Wikman fungerar som konstnärlig ledare samt inspiratör för festen och pensionärskören Furorna i Esbo är värdkör. Sångfesten siktar på att samla omkring 500 sångare till en unik upplevelse i sångens och musikens tecken. Sångboken med den gemen-

när Svenska pensionärsförbundet ordnar sångfest för Svenskfinlands alla pensionärskörer. Pangsångfesten siktar på många deltagare, mycket sång och mycket fest.

Sångfesten hålls helgen 7–8 februari och är öppen för alla intresserade pensionärskörsångare från både pensionärskörer och

intensivt arbete och redan nu är det klart att festen kommer att bygga på tre centrala teman: Intressanta och innehållsrika verkstäder, med aktuella ämnen kring bland annat körsångens hälsofrämjande inverkan, andningsteknik och tonbildning för äldre sångare samt en djupdykning

observera den post som ansluter sig till räkningarna och se efter om den förändring som föreslås i brevet passar dig. Om den gör det, behöver du inte göra någonting mer.

Meddela din egen bank eller fakturautställare om eventuella ändringsönskemål.

Eftersom en del av fakturautställarna inte övergår till e-faktura och direktbetalningar, är det klokt att observera posten noggrannare än vanligt. I dessa fall återgår de traditionella direktdebiteringarna till pappersräkningar och i stället för förhandsmeddelanden om direktdebiteringar, kommer en vanlig räkning att finnas i din postlåda.

Om rubriken på blanketten innehåller ordet räkning/faktura och det finns det penningbelopp som skall erläggas vid summan, är det fråga om en räkning vars betalning man själv ska ombesörja.

Följ med brev och räkningar Under hösten är det viktigt att

Text Kristiina Siikala, informationschef vid Finansbranschens Centralförbund

Direktdebitering

Ett avtal, enligt vilket en fakturautställare kan debitera en avgift från kundens konto. Upphör 31.1.2014.

E-faktura

En elektronisk räkning i en nätbank, vilken kunden kan godkänna för betalning skilt varje gång eller vilken anmäls för betalning enligt en e-faktura automatiskt. Du behöver inte skriva in betalningsuppgifter.

Direktbetalning

I korthet: Så här går processen att byta betalningssätt till

> Om du får ett brev om

ning, som kommer till nätbanken.

Direktdebiteringarna förvandlas till e-fakturor, som automatiskt betalas från ditt konto på förfallodagen. Banken debiterar ditt konto på förfallodagen även med direktbetalningen. Båda sätten fungerar ur betalarens synvinkel likadant: om det finns täckning på kontot så går betalningen automatiskt iväg på förfallodagen.

Kunden kan dock fundera på betalningen i lugn och ro, om det nya betalningssättet inte passar, kan man inom två månaders tid upphöra med det. Om man vill återgå till pappersräkningar, bör man ta kontakt med den som har sänt räkningen.

Om fakturautställaren inte erbjuder e-faktura och direktbetalning, får du i fortsättningen en vanlig pappersräkning hem per post i stället för direktdebitering.

Källa: Finansbranschens Centralförbund

Kunden bemyndigar banken att automatiskt betala räkningar från kontot. Används om nätbanken inte är i aktiv användning.

Pappersfaktura

Den traditionella typen av räkning, där kunden får en giroblankett som brev. Fakturan kan betalas via nätbanken, i automat, med bankens kuvert för betaltjänst eller på ett bankkontor.

Nätbank

Ett system som fungerar i bankens internet, där det är tryggt att med sin egen dator sköta nästan alla penningärenden, till exempel att betala räkningar.

Källa: Finansbranschens Centralförbund

samma repertoaren distribueras till deltagarna under våren 2014.

Programmet för Pangsångfesten släpps i början av januari 2014, då

även sångfestens hemsida öppnar.

Anteckna sångfesten i era kalendrar och möt upp i Esbo 2015.

Varmt välkomna!

Pang SÅNG Fest E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

Pe

nsio

s n ärs kö rså n g s o m b ä

t!

0

GOD TID Arbetspensionsplaceringarnas nominella avkastning 1997–2012, i procent av bundet kapital 15,5

5

0

5

0

5

0

5

0

15,2 12,3

11,8 8,5

8,3

8,1

11,2 9,3

9,8

3,2 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 -0,2 -1,3 -2,7 1997–2012 Nominell medelavkastning: 5,8 %/år.

Real medelavkastning: 3,9 %/år.

1997 endast bolagens och Kevas uppgifter, 1998–1999 endast Kevas uppgifter. Årsavkastningarna i medelavkastningskalkylen för hela perioden är inte kapitalviktade.

Avkastningen på lång sikt Allt emellanåt talas det i offentligheten om arbetspensionsförsäkrarnas kapitalavkastning – till exempel enskilda aktörer, en grupp aktörer eller hela systemet. Mycket ofta är granskningsperioden ett år eller en ännu kortare tid.

Ändrad placeringsmiljö Sedan 1997 finns det jämförbara uppgifter om arbetspensionsmedlen och deras avkastning. I slutet av 1997 fanns det totalt cirka 43 miljarder euro i placeringsbara arbetspensionsmedel och vid utgången av 2012 ett mer än tredubbelt belopp, ungefär 150 miljarder euro.

Den dominerande trenden jämte arbetspensionsmedlens tillväxt har varit att placeringsklasserna har blivit flera och att klassindelningen har ändrats. Som helhet betraktade har placeringarna i aktier och aktieliknande stigit och räntebärande placeringar sjunkit. Placeringar i aktier och aktieliknande investeringar var 12 procent 1997 och 43 procent 2012, medan de räntebärande placeringarna var 76 procent 1997 och 46 procent 2012. Fastighetsplaceringarnas antal har förblivit ungefär desamma i klassen på 10 procent (1997: 12 procent och 2012: 11 procent).

Utom vad som gäller inriktningen av placeringarna och deras antal åren 1997–2012 har finansmarknaden ändrats på flera sätt, bland annat så att mängden av investerare, investeringsobjekt, investeringsmarknadens infrastruktur och faktorer som påverkar den har ökat och blivit mångsidigare. Man bör inte heller glömma de ekonomiska cyklerna och de utmaningar som skapas av deras oanade kretsgång.

De ständigt föränderliga förhållandena, som visserligen är en naturlig del av investerandet, gör det svårt att placera. Denna utmaning kommer till synes bland annat i den

Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfondens genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.11.2013–31.1.2014 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte.

Ansökningarna skickas elektroniskt till kansliet@spfpension.fi med meddelandet ”Ansökan” eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet rf, PB 129, 00101 Helsingfors, märk kuvertet ”Ansökan”.

Förbundets styrelse har fastställt följande kriterier: • Verksamhet som ger nya medlemmar • Samverkan mellan generationerna • Satsning på nyblivna pensionärer • Anskaffning av tekniska hjälpmedel • Medlemsvård Utbetalning av medel för 2014 förutsätter att tidigare års erhållna understöd är redovisade till förbundet.

-16,8

regleras arbetspensionsförsäkrarnas placeringsverksamhet genom solvenskrav.

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna

Ansökningsblanketter finns på förbundets webbplats www. spfpension.fi > Regioner/Föreningar > Blanketter eller erhålls på förbundets kansli, tfn 020-7288 810.

5,3

Avkastningen under en så kort tidsrymd berättar mera om denna tidsperiods marknadsbetingelser än om placeringsplanens hållbarhet och funktionalitet. Tidsperspektivet för de fonderade medlen i arbetspensionssystemet är flera år lång, ja rentav decennier, för de fonderade medlen och deras avkastning sänker den kommande arbetspensions­premienivån. Den antagna realavkastningen på pensionsskyddscentralens baskalkyler är på lång sikt 3,5 procent. Detta avkastningsantagande tar inte hänsyn till inflationen. På det stora hela kan man säga, att om fonderna på lång sikt i genomsnitt avkastar så här mycket, så behövs ingen ändring av den nuvarande arbetspensionspremieplaneringen. Om den genomsnittliga avkastningen av fonderna blir en halv procent­enhet sämre, så bör pensionspremierna höjas med en procent­enhet och tvärtom.

Placeringsförvaltningen av de fonderade medlen är fördelad på olika aktörer, den privata sektorns medel på pensionsförsäkrings­ bolagen, pensionsstiftelserna och -kassorna, och den offentliga sektorns på pensionsförsäkrare eller gruppen av specialpensionsförsäkringssamfund (Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt) och Sjömanspensionskassan.

Alla aktörer ska placera arbetspensionsmedlen säkert och tryggt.

Inget placeringsobjekt kan någonsin vara helt riskfritt, utan placeringsobjektens värde varierar bland annat enligt olika marknadsförhållanden. Placeringsportföljens säkerhet kan ökas genom att sprida placeringarna på olika placeringsklasser och olika geografiska områden. På den privata sektorn

7/2013 – 7

För år 2013 erhöll Svenska pensionärsförbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna. Totalt 39 föreningar sökte om understöd för 41 insatser på sammantaget 57 714 euro (34 föreningar ansökte om 70 590 euro året innan).

Kulturfonden har olika stipendier och understöd som föreningarna kan ansöka om under hela året. Notera att man ska ansöka om alla stipendier och understöd på förhand. För mer information se Svenska kulturfondens webbplats www.kulturfonden.fi/sv/ ansokningar/fortlopande/.

För närmare information om understöden, vänligen kontakta verksamhets­ledare Veronica Fellman, e-post veronica.fellman@ spfpension.fi eller tfn 020-728 8812.

Veronica Fellman

årliga skiftningen i avkastningen.

God avkastning på lång sikt Även om åren inte är likadana, så märker man genom att observera längre tidsperioder att den årliga genomsnittliga avkastningen på arbetspensionernas område blir rätt god. Den årliga nominella medelavkastningen på arbetspensionsförsäkrarnas placeringar under perioden 1997–2012 var 5,8 procent.

När inflationens verkningar putsats bort, kvarstår en årlig real medelavkastning på 3,9 procent.

Som jämförelse till detta avkastningstal (3,9 procent) kan följande förenklade exempel anföras. Under de senaste 110 åren har den genomsnittliga realavkastningen på aktier varit cirka 5 procent och på de statliga masskuldebreven cirka 2 procent. En investeringsportfölj, som innehåller hälften ränteplaceringar och hälften aktieplaceringar, skulle man under 110 års tid i medeltal fått en real avkastning på 3,5 procent. En sådan portfölj påminner grovt taget om arbetspensionsmedlens nuvarande fördelning, där placeringarna på aktier, aktieliknande värdepapper och fastigheter är drygt 50 procent och räntebärande placeringar något under 50 procent.

Realavkastningstalet 3,5 procent är i linje med Pensionsskyddscentralens förväntade realavkastning på lång sikt (3,5 procent). I ljuset av dessa jämförelser framstår de år­liga genomsnittliga reala placeringsavkastningarna (3,9 procent) som arbetspensionssystemet har uppnått under de gångna 16 åren som synnerligen mönstergilla.

Maria Rissanen analytiker (Arbetspensionsförsäkrarna) TELA

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet (nedan Stiftelsen) har beslutat att tidpunkten för ansökningen om understöd från Stiftelsen sammanfaller med Förbundspaketets. Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansökningar riktade till Stiftelsens styrelse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder Stiftelsens ändamål (Stiftelsens stadgar, 3 §).

Stiftelsen grundades 10.11.2010 av Svenska pensionärsförbundets höstmöte och våren 2014 delar Stiftelsen för andra gången ut understöd av avkastningen av de insamlade medlen. Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål. Ansökningstiden för understöd är 1.11.2013 – 31.1.2014 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte. Redovisning för beviljade understöd lämnas in ett år efter det att understödet har beviljats och är en förutsättning för utbetalning av följande understöd.

Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www. spfstiftelsen.fi > Ansökningar, eller beställs av Veronica Biaudet, tel. 020-7288 882 eller per e-post info@spfstiftelsen.fi. Blanketten sänds elektroniskt till info@spfstiftelsen.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, Annegatan 25 A, PB 129, 00101 HELSINGFORS För närmare information om Stiftelsen vänligen kontakta ombudsman Veronica Fellman, tfn 020-7288812 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi.

Stiftelsen tar även emot gåvor, testamenten och donationer, vänligen kontakta verksamhetsledaren.

Enligt uppdrag Veronica Fellman Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

8 – GOD TID

7/2013

PIO:s yrkande överlämnat till riksdagen 24.9.2013 uppvaktade Pensionärsförbundens intresse­ organisation PIO riksdagspartiernas representanter med sex viktiga punkter i statsbudgeten för 2014: Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre eller äldreomsorgslagen, som trädde i kraft i början av juli, och kvalitetsrekommendationerna, som har äldreomsorgslagen som grund, har ett åldersvänligt samhälle som mål. I dessa författningar uppskattas den åldrande befolkningen. Äldre kan delta och inverka på beslut i sin livs- och boendemiljö och på val och kvalitet av service, och på att tjänsterna fungerar och är tillgängliga enligt sina individuella behov. Äldre­omsorgslagen skapar goda målsättningar för utveckling, om samhällets och de äldre personernas krafter räcker för att förverkliga det.

1. Höjning av förmåner som är bundna vid folkpensionsindexet

PIO anser det som positivt, att förmåner som är bundna vid folkpensionsindexet höjs till sitt fulla belopp och att 0,7 procent inte dras av från indexjusteringen för 2014, till skillnad från tidigare beslut.

2. Garanti av pensionärernas utkomst och skattehöjningar

Budgetförslaget innehåller höjningar i skatterna på både elektricitet och bränsle. Enligt undersökningar är deras relativa inverkan störst i synnerhet på personer med små pensioner. Löntagarnas ställning underlättas genom en höjning av övre gränsen på arbetsin-

komst- och grundavdraget med 30 euro. Därför föreslås att pensionsinkomstavdraget höjs med 30 euro.

3. Rundradioskatten uppbärs inte av personer som har lägre inkomst än garantiskatt

PIOs mål är att Rundradioskatten (yle-skatten) avlägsnas från dem som får en inkomst som motsvarar högst garantipensionen. I den offentliga debatten har framförts kritik mot en höjning av avkastningen på Rund­ radioskatten. PIO föreslår att de förluster som pensionärer och löntagare med mindre inkomster åsamkas på grund av höjningen av bränsleoch energiskatt genom att Rundradioskatten på en gång eller gradvis avlägsnas från dem som har en inkomst på högst garantipensionen.

4. Närservice bör beaktas i strukturreformen

Regeringen bereder för närvarande innehållet i reformen av social- och hälsovårdslagstiftningen.

PIO bekymrar sig över framtiden för närservicen. Enligt vår undersökning har 40 procent av befolkningen upplevt att närservicen har försämrats i de genomförda kommunsammanslagningarna. PIO före­slår att närservicen och tjänster vid kommun- och social- och hälsovårdsreformerna tryggas under alla omständigheter även för de invånare som inte har beredskap att använda datorer. Samtidigt förutsätter vi att de offentliga lokalerna öppnas för medborgarorganisationerna.

5. Förnyande av upphandling av social- och hälsovårdstjänster

I samband med utvärderingen av den pågående upphandlingslagen ska man eftersträva klara kri-

På plats i riksdagen för att ta emot PIO:s yrkande var riksdagsledamöterna (fr. v.) Jouko Jääskeläinen (Kristliga), Christina Gestrin (SFP), Osmo Soininvaara (Grön), Inkeri Kerttula (Centern), Jari Lindström (Sannfinl.), Jouni Backman (Soc. dem.) och Sari Sarkomaa (Saml.). PIO representerades av PIO:s sekreterare Jukka Salminen (verksamhetsledare för Eläkeliitto), Tapani Mörttinen (ordförande för Kansallinen senioriliitto), PIO:s ordförande Hannes Manninen (ordförande för Eläkeliitto), Kalevi Kivistö (ordförande för Eläkeläiset), Matti Hellsten (ordförande för Pensionstagarnas Centralförbund), Ensio Koitto (ordförande för Kristillinen Eläkeliitto) och Veronica Fellman (verksamhetsledare för Svenska pensionärsförbundet).

terier för hur olika kvalitets- eller övriga specialfaktorer kan beaktas i synnerhet vid konkurrensutsättning av social- och hälsovårdstjänster. Under de senaste åren har den tredje sektorn förlorat sin konkurrensställning bland annat till följd av virtuella offerter. Vi föreslår att upphandlingslagen utvärderas på ovan nämnda sätt och att man i det sammanhanget allvarligt överväger de virtuella offerternas godtagbarhet.

6. Avkastningen från Penning­ automatföreningen RAY ska ograverad stöda social- och hälsovårds­ organisationer

Avkastningen från Penningautomatföreningen RAY är enligt lag avsedd för allmännyttigt arbete i organisationerna för främjande av hälsa och välmående. Detta behjärtansvärda ändamål förverkligas av de finländska social- och hälsovårdsorganisationerna. PIO förutsätter att avkastningen från Penningautomatföreningen RAY ograverad används till att främja medborgarnas hälsa och välmående på social- och hälsoorganisationernas försorg.

Slutligen vill PIO poängtera att i synnerhet under ekonomiskt svåra tider ska samhället under alla omständigheter ta ansvar för dem som befinner sig i den allra sämsta situationen.

Veronica Fellman

Har din syn blivit sämre? Jag är ett ”lårbensbrott” Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf (FSS) är en organisation för svenskspråkiga synskadade i Finland. Vi har sju medlemsföreningar på olika orter i Svenskfinland som erbjuder aktiviteter i olika former.

FSS erbjuder bland annat: n alla finlandssvenska dagstidningar som taltidningar och andra publikationer i tillgängligt format. n information om hjälpmedel, samhällets serviceutbud och mycket mer. n ett omfattande kursutbud i punktskrift, it och rehabilitering. n intressebevakning för att skapa ett bättre samhälle för synskadade.

Om du inte är synskadad men gärna vill bidra till verksamheten kan du bli stödjande medlem.

Läs mer på www.fss.fi eller ring oss på telefonnummer 09-6962 300 så hjälper vi dig vidare.

Välkommen att ta kontakt!

Jag brukar tänka på Er, mina” med-

lidande”. Har nog hört om Er förut, men inte tänkt desto djupare på saken, inte förrän jag själv föll och fick lårbensbrott. Då började jag tänka på Er. Nu vet jag hur det känns, från första början.

Det hände tidigt en morgon, klockan var 6.30. Jag föll så illa att lårbenshalsen krossades. Min son och svärdotter var på besök hos mig när det hände, så jag fick snabbt hjälp, fördes till sjukhus och därifrån till Vasa Centralsjukhus.

Operationen utfördes av en vänlig läkare, som förklarade att han är specialist och att de gör sådana här operationer varje dag och att de lyckas. Det lät förtroendeingivande.

Efter ett par dygn fördes jag tillbaka till Jakobstads sjukhus, avdelning III. Efter att ha vårdats några dagar där flyttades jag till bäddavdelningen. Det var en ny upplevelse. En månad senare flyttade jag till Hemmet.

Jag önskar att jag med min penna kunde tolka mina känslor inför avskedet från mitt eget hem. Den

första månaden efter operationen levde jag som i ett tillstånd av chock. Först nu började jag fatta hur min livssituation gestaltade sig.

När man är 87 år och bryter lårbenet måste man inse att det har sina risker att bo ensam. Man kanske får svindel, faller omkull eller det kan hända andra saker.

Så beslöts det att jag skulle in på Hemmet. Jag var oförberedd. Hade nog godkänt det när socialsköterskan förklarade hur läget var, men inte mentalt.

Så kom dagen när jag skulle flytta in. Jag kom med min rollator, min kudde som skulle höja stolsdynan, en ”knipa” att plocka upp saker från golvet med, en ställning för höjning av toalettstolen och en “manick” att sätta i strumpan för att få den pådragen.

Jag saknade min man, död sedan nio år tillbaka, mitt hem, där jag kunde ta emot barn och barnbarn, mina grytor, allt. Det var bara att svälja gråten. Allt har sin tid.

På Hemmet blev jag vänligt emottagen av föreståndarinnan, av

de anställda, ja av alla. Men det var så skrämmande, värre än att börja i småskolan för 80 år sedan. Då hade man också fjärilar i magen inför allt det nya. Men ryggsäcken var lätt på den tiden, då fanns ju föräldrarna.

Nu är ryggsäcken tyngre. Det finns så många bekymmer man bär på, för stora och små, och för sig själv. Hur blir jag innan jag dör?

Att bli gammal är som att gå ut på

nattgammal is. Men jag har också fått mycket glädje på min lott, som jag är tacksam för, främst mina barn. ”Jag kan icke räkna dem alla, de prov på Guds godhet jag rönt.”

Nu med facit i hand, det har gått mer än ett halvt år sen jag kom med mina prylar, till Hemmet. Det är bra att bo på Hemmet, framförallt är det tryggt. God mat, och jag tror att det är viktigt att man äter på bestämda tider. Livsfunktionerna fungerar, det är en hemlik atmosfär på Hemmet. Personalen är bra och visar oss gamla omtänksamhet.

Jag ger tio poäng!

Ruth Eklund

GOD TID

7/2013 – 9

Benskörhet lockade publik till temadag Motion och rätt kost är viktiga i det förebyggande arbetet mot osteoporos. Ändå beräknas det att över 800 000 finländare står i riskzonen att drabbas av folksjukdomen.

Borgå svenska pensionärsförening var värdförening för den tvåspråkiga temadagen ”Spänst i benen” med temat osteoporos som ordnades tisdagen den 24 september i Borgå.

– Vi som är i den här åldern är offer för sjukdomen. Ansvaret för att hålla oss i skick ligger på oss själva, sade Björn Sundqvist i sitt välkomsttal.

Sundqvist är ordförande för Borgå svenska pensionärsförening.

Kitty Seppälä, fysioterapeut och magister i hälsolära föreläste under dagen om vikten av motion.

– Antalet människor som riskerar att drabbas av osteoporos ökar hela tiden och det beror på att vi för det mesta sitter för mycket.

Om man sitter åtta timmar per dag kompenseras det inte av tre timmar motion per vecka utan man måste göra något varje dag för att skelettet skall dra nytta av det, säger Seppälä.

När hon gjorde en snabb förfrågan om hur många i publiken som åt D-vitamin höjde nästan alla handen. Men när hon frågade hur många som motionerade tillräckligt för att främja benbyggnaden höjdes bara ett par tre händer.

Viktigt med god hållning och bra balans – Motion som främjar benbyggnaden handlar också om hållning och balans. Om man hålls på benen så bryter man inte dem lika lätt, säger hon med glimten i ögat.

Motionen skall alltid utgå från individens kapacitet och Seppälä påminner att man även kan nå resultat med upprepningar av en specifik rörelse som inte behöver vara så stor.

– De tusen upprepningar som

uppkommer exempelvis under en promenad är betydelsefulla. Det lönar sig att försöka sig på att göra något varje dag men man skall motionera åtminstone tre gånger i veckan, säger hon.

I arbetet med att förhindra utvecklingen av osteoporos bör man komma ihåg att det förutom regelbunden motion också är viktigt med god kost samt att äta kosttillskott som innehåller både D-vitamin och kalcium. Ännu finns mycket arbete kvar – Kunskapen om osteoporos ökar hela tiden men ännu finns det mycket arbete att göra på den här fronten, säger Jan Holmberg, ombudsman för SPF. Förutom föreläsningar fick besökarna ett rejält infopaket från olika föreningar som hade informationsstånd invid föreläsningsplatsen.

– Vi har passat på att bjuda in allmännyttiga föreningar och företag som till exempel apotek vilka har produkter som seniorer kan dra nytta av, berättar Jan Holmberg.

Eila Nevaranta, med artistnamnet ”Rap Mummo”, stod för underhållningen i form av träffsäker text till rap-musik med teman som publiken kunde relatera till.

Att över 300 personer slöt upp för att lyssna till föreläsningarna kan ses som en bekräftelse på att ämnet intresserar. Under dagens gång fick de samlade dessutom lyssna till föreläsningar om osteoporos av Ulla Alanen, specialist i allmänmedicin samt stämma upp i allsång med Kaj Silvast.

Text och foto Marit Björkbacka

Kitty Seppälä vill motivera seniorer till ett effektivt förebyggande av osteoporos.

Ombudsman Jan Holmberg är nöjd över det stora intresset för evenemanget men konstaterar att det ännu finns mycket att göra.

Balanssinnet är viktigt att upprätthålla. Såväl Kerstin Blomqvist som Helle Schmidt prövar på att använda balansredskapen under Christian Bremers övervakning medan Solveig Koskinen ser på.

Rap Mummo, det vill säga Eila Nevaranta bjöd på humoristiska texter som tilltalade såväl gammal som ung.

10 – GOD TID

7/2013

Maija Sunaqvist tycker om spinning och tränar flera gånger i veckan. Här tillsammans med instruktörerna Tapio Hepokangas och Mariann Kurula.

Seniorer en allt vanligare syn på gymmet – Jag hoppas jag fastnar i det här, utbrister Jan-Erik Sundqvist från Jakobstad då han för första gången sätter sig i en maskin för träning av magmuskler på Jeppis Gym i Jakobstad. Han är en av de många seniorer som fått upp ögonen för de träningsmöjligheter gymmen ger.

– Jag fick presentkort för gympass och har också sett hur stor nytta hustrun haft av sin träning här, til�lägger han.

Mariann Kurula är instruktör på gymmet och hon konstaterar att allt fler seniorer hittat in.

– Vi ordnade en speciell seniordag och ett 70-tal seniorer tillbringade en hel dag med aktiviteter här. Seniorträningarna sker

mest på förmiddagarna, men vi har också en senior-nybörjargrupp måndag eftermiddag. Vi har olika grupper som kommer regelbundet. Även under sommarmånaderna hade vi seniorer här, sådana som till och med kom upp från sommarstugan för att göra sina gympass.

Mariann Kurula berättar att spinning (cykelträning) och cirkel-

Ett enkelt balansbräde kan kombineras med olika maskiner och rörelser.

träning är de vanligaste och mest omtyckta motionsformerna också för seniorer. Men i kinesis-salen finns också många enkla maskiner som ger bra, funktionella övningar.

Bollar, balansbräde och lättare vikter ger också bra träning för äldre.

Hundra inte ovanligt Gymmets grundare Tapio Hepokangas inflikar att det funnits besökare som varit närmare hundra år gamla. För tillfället är en 89-åring äldst bland dem som regelbundet tränar i gymmet.

– Den sociala gemenskapen är viktig för den gruppen, påpekar Hepokangas.

Och Mariann Kurula inflikar att det känns gott när instruktören får höra en äldre dam säga att ”i morse fick jag för första gången på länge på mig strumbyxorna stående, helt på egen hand!” Andra vittnar om hur träningen påverkat blodsock-

er- och blodtrycksnivån positivt och att de till och med fått minska på medicinering.

Minst två gånger per vecka behöver man träna för att det skall ge effekt på uthållighet och styrka. Visst är det bra med en skogspromenad, men här kan vi under ledda former och i grupp få bättre ork, balans och hjärtverksamhet.

Minst lika viktigt är det också att vi gemensamt stretchar efter träningen.

Maija Sundqvist instämmer och säger att hon med två års gymträning bakom sig inte kan tänka på att sluta.

– Det har gjort så gott åt balansen och orken!

Mariann Kurula konstaterar att seniorerna gärna ser att en instruktör leder träningen och de lyder också instruktören. Men det finns också de som vill bestämma vikter och göra allt i egen takt.

För spinning finns det tre olika nivåer och vi rekommenderar 30 minuter för nybörjare. Seniorgrupperna har alltid 30-minuters pass. Sedan kan man gå upp till 45 minuter, och får man riktigt bra

kondition kan man kanske dra en hel timme på cykeln, men då i de vanliga spinningpassen på kvällstid.

I spinningsalen har alla ett pulsbälte och man ser sin egen puls på en tavla. Vi rekommenderar högst 80 procent av den individuella maxpulsen. Musiken är också anpassad till olika tempon beroende på grupp.

– Spinningen känns naturlig då cykeln också har kedjedrift. Sommartid kan vi till och med ordna spinningpass utomhus, berättar Mariann Kurula.

Säker träning Hon berättar också att skador är väldigt sällsynta.

– Våra maskiner är användarvänliga, och instruktörernas uppgift är att informera och undervisa nybörjare.

Våra program syftar främst till uthållighet, påpekar hon. Seniorgrupper leds också av instruktör Minna Sjöblom, dessutom har vi faktiskt också en pensionär, Helena Hellund, som leder en grupp.

– Jag är mycket stolt över mina seniorer, påpekar Mariann Kurula.

Text och foto Bertel Widjeskog

GOD TID

7/2013 – 11

Glada steg i vardagen – motionsglädje för alla Motion ger upplevelser och piggar upp vardagen. I Åbo finns det massor av möjlig­ heter tillgängliga för alla, oberoende av ålder och funktionsförmåga. Det gäller för oss pensionärer att nappa på det som bjuds – eller åtminstone en del av det.

Det finns seniorarmband och -kort som öppnar dörrarna till stadens idrottsplatser för en billig penning: simhallar, konditionssalar och upplysta friluftsleder. Man kan hyra eller låna redskap och man kan ta med sig en assistent avgiftsfritt. Det är aldrig för sent att göra någonting för sin kondition och sitt välbefinnande.

Hon berättar att hon har ett kundråd på tio personer som frivilligt ställer upp med idéer och goda råd utöver de femton som är anställda vid centret. Varje år har man ett nytt tema – i år är det dans och motion och de äldres egen färg är orange; en färg som finns på alla motionsanläggningar, på broschyrer, papperskassar etcetera.

Må-bra-center för alla Åbobor Jag besökte Rosenkvarteret, det ena av stadens två Må-bra-center; ett stort servicehus med vacker park i centrum av Åbo. Där kan vem som helst – inte bara de som bor i huset – pröva motionsanläggningarna inne i huset eller i parken, bada bastu och simma eller delta i de många aktivitetsgrupperna med balansövningar, pyssel, spel, allsång och program. Vem som helst kan sticka sig in och äta lunch eller njuta av en kopp kaffe i caféet.

En stab på 15 personer är anställda för att tillsammans med förmannen Sirkka Kannisto sörja för att konditionen byggs upp och att alla trivs.

– Jag får utveckla och hitta på mycket nytt som får Åbobor att hålla igång och trivas, säger Sirkka som i fem år jobbat med att hålla folk i skick. Före det var hon i 38 år hemvårdare och känner till allt som har att göra med den äldre befolkningen och dess välmående.

Ny motionslänk i sommar På våren utarbetade studerande Miika Koskela en motionslänk för sitt slutarbete för att bli fysioterapeut. Nära Rosenkvarteret finns två parker – Mannerheimparken och parken runt Mikaelskyrkan, som ligger på en kulle. Motionsleden skulle till omfånget var cirka 800 meter lång och innehålla en mängd trappor och kullar för att ge lårmusklerna något att bita i. Bänkarna i parken skulle ge möjligheter till vila och stavar var tillåtna.

Motionsrundan skall vara tillgänglig året om med begränsade möjligheter på vintern.

Pilotgrupp igång varje onsdag Jag följde med försöksgruppen sista onsdagen i augusti med Pirjo Wiklund som primus motor och Janne StrandelI som fotograf. Med var också vår svenska pensionärsklubbs motionsansvariga Christina Ståhlberg som gick rundan för första gången.

Nigande gång med knäna turvis i marken kräver många övningar.

Vi startade i rask takt från Rosenkvarteret, hoppade över 2–3 trappsteg upp till Mannerheimparken och nyttjade parkbänkarna till upp och ner-övningar ett tiotal gånger.

Så försökte gruppen skuffa omkull parkens stora träd och gick knägång längs gångarna. Sen togs trapporna till Mikaelskyrkan i ett huj med olika balansövningar i förbifarten.

– I början tog vi oss in i Mikaels­ kyrkan för en vilopaus, men nu mot slutet av sommaren är vår kondition så bra, att vi inte längre behöver göra så, förklarar Pirjo Wiklund, som betonade vikten av att hålla ryggen rak, dra in magen och göra varje rörelse rätt.

Hela motionsrundan avslutades med några lugna yogarörelser.

Christina Ståhlberg tyckte att rundan var tuff men välplanerad och att en dylik motionsled kan planeras på vilka orter som helst för pensionärerna.

Viktigt är att folk vet om vilka möjligheterna är och sen är det upp till var och en att själv ta initiativet och söka sig till sin hemorts aktiviteter om det sen gäller rekreation, fysiska ansträngningar eller någon hobbyverksamhet – gärna någon som på samma gång är nyttig och rolig!

Text Carin Åminne Foto Jan-Henrik Strandell

Pirjo Wiklund prövar motionsanläggningarna i Rosenkvartersparken.

12 – GOD TID

7/2013

föreningsnytt

Glada pensionärer igång på tennis­ planen tillsammans med instruktören Bo-Erik Siren.

Pensionärer med bollträff Glada pensionärer jagar varandra i

full fart med racketar och bollar i högsta hugg. Det låter inte precis som någon tynande pensionärstillvaro. Det är det inte heller. Även pensionärer kan avnjuta glädjefull motion på tennisplanen. Det har de fyra kursdeltagarna i Närpes pensio­ närsförenings tennisgrupp visat, både för sig själva och för andra.

I samarbete med Tennisföre­ ningen Träff har Närpes pensionärsförening introducerat tennis som motionsform för sina medlemmar. Tack vare lämpliga moderna bollar och racketar kan även äldre personer lära sig tennisens grunder och spela på en trivsam nivå. De nya fina tennisbanorna i Närpes erbjuder dessutom en utmärkt spelplats för alla intresserade .

En grupp pensionärer tog del av den introduktion i tennis för äldre som ordnades på sommaren. Flere av dem har sedan fortsatt att träffas en gång i veckan på tennisplanen.

Kurt Edman och Krister Nordin har







  



 

  

Massörsmottagning

★ ✰

SUNE EKSTRAND

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

inlett som äkta nybörjare medan Siv Häggblom och Johnny Ivars prövat på tennis som yngre. Nu har de alla full fart både med och utan boll. Det är inte att ta miste på spelglädjen.

Pensionärerna har lärt sig både att hålla i gång bollen och ta poäng. De övar sig att slå hela registret av slag, som förekommer inom tennis. Spelarna slår bollen både till varandra och utom räckhåll för medspelaren.

Termer som forehand, backhand, volley och serve är redan välbekanta. Det något invecklade poängsystemet har klarnat och spelarna känner hur de går framåt.

Bosse Siren har fungerat som tränare och är mäkta imponerade av pensionärernas muntra inställning och fina framsteg. Ju bättre man kan hålla igång bollen, desto

roligare och mera variationsrikt blir spelet.

Dagens pensionärer vill leva ungdomligt med friska tag. De vet att både glädje och motion håller dem i skick trots att åren går. Nu är hösten här och den glada tennisgruppen fortsätter sitt spel inomhus en gång i veckan. Kurt, Krister, Siv och Johnny har märkt att man kan börja med tennis som total nybörjare. Nu hälsar de till alla motionsintresserade medpensionärer att haka på. Var och en får delta på egen nivå och nya kurser kan ordnas både sommar- och vintertid, då nya intresserade dyker upp. Bästa av allt är spelarnas kommentar efter avslutad tennistimme: ”och nog är det roligt”!

Bo-Eric Siren

Mångsidig erfaren behandling för Dina rygg- nackbesvär mm.

Massage, fysioterapi, kiropraktik, laserbehandling, elbehandling, zonterapi Hanne (fysioterapeut), Roger (kiropraktor) Lönnberg (019) 232 577, Karis, www.rygg.fi

GOD TID

7/2013 – 13

BilplĂĽtslageri och bilmĂĽleri

Satsa pü en säker vintersäsong i trafiken

64200 Närpes/NärpiÜ Tel. 06-224 1705, Fax 224 1286

Service Reservdelar

EKENĂ„S KrĂĽkholmen 019-246 2950 Vardagar 8.00 - 17.00

Rostskyddsbehandling, Vaxning

Bernt Degerlund 7RUJSDUNHULQJHQV

RING OSS NĂ„R DET GĂ„LLER METALLSKROT

V E R K S TA D

- Service och reparationer

%,/79b77 VARDAGAR lĂśrdagar 8.30-16.00

(ANDTVĂ‹TT VAXNING OCH STĂ‹DNING

- Vi avhämtar all sorts metallskrot, bilar m.m.

- Bytesflak ordnas vid behov Vi betalar ersättning fÜr stÜrre partier.

personbilar, lastbilar, truckar m.m.

- Besiktningstjänster - Däckbyten, balansering - Hjulinställningar - Diagnostisk felsÜkning - Kamremsbyten

AC-service och toppmodern hjulinställningsutrustn.

Industrivägen 4, 68500 Kronoby Tel. (06) 8345 227 Jonas 050-5814 880 Carl-Oscar 050-5845 237

JAKOBSTADS BILSKROT AB Spitusvängen 11, tfn 0500-669 671

Vasa

5TAN TIDSBESTĂ‹LLNING Vi finns pĂĽ nedre plan.

Tfn: 0400-902 111

ĂĽr Vi bjuder pĂĽ gratis

10 parkering ĂĽt vĂĽra kunder.

69â‚Ź

Reparation av stenskott pĂĽ vindrutan Vindrutetorkare

-20%

men!

Välkom

JAKOBSTAD Permosvängen KARLEBY Indolavägen

SERVICE: JAKOBSTAD tfn 020 780 7340, KARLEBY tfn 020 780 7320

• Vi erbjuder Auktoriserad märkesservice

HÜsten är här...

• Vi ser till att alla garantikampanjer är utfÜrda pü din bil • Vi uppdaterar bilens styrenheter vartefter biltillverkarna skickar uppdaterade program

<-

â&#x20AC;˘ Vi kontrollerar hjulvinklar med splitterny maskin

n äge dsv sun

and

Lills

gen

Bulderb

svä

nnä

tadNya Be obs

Jak

â&#x20AC;˘ Vi har dessutom stadens snyggaste kundutrymme!

ackavä gen

sund

Sand

-> näs Ben

Kristiinank 0064100 Kristiinankaupunki, Kristinestadsgatan 32, Kristinestad (06) 221 3010 Fax (06) 221 3014. Bärgningsservice 0400 563 855

en

â&#x20AC;˘ Tidsbestämd service â&#x20AC;˘ 4-hjulsinställningar â&#x20AC;˘ Reservdelsservice â&#x20AC;˘ Krockreparationer och â&#x20AC;˘ Feldiagnoser bilmĂĽlningar â&#x20AC;˘ Luftkonditioneringsâ&#x20AC;˘ Bärgningsservice 24 h service â&#x20AC;˘ Vindrutebyten DĂĽ kunden är nĂśjd är ocksĂĽ vi nĂśjda!

Asiak

väg

Pülitlig service och reparation av lätta och tunga fordon

en

näs

www.rinta-jouppi.com Mejerigatan 15, Vasa tfn 06-3193700

a Ă&#x2013;str

Ben

Bulderbackavägen 5, Jakobstad, 06-723 4730

g avä ack tisb

www.kustcar.com

Los

BesĂśk vĂĽr hemsida:

dags att tänka pü vinterdäcken

ESSPART Leif RĂĽdmans,

Essevägen 312, 68820 Esse 050 562 2491, 040 703 9164

14 – GOD TID

7/2013

Radiodoktorn besökte Ekenäs pensionärer Den 3 september inledde Ekenäs Pensionärer höstsäsongen i Sigurd Snåresalen med att lyssna till geriatriker Otto Lindberg, mest känd och älskad som ”Radiodoktorn”. Inför en proppfull sal gav Otto Lindberg råd och tips för en bättre vardagshälsa.

Som inledning gick Otto Lindberg steg för steg igenom de förändringar som sker i kroppen när man blir äldre. Och det blev en lång deprimerande uppräkning, hjärtmuskeln blir styvare, blodkärlen hårdare, bentätheten lägre, bröstkorgen också styvare, man ser och hör sämre, muskelstyrkan

inre organ från hjärna till njurar minskar också.

minskar, vita blodkropparna reagerar långsammare. Till och med lukt och smak förändras, en äldre person vill ha en annorlunda kryddning av maten än tidigare.

Kroppens reservkapacitet minskar, man blir fortare trött och balansen blir sämre. Och inte nog med det, kapaciteten hos alla viktiga

Hur gamla kan vi bli?

Otto Lindberg betonade att människan inte är designad för att bli gammal. Bäst före-datum går vid cirka 35 år. Allt som händer efter 35 år är så kallat frispel. Kroppen kan liknas vid en behållare för gammal arvsmassa. Våra gener har en viss betydelse för hur länge vi lever. Åldrande i sig är en naturlig process och ingen sjukdom. Men risken för kroniska sjukdomar ökar. Risken att insjukna i cancer är högst i 60 års åldern. Stigande ålder kan ge många kroniska sjukdomar, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och demens för att nämna några.

Personer som är födda före krigen kan ha en inkapslad tuberkulosbacill i lungorna. Vanligt att tuberkulosen blossar upp om immunförsvaret blir sämre.

Sköt om era muskler!

Mest muskelmassa har vi vid 20–30 års ålder. Om vi inte sköter om våra muskler och motionerar tillräckligt minskar muskelmassan och ersätts med fett. På grund av det här bör vi förstå att göra saker på ett annorlunda sätt än tidigare. Inte försöka göra sådant man inte klarar av och

Efter långa och välförtjänta applåder fick publiken ställa frågor.

Och det frågades om allt från nyttig vitlök, det lilla glaset rödvin varje dag, femdagarsdieten, smör eller margarin och olika medicinpreparat mot blodpropp.

vid behov begära hjälp av andra.

Själv är inte mera bästa dräng!

Efter 50 får vi sämre balans.

Blodtrycket kan plötsligt falla och våra muskler lyder inte som vi tror.

Det gäller att sköta om sina muskler, skogspromenader, vattengymnastik, bollsporter och olika balansövningar, vanlig vardagsmotion. Det gäller att hålla sig igång. Och ha roligt tillsammans med andra!

Sömnproblem Många äldre sover dåligt och vaknar flere gånger under natten. Här gav Otto Lindberg rådet att använda melatonin mot sömnstörningar. Melatonin är ofarligt och finns naturligt i kroppen. Den lilla tuppluren på dagen bör helst inte blir längre än 30 minuter. Annars påverkas nattsömnen. Både behovet av mera sömn och sömnstörningar ökar efter 45 år.

– Avdramatisera problemet, sade Otto Lindberg. Och tänd alltid lampan när du stiger upp på natten för att kissa. Det är bättre att blir lite vaknare än att snava och få lårbensbrott.

Det goda åldrandet Otto Lindberg listade en rad förhållningsregler för ett gott åldrande: Rök inte, var fysiskt aktiv,

VI SKÖTER DINA TÄNDER

Antti Räty

Tandhygienist Susanna Leino 019-241 2730 Stora Kyrkogatan 23, Ekenäs

Specialtandtekniker Hans Boström Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Tel. 06-723 5151

GUNILLA DAMÉN 019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

HAMMASTEKNIIKKA OY TANDTEKNIK AB TIMO NIEMINEN Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder.

SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen - Betjäning på svenska

PIRKKO GRÖNROOS ANN HAGLUND Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansgatan 11, Karis Tfn 019-231 033

ULF BÄCKMAN

Mottag. Rådhusgatan 21B, Vasa Tel. (06) 322 6300 www.tendent.com

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.

Specialtandtekniker Johan Svahn

Tandtekniskt laboratorium

Södermalmsgatan 2 (Gatuplan) Jakobstad. Tfn 06-724 5582

JORMA ALATALO Kungsgatan 8,II vån., hiss!

Ekenäs Tel. 040-703 2393

I så fall är du i gott sällskap. Över en miljon människor i hela världen har fått egna tänder igen med implantat- R systemet Brånemark System.

Tänder där vi ersatt den naturliga tandroten med tandimplantat och som både ser ut och känns som dina egna tänder. Vi har lång erfarenhet och arbetar för kvalitet. Därför har vi valt Brånemark System R. Vi utför även sedvanlig tandbehandling, tandreglering, kronor, broar, proteser och estetisk tandvård.

implantatmetoden

Tandproteser direkt från

SPECIALTANDTEKNIKER • framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

Isa Forsbäck

Bågar fr. 50€

Jakobstads Syncenter Storgatan 15, Jakobstad tel. 06-781 1023 fax 06-781 1024 Nykarleby Syncenter Topeliusespl. 12, Nykarleby tel 06-722 0770 fax 06-722 1572

HEMSJUKVÅRD HEMTJÄNST

Berättigar till hushållsavdrag

PERSONLIGA ASSISTENTER

✁

- Nya helproteser - Påfyllningar - Protesreparationer

Vill du också ha nya fina tänder?

ha många sociala kontakter, skaffa dig en god kondition, gör inte mera än du orkar, planera inte för mycket, budgetera mera tid. Försök att alltid känna dig lite friskare än grannen! Det hela är en fråga om anpassning. Rätta munnen efter matsäcken.

Radiodoktorn berörde också kosten och betonade särskilt vikten av att dricka tillräckligt, 1½–2 liter vätska om dagen. Han varnade för fetmande smörgåsmat och framhöll vikten av fiber och långsamma kalorier. Äldre personer bör äta mycket kött, fisk, fågel och grönsaker men får gärna minska på potatisen. Varje dag ett kostillskott av D-vitamin 20 µg. Kalktabletter behövs vid artros men annars ska nyttig kost inte behöva tillskott av vitaminer.

Efter långa och välförtjänta applåder fick publiken ställa frågor. Och det frågades om allt från nyttig vitlök, det lilla glaset rödvin varje dag, femdagarsdieten, smör eller margarin och olika medicinpreparat mot blodpropp.

Otto Lindbergs föredrag var en del av Ekenäs Pensionärers projekt ”Hälsoklippet” som startade i början av året. Nästa månadsmöte gäller programmet den psykiska hälsan hos pensionärer.

Ring och beställ tid!

VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

FÖRMEDLING AV PERSONAL Vill du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder?

Ring oss tel. 06-312 7114 0400 669 434 Vasaespl. 15A, Vasa Leg.tandläkare Christel Jåfs

Leg.tandläkare, implantolog

Alireza Hajitaheri

Förmedling av personal inom hälso- och sjukvårdsbranschen

Annika 045 896 9230 Marika 045 896 9231 www.halsoteamet.fi info@halsoteamet.fi

Raseborgs Hälsooch sjukvårdsteam

GOD TID

7/2013 – 15

håkans hörna

Minnet, minnena och jag Minnessjukdomarna ökar i hela världen, också i de

teknologiskt mindre utvecklade länderna. Bland 60–69 åringar i Finland påverkas drygt två procent, över 85 år cirka en fjärdedel och över 95 år nästan hälften av oss av olika grader av minnesstörningar. Det betyder varje år ett tillskott på 13 000 nya personer med minnesproblem och sammanlagt drygt 95 000 som har medelsvåra besvär och 30 000–35 000 med lindrigare svårigheter.

Att ibland vara litet tankspridd och för ett ögonblick inte komma ihåg ett namn behöver inte vara tecken på smygande minnessjukdom men det är nog viktigt att uppmärksamma de tidiga symptomen så att nödvändig behandling med mediciner och rehabilitering kan påbörjas.

Om promenadhastigheten blir långsammare kan det vara ett tecken på början till minnessjukdom särskilt om det inte längre går att göra två saker samtidigt, till exempel att också prata medan man går. Att följa med utvecklingen av ”gå-farten” kan ge vinkar om minnesutvecklingen och om tilltagande skörhet och förmåga att sköta sig själv.

Minnessjukdom betyder försämring av medvetna

intellektuella färdigheter som tankeförmåga, att förstå/fatta gammalt och nytt, tänka logiskt och följdriktigt, tänka i bilder, lära sig nya ord och använda språk. Man säger också att den kognitiva förmågan försämras.

När en äldre person får diganosen minnesjukdom är det vanligen ingenting som förvånar personen själv eller omgivningen. Symptomen har

kommit fram efter hand under en längre tid. Trots att det finns mycken information om minnessjukdom i skriven och elektronisk form har det visat sig att det är värdefullt för patienten själv och omgivningen att också ha direkt personlig kontakt med vårdpersonal eller med dem som fungerar i organisationer som hjälper dem som besväras av minnessjukdom.

Släktingar och andra människor i omgivningen är ofta mera bekymrade över situationen än patienten själv. Till en början påverkas inte det dagliga livet så mycket, men det är vanligt med en tilltagande trötthet och olika aktiviteter minskar, till exempel bilkörning, resor och mänskokontakter.

Också när symptomen tilltar och blir värre är det viktigt att så långt som möjligt bibehålla en vanlig och bekant livsform och livsstil. Frågan om ett vårdtestamente bör tas upp under ett tidigt stadium av sjukdomsprocessen medan ett klarare tänkande ännu är möjligt.

STARROPERATION – FRÅN NATT TILL DAG PÅ NOLLTID. När synen försämras på grund av starr så att det dagliga livet påverkas lönar det sig att behandla problemet med operation. Operation är den enda behandlingsmetoden mot grå starr och förbättrar synen hos 99 % av patienterna när det inte finns andra faktorer som försämrar synen i ögat. Våra ögonkirurger har flera års erfarenhet av tusentals starroperationer och vi har Finlands modernaste utrustning.

Trots att det finns kunskap om problemen och möj-

ligheter till diagnos och behandling är många som lider av minnessjukdom mycket ensamma, för att inte säga övergivna. Det är en utmaning till existerande organisationer, varför inte också pensionärsföreningarna.

Tveka inte att kontakta oss.

Tidsbeställning (09) 1620 570 www.eirasjukhus.fi

Håkan Hellberg

Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors.

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366 www.naguapotek.fi

Öppet: må-fr 8.30-18.00

Modern betjäning i historisk miljö sedan 1912 APOTEKET SVANEN I HELSINGFORS I hörnet av Eriksgatan och Lappviksgatan Vard. 8.00 – 18.00, Lö 10.00 - 14.00 Tfn 09-6945464 www.apoteketsvanen.fi

Vi betjänar må-fr 9-18, lö 9-15 Tel. (06) 722 0009 Sollefteågatan 8 66900 NYKARLEBY

GOD TID uppmärksammade Apoteket Svanens 100-årsjubileum i en fin artikel i nr 8 förra hösten. Nu hoppas vi ni också vill komma hit som kunder – eller på en guidad tur i apotekets museum i källarvåningen. Vi har ÖPPET HUS den FÖRSTA fredagen varje månad kl. 16.00-18.00 (turen tar ca 1,5 h), nästa tur alltså 4.10.13 Grupper (upp till 25 pers.) enl. överenskommelse. Välkommen!

16 – GOD TID

7/2013

Hemliga resan Kyrkslätts pensionärer kan tänka tillbaka på en solig försommardag, då de var på hemlig resa. Första anhalt var Lojo medeltida kyrka med sina speciellt fina takmålningar. Resan fortsatte till Lojoön, till Alitalon Omenaviinitila.Där åt vi en god lunch i den gamla ladugården, som nu är restaurang. Vi fick smaka på de olika vinsorterna och cidern, som produceras på gården.

Gårdens äppelskörd används vid vintillverkningen. Äpplena kompletteras med inköpta vinbär. Efter måltiden fanns möjlighet att besöka gårdsbutiken och inhandla olika ädla drycker.

De många tusen äppelträden hade blommat ut vid vårt besök, men vi kunde njuta av blommande syrener istället. Kaniner, hästar får och vildsvin fanns också att bekanta sig med. Som en extra överraskning, hade våra reseledare ordnat ett litet lotteri för oss.

Vi lämnade den natursköna Lojoön och bussen vände nosen västerut. ”Vi är på väg till ett ställe med smala gränder, mer säger jag inte”, sade Sol-Maj. Vad kunde det vara annat än Gamla Stan i Ekenäs?

Just precis, vi besökte Café Gamla Stan, där vi avnjöt kaffe med jordgubbsbakelse. Det var tisdag, så det bjöds på underhållning i syrenbersån. Emilia Ekström och Teddy Granroth sjöng för oss. Efter en skön stund på detta smultronställe, styrdes kosan hemåt mot Kyrkslätt.

Vi som var med, tackar för en fint ordnad hemlig resa, med trevligt program.

Siv Wikström

Blomsterprakt i Luxemburgträdgården.

SPF Västnylands sommarresa till Dalarna 20–24.08.2013 Tisdagen 20 augusti startade 52 förväntansfulla pensionärer sin sommarresa till Dalarna med Ralf Wikström vid ratten och Catharina Hindrén som reseledare.Viking Mariella gick från Helsingfors till Stockholm så det fanns gott om tid att umgås och äta gott.

Det första längre stoppet gjordes i Sundborn,Carl Larsson – gården ”Lilla Hyttnäs”, konstnärens hem från 1901. Många av motiven till hans tavlor är hämtade härifrån.

Tre mycket duktiga guider visade och berättade om paret Karin och Carl, klassiska målningar, moderna textilier, egendesignade möbler och finurliga lösningar. Härifrån åkte vi till Falun, här upptäcktes för cirka tusen år sedan den kopparåder som blev Falu gruva. Under 1600-talet var det Sveriges i storleksordning andra ort, men stadsrättigheter fick Falun först 1641. I dag har gruvdriften upphört. Falukorven härstammar härifrån också, man firade ner gruvarbetarna i ”selar” gjorda av läder, då blev det mycket kött över av oxarna, eftersom det var tyskar som var förmän i gruvan hade de vetskap i hur man gör korv. I Falun skrev Selma Lagerlöf ”Nils

Holgerssons underbara resa”. Mora blev vårt hem under denhär resan och härifrån åkte vi ut. Vi möttes av Gustav Vasa-monumentet som sägs vara byggt över den källare i vilken Gustav Vasa enligt sägnen gömdes undan danskarna, Anders Zorn har gjort statyn och den står vid Vasaloppets målplats.

Anders Zorns museum besöktes och här kunde vi beundra hans fantastiska konstverk. Anders Zorn 1860–1920 föddes i Mora. I Rättvik träffade vi vår trevliga och sakkunniga guide Margareta. Hon visade kulturhuset som skildrar Siljansringens uppkomst, en meteorit som slagit ned där , dessutom fick vi se en film om Siljanbygden som informativt visar trakten .Långbryggan 632 meter, här dansas det sommartid. Vidablick utsiktstorn byggdes 1898. Rättvik kyrka med sina hundratal kyrkstall och kyrkbåt. Guiden

berättade att kyrkbåten fortfarande är i användning och att folkdräktsklädda kyrkobesökare kommer sommartid, likaså håller man fast vid att julottan är klockan fyra på julmorgonen. Vi åkte till Sjurberg och såg de vackraste Faluröda husen med sina skorstenar den ena vackrare än den andra, otroligt vackra gårdstun, välskötta, utsmyckade.

Vi åkte mot Leksand och såg först det vackra Tällberg, inte undra på att konstnären Gustaf Ankarcrona beslöt bosätta sig här. ”Holen” hans hem är nu ett museum, en vidunderlig utsikt över Siljan.Leksands kyrka med delar från 1200-talet och sin lökkupol från 1700-talet. Invid kyrkan ligger Hildasholm, läkaren Axel Munthes bröllopsgåva till sin hustru Hilda. Vi åkte ut med båten Gustaf Wasa från Leksand på en två timmars kryssning med mat. Siljan är Sveriges sjunde största sjö, 290 kvadratkilometer och ligger 161 meter över havet och är delvis mycket djup, 133 meter, 36 kilometer lång och 25 kilometer bred.

För cirka 9 000 år sedan var Siljan en vik av ishavet. Härifrån kunde vi se Sommarland och orterna vi kört igenom, men nu från sjösi-

dan. Nusnäs där bland annat dalahästarna tillverkas besökte vi och fick också se hur tillverkningen går till. Här kunde alla tillfredställa sitt shoppingbegär. Vi fick nog lämna mycket osett av Dalarna men det vi sett gav mersmak, det vi alla var ense om var: nog är det vackert där.

Vi åkte genom bördiga bygder där skördetröskorna gick för fullt,”våra

Utanför Carl Larssons i Sundborn.

jordbrukare” började längta hem till sina tröskor. Hemresan gick från Stockholm till Helsingfors med fullmåne och spegelblankt vatten. Nöjda och belåtna återvände vi till Västnyland och konstaterade: borta bra men hemma bäst!

Alla många nya vänner rikare efter denhär resan.

Text Catharina Hindrén

Foto Stig Nyberg

GOD TID

7/2013 – 17

Franska och tyska upplevelser i september Tidigt på morgonen den 3 september samlades 39 pensionärer för att delta i SPF:s resa till Paris, Moseloch Rhendalen. Vi flög till Paris och möttes där av Ingves buss, som kom att föra oss till många intressanta ställen under den kommande veckan. Som chaufför fungerade Mikael Juth och som reseledare Elisabeth Svaetichin.

Foto Gun-Britt Gröning-Jäntti

Paris bjöd på verkligt sommarväder under de tre dagar vi vistades där, strålande sol och tidvis över 30° C. Först på programmet stod en rundtur med vår fransk-svenska guide Annika, som visade oss några av stadens sevärdheter, bl.a. Luxemburgträdgården, Louvren och Eiffeltornet.

Följande dag åkte vi tillsammans med henne till Versailles, där vi fick bekanta oss med ett antal eleganta rum och den ståtliga parken. På kvällen tillbringade vi några timmar i det charmfulla Montmartre, där vi också åt middag. När vi återvände till bussen, var det redan mörkt, så vi fick se den stämningsfulla kyrkan Sacré Coeur i kvällsbelysning.

Under den sista dagen i Paris hade vi inget gemensamt planerat program, så man fördrev dagen med att åka båt på Seine, ta sig upp i Eiffeltornet, shoppa, promenera eller göra något annat enligt egen önskan.

Följande morgon startade vi vår färd mot Tyskland. På vägen gjorde vi ett uppehåll för guidning och provsmakning av champagne hos Mumm samt besökte den vackra katedralen i Reims. Senare stannade vi också en stund i Luxemburgs huvudstad och hann se något av omgivningarna, de

stora höjdskillnaderna och delar av den gamla staden.

Småningom kom vi in i Tyskland och anlände till Zenners Landhotel i Newel, där vi bodde i två nätter. Vi fick ett mycket vänligt mottagande på det gemytliga/trivsamma hotellet, som ägs och upprätthålls av en familj.

Newel ligger inte långt från Tysklands äldsta stad Trier, som var målet för följande dags utflykt. I Trier finns många minnesmärken från romartiden, bl.a. Porta Nigra (Svarta porten), Kejsartermerna och basilikan Palatinaaulan. Tillsammans med guiden Elke åkte vi först till en utsiktspunkt, varifrån vi kunde se vida vyer över staden, och därefter gick vi till fots och bekantade oss med de mest kända sevärdheterna.

Inom räckhåll fanns också många affärer, caféer och restauranger.

Efter hand mulnade det och mot kvällen föll de första regndropparna.

På natten förekom en åskskur och ännu följande dag fortsatte regnet, men vi började med att tillbringa dagen i buss, så det störde oss inte. Vi körde genom den natursköna Moseldalen och fann att den var värd att beskåda också i dimma och med molnen svävande över vinbergen.

Reseledaren Elisabeth och några resenärer njuter av Rüdesheimer Kaffee.

Foto Kaj Jäntti

Hos den svensktalande Alfred Port fick vi lära oss om Rieslingviner och också smaka på flera sorter.

Han berättade med humor och inlevelse och förärade oss t.o.m. diplom över våra förvärvade kunskaper.

På vår färd stannade vi också i Koblenz vid Deutsches Eck, och den som ville kunde promenera ända fram och se platsen där floden Mosel rinner ut i Rhen.

Vår sista anhalt var den idylliska staden Rüdesheim vid Rhen, där vi under de två sista nätterna bodde på Central Hotel. Själva stadskärnan bjöd på smala gator, varav den mest märkbara var den 144 m långa och 3 m breda gränden Drosselgasse med affärer, vinstugor och lokaler.

Stadsbilden kännetecknades också, som i många tyska städer, av korsvirkeshus, andra vackert dekorerade gamla byggnader och en betydande blomsterprakt. På många platser serverades stadens specialitet Rüdesheimer Kaffee.

Karis Pensionärer reste i västerled Trots att vädret inte var det bästa och att regnet stundtals stod som spön i backen, då Karis pensionärer åkte på sin sensommarutfärd, så var humöret hos de drygt 40 deltagarna på toppen.

Vi åkte västerut med Stig Berglund vid ratten och då vi kom till Åbolands folkhögskola i Pjukala för en tidig lunch, lyste solen. Sedan var vädergudarna med oss, sol och värme i dagarna två.

Vi åkte längs skärgårdens ringväg över Nagu och Korpo till Hout-

skär, där vi välkomnades av Jani Karlsson, enhetschef för folkhögskolan på ön, som nuförtiden heter Lärkkulla skärgård. Efter ett efterlängtat kaffe och nybakade bullar, besökte vi bl.a. Houtskärs båtmuseum, som invigts år 2001, tillsammans med en kunnig lokal guide.

En del av deltagarna i väntan på färjan till Nagu.

Han underströk bl.a. hur viktig Backman pratade även om båten var och är i en skärgårdskul- föreningen Pro Houtskär, gruntur, där vattnet är ett förbindande dad 2009, som arbetar för de ca element. På 1960-talet skedde en 560 bofasta Houtskärsbornas och stor förändring i skärgårdsbornas de omkring 2000 fritidsboendes liv, då Houtskär knöts till Finlands gemensamma intressen. vägnät med Efter lunch landsvägsfärfortsatte färjor. den längs ringPå kvällen vägen, till Iniö, njöt vi av en där vi drack god middag, eftermiddagsen del badade kaffe i butiken bastu och simoch tittade in i made, andra den vackra kyrspelade det vi kan. Nu återkallar för kägstod endast en lor eller av att färja, den åttonbara trivas tillde, till Gustafs sammans. på fastlandet.

Guiden Bengt Backman framför kyrkan Följande Här besökte vi morgon del- på Houtskär. ännu Kustatog de flesta i vin savipaja, en Sankt Andreas kulturstig, en 1500 fabriksbutik för keramikprodukm lång rutt med tio stopp. Bengt ter. Där fanns också textil- trä- och Backman, före detta kommundi- smidesjärnsvaror samt jättegoda, rektör, berättade intressant och nygräddade munkar. humoristiskt om bl.a. den så viktiga Då vi närmade oss Karis, regnaångbåtsbryggan, avrättningsplatsen de det igen – jag tror ändå, att de och hembygdsmuseet. Också den flesta tänkte på två soliga dagar i lilla röda träkyrkan från år 1703 Åbolands skärgård. besöktes.

CJ

Den sista dagen sken solen och det var ypperligt väder för en båttur på Rhenfloden. Vi beundrade utsikten över stränderna med deras vinberg, idylliska byar, slott och borgar. Slutligen kom vi fram till den berömda Loreleyklippan, som är ca 130 m hög (höjden varierar en aning enligt olika källor). Vi steg av båten och åkte högst upp på klippan. Därifrån öppnade sig hisnande vyer över landskapet. De sista timmarna fördrevs på olika sätt i Rüdesheim, och följande morgon lastade vi bussen och körde mot Frankfurt. Vi fick pröva på hur det var att krypa fram i en bilkö i morgonrusningen, men snart nådde vi flygfältet och vårt flyg hem.

Vi tackar Elisabeth och Mikael, researrangörerna och våra medresenärer. Det har varit en innehållsrik resa, vi har fått nya vänner och många fina minnen att ta fram under kommande tider.

Text GUN-BRITT GRÖNING-JÄNTTI

Åk buss med

Vi skräddarsyr hälsoresan Peter Söderqvist Vasa

0500-162 120 touring.partner@kolumbus.fi

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA 23.2-1.3.2014 529€ BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARISKYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

PARTOURS Pargas, 0440 524911 partours@parnet.fi

18 – GOD TID

7/2013

Åldringar på långresa – ett riktigt äventyr Då min syster Elisabeth skulle fylla 80 år i november i fjol och jag är två år äldre, beslöt vi att göra en lång resa till en litet varmare plats.

Internetsökandet gav Kapstaden bästa vitsordet, vanligtvis sol, värme, billigt jämfört med Finland och så språket. Det skulle inte medföra problem. Jag hade tillbringat hela mitt arbetsliv i Johannesburg, men endast varit kortare tider i Kapstaden. Bland annat hade jag arbetat på professor Christiaan Barnards intensivvårdsavdelning en tid. Några semesterresor hade jag också gjort.

Då det är mer än besvärligt att släpa stora resväskor från en avdelning aven flygplats till en annan, sökte vi ett flygbolag som kunde ge oss lyxen att lämna in bagaget på Vanda flygfält och taga ut det i Kapstaden. KLM ansåg vi vara bäst, ingen lång väntan på Schipol, men tillräckligt tid att vandra den ändlösa vägen från ankommande flyg från norr till utgående söderut. Precis från ena ändan av flygplatsen till den andra.

Sedan söktes Bed & Breakfast på nätet, i centrala delar av Kapstaden. Vi hittade ett som lovade ge oss rabatt förr sex veckor. Vanligtvis används B&B bara för några dagar så de var faktiskt glada över en så lång bokning. De gav oss goda råd om sightseeing, taxibilar, lokal transport etcetera. vilket gjorde att jag ordnade med en firma som heter City Hopper att möta oss på flygplatsen, Det är en så kallad kimppataxi, mycket förmånlig i mitt tycke.

Lång startsträcka På morgonen klockan 3.45 började vår resa då den beställda taxin sökte oss. Chauffören berättade att han skulle söka KLM:s crew från deras hotell efter att ha lämnat av oss på flygplatsen.

Glada i hågen gick vi till checkin för att där få veta att vi måste själva skaffa våra boardingpass från en maskin som stod vid ingången.

Vi gjorde såsom maskinen sade och fick beskedet ”Ni är ej registrerade”. Nytt försök med samma svar. Jag böljade känna mig ganska gammal, men hittade en KLMdam som lovade hjälpa. Hon fick samma svar från maskinen och sade att vi skulle gå tillbaka till checkin. Damen där hade en dålig morgon, hon blev riktigt sur över folk som inte kan checka in över nätet hemma. Vi gick till den besvärliga maskinen igen och hon kom underfund att den inte fungerade.

Då vi kollade sittplatserna vi fått av henne visade det sig att vi satt bredvid varandra till Amsterdam, men sedan den 11 timmar långa resan till Kapstaden 20 rader från varandra, båda i mitten av en tre personers plats.

Då vi steg in på flyget sade en av flygvärdinnorna som stod vid dörren:

– Ni skall hela vägen till Kapstaden har vi hört.

– Jaså, taxichauffören berättade, sade jag.

– Jo, han sade att två äldre damer skulle dit, så jag räknade ut att det måste vara ni två.

Den långa flygresan var nog tröttsam, att sitta så gott som orörlig är inte roligt. Till all lycka hade jag en holländsk affärsman på högra sidan som var trevlig att prata med.

En annorlunda ankomst I Kapstaden behöver man inte vänta på kappsäckar, de är där på bandet innan passagerarna söker dem.

Jag var glad att vi hade anlänt utan problem då jag såg en liten hund, det var kanske en dvärgpinscher, utan halsband och jacka springande omkring. Jag böljade prata med den – Är du hungrig och trött såsom jag, lilla vovven?

Den kom till mig och satte nosen på min lilla väska och med detsamma uppenbarade sig en man i grön väst som sade: – Sätt er väska på bordet där, jag vill se vad ni har i väskan.

Jag förstod att jag råkat ut for en droghund. Jag hade inte mycket annat än massor av mediciner så jag satte väskan snällt på bordet och han grävde lite i den och sade sedan: – Vad annat än mediciner har ni?

– En gammal människa har inte mycket olagligt med sig tror jag.

Han tittade lite snett på mig och sade OK, ni kan gå. Just då gick den holländska affärsmannen förbi och sade: – Vad smugglar ni? Jag skulle aldrig ha trott det om er.

– Ja, utseendet bedrar nog, sade jag.

Det var lätt att hitta City Hoppers disk där chauffören väntade.

Han plockade upp fem andra passagerare som också skulle till de centrala delarna.

Trevligt boende Liz och Trevor, vårt värdpar, väntade i trädgården och visade oss vårt rum och badrum. Vi blev välkomnade med ett glas vin och vi kände oss riktigt välkomna. Rummet och badrummet var mycket artistiskt dekorerat, äkta afrikansk stil. Man kunde se att Liz hade gått på många inredningskurser. Vi hade kylskåp, vattenkokare, tv och kassaskåp, allt gömt i garderoben. Mobiltelefon fick vi om vi ville ha.

B&B:et vi hade bokat, finns i ett vackert villaområde nedanför Taffelberget. Husen är från tidigt 1900- tal och renoveringar hade gjorts för extra badrum. Frukosten åt vi i trädgården med utsikt mot Taffelberget och Signal Hill.

Jasminen hade just böljat blomma

och vi fick ibland besök aven stor fågel, hadeda, mycket högljudd, som gillade splashpoolen. Frukosten fick vi välja själv. Lisa valde yoghurt, fruktsallad, mysli, croissants, hemlagad sylt, marmelad och så förstås kaffe. Jag ville inte ha någonting annat än en jättefruktsallad och kaffe. Kaffe, Melitta filterkoppar och filter tog vi med oss hemifrån. Riktigt kaffe är dubbelt så dyrt som hemma och de flesta blandar mycket cikoria i det. Visserligen bjöd Liz på äkta Arabica, men de var kanske glada över att vi hade eget. Myslin gjorde hon själv och yoghurten kom från dotterns mjölkgård. Trevor stod for bakandet. Hans semlor var fulla av nötter och frön, mycket goda. Vi sopade bordet varje morgon! Liz och Trevor är mycket förtjusta i hälsokost, det märktes nog.

De jättestora varuhusen var som små stadsdelar, Dior, Armani, Chanel, massor med världsberömda märken, men få kunder.

Restauranger av alla de slag, kanske mest sushi, som är modernt just nu. Vi gick och tittade och stirrade på allt möjligt besynnerligt.

Ett par timmar senare böljade fötterna ge upp och vi tog en taxi tillbaka till vårt B&B. Tyvärr blev vi lurade, den enda gången på vår resa, men jag var så trött att jag inte orkade skälla ut taxiföraren och betalade snällt den alldeles för höga avgiften.

Rundtur i stan Nästa dag gjorde vi bekantskap med de röda och blåa Hop on Hop offbussarna som går till 17 olika destinationer runt om och i Kapstaden.

Härliga svenska bussar med tolv olika språk att lyssna till med hörlurar, vi valde alltid svenska förstås.

Man kan åka i timmar utmed de vidunderligt vackra vägarna i de dyra områdena. Det är vad man kan kalla värde för pengarna. En gång Vägen till affärscentret hoppade vi av vid Kirstenbosch, Följande dag gick vi ut på upp- den världsberömda trädgården, täcktsfärd. Vi hade läst mycket om hade kaffe och köpte allt vi behövdet fantastiska affärsområdet, Vic- de i presentväg i den eleganta jättetoria och Alfred Wharf som var butiken där. Hemvägen tog vi alltid ganska nytt och beslöt besöka det via Victoria & Alfred Wharf, det först. var bara att hoppa av och sen när Pigga åldringar som vi är, tyck- vi inte orkade vandra mera, hoppa te vi att vi kunde gå ner till ham- på en buss som tog oss till Gardens, nen, ingen buss behövdes. I Kapsta- området där vi bodde. dens centrala delar finns det väktare Ibland använde vi vanliga bussar ungefär varje 100 meter. Med kar- också, igen fantastiska Volvobussar. tan i handen vandrade vi ner först Till fotbollsmästerskapen hade Svetill den gamla delen av staden och rige skänkt 100 av dem till Kapstakände oss trygga då vi såg så många den. Priset var cirka 50 cents, obeväktare längs gatorna. Jag frågade roende av reselängd. Få människor då och då någon väktare om vi använde dem, vi förstod det inte gick åt rätt håll och fick aldrig och hur lång väg Det är en syn som svar på våra fråvi ännu hade att gor. Men nog är gå. Fick ganska är svår att beskriva, de eleganta. växlande svar, de jättestora djuren September– bara 20 minuter november är årsatt gå eller kan- gör alla möjliga tiden då valarske en halv tim- slags konster. na kommer från me.

Antarktis till Det är nästan så Vi gick och Sydafrikas sydgick, det var gan- att man tror att de kust för att föda ska varmt och vi och stannar där skulle gärna sut- upp­träder, men flera månader. tit ner någon- mycket är Vi gjorde en stans med en dagsresa till Herkall juice. Men kommuni­kation manus, vid Walvi gick längs en med andra valar. ker Bay kommer valarna mycket motorväg och nära land, buköver broar där det inte fanns kaféer. Cirka två tim- ten är mycket djup. Det är Southmar senare kom vi till den första ern Right Whale man kan se där. delen av det här enorma området. De kallades så av de gamla valfångDet består mest av jätteshopping- arna då de var de lättaste att skjucenter, 5-stjärniga hotell och restau- ta med harpun, de är långsamma ranger av alla de slag. Vid kajerna simmare och flyter då de är döda. ser man stora yachter och man kan Kallas Sydkapare på svenska. Vi göra utflykter till en massa olika hade turen att se cirka 40 fullvuxställen, om man har råd. Helikop- na valar med kalvar. Det är en syn ter utflykter bjuds det också på. som är svår att beskriva, de jätteVi hittade en fiskrestaurang, stora djuren gör alla möjliga slags som blev lite av vårt stamställe. konster. Det är nästan så att man Dagens fångst och faktiskt, i våra tror att de uppträder för alla som ögon, förmånliga priser. står på klipporna och tittar, men

mycket är kommunikation med andra valar.

Goda Hoppsudden är ett annat ”måste ses”. Med lite fantasi ser man Atlanten och Indiska Oceanen mötas där fast de egentligen möts först längre österut nära Cape Agulhas.

En stor pingvinkoloni har utbrett sig nära udden och man ser de stora fåglarna vandra i trädgårdar och på stränder. Kapstaden har troligen den bästa vårdnaden av pingviner som blivit skadade vid oljeutsläpp. Vid stora oljeutsläpp och mycket stora arealer förorenade stränder, som händer då och då, förs de tvättade pingvinerna med flyg och båt till Bird Island utanför Port Elisabeth flera hundra kilometer från Kapstaden. De förstörda stränderna städas ordentligt, det tar ungefär tre månader, samma tid det tar för pingvinerna att simma till sin hemstrand. Pingvinerna simmar alltid tillbaka till sin hembygd.

Elisabeth ville gå upp på Taffelberget, medan jag som tyvärr har en besvärlig höjdskräck satt nere vid kabelstationen och väntade. Hon var helt begeistrad över utsikten därifrån. Hon anser att det är ett ”måste”.

Professor Barnards museum Groote Shuur Hospital har gjort i ordning ett museum till Professor Christiaan Barnards ära.

Jag arbetade på hans intensivavdelning en kort tid, då han var som mest berömd och ville gärna gå och se vad som hade gjorts med de gamla operationssalarna etcetera.

Nog var det primitivt i jämförelse med dagens högtekniska maskiner, underligt att folk överhuvudtaget överlevde! ”Patienten” på operationsbordet var en uppstoppad hund, det gjordes mycket experiment med hundar och babianer på den tiden.

Madam, i er ålder ...

Jag har lite besvär med vänstra benet som inte alltid vill följa med och som gör att jag ofta faller pladask med ansiktet först i asfalten, så också i Kapstaden. Hela högra halvan blev blåsvart och svullen tyvärr.

Då vi gjorde så gott som dagliga utfärder blev jag trött på diverse anmärkningar om mitt utseende, i synnerhet butikskassorna hade hejdlöst roligt åt mej.

Jag gick till apoteket närmast vårt B&B och frågade farmaceuten där, en gammal man, om han hade några goda råd att ge.

Han sa: – Madam, at your age it doesn’t matter what you look like! (Vid er ålder betyder det ingenting hur ni ser ut!)

Kände mig som en äkta åldring på resa efter det påståendet.

Kinge Berglund Medlem i Kyrkslätts pensionärsförening rf

GOD TID

7/2013 – 19

RES MED SPF

Kom med på en uppiggande Spa-resa till Tallinn 13–15.1.2014 Program Måndag 13.1 Avfärd kl. 14 med Tallink Siljas M/S Superstar från Västra Hamnen i Helsingfors.

Check in på Tallink Spa &Conference Hotel. Middag på hotellet.

Tisdag 14.1 Dagsprogram i Tallinn och tid för Spa och behandlingar/ frisör.

På kvällen gemensam middag i Tallinn.

Onsdag 15.1 Egen tid i Tallinn. Avfärd kl. 14 med M/S Star, buffet ombord.

Ankomst kl. 16.

Pris: 275 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 78 €.

I priset ingår båtbiljetter med eftermiddagskaffe på utresan och buffet på hemresan, logi med frukost, två middagar i Tallinn, inträden, busstransfers och SPF:s reseledare.

I priset ingår inte behandlingar eller reseförsäkring.

Anmälningar och förfrågningar Friman Resor tfn 019-248 1004, info@frimanresor.fi.

Kroatien 25.4–2.5.2014 Adriatiska havet – natur – kultur Res med SPF och Trio Travels till Kroatien nästa vår och upplev landets rika kultur och vackra natur.

25.4 Avfärd från Helsingfors-Vanda flygfält kl. 16.50 till Ljublijana. Bussresa till staden Opatija och fyrstjärniga Grand Hotel Adriatic.

26.4 Vi bekantar oss med staden Opatija.

27.4 Bussutflykt till ön Krk med besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg. På hemvägen besök i staden Rijeka.

28.4 Heldagsutflykt till Plitvice vackra nationalpark som består av 16 sjöar med vattenfall, det högsta 78 meter. Vandringen tar 3–4 timmar i lugn takt. Utflykten ingår inte i resans pris.

29.4 Kryssning på Adriatiska havet utanför Opatija. Lätt lunch ingår.

30.4 Bussutflykt till den vackra landsbygden och besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg.

1.5 Besök till den idylliska fiskebyn Volosko med lätt lunch. Avslutningsmiddag på hotellet.

2.5 Egen tid i Opatija. Avfärd från Ljublijana kl. 19.30.

Pris: 1 585 €, tillägg för enkelrum 180 €.

I priset ingår: Flygresor, inkvartering, frukost, luncher och middagar enligt program, utflykter, vinsmakning, svenskspråkig guide, reseledare från SPF. I priset ingår inte reseförsäkring och dags­ turen till Plitvice (100 €).

Jazzkryssning 1–3 april 2014 Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 1–3.4.2014 med Viking Lines M/S Mariella.

För den trevliga underhållningen står Pentti Lasanens kvintett: Pentti på blås och sång, Seppo Hovi på piano, Markku Johansson på trumpet, Pentti Mutikainen på bas, Kepa Kettunen på trummor; Robi de Godzinskys trio: Robi på piano, Jussi Järvelä på gitarr och banjo, Pekka Sarmanto på bas och redaktör Åke Grandell.

Pris: 185 €/person I priset ingår: • Kryssning i 2-personers A-hytt med fönster • 2 x Viking Buffet (specialmeny New Orleans Style på utresan) • 2 x sjöfrukost • 2 x kaffe med tilltugg • Jazzdrink • SPF jazz-underhållning • Dagsprogram med utfärder mot tillägg ordnas i Stockholm.

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Bokningar och förfrågningar Friman Resor telefon 019-248 1004 eller e-post info@frimanresor.fi

Anmälningar och förfrågningar SPF/Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882 eller veronica.biaudet@ spfpension.fi.

Sista anmälningsdag 15.2.2014.

Fira julen på Lehmiranta 23–27.12

Fira julen på Lehmiranta 23−27.12

Förbundet erbjuder sina medlemmar i år igen möjligheten att fira Förbundet erbjuder sina medlemmarna möjligheten att fira jul på julen på Lehmiranta semestercentrum.

Lehmiranta ligger söder om Lehmiranta semestercentrum söder om Salo vid sjön Lehmijärvi.

I julpaketet ingår logi i dubbelrum, halvpension, program och möjlighet Salo vid sjön Lehmijärvi. Transport ordnas från Salo till Lehmiranta. att använda badinrättningen.

Plock ur programmet

ALMUÑÉCAR 31.1–15.2.2014 SPF Österbotten ordnar också inkommande vinter en resa till Almuñécar på Spanska solkusten.

Resans pris per person i delat dubbelrum 1100 euro, enkelrumstillägg 255 euro.

I priset ingår: • Flyg Helsingfors–Malaga och hemresa till Helsingfors • Transfer till och från flygfältet i Malaga till hotellet • Inkvartering på hotellet (4 stjärnigt) med frukost och middagsbuffet • Guidad stadsvandring • Guidad dagsutflykt till Frigiliana • Ett överraskningsprogram • Reseledare Göran Sundqvist och reseledare från SPF Resan till och från Helsingfors ingår inte i priset.

Plock ur programmet Söndag 23.12 Incheckning Vattengymnastik Måltid Gästartist Dans

Julkonsert Rikligt julbord Måndag 24.12 Julprogram Gymnastik, vattengymnastik Julbastu Julandakt Program De vackraste julsångerna Julmiddag Julsånger Dans Julprogram Gymnastik och vattengymnastik Tisdag 25.12 Julandakt Julkaffe

Pris: 435 € i dubbelrum, tillägg för Julsånger Måltid enkelrum 88 € Semesterledarens program Kvällsprogram och dans I julpaketet ingår logi i dubbelrum, Onsdag 26.12 halvpension, program Andakt och möjlighet att använda Gymnastik, vattengymnastik Semesterledarens program badinrättningen.

Måltid Program Dans

Programmet är på finska, julsånger sjungs Torsdag 27.12 också på svenska.

Frukost och hemfärd Pris: 430 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 88 €.

Förfrågningar till resegruppen Kristina 050 5814856, Henrik tel 050 69341 eller Bert 050 69006. Anmälan till Patrick på Vasakansliet tel 020 7288818, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi.

För mera information ring Svenska Programmet är på finska, julsångerna sjungs också på svenska. pensionärsförbundet, För mera information ring Svenska pensionärsförbundet, Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882 eller veronica.biaudet@spfpension.fi.

Veronica Biaudet tfn 020 7288 882 eller Sista anmälningsdag 14.11.2012 veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF Resegruppen

Sista anmälningsdag 19.11

20 – GOD TID

7/2013

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Res med oss Cabaret-resa till Tallinn 19-20.10 Inkvartering på hotell Viru inkl. frukost, middag och den berömda Starlight Cabaret varieteshowen.

Pris fr. 235,-/pers. Endast några platser kvar, boka senast 4.10!

Julmarknadsresa till Berlin 28.11-1.12 Centralt hotell, 3 utflykter mm. ingår. Pris fr. 979,- / person i dubbelrum.

Fuerteventura/Las Playitas 9-16.12 i samarbete med Apollomatkat En bra kombination av solsemester och lätta motionsprogram lämpade för seniorer. Pris fr. 1085,-/ person i dubbelrum.

En lätt och trygg dosdispensering av mediciner, hjälper i vardagen

Jordanien Aqaba 18-25.1.14 En resa till det exotiska Jordanien med utflykter till Wadi Rum och Döda havet. Pris från 795,- / pers.

USA Kalifornien 14.2-21.2.14 3 nätter i San Francisco och 4 nätter i Los Angeles. Rundturer i båda städerna och utflykt till Alcatraz.Pris 2365,-/ pers i dubbelrum

Mera resor och noggrannare program finns på våra byråer eller på vår hemsida www.matkahaukka.com.

Resebyrå Resehaukka Ab Munkkullavägen 15, 02400 Kyrkslätt Tel.09-2965000 e-mail: rese@matkahaukka.com Dalgatan 1, 10300 Karis Tel.019-2782800 e-mail: karis@matkahaukka.com

med Svenska Kulturresor 28/12 2013 – 2/1 2014

Wienerfilharmonikernas Nyårskonsert i Gyllene Salen på Musikverein!

www.matkahaukka.com

Nyår i Wien

www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com

Fotbollsresa till London 14-17.3.14 Centralt hotell, guidad rundtur i London, 3 middagar och fotbollsmatch Fullham-Newcastle. Pris 1135,- / person i dubbelrum.

Byråavgift 10,-/ bokning.

Kejsarbalen på slottet Hofburg!

Festföreställning på Wiener Staatsoper med ”Läderlappen”, Operetten ”Glada Änkan” på Volksoper Heurigenkväll i Grinzing!

Utfärd till Wienerwald med besök i Mayerling!

Reguljärflyg från Helsingfors med FINNAIR 4-stjärniga ”Hotel Erzherzog Rainer” eller Hotel ”Kaiserhof ”, 5-stjärniga ”Grand Hotel Wien” alt. ”SAS Radisson Hotel”

Svenska Kulturresor Ab, Malmö

tfn + 46 40-10 35 70, info@kulturresor.se, www.kulturresor.se

Resor

Pris / person om inget annat nämns

17- 23.11 5-8.12 6-8.12 mars

– Bekväm service.

E

+ TRYGGHET R GA INBESPARIN

n kund, som omfattas av dosdispenseringsservicen, får sina läkemedel förpackade i dospåsar för två veckors bruk per gång. Servicen omfattar också en kontroll av helhetsmedicineringen gjord av apoteket. Där utreder man ifall kunden eventuellt har onödiga mediciner eller dubbelmedicinering samt kontrollerar att de läkemedel som är i användning kan användas samtidigt.

I den maskinella dosdispenseringen betalar kunden endast för de läkemedel som expedierats till honom / henne – inte som vanligt för hela läkemedelsförpackningar. På detta sätt uppstår en inbesparing men också en minskning av läkemedelsavfall: det samlas inte hemma längre onödiga läkemedel.

Fråga på ditt närapotek om dosdispensering eller logga in på www.pharmaservice.fi

Spa Viiking Pärnu Julmarknadsresa till Berlin Julmarknad i Tallinn Spanien, två veckor Kontakta oss för utförligare program!

Fax

019-248 1004 019-248 7058

info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

www.pharmaservice.fi

GOD TID

7/2013 – 21

Historiens vingslag i unik brevväxling En sommardag 1999 gjorde Gustaf Langenskiöld ett fynd som kom att ändra hans framtid för gott. Han faster Märta hade dött, och på vinden i hennes hem i Sibbo hittade han en papplåda fylld av gulnade brev. En skattegömma skulle det visa sig.

Gustaf Langenskiöld (1852–1931)

Karl Langenskiöld (1857–1925)

Gustaf Langenskiöld är nöjd över den tekniskt avancerade boken För frihet och framgång. I ett USBminne infällt i pärmen finns alla 1 198 brev plus introduktion till brevsamlingens fyra tidsperioder.

Efter en lång karriär som advokat var Gustaf nybliven pensionär och hade tid att ta sig en närmare titt på lådans innehåll. Det visade sig vara brev till Gustafs farfarsfar Gustaf Langenskiöld från hans i Sverige verksamma bror Karl. Breven täckte över fyrtio år av Finlands historia, från 1881 genom sekelskiftets förryskningsperiod med de kejserliga manifesten, första världskriget och ryska revolutionen fram till 1925, vår självständighets tidiga, ödesmättade år.

– Jag insåg snart att Karls 730 brev var en guldgruva, säger Gustaf.

– Jag började av rent intresse skriva rent dem. Några år senare lyckades jag få tag på min farfarsfar Gustafs svarsbrev till brodern, av dem finns 466 i behåll.

Nu öppnade sig möjligheten att lägga upp hela brevdialogen mellan bröderna i kronologisk följd.

De autentiska vittnesmålen från storfurstendömets ödesår ledde till djupdykningar i arkiv och rättshistoria för att placera in brödernas brev i sitt historiska sammanhang.

Samhällspåverkare Den äldre brodern, friherre Gustaf Langenskiöld, var jurist, domare, senator och ledamot av senatens justitiedepartement. Av fosterländska skäl bad han år 1900 om avsked från senaten. Efter det verkade han som advokat och under tjugo år i ledningen för Kymmene Aktiebolag.

Den yngre brodern, friherre Karl Langenskiöld, var jurist specialiserad på finansrätt och förberedde på senatens uppdrag en omorganisation av statens räken-

skapsväsende i Finland. Han verkade som bankman och flyttade 1891 till Sverige, där han gjorde karriär inom banking och blev riksbankschef.

De två bröderna var framstående påverkare i var sitt land och breven dem emellan bjuder på djup analys av samhällsutvecklingen, särskilt fosterlandets öden under tunga tider.

– Till exempel Gustafs oro över det ryska förtrycket visar att man inte visste hur följande dag skulle se ut, säger redaktören Gustaf.

– I ett brev vädjar han rentav till Karl att ta hand om hans familj om det värsta skulle hända.

Begabbat senatsbeslut Ett av de intressantaste spåren i brevväxlingen gäller justitiesenatorn Gustafs skildring av senatens handläggning av kejsarens påbud om publicering av de kejserliga manifesten 1899 och 1900, februarimanifestet och språkmanifestet. Senatens majoritet, som insåg att kejsarens envälde över provinsen Finland tvingade den till publicering, fick utstå spott och spe från nationalisternas sida.

Den allmänna opinionen hävdade en självständighetsstatus som Finland de facto inte hade och stämplade senatsmajoriteten som landsförrädare.

– Gustaf Langenskiölds bevisföring för senatens beslut är vattentät, säger Gustaf d. y.

– Fennomanernas och pressens visioner om att storfurstendömet emot kejsarens vilja hade vunnit egen konstitution saknade verklighetsförankring. Däremot skapade fennomanin ett nationalmedvetan-

de som skulle föra folket till seger i den senare frihetskampen.

Kontrasternas länder Också på det privata planet ger brevsamlingen en intressant inblick i livet inom ett ledande samhällsskikt här hemma och i Sverige. Karl hade gift sig rikt, vilket underströk kontrasten mellan ett Sverige statt i stark välfärdsutveckling och de stora krisernas Finland.

– Där Gustaf utstår kejserligt förtryck och 1918 våndas över hur Kymmenebolagets ledning med kommerserådet Gösta Björkenheim i spetsen mördas och slängs i Kymmene älv ondgör sig Karl över den svenska societeten som anser sig ha prioritet till arvtagerskorna. Invandraren Karls erövring av Alba Ekman sågs på sina håll inte med blida ögon.

USB-minne i pärmen För två år sedan dog Gustafs hustru Bebi. Efter ett långt, lyckligt äktenskap var ensamheten tung att bära, men arbetet med korrespondensen gav livsmod. Nu tog tanken på ett bokverk fast form.

Alba Langenskiölds stiftelse i Sverige, uppkallad efter Karls hustru Alba, tog sig an utgivningen och den 18 augusti i år presenterades boken För frihet och framgång vid ett släktmöte i Tavastehus.

Bokverket är speciellt tack vare en modern teknisk lösning. Själva boken består av Gustafs sammanfattning av brevväxlingen och de historiska skeendena plus ett urval vackra gamla bilder. Men också hela den digra samlingen av 1 198 brev finns med, renskrivna och med periodvisa introduktioner lagrade på en minnessticka infattad i bokens bakpärm.

Exempel på de handskrivna breven pryder pärmens insidor och visar vilket enormt arbete som ligger bakom renskrivningen – kalligrafi och stavning för hundra år sedan är inte lätt att tyda.

Starka motiv Gustaf, vad är det som får en man att ägna femton år av sitt liv åt två anfäders brevväxling?

– Det är klart att jag har haft starka motiv för att hållas i spåret, säger Gustaf.

– Förutom det intressanta i att arbeta med det historiskt oerhört fängslande innehållet har jag ett rent personligt motiv i en tacksamhetsskuld till min farfar, professor Fabian Langenskiöld.

Han var ett ovärderligt stöd för mig och min tvillingbror Henrik under våra ungdomsår. Ett annat motiv var att en dag kunna utnyttja materialet för en rättshistorisk disputation.

Följande steg är nu då att bli juris doktor vid 80?

– Visst, det är aldrig för sent!

Text Maj-Britt Paro

Foto Maj-Britt Paro

Gustaf och Rosina Langenskiöld med sonen Fabian och sonhustrun Asta samt barnbarnen Lars och Märta år 1915 på släktstället Salpar i Sibbo.

Karl Langenskiöld gifte sig 1893 med Alba Ekman och trädde därmed in i den förmögna svenska samhällseliten.

22 – GOD TID

7/2013

UPPSNAPPAT

Uffe med flera Vid tillökning i familjen uppstår vanligtvis ett problem, som

kanske inte alltid är så lättlöst: Vad skall barnet heta? Synpunkter inströmmar då från olika håll. Här några mera principiella bidrag.

Vad finns det för namn i släkten som borde tas till vara?

Jag har i min närhet ett exempel på ett flicknamn, som har sin sjunde bärare i rak följd.

Vill man vara modern, ta då gärna ett tidstypiskt namn, inte bara ett som är en nykonstruktion. Då finns risken att det blir bara en dagslända, men kanske en skimrande sådan.

Hur många förnamn? Lagen tillåter visst tre, och många

utnyttjar det. Bara ett är väl å andra sidan ganska ovanligt och känns kanske litet fantasilöst. Är det enda namnet dessutom mycket vanligt ökar riskerna för förväxlingar.

Vilken är ordningsföljden om namnen är två eller tre?

Det är inte likgiltigt, för i myndighetssammanhang tillgrips alltid det första, som ingalunda behöver vara det som man hade tänkt sig som dagligt tilltalsnamn. Själv heter jag Per Anders Gustaf och får finna mig i att ofta få brev riktade till Per Lindqvist, vilket känns rätt främmande.

I vårt tvåspråkiga land kan det vara skäl att tänka på hur

namnet låter uttalat på finska, med tonvikt på första stavelsen. Ibland kan det låta litet bakvänt.

Så har vi detta med antalet stavelser i namnen. Är det inte ganska ofta så att det finns en benägenhet att förkorta fyrstaviga namn. Elisabet blir kanske bara Lisa, Sebastian Basse och Magdalena Lena.

Vi har också den motsatta företeelsen, enstaviga bli lätt tvåstaviga. Lars bli Lasse, Bo blir Bosse, Knut blir Knutte, Stig blir Stickan. Enstaviga flicknamn är mera sällsynta, så där finns färre exempel.

T TA N D - K JÄR H L E D UN A R O GYN R P VEN Y

Ge inte upp!

Seminarium på Arbetets Vänner, Annegatan 26, torsdagen den 10 oktober klockan 13–16.

Envis kamp är mödan värd Peter von Koskull drabbades av stroke för många år sedan.

Tillsammans med Victoria Mankki berättar han om rehabiliteringen.

SO

M

Slutligen det värsta av allt: e-postadresserna. Tänk bara på Hakan. Osten, Asa, Marta och Gosta, som ju inte alls heter så utan Håkan, Östen, Åsa, Märta och Gösta. Vad finns EU till för egentligen?

Inspiration till dessa rader har jag fått av en Ulf, som klokt nog hellre vill kalla sig Uffe och nyligen har inlett ett välförtjänt pensionärsliv efter att framgångsrikt ha skött denna tidning i många år. Jag upprepar det råd jag brukar ge alla på väg ut i pensionärslivet: Se till att du har saker att syssla med, lagom mycket, lagom trevligt, lagom flexibelt.

Tack för gott samarbete, Uffe.

Anders G. Lindqvist

T

Ä

Orörliga leder?

• Begränsar dina leder din aktivitet?

• Knakar dina knän?

• Känner du dig orörlig?

Bli rörlig och smidig i lederna.

Dessutom bra för hjärtat.

Kan du säga perkele?

I Hbl-journalisten Annika Rentolas bok berättar femton personer om hur livet gestaltat sig för dem efter stroken. Annika Rentola presenterar boken.

Mat, dryck och andra njutningar på äldre dar Med. Dr. Robert Bergholm talar om sunt förnuft bland mirakeldieter och livsstilsråd.

Två fördelar i samma kapsel:

Servering

ekologisk gurkmejaextrakt med omega–3

Inträde: 10 euro Arrangör: Folkhälsans förbund och Samrådet i SPF Helsingfors

Gurkmejaextrakt används bl.a för sina hälsofördelar, av vilket en är att främja god ledhälsa.

Naturlig kallpressad norsk laxolja – med hög halt omega–3 – bidrar till hjärt- och kärlssystemets hälsa. elexirpharma stödjer reumatikerfonden i sverige

Fakta Cu r cu m in™ Gynnar både lederna och hjärtat • Ekologiskt gurkmejaextrakt främjar ledernas funktion och hälsa.

• Omega-3 bidrar till hjärt- och kärlsystemets hälsa.

• C-vitamin, vilket är nödvändigt för kroppens normala produktion av kollagen i blandanat kroppens leder.

Finns i hälsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom beställas fraktfritt på telefon: 06 34 36 506 eller på www.elexironline.fi direkt hem i din brevlåda inom 2-3 vardagar. Pris: 32 € för 60 kapslar. Inga avgifter tillkommer.

På www.elexirpharma .fi kan du läsa mer om de vetenskapliga studier kring våra produkter. Har du frågor om Curcumin, kontakta: Elexir pharma AB fi lial i Finland. Telefon 06 – 34 36 506 . www.elexirpharma.fi Elexir pharma är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. Produkterna tillverkas i Norden och fi nns att köpa i både Sverige, Finland och Norge.

curcumin_svfi_208x250.indd 1

moderna kosttillskott för moderna människor www.elexirpharma.se

2013-09-18 16:03:37

GOD TID

numismatik guld smycken Bilderna: Kurt Pettersson

Vi köper

7/2013 – 23

Vi betalar t.ex. för

Vi köper guldmynt Vi köper silvermynt

20 mark 1913 1000 mark 1992 100 euro 2002

310 € 225 € 215 €

Var vänlig ring!

Klaus Damstén 040 552 6050 eller 010 231 3020

2 mark 1905 100 mark 2000 20 euro 2009

200 € 40 € 30 €

Ni kan också kontakta oss via e-post: guldmynt@guldmynt.fi

100 € 500 mark 1975 (01) 1000 mark 1922 (01) 1500 € 5000 mark 1939 (01-0) 100 €

Vi köper sedlar Vi köper guldsmycken, medaljer och utmärkelsetecken

Vi värderar gratis mynt, sedlar, smycken, utmärkelsetecken, o.dyl.

18 karat guld 19 €/g 14 karat guld 13 €/g

.guldmynt.fi www.silvermynt.fi

www

Stenvest Ab, PB 103, 00121 Helsingfors (Annegatan 16 B 43)

DEBATT

Sparsamhet i vårt land Ja, det ska sparas, och tas ut höga

skatter, som vanligt av de som har det sämst. Pensionärerna med de lägsta pensionerna, och de lågavlönade som redan nu kämpar för sin existens, alltså de som har det sämst ställt i samhället. Man drar in garnisioner, där dom bäst behövs,vid Ryska gränsen i Karelen! Man köper in missiler från USA för 180 miljoner euro, som förstås räknas som småslantar. Man börjar mer och mer förstå varför allt går fel i Finland, till exempel, man höll på och rullade ner statsbeskattningen till förmån för de välbeställda i landet i cirka 9 års tid, ända fram till år 2009 per ca 2,5 miljarder €/år. Ännu år 2008, ansåg SFPs dåvarande partiordförande att den skattelindringen var helt i sin ordning!

Att rätta till denna sak är nog en utopi, men att stifta plattskatter och höja momsen, samt att ut ta ytterligare skatt på bensin, diesel och brännoljor, som redan med tanke på att Neste köper in råoljan per fat till priset av cirka en liter bensin. Neste som till stora delar är ett statligt bolag,och som sannolikt inte har något större problem med att avskriva och förnya sig, staten beskattar sällan sig själv! Dessutom skulle det inte förvåna om man

fortfarande säljer överkottsbensin till USA för några få Cent litern!

Men rikt som landet räknas, så tar

folk vid maktens tinnar sedvanligt ut löneförhöjning enligt helt andra utgångspunkter, för att nu inte tala om bonusar och fallskärmar! Exempelvis pensionsbolagsdirektörer.

Medan vanliga arbetare, tjänstemän och pensionärer får hålla till godo med en till två procent eller vad nu våra ”statistiker” kommer fram till i enlighet med deras sätt att räkna? Ungefär så skrev jag år 2012 i mars,och jag tror samma linjer följs i dag! Skulle det hända att någon i riksdagen kommer med ett förslag som skulle förbättra de lägsta pensionärernas situation, så är vanligen alla partier mycket negativt inställda, också mitt eget parti SFP! De ledamöter som arbetar för oss pensionärer har tyvärr ingen större talan, och ändå har pensionärerna äntligen börjat få vara med vid förhandlingsbordet, vilket ju är mycket tacksamt, och en klar förbättring, rättvist ...

Något som däremot bekymrar, är de orättvisa procentförhöjningarna! Det är ett helt förkastligt system, som skadar hela pensionssystemet. Inte är ju matpaketet så

mycket dyrare för pensionärer med höga pensioner än vad en lågpensionär behöver för sin existens! Nej, man bör snarast ändra systemet så att de årliga höjningarna går i euro och cent, samma förhöjning för envar ... Man kommer då att finna att de utbetalda medlen kommer att minska betydligt, särskilt på sikt, även fastän man skulle hålla en linje som gynnar de små pensionerna! Det skulle vara bra att också följa samma linje med löneförhöjningarna. Då skulle vi sakta men säkert få ordning på landets ekonomi! Och det finns människor som menar att arbetspensionerna kunde sänkas, ja till och med i Närpes! Ja, man kan hålla med honom, men utgående från helt andra infallsvinklar ...

Och för att återgå till arbetspensionerna. Pensionärer med små pensioner är även tvungna att klara sig, så högre pensioner upp till 3900 € brutto bör anses räcka till, utgående från en skälig årlig höjning, dock inte i procent, utan lika stor höjning åt alla.

Det bör bli stopp på eländet, det är totalt orimligt att personer med jättelika pensioner ska suga åt sig årliga procentförhöjningar per månad som långt övergår storle-

ken på till exempel en minipension, detta system har nog för sedan länge förlorat kontakten med verkligheten ...

Exempelvis inom de två största Pensionsförsäkringsbolagen Varma och Ilmarinen lyfter direktörerna enorma bonusar och löner. Enligt Helsingin Sanomat, 13.08.2013. lyfter Ilmarinens direktör enligt en nytt system som togs i bruk för tre år sedan, och där de nya ersättningarna betalas ut från och med i år enligt HS. För åren 2010-2012 lyfter Ilmarinens vd 268 680 €. Under de åren har han redan fått andra bonusar värda 387 000 € och en lön samt naturaförmåner på 1,5 miljoner €.

Ilmarinens direktion på tio personer får extra bonusar för cirka 1 miljon €. På Varma uppger man att deras vd också kommer att få nya bonusersättningar, men summan avslöjas inte. Åren 2010–2012 har han redan fått 758 000 € i bonus och en lön med naturaförmåner på 1,6 miljoner €! FNB. Inte behöver man väl vara helt på det oklara varför hela vårt samhällssystem håller på att spåra ur?

Hur effektiva dessa verksamhetsledare än är, så står inte deras löner i rimliga proportioner till deras pre-

stationer! Ingen tjänsteman vem det vara månde, kan rimligen vara värd en sådan lön, det är orimligt, helt enkelt sjukt! Det är pensionärernas pengar man handhar, och ansvarets tyngdpunkt ska ligga där! Och det är den duglige ledarens ansvar, att allt går väl, men ändå, ingen blir dugligare av att dränkas i pengar, som man nu syns hålla på med ...

Det här ankommer på lagstiftarna, riksdagen och regeringen, men att överhuvudtaget få gehör om önskemål av den här sorten därifrån, får väl nog ses som en utopi! Ändå har kloka herrar i deras absoluta toppkrets, såsom Sixten Korkman i Helsingin Sanomat den 19.12. 2010, sa att Finlands Pensionspolitik är en skandal! Och Ben Zyskowitcz, talman vid riksdagens senaste öppnande, klandrade dessa ovannämnda direktörer för sin strävan efter egen vinning såsom helt orimligt! Och det finns många fler absolut sakkunniga med samma åsikt ...

Men ingenting händer tydligen i en skara med totaldöva öron?

Sist och slutligen är det olyckligt för alla i vårt land att landets ledning behandlar den vanliga människan så illa!

Sven Backman

24 – GOD TID

7/2013

Leschehemmet

Ett svenskspråkigt servicehem, i havsnära jugendmiljö, i södra Helsingfors

BOENDE

Ett bra golv i bostaden?

Oftast är golv något som bara finns, och våra möjligheter att välja golv är små. Vid större bostadsreparationer kan vi diskutera och rentav välja golvmaterial. Situationen är ovanlig, och därför är vi illa förberedda på vilka golvmaterial vi kan välja och vad vårt val leder till.

Enligt en definition är golv den horisontella yta som

Hemmet erbjuder boendenågra med utbildad svenskLeschehemmet hartryggt för tillfället rum lediga och miljön hemlik.dygnet Hemmet erbjuder tryggt boende språkigär personal runt.

Kosthållet förestås av med utbildad svenskspråkig personal dygnet runt. en egen matglad kock.

Kosthållet av en egen matglad kock.

Vi erbjuderförestås även sjukskötartjänster, läkarmottagning, Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. fysioterapi, ocherbjuds fotvård samt olika aktiviteter.

För kortare frisör perioder intervallvård.

För kortare perioder erbjuds intervallvård.

Kontaktaföreståndare föreståndare Lisbeth Blomqvist Kontakta för 09 631 8442 110, 040 582 8442 för mera merainformation, information,tfn 040-582 e-post: e-post:info@leschehemmet.org info@leschehemmet.org adress: 00150 Helsingfors adress:Villagatan Villagatan3,3, 00150 Helsingfors hemsida: hemsida:www.leschehemmet.org www.leschehemmet.org Gubbhemmet i Åbo rf, allmännyttig (non profit) förening etabl. 1892 Servicehuset Wilén, i Åbo, är idag ett högst tidsenligt hem. Ett modernt äldreboende med ett 90-tal lägenheter i tre skilda byggnader.

Här vill man främja boarnas välbefinnande genom att erbjuda individuellt anpassad omsorg, smaklig och hälsofrämjande husmanskost, och rehabiliterande program.

Titta gärna in om det låter intressant.

0400-218 382 www.ukkokoti.fi

God vård på svenska

avgränsar ett rum nedåt. Golvet kan vara ytan av ett massivt betongbjälklag i en källare, och ytan kan spacklas och målas. I bostaden kan golvet vara en ytkonstruktion ovanpå det bärande bjälklaget: bräder, parkett, laminat, plast- och linoleummatta, plattor av sten eller klinker.

Golvmaterial har olika egenskaper och passar därför i olika sammanhang och för olika aktiviteter.

På golvet går man, man flyttar möbler och golvet

slits. Begreppet underhållsfria ytor är lömskt. I en ”slitstark” yta kan skador vara oreparerbara: sprickan i stenskivan och skråman i laminatet kan inte lagas. Man skall undvika mjuka ytor där slitstyrka behövs: de nylagda golvplankorna i Kungssalen i Åbo slott förstördes redan invigningskvällen.

Parkett skall vara av hårt trä och tillräckligt tjock: ytskiktet skall möjliggöra flera slipningar. Slitage får ändå synas i golvbräder och i parkett.

Enligt konsumentforskningen kan golv av natur-

sten och keramiska plattor vara olämpliga i kök, där man arbetar långa stunder stående och där det finns en risk att man fäller kärl av glas och porslin.

Mjukare material såsom trä, plast och kork kan här kännas behagligare.

Golvmaterialets städbarhet bestäms av materia-

let, av inredningen och av våra aktiviteter. Enfärgade helt ljusa eller mörka golv blir inte smutsigare än andra golv, men de ser smutsigare ut. Måttligt mörka golvmaterial kan uppfylla städandets estetikaspekt bäst. På småmönstrat brokiga golv syns damm och skräp knappast alls, men det är ingen klok målsättning. I våtrum och i entréer är reliefmönstrade klinkerplattor halksäkra och ändå lättstädade. Knottriga plastmattor är svåra att rengöra.

I bad- och duschrum är golvens täthet och städbarhet är viktig, och därför skall här inte finnas rörgenomföringar, skruvar och bultar. Också balkonger skall städas, och städningen underlättas av att eventuella golvtrallar är lätta att lyfta till sidan.

Golvet är visserligen bara ett ytskikt, men det bör

uppfylla vissa krav på äkthet. Mörkgrön marmor är ett märkligt golvmaterial i en finländsk höghuslägenhet, men om marmorn är en imitation och gjord av plast blir intrycket förskräckligt.

Inte bara färg och mönster avgör vilket intryck golvet ger, också de ljudtekniska egenskaperna har betydelse. Tunna hårda golvmaterial (laminat och tunn brädparkett) kan ge irriterande ljudeffekter och måste därför ha en ljuddämpande underlagsmatta. Massivare ytskikt såsom bräder, sten och stavparkett ger de minsta stegljuden och därmed de minsta bullerbekymren.

Bengt-Vilhelm Levón

Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst.

Vi på Bertahemmet kan sköta din närstående under tiden med skräddarsydd vård.

Sälja eller köpa bostad?

Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum.

Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com Sebastian Rostedt Partner 0400 373 620 sebastian.rostedt@huom.fi

Min genomsnittliga försäljningstid för bostäder och fastigheter är för tillfället 2-5 veckor.

Vid det rådande marknadsläget är prissättningen det viktigaste steget för en lyckad bostadsaffär.

Jag kommer gärna och diskuterar Er nuvarande bostadssituation (kostnadsfri värdering + offert på min förmedlingsprovision). Även “tyst försäljning” möjlig via mig.

Kontakta Sebastian Rostedt tel. 0400-373620 eller email: sebastian.rostedt@huom.fi Huom! Suomen Asuntopalvelut Oy. Kaserngatan 36, 7 vån, 00130 Helingfors. Y-tunnus 2044237-1. Förmedlingsprovision 4,9% (inkl.moms 23%) av det skuldfria priset eller enligt överenskommelse.

ÅTERANVÄND GAMMALT! Förändra nytt så de passar din inredning!

PUTSA – MÅLA – VAXA –FÄRDIG! Du kan göra alla arbetsmoment hemma utan dammig slipning och luktande lösningsmedel. Byta-Yta innehåller inga ämnen som är skadliga för hälsan och alla trasor och verktyg kan du tvätta med linoljesåpa för att användas nästa gång!

Byta Yta – ekologiska linoljefärger och linoljevax för att nyansera och patinera.

Förändra inredningens möbler och föremål så de passar din färgskala.

Vintage på riktigt – förnya det du har.

Byta Yta-kurser på Byggnadsapoteket – anmäl dig på nätet.

BYGGNADSAPOTEKET Bruksvägen 9, Billnäs, 019 233 975 Högbergsgatan 8, Helsingfors, 09 698 1350 www.byggnadsapoteket.fi

GOD TID

7/2013 – 25

NÄR DET GÄLLER

HYRESBOSTÄDER

URPREMIÄR PÅ SVENSKA

Tfn (06) 785 6100 nykarleby.bostader@nykarleby.fi www.nykarlebybostader.fi

Du svensktalande helsingforspensionär, känner Du dig ensam och otrygg eller kan Du inte längre bo hemma... Kom då till tryggt serviceboende!

KRISTINAGÅRDEN i södra Haga kan erbjuda Dig

en- och tvårummare med kort varsel. Även tillfälligt boende är möjligt. Hemmet, som har eget kök med god mat, ligger vid en naturskön park och nära viktiga servicepunkter. Även goda bussförbindelser till centrum av H:fors.

Tag kontakt med vår föreståndare Catja Mantere tel. 09-587 6767 Hemsida www.kristinagarden.fi

Vi erbjuder städservice... ... och fastighetsskötsel

En musikalkomedi med

Bo hemma på Folkhälsan På Seniorhemmet och Silviahemmet i Helsingfors erbjuder vi vård, omsorg och service dygnet runt. Hos oss kan du även bo privatbetalande eller med servicesedel.

Vill du veta mer?

Seniorhemmet, Marika Skogsten, tfn 09 315 5662 Silviahemmet, Christel Harjanne tfn 09 315 5750 Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. Vi erbjuder också tjänster som gör det möjligt för dig att bo hemma så länge som möjligt, till exempel hemtjänst och dagverksamhet.

Vi har enheter i hela Svenskfinland, till exempel - Seniorhuset, Silviahemmet, Blomsterfonden och Brummerska hemmet i Helsingfors - Folkhälsanhusen i Esbo, Pargas och Vanda - Blomsterhemmet, Seniora och Villa Rosa i Raseborg - Äldreomsorgstjänster i Åbo - Hemtjänst i Vasa, Jakobstad och Karleby - Folkhälsanhuset i Korsholm - Östanlid i Jakobstad och Emeliehemmet i Karleby Ring oss gärna om du vill veta mera, tfn 09 315 000.

Forsbyväg 22, 66900 Nykarleby 0400-563 294, 050-552 4166 www.nykarlebyfastighetsservice.com

www.folkhalsan.fi/aldreomsorg

BLOMSTERFONDEN – det trygga boendet i Helsingfors Välkommen till Brummerska hemmet i västra Baggböle Hemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt och program.

Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats för totalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björken vårdas de som lider av minnesstörningar.

Vill du veta mera? Pia Ahl, tfn 040 74 94 194, e-post pia.ahl@folkhalsan.fi

Elvis-låtar Manuskript: Joe DiPietro Regi: Oskar Silén

PREMIÄR 15.11.2013 fre kl 19.00 17.11.2013 24.11.2013 01.12.2013 05.01.2014 06.01.2014 11.01.2014 12.01.2014 18.01.2014 19.01.2014 01.02.2014 02.02.2014 08.02.2014 09.02.2014 15.02.2014 16.02.2014 01.03.2014 02.03.2014 08.03.2014 09.03.2014 15.03.2014 16.03.2014 22.03.2014 23.03.2014

sö sö sö sö må lö sö lö sö lö sö lö sö lö sö lö sö lö sö lö sö lö sö

kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl

16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00

På Blomsterfonden erbjuder vi allt från självständigt boende till vård i livets slutskede. Du väljer själv servicenivån på ditt boende, allt från boende på egen hand till helinackordering, vilket kan kompletteras med bland annat sjukskötartjänster.

Våra pensionärer kan välja att ha trygghetslarm och vår svenskspråkiga personal är tillgänglig dygnet runt på våra tre trivsamma hem i Kottby.

För dig och dina grannar i din egen ålder, erbjuder vi både gemensamma och individuella aktiviteter. Här har du naturen nära, liksom även goda förbindelser in till centrum.

Vill du veta mera? Monica Ståhls-Hindsberg tfn 09 771 2213, e-post monica.stahls-hindsberg@folkhalsan.fi

Boka dina biljetter Fallåker Teater/Inge Åkerlund tel 098845611 vardagar kl 8–12 fallaker.uf@kolumbus.fi www.fallaker.fi

26 – GOD TID

7/2013

Ett annat sätt att få tidningen på!

Finlands Synskadade, God Tid och Vi hörs som taltidningar VAD ÄR EN TALTIDNING? Taltidningen är en service för dem som har svårt att läsa tryckt text, till exempel personer med synskada eller läshandikapp.

Tidningen utkommer på en daisy-skiva. Det är en cd-skiva som du kan lyssna på antingen i din cd-spelare, med hjälp av din dator eller en daisy-spelare. Taltidningen är en inläst, och ibland även bearbetad, version av papperstidningen.

FINLANDS SYNSKADADE Finlands Synskadade ges ut av Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf och är förbundets organisationstidning. I den ingår information om förbundet och dess verksamhet. Finlands Synskadade utkommer tio gånger per år.

GOD TID God Tid ges ut av Svenska Pensionärsförbundet rf och utkommer med nio nummer per år. I den ingår information om förbundets insatser och rapporter om föreningarna. I den ingår också kolumner, kåserier, reseberättelser och personporträtt.

VI HÖRS Vi hörs ges ut av Svenska hörselförbundet rf och utkommer med fyra temanummer per år. I den ingår faktakunskap och information om hörseln och hörselrelaterade frågor.

PRENUMERATIONER Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf FSS kansli e-post: kansliet@fss.fi telefon: 09-6962 300

SAMS

Publiceras i sammarbete med:

Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf

Fungerar magen?

Får du tillräckligt fibrer ?

Kanske inte, för vi får i medeltal endast 20g fibrer dagligen från kosten. Den västerländska kosten och ”karppandet” (lågkolhydratdiet) begränsar ofta ett tillräckligt fiberintag.

MARIKA´S

Hemvård / hemservice / personliga assistenter

Ett tillräckligt fiberintag har positiv verkan på vårt välbefinnande: • Sätter fart på en lat eller trög mage • Lugnar och binder lös stressmage • Balanserar blodets socker- och kolesterolvärden • Är utmärkt stöd vid viktkontroll

Omsorg och omtanke. Hjälp att kunna bo hemma, medicindelning, blodtrycksmätning, matlagning, väntjänst, hygien, klädvård, städ m.m.

Marika Törnqvist, 040 754 46 14.

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Linum Plus innehåller fibrer från fem olika, naturliga källor (linfrö, psylliumfröskal, havstorns-, hjortron- och blåbärskross). Blanda 1 matsked Linum Plus i t.ex. youghurt, saftsoppa. Du får samtidigt viktiga omega-3-fettsyror och fullvärdigt protein.

Mer information om produkten: www.valioravinto.fi/linum-plus

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

09-298 1927

Apotekare Bertil Pomoell grundade Valioravinto år 1960 för att befrämja hälsa och välmående med naturliga ämnen. Valioravinto är fortsättningsvis ett familjeföretag som utvecklar, tillverkar och säljer naturprodukter av hög kvalitet.

www.valioravinto.fi

GOD TID JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM

KOPPLA AV I EKENÄS SIMHALL /GYM Trivsam simhall, modernt gym Pensionärer vard. kl. 11-14 3,80€ ÖPPET vard. till kl. 21, lö-sö kl.10-18

PRIS FÖR PENSIONÄRER: Simhallen: 4,70€ engångsbiljett 39,50€ 10 besök 72,40€ 20 besök 164,50€ 50 besök

Gym: 1,60€ 13,40€ 24,60€ 56,00€

7/2013 – 27

Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

Vi hjälper dig i livets alla skeden!

Flemingsgatan 19, 10600 EKENÄS Tfn 019 289 2170, www.raseborg.fi Kassan stänger en timme före simhallen stänger!

* Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 8, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

NÄRPES

SYNCENTER

- Boka tid till oss så får Du Se!-

MÅN, ONS, FRE

06:00 - 21:00

TIS, TO

08:00 - 22:00

LÖR

10:00 - 18:00

SÖN

08:00 - 18:00

Specialist i ögonsjukdomar Jaakko Leinonen, Ingela Sandvik-Wahlroos Optometrist Marica Westerback Optiker Kerstin Westerback

Närpesvägen 14, 64200 Närpes (06)224 1138 www.nygardsoptik.fi Vi betjänar må, tis, tors, fre 9.00-17.00, ons, 9.00-18.00 lö stängt

Investera i din kropp Konditionsbesiktning i vårt nya testlaboratorium

Kokko-Jeppis Game 2.11.2013 Simhallen är stängd hela dagen

Information och stöd från minnes- och demensföreningarna

www.muistiminne.fi Kristinestads simhall

månd. och onsd. 6.30-9.00 månd-fred. 15.30 - 21.00 lörd 12.00 - 16.00 sönd (6.10-23.3) 12.00-16.00

www.kristinestad.fi/simhall tel. 06-221 6280

KLARAS

FOTVÅRD

Björknäsgatan 9, 10600 Ekenäs ∙ hembesök ∙ flexibla tider ∙ presentkort

Behandling/handledning vid ex.

- smärta/värk i muskler och leder - spänningstillstånd, stress - träningsprogram (även remisspatienter)

Ari Lappinen

Fysioterapeut (cert.MDT) Qigonginstruktör

Fitness Club i Jakobstad • 050-557 4365

å

För Din HÄLSA å

* Fysioterapi/akupunkturbehandling * Avslappnade värme / massage hieronta * Liktorn, förhårdnader, nageltrång FOTVÅRD jalkahoito * Motion/träningskurser i Kroppsverkstaden

MALAX FYSIO.fi

Huhtaoja

FYSIKALISKT INSTITUT Idrottshallen

RING OCH BESTÄLL TID! 040 545 2752 klara.lindroos@pp.inet.fi

tel.3651767

DAMPERUKER Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar.

Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex. * borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigmentfläckar osv. * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Helsingfors (Eira läkarstation)

Ge som present

www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk.

Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

Tinas Fothälsa FOTVÅRD

Rådhusgatan T. Sundkvist 4 68600 - MedicinskJakobstad fotterapeut Storgatan 13, II-vån.

Jakobstad Tel. 044-2810407 Tfn 044-2810407

Även Ävenhembesök! hembesök!

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité.

Gratis broschyrer. Utökat sortiment.

Många olika modeller och färgsättningar.

Nu även peruker med äkta hår.

Till användare av bröstprotes Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov.

Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum.

Nästa gång, se till att välja den bästa

Garantiprodukter JA HB

Grevensbäcksgatan 1O 852 38 Sundsvall SVERIGE Tel +46 60-63 111 65

www.perukcentralen.com

PERUK CENTRALEN.COM

09-649839 ● www.amoena.fi

28 – GOD TID

7/2013 bokhyllan

Svensk festdag på G18

Porträtt av två eldsjälar

Tisdagen den 5 november kl. 12–16 12.00 Dagen inleds med servering och IT-torg där olika aktörer medverkar. Du kan ta dina data- och telefonproblem med dig och få råd på IT-torget.

12.45 Claes Andersson vid pianot 13.15. Välkomna! Marianne Lindberg 13.25 Tidningen är död! Länge leve tidningen.

Chefredaktör Jens Berg 14.00 Claes Andersson vid pianot 14.20 Kaffe 15.00 PÅ ALLVAR? NÄÄ!

Skådespelarna Sixten Lundberg och Peik Stenberg 15.50 Tack för idag Inträde:15 euro

Enkelt att beställa med denna kupong! Kryssa för skivor du vil beställa!

DE SENASTE CD-SKIVORNA FRÅN OSS! Porto

19 € 19 € Vörå Spelmansklubb - Brevet - CD 19 € Högtryck - Min stund på jorden - CD 19 € Lasse Stefanz - Trouble boys - CD 19 €

19 €

Matz Bladhs - Leende dansmusik 2013 - CD 19 € Hans Martin - Vägen hem - CD 19 €

mervärde av personligt engagemang. Här levandegörs hemmet vid Sjötullstorget i Helsingfors, sommarstället Graninge i Borgå skärgård och Runebergs hem.

I febril fart har Benita Ahlnäs sammanställt boken Himlen har varit nära om Päivikki Ahonens liv som präst, pinfärsk ur tryck inför Päivikkis pensioneringsfest den 22 september. Prosten Päivikki Ahonen var en av de elva kvinnor som den 6 mars 1988 vigdes till prästämbetet i Borgå stift. Päivikki växte upp i Kemi, studerade bl.a. i Lund och har en nära trettioårig karriär bakom sig inom Norra svenska församlingen, nu Johannes församling.

Också Päivikki Ahonen är Benita Ahlnäs personligt bekant med.

Hon bygger berättelsen om Päivikkis liv på gemensamma samtal under sommaren, intervjuformen skapar levande minnesbilder.

I boken ingår också predikotexter samt skildringar av Päivikki Ahonens många engagemang, t.ex. kretsen Träffpunkt för seniorer och daglediga.

PB 95 65101 VASA

13 € Våra mest älskade andliga sånger

13 €

Ring / sms:a 044-0656470 eller via e-post info@har dy.fi eller via vår nätbutik

dy.fi Mera CD-skivor i vår nätbutik hardy.fi Fraktavgifth5 ar €/order Faktureringsavgift + 2€/order Namn_______________________________________________ Adress_______________________________________________ Postnummer/Ort_______________________Tel______________ Underskrift/Datum_____________________ ___/____ 2013 Våra mest älskade psalmer

MAJ-BRITT PARO

Benita Ahlnäs: Eldsjälen Karin AllardtEkelund ISBN 978-952-67973-0-4 Himlen har varit nära.

Mitt liv som präst. Päivikki Ahonen ISBN 978-952-67973-1-1 Utgivare: Tore och Herdis Modeens Stiftelse

Beställ nu!

13 € Andliga sånger & psalmer

hardy.fi

God Tids kolumnist Benita Ahlnäs, outtröttlig kulturarbetare i Borgå, har på ett år presterat två intressanta biografier, en om den legendariska pedagogen-författaren Karin Allardt-Ekelund, en om Päivikki Ahonen, en av Finlands första kvinnliga präster.

Eldsjälen kallar Benita Ahlnäs helt adekvat sin bok om Karin Allardt-Ekelund (1895–1990).

Många helsingforsare minns Karin som en inspirerande lärare och rektor. Med rötter i och som intendent för Runebergs hem var hon en framstående Runebergsforskare, doktorerade 1942 på Fredrika Runeberg. I sin sista bok Vitterlek initierade Karin Allardt-Ekelund Fredrika Runeberg-stipendiet som alltsedan 1987 har delats ut för ”samhällsmoderliga insatser” på Fredrikas födelsedag den 2 september. Karin var gift med konstnären Ragnar Ekelund.

Benita Ahlnäs kallar sin bok en ”inkörsport” för att väcka intresse för eldsjälen Karin. Trots åldersskillnaden var Benita god vän till Karin, vilket ger berättelsen ett

12.10.2013

Esbo kulturcentrum na-husbandet / lauri salokoski sång och allsång med benny törnroos. visartisterna henrik hulden, sara selenius, sångerskan fanny hellström raseborgs sommarteater, lurens sommarteater, finns sommarteater, fallåker teater, borgå svenska lillteater, teater rampfeber, dansgruppen girlfusion programvärdar henric öhman och johan lindholm bilj. 25€/15€, lippupiste 0600 900 900 (1,98 €/min + lna), www.luckan.fi arrangörer: nsu och ebuf i samarbete med esbo kulturtjänster www.esbo.fi /kultur www.nylandskafton.fi

Förköp 20 €. Kungsbokhandeln-Ekenäs, Tias Bokhandel-Hangö, Luckan/biljett.fi.

Kultursedlar gäller också.

Fullständig glasögonservice: · kontaktlinser · solglasögon · märkesbågar · syngranskning . ögonläkarservice

Täydellinen silmälasipalvelu: · piilolinssit · aurinkolasit · merkkikehykset · näöntarkastus . silmälääkäripalvelu

Kungsg. 8, Ekenäs / Kuninkaank. 8, T:saari Tfn/puh. 019-246 2949

GOD TID

Kom med till naturcentret Haltia SPF i Mellannyland och Esbo svenska pensionärer ordnar ett första besök i det nya naturcentret invid Solvalla idrottsinstitut tisdagen den 8 oktober kl. 11.30–14.00. Guidad vandring sker i naturcentret kl. 13–14 och före det kl. 11.30 gör vi en skogsvandring.

De som önskar besöka naturcentret kl. 13–14 bör anmäla sig till Jan Holmberg, e-post: jan.holmberg@spfpension.fi, tfn 020-728 8813.

Esbo pensionärer anmäler sig i sina klubbar.

Henrik Grönroos spelar synskadad på skatteverket. Man kommer inte överens.

Begränsat antal deltagare i den guidade rundvandringen i Haltia.

Vi kommer inte att tänka på det

Man kan äta lunch för 13 euro.

Vi var ett 30-tal som bänkade oss i festsalen och fick uppleva fem olika scener som handlade om hur en synskadad upplever sin vardag. Först spelades scenavsnittet upp och sen fick publiken dels kommentera det hela, dels komma med kommentarer och förslag på förbättringar. Hur kunde man i ofta upplevda situationer både som synskadad och som dem han möter göras annorlunda – bättre, trevligare eller mindre obehagliga.

Alla fem situationer slutade först illa, men efter diskussionerna och förslagen tog skådespelarna om scenen med alla nya förslag inbakade och så fick åskådarna uppleva de nya situationerna med alla förbättringar. Salen fylldes av skratt och igenkännande repliker!

På skatteverket Den första scenen handlade om en synskadad massör som ville ha en högre skatteprocent, eftersom hans firma gick så bra. Han tog en kölapp och stegade in med sin vita käpp.

Han blev rätt nonchalant bemött av en tjänsteman, som gjorde alla de

misstag vi icke handikappade ofta gör. Scenen slutade med att den synskadade blev arg och rusade ut.

Så var det åskådarnas tur och många förbättringar påpekades och när den nya versionen spelades upp gick det mycket bättre. Folk som inte är vana vid handikappade vet inte alltid hur de ska bete sig. Också den synskadade ska tänka på vissa saker och inte vara rädd för att be om hjälp eller berätta hur han vill ha det!

Före föreställningen berättade Henrik Grönroos att han via Syn­ skadeförbundet kunde kontakta några synskadade och intervjua dem och så kunde de fem scenerna byggas upp.

Föreställningen i Pargas var skådespelarnas tredje med synskadades vardagssituationer men Henrik och Anja har via Svenska hörselförbundet uppfört ett 20-tal liknande kommunikationsscener som handlat om hörselskadades vardagsproblem.

Som initiativtagare till föreställningen i Pargas stod distriktskoordinator Håkan Ström.

Text Carin Åminne Foto Inga-Lill Karlsson

SenioRöst En musikalisk resa med Rosenfink

ti 15.10. kl.14 i Nordhuset, Mosaiktorget 2, Nordsjö, fritt inträde. Musikmatiné, pausgymnastik, allsång, kaffe med dopp, infotorg

Julfest med Finlands Lucia

ti 17.12. kl.14 i Matteuskyrkan, Åbohusv.3, Östra Centrum, fritt inträde Vi erbjuder invataxi i östra H:fors. Anmälan senast fem dagar innan per tfn 044 7883696.

Arr. Svenska Pensionärsförbundet, Helsingfors kulturcentral och nätverket för SenioRöst

Nordhuset, Mosaiktorget 2 Nordsjö, vuotalo.fi

Sibbo Svenska Pensionärsförening besöker Wasa Teater den 8.11.2013 kl 19.00 och ser på ”Fighting Star”.

Vår egen Sibboflicka Paulina Biström är med och sjunger och har en huvudroll denna kväll.

Musikalen handlar om acceptans och förståelse.

Vi har bokat 50 platser på teatern. Vi kommer att åka med Packalens buss (närmare info senare).

Priset för teater, buss, övernattning, middag och morgonmål är 125 euro per person i dubbelrum.

Välkomna

Danskvällar

Skådespelarna Henrik Grönroos och Anja Bargum gästade folkhögskolan i Pargas med sin kommunikationsteater en solig septemberlördag. Med sig hade de psykologen Klara Schauman, som band ihop de olika scenerna med information och småprat.

7/2013 – 29

Anmälningar till Christer, tfn 045 278 9253 senast den 14.10, men gärna snarast möjligt

på AV kl. 18–22 enligt följande: • 23 oktober med Uniset • 11 december med Bronzon

Skapande kurs

Danskväll i Liljendal i Liljendalgården med Uniset onsdagen den 20 november kl. 18–22. Buss från Helsingfors, Kiasma kl. 17.00.

En inspirationskurs i ord och bild ordnas i höst på Överby i Esbo av Folkhögskolan Axxell och Svenska pensionärsförbundet. Ännu har du en chans att vara med!

Lust att skriva och skapa äger rum 24–25.10 och 21–22.11 (to–fre), alla dagar 9.30–16. Kursen kräver inga förkunskaper eller dator, bara lust att pröva något nytt och möta sitt kreativa inre. Vi släpper loss, skriver och gör enkla bildövningar och ser vad om händer i mötet mellan ord och bild.

Kursledare är bildkonstnär Malin Åberg och skrivarkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg. Läs mera och ansök genast på www. axxell.fi/folkhogskolan.

Kontakta kursledaren, e-post asa.stenvallalbjerg@axxell.fi, tfn 0447397722 för mera information.

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

SUDOKU 9

5 3 4

Lösningen finns på följande sida.

3 1

Samrådet i SPF Helsingfors

Sibeliushuset i Lahtis

6 6

6

9 1 8 7 3 1 4 5 8 1 6

3 7

”Moonlight Serenade – Glenn Miller” Fredag 29.11 kl. 13.00

5

Avfärd från Kiasma kl.10.00

8 9 7 1 4

Konserten är denna gång “Moonlight Serenade – Glenn Miller” (Glenn Millerin unohtumattomat).

Melodier som In the Mood,Chattanooga ChooChoo och Rhapsody in Blue etc.

Anmälningar till Clara von Bonsdorff 040 5444031

30 – GOD TID

7/2013

Aktivitetsprov Aktivitetsprov 7.9.2013! Notationen har

funnits från årets början i min kalender.

Med bävan har jag sett dagen närma sig medan jag har varit fullt sysselsatt med att skriva två böcker: Eldsjälen Karin Allardt Ekelund och Himlen har varit nära. Den förra boken kom ut i juni och den senare, om kaplan Päivikki Ahonen som var en av de första kvinnorna som prästvigdes i Finland, utgavs någon dag efter aktivitetsprovet.

Smaka på ordet – aktivitetsprov! Vilka associationer får du? Är det kanske reminiscenser från skolan och alla prov som hopade sig över dig. Eller drömmer du fortfarande om studentskrivningarna, som inte på din och min tid kunde skrivas om i hopp om att förbättra vitsorden vilket är möjligt i dag. För att inte tala om studentproven i Sverige när det begav sig och som skulle avläggas för examinatorer på själva examensdagen. Hjalmar Bergman beskriver ordmålande inkvisitionen i sin roman Markurells i Wadköping.

består av en guidning i buss inför inkallade experter från Finlands Guideförbund och lokala bedömare från den egna föreningen.

Provet är ytterst obehagligt – ungefär som att gå igenom en skärseld. Antingen klarar man sig och får då sina guiderättigheter förnyade för fem år framåt eller så blir man underkänd. Det har hänt att ytterst erfarna och anlitade guider har hamnat ut i kylan beroende på att adepten inte har kunnat identifiera sevärdheterna eller för att de har drabbats av blackout. Inför rundturen dras

Nervöst försökte jag räkna ut vilket avsnitt jag skulle få. Att det inte blev Näsebackens begravningsplats, Krigarbyn eller kyrkotorget med domkyrkan, domkapitlet och biskopsgården som jag ser som höjdpunkterna för en guide i Borgå kunde jag snabbt räkna ut. Här finns en snara som jag har bitter erfarenhet av. Och det är att man får stanna högst fem minuter under sitt avsnitt för att berätta om någon speciell sevärdhet.

För fem år sedan höll jag mig inte till den stipulerade tiden då jag i ivern talade för länge om domkyrkan. Den gången var juryn hygglig och lät mig ta om provet följande dag.

Aktivitetsprovet är ett regelbundet åter-

kommande damoklessvärd för auktoriserade turistguider i vårt land. Vissa guideföreningar har det inte på sin agenda. Kanske är risken för åderlåtning alltför stor. Men Borgå turistguider har allt från begynnelsen år 1964 gått in för att pröva guidernas kunskaper. De första decennierna ordnades förhören med tre års intervaller. Numera ska provet avläggas vart femte år. Det

det lott om respektive avsnitt som guiden i fråga ska presentera.

Jag hade turen eller oturen att hamna sist i kön medan kollegerna kunde pusta ut efter utfört värv. I bedömningen ingår inte bara presentation av rutten utan också samspelet med chauffören som förutsätts vara en icke ortsbo i behov av anvisningar. Vikt fäst också vid guidens outfit. Det gäller att se till att den röda kavajen och byxorna är pressade, den vita blusen nystruken, skorna blankade och håret fixat.

Plötsligt väcktes jag ur mina funderingar

Finlands första kvinnliga journalist Fredrika och guiden Benita. Foto Vera Nilsson

då klockan klämtade för mig. Bussen stannade på Västra åstranden vid Konstfabriken. Här gällde det att presentera området som förväntas bli en ny stadskärna, Konstfabriken med utställningar i anslutning till den aktuella Konstrundan. Bussen fortsatte

över Alexandersgatans bro och längs Alexandersgatan med en högersväng till Runebergsgatan. Eldprovet bestod i att stanna utanför Runebergs hem för att komprimerat berätta om hemmet medan jag ängsligt tittade på klockan och Birgitta Palmqvist, en av de lokala experterna, som satt längst bak i bussen. Nu gällde det att hålla tiden!

Jag berättade om årets Fredrika Runebergpristagare, vasabon Anne Salovaara-Kero.

Den 2 september, på Fredrikas födelsedag, fick hon ta emot det tjugosjunde priset initierat av Karin Allardt Ekelund som har kallats för sin tids främsta Runebergsforskare inte minst för sin doktorsavhandling om Fredrika Runeberg.

Alla sju deltagande klarade sig denhär gången. Skönt!

Så en tankelek till God Tids läsare. Hur

skulle det vara om andra yrkesutövare som läkare och rörmontörer också med jämna mellanrum skulle tvingas ge prov på sina yrkesfärdigheter?

Benita Ahlnäs Foto THERESA AXÉN

Benita Ahlnäs, mångårig kolumnist och skribent i God Tid, är bibliotekarie, frilansjournalist och auktoriserad turistguide i Borgå.

Konstträff på Kilen

Ett nära förhållande – om mat, gemenskap och inspiration

Åter en gång ordnades det en konsttäff på Kilen i Sideby. Då somma-

ren var som vackrast i början av augusti samlades inbjudna medlemmar i Konstklubben AV och Konstföreningen Spectra för att måla akvareller tillsammans.

Ett tiotal pensionärer från olika regioner i Svenskfinland njöt av att skapa nya målningar tillsammans. I denna avslappnande miljö förstärktes igen brobygget i Svenskfinland både regionalt och över språkgränserna.

Vi lärde oss även ny teknik i akvarellmålning. Inge Martonen lärde ut hur man med kinesiskt rispapper, pålimmat på akvarellpapper, kan få fram intressanta effekter. Många nya målningar såg dagens ljus med denna skrynkelteknik.

Vi fick även njuta av all den service Kilens Hembygdsgård erbjuder i form av god mat, logi och Salteriet, som var vår ateljé. Salteriet är akvarellisternas dröm. Mycket utrymme, mycket ljus och en vy över havet mot väst.

Veckan avslutades sedan med en två dagars utställning av AV-konst på Galleri Spectra i Kristinestad. Konstklubben AV är en krets inom Arbetets Vänner Huvudföreningen r.f. i Helsingfors.

Spectras ordförande Leena Mäntylä tackade arrangören för de fina dagarna och även Svenska Kulturfonden som bidragit med understöd för träffen. Fortsättning följer lovar arrangören Kristian Teir. Kanske en hel vecka konst i Sideby. ”Konstens fem dagar och en natt”, finns i hans tankar.

Kändiskocken Michael ”Micke” Björklund föreläser måndagen den 21 oktober kl. 18–20 i festsalen på G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors.

Han delar med sig av sina erfarenheter och får deltagarna att inse att det är närproducerat vi ska äta. Deltagaravgiften är 25 euro (studerande 10 euro), anmälan senast den 7 oktober på www. studiecentralen.fi/ evenemang. Föreläsningen ordnas av Svenska studiecentralen, Kyrkans central för det svenska arbetet, Finlands svenska Marthaförbund och Helsingfors svenska Marthaförening.

SUDOKULÖSNING

Text Kristian Teir Foto Kristian Teir, Ulrika-Kristina Teir

6

5

7

3

1

8

2

4

9

9

2

1

5

4

7

6

8

3

8

3

4

9

2

6

1

7

5

7

4

9

6

8

2

5

3

1

5

6

3

1

9

4

7

2

8

1

8

2

7

3

5

4

9

6

2

1

8

4

6

3

9

5

7

4

9

5

8

7

1

3

6

2

3

7

6

2

5

9

8

1

4

GOD TID

7/2013 – 31

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 25 oktober 2013. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.

Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 6/2013 Saga Tarvo, Jakobstad, Guje Viitanen, Västanfjärd Leif Martin, Västerskog, Ilse Fagerholm, Esbo Klas Storbacka, Nederlappfors Vi fick in 212 krysslösningar, grattis alla fem vinnare!

32 – GOD TID

7/2013

GOD TID

utkommer nästa gång den 8 november. Material till nummer 8/2013 bör finnas på redaktionen senast den 25 oktober. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@spfpension.fi eller per post till God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Chefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80 Utgivningstidtabell för resten av 2013

Nr 8 Nr 9

Utgivningsdag 8 november 13 december

Deadline 25 oktober 29 november

LUNCHER

Goda vard. kl. 11–14

Tel. 312 0043 www.martinbaari.fi Hovrättsespl. 20 Vasa

Bemärkelsedag? Fest?

Öppet mån –fre 10.45 –13.30 Tfn 06 324 27 63

Meny: www.lunchpaus.fi

Yrkesakademin i Österbotten Wolffskavägen 27–31 65200 Vasa

Festdr ycker till livets höjdpunkter!

Visste Du, att Viking XPRS Preorder är ett förmånligt och enkelt sätt att skaffa alla festdrycker på en gång? Kör din bil ombord, välj de produkter du önskar beställa från Preorderlistan och betala beställningen i fartygets affär. Produkterna du beställt levereras direkt till bildäcket och kan behändigt lyftas in i bilen innan du kör av båten.

Kunde shopping vara mer enklare?

Bekanta dig med preorderutbudet och priserna på adressen: www.vikingline.fi/preorder Festdryckerna från Viking XPRS 9 h Dagskryssning. Pris fr. 61 a I priset ingår 1-2 passagerare och parkeringsplats åt din bil på bildäcket.

Bilen kan inte köras ut i Tallinn men själv hinner du göra t.ex. en shoppingtur i centrum. Produkt PARKKI.

Varför inte fira en personlig fest ombord på de Röda båtarna?

Tillsammans med gästerna kan ni koncentrera er på att ha roligt och njuta av god mat.Vi hjälper gärna.

Bokningar: www.vikingline.fi eller tfn 0600-41577 (1,64 a/samtal + lna/msa). Förbehåll för ändringar.